Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011 2015"

Transkript

1 Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan Statussammanställning av handlingsplanens punkter till och med våren 2015

2 Förord CBL-kansliet CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin (NLS), sammanställt statusrapporter från handlingsplanens 42 punkter inför högnivåmötet maj Statusrapporterna har begärts in från de huvudansvariga aktörerna med information om vad som skett sedan den tidigare rapporteringen hösten Rapporterna är sammanställda i den form de inkommit till kansliet. Av de 42 ingående projekt/delprojekt bedöms nu 22 stycken avslutade. Under hösten har CBL-kansliet i nära samarbete med Socialdepartementet genomfört avstämningsmöten med NLS-aktörer i syfte att diskutera omvärldsanalys 2015, förslag på nya aktiviteter samt status av pågående aktiviteter inom strategin. Arbetet med den nationella läkemedelsstrategin har präglats av ett utmärkt samverkansklimat med samtliga aktörer inom NLS där en samsyn finns att gemensamt sträva mot strategins mål. Vi kan även konstatera att nya samverkansformer mellan aktörerna har initierats inom processen. Sedan regeringsskiftet har det beslutats att arbetet med den nationella läkemedelsstrategin ska fortsätta. Vid högnivågruppens möte i januari beslutades att en revidering av handlingsplanen ska göras. Expertgrupp NLS arbetar under våren med förslag på formulering av vision, mål och aktiviteter. Detta arbete presenteras för högnivågruppen i maj. Den nya handlingsplanen för 2015/2016 planeras beslutas i höst. Vårens CBL-rådsmöte genomfördes i början av mars där statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet inledningstalade, information gavs om arbetet med framtagande av den nya handlingsplanen för NLS och ett antal avrapporterade projekt presenterades: 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn 6.1 Upprätta en nationell process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande av nya läkemedel 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel, Bror Jonzon, Läkemedelsverket. Statusrapporterna publiceras på webbsidan för den nationella läkemedelsstrategin (www.mpa.se).

3 1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-system 1.1. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av möjliggörande av elektronisk biverkningsrapportering från hela hälso- och sjukvården. Innefattar vidareutveckling vad gäller återkoppling av biverkningsrapporter till sjukvården och diskussion medläkemedelsindustrin för att undersöka hur denna förändring kan förbättra företagens farmakovigilansarbete. Nyckelaktörer: SKL, Sjukvårdshuvudmän. Status hösten 2011: Internt utredningsarbete i projektet började Utredning med externa kontakter under Under 2012 beräknas det nya biverkningssystemet att vara på plats och då är det möjligt att starta ett pilotprojekt med rapportering från sjukvården. Status våren 2012: Förstudie pågår. Inom e-rapportering har det tillkommit ett behov för hantering av fullständiga personuppgifter inklusive personnummer som kommer att införas i den nya databasen. Detta är nödvändigt när hela rikets biverkningshantering centraliseras till Läkemedelsverket, bland annat för att säkerställa att myndigheten får exakta och kontrollerbara uppgifter vid uppföljning/återkoppling av biverkningsrapporter. Lanseringsdatum för den nya biverkningsdatabasen har blivit förflyttad till 31/ för humandelen. En ny databas för biverkningar ligger utanför projektet men är en viktig förutsättning för direktrapportering från sjukvårdens journalsystem. Externa kontakter byggs upp: projektledaren har besökt två regionala biverkningscentra och inlett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (CeHis, Centrum för e-hälsa i samverkan). Nätverksbyggande fortsätter och samråd planeras med representanter från sjukvården inklusive apoteksområdet. Intressenter för samråd på olika nivåer är representanter från ledning, klinik och förvaltning av vårdsystem/apotekssystem. Som ett exempel på övriga källor till biverkningsrapporter fortsätter enheten arbetet med att inhämta biverkningsrapporter från kvalitetsregistret ARTIS och diskuterar en utvidgning till andra kvalitetsregister. Det har inte tillkommit några oväntade kostnader. Utgifter i samband med aktuellt projekt ska redovisas i detalj och följas upp. Förstudien skall levereras till Socialdepartementet senast 30/6. Status hösten 2012: Förstudien skickades till Socialdepartementet enligt plan den 20/6. I förstudien rekommenderade Läkemedelsverket att man skall använda den befintliga infrastrukturen i den nationella tjänsteplattformen för kommunikationen kring biverkningsrapporter mellan sjukvårdens rapportörer och Läkemedelsverket. Ett pilotprojekt med Landstinget i Uppsala län planeras. Ett första möte angående detta, då representanter från Landstinget i Uppsala och Läkemedelsverket deltar, är inbokat i september. Kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och tjänsteplattformen skall undersökas och förberedas med berörda aktörer; här i första hand CeHis och Inera AB. Status våren 2013: Landstinget i Uppsala län har accepterat att vara med i pilotprojektet i samråd med kundgrupp Cosmic (som består av användarrepresentanter från sju landsting och Capio samt Cambio Healthcare Systems). Detta pilotprojekt skall pågå under hela 2013 och tidplanen är starkt beroende av hur snabbt Cambio kan leverera de ändringar i systemet som krävs i projektet. Parallellt med pilotprojektet undersöks kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och den nationella tjänsteplattformen i samråd med CeHis och Inera AB. Det är för tidigt att presentera några resultat för Status hösten 2013: Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att utveckla och tillgängliggöra ett system som möjliggör elektronisk biverkningsrapportering för hela hälso- och sjukvården (S2013/2702/FS) som delredovisas den 30 november och redovisas den första oktober Som en del i denna aktivitet inom NLS har ett samrådsbrev skickats till CeHis strategiska råd där alla landsting och regioner är representerade. Under hösten tas en kravprofil fram för inrapportering av biverkningar och återkoppling till rapportör. Status våren 2014: Systemet som ska möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar har fått ett namn, Sebra sjukvårdens elektroniska biverkningsrapportering. En referensgrupp inom hälso- och sjukvården ska ge kommentarer till förslaget som under våren tas fram utifrån kravspecifikationen. Därefter ska utvecklingsarbetet börja. Projektet fortsätter enligt plan. 1

4 Status hösten 2014: Som en del av kravarbetet har en prototyp tagits fram för den nya elektroniska biverkningsrapporten. En referensgrupp med representanter från tio olika relevanta verksamheter identifierades inom hälso- och sjukvården och prototypen demonstrerades. Dessa personer intervjuades och synpunkterna beaktades i arbetet med prototypen. Läkemedelsverket har utvecklat den delen av lösningen som ska ta emot biverkningsinformation på Läkemedelsverket. I tidiga tester har Läkemedelsverket lyckats att ta emot rapporter elektroniskt och automatiskt mellan två IT-system. Dessutom är lösningsförslag och kravspecifikation under bearbetning för den del av utveckling som ska utföras utanför Läkemedelsverket. Status våren 2015: Regeringsuppdraget slutredovisades till Socialdepartementet 20/ (Elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar, Rapport från Läkemedelsverket). Under uppdraget har grunden lagts för ett system med en modern elektronisk rapportering och återkoppling av läkemedelsbiverkningar för hela hälso- och sjukvården. För att sjukvården ska kunna utveckla sin del av rapporteringsfunktionaliteten i sina system, behövs det ytterligare samarbetsprojekt. Bland annat behöver den nationella tjänsteplattformen utvecklas så att den kan hantera biverkningsinformation mellan hälso- och sjukvården och Läkemedelsverket. Läkemedelsverkets kravspecifikation, lösningsförslag och prototyp behöver implementeras på alla nivåer. Den tekniska helhetslösningen behöver testas mot ett pilotlandsting för att sedan kunna införas nationellt. Läkemedelsverket måste ingå i ett sådant samverkansprojekt för att vara de aktörer behjälpliga som kommer att införa den nya biverkningsrapporteringen i sina egna system. I slutredovisningen rekommenderas att ett sådant samverkansprojekt startas Möjliggör generisk förskrivning Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas oktober november 2012 Utdrag ur handlingsplanen: Utredning kring ett framtida substansregisters utformning, teknisk plattform samt finansiering. Utvärdering av vilka ändringar i lagstiftningen som kan komma att bli aktuella samt vilken anpassning av IT-system som kommer att behöva ske för att möjliggöra generisk förskrivning. Uppdraget: Utredning av förutsättningar för införande av frivillig generisk förskrivning, inklusive analys av författningsändringar, utbildningsbehov samt utformning av IT-stöd. Nyckelaktörer: Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Apotekens Service AB, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt representanter för journalförskrivarsystem och apoteksaktörer. Status hösten 2011: Interna resurser för att delta i projektet har precis börjat samlas. Plan för hur utredningen ska göras internt påbörjad. Samråd med berörda externa aktörer kommer att genomföras. Substansregister under bearbetning, beräknas vara klart hösten Status våren 2012: Upphandling av externa IT-konsulter klar mitten av jan. De utreder fram till 30 april behovet av nationell standard av uppgifter (utöver substansnamn) som måste överföras och hur aktuella IT-stöd för vården och apoteken ska utformas. Internt på Läkemedelsverket utreds vilka författningsändringar som krävs, kriterier för substansurval och vilka utbildningsinsatser som behövs för framför allt förskrivare och apotekspersonal (och patienter/kunder). Uppdraget delrapporterades muntligt hos departementet den 28 februari Datum för slutredovisning flyttades fram till 30 november Genomförda möten/samråd inom IT-området: Inera SIL, Pascal, Apotekens Service NOD, Receptdepån, Apotekens Service VARA, CeHis, TLV FLIS, Visma Pharma Suite, Receptum MAXX, Logica Pharma Logica, LV Substansregistret. Tiden för slutredovisningen har förlängts till den 30 november 2012 Status hösten 2012: Under våren och sommaren har samrådsmöten genomförts med TLV, SLS, NEPI, SoS, LIF/FGL/Läkemedelshandlarna och CeHis. Remiss skickades ut den 21 aug med önskat svar till den 28 sep. Remissens huvudsakliga frågeställningar gäller urval av vad som ska kunna förskrivas generisk, behov av författningsändringar, utbildning och information, konsekvenser för resp. organisation (inkl kostnader) samt rimlig tid för införande av generisk förskrivning. I remissförslaget förordar LV en modell för generisk förskrivning där nuvarande bedömningar avseende utbytbarhet utnyttjas. Status våren 2013: Utredningen är avslutad i och med slutredovisningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 29 november I rapporten föreslår Läkemedelsverket - att verket genom beslut som samordnas med utbytbarhetsbesluten får möjlighet att avgöra vilka substanser (i kombination med läkemedelsform och styrka) som får förskrivas generiskt. En genomgång av det befintliga läkemedelssortimentet behöver göras inför att generisk förskrivning möjliggörs, sedan kan besluten fattas löpande. Läkemedelsverket finner att läkemedel såväl inom som utom läkemedelsförmånen ska kunna omfattas och även oavsett om läkemedlet omfattas av patent.

