Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Transkript

1 Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1

2 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria (Ds 2016:44) Nationell läkemedelslista. Förslaget har skickats på remiss till 130 remissinstanser. Remissyttranden kan lämnas t.o.m. den 13 april. Ambitionen är att under 2017 ta fram en lagrådsremiss och en proposition. Förberedande aktiviteter som kan underlätta införande av en kommande nationell läkemedelslista pågår bl.a. inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. 2

3 Huvudsyfte Att ge vården, apotek och patienten åtkomst till uppgifter om ordinerade läkemedel Den nationella läkemedelslistan ska bidra till ökad patientsäkerhet samtidigt som patienters personliga integritet skyddas från otillbörlig behandling av personuppgifter. 3

4 Övergripande disposition 1: Dagens läge (behovsanalys) Läkemedelsprocessen Aktörernas behov av information om ordinerade läkemedel Informationsbristens konsekvenser 2: Juridiska förutsättningar och tidigare förslag Övergripande rättslig reglering för personuppgifter Personuppgifter rörande läkemedel Tidigare lösningsförslag 3: Förslag om nationell läkemedelslista Nytt förslag på utformning av en nationell läkemedelslista Förslag på en samordnad reglering genom en ny lag Framtida utvecklingsmöjligheter 4

5 Komplexiteten i läkemedelsprocessen

6 Okända variabler Utredningar Förslag i kapitel och andra SOU Dataskyddsförordningen NLL (kap. 9 och 10 i SOU 2015:32) Socialstyrelsens rev. föreskrifter (ordination och hantering av läk.) Upphandling & uppdatering av journalsystem (bl.a. 3 R) Pågående arbete med termer och begrepp Övriga pågående uppdrag (bl.a. strukturering av informationsmängder inkl. IDMP-standarder) 6

7 Bakgrund och historik 7

8 Bakgrund & historik A R NOD & Pascal NOD 2.0 SOU 2014:23 SOU 2015:32 Ds Soc. dep. 8

9 Juridiska utmaningar Regelverk för samtycke och spärrning Bevarandetid för uppgifter i registret Gallring av uppgifter i registret Makulering av expedieringsunderlag Personuppgiftsansvar Behörighetsstyrning Nya regler i samband med införandet av en Europeisk dataskyddsförordning 9

10 Förslaget 10

11 4 Förbereda för möjligheten att lägga till uppgifter om rekvisitionsläkemedel och andra informationsmängder Vården Patientjournal Läkemedelsmodul 3 En koppling mellan ordination och förskrivning förutsätter att läkemedelsordinationen dokumenteras på ett mer strukturerat och standardiserat sätt än idag Ordination 3 OI 1 Dokumentation läkemedelsordination OI 2 FI Underlag för iordningställande och administrering Lokal läkemedelslista Basinformation om rekvisitionsläkemedel 2 Koppla ihop ordination och expedieringsunderlag (recept) genom dynamiska överföringstjänster som möjliggör ändringar i receptet genom ändringar i ordinationen Förordnande 2 Kvitto 4 Apotek 1 Skapa ett samlat, nationellt register som kan innehålla dagens informationsmängder (från receptregistret och läkemedelsförteckningen) och som har kapacitet att innehålla andra informationsmängder. Säkerställ åtkomst till registret för patienter och behörig hälso- och sjukvårdspersonal. EHM 1 Exp. underlag EI Nationell läkemedelslista Recept Receptexpedieringssystem Expediering Patient 11

12 Främsta fördelar med steg En samlad källa för patientens läkemedelsbehandling som i förlängningen kan innehålla ett stort antal relevanta informationsmängder 2. Åtkomst för patienter själva och för behörig hälso- och sjukvårdspersonal som har en vårdrelation till patienten 3. En juridiskt hållbar lösning som balanserar patientsäkerhet och personlig integritet och som bygger på en stegvis utveckling (i likhet med utvecklingen av Fӕles Medicinkort i Danmark) 12

13 Fördelar med steg 2 och Är en förutsättning för att förhindra förekomsten av recept som inte speglar den senaste ordinationen 2. Underlättar implementering av en integrerad lösning för ordnation och förskrivning av läkemedel till patienter med dosdispenserade läkemedel 3. Innebär att det finns ett tillfälle att bygga in en funktion som möjliggör makulering av recept från andra förskrivare, oavsett system och vårdgivare 4. Öppnar upp för introduktion av dynamisk tjänst som tillåter överföring av fler variabler än de som kan skickas i dagens nationella e-receptformat 5. Kan underlätta anpassning av den tekniska infrastrukturen så att det blir lättare att införa generisk förskrivning (när andra förutsättningar finns på plats) 13

14 Ytterligare fördelar med steg 3 (strukturering och standardisering av information) 3 Ѵ 2. Underlättar för hälso- och sjukvårdspersonal att hitta uppgifter i läkemedelsordinationer som dokumenterats av kollegor Ѵ 3. Underlättar extrahering av uppgifter till hälsodataregister eller kvalitetsregister Ѵ 4. Ligger i linje med arbetet kring NI/NF samt eventuell implementering av IDMPstandarder i vården Ѵ 1. Ligger i linje med förslag på nya dokumentationskrav i remissversionen av Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter (önskemål från verksamheten om uppdaterade IT-stöd ) Ѵ 5. Underlättar för exempelvis verksamhetschefen eller IVO att förstå vad som har hänt vid uppföljning av ev. avvikelser 14

15 Steg 1 15

16 Vikten av en stegvis utveckling I ett första steg ingår uppgifter om aktuella förskrivningar av läkemedel och varor samt uthämtade läkemedel och varor. - Ett antal utpekade vårdpersonalskategorier, apotekspersonal och patienten själv ska kunna få åtkomst till ett urval av uppgifter om patientens ordinerade läkemedel. - Åtkomsten till uppgifterna förutsätter i regel att patienten samtycker till det. 16

17 Uppgifter som ska dokumenteras enligt förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch sjukvården Uppgifter för andra ändamål Läkemedelsnamn Form 4. Dosering Behandlingslängd Ordinationsorsak Senaste datum för utsättning Markör smittskyddsläkemedel 3. Styrka 5. Läkemedelssubstans Administreringssätt Behandlingsändamål eller Senaste datum för uppföljning m.fl. Senare steg? Info från vården Steg 1: Receptförskrivna läkemedel i Sverige och förskrivna varor Senare steg? Info från patienten EUrecept Humanläkemedel Rekvisitionsläkemedel slutenvård Djurläkemedel Rekvisitionsläkemedel öppenvård Licens & extemp. Receptbelagda läkemedel Receptfria läkem. Receptfria läkemedel Annan läkemedelsrelaterad information Info om genomförda LM-genomg. Senare steg? Info från vården Rekvirerade vacciner Varnings/ uppmärksamhetsinfo vården LM-nära varor Tekn. sprit Senare steg Info från apoteket Uppmärk-- samhetsinfo apoteken Patientinfo om upplevd effekt, biverkningar m.m. Senare steg? Info från patienten Näringstillskott, kosttillskott, m.m. 17

18 Nya uppgifter och ett nytt ändamål Jämfört med de register som finns idag ska följande nya uppgifter kunna få ingå i den nationella läkemedelslistan: - Ordinationsorsak - Aktiva substans / aktiva substanser - Senast datum för uppföljning eller utsättning - Uppgift om fullmakt Nya ändamål: - Genomförande av en läkemedelsgenomgång - Registrering och administrering av fullmakter 18

19 Juridiska förslag (urval) Föreslagen bevarandetid: 5 år Samtycke och möjligheten till spärrning är huvudregeln för vårdpersonal, förutom i akuta nödsituationer Uppgift om att det finns narkotiska läkemedel bland de spärrade uppgifter ska framgå (dock inte vilka) Personuppgiftsansvarig för den nationella läkemedelslistan föreslås bli E-hälsomyndigheten Bestämmelser om behörighet och kontroll 19

