Döva och hörselskadades tvåspråkighet 7,5 hp LISM01. Kursbeskrivning VT17

Transkript

1 Döva och hörselskadades tvåspråkighet 7,5 hp LISM01 Kursbeskrivning VT17

2 2 (7) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik Undervisande lärare Krister Schönström E-post: Rum: C342 Kursens innehåll Kursen behandlar olika aspekter på dövas och hörselskadades tvåspråkighet med särskilt fokus på deras inlärning av svenska, i synnerhet svensk skrift. Studenterna får bekanta sig med aktuell forskning kring dövas och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Studenterna får dessutom tillämpa teorier och metoder inom området för att analysera autentiska texter producerade av målgruppen. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa sin förmåga att - redogöra och diskutera för aktuell forskning kring döva och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning - utföra området. Kurslitteratur Abrahamsson, N Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Valda delar ca 100 sidor. Antia, S. D., Reed, S., & Kreimeyer, K. H. (2005). Written language of deaf and hardof-hearing students in public schools. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 10(3), doi: /deafed/eni026 Berent, G. P. (2012) Sign Language Spoken Language Bilingualism and the Derivation of Bimodally Mixed Sentences. In T. K. Bhatia and W. C. Ritchie (Eds.), The Handbook of Bilingualism, Second Edition. (pp ), John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK. doi: / ch14 Bialystok, E. (2012) The Impact of Bilingualism on Language and Literacy Development. In T. K. Bhatia and W. C. Ritchie (Eds.), The Handbook of Bilingualism, Second Edition. (pp ), John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK. doi: / ch25 Dammeyer, J. (2014). Literacy skills among deaf and hard of hearing students and students with cochlear implants in bilingual/bicultural education. Deafness and Education International, 16(2), doi:

3 3 (7) Davidson, K., Lillo-Martin, D., & Chen Pichler, D. (2014). Spoken english language development among native signing children with cochlear implants. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19(2), doi: /deafed/ent045 Diamond, J. (2010). The benefits of multilingualism. Science, 330(6002), Edwards, J. (2012). Bilingualism and Multilingualism: Some Central Concepts. In T. K. Bhatia and W. C. Ritchie (Eds.), The Handbook of Bilingualism, Second Edition. (pp. 5-25), John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK. doi: / ch1 Emmorey, K., Borinstein, H. B., Thompson, R., & Gollan, T. H. (2008). Bimodal bilingualism *. Bilingualism: Language and Cognition, 11(1), doi: /s Freel, B., Clark, M., Anderson, M., Gilbert, G., Musyoka, M., & Hauser, P. (2011) Deaf individuals bilingual abilities: ASL proficiency, reading skill, and family characteristics. Psychology, 2(1), García, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. Palgrave Macmillan Grosjean, F. (2001). The right of the deaf child to grow up bilingual. Sign language studies, 1(2), Grosjean, F. (2010). Bilingualism, biculturalism, and deafness. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 13(2), doi: / Hassanzadeh, S. (2012). Outcomes of cochlear implantation in deaf children of deaf parents: comparative study. The Journal of Laryngology and Otology, 126(10), doi: /s Hermans, D., Ormel, E., & Knoors, H. (2010). On the relation between the signing and reading skills of deaf bilinguals. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 13(2), doi: / Humphries, T., Kushalnagar, P., Mathur, G., Napoli, D. J., Padden, C., & Rathmann, C. (2014). Ensuring language acquisition for deaf children: What linguists can do. Language, 90(2), e31 e52. doi: /lan Kermit, P. (2010). Choosing for the child with cochlear implants: a note of precaution. Medicine, Health Care, and Philosophy, 13(2), doi: /s

4 4 (7) Knoors, H., & Marschark, M. (2012). Language planning for the 21st century: Revisiting bilingual language policy for deaf children. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 17(3), doi: /deafed/ens018 Meristo, M., Falkman, K. W., Hjelmquist, E., Tedoldi, M., Surian, L., & Siegal, M. (2007). Language access and theory of mind reasoning: evidence from deaf children in bilingual and oralist environments. Developmental Psychology, 43(5), doi: / Morford, J. P., Kroll, J. F., Pinar, P., & Wilkinson, E. (2014). Bilingual word recognition in deaf and hearing signers: Effects of proficiency and language dominance on cross-language activation. Second Language Research, 30(2), doi: / Mayberry, R. I., Del Giudice, A. A., & Lieberman, A. M. (2011). Reading achievement in relation to phonological coding and awareness in deaf readers: A meta-analysis. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 16(2), Rinaldi, P., & Caselli, M. C. (2014). Language development in a bimodal bilingual child with cochlear implant: A longitudinal study. Bilingualism: Language and Cognition, 17(04), doi: /s Schönström, K. (2014). Visual acquisition of Swedish in deaf children: An L2 processability approach. Linguistic Approaches to Bilingualism, 4(1), doi: Svartholm, K. (2008). The written Swedish of deaf children: A foundation for EFL. In C.J. Kellett Bidoli and E. Ochse (Eds.), English in international deaf communication (pp ). Bern: Peter Lang. Svartholm, K. (2010). Bilingual education for deaf children in Sweden. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 13(2), doi: / Swanwick, R., Hendar, O., Dammeyer, J., Kristoffersen, A-E., Salter, J., & Simonsen, E. (2014). Shifting contexts and practices in sign bilingual education in Northern Europé. In M. Marschark, G. Tang, and H. Knoors (Eds.), Bilingualism and bilingual deaf education. (pp ). Oxford: Oxford University Press. Wei, L. (2012). Conceptual and Methodological Issues in Bilingualism and Multilingualism. In T. K. Bhatia and W. C. Ritchie (Eds.), The Handbook of Bilingualism, Second Edition. (pp ), John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK. doi: / ch2 Ytterligare litteratur om minst tre forskningsartiklar (ca 50 s.) som studenten väljer själv i samråd med läraren tillkommer.

5 5 (7) Undervisningsformer All undervisning ges på svenskt teckenspråk med tolkning till svenskt eller engelskt tal. Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Examination a. Kursen examineras genom en hemskrivning b) Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A=Utmärkt B=Mycket bra C=Bra D=Tillfredsställande E=Tillräckligt Fx=Otillräckligt F= Helt otillräckligt c) De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. d) För att få slutbetyg på kursen godkänt betyg på hemskrivningen. e) För samtliga examinationsuppgifter ges minst ett ordinarie och ett omexaminationstillfälle. Studerande som inte nått godkänt betyg under aktuell termin har möjlighet till ny examination vid påföljande kurstillfällen. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått ett underkänt betyg två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta skall göras till institutionsstyrelsen. Kursschema Schema för kursen finns tillgängligt via lärplattformen Mondo. Betygskriterier Förväntade studieresultat redogo ra och diskutera fo r aktuell forskning kring do va och ho rselskadades tva spra kighet vad gäller spra kanvändning, spra kinlärning och undervisning. utfo ra spra kanalyser pa konkreta texter med hja lp av teorier och metoder inom omra det. A Studenten kan på ett insiktsfullt sätt redogöra och diskutera fo r aktuell forskning kring döva och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Studenten visar prov på djup och bred kunskap och redogörelsen är tydlig och mycket väl strukturerad. Studenten kan på ett utmärkt och självständigt sätt utfo ra språkanalyser på konkreta texter med hjälp av teorier och metoder inom området. Beskrivningen är mycket insiktsfull och detaljerad.

6 6 (7) B C D E Studenten kan utförligt redogo ra och diskutera fo r aktuell forskning kring do va och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Studenten visar prov på djup och bred kunskap och redogörelsen är tydlig och väl strukturerad. Studenten kan redogo ra och diskutera fo r aktuell forskning kring do va och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Redogörelsen är tydlig och strukturerad. Studenten kan övergripande redogo ra och diskutera fo r aktuell forskning kring do va och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Redogörelsen är för det mesta tydlig och konsekvent. Studenten kan i huvudsak redogo ra och diskutera fo r aktuell forskning kring do va och hörselskadades tvåspråkighet vad gäller språkanvändning, språkinlärning och undervisning. Redogörelsen är dock inte helt konsekvent. Studenten kan med stor säkerhet utföra området. Beskrivningen är insiktsfull och detaljerad. Studenten kan med säkerhet utföra området och gör det på ett tydligt sätt. Studenten kan med viss säkerhet utfo ra området. Studenten kan mestadels utföra området, på ett allmänt sätt. Fx F Studenten uppvisar alltför stora kunskapsbrister och alltför stor osäkerhet för att nå kursmålen Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten

7 7 (7) Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel , e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.