5 - att befintliga läkemedel bör vara möjliga att förskrivas generiskt. Dock måste patienterna även om generisk förskrivning införs kunna tillförsäkras möjlighet att av medicinska skäl få ett visst läkemedel förskrivet. Det innebär att såväl förskrivarstöd, receptexpeditionssystem och nationell infrastruktur kunna hantera generisk förskrivning parallellt med produktförskrivning. - att generisk förskrivning endast får ske via uppdaterade elektroniska system. Skälet till detta är huvudsakligen att säkerställa att förskrivarna har tillgång till uppdaterad information om vilka substanser som får förskrivas samt att det underlättar ett strukturerat införande av generisk förskrivning. Under utredningen har det framgått att dagens e- receptformat inte är möjligt att vidareutveckla för att göra de anpassningar som behövs för att hantera generisk förskrivning. NOD (Nationell Ordinationsdatabas) blir därför en förutsättning för att införa de förändringar som behövs för generisk förskrivning. - att apoteken åläggs att komplettera apoteksetiketten med tydlig uppgift om vilken aktiv substans ett expedierat läkemedel innehåller. Vid införande av generisk förskrivning vore det önskvärt att läkemedelsförpackningarnas layout förändras så att den aktiva substansen framhävs men sådant krav kan inte ställas nationellt. - att vårdens läkemedelslistor och tjänsten mina sparade recept struktureras så att det tydligt framgår vilken aktiv substans förskrivna läkemedel innehåller samt att det bör övervägas att gruppera läkemedlen på så sätt att det framgår vilka läkemedel som innehåller samma aktiva substans. - att förslagen ovan innebär att lagstiftningsändringar måste till. Därutöver behöver vissa myndighetsföreskrifter justeras. Rapporten bereds under 2013 inom Socialdepartementet. Status våren 2014: Läkemedelsverket redovisade ett regeringsuppdrag om generisk förskrivning Det pågår för närvarande en diskussion mellan Socialdepartementet och Läkemedelsverket kring ett uppföljningsuppdrag kring generisk förskrivning. Nytt regeringsuppdrag våren Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas 30 maj 2015 Utdrag ur handlingsplanen: Regeringen uppdrar till Läkemedelsverket att utreda och tydliggöra vinsterna med att införa generisk förskrivning i förhållande till andra åtgärder som också syftar till att åstadkomma förbättringar i patientsäkerhetshänseende. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Sveriges Apoteksförening, Apotekarsocieteten, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Datainspektionen, Farmaciförbundet/Unionen, Sveriges farmaceuter, Handikappförbunden, Pensionärsorganisationer, Sveriges läkarförbund med underorganisation, Svenska Läkaresällskapet med underorganisation, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Nätverk för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK), Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI), Inera, Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedelsindustri föreningen (LIF), Patientnämnden, Svensk sjuksköterskeförening, Distriktssköterskeföreningen, Sveriges tandläkarförbund samt Vårdförbundet. Status hösten 2014: Internt utredningsarbete i projektet börjades Avstämningsmöte om tolkning och genomförandet av uppdraget hölls med Socialdepartementet i oktober. Litteraturgenomgång påbörjad. Samråd med externa kontakter enligt ovan planeras att genomföras. Status våren 2015: Externa IT-konsulter har upphandlats för att uppdatera LVs lösningsförslag för generisk förskrivning från 2012 och för att, baserat på lösningsförslaget, ta fram ett kostnadsestimat för införandet av generisk förskrivning. En webenkät med frågor om erfarenheter av generiskt utbyte och generisk förskrivning sändes ut i december till Läkemedelsverkets nämaste motsvarigheter och till nationella läkar-, sjuksköterske- och farmaceutorganisationer i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien. Resultaten från denna är nu sammanställd. Samråd i form av intressentseminarier och andra avstämningsmöten är avslutade och sammanställda. Litteraturgenomgången är avslutad. Ett informationsmöte om utredningens slutsatser och förslag hölls med tf GD och därefter med Socialdepartementet i februari. Rapporten kommer att gå ut på remiss i mars Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Landstingen Utdrag ur handlingsplanen: Möjliggöra för förskrivaren att via sitt vårdsystem kunna makulera recept, både sådana man själv förskrivit men även e-recept förskrivet av andra. I praktiken kommer i regel endast de e-recept som finns tillgängliga i aktuellt vårdsystem kunna makuleras. Nyckelaktör: Apoteket Service AB. Status hösten 2011: Piloten, ett vårdsystem som körts i två landsting har godkänts av projektets styrgrupp. Övriga landsting som använder detta vårdsystem har nu möjlighet att rulla ut makuleringsfunktionen. Det innebär inte att samtliga förskrivare i

6 Sverige har möjlighet till elektronisk makulering. Landstingen/regionerna i Sverige måste alltså kravställa mot sina vårdsystemleverantörer att de vill få in funktionaliteten i sina system. Process beträffande denna insats pågår i Apotekens Service regi och något behov för Socialdepartementet att göra ngt synes inte föreligga i nuläget. Status våren 2012: Vad gäller makulering av e-recept uppger Apotekens Service AB att alla vårdgivare som har journalsystemet SYSTeam CROSS har möjlighet att elektroniskt makulera e-recept. Statistiken från februari månad vittnar om att inget av de andra landstingen (alltså utöver Sörmland och Västernorrland) börjat använda tjänsten. SYSTeam CROSS finns inom följande fem landsting: Landstinget Blekinge Landstinget Sörmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Örebro läns landsting Status hösten 2012: Status våren 2013: Landstingen har nu möjlighet att lägga beställning hos sina IT-leverantörer för anpassningar som möjliggör makulering av e- recept. I vilken takt och om så sker är en prioritering för varje enskilt landsting. Sannolikt avvaktar många landsting istället det framtida införandet av NOD som innehåller makuleringsfunktion. Möjlighet till makulering finns idag genom att ringa till lokalt apotek. Status hösten 2013: Landstingen har nu möjlighet att lägga beställning hos sina IT-leverantörer för anpassningar som möjliggör makulering av e- recept. I vilken takt och om så sker är en prioritering för varje enskilt landsting. Landstingens prioritering påverkas av beställning av integration journalsystem med NOD. Detta då makuleringsfunktionen av tidigare ordinationer/förskrivningar kommer att vara en av flera nya funktioner som ingår i integrationen med NOD. Aktiviteten avslutad Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Färdigställande av IT-plattform för nationellt dosregister och överföring av information ifrån dosregistren. Nyckelaktör: Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Den 23 april 2012 (datum framflyttat från 30 nov 2011) ska flytten av dosrecepten från de regionala dosregistren till ett nationellt dosregister vara klar. I dag är det bara de apotek som fortfarande använder den så kallade övergångslösningen, baserad på Apoteket AB:s ATSsystem, som kan expediera dosrecept via receptexpedieringssystemet. De apotek som använder nya IT-system måste i stället använda en särskild webbapplikation för detta. Status våren 2012: Tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation framtagen. Ett beslut om justerad tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation har nu fattats. Flytten av dosreceptinformation kommer att påbörjas den 18 maj och kommer vara fullt genomförd den 11 juni. Dosapoteken kommer att beröras av flytten i följande ordning: maj Göteborg och Vänersborg maj Örebro och Umeå 1 3 juni Malmö 8 10 juni Solna och Uppsala Beslutet har fattats gemensamt av Apoteket, CeHis/Inera och Apotekens Service efter hänsynstagande till de beroenden som de olika organisationerna har kunnat identifiera. Tidplanen ger tid för den kvalitetssäkring som krävs innan en fullskalig dosmigrering kan genomföras. För öppenvårdsapoteken innebär detta att: - Det är främst apotek i Västra Götalandsregionen som kommer att märka av den första flytten av dosrecept. Övriga dosrecept hanteras som tidigare via e-dos apotek. - Successivt kommer dock fler apotek beröras när fler och fler dosrecept flyttas. Överflyttningen av dosrecepten kommer att fortsätta region för region tills samtliga dosrecept är överflyttade till Apotekens Services nationella register. - Efter överflyttningen går de flyttade recepten inte att komma åt via e-dos. Detta innebär att personal på öppenvårdsapotek behöver uppmärksammas på att nya rutiner gäller. Apoteken får åtkomst till de överförda recepten direkt via receptexpeditionssystemen.