20 Steg framöver 20

21 Framtida informationsmängder Den nationella läkemedelslistan ska konstrueras på ett sådant sätt att andra informationsmängder (t.ex. rekvisitionsläkemedel, uppgifter om användning av receptfria läkemedel, varnings- och uppmärksamhetsinformation m.m.) i framtiden ska kunna läggas till. Idag är det inte möjligt att aggregera uppgifter om rekvisitionsläkemedel (samt andra informationsmängder) på ett kvalitetssäkert sätt och föra in dem i det nya registret. 21

22 Framtida informationsmängder SKL ansvarar för ett projekt inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin där strukturering och aggregering av rekvisitionsläkemedel på individnivå studeras. Rapporten Uppföljning av rekvisitionsläkemedel via Läkemedelsregistret (2016) [ ] uppgifter om rekvisitionsläkemedel är i dag spridda över många system, delvis ostrukturerade och delvis pappersbaserade. Dessutom är strukturen på dessa uppgifter mer komplicerad än den för receptförskrivna läkemedel. Det finns inte heller någon gemensam informationslogistik som motsvarar den som finns för receptförskrivna läkemedel, där varje uttag på öppenvårdsapotek registreras på samma sätt i E- hälsomyndighetens system. Därifrån överförs uppgifterna samlat och strukturerat till Läkemedelsregistret. 22

23 Nyttan för patienter, hälso- och sjukvårdspersonal i vården och apotekspersonal 23

24 Nytta för patienten Tillgång till en samlad informationskälla om receptförskrivna läkemedel som gör det lättare för patienten att ha insyn i läkemedelsbehandlingen. Detta innebär i praktiken: Patienten blir mer delaktig i den egna läkemedelsanvändningen genom åtkomst till fullständig och uppdaterad information. Patienten kan utgå från att de yrkesgrupper som har ett motiverat behov kan ta del av uppgifter om patientens ordinerade läkemedel, inklusive aktuella och uthämtade recept, och därmed ge patienten bästa möjliga behandling. Risken för att patienter drabbas av undvikbara läkemedelsrelaterade skador minskar i och med det föreslagna registret. 24

25 Nytta för hälso- och sjukvårdspersonal Underlättar för personal med förskrivningsrätt och behörig personal på öppenvårdsapotek att hitta eventuella interaktioner mellan läkemedel. Ökad kunskap om effekter av eventuella tidigare läkemedelsbehandlingar inklusive biverkningar. Möjliggör genomförande av läkemedelsgenomgångar med ökad kvalitet och på avsevärt kortare tid. Minskad risk för informationsförlust i samband med vårdövergångar, till exempel från slutenvården till ett äldreboende. 25

26 Nytta för hälso- och sjukvårdspersonal Kan bidra till en minskning av onödig antibiotikaförskrivning. Ökar förutsättningar för behörig personal på öppenvårdsapotek att på ett ännu säkrare sätt expediera läkemedel. Det nya registret kommer att innehålla uppgifter som redan finns i nuvarande register, men ska även innehålla viss ny information (t.ex. uppgift om ordinationsorsak och verksam substans). 26

27 Ekonomi 27

28 Möjliga besparingar Mer patientsäker läkemedelsanvändning kan, utöver minskat lidande, leda till stora besparingar: färre undvikbara sjukhusinläggningar, färre läkemedelsrelaterade komplikationer i samband med planerad vård, snabbare och mer effektiva läkemedelsgenomgångar, en minskning av onödig läkemedelsanvändning, vilket dämpar kostnadsutvecklingen, tidsbesparing varje gång hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha åtkomst till dessa uppgifter. 28

29 Sammanfattning 29

30 Sammanfattningsvis + Den nationelle läkemedelslistan ska ersätta receptregistret och läkemedelsförteckningen. Förslaget bygger på strukturering och standardisering av läkemedelsordinationer, vilket förväntas öka patientsäkerheten och effektivisera förskrivarnas arbete. Aktuella förskrivningar (även ännu icke expedierade förskrivningar) ska stämma överens med den bakomliggande läkemedelsordinationen. Risken för förekomsten av icke-aktuella förskrivningar minimeras. Elektronisk förskrivning ska vara huvudregel. 30

31 Tack! 31