Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (17) Projektnamn SMAK för arbetslivet Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Syftet med projektet SMAK för arbetslivet (Strategier, Metoder och Aktörer för personer med neuropsykiatriska funktionsned-sättningar och deras inträde på arbetsmarknaden) är att kompetensutveckla personal som arbetar med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i arbetslivsinriktade metoder och samverkansmetoder mellan offentlig, privat sektor, ideell sektor och akademin där det slutliga syftet är att skapa resurser hos myndigheter och andra deltagande aktörer som gör att de kan bidra till att fler och bättre möjlig-heter till ett meningsfullt arbete skapas för den sekundära målgruppen, personer med NPF. Genom projektet avsåg man att uppmärksamma arbetsmarknadsproblematiken för målgruppen NPF. De problem som projektet avsåg att fokusera kring var bristande kunskap om de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, svårigheter att samverka kring målgruppen och ett behov att öka kunskapen om metoder som underlättar ett inträde i arbetslivet. Projektet har uppnått dessa resultat. En mer fördjupad beskrivning av resultaten följer senare i slutredovisningen. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Kompetensutveckling har skett hos 38 personer genom deltagande i en specialdesignad uppdragsutbildning på 7,5 hp, vid Örebro universitet, vilket troligtvis kommer att bidra till att fler och bättre möjligheter skapas till ett meningsfullt arbete för personer med NPF. Utifrån universitetets utvärdering framgår att projektdeltagarna har ökat sin kompetens inom områdena samverkan, arbetslivsinriktade metoden Supported Employment och kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder. Något genomslag från projektet på högre nivåer hos de organisationer som deltagit kan inte direkt märkas, en ökad kompetens kan främst sökas på individnivå hos de personer som deltagit i universitetsutbildningen. Det har varit svårt att växla upp den kunskap och kompetens som kursen gett, dvs. att gå från individuellt till organisatoriskt lärande. Ett arbetsgivarnätverk har skapats under projektperioden, med arbetsgivare som har anställt eller tar emot personer med NPF på praktik. Nätverkets syfte är erfarenhetsutbyte, att få större kunskap om funktionsnedsättningen och hur man kan ge ett bra stöd till personer med NPF, hur man kan ta tillvara gruppens resurser samt att sprida goda exempel i syfte att nå fler arbets-givare och arbetstillfällen. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre

2 Sid 2 (17) sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Förstudien till SMAK-projektet, som gjordes år 2009, visade på ett behov av fördjupade kunskaper hos handläggare som möter människor med NPF i sin yrkesutövning och har som uppgift att ge dem ett stöd till arbetslivet. Lärande miljöer I ansökan beskrivs kompetensutvecklingen i flera slags lärprocesser. en universitetskurs, ett informellt lärande mellan deltagarna på kursen, seminarier/konferenser och transnationellt utbyte. Studie- och arbetsgrupper bildades vid starten av universitetsutbildningen. Dessa sattes samman efter geografisk tillhörighet och med ambitionen att ha representation av flera olika organisationer i varje grupp med avsikt att likna den situation som råder vid samverkan mellan flera myndigheter. Det har inte varit möjligt att genomföra de workshoptillfällen som anges i ansökan då kursdeltagarna har haft svårt att få tid till andra aktiviteter utöver deltagande i undervisningstillfällena. De grupper som bildades träffades främst för att gemensamt lösa en uppgift om samverkan som kallas Spindeln (se avsnitt 3) och då även diskutera olika frågor kopplade både till utbildningens innehåll och samverkanssituationer. Diskussionerna på utbildningstillfällena var livliga och en ökad kompetens har kommit deltagarna till del då utbildningen behandlat de frågor det fanns behov av att få fördjupade kunskaper om. I de möten som har skett i grupperna har kunskapen om varandras arbetsområden och organisationer ökat och förhoppningsvis har en ökad förståelse uppnåtts om att problemen med att ge ett stöd till människor med NPF måste lösas med en gemensam organisatorisk ansats. Projektets kompetensutveckling omfattade tre områden: Bemötande och kunskap om NPF, samverkan och arbetsmetoder för stöd till arbete. Enligt universitetets utvärdering (bil 1,2) visar det sig att deltagarna i utbildningen har fått ökad kunskap i dessa frågor som kan komma deras respektive organisationer till del. Förutom universitetsutbildningen "Samverkan för arbete kring personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett delaktighetsperspektiv 7,5 hp så har två konferenser, fem seminarier samt transnationellt utbyte med Belgien och Finland genomförts. Konferenserna och seminarierna har vänt sig till kursdeltagare, beslutsfattare, chefer samt andra nyckelpersoner. De har delvis haft en annan inriktning på lärandet. Även om några av föreläsningarna har vilat på en vetenskaplig grund så har merparten haft en mer praktisk inriktning där personer som arbetar med målgruppen eller som själva har en funktionsnedsättning stått för huvudparten av seminariernas inslag. Genom att bredda deltagandet i projektet och bjuda in politiker, beslutsfattare och nyckelpersoner har vi en förhoppning om att en ökad kompetensutveckling även på en överordnad nivå har uppnåtts som därigenom kan öka anställningsbarheten för gruppen NPF och ett bättre mottagande hos de olika organisationerna.