7 Status hösten 2012: Överflyttningen av patientinformationen från Apoteket AB till Apotekens Service AB var initialt planerad att ske hösten/vintern 2011 men man tvingades att senarelägga migreringen till att ske under ett antal etapper maj/juni Specifikationer till kommunikationsgränssnitten för att dosproducenten ska ha elektronisk tillgång till dosrecepten (underlag för expediering och dosdispensering), hos Apotekens Service AB, var framtagna och klara Det var dock först efter att migreringen av patientinformationen som kommunikationskedjan blev testad i full skala. Tidigare ansvarade, utvecklade och förvaltades hela IT-systemet för dos av en och samma organisation, Apoteket AB. Apoteket AB ägde då alla tre delar d.v.s. ordinationsverktyget för ordinatören, dosregistren och IT-systemet för produktion av dospåsarna. I och med omregleringen och förberedelsen inför konkurrensutsättningen delades dessa delar upp på olika aktörer. Landstingen ansvarar nu för ordinationsverktyget (Pascal), Apotekens Service AB ansvarar för nationella dosregistret (lagringen av data) och Apoteket AB/ny dosproducent ansvarar för dosproduktionssystemet (se bild). Framtagandet och anpassningar av ett nytt ordinationsverktyg för dosläkemedel och utvecklingen av ett nytt nationellt dosreceptregister har drivits i ett gemensamt projekt med flera inblandade parter: Center för ehälsa i samverkan (CeHis), Inera AB, Apoteket AB och Apotekens Service AB. Ca unika användare inom vård och omsorg har använt det nya dossystemet sedan migreringen. Hälften av användarna är läkare och hälften är sjuksköterskor inom vård och omsorg. Nästan 6 miljoner transaktioner har gjort sedan starten av systemet (i och med migreringen). Det handlar om transaktioner som tex att hämta upp och titta på tidigare ordination, skapa ny ordination, förnya och makulera tidigare ordination samt skriva ut läkemedelslista (se bild användningsstruktur över arbetsvecka). Status våren 2013: Status hösten 2013: Under juni 2013 tog Svensk dos över dosdispenseringstjänsten från Apoteket AB för Region Skåne. Apotekstjänst tog över dosdispenseringstjänsten i Halland och Västra Götaland. Därmed har total ca dospatienter flyttas från Apoteket AB till nya leverantörer. Apotekens Service AB produktionssatte under våren 2013 nya sortiments och leveranstjänster (SOL) för vården och de nya dosaktörerna. Apoteket AB kommer i framtiden gå över till de tjänster som Apotekens Service utvecklat men under en övergångsperiod får vården i kontakten med Apoteket AB nyttja de sedan tidigare utvecklade sortiments och leveranstjänsterna (IOR). Under hösten kommer Apotekstjänst att ta över dosdispensering för sju landsting, Sju-klövern. Planerad migreringsstart är

8 oktober I samband med detta är det även aktuellt att utveckla en ny SOL-tjänst som medför att en dosaktör kan hantera olika dossortiment. Aktiviteten avslutad Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuvarande lagstiftning Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis som uppdragsgivare och formulerare av krav. Utförare är Inera respektive Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Vid årsskiftet fattade CeHis strategiskt beslut om att, i avvaktan på lagstiftningsförändringar, omfokusera utvecklingslinjen till att bygga en lösning som ryms inom nuvarande patientdatalag. Det innebär i korthet att uppgifterna i NOD ses som journaluppgifter för resp. förskrivare som görs möjliga att utväxla enligt ordinarie regler för sammanhållen journalföring. Det är inte en långsiktigt optimal hantering, men kommer att medföra ökad patientsäkerhet under en 3 5-årig mellanperiod. Steg 1 - Utveckling av NOD infrastrukturen påbörjades under våren 2011 och var färdig den 30juni Vid denna tidpunkt innehöll NOD ingen information (data). 1 juli började NOD att fyllas med ordinationer från de erecept som skickas från vården till Apotekens Service AB. Under vintern 2011 har arbetet fokuserat på att förbereda arbetar med att analysera och identifiera en logisk struktur för både NOD och kopplingarna mot NOD. Detta inbegriper informationsmodell, teknisk struktur samt anpassning till gällande säkerhets-, autentiserings-, samtyckes och spärrkrav. Status våren 2012: Syftet med en nationell ordinationsdatabas är att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen. Det ska göras genom att med hjälp av en nationell ordinationsdatabas som ger vårdgivare tillgång till korrekt information om patientens läkemedelsanvändning (en gemensam läkemedelslista). Nationell ordinationsdatabas är en nationell informationskälla med alla ordinationer, från öppen- och slutenvård, dosordinationer samt även utlämnade läkemedel. Projektet inleddes med en förstudie under Förstudien gav svar på hur projektet går att genomföras, om tid och kostnader för att genomföra projektet är i linje med de förväntade utfallet. Efter förstudien påbörjades utvecklingen av NOD. Detta skedde i faser där första fasen var en utvecklingsfas av databasstrukturen och dess infrastruktur med tekniska gränssnitt. Efter utvecklingsfasen började databasen fyllas med erecept, vilket pågått i snart ett års tid. Syfte är att när NOD introduceras ska den gemensamma läkemedelslistan innehålla 15 månaders historik. Projektet har även utrett och fasställt arkitektur för hur dosordinationer kan hanteras och lagras i NOD samt hur informationen ska göras åtkomlig och gallras med hänsyn tagen till gällande lagstiftning. Projektet har ett starkt beroende till den infrastrukturella förändringen som krävs för en omreglering av dosmarknaden dvs. möjliggörare för fler producenter av dostjänsten. Detta innebär konkret att alla dosrecept, som idag finns lagrat hos Apoteket AB, ska migreras till nationella dosregistret hos Apotekens Service AB. För projektet är det nationella dosregistret förstadiet för NOD. CeHis har även tagit strategiska beslutet att ersätta dagens ordinationsverktyg för dosordinationer, edos från Apoteket AB, med ett nytt webbaserat ordinationsverktyg, kallat Pascal ordinationsverktyg. Ordinationsverktyget kommer i den första versionen vara en ersättare för edos och användas till att ordinera dosdispenserade läkemedel. I nästa fas ska verktyget även kunna användas för alla öppenvårdsordinationer. Applikationen sätts i drift i samband med migrering av dosrecepten till Apotekens Service AB. Migreringarna av dosrecepten, som berör patienter, är planerade att vara avslutade till mitten av april Projektet gör kontinuerliga analyser hur informationstillgång, kommunikationsgränssnitt och funktioner ska utvecklas för att förhålla sig till gällande lagar och regelverk. Patientdatalagen och SOSFS 2008:14 Vårdgivarnas hantering av öppenvårdsordinationer sker enligt PdL och SOSFS 2008:14, bl.a. med iakttagelse av: - Journalföringsplikten, bevarandetider - Inre sekretess (bl.a. spärrmöjlighet) - Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll - Sammanhållen journalföring (bl.a. information, spärrmöjlighet, samtycke vid åtkomst) - Varje vårdgivare/myndighet i landsting eller kommun personuppgiftsansvarig för sin hantering av uppgifter - Apotekens Service AB som personuppgiftsbiträde Receptregisterlagen (dospatienter) - Direktåtkomst till dosrecept för legitimerad personal enligt 11 Lagen om Läkemedelsförteckningen - Direktåtkomst till uppgifter sker med samtycke enligt förutsättningarna i 3 och 7 Status hösten 2012:

9 Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild). Status våren 2013: Målsättningen att introducera informationskällan NOD i december 2012 har inte kunnat uppfyllas då stora resurser har tvingats att fokusera på arbete med att stabilisera infrastrukturen och kommunikationskedjan i samband med migreringen av dosrecepten till Apotekens Service AB. Arbetet har även inbegripit funktionella förbättringar av Pascal Dos som bedömdes inte kunde avvakta. Under november och december har avgörande förbättringar gjorts vilket innebär att svarstider, prestanda och funktioner bedöms som acceptabla. Under januari och februari 2013 har arbetet med att utveckla tjänstekontrakt för kommunikation till NOD intensifierats. Målsättning är att NOD ska introduceras under Q och under september kommer Pascal som första applikation att testas skarpt av en avgränsad grupp ordinatörer. Därefter kommer Pascal med öppenvårdsfunktion att erbjudas för ordinatörer som inte har ett journalsystem med läkemedelsmodul. Målsättning är att NOD ska vara en gemensam informationskälla för vården, som journalsystem har integrerats mot. Under våren kommer integrationspaket att sammanställas med information om specifikationer, tjänstekontrakt, tester och godkännande process. Tidsplan för när journalsystem integrerar mot NOD är beslutar respektive landsting/kundgrupp för journalsystem. Status hösten 2013: Målsättningen är att produktionssätta informationskällan/databasen NOD under hösten Därefter kommer en pilot med ett antal utvalda förskrivare/ordinatörer ske. Syfte med piloten är att dels testa de tekniska kommunikationsvägarna och tjänstekontrakten, men även att få erfarenheter hur tillgång till patientens samlade läkemedelslista påverkar rutiner, processer samt hur information bör presenteras/visas på bästa sätt. Vårdens åtkomst till den samlade läkemedelslista i NOD styrs av regelverket i patientdatalagen vilket bl.a. innebär krav på att vårdgivaren implementerat säkerhetstjänster (SITHS, HSA), information till patienten ges om innebörden av den samlade läkemedelslistan samt att samtycke inhämtas av patienten för att få åtkomst till den samlade listan. Tjänstekontraktsbeskrivningar (specifikationer hur IT-stöd, t.ex. journalsystem, integrerar med NOD) finns nu att ta del av via Där finns även ett stort antal FAQ:er med verksamhetsrelaterade frågor och svar. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) har utarbetat ett avtal för att tydliggöra ansvar och roller för CeHis och landstingen i arbetet med vårdsystemens integration med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Samarbetsavtalet är också en viktig avsiktsförklaring som visar respektive landstings ambitioner att planera och genomföra integrationen. Socialdepartementet har velat understryka hur central integrationen med NOD är för det gemensamma e-hälsoarbetet i

10 landstingen. Därför har undertecknandet av samarbetsavtalet med CeHis satts som grundkrav för att landstingen ska få ta del av medlen för förbättrad läkemedelsanvändning i 2013 års överenskommelse för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Den sammanlagda summan är 300 miljoner kronor, och för att få ta del av dessa medel krävs att samarbetsavtalet undertecknas av respektive landsting före den 30 september Socialdepartementets krav omfattar också att samarbetsavtalet ska kompletteras med en beskrivning av genomförandet Status våren 2014: Utvecklingsarbetet av databasen och tjänstekontrakt NOD pågår. Omvärldsfaktorer samt behovet av avancerade och djupgående tester av prestanda och svarstider har påverkat tidsplanen. I enlighet med utvecklingsplanen för 2014 kommer databasen produktionssättas i testmiljö under våren Under våren kommer testpilot genomföras med applikationen Pascal integrerad med NOD databasen. Efter testpiloten kommer tjänstekontrakt och databasstrukturen ytterligare anpassas/vidareutvecklas. Plan är att NOD och dess tjänstekontrakt ska produktionsättas i produktionsmiljö innan årsskiftet för att därefter startar en skarp pilot. I den skarpa piloten kommer ordinatörer via Pascal applikationen kunna hitta, titta, ändra och skapa ordinationer i NOD. Status hösten 2014: I utvecklingsplanen för kommer databasen NOD, hos ehälsomyndigheten, sättas i produktionsmiljö Q I planen ingår att under 2015 ska piloter genomföras för att få verksamhetsutvärdering av åtkomst till samlad läkemedelslista. Detta kommer ske genom applikationen Pascal. Fokus för 2016 är att utveckla och implementera integrationer mellan journalsystemens läkemedelsmoduler och den samlade läkemedelslistan i NOD. En ny modell för hur ansvaret för läkemedelsordinationer och för patientens samlade läkemedelsbehandling bäst hanteras i olika situationer har tagits fram av Läkarförbundet och LOK (Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer). Syfte med modellen är att informera läkare om hur ansvaret för läkemedelslistan kan hanteras. Dokumentet ska fungera som ett stöd och förtydligande för läkare i sitt arbete med den samlade läkemedelslistan. Status våren 2015: Arbetet med den samlade läkemedelslistan pågår enligt utvecklingsplanen för Ordinationsdatabasen (NOD) sattes i produktion december 2014 av E-hälsomyndigheten, vilket är ett viktigt steg och komponent för en samlad läkemedelslista per patient. Därtill pågår arbete med att utveckla den referensapplikation som blir först med att integreras mot de register (NOD, receptdepån och Läkemedelsförteckningen) som ger vårdpersonal, patient och apotek tillgång till samma information om patientens läkemedelsbehandling. Under 2015 planeras två pilotstudier genomföras; dock ligger utmaningen i att hantera de juridiska begränsningarna kring utlämnande av patientinformation från receptdepån. Att få tillgång till information om patientens erecept i receptdepån gör att vårdpersonal kan uppdatera och anpassa tidigare ordinerade erecept utifrån patientens aktuella hälsotillstånd. På grund av de juridiska begränsningarna kommer, under den första pilotstudiens genomförande, samtycke för utlämnande av patientens uppgifter från Receptdepån att hanteras manuellt. Samtidigt pågår arbete med syfte att få till stånd en harmoniserad lagstiftning för åtkomst till information från alla ingående register för en samlad läkemedelslista. Målsättningen är att informationen om patientens läkemedelsbehandling ska vara densamma oavsett var patienten sökt vård, oavsett apotek samt oavsett distributionsform av läkemedel Inrätta en sammanhållen process för beredning och beslut om utveckling av nationella basfunktioner för ordinationsstöd Huvudansvarig: Socialstyrelsen Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Socialstyrelsen SKL (CeHis), Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Arbete som ska utföras i denna fas är: - Framtagande av delrapport om hur befintliga kunskapsdatabaser samt pågående och planerade projekt har beroenden och kan användas med inriktning att kunna dokumentera ordinationsorsak. - En juridisk analys av register och tjänster inom läkemedelsområdet - Framtagande av ett underlag för formulering av en målbild för samspelet mellan införande av ordinationsorsak och övriga kunskapsstöd - Identifiering av framtida insatser från Socialstyrelsen Status våren 2012: Frågan hanteras i huvudsak via Styrgruppen för IT och Läkemedel. Gruppen, som leddes av Socialdepartementet och var gemensam mellan departementet och SKL, inrättades i juni 2011 med två uppgifter, att fördela medel under 2011 för att snabba på pågående insatser och att utarbeta en handlingsplan för insatser och leveranser under åren Gruppen kommer att finnas kvar som en referensgrupp men medel till insatser i handlingsplanen kommer att beslutas av regeringen. Beslut om medel 2011, som avrapporteras 31/3 - Styrgruppen hade 25 mkr att fördela under 2011, varav 5 mkr var öronmärkta för projektet med en nationell ordinationsdatabas (NOD). - Socialdepartementet och SKL beslutade, med styrgruppen bakom sig, att fördela medlen till tre projekt.

11 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsen ansvarar för projektet som ska utgå från förslagen i den tidigare förstudien om ordinationsorsak (januari 2011). Syftet är att ta vid från förstudien, relatera ordinationsorsak till andra pågående projekt m.m. Målet är att insatsen ska leda till en samlad bild och projektplan för framtida arbete samt förslag till sammanhållet uppdrag kring ordinationsorsak. Detta redovisas 31/3 och är sedan tänkt att följas av ett nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som ska samordna det fortsatta arbetet. Delrapporteringen den 8/3 pekade på komplexiteten i frågorna men samtidigt på vikten av att börja någonstans för att sedan successivt bygga ut och utveckla den struktur för dokumentation av ordinationsorsak som behövs. Status hösten 2012: Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsens uppdrag Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (se ovan) avrapporterades till Socialdepartementet den 31 mars I leveransen ingick en omfattande rapport som har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen, under överseende av en aktiv styrgrupp där bl.a. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ingick. Ett särskilt PM om Socialstyrelsens eventuella framtida insatser inom detta område skickades också med. I april kompletterades den officiella leveransen med en executive summary från den styrgrupp som varit knuten till projektet. Detta dokument sammanfattar de andra två dokumenten. Här finns också rekommendationer om vad som kan göras i nästa fas. Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer. Uppdraget avser ordinationer från såväl öppen som sluten vård. I uppdraget ingår att analysera och lämna förslag till hur en sådan källa kan och bör införas i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för uppdraget är de bedömningar och förslag som finns i myndighetens rapport Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd ( ). Uppdraget har fördelats till myndighetens avdelning för regler och tillstånd (enheten för fackspråk och informatik). Uppdraget består av två delar och ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) genom en lägesrapport senast den 12 december 2012 samt genom en slutrapport senast den 1 juli För uppdraget fick Socialstyrelsen 7 mnkr under 2012 (medel från äldresatsningen). Uppdraget finns i sin helhet på: Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen (redovisning i lägesrapporten) Anpassning av ordinationsverktyget Pascal så att ett fält förstrukturerad dokumentation av ordinationsorsak skapas. Förberedelse av lagringsmöjlighet i NOD:s databasstruktur förstrukturerad information av ordinationsorsak. Deluppdrag 2: Socialstyrelsen (redovisning i slutrapporten) Framtagande av ett strukturerat kodsystem för ordinationer inom såväl öppen som sluten vård. Kodsystemet ska utgå från substanser och indikationer. Det ska därför baseras på det substansregister som Läkemedelsverket har regeringens uppdrag att ta fram. Framtagande av en enhetlig terminologi och en informationsstrukturför ordinationsorsak och angränsande begrepp. Uppdraget ska bygga på Socialstyrelsens pågående uppdrag om nationellt fackspråk vilket inkluderar synkronisering av de aktuella begreppen mot termbanken och Snomed CT. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska göra en analys av hur informationsmodellen för ordinationsprocessen är kopplad till nationell informationsstruktur (NI), som är en mer generell beskrivning av kärnprocessen i vård och omsorg. En projektgrupp har formerats och en extern referensgrupp, med representation från bl.a. Läkemedelsverket, har knutits till projektet. Socialstyrelsen får för detta ändamål använda 7 miljoner kronor under Regeringen avser att avsätta ytterligare tre miljoner kronor för uppdragets genomförande under Status våren 2013 (Socialstyrelsen): 1. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Under hösten/vintern 2012 formerades projektgrupper för de olika ingående aktiviteterna i uppdraget, och en referensgrupp tillsattes. Referensgruppen består av representanter från två landsting, Läkemedelsverket, NEPI samt delprojektledare från CeHis och Socialstyrelsen. TLV adjungeras vid behov. Referensgruppen har haft fem möten under hösten/vintern. Styrgruppens sammansättning har formaliserats och utgörs av tre representanter från Socialstyrelsen. Enligt ändringsbeslut från regeringen den 30 november 2012 ska båda delprojekten inom uppdraget slutrapporteras den 1 juli Dessutom ska en lägesrapport lämnas senast den 29 mars. TLV adjungeras vid behov samt att CeHis delprojektledare ingår liksom (givetvis) representanter från SoS. Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen CeHis har utsett en projektledare för att leda delprojekt 1: Anpassning av Pascal och NOD för strukturerad dokumentation av uppgift om ordinationsorsak. Arbetet görs inom ramen för Ineras och Apotekens Service AB:s pågående arbete med NOD och

12 Pascal. Under våren kommer delprojekt 1 att: Utveckla och testa/utvärdera en ordinationsorsaksprototyp för Pascals användargränssnitt utifrån de framtida användarnas informationsbehov och krav på processtöd (t.ex. via CeHis Medicinska råd). Utarbeta anpassade versioner av informationsmodell, tjänstekontrakt och databasstruktur för NOD med utgångspunkt i det kodsystem och den terminologi och informationsstruktur som Socialstyrelsen utvecklar i delprojekt 2 samt baserat på ovan nämnda utvärderingar/tester. Beskriva vilken funktionalitet som en implementering av kodsystemet för ordinationsorsaker skulle innebära för en kommande release (eller kommande releaser) av NOD, Pascal för NOD samt NOD-tjänsterna (dvs. integration mot övriga vårdsystem). Uppskatta när en sådan release (sådana releaser) skulle kunna tillgängliggöras och vilka ytterligare resurser som krävs för detta. Deluppdrag 2: Socialstyrelsen Arbetet med att ta fram ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsak pågår. Ordinationsorsakerna tas fram utifrån de godkända indikationerna. Styrgruppen har gjort en prioritering av ATC-grupper som ska hanteras under projekttiden, som innefattar C (hjärta och kretslopp), J (infektionssjukdomar) och N (nervsystemet). Under våren kommer ordinationsorsakerna att granskas av medicinska specialister som utsetts av Svenska läkaresällskapets sektioner för allmänmedicin, infektionssjukdomar, kardiologi, neurologi och psykiatri. Framtagna ordinationsorsaker stäms också av med Läkemedelsverket. För att möjliggöra en strukturerad dokumentation av ordinationsorsaker som kan lagras och överföras elektroniskt behöver varje ordinationsorsak ha en unik numerisk kod. Uppdraget föreskriver att Socialstyrelsen ska använda koder ur begreppssystemet Snomed CT för detta ändamål. Under våren kommer de ordinationsorsaker som tas fram att förses med Snomed CT-koder. Parallellt med ordinationsorsakerna tas ändamålstexter fram, som anges på receptet och därmed riktar sig till patienten. Kvalitetssäkring av ändamålstexter kommer bland annat att göras genom jämförelser med utdrag ur Apotekens Service AB:s ändamålsstatistik. I uppdraget ingår även att utforma en enhetlig terminologi och en informationsstruktur för ordinationsorsak och angränsande begrepp. Terminologiarbete pågår i en projektgrupp med sakkunniga och terminolog. Totalt ses 15 begrepp över, varav de mest centrala är indikation, ordinationsorsak och behandlingsändamål. Framtagna termer och definitioner kommer att skickas på bred remiss under våren 2013 för att sedan publiceras i Socialstyrelsens termbank. Arbetet med att beskriva hur begreppen och informationsmodellen för ordinationsorsak förhåller sig till den nationella informationsstrukturen påbörjades i januari. Under våren 2013 kommer delprojekt 2 att ta fram en plan för förvaltning av kodsystemet samt ge förslag på hur det kan och bör införas i vården och omsorgen. Status hösten 2013: (Socialstyrelsen) 2. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 1 juli Slutrapporten kan nås på denna länk: Socialstyrelsen har enligt uppdrag tagit fram ett kodsystem för ordinationsorsaker och ändamålstexter för tre ATC-grupper tydliggjort och ensat terminologin inom området tagit fram ett förslag till införande i vården och ett förslag till drift och förvaltning samt vidareutveckling av kodsystemet. CeHis har på Socialstyrelsens uppdrag anpassat Nationell ordinationsdatabas (NOD) till den strukturerade lagringen av uppgifter om ordinationsorsak tagit fram en körbar prototyp i Pascal ordinationsverktygs användargränssnitt som kan demonstrera möjlig användning av kodsystemet. Kodsystemet består av en databas som innehåller läkemedel, ordinationsorsaker och ändamålstexter för ATC-grupperna C (hjärta och kretslopp), J (infektionssjukdomar) och N (nervsystemet). Totalt har knappt 500 ordinationsorsaker tagits fram. Både ordinationsorsaker och ändamålstexter har kvalitetsgranskats av medicinska specialister som utsetts av Svenska läkaresällskapet. Databasen innehåller kopplingar till både läkemedelsprodukter och substanser (via utbytbarhetsgrupper). Kodsystemet har en öppen struktur, vilket innebär att det kan kompletteras med exempelvis andra ordinationsorsaker och kopplingar till icke-farmakologiska ordinationer. Det är inte låst till användning i Pascal och NOD, utan kan användas av andra aktörer, till exempel journalsystemsleverantörer eller leverantörer av beslutsstödssystem. Systemet är i sin nuvarande form utformat för att stödja en ordinationsprocess som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter för den givna läkemedelsordinationen. Det ska även vara

13 möjligt att välja ordinationsorsak fritt ur hela lexikonet. De övergripande begrepp (t.ex. indikation, ordinationsorsak, behandlingsändamål) som definierats inom uppdraget publicerades i Socialstyrelsens termbank i juli. I slutrapporten rekommenderar Socialstyrelsen att regeringen uppdrar åt den organisation som utses som ansvarig för den innehållsmässiga förvaltningen att färdigställa kodsystemet med avseende på läkemedel och godkända indikationer (alla ATC-grupper) sätta upp riktlinjer och krav för användningen av kodsystemet med särskilt beaktande av aspekterna informations- och patientsäkerhet, integritet och användarnytta i samråd med företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar undersöka vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet i samråd med företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas i samråd med berörda organisationer utreda hur olika system som hanterar indikationer och ordinationsorsaker kan harmoniseras. Socialstyrelsen föreslår i slutrapporten att det övergripande ansvaret för kodsystemets innehåll läggs på Socialstyrelsen, och att ansvaret för den tekniska förvaltningen placeras hos den framtida Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur (nuvarande Apotekens Service AB). Status våren 2014 (Socialstyrelsen) Sedan uppdraget avslutades 1 juli 2013 har projektet varit ofinansierat. Ett nytt uppdrag för 2014 är på väg in, och enligt det ska Socialstyrelsen färdigställa kodsystemet för ordinationsorsak (inklusive ändamålstexter) med avseende på läkemedelsbehandling och godkända indikationer samt uppdatera den delen av kodsystemet som redan skapats i samråd med Läkemedelsverket och företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar påbörja en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas och i möjligaste mån planera för förvaltning av kodsystemet som helhet. Status hösten 2014 (Socialstyrelsen): Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag för 2014 är en fortsättning på tidigare utfört uppdrag. Uppdraget innebär att färdigställa och vidareutveckla den nationella källan för ordinationsorsak. Socialstyrelsen ska också i samråd med Läkemedelsverket och företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar påbörja en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet. Utifrån denna analys ska Socialstyrelsen undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas och i möjligaste mån planera för förvaltning av kodsystemet som helhet. Följande aktiviteter har genomförts under våren och sommaren 2014: Ordinationsorsaker och ändamålstexter inom godkända indikationer har tagits fram för alla ATC-grupper. Dessa kommer under hösten 2014 att granskas av experter utsedda av Svenska läkaresällskapets sektioner. Socialstyrelsen har påbörjat undersökningen kring vidareutveckling av kodsystemets innehåll. Socialstyrelsen har beslutat att i detta skede göra en avgränsning till nationella riktlinjer och andra behandlingsrekommendationer som getts ut av Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket. Fokus för årets arbete är att slå fast viktiga principer för utökning av kodsystemet. Socialstyrelsen har påbörjat samråd kring den kommande förvaltningen av kodsystemet. Som ett led i planeringen för förvaltning ser myndigheten över olika verktyg för att uppdatera innehållet i kodsystemet. Under hösten 2014 kommer kodsystemets innehåll att kvalitetsgranskas av experter. Undersökningen av kodsystemets vidareutveckling kommer att fortsätta, liksom planeringen av kodsystemets förvaltning. Uppdraget avslutas vid årsskiftet 2014/2015. Projektets huvudresultat är ett kodsystem som innehåller ordinationsorsaker och ändamålstexter som är kopplade till unika

14 läkemedelsprodukter och baseras på godkända indikationer. Alla ordinationsorsaker kommer att vara kodade med Snomed CT. Socialstyrelsen kommer även att ta fram en skriftlig rapport som beskriver viktiga principer för förvaltning och vidareutveckling av kodsystemet. Status våren 2015 (Socialstyrelsen): Första versionen av den nationella källan för ordinationsorsak färdigställdes vid årsskiftet 2014/2015. Den innehåller ordinationsorsaker och behandlingsändamål för alla i Sverige godkända läkemedelsprodukter. Källan består av ett strukturerat kodsystem med cirka 1400 unika ordinationsorsaker som baseras på läkemedlens godkända indikationer och har koppling till den medicinska referensterminologin Snomed CT. Inför 2015 har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fortsatt upprätthålla den nationella källan för ordinationsorsak. Socialstyrelsen ska säkerställa att det framtagna kodsystemet är innehållsmässigt förberett för distribution till användare och att det finns framtagna processer för löpande uppdatering av kodsystemets innehåll. Myndigheten ska dessutom sätta upp riktlinjer och krav för användningen av kodsystemet med särskilt beaktande av aspekterna informations- och patientsäkerhet, integritet och användarnytta. För att möjliggöra en ändamålsenlig och långsiktig distribution av kodsystemet till användare ska Socialstyrelsen och e-hälsomyndigheten gemensamt ta fram ett förslag till förvaltnings- och distributionsverktyg Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal (5 + 17,5 mkr) Den Nationella Ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om patientens ordinationer där en patients alla förskrivna läkemedel ska finnas samlade. Förskrivaren kan därmed snabbt få en helhetsbild av en patients samlade läkemedelshistorik, vilket främjar en säker läkemedelsanvändning och ger ökad säkerhet i patientens behandling. Pascal är det nya ordinationsverktyget för öppenvårdsordinationer som kommer att erbjudas kostnadsfritt via webben till alla ordinatörer, förutsatt att nödvändiga säkerhetslösningar (SITHS-kort eller engångslösen via mobil) är införda. Målet är att insatsen ska leda till att - arbetet i projekten NOD och Pascal bedrivs snabbare än planerat. - Pascal för e-dos tas i drift i april 2012 då nuvarande edos-applikation upphör. Alla användare är då inlagda i HSAkataloger och har SITHS-kort/motsvarande. - NOD ska tillgängliggöras nationellt under sommaren en konkret plan för det fortsatta införandet av Pascal och tillgängliggörandet av NOD. Vid delrapporteringen den 8 mars framkom att projektet är komplext, med många beroenden till andra pågående insatser (bl.a. migreringen till DOS-registret som görs av Apotekens Service AB). Det framkom också att även om projektet till följd av de statliga medlen har snabbats på så finns ändå en risk för att tidplanen kan förskjutas. Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild nedan).

15 3. Utvärdering av EES (0,5 mkr) Elektroniskt expertstöd, EES, syftar till att öka patientsäkerheten och ger signaler om potentiella risker med den enskilda patientens läkemedelsordinationer och således en möjlighet att förbygga att problem uppstår i behandlingen. Systemet används just nu huvudsakligen på apotek men kan också användas av läkaren i förskrivningsögonblicket. EES, som förvaltas av Apotekens Service AB, har totalt nio olika funktioner. Dessa är dubbelmedicinering, läkemedelsinteraktion, hög dos, hög dos för äldre, hög dos för barn, åldersvarning för äldre, åldersvarning för barn, påverkar annan sjukdom samt könsspecifik läkemedelsbehandling. Läkemedelverket utvärderar nu funktionerna i EES och ska bl.a. - göra en tydlig beskrivning av funktionerna i EES och deras kvalitet samt användbarhet nationellt - lämna förslag till kommande uppdrag. Vid delrapporteringen den 8 mars fördes en ingående diskussion om kunskapsstöd, behovet av sådana och vilka funktioner som aktörer i olika delar av läkemedelsprocessen behöver. Detta knyter an till en punkt i handlingsplanen om behovet av en nationell samling kring kunskapsstöd. LV:s rapport är en del i detta. I juni 2012 fick Apotekens Service AB kronor från regeringen för fortsatt utveckling, anpassning och för att stödja användning av EES. Medlen ska under 2012 användas till bl.a. åtgärder för att öka användningen av EES på apotek. Dessutom planeras för ett projekt som syftar till att tillgängliggöra EES för förskrivare i en pilot med äldre patienter som har dosförskrivna läkemedel. I maj togs även ett nytt webbgränssnitt i bruk för EES för att göra det mer användarvänligt. Att effektivisera drift och förvaltning av EES pågår ständigt. Som ett led i detta samt att åtgärda Läkemedelsverkets önskan om att EES ska baseras på svenska läkemedel så påbörjade Apotekens Service AB under året ett projekt för att införa en svensk läkemedelslista. Att ersätta First Data Bank, som basinformationsleverantör med informationen i det nationella artikelregistret Vara kommer att spara pengar framgent då bolaget blir alltmer oberoende gentemot den amerikanska leverantören Medco. Status våren 2013 (Socialdepartementet): 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd) Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer samt att göra anpassningar i Pascal och NOD för registrering av ordinationsorsak. Socialstyrelsen fick 2013 ytterligare 3 miljoner för att slutföra arbetet och slutredovisning sker 1 juli Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal Införandet av ordinationsverktyget Pascal skedde i juni 2012 för dospatienter. Det var ett nationellt införande vilket innebar en del svårigheter men samtliga landsting, regioner och kommuner gick i drift i juni. Flertalet uppdateringar har gjorts under hösten för att förbättra funktion, svarstider och gränssnitt. Pascal applikationen har olika "modeller" och användningsområden: Pascal Dos är ersättare för edos som verktyg för dosordinationer samt ger möjligheten att kunna se de s.k. dospatienternas läkemedelslista. Pascal Öppenvård som planeras vara infört senhöst 2013, är ett verktyg för de som inte har tillgång till ett journalsystem med läkemedelsmodul. Syfte är att minska andelen återstående pappersrecept. Användaren har tillgång till patientens samlade läkemedelslista. NOD är vårdens gemensamma informationskälla innehållande patientens samlade läkemedelslista för öppenvårdsordinationer. NOD införandet har försenats från senaste statusuppdateringen men kommer införas under Tidplan för när varje journalsystem integrerar mot NOD beslutas av respektive landsting/journalsystemskundgrupp.

16 Nytt för i år är att 2013 års överenskommelse om mest sjuka äldres läkemedelsindikatorer ställer grundkrav på att landstingen ska ha tecknat samarbetsavtal med CeHis rörandes plan för införande av NOD. Syftet är att påbörja det arbete som krävs för införande lokalt. De landsting som når indikatorerna får dela på 300 miljoner kronor. Ytterligare har CeHis i uppdrag, inom ramen för överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvård 2013, att genomföra en förstudie för att klargöra hur slutenvårdsordinationer kan göras tillgänglig dels i arbetet med läkemedelsuppföljning och prognoser och dels för de kliniska behoven i den samlade läkemedelslistan i NOD. 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet I januari 2013 fick Apotekens Service AB kronor från regeringen för fortsatt utveckling, anpassning, införande och användning av EES. Mycket av utvecklingen ligger i att ersätta First Data Bank som basinformationsleverantör med informationen i det nationella artikelregistret Vara. Under året genomgår bolaget en omvandling till att bli myndighet och i detta arbete ses EES och andra kunskapsstöd över. Status hösten 2013: (Socialdepartementet) 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd) Den 1 juli 2013 inkom Socialstyrelsen med slutrapporten för regeringsuppdraget att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Den källa för ordinationsorsak som Socialstyrelsen har utvecklat har formen av ett strukturerat kodsystem. Utöver en beskrivning av projektets tillvägagångssätt och resultat innehåller rapporten Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller förvaltning och vidareutveckling av systemet. Dessutom lämnar Socialstyrelsen förslag på hur kodsystemet kan införas och användas i vård och omsorg. Rapporten bereds under 2013 inom Socialdepartementet. 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet Under året genomgår bolaget en omvandling till att bli myndighet per den 1 januari Regeringen fattade den 7 februari 2013 beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur (S 2013:03). I kommitténs uppdrag ingår bland annat att ta ställning till hur effektiv och ändamålsenlig bolagets verksamhet är avseende inriktning, organisation och ekonomisk styrning, inför överförandet av verksamheten till den nya myndigheten. I detta arbete ses EES och andra kunskapsstöd över. Uppdraget ska delredovisas den 15 september 2013 samt slutredovisas senast den 31 december Status våren 2014 (Socialdepartementet): 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd) Socialstyrelsen fick via ändringsbeslut i regleringsbrev för år 2014 avseende myndigheten i uppdrag att färdigställa kodsystemet för ordinationsorsak med avseende på läkemedelsbehandling och godkända indikationer samt uppdatera den delen av kodsystemet som redan skapats. Myndigheten ska också i samråd med Läkemedelsverket och företrädare för hälsooch sjukvården och specialistföreningar påbörja en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet. Utifrån denna analys ska Socialstyrelsen undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas och i möjligaste mån planera för förvaltning av kodsystemet som helhet 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet Regeringen tillsatte den 19 december 2013 en särskild utredare som ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälsooch sjukvård och socialtjänsten. I utredningens uppdrag ingår bland annat att kartlägga förekomsten av beslutsstöd för läkemedelshantering såväl i Sverige som internationellt, belysa behovet av beslutsstöd för läkemedelshantering, redogöra för de problem som användarna samt vård- och omsorgsgivare upplever med dagens beslutsstöd, och analysera och vid behov lämna förslag på förtydligad ansvarsfördelning för finansiering, drift, förvaltning och utveckling av beslutsstöd. Uppdraget ska slutredovisas i ett betänkande senast den 27 mars Status hösten 2014 (Socialdepartementet): 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd)

17 Socialstyrelsen fick via ändringsbeslut i regleringsbrev för år 2014 avseende myndigheten i uppdrag att färdigställa kodsystemet för ordinationsorsak med avseende på läkemedelsbehandling och godkända indikationer samt uppdatera den delen av kodsystemet som redan skapats. Myndigheten ska också i samråd med Läkemedelsverket och företrädare för hälsooch sjukvården och specialistföreningar påbörja en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet. Utifrån denna analys ska Socialstyrelsen undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas och i möjligaste mån planera för förvaltning av kodsystemet som helhet 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal Se Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet Regeringen tillsatte den 19 december 2013 en särskild utredare som ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälsooch sjukvård och socialtjänsten. I utredningens uppdrag ingår bland annat att kartlägga förekomsten av beslutsstöd för läkemedelshantering såväl i Sverige som internationellt, belysa behovet av beslutsstöd för läkemedelshantering, redogöra för de problem som användarna samt vård- och omsorgsgivare upplever med dagens beslutsstöd, och analysera och vid behov lämna förslag på förtydligad ansvarsfördelning för finansiering, drift, förvaltning och utveckling av beslutsstöd. Uppdraget ska slutredovisas i ett betänkande senast den 27 mars Status våren 2015 (Socialdepartementet): 1.7. Utveckla tjänst för att öka patientmedverkan genom bl.a. återkoppling av utfall av behandlingar samt avvikelsehantering Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis och kommande utförare (ej fastställd) Status hösten 2011: Projektet är på idéstadiet och beräknas kunna konkretiseras våren Det kan bli aktuellt att inordna utvecklingen som en del av projektarbetet inom Mina Hälsotjänster eller som en del av NOD/Pascal-utvecklingen. Huvudinnehållet är att kunna tillföra patientens egen upplevelse av läkemedelsbehandling. Status våren 2012: Inom CeHis satsning på invånartjänster, Mina hälsotjänster, pågår utvecklingen av en tjänst för hälsodeklarationer. Detta är i första fasen knutet till en regional systemlösning, inom SLL, men planer finns att på sikt anpassa den som en nationell lösning. Därtill pågår en förstudie för att koppla ett enkätverktyg till Mina vårdkontakter. Syftet är främst att få återkoppling från patienter till kvalitetsregistrens uppgifter. Möjligheterna är att även använda enkätverktyget till andra syften och uppgifter. Status hösten 2012: Inom projektet Mina hälsotjänster har ett så kallat tjänstekontrakt för formulärhantering utvecklats. Tjänstekontraktet är en infrastrukturell standard för integrationer mellan autentiseringstjänst och användargränssnitt i Mina vårdkontakter, och olika typer av formulärtjänster. Avsikten är att lösningen ska kunna användas till exempelvis hälsodeklarationer eller uppföljningar av behandling. Den tekniska grunden är därmed lagd för att kunna utbyta information mellan vårdgivare och patienter via formulär och enkäter på ett säkert sätt. Nästa steg är att koppla en formulärtjänst till tjänstekontraktet. Detta planeras in under Status våren 2013: Formulärtjänsten är en flexibel lösning för att stödja olika behov av strukturerad kommunikation mellan vårdgivare och patient. Användningsområden kan vara exempelvis hälsodeklarationer, inrapportering av värden och resultat från patient till vårdsystem, inrapportering till kvalitetsregister, internetbaserad behandling som exempelvis KBT, och annan typ av uppföljning, stöd eller behandling. Tjänsten utvecklas inom det Vinnovastödda projektet Mina vårdflöden, och är under utveckling våren Integrationstester och skarp drift planeras till tredje kvartalet Tjänsten kommer att kommuniceras och erbjudas till vårdgivare och systemleverantörer under året. Status hösten 2013: Formulärtjänsten är klar att implementera under hösten För att få största möjliga användning skulle ett implementeringsuppdrag till 1177.se behöva läggas. Detta skulle innebära att under 2014 implementera och möjliggöra för patienter att återrapportera utfall av behandlingar och eventuella avvikelser. Aktiviteten avslutad 2013

18 1.8. Minska utrymmet för oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept (ny aktivitet 2014) Huvudansvarig: Läkemedelsverket och Socialstyrelsen Utdrag ur handlingsplanen: Regeringen avser att uppdra till Läkemedelsverket och Socialstyrelsen att undersöka om och hur det går att minska eller helt avveckla användningen av tryckta receptblanketter för särskilda läkemedel. Syftet är att minska manipulering och förfalskning av recept och därmed förbättra säkerheten för patienter och förskrivare. Status våren 2014 Vid Läkemedelsverket pågår intern planering med att resurssätta aktiviteten. Till stor del beror detta i sin tur på den inriktning och det tidsperspektiv regeringen ger uttryck för i kommande uppdrag till Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Status hösten 2014: Regeringsbeslut avseende uppdrag togs den 19/ Uppdraget lyder: Läkemedelsverket får i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen utreda möjligheterna att minska alternativt helt upphöra med förskrivningen av narkotiska läkemedel via särskilda receptblanketter. I uppdraget ingår att lämna förslag på hur eventuella insatser ska genomföras i praktiken. Samråd ska ske med berörda aktörer samt löpande avstämningar ske med Regeringskansliet (Socialdepartementet) u arbetets gång. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj Utredningen är i startfas med dialog mellan myndigheterna avseende arbetsfördelning, planering och identifiering av samrådspartner. Status våren 2015: Arbetet med regeringsuppdraget fortlöper i samverkan mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Hösten 2014 gjordes en int avstämning på båda myndigheterna bland medarbetare med förskrivningsrätt. Baserat på tankar och reflektioner som kom fram under dessa samtal har en extern enkät konstruerats som skickades till berörda förskrivarorganisationer i januari. Parallellt med enkäten görs även en bredare kartläggning av för- och nackdelar av elektronisk förskrivning jämfört med andra förskrivningssätt. Inom ramen för denna kartläggning har bland annat Inera, SKL och E-hälsomyndigheten kontaktats. Arbetet ska redovisas senast den 31 maj 2015 (efter förankring på LV och SoS).

19 2 Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling 2.1. Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen - Expertgrupp Status hösten 2011: Arbetet med vägledningen har inletts med en kartläggning av evidensläget för den medicinska nyttan av metoderna läkemedelsavstämning resp. läkemedelsgenomgång, samt en inventering av tidigare och pågående projekt i landet. Vidare har en hearing genomförts med utvalda experter inom området. Status våren 2012: Arbetet med att ta fram en vägledning för läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgång slutfördes planenligt och redovisades för GD den 6 december Parallellt med detta arbete pågick en revidering av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. För att harmonisera och synkronisera innehållet i vägledningen med de nya föreskrifterna (då dessa bland annat reglerar genomförandet av läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar) beslöts att redovisningen till departementet skulle begränsas till ett förlängt PM, att vi skulle invänta de reviderade föreskrifterna för att sedan vid behov justera vägledningen och skicka både vägledningen och föreskriften på remiss samtidigt under mars april Arbetet med föreskrifterna är avslutat och redovisningen kommer att ske under senare delen av mars Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har påbörjats och beräknas vara avslutat under första delen av april En slutlig version av vägledningen planeras att preliminärt publiceras den 30 juni Ovanstående är i enlighet med den information och tidsplan som lämnades till departementet den 15 dec Status hösten 2012: Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har fortskridit planenligt. Vägledningen skickades på remiss den 25 april Remissvaren har föranlett en revidering av vägledningen. Arbetet med revideringen har pågått till slutet av augusti Vägledningen kommer i början av september 2012 att skickas på remiss internt och en preliminär version beräknas vara klar mot slutet av september. Därefter kommer den att prövas praktiskt av läkare i tjänst på olika håll i landet. Deras synpunkter kommer i möjligaste mån att infogas i den slutliga versionen. Socialstyrelsen räknar med att en slutlig version av vägledningen är klar den 1 dec Aktiviteten anges som delvis slutförd i Handlingsplanen 2013 Status våren 2013: Socialstyrelsen tar för närvarande fram en webbutbildning som stöd för de nya föreskrifterna och den tillhörande vägledning som har tagits fram inom ramen för uppdrag 2.1. Uppdraget att ta fram en webbapplikation tillhör inte den nationella läkemedelsstrategin utan satsningen på de mest sjuka äldre. Det är för tidigt att följa upp effekterna av föreskrifterna, vägledningen och webbapplikationen, som hör ihop. Socialstyrelsen mäter dock löpande antalet genomförda läkemedelsgenomgångar genom en indikator i Öppna jämförelser. Att upprepa studien Äldre med regelbunden medicinering antalet läkemedel som riskmarkör, som gjordes i början av 2012, är en möjlighet. Denna studie kan betraktas som en typ av baslinjemätning. Även andra typer av uppföljningar undersöks. Status hösten 2013: Den ovan nämnda webbutbildningen lanseras under hösten. Efter det tar Socialstyrelsen ställning till när en första mätning och utvärdering av effekterna av de vidtagna åtgärderna ska göras. Kommentar från M Sengers inför expertmötet: När det gäller punkt 2.1 har det tagits fram en webbapplikation som formellt inte ingick i handlingsplanen utan i satsningen på de mest sjuka äldre. Den hör dock ihop med de tidigare publicerade föreskrifterna och vägledningen och måste spridas i vården innan våra insatser inom ramen för 2.1 kan utvärderas. Status våren 2014: Webbutbildningen Läkemedelsgenomgångar för äldre lanserades den 1 oktober 2013 och finns tillgänglig på Kunskapsguiden.se (http://www.kunskapsguiden.se/utbildning/sidor/default.aspx). Inom ramen för myndighetens arbete med Öppna jämförelser har indikatorn för uppföljning av läkemedelsgenomgångar uppdaterats. Indikatorn kommer förmodligen att användas som ett led i utvärderingen av de tidigare insatser som Socialstyrelsen har gjort inom detta område. Ytterligare insatser (se statusuppdatering vården 2013) kommer att diskuteras hösten 2014, när webbutbildningen har varit tillgänglig i ett år. Status hösten 2014: I oktober 2014 har samtliga de produkter som Socialstyrelsen tagit fram inom ramen för uppdraget (uppdaterade föreskrifter, vägledningen och webbutbildningen) varit tillgängliga för vården i åtminstone ett år. En projektplan för

20 hur effekterna av dessa satsningar ska utvärderas kommer nu att tas fram och själva utvärderingen planeras för Status våren 2015: Ett förlängt PM som ska sammanfatta utvecklingen av utvärderingen av effekter av läkemedelsgenomgångar och avstämningar skrivs för närvarande. PM:et presenterar läget fram till hösten 2014, vilka resultat som har åstadkommits, vilka begränsningar finns och vilka framtida projekt som är på gång vad gäller utvärderingen av effekter av läkemedelsgenomgångar och avstämningar Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfinas Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas februari december 2012 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: SKL, Apotekens Service AB, Socialstyrelsen Status hösten 2011: Utvärdering pågår och består av följande delar: - Att genomföra en systematisk litteraturgenomgång avseende sambandet mellan doseringshjälpmedel (särskilt multidos) och följsamhet och patientsäkerhet. - Att göra en genomgång av hur dosdispensering fungerar och är organiserad i andra länder. - Att göra en beskrivning av det som redan idag pågår för att förbättra dostjänsten. - Att beskriva hur dostjänsten i en ideal situation bör fungera för att verkligen vara till nytta för både patienten och samhället. - Att föreslå studier som kan öka kunskapen om dostjänstens effekter på följsamhet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Status våren 2012: - Muntlig delrapport gavs till Socialdepartementet Den systematiska litteraturstudien, genomgången av hur dosdispensering fungerar i andra länder samt en beskrivning av pågående förbättringsarbeten är genomförd. - En longitudinell studie genomförs externt på uppdrag av LV. - Fokus för förlängningen av uppdraget stämdes av med Socialdepartementet Uppdraget specificerades mot att utvärdera den upplevda nyttan med dostjänsten avseende följsamhet och patientsäkerhet utifrån patient-, professions- och leverantörsperspektiv. Detta kommer göras med en patient- och en professionsenkät, samt med intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar. - Projektplan samt enkäter kommer att kvalitetssäkras enligt Läkemedelsverkets interna processer samt skickas in till Etikprövningsnämnden för godkännande. Status hösten 2012: - En longitudinell studie har genomförts externt på uppdrag av LV och en rapport har precis levererats till Läkemedelsverkets. - Patientenkäten är konstruerad och testad i målgruppen som är patienter i eget boende med dosläkemedel utan läkemedelsövertag. Patientenkäten delas just nu ut till dospatienter i ett urval av landets kommuner via dosapoteken. - Professionsenkäterna är konstruerade och testade i målgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdbiträden med erfarenhet av patienter med dosläkemedel. Enkäten kommer att skickas ut under september via webbverktyget Quick Search. - Projektplan samt enkäter har kvalitetssäkrats enligt Läkemedelsverkets interna processer samt är godkända av Etikprövningsnämnden. - Intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar kommer att hållas på Läkemedelsverket 3 5 sept. - Läkemedelsverkets rapport om att Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfina kommer att ta hänsyn till resultat från den longitudinella studien samt från patient- och professionsenkäter och intressentseminarierna. Rapporten kommer att skickas ut på extern remiss under oktober och förankras inom Läkemedelsverket innan den skickas in till Socialdepartementet i december. Status våren 2013: Läkemedelsverket slutrapporterar uppdraget om att utvärdera dostjänsten (S2011/5886/FST) den 28 feb Arbetet har utförts genom: en litteraturgenomgång en longitudinell registerstudie enkäter till patienter och professionerna intressentseminarier och intervjuer en genomgång av ett urval ärenden relaterade till dostjänsten som inkommit till Socialstyrelsen

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Den gemensamma elektroniska patientjournalen Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Elektronisk recepthantering

Elektronisk recepthantering 1425 Gunnel Bridell och Marianne Nordling Apotekens Service AB, Stockholm Inledning Av de recept som idag expedieras på apotek görs över 90% utifrån ett elektroniskt underlag. Dagens stora andel överförda

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser NetID drivrutiner kortläsare operativ browser webinar Checklista dokument wiki avreglering Apotek e-dos PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef HSA SITHS attribut autentisering

Läs mer

Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos

Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos Pascals ordinationsverktyg Sista steget i omreglering av apoteksmarknaden Anpassning till patientdatalagen från 2009 Gäller i första hand nuvarande e-dosanvändare

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Generisk förskrivning hur kan det möjliggöras

Generisk förskrivning hur kan det möjliggöras Generisk förskrivning hur kan det möjliggöras Rapport från Läkemedelsverket November 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd

Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd på uppdrag av: Socialstyrelsen genom CeHis Författare: Rikard Lövström Helena Palm Fredrik Ström Manólis

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

2015-06-22 S2015/2282/FS

2015-06-22 S2015/2282/FS Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2008-02-25 1161-2007 Apoteket AB 118 81Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionen konstaterar följande. Apoteket AB (Apoteket) saknar rutiner för systematiska

Läs mer

Tips och tricks gällande PASCAL

Tips och tricks gällande PASCAL Inloggning Tips och tricks gällande PASCAL Nås via www.eordinationpascal.se (internet, på denna sida kan man välja SITHS eller SMS inloggning) alternativt www.eordinationpascal.sjunet.org (sjunet, SITHS

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Apoteksombud Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Nationell läkemedelsstrategi

Nationell läkemedelsstrategi Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2013 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 Foto: Johnér Bildbyrå Artikelnummer: S2012.012 Förord Regeringen och Sveriges kommuner

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Minskad användning av särskilda receptblanketter

Minskad användning av särskilda receptblanketter Minskad användning av särskilda receptblanketter Rapport från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen Juni 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa Sida 1(8) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Marie Åkerlind Datum Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa ehälsa är ett samlingsbegrepp, där ehälsa handlar om att göra hälso- och

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Frivillig generisk förskrivning

Frivillig generisk förskrivning Frivillig generisk förskrivning Remiss från Läkemedelsverket Augusti 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala

Läs mer

1. Användare kan inte logga in

1. Användare kan inte logga in Vanliga frågor Det här dokumentet beskriver ärenden som förekommer ofta vid kontakt med nationell Pascalsupport. Syftet med dokumentet är att hjälpa lokala och regionala servicedeskfunktioner med färdiga

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02 NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Definitioner, Akronymer och Förkortningar... 3 1.3 Referenser... 3

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss.

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Till Socialdepartementet Dnr: S2014/3698/FS Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Sveriges Farmaceuter är

Läs mer

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag 1 (1) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vår beteckning Diarie nr 1100/2009 Solna 2009-05-20 Enligt sändlista Remiss Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Genomförandeplan för nationellt införande av eped

Genomförandeplan för nationellt införande av eped Genomförandeplan för nationellt införande av eped Fas 1 Uppstartsfas med planering och förberedelser 1. Bakgrund Under våren 2014 har en förstudie om Kunskapsstöd för barn vid läkemedelsordination genomförts,

Läs mer

Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte

Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket 2015-05-28 Dnr: 1.1-2014-045472 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner Personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt för såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) Modellavtal 2 riktar sig till

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort

Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Jonas Jensen Säkerhetsenheten (2) +46701761140 2014-01-14 HBN13-022-4 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade läkemedel, Landstinget Västmanland. Beslut Landstinget Västmanland ska redovisa följande:

BESLUT. Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade läkemedel, Landstinget Västmanland. Beslut Landstinget Västmanland ska redovisa följande: BESLUT E-7e-p2OILI -0 4;pe- inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37433/2013 1(9) Avdelning mitt Sylvia Nor&I sylvia.norengivo.se Landstinget Västmanland 721 51 Västerås Ärendet Tillsyn avseende

Läs mer

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2014-09-11 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer