Begrepp som används i samband med fristående examen.

Transkript

1 Begrepp som används i samband med fristående examen. Ulf Taavola

2 INLEDNING Utbildning Nord är en samnordisk skola med studerande från Sverige, Finland och Norge. De flesta lärarna är tvåspråkiga ( Svenska, Finska) men inte alla. På Utbildning Nord arbetar idag ca 20 personer med fristående examen. Samtliga har en Examens Mästar utbildning. Ca. 80% av dessa har utbildats på finska och ca 20% på svenska. För tillfället sker allt arbete med fristående examen på finska. För att underlätta det dagliga arbetet med den finska delen av utbildningen och den fristående examen är det viktigt att alla förstår begreppen som används. Min plan för detta var att tillsammans med examensmästaren inom ytbehandlingsbranschen ta fram viktiga begrepp som användes och som finns i Handbok om fristående examen och översätta dessa( t.ex när någon talar om näyttötutkinto så är det fristående examen denne menar.) Dessa översättningar delar jag inte enbart med examensmästarna utan även alla som deltar i utbildning av finska studerande. Eftersom finska är det språk som vi på Utbildning Nord använder i arbetet med fristående examen har jag valt att göra en handbok med finska begrepp översatta till svenska och med en förklaring till begreppen på svenska. I den nya lagen om yrkesutbildningar som träder i kraft den 1/ kommer vissa begrepp att ändras. Jag har tagit fram några förändringar som kommer att ske. SJÄVVÄRDERING Jag anser att det är mycket viktigt att alla berörda personer som har med fristående examen förstår de olika begreppen som används. Med hjälp av översättningarna blir det mindre missförstånd mellan lärare - lärare och lärare - studerande. Med utdragen från den nya lagen om yrkesutbildning är vi lite mer förberedda på det som väntar oss.

3 ÖVERSÄTTNING AV BEGREPP SOM ANVÄNDS I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA. A Ammatillinen perustutkinto - Yrkesinriktad grundexamen I en yrkesinriktad grundexamen visar examinanderna att de har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som grundläggande yrkesutbildning eller som fristående examen. Ammatillisen perustutkinnon perusteet - Grunder för yrkesinriktad grundexamen Föreskrift som utfärdas av Utbildningsstyrelsen och som anger uppbyggnaden av grundexamina och examensbenämningarna samt för varje examensdel krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier samt sätt att visa yrkesskickligheten. Ammattikirja Yrkesbevis Ett av Utbildningsstyrelsen godkänt dokument som innehåller en anteckning om avlagd fristående examen och som är ett med examensbetyg jämförbart bevis över avlagd examen. Ammattitutkinto Yrkesexamen I en yrkesexamen visar examinanderna att de har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som är djupare än den som krävs för grundexamen eller som gäller mer avgränsade arbetsuppgifter.

4 Arvioija Bedömare Bedömningarna görs av bedömare som har utsetts av examensarrangören och som företräder arbetsgivare, arbetstagare och undervisningsområdet och som har tillräcklig yrkesskicklighet i fråga om den examen som avläggs och är tillräckligt insatta i bedömningen av och grunderna för den examen som avläggs. Om examensprestationen gäller en bransch för vilken självständig yrkesutövning är utmärkande, får företrädaren för arbetsgivare eller arbetstagare ersättas med en företrädare för de självständiga yrkesutövarna. Om den examen eller examensdel som avläggs gäller en bransch inom vilken det inte finns företrädare för arbetstagarna, ska bedömarna företräda arbetsgivare eller självständiga yrkesutövare och undervisningsområdet. Åtminstone en av bedömarna ska ha genomgått examensmästarutbildning. Arviointikriteerit (ammatillisten perustutkintojen perusteissa) - Bedömningskriterier (i grunderna för de yrkesinriktade grundexamina) Bedömningskriterierna fastställer för varje krav på yrkesskicklighet vilket kunnande som krävs för nivåerna berömliga (B3), goda (G2) och nöjaktiga (N1). ArviointiainArviointikokous Bedömningsmöte Möte där bedömarna separat för varje examensdel tillsammans beslutar om bedömningen. Arviointipäätös Bedömningsbeslut Bedömarna beslutar separat för varje examensdel tillsammans om bedömningen.

5 E Erikoisammattitutkinto - Specialyrkesexamen I en specialyrkesexamen visar examinanderna att de har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som innefattar djupa yrkeskunskaper eller mångprofessionellt kunnande. Erityistä tukea tarvitseva tutkinnon suorittaja - Examinand som behöver särskilt stöd En person som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan omständighet har konstaterats behöva särskilda undervisnings- och studerandevårdstjänster. H Henkilökohtaistaminen - Personlig tillämpning Uppgift som i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning har tilldelats utbildningsanordnaren och i vissa fall examensarrangören. Utbildningsanordnaren eller examensarrangören svarar för den personliga tillämpningen och för behövlig handledning vid ansökan till fristående examina och till utbildning som förbereder för dem, vid avläggande av examina och vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet samt för handledningen i anslutning till dessa. Henkilökohtainen opiskeluohjelma - Personligt studieprogram Dokument som utbildningsanordnaren enligt statsrådets förordning om grundläggande yrkesutbildning (811/1998, 6 ) ska utarbeta tillsammans med den studerande och arbetsgivaren så att det kan fogas till läroavtalet när detta godkänns. När det gäller fristående examina omfattar programmet den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och till utbildning som förbereder för en sådan, vid avläggande av examen och vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet.

6 K Kolmikanta Trepartsrepresentation (se 47 i nya lagen om yrkesubildning) Trepartsrepresentation betyder inom systemet för fristående examina att arbetsgivare, arbetstagare och undervisningsområdet är representerade i de olika stegen av examensprocessen och att dessa tre parter är representerade i examenskommissionerna och i utbildningskommissionerna. Till trepartsgruppen kan också självständiga yrkesutövare höra, om självständig yrkesutövning är vanlig inom branschen. N Näyttötutkinnon järjestäjä Examensarrangör En utbildningsanordnare, en annan sammanslutning eller en stiftelse som med en examenskommission ingått ett avtal om att ordna en viss fristående examen eller flera fristående examina. Näyttötutkinnon järjestämissuunnitelma - Plan för anordnande av fristående examen En plan i vilken examensarrangören anger hur examenstillfällena i en examen ska ordnas.

7 Näyttötutkinto - Fristående examen Enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning är en fristående examen en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen som kan avläggas oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats. De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar. I en examen eller ett kompetensområde i en examen ingår minst en obligatorisk examensdel och minst en valbar examensdel. Examinanderna påvisar vid examenstillfällen att de har den yrkesskicklighet som fastställts i examensgrunderna. En fristående examen ger behörighet för studier som leder till högskoleexamen och allmän behörighet för yrkeshögskolestudier. Näyttötutkintojen järjestämissopimus - Avtal om att ordna fristående examina Examenskommissionens avtal med en utbildningsanordnare, en annan sammanslutning eller en stiftelse om att ordna fristående examina. Näyttötutkintomestari Examensmästare En person som avlagt ett utbildningsprogram för examensmästare som Utbildningsstyrelsen beslutat om (25 sp).

8 O Opintovalmiuksia parantavat opinnot - Studier som förbättrar studiefärdigheterna Om en studerande inte har tillräckliga studiefärdigheter kan man i samband med utbildning som förbereder för en fristående examen ordna studier som syftar till att möjliggöra avläggandet av examen eller en examensdel och deltagande i utbildning som förbereder för examen. Dessa studier kan pågå högst en månad om de är heltidsstudier. Utbildningsanordnaren beslutar om ordnandet av dessa studier och om innehållet i dem. Osaamisen arviointi - Bedömning av kunnande Examinandens kunnande bedöms vid ett examenstillfälle där bedömaren jämför examinandens kunnande med det kunnande som anges i grunderna för fristående examen. Osaamisen arvioinnin kriteeri - Kriterier för bedömning av kunnande Kriterierna för bedömning av kunnande anger på vilken nivå examinanden ska behärska kraven på yrkesskicklighet. I de yrkesinriktade grundexamina tas kriterier fram för tre nivåer: berömliga B3, goda G2 och nöjaktiga N1. I yrkes- och specialyrkesexamina bestämmer kriterierna en gräns för godkänd prestation. Kriterierna för bedömning av kunnande kan innehålla en kvantitativ eller kvalitativ beskrivning, precisera kravet på yrkesskicklighet och ange vilka kunskaper kunnandet grundar sig på. Osaamisen osoittaminen - Påvisande av kunnande Examinanden visar sitt kunnande vid examenstillfällen på de sätt som anges i examensgrunderna (sätt att visa yrkesskickligheten). Kunnandet visas i regel i praktiska arbetsuppgifter. I den personliga tillämpningen vid avläggande av examen kan man komma överens om kompletterande sätt att visa yrkesskickligheten.

9 Osaamisen tunnistaminen - Identifiering av kunnande Ett förfarande som används när en person ansöker om att få avlägga en fristående examen för att identifiera kunnande som personen förvärvat och påvisat tidigare. Identifieringen genomförs med lämpliga metoder och i samband med den personliga tillämpningen vid ansökan till examen eller till utbildning som förbereder för examen. Osaamisen tunnustaminen - Erkännande av kunnande Ett beslut som fattas av bedömarna om att en examinand har tidigare påvisat kunnande som kan erkännas. Samma principer tillämpas som vid bedömning av kunnande samt rättelse och omprövning av bedömning. Ett beslut som fattas av examenskommissionen om att en examinand har den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna och kan ges ett examensbetyg eller ett betyg över en eller flera examensdelar. T Tutkinnon osa Examensdel En examensdel bildar en tydlig, egen arbetsprocess eller uppgiftshelhet. Den kan bedömas separat även om yrkesskickligheten eller kunnandet skulle visas i samband med att en annan examensdel avläggs. Examinanderna visar i verkliga arbetslivssituationer om de har den yrkesskicklighet eller det kunnande som krävs i examensdelarna. Tutkinnon perusteet Examensgrunder Föreskrifter som utfärdas av Utbildningsstyrelsen och som fastställer examensbenämningarna, examinas uppbyggnad av obligatoriska och valbara examensdelar, kraven på yrkesskicklighet och bedömningen av kunnandet i examensdelarna (Examensgrunder för grundexamen som avläggs som fristående examen).

10 Tutkinnon suorittaja Examinand En person som avlägger en fristående examen eller en examensdel som ingår i en fristående examen. Tutkinto Examen En yrkesinriktad examen är en kompetenshelhet som är inriktad på ett eller flera kompetensområden. Kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i en yrkesinriktad examen grundar sig på behoven i arbetslivet. Tutkintotoimikunta Examenskommission ( se 26 i lagen om yrkesexamen) Ett förtroendeorgan som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och som företräder arbetsgivare, arbetstagare, undervisningsområdet och självständiga yrkesutövare. Till examenskommissionernas uppgifter hör bland annat att ingå avtal om att ordna fristående examina, att utfärda examensbetyg och att utveckla systemet med fristående examina och själva examina. Tutkintorakenne Examensstruktur Undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen. Förordningen innehåller bestämmelser om de yrkesinriktade grundexamina och om de kompetensområden som ingår i dem samt om uppdelningen av examina enligt utbildningsområde. Tutkintotilaisuus Examenstillfälle En händelse eller en situation där den som avlägger en fristående examen separat för varje examensdel visar att han eller hon har den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna.

11 Tutkintotoimikunta Examenskommission Ett förtroendeorgan som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och som företräder arbetsgivare, arbetstagare, undervisningsområdet och självständiga yrkesutövare. Till examenskommissionernas uppgifter hör bland annat att ingå avtal om att ordna fristående examina, att utfärda examensbetyg och att utveckla systemet med fristående examina och själva examina. Työssä oppiminen - Inlärning i arbetet Utbildning som ordnas i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats för dem som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen. Inlärningen i arbetet hör till de frågor som man kommer överens om i samband med den personliga tillämpningen vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Työpaikkaohjaaja Arbetsplatshandledare En person som på en arbetsplats utsetts till ansvarig handledare för en studerande. Personen är kompetent för uppgiften med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och bedömer den studerandes inlärning och kunnande.

12 Utdrag ur lagen om yrkesutbildning. 26 Työelämätoimikunnat Opetushallituksen yhteydessä toimii työelämätoimikuntia, joiden tehtävänä on: 1) osallistua näyttöjen toteutuksen ja osaamisen arvioinnin laadun varmistamiseen ja toimittaa tiedot havaitsemistaan puutteista opetus- ja kulttuuriministeriölle; 2) osallistua ammatillisen koulutuksen tutkintorakenteen ja ammatillisten tutkintojen ja niiden perusteiden kehittämiseen yhteistyössä opetus- ja kulttuuriministeriön ja Opetushallituksen kanssa; 3) käsitellä 48 :ssä tarkoitetut tutkinnon suorittajan osaamisen arviointia koskevat oikaisupyynnöt. Opetushallitus päättää työelämätoimikuntien tutkintokohtaisesta työnjaosta ja asettaa toimikunnat enintään kolmeksi vuodeksi kerrallaan. Toimikuntiin nimetään enintään 9 jäsentä kuhunkin. Jäsenten tulee edustaa työnantajia, työntekijöitä, opetusalaa ja, jos itsenäinen ammatin harjoittaminen on alalla laajuudeltaan merkittävää, itsenäisiä ammatinharjoittajia. Lisäksi Opetushallitus voi työelämätoimikunnan esityksestä nimetä toimikuntaan pysyviä asiantunti Jäsenten tulee edustaa työnantajia, työntekijöitä, opetusalaa ja, jos itsenäinen ammatin harjoittaminen on alalla laajuudeltaan merkittävää, itsenäisiä ammatinharjoittajia. Lisäksi Opetushallitus voi työelämätoimikunnan esityksestä nimetä toimikuntaan pysyviä asiantunti joita. Valtioneuvoston asetuksella voidaan säätää tarkemmin toimikuntien asettamisesta, kokoonpanosta, päätöksenteosta ja tehtävistä. Opetushallitus päättää työelämätoimikunnan jäsenten palkkiot ja huolehtii toimikunnan maksuliikkeestä, kirjanpidosta ja arkistosta.

13 26 Arbetslivskommissioner I samband med Utbildningsstyrelsen finns arbetslivskommissioner som har till uppgift att 1) delta i kvalitetssäkringen av genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnande och att lämna uppgifter om brister de iakttagit till undervisnings- och kulturministeriet, 2) delta i utvecklandet av yrkesutbildningens examensstruktur samt i utvecklandet av yrkesinriktade examina och av grunderna för dem i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och 26 Arbetslivskommissioner I samband med Utbildningsstyrelsen finns arbetslivskommissioner som har till uppgift att 1) delta i kvalitetssäkringen av genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnande och att lämna uppgifter om brister de iakttagit till undervisnings- och kulturministeriet, 2) delta i utvecklandet av yrkesutbildningens examensstruktur samt i utvecklandet av yrkesinriktade examina och av grunderna för dem i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen beslutar om arbetsfördelningen mellan arbetslivskommissionerna enligt examina och tillsätter kommissionerna för högst tre år i sänder. Till varje kommission utses högst nio medlemmar. Medlemmarna ska företräda arbetsgivare, arbetstagare, undervisningssektorn och, om den självständiga yrkesutövningen i branschen är av betydande omfattning, självständiga yrkesutövare. Dessutom kan Utbildningsstyrelsen på förslag av en arbetslivskommission utse permanenta sakkunniga till kommissionen. Närmare bestämmelser om tillsättning av kommissionerna och om deras sammansättning, beslutsfattande och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen beslutar om arvoden till arbetslivskommissionernas medlemmar och sköter kommissionernas betalningar, bokföring och arkivering.

14 35 Henkilökohtainen osaamisen kehittämissuunnitelma Koulutuksen järjestäjän tehtävänä on selvittää ja tunnistaa hakeutujan, tutkinnon suorittajan tai valmentavan koulutuksen opiskelijan aiemmin hankkima osaaminen sekä henkilökohtaistaa tälle tutkinnon tai valmentavan koulutuksen valinta, osaamisen osoittaminen sekä tarvittavan osaamisen hankkiminen siten kuin jäljempänä tarkemmin säädetään. Koulutuksen järjestäjä selvittää hakeutujan, tutkinnon suorittajan tai valmentavan koulutuksen opiskelijan aiemmin hankkiman ja osoittaman osaamisen hakeutujan, tutkinnon suorittajan tai valmentavan koulutuksen opiskelijan esittämien asiakirjojen ja muun tämän antaman selvityksen perusteella. Koulutuksen järjestäjä laatii yhdessä hakeutujan, tutkinnon suorittajan tai valmentavan koulutuksen opiskelijan kanssa henkilökohtamisesta asiakirjan (henkilökohtainen osaamisen kehittämissuunnitelma). Siltä osin kun osaamisen osoittaminen tai hankkiminen tapahtuu työpaikalla, henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman laadintaan osallistuu myös hakeutujan, tutkinnon suorittajan tai valmentavan koulutuksen opiskelijan työnantaja taikka muu työpaikan edustaja. Jos työvoimakoulutukseen sisältyy työpaikalla tapahtuvaa osaamisen hankkimista, henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman laadintaan voi osallistua myös työ- ja elinkeinotoimiston edustaja. Koulutuksen järjestäjä vastaa henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman päivittämisestä. Suunnitelmaan merkittävistä tiedoista säädetään tarkemmin valtioneuvoston asetuksella.

15 35 Individuell kompetensutvecklingsplan Utbildningsanordnaren har till uppgift att utreda och identifiera det kunnande som den intresserade, examinanden eller den studerande inom den handledande utbildningen har förvärvat tidigare samt att för honom eller henne personligt tillämpa valet av examen eller handledande utbildning, påvisandet av kunnande samt inhämtandet av behövligt kunnande i enlighet med vad som nedan föreskrivs närmare. Utbildningsanordnaren utreder det kunnande som den intresserade, examinanden eller den studerande inom den handledande utbildningen förvärvat och påvisat tidigare utifrån dokument som den intresserade, examinanden eller den studerande inom den handledande utbildningen lagt fram och annan utredning som denne lämnat. Utbildningsanordnaren upprättar tillsammans med den intresserade, examinanden eller den studerande inom den handledande utbildningen ett dokument över den personliga tillämpningen (individuell kompetensutvecklingsplan). Till den del som kunnandet påvisas eller förvärvas på en arbetsplats, deltar i upprättandet av den individuella kompetensutvecklingsplanen också arbetsgivaren för den intresserade, examinanden eller den studerande inom den handledande utbildningen eller någon annan företrädare för arbetsplatsen. Om det i arbetskraftsutbildning ingår att förvärva kunnande på en arbetsplats, kan också en företrädare för arbets- och näringsbyrån delta i upprättandet av den individuella kompetensutvecklingsplanen. Utbildningsanordnaren svarar för att den individuella kompetensutvecklingsplanen uppdateras. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska föras in i planen utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 43 Osaamisen osoittaminen Ammattitaito ja osaaminen osoitetaan tekemällä käytännön työtehtäviä aidoissa työtilanteissa ja työprosesseissa (näyttö). Näytössä tutkinnon suorittaja osoittaa, miten hyvin hän on saavuttanut tutkinnon perusteissa määritellyn keskeisen ammattitaidon tai osaamisen. Yhteisten tutkinnon osien ja valmentavien koulutusten osien suorittamiseksi vaadittava osaaminen voidaan tarvittaessa kuitenkin osoittaa myös muulla tavoin. Näytöt toteutetaan työpaikoilla käytännön työtilanteissa. Erityisestä syystä näyttö voidaan kuitenkin järjestää myös muualla kuin yrityksessä tai julkishallinnon työpaikalla. Näyttöpaikan tulee mahdollistaa tutkinnon perusteissa määrätyn osaamisen osoittaminen. Näyttöihin voi osallistua osaamisen hankkimistavasta riippumatta. Koulutuksen järjestäjän tulee järjestää tutkinnon suorittajalle ja valmentavan koulutuksen opiskelijalle mahdollisuus osoittaa osaamisensa mahdollisimman pian sen jälkeen, kun hänen arvioidaan saavuttaneen tutkinnon tai koulutuksen perusteiden mukaiset ammattitaitovaatimukset tai osaamistavoitteet.

17 43 Påvisande av kunnandet Yrkesskicklighet och kunnande visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser (yrkesprov). I ett yrkesprov visar examinanden hur väl han eller hon har förvärvat den centrala yrkesskicklighet eller det centrala kunnande som anges i examensgrunderna. Det kunnande som krävs för avläggande av gemensamma examensdelar och genomförande av delar av handledande utbildningar kan vid behov dock visas också på något annat sätt. Yrkesproven genomförs på arbetsplatser i praktiska arbetssituationer. Av särskilda skäl kan ett yrkesprov dock också ordnas någon annanstans än i ett företag eller på en arbetsplats inom den offentliga förvaltningen. Den plats där yrkesprovet genomförs ska göra det möjligt att visa det kunnande som anges i examensgrunderna. Det är tillåtet att delta i yrkesprov oberoende av på vilket sätt kunnandet förvärvats. Utbildningsanordnaren ska ordna möjlighet för examinander och studerande inom den handledande utbildningen att visa sitt kunnande så snart som möjligt efter det att de bedöms ha uppnått kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt examens- eller undervisningsgrunderna.

18 47 Osaamisen arvioijat Tutkinnon suorittajan ammatillisten tutkinnon osien osaamisen arvioinnin toteuttavat ja arvioinnista päättävät yhdessä tutkinnon osittain koulutuksen järjestäjän nimeämät kaksi arvioijaa. Toinen arvioijista edustaa koulutuksen järjestäjää ja toinen työelämää. Valmentavan koulutuksen osien ja sekä yhteisten tutkinnon osien ja niiden osa-alueiden osaamisen arvioinnin toteuttaa ja arvioinnista päättää opetuksesta vastaava opettaja tai opettajat yhdessä, jos opettajia on useita. Silloin kun yhteinen tutkinnon osa tai sen osa-alue toteutetaan ja arvioidaan ammatilliseen tutkinnon osan yhteydessä, osaamisen arvioinnissa voidaan kuulla myös työelämän edustaja. Arvioijilla tulee olla riittävä suoritettavaan tutkintoon ja erityisesti arvioitavaan tutkinnon osaan, yhteisen tutkinnonosan osa-alueeseen tai valmentavaan koulutukseen liittyvä ammattitaito tai osaaminen sekä riittävä perehtyneisyys arviointiin ja suoritettavan tutkinnon tai valmentavan koulutuksen perusteisiin. Koulutuksen järjestäjän tulee perehdyttää työelämän arvioijat osaamisen arviointiin. Arvioijien esteellisyyteen sovelletaan, mitä hallintolain :ssä säädetään.

19 47 Bedömare av kunnandet Två bedömare som utbildningsanordnaren utser ska tillsammans utföra bedömningen av examinandens kunnande i fråga om yrkesinriktade examensdelar och separat för varje examensdel besluta om bedömningen. Den ena av bedömarna företräder utbildningsanordnaren och den andra företräder arbetslivet. Den lärare som ansvarar för undervisningen eller lärarna tillsammans, om de är flera, ska utföra bedömningen av utbildningsdelar i handledande utbildning och gemensamma examensdelar och deras delområden och besluta om bedömningen. När en gemensam examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel avläggs och bedöms i samband med en yrkesinriktad examensdel, kan vid bedömningen av kunnandet också företrädare för arbetslivet höras. Bedömarna ska ha tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet till den examensdel, det delområde av en gemensam examensdel eller den handledande utbildning som ska bedömas samt tillräcklig förtrogenhet med bedömning och grunderna för den examen som avläggs eller grunderna för den handledande utbildningen. Utbildningsanordnaren ska introducera bedömarna från arbetslivet i bedömningen av kunnandet. I fråga om jäv för bedömare tillämpas vad som föreskrivs i i förvaltningslagen.