3 Sid 3 (17) Innovativ verksamhet I ansökan anges ansatsen att kombinera en kompetensutveckling om funktionsnedsättning och bemötandefrågor kring målgruppen NPF med utökade kunskaper i en forskningsbaserad modell för introduktion i arbetslivet och en forskningsbaserad modell för samverkan med samhällets resurser för att öka anställningsbarheten för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som nyskapande. De som deltagit i universitetsutbildningen och utbildats i dessa frågor bör nu vara bättre rustade att stödja personer med NPF i sin yrkesutövning. På seminariet den 14 september 2011 deltog arbetsgivarrepresentanter som föreläsare och som har gett stöd till personer med NPF vid sina respektive företag. I anslutning till deras deltagande i seminariet kom idén att bilda ett nätverk av arbetsgivare med personer med NPF anställda i sin verksamhet. Två lunchmöten har genomförts under projektperioden där arbetsgivare som har eller har haft personer med NPF i sin verksamhet träffats och där det förekommit kortare inslag där frågor om NPF varit centrala. Nätverket kommer att fortsätta träffas under hösten Genom att koppla arbetsgivare direkt till målgruppen är en av avsikterna att få ökat tillträde till deras arbetsplatser, men även att öka kunskapen om NPF så de personer som i dag finns på arbetsplatser får en bättre möjlighet att behålla sin förankring i arbetslivet. Samverkan Ett av projektets mål var ökad och förbättrad samverkan kring sysselsättningsmöjligheter för människor med NPF. I ett tidigt skede av universitetskursen bildades interorganisatoriska arbetsgrupper för att ge samverkansfrågorna en mer tydlig profil och för att de olika yrkeskompetenserna bättre skulle tas tillvara. Varje grupp fick genomföra en uppgift (bil.3) som skulle mäta samverkan i respektive organisation. Instrumentet som utarbetats av Institutet för Handikappvetenskap på Örebro Universitet kallas för Spindeln. Uppgiften genomfördes sedan även efter utbildningens slut och vid en jämförelse mellan de två mättillfällena tydde resultatet på att förutsättningarna för samverkan förbättrats något för deltagarna (bil. 4-10). Den ökade kunskap som genererats genom kursmomenten som behandlat samverkan i kursen, har gett deltagarna teoretiska verktyg att använda i sina samverkansmöten med andra organisationer. Projektet har inte lett till att några bestående samverkansstrukturer har etablerats.. En diskussion om detta förs under avsnitt 3 och 12, Kommentarer och tips. Det som ändå har skett i projektet är att flera av de interorganisatoriska grupperna har träffats under projektperioden och deltagarna har skapat mer informella kontakter och fått fördjupad kunskap om varandras arbetsområden. Utbildningen och seminarierna har gett deltagarna en teoretisk genomgång av samverkansproblematiken och praktiska exempel på samverkan i det dagliga arbetslivet. Universitetets utvärdering visar höga omdömen både vad gäller områdets relevans för deltagarnas arbete (4,32/5) samt kvaliteten på utbildningsavsnitten (4,16/5) vilket visar på att kursen medfört en ökad kompetens inom området samverkan.. Strategiskt påverkansarbete Ett påverkansarbete skedde i samband med seminarierna och konferenserna för att uppmärksamma politiker, chefer och nyckelpersoner verksamma inom arbetsmarknadsområdet för gruppen med NPF. Ca 18 % av deltagarna på seminarierna har varit chefer och politiker (bil 11). Förhoppningen är att de tagit del av innehållet och budskapen samt integrerar de nyvunna kunskaperna i sitt beslutsfattande kring målgruppen.

4 Sid 4 (17) Representanter från media har bjudits in till flertalet av konferenserna och seminarier, men har inte deltagit i något av dem. Information om projektet har spridits vid en träff med det internationella nätverket European Network of Social Authorities, ENSA. Ett informationsblad på engelska togs fram till dessa möten (bil 12). Information om projektet har lämnats på regionförbundets nätverksmöten för länets chefer inom individ- och familjeomsorgen samt chefer inom funktionshinderområdet. Flyers om projektet (bil 13) har delats ut vid regionförbundets Öppet Hus våren 2011 samt vid olika konferenser och seminarier. På regionförbundets hemsida har en länk funnits till SMAK-projektet och alla aktiviteter som genomförts. Avsikten med de olika insatserna har bl. a varit att uppmärksamma berörda och allmänheten om arbetsmarknadsproblematiken för gruppen med NPF. Projektledningen har träffat Kerstin Möller FoU-handledare från FoU i Sörmland inför en eventuell satsning på SMAK:s frågor i det länet. En chef från Eskilstuna Kommun, som deltog i SMAK:s referensgrupp har inlett diskussioner med verksamhetsansvarig på Stiftelsen Activa inför en eventuell kompetensutveckling, liknande den i SMAK, med bas i Södermanland. Se även under slutrapportens avsnitt Spridning och påverkansarbete. Se den fortsatta beskrivningen i detta avsnitt (bilaga 14) som innefattar en beskrivning över transnationalitet och en summering av projektets resultat Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets mål var att genom kompetensutveckling av personal effektivisera befintliga organisationsstrukturer samt utveckla samverkan på området (personer med NPF-diagnoser och deras arbetsmarknadsinträde) som skulle fortleva även efter projekttidens slut. Förhoppningen var att de metoder som utvecklats under projektets gång skulle få fäste i ordinarie verksam-het hos deltagande organisationerna. Det slutliga syftet var att skapa resurser hos myndigheter och andra deltagande aktörer för att bidra till att fler och bättre möjligheter till ett meningsfullt arbete skapas för den sekundära målgruppen, personer med NPF. En genomgång av målsättningarna i ansökan

5 Sid 5 (17) 1. Att effektivisera befintliga organisationsstrukturer samt utveckla samverkan på området (personer med NPF-diagnoser och deras arbetsmarknadsinträde) som fortlever även efter projekttidens slut. Projektdeltagarna har genom projektet och universitetsutbildningen ökat sin individuella kunskap och kompetens inom projektets tre områden, men målet att utveckla samverkan har inte fått den förankring hos deltagare och deras chefer som vore önskvärt och deltagarna har inte beretts möjlighet att diskutera och förankra sina kunskaper i sina egna organisationer. Konsekvensen har blivit att målet inte har uppnåtts. Den externe utvärderaren skriver i sin utvärdering att projektet haft för starkt individfokus och en för svag och otydlig koppling till den verksamhet som skulle utvecklas Som orsak till avvikelsen lämnas följande förklaring som även gäller för fler andra avvikelser i projektet. Projektet beviljades medel i mitten av december Då fanns ingen projektledare anställd eller någon tillsatt styrgrupp. Projektet startade i januari 2011, universitetsutbildningen var planerad att börja i mars Det fanns inga deltagare i projektet i januari 2011 så den inledande tiden gick mestadels åt till att rekrytera deltagare till utbildningen, liten tid lämnades åt att förankra projektets målsättningar om att bl.a effektivisera organisations-strukturer. Viktiga aktörer som Försäkringskassan och flera arbetsförmedlingar och kommuner drog tillbaka sitt intresse från förstudien att delta i projektet. 2. Efter avslutat projekt ska åtminstone ett livskraftigt interorganisatoriskt och interprofessionellt nätverk ha skapats mellan deltagarna. Den långa tiden mellan förstudie och beslut om projektstart och kort tid mellan beslut om start och tills projektet skulle sättas i gång innebar förluster både genom att intresserade aktörer i förstudien drog tillbaka sitt intresse och att förankringsprocessen blev bristfällig när projektet startade. Det fanns inte tillräcklig bredd på representationen från olika organisationer inom projektet för att kunna bilda och upprätt-hålla interorganisatoriska och interprofessionella nätverk. De nätverk som skapades har blivit av mer informell karaktär genom att kontakter har etablerats på handläggarnivå hos de personer som deltog i universitetsutbildningen (se orsak till avvikelse under punkt 1). 3. Efter avslutad utbildning ska varje deltagare redovisa minst ett fall där utlärda metoder har använts. Uppgifterna på examinationsuppgiften utgick från utlärda metoder (bil 19). De som examinerades och godkändes (19/38) kan därmed sägas ha uppnått målet. För de som valde intyg går det inte att mäta och bedöma om de uppnått målet deltagare har genomfört kursen och besvarar en enkät kring deras kunskaper och attityder till samverkan löpande under projektet. 38 personer genomförde kursen. Samtliga deltagare besvarade i grupp ett interaktivt instrument för att mäta sam-verkan, Spindeln (bil 3) som mäter deltagarnas erfarenheter av olika dimensioner av samverkan. Resultatet av Spindel-mätningarna kommenterades av kursledningen och diskuterades inom gruppen. Proceduren upprepades två gånger vilket gjorde att gruppen kunde följa utvecklingen av samverkan över tid. Enligt kursansvarig Berth Danermark, som granskade båda Spindelomgångarna finns det indikationer på att miljön för samverkan har förändrats till det bättre för de flesta kurs-deltagarna, vilket kan innebär att

6 Sid 6 (17) deras kunskaper fått ett visst organisatoriskt genomslag. 5. Genomförande av sex seminarier och två konferenser som bidrar till att uppmärksamma arbetsmarknadsproblematiken för den sekundära målgruppen (se orsak till avvikelse, punkt 1). Den snäva tidsramen innebar att Kick Off -konferensen fick förläggas till hösten 2011 och att ett av de planerade semi-narierna fick strykas. Två konferenser och fem seminarier har genomförts där arbetsmarknadsfrågor för målgruppen NPF varit en central del. Utrymme har getts för aktörer och brukare vilka har gett konkreta exempel på hur stöd kan utformas som underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Registrerade deltagare vid dessa aktiviteter var totalt 213 personer varav 76% kvinnor och 24 % män (bil. 20). Det innebär att 175 personer utöver projektdeltagarna har tagit del av kompetensinsatserna vid ett eller fler tillfällen, vilket bör ge en viss kompetenshöjning hos deltagande organisationer. De utvärderingar som lämnats visar på ett medelvärde av ca 70 % som upplevt seminarier/konferenserna som mycket bra eller bra. 6. Strategisk påverkan riktat mot chefer, politiker och potentiella arbetsgivare ska ske genom utförande av åtta seminarier och konferenser samt spridning av en film som projektet ska utarbeta. Chefer, politiker inbjöds till samtliga seminarier och konferenser vilket var ett sätt att uppmärksamma arbetsmarknads-situationen för personer med NPF och med förhoppningen att beslutsfattare aktivt och strukturerat skulle vidareutveckla sitt arbete med frågan i respektive organisation. På konferenserna/seminarierna var 3 % av deltagarna (6 personer) politiker och 15 % (32 personer, varav fyra även var projektdeltagare) var chefer/ enhetschefer (bil.11). Det låga antalet deltagande politiker visar på svårigheten att fånga intresset och att konkurrera med övriga angelägna frågor på politikernas agenda. Andelen chefer var däremot fler och förhoppningen är att seminarier och konferenserna gett avtryck som bidrar till vidareutveckling av verksamheten. Arbetssätt Som ett resultat av projektet och genom strategisk påverkan har ett nätverk av potentiella arbetsgivare bildats vilket borgar för att arbetsmarknadssituationen för personer med NPF kommer att vidareutvecklas och förbättras. En avvikelse utifrån projektplanen är att det inte har producerats någon film. Som orsak till avvikelsen se avsnitt 3, punkt 1. Med den korta tid projektet hade till förfogande fanns inte utrymme till att planera för en film om projektet. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektets huvudsakliga arbetssätt och metod har varit att kompetensutveckla aktörer som möter personer med NPF i sin yrkesutövning. Kompetensutvecklingen har skett genom följande metoder: - Universitetsutbildningen på 7.5 högskolepoäng Samverkan för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett delaktighetsperspektiv. - Deltagarna i utbildningen delades in i interprofessionella arbetsgrupper i syfte att skapa

7 Sid 7 (17) samverkansstrukturer över myndig-hetsgränser. - Två konferenser och fem seminarier som vänt sig till kursdeltagare, beslutsfattare och nyckelpersoner. - Ett transnationellt utbyte med Belgien och Finland kring målgruppen med NPF. Det utmärkande i SMAK-projektet är att rikta en kompetensutvecklingsinsats som vilat på en vetenskaplig grund till handläggare som möter människor med NPF i sin yrkesutövning. Kompetensutvecklingen har baserats på tre i förstudien identifierade problemområden: bemötande/kunskap om NPF, samverkan och introduktion i arbetslivsinriktade arbetsmetoder. Att kombinera en insats som vilat på vetenskaplig grund med de mer praktiskt inriktade seminarierna och konferenserna har varit ett varierat och flexibelt sätt att ge deltagarna både fördjupade teoretiska och mer praktiska kunskaper för att kunna stödja målgruppen med NPF i sin fortsatta yrkesutövning efter projektperioden. Genom indelningen i de interprofessionella arbetsgrupperna bereddes möjlighet för projektdeltagarna att få kunskap om varandras organisationer, arbetssätt och att diskutera samverkansstrukturer över myndighetsgränser. De transnationella utbytena har visat på varierade metoder att organisera arbetet för att stödja målgruppen till arbete, som både var likt och olikt hur professionerna arbetar i Sverige. Detta gav inblickar och perspektiv som kan inspirera till nya infallsvinklar i det egna arbetet. Det nya i metodväg som använts är framförallt mätningen av projektdeltagarnas upplevelser av samverkan genom den s.k. Spindeln (se avsnitt 2, samverkan) som Örebro universitet utarbetat. Genom att vid fler tillfällen göra samma mätning kan man följa om upplevelserna av samverkan förändras över tid vilket i detta projekt har varit ett av huvudmålen. En oförutsedd effekt av projektet var bildandet av ett arbetsgivarnätverk med inriktning mot NPF. Genom att deltagandet hos de aktörer som är nödvändiga för inträdet i arbetslivet görs delaktiga i stödprocessen till arbete kan detta beskrivas som utveckling av en ny metod. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Deltagarna i projektet och universitetsutbildningen Samverkan för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett delaktighetsperspektiv var anställda i följande organisationer. Kommuner: Degerfors, Eskilstuna, Karlskoga, Kumla, Lekeberg, Lindesberg, Nyköping och Örebro. Arbetsförmedlingar: Hallsberg, Lindesberg, Nora, Nyköping/Oxelösund, Rehabilitering Örebro län och Örebro. Övriga: Örebro läns landsting, Lindesbergs lasarett, Närpsykiatrin, Stiftelsen Activa i Örebro, Kriminalvården, Frivården i Nyköping, Frivården i Örebro och Försäkringskassan Örebro. På de seminarier/konferenser som anordnats under projektet har därutöver deltagit representanter för: Kommuner: Hallsberg, Kungsbacka, Laxå, Skövde, Västerås. Arbetsförmedlingar: Kumla, Västerås. Övriga: Örebro Läns Landsting, Autism- och Aspergerföreningen i Örebro län. Föreningen

8 Sid 8 (17) Attention Örebro Län, Folkpartiet Örebro, Kriminalvården Örebro, Samordningsförbundet Finsam i Örebro, Sensus Studieförbund, Organisationen Vild Vacker Vuxen, Hansa Utbildning. De företag som deltagit på två nätverksträffar för arbetsgivare är följande: Drifti, Eklunds Bilvård, Livin Hotel och Vandrarhem, Ljus och Nöje, Mc Donalds, Riksbyggen, Mersmak, Rönisch Sportswear, SE Reklam, WÅAB Elektronik och Örebrotvätten. Några ekonomiska resurser har inte tillförts av deltagande aktörer däremot personella resurser som de avsatt i form av arbetstid, resor, betald litteratur mm. Personerna som deltagit i projektet och utbildningen har genomgående visat ett stort engagemang vid undervisningstillfällena. Vid seminarierna/konferenserna har förutom projektdeltagare även deltagit chefer, politiker och nyckelpersoner som tagit sin arbetstid i anspråk. Några har även genom frågor, synpunkter och diskussioner bidragit med sina erfarenheter. Aktiviteterna har även utvärderats där vi fått del av deras synpunkter på aktiviteternas genomförande och relevans mot projektets syfte. Projektdeltagare, chefer och deltagare i referensgruppen har deltagit i den externa utvärderingen antingen genom att besvara en enkät (chefer) eller genom gruppintervjuer alternativt telefonintervjuer. Vid dessa har värdefulla synpunkter och erfarenheter framkommit på projektet. I januari 2012 genomfördes en workshop med projektdeltagare och deras chefer som byggde på diskussioner utifrån det resultat som framkommit i den externa utvärderingen. I referensgruppen har ingått representanter för projektdeltagarna, deras chefer och från brukarorganisationerna. Även vid dessa möten har det framkommit värdefulla idéer, synpunkter på projektets genomförande löpande under hela projektperioden. Den kompetensutveckling som genomförts samt det fokus projektet haft på arbetsmarknadssituationen för gruppen med NPF kommer troligtvis att påverka arbetet att stödja personer med NPF ut på arbetsmarknaden. Det konkreta påverkansarbete som deltagande aktörer bidragit med och som är möjligt att mäta är bildandet av arbetsgivarnätverket som stiftelsen Activa initierade. Styrgruppen för SMAK har bestått av projektledaren Mats Wickholm, projektägaren Kerstin Färm, som ersattes av Kjerstin Larsson samt Susanne Rydén alla från Regionförbundet Örebro. Styrgruppen har sammanträtt 12 gånger under projektperioden. Styrgruppens uppdrag har varit att fatta strategiska beslut inom projektet, tillse att projektet följt ansökan samt hållit sig inom budgetramarna. Vid uppföljningsmöten med kursansvarig vid Örebro Universitet har hela styrgruppen deltagit. Projektledaren har ansvarat för att planerade aktiviteter genomförts, att sköta de löpande kontakterna med kursdeltagare och kursansvarig, att återföra frågor av mer strategisk art från referensgruppen till styrgruppen. Arbetet i styrgruppen har skett under smidiga former, en bidragande orsak är att gruppen varit liten och att många frågor har förberetts väl innan, då samtliga deltagare i gruppen finns fysiskt på samma arbetsplats. Referensgruppen för SMAK har, förutom projektledaren bestått av en chef från Arbetsförmedlingen Rehabilitering Örebro län, en chef från Arbetsförmedlingen i Örebro, två

9 Sid 9 (17) brukarrepresentanter från Autism- och Aspergerföreningen respektive Föreningen Attention, en chef från Kriminalvården, en representant från företaget Inda Support och två representanter för projektdeltagarna. Gruppen har träffats fem gånger under projektperioden. I referensgruppen för SMAK har det funnits en bredare representation, jämfört med styrgruppen som haft en mer strategisk funktion. Försäkringskassan avböjde deltagande, vilket medförde att en viktig aktör kom att saknas i gruppens arbete. Referensgruppen har i många frågor fungerat som ett bollplank och rådgivande organ till projektledaren. Viktiga frågor som diskuterats har varit seminariernas innehåll och universitetsutbildningen. Beslutet att ta med två representanter från utbild-ningen gjorde att referensgruppen fick en bättre inblick över de synpunkter som fanns hos kursdeltagarna vilka sedan kunde meddelas styrgrupp och kursansvarig. Representanten från Eskilstuna Kommun har visat ett särskilt stort engagemang i spridningsarbetet bl a genom att driva frågan om spridning av en kompetensutveckling utifrån SMAK:s inriktning till Söder-manland. De två representanterna från Attention och Autism- och Asperger Föreningen har bidragit med värdefulla kunskaper och erfarenheter utifrån ett brukarperspektiv Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I kompletteringen till projektansökan, gällande jämställdhetsintegrering, nämns dessa inriktningar: Antalet kvinnor och män bland projektdeltagarna ska återspegla sammansättningen på arbetsplatserna (majoriteten kvinnor). Vi har inga säkra uppgifter om könsfördelningen på respektive arbetsplatser där projektdeltagarna har haft sin anställning. Ett antagande, som även finns i projektansökan, är att det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar i respektive organisation. Som grund för antagandet finns bl a den bild Åsa Trotzig, processtöd ESF Jämt, gav i sin föreläsning, där hon visade en tydlig kvinnlig dominans av anställda inom de vårdande yrkena. För en vidare diskussion kring en antagen fördelning mellan män och kvinnor i projektet, hänvisas till det förtydligande som lämnades av Kerstin Färm från Regionförbundet, , till Svenska ESF-rådet. I de kontakter som föregick antagningen till universitetsutbildningen så ombads ansvariga chefer att ha ett genusperspektiv på uttagningarna för att minska risken för skev fördelning. Fördelningen män/kvinnor i universitetsutbildningen var initialt 11 män och 35 kvinnor. Åtta kvinnor avbröt utbildningen. Den slutliga fördelningen blev 21 % män och 79 % kvinnor (bil. 20). Bland de 213 personer som deltagit i seminarierna har fördelningen varit 24 % män och 76 % kvinnor (bil 21). Projektledning ska så långt som möjligt vara jämställd Styrgruppen har bestått av två kvinnor och en man vilket innebär 66 % kvinnor och 33 % män. Av de åtta personerna i referensgruppen har fem varit män och tre kvinnor. För att få en jämnare könsmässig balans i gruppen ombads de ordinarie ledamöterna att utse en ersättare av motsatt kön, vilket lyckades i alla fall utom två. I början av projektet kommer styrgrupp och upphandlad utbildare att få en genomgång kring jämställdhetsintegrering och hur det bör appliceras i projektet.

10 Sid 10 (17) Styrgruppen var den 9 mars 2011 på utbildning om jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsanpassning som ESF-rådet anordnade. Kursansvarig för universitetsutbildningen informerades om detta men någon representant från universitetet deltog aldrig i utbildningen på grund av tidsbrist samt att insatsen inte framgått i upphandlingsunderlaget. Utbildningen gav värdefull kunskap i hur vi skulle arbeta med jämställdhetsfrågorna under det fortsatta projektet. Styrgruppen hade därefter en särskild genomgång med Åsa Trotzig, processtöd för jämställdhetsintegrering, kring de inriktningar om jämställdhet som angetts i projektansökan. Jämställdhetsintegreringen ska genomsyra utbildningen, dels vad gäller genusaspekter för människor med NPF (som utbildaren har god kunskap om), men också gentemot deltagarna i kursen vad gäller hur mycket talartid uppdelat på kön, vilka övningsexempel som används och innehåll i utbildningsmaterial. Projektledaren diskuterade frågan med kursansvarig om vikten av att beakta dessa aspekter i utbildningen, både vad gäller själva innehållet men även gällande den pedagogiska delen som ex. hur lång talartid män respektive kvinnor får, vilka exempel som ges i texter och bilder mm. Johanna Gustafsson, som föreläste under avsnittet Supported Employment, behandlade delvis i sina föreläsningar jämställdhetsfrågor. Utbildningen ska utvärderas i enkät gällande bland annat om den upplevs vara jämställd av deltagarna (talartid, övnings-exempel osv). En tilläggsfråga om jämställdhet finns med i universitetets utvärdering av utbildningen som lyder Hur tycker du att jämställdhetsaspekten har beaktas i undervisningen och medelvärdet blev 3,33 av max 5 poäng, men få av deltagarna besvarade frågan. I den externa utvärderingen har denna aspekt inte belysts. På det inledande seminariet där information sprids om projektet ska redogöras för jämställdhetsintegreringens betydelse och praktiska tillämpning i projektet, liknande ska frågan lyftas på spridningskonferensen för att visa hur vi i projektet arbetat med jämställdhet, vad vi kommit fram till, samt hur deltagande organisationer kan ta jämställdhetsarbetet vidare efter projektslut. Inför varje seminarium har anlitade föreläsare uppmanats att ta upp frågor som rör jämställdhetsintegrering i sina anföranden. Åsa Trotzig, processtöd från ESF Jämt, deltog i seminariet den 14/ och föreläste om jämställdhetsperspektivet i ESF-projekt. Johanna Gustafsson, doktorand vid Örebro Universitet var bokad till spridningskonferensen och skulle prata om kvinnligt och manligt i rehabilitering och arbetsliv men kunde ej delta p g a sjukdom. Som ersättare anlitades istället Monika Nordlander, kurator vid Örebro Läns Landsting som förläste om kvinnor och NPF. Övrigt På varje styrgruppsmöte så har en punkt om jämställdhet funnits på dagordningen vilket inneburit att jämställdhetsfrågorna har diskuterats och målen kunnat följas upp kontinuerligt. Ett av urvalskriterierna för deltagande i det transnationella utbytet till Belgien och Finland var jämställdhet. Då majoriteten av projektdeltagarna var kvinnor så gjordes ett urval med grundtanken att majoriteten av deltagarna på resorna också skulle vara kvinnor. Detta mål fick balanseras mot det andra urvalskriteriet som var organisationstillhörighet, d v s att

11 Sid 11 (17) deltagarna skulle ha en så bred spridning organisationsmässigt som möjligt. Ett Jämställdhets-quiz genomfördes på ett av referensgruppens möten vilket åtföljdes av en diskussion om respektive fråga. Både Monika Nordlander, i sin föreläsning på spridningsseminariet och Johanna Gustafson under sina föreläsningar på utbildningen har visat att det finns en ojämn fördelning till kvinnornas nackdel av resurser och ett annat bemötande i de insatser som ges till grupper med funktionsnedsättningar. Vår förhoppning är att deltagare på utbildningen och seminarier mer aktivt integrerar jämställdhetstänkandet i sitt arbete utifrån den roll jämställdhetsintegreringen haft i projektet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Uppdragsutbildningen i projektet upphandlades med krav om att utbildaren skulle beakta tillgänglighetsaspekten. En förfrågan sändes innan utbildningsstart till gruppen som skulle delta i utbildningen där de gavs möjlighet att påpeka behov av anpassning utifrån eventuella funktionsnedsättningar. En av deltagarna uppgav behov av portabel hörselslinga vilket meddelades utbildnings-anordnaren. Övriga personer i utbildningen uppgav inget behov av tillgänglighetsanpassning. I stort sett har universitetet tillgodo-sett behovet av hörselhjälpmedel. Universitetets utvärdering kompletterades med en tilläggsfråga om tillgänglighet där medelvärdet blev 3,63 på frågan hur till-gänglighetsaspekten hade beaktas under utbildningen. På varje seminarie-/ konferensinbjudan har det funnits en uppmaning att meddela behov av tillgänglighetsanpassning vid an-mälan. Ingen av deltagarna har anmält ett sådant behov. Lokalerna där seminarier och konferenser har genomförts har haft de tillgänglighetsanpassningar som krävts för att de ska vara så tillgängliga som möjligt. Styrgruppen var den 9 mars 2011 på utbildning om jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsanpassning som ESF-rådet an-ordnade. Utbildningen gav värdefull kunskap i hur vi skulle arbeta med tillgänglighetsfrågor om sådana skulle bli aktuella i projektet. På slutkonferensen anlitades Föreningen Attitydskolan som höll en föreställning om tillgänglighetsfrågor och om attityder. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Informationen om projektet har spridits till Regionförbundets nätverk (IFO- och funktionshinderchefer) samt på andra regionala konferenser och seminarier. Aktörer från hela regionen har bjudits in till seminarier och konferenser. För övrigt har det inte inom projektets ram funnits möjlighet att ytterligare arbetat med

12 Sid 12 (17) regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridningen har skett genom anordnandet av sju seminarier/konferenser som riktats till personer som vi bedömt vara viktiga för ett fortsatt strategiskt påverkansarbete som projektdeltagare och deras chefer. Även politiker och nyckelpersoner inom området har bjudits in. Deltagare har framförallt kommit från Örebro och Södermanlands län, förutom vid det sista seminariet ("bench-marking") där deltagare även kom från Gotland, Skaraborg och Kungsbacka kommun. Genom universitetsutbildningen har närmare 40 personer fått en fördjupad akademisk utbildning inom SMAK-projektets huvud-områden: samverkan, stöd till arbete, bemötande/ kunskap om NPF, vilket inneburit att de fått en spetskompetens inom sina respektive organisationer som kan överföras till kolleger och chefer. På Regionförbundets hemsida har en speciell sida skapats med information om projektet, med bl a ansökan till ESF, bildspel från föreläsningarna från seminarierna och konferenserna och utvärderingar från dessa, reserapporter och dokument från universitetsutbildningen. En folder om SMAK-projektet har tryckts i 600 exemplar. Foldern har spridits på SMAK seminarier och andra konferenser, vid möten med politiker och beslutsfattare, vid Öppet Hus på Regionförbundet mm. En positiv bieffekt av projektet är det nätverk som skapats bland arbetsgivare i syfte att öka kunskapen om NPF och skapa ett större intresse för att ta emot personer med funktionsnedsättningar på deras arbetsplatser. Några av arbetsgivarna i nätverket har varit särskilt engagerade i att förmedla sina insikter om att ha personer med NPF i sin verksamhet och har anlitats av Arbets-förmedlingen som dragplåster till att öka intresset hos andra arbetsgivare. Detta nätverk är planerat att fortsätta under hösten i stiftelsen Activas regi. För att få påverkansarbetet att slå rot behöver det finnas ett engagemang hos de ledande funktionerna i respektive organisa-tioner och en uttalad vilja att insatserna till personer med NPF ska ske utifrån de problemområden som SMAK-projektet foku-serat på. Enligt följeforskarens utvärdering visade det sig att projektidé och mål inte hade förankrats i organisationerna varför den kunskap som projektet genererat inte fått fäste på en organisatorisk nivå. En möjlighet att efter projekttiden få projektidén att slå rot är att starta ett nätverk med sin bas i de personer som deltog i universitetsutbildningen och där ett av syftena kan bli en förankringsprocess på beslutsfattande nivå. Den ökade kompetens i bl a Supported Employment kursdeltagarna fått under projektet borde tas tillvara. I det nätverk som planeras starta i höst, med bas från kursdeltagarna i SMAK, så kan frågan om internutbildare i den egna hemorganisationen bli aktuell. SMAK-projektet har handlat mycket om kunskap om NPF och bemötande. Utvärderingarna visar att de som deltagit både i utbild-ningen och i seminarierna fått en bättre förståelse hur de ska möta personer med NPF i sin yrkesutövning, vilket bör minska de svårigheter som

13 Sid 13 (17) målgruppen ofta ger uttryck för i deras kontakter med myndigheter. Det är viktigt att de idéer och erfarenheter som kommit deltagarna i projektet till del kan omsättas i deras respektive verksam-heter. Det borde inte vara så svårt bara ambitionen finns och där de egna interna målen och prioriteringarna ställs i relation till ett helhetsperspektiv. Ytterligare insatser för påverkansarbete kommer förhoppningsvis delvis att kunna ske genom det planerade nätverket, med bas bland de som deltagit i SMAK-utbildningen och genom det bildade arbetsgivarnätverket. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Följeforskaren kom relativt sent in i projektet (av orsaker som nämnts tidigare, bl a den korta tiden mellan beslut och start av projektet) som innebar att utvärderingen inte påbörjades förrän hösten Det har förekommit få kontakter mellan projektledaren projektets styrgrupp och den externa utvärderaren. Kontakterna har i stor utsträckning skett i samband med praktiska detaljer som bokning av intervjutider, möten med olika aktörer i projektet samt inför analysseminariet. Det har varit få tillfällen för dialog och återförande av de resultat och kunskaper som följeforskaren fått genom sitt arbete med att följa processen i projektet. Det har inte funnits möjlighet att mål, metoder och arbetssätt kunnat ändras under projektets gång som tanken är med följeforskning. Den externe utvärderaren sätter in projektet i en analysmodell för lärande och i en modell för en integrerad strategi för kompetensutveckling som bygger på vetenskapliga teorier och forskning. Detta åskådliggör projektets processer och resultat på ett strukturerat och tydligt sätt, vilket varit ett stöd för projektledningen (bil 22). Den externe utvärderaren diskuterar i sina avslutande reflektioner målsättningen om nya samverkansformer som skulle fortleva även efter det att projektet avslutats. Utvärderaren bedömer att detta inte skett, men att det däremot har en skapats bra grund för en sådan samverkan i och med den genomförda universitetsutbildningen där deltagare från olika verksamheter träffats och lärt känna varandra och de olika verksamheternas skilda förutsättningar och arbetssätt. Utvärderaren för en diskussion om metodutveckling och att det finns indikationer på att viss metodutveckling skett, främst på de arbetsplatser som haft flera deltagare med på utbildningen. Kompetensen inom området bemötande har i olika grad ökat på individnivå hos de personer som genomfört universitetsutbild-ningen. Intervjuerna indikerar att det inte skett förändringar i bemötande på ett strukturerat sätt på organisationsnivå eller mellan verksamheter. Den externe utvärderaren gör några viktiga observationer i sin analys och sina avslutande reflektioner om att de övergripande inriktningsmålen till stor del inte uppnåtts. En observation är att styrgruppen saknat representanter för de verksamheter som deltagarna var anställda i. En reflektion är om förankringsprocessen blivit tydligare om några chefer från deltagande organisa-tioner varit representerade i styrgruppen? En annat viktig iakttagelse som påtalas av utvärderaren är att utvecklingsansvaret för projektets mål fallit i knäet på Region-förbundet Örebro som vare sig haft mandat eller

14 Sid 14 (17) möjlighet att genomföra de förändringar som var tänkta att genomföras med hjälp av projektet. Dessa iakttagelser är naturligtvis viktiga att ta till sig i eventuella framtida projekt. Ett annat resultat som framkom i utvärderingen är att projektet har fått ett allt för starkt individfokus och en för svag och otydlig koppling till den verksamhet som skulle utvecklas. Citaten från den externa utvärderarens rapport visar på projektets grund-problem, den svaga förankringen hos ansvariga i respektive organisationer. Den korta tiden mellan beslut om projekt och projektstart försvårade förankringsprocessen avsevärt. Även om inte stödet från följeforskaren upplevts speciellt konkret för projektledning och projektet i stort så har utvärderingen lyft fram väsentliga aspekter i sin utvärdering och kopplat det till en modell på ett professionellt sätt. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? På alla seminarier/ konferenser utom det första har deltagarna besvarat en enkät om seminariet. Enkäten har innehållit frågor om kön, organisationstillhörighet, befattning, arrangemanget kring seminariet, omdöme om föreläsningarna, om seminariet svarat upp mot syftesbeskrivningen, om seminariet varit relevant för arbetet eller uppdraget samt helhetsintrycket för semi-nariet. Enkäterna har haft en hög svarsfrekvens, i medeltal 81 %. Efter varje seminarium har svaren analyserats och en diskussion har förts över vad som fungerat bra och vad som kan göras bättre till nästa seminarium. Till stor hjälp i det arbetet har varit de kommentarer som deltagarna har lämnat i enkäterna. Genomgående har seminarierna fått bra omdömen. Helhetsintrycket ligger kring 4, på en skala 1-5. Omdömen kring föreläsningarna varierar mellan 3-5, där merparten ligger kring 4. De föreläsare som vi anlitat, som själva har NPF har genomgående fått höga omdömen. Att svarsfrekvensen varit så hög och att omdömena varit så goda har gett en uppfattning att vi anordnat seminarier av stort värde för deltagarna, vilket är en central del i projektets kompetensutveckling. En genomgång med bakgrund i de variabler vi haft med i vår utvärdering från seminarierna/ konferenserna visar att ca 76 % av besökarna varit kvinnor (bil 19). Den största gruppen åldersmässigt är mellan 36-50år (bil 23), och omfattar 44 % av deltagar-na. Bland befattningar så är gruppen handläggare den största, med en andel på ca 44 % (bil 11). Beslutsfattare och politiker, som var en viktig målgrupp att nå, har en representation på 18 % men endast 3 % av dessa var politiker. Närmare hälften av deltagarna har sin organisationstillhörighet i kommunerna i Örebro län (bil. 24). Örebro Universitet, Institutet för, Handikappvetenskap, har genomfört en utvärdering av kursen Samverkan för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett delaktighetsperspektiv. (bil. 1,2) På en skala mellan 1 och 5 där 1 är lägsta omdömet och 5 det högsta så har avsnittet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar de högsta omdömena både avseende relevans (4,48) och kvalitet (4,48). Även momenten samverkan, Supported Employment och handikapperspektiv har ett snitt på över 4. Kursen som helhet har ett medelvärde på Antalet som besvarade enkäten var 25 av 38, en svarsfrekvens på ca 66 %. Utifrån kursutvärderingen kan vi dra slutsatsen att deltagarna var nöjda med utbildningen och särskilt högt skattades de delmoment som var projektets tre huvudområden.

15 Sid 15 (17) Förutom dessa uppföljningar och utvärderingar så har projektet fortlöpande följts upp och muntligt utvärderats genom dels styrgruppsmötena, referensgrupp samt andra relevanta möten som med t.ex. följeforskaren, ekonomiavdelning och informa-törer på Regionförbundet samt processtöd för jämställdhetsfrågor. Utifrån dessa diskussioner har besluts tagits om de eventuella förändringar som ansetts nödvändiga. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Förstudien till SMAK-projektet genomfördes under första halvåret Under perioden fortgick parallellt en förankrings-process hos de myndigheter vars personal skulle utgöra deltagarna i projektet. På grund av ändringar i ansökningsför-farandet, utlysningstider mm. från ESF-rådet så blev tiden mellan förstudie och beslut om finansiering för genomförandet närmare 1,5 år. Tidpunkten mellan beslut om finansiering ( ) och projektstart ( ) blev sedan väldigt kort, endast en månad då jul-nyår- och trettondagshelgen inföll under tiden. En mer grundlig förberedelse- och förankringsprocess hade varit nödvändig inom en utökad tidsram för projektet i syfte att åter förankra projektets mål hos de organisationer som under förstudien så tydligt uttalat att ett behov fanns för särskilda insatser för gruppen med NPF. De ansvariga hos organisa-tionerna skulle uppmanats att ge sitt fulla stöd till att projektets idéer skulle implementeras i deras verksamheter och att de representanter de utsåg att delta i projektet skulle haft mandat att utarbeta nya samverkansstrukturer med representanter från andra organisationer. Projektet fick starta i en hast utan anställd projektledare och utan deltagare. När projektledaren anställdes fick denne lägga mycket tid på att rekrytera deltagare till projektet och universitetsutbildningen, som var planerad att starta två månader efter projektstart. Under rekryteringsarbetet så visade det sig att intresset att delta i projektet inte längre kvarstod hos flera aktörer som försäkringskassan, flera kommuner och arbetsförmedlingar. Orsakerna angavs bl. a vara organisations-förändringar, byte av chefer, förändrade ekonomiska förutsättningar. Problemet med bristande förankring återspeglar sig även i universitetsutbildningen. De grupper som bildades fick en ojämn representation, då flera aktörer drog tillbaka sitt intresse vilket medförde att tanken om representation från flera myndigheter i varje grupp inte kunde fullföljas helt. Flera deltagare i utbildningen uttryckte svårigheter att kombinera studierna med det ordinarie arbetet och uppgav att den egna löpande verksamheten prioriterades före kompetensutvecklingen. Varje del som utbildningen bestod av (samverkan, kunskap om NPF, Supported Employment etc) borde ha kopplats mer till de grupper som bildades initialt för att hålla grundidén om interorganisatorisk samverkan levande under hela utbildningen. Frånsett den inledande samverkansuppgiften Spindeln som var ett grupparbete, så var de övriga delarna i utbildningen mer individuellt inriktade och i de fall där det förekom samarbete mellan grupperna så var det på frivillig basis och mer som ett stöd för varandra i studiearbetet. Följeforskaren påpekar i sin rapport att för att en styrgrupp ska kunna ha mandat till den samverkan som eftersträvas bör representanter för de verksamheter som berörs finnas med i den gruppen. Regionförbundet i Örebro har antagit en projekt-modell (PIRÖ) där en representant från Regionförbundet är projektägare i de projekt som drivs av förbundet. Styrgruppen är en liten grupp som består enbart av projektägare och projektledare. Ovan har en diskussion om förankring förts och frågan om representation i den styrande funktionen i

16 Sid 16 (17) projekt är en viktig organisatorisk del att ta med i alla projekt som skall starta. Vi kan dock se vissa svårigheter att få till en fungerande styrgrupp med bred förankring hos de som deltog i projektet, då det enbart i universitetsutbildningen rörde sig om över 20 organisationer som var representerade. En finansiell svårighet uppdagades vid träffarna med arbetsgivarnätverket. Kostnaden för lunchen kunde inte faktureras pro-jektet då det enligt ESF:s stadgar inte är möjligt att finansiera lunch på träffar under 6 timmar. Om man skall nå arbetsgivare måste man korta ned mötestiderna så mycket som möjligt och lunchen är den bästa tiden att nå den målgruppen. Tips för framtida projekt med liknande inriktning är att lägga stor möda på att få till en förankring hos berörda aktörer, särskilt om kompetensutvecklingen innehåller både samverkan mellan myndigheter och en kunskapskontroll, som examinationen i utbildningen innebar. Den överenskommelse som utformades av styrgruppen där både chefer och deltagare intygade att tid skulle ges till deltagarna att medverka i de aktiviteter som ingick i SMAK var inte tillräcklig. Närmare hälften av kursdeltagarna fick nya chefer under projektperioden vilket ytterligare belyser behovet av att förankra en insats grundligt inom organisationerna. Att en del av projektets kompetensutveckling innehöll en universitetsutbildning, innebar problem för många deltagare som uppgav stora svårigheter att få utrymme på sin arbetstid för studier. Deltagarna fick en vetenskaplig grund och ett kritiskt förhållningssätt att bygga vidare på i sitt fortsatta arbete med gruppen med NPF, vilket kan ses som en möjlighet och ett resurstillskott både på individ- och organisationsnivå. För ett projekt av denna dignitet bör även projekttiden vara längre än totalt 1,5 år. Det bör finnas tid för en grundlig planering och förankring innan själva uppstarten av projektet. Om avsikten dessutom är att förändra samverkansmiljöer och organisationsstrukturer mellan olika verksamheter så låter det sig inte göras inom denna korta tidsram. En rekommendation till projekttid kan vara minst 3 år. Att dela upp kompetensutvecklingen i tre delar: utbildning, seminarier/konferenser och ett transnationellt utbyte kan rekommenderas då man har möjlighet att kombinera mer teoretiska angreppssätt, vetenskapliga rön med erfarenheter från praktiker och brukare. Resorna till Belgien och Finland blev väldigt lyckade och skapade en större medvetenhet om projektet hos de som deltog. Resorna gav utrymme och tid att träffas under mer informella former som medförde kreativa diskussioner, dels om varandras arbetssätt och organisationer liksom om de studiebesök man genomförde. Ett tips är att planera in studieresor i början av ett projekt vilket bidrar till att deltagarna snabbare lär känna varandra och projektets idéer. Det allra sista seminariet i projektet var Benchmarking, i maj 2012 och vi kan konstatera att det seminariet också borde kommit mycket tidigare i projektet. Att låta andra projekt och verksamheter från övriga landet få berätta om hur de arbetar med målgruppen NPF gav energi och kunskaper till de som deltog i projektet som hade varit värdefulla att överföra tidigt i projektet. Ett tips till framtida projekt är att involvera brukarorganisationer i projektet. Dessa representanter är de som faktiskt själva har kunskap om och erfarenhet av hur det är att leva med funktionshindret och kan därmed delge kloka synpunkter och idéer på projektets genomförande.

17 Sid 17 (17) Att involvera arbetsgivare har även varit en lyckad satsning i projektet. Även denna grupp måste få kunskaper om NPF och vilket stöd de kan ge och själva erhålla då de anställer personer med NPF. Slutligen, de som deltagit i projektet, och då främst de som deltog i universitetsutbildningen har fått en spetskompetens som få har som arbetar med att ge stöd till arbete för målgruppen med NPF. Vår förhoppning är att denna kompetens tas tillvara hos de organisationer där man har sin hemvist. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Om ytterligare information om projektet önskas kan följande personer kontaktas: Mats Wickholm (projektledare) mats.wickholm@s-activa.se Tfn: Susanne Rydén ( styrgruppsledamot) susanne.ryden@regionorebro.se Tfn: Kjerstin Larsson (projektägare) kjerstin.larsson@regionorebro.se Tfn: