Betalningsmodeller för det svenska elnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsmodeller för det svenska elnätet"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats (15 hp) - STS Betalningsmodeller för det svenska elnätet Vilken modell kommer att fungera bäst för konsumenten? Av: Tomas Björlin-Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg Handledare: Sofia Wagrell Examinator: Anna Bengtsson Datum:

2 Sammanfattning Denna kandidatuppsats syfte är att genom en komparativ studie jämföra två betalningsmodeller för elektricitet i Sverige. Målet var att bestämma vilken modell som är mest ekonomiskt fördelaktig för en svensk familj i Stockholmsregionen. Den ena modellen är en befintlig betalningsmodell där konsumenten betalar ett fast pris varje månad. Den andra modellen är en timmätningsmodell som är baserad på ett lagförslag som regeringen lade fram i början av Detta för att motivera kunderna att vara mer aktiva i sin elförbrukning och på så sätt styra den för att få ett jämnare effektuttag på nätet. För att kunna göra denna jämförelse har kvalitativa intervjuer utförts med ledande befattningshavare och experter inom området. I denna jämförelse har en kostnads-nytto-analys använts som teoretiskt underlag. Med denna modell har nyttor och kostnader kring de två alternativen kartlagts. Det slutgiltiga resultatet blev att konsumenten kan spara drygt 600 kronor/månad genom att använda timmätning. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Avgränsning och definition Tid och geografi Teori Teoribakgrund KNA Slutmodell Teoriavgränsning Metod Val av metod Komparativ studie Insamling av data Primärdata Sekundärdata Intervju Källkritk Empiri Den svenska elmarknaden Hur sätts elpriset? Elbörsen Nord Pool Mättekniker Timmätning och insamling Betalningsmodeller Fast elpris Timmätningsmodell Regeringens lag om timmätning Skäl för lagändring Förutsättningar och påverkan Konsekvenser Den svenska elkonsumenten Resultat och beräkningar Identifierade kostnader för fast elpris Identifierade för- och nackdelar med fast elpris Timmätning Identifierade kostnader med timmätning Identifierade för- och nackdelar med timmätning Fördelar och kostnader för båda modellerna Känslighetsanalys för timmätning Analys Analys av identifierade fördelar Analys av identifierade kostnader Slutsats Referenser Primärdata Sekundärdata Tryckt litteratur Onlinelitteratur Bilaga

4 1. Inledning Den 16 februari år 2012 lämnade regeringen in en lagförslagsändring angående mätning av elförbrukning i Sverige. De föreslår att timmätning skall införas för Sveriges elkonsumenter och detta utan en extra kostnad för dem. I dagens elmarknad används fasta eller rörliga priser men de är inte baserade per timme utan snarare per dag och de motiverar, enligt regeringen, inte konsumenter att aktivt styra sin elförbrukning för att få ett jämnt effektuttag under dagen. (Regeringen, 2012) Timmätningen grundar sig i att Sveriges effektuttag är som mest mellan 7-10 varje morgon samt mellan på kvällar och det finns flera effektkrävande aktiviteter som kan omfördelas över dygnets timmar. Dessa tidsbegränsade aktiviteter orsakar effekttoppar, vilka anstränger elnätets kapacitet. (Energimyndigheten, 2011). Ett system som gynnar och strävar efter ett jämnt effektuttag över dagen är det smarta elnät som håller på att byggas i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det är ett storskaligt projekt som integrerar flera tekniska lösningar som möjliggör ett elnät, vilket automatiskt reglerar effektuttaget utan konsumentens inblandning. Det smarta elnätet ska ha en del egenproducerad energi men även lagring av energi för utnyttjande vid det centrala elnätets effekttoppar. Genom att ha ackumulatorer och maskiner som kan läsa av elnätets tillgång och pris av energi skall kostnader reduceras och en minskad belastning på miljöpåverkande elproducenter minskas. (Fortum Smarta Elnät, 2011) Eftersom detta är ett system under utveckling finns det inget direkt upplägg för hur betalningsmodellen av el ska fungera i ett sådant system. Genom den nya lagstadgan kommer innehavare av elnät, producenter av el och handlare med el att behöva applicera nya betalningsmodeller på dagens elnät (Fermback, 2012). Dessa kommer sedan att ligga till grund för de modeller som ska användas i kommande smarta elnät. De smarta elnäten kommer att jämna ut effekttoppar och på så sätt minska kostnaderna, men innan dess krävs det ekonomiska incitament för att få konsumenterna att styra effektuttaget från elnätet (Johansson, 2012). I dagsläget är den enklaste och bekvämaste modellen på elmarknaden den som heter fast pris, vilken innebär att elkostnaden sätts i förväg och den väger inte in fluktuationer på elnätet (Vattenfall Elavtal, 2012). En av de modeller som rekommenderas är 3

5 timmätningsmodellen, vilken baseras direkt på de faktiska elpriserna på marknaden och tar hänsyn till de momentana svängningarna som uppstår under klimatförändringar och effekttoppar på nätet (Elforsk, 2012). Men den timbaserade betalningsmodellen kräver mer avancerad teknik och kan vara svår att introducera (Elforsk, 2012). För att avgöra vilka effekter den timbaserade prismodellen kan komma att ge ska en komparativ studie göras för att jämföra och utvärdera dessa modeller. Den huvudsakliga anledningen för konsumenter att engagera sig i en aktiv elmätning är ekonomisk och därför kommer resultatet av denna studie redovisas i finansiella fördelar. (Regeringen, 2012) 4

6 2. Syfte Denna komparativa studie skall jämföra en befintlig betalningsmodell med fast elpris med timmätningsmodellen Real Time Pricing för elektricitet i Sverige. Jämförelsen skall redogöra för vilken modell som slutkonsumenten bör välja utifrån identifierade fördelar. 2.1 Frågeställning Både modellen för timmätning och den för fast pris kommer att utvärderas utifrån följande frågor: 1) Vilka kostnader och besparingar förknippas med modellen? 2) Vilka begränsningar har modellen? 3) Vilka nyttor kan identifieras med modellen? 2.2 Avgränsning och definition Betalningsmodellen kommer ha som mål att skapa mest fördelar för slutkonsumenten, vilken definieras längre fram i uppsatsen. Det finns ett antal fördelar och nackdelar med timmätning. Fokus kommer dock att ligga på de faktorer som fortfarande ligger i linje med regeringens mål om timmätning: att genom ett jämnare effektuttag bidra till ett lägre pris för slutkonsumenterna. Därför bortses elproducenters, elhandlares och andra berörda parters individuella mål vid identifiering av den optimala betalningsmodellen. Den modell som kommer att jämföras med den nya timmätningsmodellen är fast pris. Modellen är anpassad för den icke aktive konsumenten och passar därför bra eftersom jämförelsen kommer visa skillnad från den nya betalningsmodellen och därigenom framhäva fler för- och nackdelar. (JamförEl.se, 2012). En rapport från Elforsk identifierar flera möjliga betalningsmodeller för elkonsumtion. Avgränsning har gjorts till den av dem som är mest anpassad till timmätning och som de lyfter fram som den mest effektiva. Detta eftersom en av dem syftar användas till större företag och industrier, vilka inte studeras i denna rapport, samt att de andra är övergångsmodeller till den modell som denna uppsats har valt att studera. 5

7 2.2.1 Tid och geografi Priserna har jämförts under den kallaste perioden under året, nämligen november 2011 till april Detta för att kunna tillgodoräkna de fluktuationer som sker under flera månader. Under de kallaste månaderna förbrukas mer el och elkostnaden för konsumenten är således högre (Johansson, 2012). En högre elkostnad kan förstärka skillnaden mellan modellerna. Förutom dessa anledningar är det även den senaste perioden med timstatistik som finns tillgänglig eftersom den svenska uppdelningen av elområden trädde i kraft i november 2011 (Åhman, 2012). Eftersom årstiderna skiljer sig klimatmässigt i olika regioner i Sverige kommer denna uppsats avgränsas mot enbart konsumenter i Stockholmsområdet (SE3). 6

8 3. Teori I det här kapitlet redogörs den teoretiska referensramen som används i denna uppsats. Med hjälp av kostnad-nytta-analys (KNA) skall läsaren förstå uppsatsens mål och processgång och enkelt kunna följa de slutsatser som deriveras från analysen. 3.1 Teoribakgrund KNA är en analysmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i olika projekt. Analysen är ämnad att användas av företag eller organisationer för att avgöra var de ska investera sina pengar för att uppnå högst avkastning. Verktyget har under en lång tid används av ett flertal statliga verk för att utvärdera olika offentliga projekt. Amerikanska arméns stab av ingenjörer var en av de första som använde teorin för att utvärdera investeringsprojekt såsom utbyggnad av kanaler, utbyggnad av dammar och liknande omfattande projekt. Under 1960-talet började KNA att appliceras på fler typer av projekt och modellen började användas för mindre projekt, vilka inte nödvändigtvis innefattade fysiska byggnadsprojekt. Modellen har sin utgångspunkt i grundläggande ekonomiska teorier om värden, resursallokeringar och samhällens tillstånd och ämnar resultera i ett större välmående. De brittiska ekonomerna Nicholas Kaldor och John Hicks menar att ett större välmående fås om de fördelar som erhålls från projektet är större än kostnaderna. De menar även att fördelarna förhoppningsvis kan kompensera för de nackdelar som uppstår (Guess & Farnham, s , 2000). Denna historiska framkomst av KNA har lett till dess etablerade position som ett analysverktyg idag (Mishan & Quah, s. x-xi, 2007). 3.2 KNA Målet med modellen är att en rekommendation skall kunna ges till beställaren med redovisade kostnader och fördelar för de olika investeringsmöjligheterna. Fördelar och kostnader räknas om till ett monetärt värde för att i slutändan kunna fastställa det projekt eller program med mest vinning. (Handbook CBA, s. xi, 2006) Modellen fungerar som en mall för hur jämförelsen skall utföras i olika steg. KNA görs i en flerstegsprocess som innefattar 8-10 olika delar, beroende på vilket 7

9 ändamålet är. Stegen beskriver de ingredienser som behövs för en trovärdig jämförelse (Handbook CBA, s. 10, 2006). Ett urval har gjorts och resulterat i en 7- stegsprocess som återfinns i figur 1 och är en sammanvägning för just denna uppsats. Den ena modellen är tagen från en handbok, vilken är producerad av ett finansiellt statligt verk i Australien, anpassad för mindre projekt (Handbook CBA, s. x, 2006). Den andra modellen är framtagen av ekonomen Bengt Mattsson på Karlstad Universitet och används till utvärderingar av vägarbeten, energiprojekt, miljöområden och andra samhällsprojekt. Slutmodellen är gjord för att passa en avgränsad jämförelse på ett optimalt sett eftersom den jämför två betalningsmodeller som påverkar miljö och energi men i den mindre omfattning som handboken är ämnad för. 8

10 Figur 1 Urval av steg i kronologisk flerstegsprocess i KNA. Pilarna visar vilka steg som används i slutmodellen. (Handbook CBA, s.10-15,2006; Mattsson, s.31,2006) Slutmodell Nedan beskrivs varje steg i slutmodellen, vilken är deriverad enligt figur 1. Beskrivning av varje punkt med motivering ges för en tydlig uppsättning av arbetsgången. I modellen har en avgränsning gjorts från det steg som behandlar den finansiella evalueringen som tar hänsyn till avkastningsvärden vid olika tidpunkter. 1. Bestäm omfattning och mål Det första steget i processen beskriver problemet med hänsyn till dess sammanhang och bakgrund. Omfattning och mål måste definieras för att undersökningen ska 9

11 kunna resultera i en bedömning om vilken modell som har störst fördel för slutkonsumenten (Boardman et al, s. 6-7, 2011; Handbook CBA, s.11, 2006). Detta steg representeras av inledning och syfte i denna uppsats, se kapitel Vilka ingår i projektet? Under detta steg skall avgränsningar identifieras för båda prismodellerna för att säkerställa att alternativen i analysen är rimliga för uppsatsens mål. Det här steget innefattar även vilka jämförelsen görs för och vad de ska få för nytta av den (Boardman et al, s. 7-8, 2011; Mattsson, s. 31, 2006). Dessa kommer att redovisas i kapitel 1 med geografisk avgränsning, tidsavgränsning och den svenske elkonsumenten som jämförelsen är ämnad för. 3. Vilka projekt ska utvärderas? Här identifieras lösningar till problemet. I denna del av processen bestäms vilka betalningsmodeller som anses rimliga att utvärdera utifrån tidigare mål och begränsningar. Ett status quo alternativ upprättas och representerar den befintliga betalningsmodellen med fast pris på den svenska elmarknaden och fungerar som referens i jämförelsen. Även dessa kommer att redovisas i empirikapitlet i uppsatsen. (Mattsson, s.31, 2006) 4. Identifiera kostnader och fördelar I detta steg målas eventuella kostnader och fördelar upp för det projekt som utvärderas. En fullständig förståelse för samtliga faser i projekten ska se till att samtliga in- och utflöden ur projektet redovisas (Handbook CBA, s.10, 2006). En referensmodell och en potentiell modell beskrivs med fördelar och kostnader som redovisas för respektive modell enligt nedan. Kostnader och fördelar med varje betalningsmodell kommer att redovisas i empirikapitlet. 4.1 Identifiera fördelar Förklaringar för varje vald modell presenteras och olika förutsättningar för kommande beräkningar redovisas. Fördelar som kan komma att tas upp är (Handbook CBA, s.10, 2006): Miljöfördelar Bekvämlighet och tidsbesparing Trygghet 10

12 4.2 Identifiera kostnader Exempel på olika identifierbara kostnader för de två betalningsmodellerna är (Handbook CBA, s.10, 2006): Elkostnad Installationskostnad Utvecklingskostnad 5. Kvantifiera kostnader och fördelar Nästa steg i modellen är att skapa ett beräkningsunderlag. Ett Excel-dokument med kostnader och beräkningar görs för de föreslagna betalningsmodellerna. Kostnaderna för de två modellerna kommer att omräknas till ett jämförande värde, vilket mäts i svenska kronor per månad. En sammanställning av identifierade fördelar görs även i detta steg och målet är att kunna redovisa en nettofördel för en av betalningsmodellerna (Handbook CBA, s.10, 2006). Avslutningsvis kommer kostnaden och fördelarna visas i en sammanställd tabell för att kunna förenkla en jämförelse. Kvantifieringen kommer att adderas till resultatkapitlet. 6. Hur ser osäkerheten ut? De jämförelser som görs är baserade på vissa antaganden och därför bör vissa pessimistiska och optimistiska scenarion adderas till känslighetsanalysen. Detta steg ökar trovärdigheten för studien genom att visa hur mycket olika antaganden påverkar resultatet. (Handbook CBA, s.14, 2006) (Mattsson, s.31, 2006) Den känslighetsanalys som kommer att göras kommer enbart appliceras på den potentiella mätmodellen eftersom den innehåller antagningar kring konsumentens konsumtionsmönster. Känslighetsanalysen kommer göras i kapitel 6 och presenterar ytterligare ett scenario för förbrukningsmönster. 7. Rekommendation för beslut Det här är sista steget i processen och det ska redovisas som en slutsats som förklarar vilken betalningsmodell som har mest vinning för slutkonsumenten (Handbook CBA, s.15, 2006)(Mattsson, s.31, 2006)(Boardman et al, s. 7-8, 2011). Det här steget ska innehålla en kort förklaring av antaganden, beräkningar och möjliga alternativ och redovisas i kapitel 9. 11

13 3.2.2 Teoriavgränsning Det är omöjligt att ta offentliga beslut utan att göra ordentliga bedömningar och avvägningar. Enligt Robert J. Brent bygger ekonomiska teorier på rationella jämförelser mellan kostnader och nytta. KNA:s enormt stora användningsområde gör att den relaterar till ett brett spektra av analyser (Brent, s. 3-4, 2006). Den kan ibland vara till den utsträckningen att huvuddragen i teorin är svåridentifierade och att användaren ofta utvärderar projekten ur ett för brett perspektiv. Därför är det av stor vikt att avgränsa och definiera upplägget av projektet. (Mishan & Quah, s.4-5, 2007) Beräkning av avkastningsvärde är den del i processen som är ämnad för företag och dess investeringsmöjligheter. De inkomster som förknippas med de olika projekten diskonteras till samma datum för en jämlik jämförelse. I denna uppsats kommer utgångspunkten vara från individer i dagsläge varför kostnader inte kommer att diskonteras. Enligt handboken i KNA-analys innebär mer information även mer osäkerhet i resultatet varvid det har valts att fokusera på andra steg i processen. (Handbook CBA, s.13, 2006) De andra avgränsningarna är baserade på omfattningen av jämförelsen. Flera steg i processerna behandlar eventuella problem med kapital och humankapital i stora projekt och eftersom uppsatsen studerar slutkonsumenter på individnivå behandlas inte dessa. 12

14 4. Metod Nedan redogörs tillvägagångssättet vid angripandet av problemformuleringen. Här presenteras hur insamling av data har fortlöpt samt val av tillvägagångssätt. Läsaren ska få en grundlig förståelse för hur problemet angrips och syftet uppfylls. 4.1 Val av metod Målet med denna uppsats är att analysera två betalningsmodeller för det svenska elnätet och se vilken som är mest fördelaktig för konsumenter. Således är detta en komparativ studie och för att lyfta fram för- och nackdelar har ett kvalitativt angreppssätt valts. Intervjuer med sakkunniga personer inom området från företag och myndigheter har gjorts. 4.2 Komparativ studie Att studera likheter och skillnader vetenskapligt mellan olika fenomen kallas komparativa studier. Jämförande av fenomen grundar sig i ett antagande om att det finns någon koppling eller skillnad som är av intresse att studera och som vidare kan ge en förklaring av problemet. I en förklarande komparativ studie analyseras samspelet eller skillnaderna mellan de olika fenomen noggrant (Denk, 2002). I denna uppsats ska skillnaderna mellan de två olika prissättningsmodellerna finnas. När dessa skillnader har funnits används ofta en teori för att analysera och formulera ett svar. Tanken är enligt Denk (2002) att i slutstadiet kunna göra en förutsägelse eller en prediktion. Som forskare är uppgiften att försöka säga något om kommande situationer genom att tolka tidigare eller nuvarande tillstånd med hjälp av teorier (Denk s. 20, 2002). Valet av komparativ studie passar väl i denna uppsats då den har för avsikt att jämföra två betalningsmodeller. 4.3 Insamling av data Insamling av data har gjorts från både primär- och sekundärdata. Eftersom båda informationskällorna kan verifiera varandra innebär det möjlighet att få ett mer korrekt och tillförlitligt resultat. (Jacobsen, 2002) 13

15 4.3.1 Primärdata Primärdata är information som samlas in på egen hand. Den primärdata som presenteras i uppsatsen kommer från de intervjuer som genomförts med ledande befattningshavare och experter inom området. Dessa intervjuer ger en djupare insikt i informantens åsikter och tankar. Kvalitativa intervjuer ger också en möjlighet till att beskriva och förstå centrala begrepp som respondenten förhåller sig till. (Wallén, 2003) Sekundärdata Sekundärdata är material som redan finns och som sammanställts för andra ändamål vid ett tidigare tillfälle (Wallén, 2003). De sekundärdata som används i uppsatsen kommer framförallt från tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar och webbsidor. I den här uppsatsen har elföretagens hemsidor använts för datainsamling samt Uppsalas universitetsbiblioteksdatabas DISA. Dessutom har en rapport från Elforsk (Svenska elföretagens forskning och utveckling) använts. Att informationen är valid är en förutsättning för att kunna dra slutsatser om det som undersöks. Med reliabilitet menas att ett pålitligt och ett varaktigt resultat skall fås fram. Genom att verifiera teoriuppbyggnaden med korsreferenser ökas validiteten och reliabiliteten. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, s. 61, 2006) 4.4 Intervju Syftet med den kvalitativa ansats som har valts är att skapa en bild av de faktorer som rör svenska elnät och dess prissättningsmodeller. Dessutom skapar dessa djupintervjuer en större förståelse kring regleringar och investeringsmöjligheter. En kvalitativ ansats är även att föredra då komplexa frågeställningar behandlas. (Kvale, 1997) Det är viktigt för uppsatsen att undersöka de olika aktörernas uppfattningar och tankar om ämnet. Därför är det viktigt att ha öppna men samtidigt fokuserande frågor som lämnar utrymme för respondenten att lyfta fram sina erfarenheter, kunskaper och åsikter. Tanken är att inte styra intervjuerna för mycket. Det ska snarare vara ett mer naturligt samtal. I en intervjusituation är det personen som intervjuar som styr 14

16 samtalets framsteg och hela processen har således en bestämd riktning i förväg. (Kvale, 1997) Då olika typer av intervjuer har utförts kan kvalitén av informationsutbytet påverkas. Enligt McShane och Von Glinow sker det bästa utbytet vid fysiska interaktioner. Detta eftersom kommunikation består av 80 % kroppsspråk. Vidare är telefonintervjuer bra för enklare och kortare insamlingar av data, medan mail är bra för att samla in stora mängder data. Mailintervjuer speglas sällan av attityder och det är svårt att kommunicera komplexa problem via mail. (McShane & Von Glinow, 2011) De personer som har intervjuats är involverade i den svenska elmarknaden på något sätt. Informanterna har en bred kunskap inom området vilket kommer att ge en djupare förståelse för ämnet. Följande personer har valts för intervju: Håkan Johansson, ansvarig för marknads- och affärsutveckling för smarta elnät på ABB:s globala Smart Grid team. Han är kunnig inom framtidens elnät och har jobbat globalt med att utveckla elnät som har förmågan att få elkonsumenter och elnätsoperatörer att interagera med varandra. Intervjun ägde rum på ABB:s huvudkontor i Västerås. Frågorna utformades av Tomas Björlin- Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg men intervjun hölls av Daniel Pogosjan. Stig Åhman, är Sales Manager på Nord Pool Spot. Han har jobbat i elbranschen under många år och har bred kunskap om den Nordiska elmarknaden och prissättning av el. Stig har kontinuerlig kontakt med konsumenter från Vattenfall, E.ON, Fortum samt Svenska kraftnät. Intervjun ägde rum på Nord Pools huvudkontor i Stockholm. Frågorna utformades av Tomas Björlin- Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg men intervjun hölls av Daniel Pogosjan. Tove Bäckström, jobbar med handel av el på Vattenfall. Hon har bred kunskap inom elmarknaden och hur prissättningen av elektricitet går till. Intervjun skedde via telefon av Daniel Pogosjan och Joakim Winberg. 15

17 Göran Fermback, är ansvarig för elavtalen på Fortum. Han jobbar med att ta fram olika prissättningslösningar för Fortums konsumenter. Intervjufrågor utformades av Tomas Björlin-Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg. Dessa mailades sedan ut till informanten som svarade via Källkritk Det finns alltid en risk att respondenterna har vinklade svar och åsikter om de representerar företag eller myndigheter i kvalitativa ansatser. Detta innebär att det ibland blir svårare att vara objektiv. Då vi förlitar oss på intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter kan det ha en negativ inverkan på studiens trovärdighet (Kvale, 1997). Förhoppningen är att respondenten delar med sig av sina kunskaper utan att undanhålla viktig information eller återge information enbart efter egenintresse. Samtliga informanter som intervjuats arbetar i energibranschen och kan uttrycka sig från deras perspektiv istället för ur konsumentperspektiv. Eftersom denna studie utvärderar faktorer som påverkar konsumenten kan informationen bli ofördelaktig för konsumenten. 16

18 5. Empiri Detta kapitel kommer omfatta den bakgrund och empiri som krävs för att förstå och sedan analysera det uppsatta problemet. Här förklaras hur den svenska elproduktionen och elförbrukningen ser ut och hur prissättning och handeln av el går till på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Vidare kommer de två betalningsmodellerna att presenteras. 5.1 Den svenska elmarknaden Den svenska elen produceras både i Sverige och utomlands. Elen går in i ett gemensamt elnät och distribueras över hela landet. Priset på el från producenterna sätts på den nordiska elbörsen Nord Pools spotmarknad. Hela Norden med undantag av Island har en gemensam elmarknad. (Vattenfall, 2012) Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 juni 1996 för att öka konkurrensen inom handel och produktion av el. Syftet med avregleringen var att elkonsumenterna skulle kunna öka sina valmöjligheter samt få en mer effektiv prisbildning Ägandet av stamnätet, vilket innebär infrastrukturen med alla ledningar och kablar, förblev fortfarande ett monopol och drivs i dagsläget av Svenska Kraftnät AB. Stamnätets konsumenter är nästan uteslutande de elnätsföretag som äger regionnäten. I dagsläget ägs elnätet i Sverige av ca 170 elnätsföretag och alla har ensamrätt på eldistributionen inom sitt geografiska område. Företagen bestämmer själva sina elnätspriser och Energimarknadsinspektionen övervakar så att priserna inte blir orimliga. E.ON, Vattenfall och Fortum är tre elnätsföretag som äger större delen av de svenska regionnäten. I dagsläget kan en person välja ett elhandelsbolag och därmed påverka sin elleverans men kan inte välja elnätsföretag. Se figur 2 för en överblick av den svenska elmarknaden. (Svensk energi, 2012) 17

19 Figur 2 - Schematisk bild över aktörer och distribution på den svenska elmarknaden (Nord Pool, 2012) Elkostnaden i Sverige består av tre delar: elförbrukning, nätavgifter och skatter. I figur 3 redovisas fördelningen av kostnaden. (Svensk energi, 2012) Figur 3 Uppdelning av elpris i Sverige (Svensk energi, 2012) Som synes ur figur 3 är 20 % av varje krona en ren nätavgift, 40 % är kostnaden för den mängd el som förbrukas och 40 % är skatter och avgifter. Exempelvis är nätavgiften för en villa som förbrukar kwh per år 0,220 SEK/kWh. Det betyder att både elförbrukning samt skatter och avgifter kostar 0,440 SEK/kWh vardera. Det totala elpriset blir således 1,100 SEK/kWh (se ekvation i bilaga). (E.ON. c, 2012) Efterfrågan på el styrs av två faktorer. Dels styr konjunkturen hur mycket el som behövs, dels styr årstiden och vädret. Under kalla vintrar behövs exempelvis mer el. 18

20 Tillgången på el i Sverige domineras av två energislag: vattenkraft och kärnkraft. Den svenska elproduktionen består av en mix av kraftslag och deras olika egenskaper. Baskraften står för 90 procent av elproduktionen och den produceras med hjälp av vattenkraft, kärnkraft och värmekraft. Den resterande byggstenen i produktionen är reglerkraften som är den del av vattenkraften som kan sparas i vattenmagasinen. På senare tid har även en ökande produktion kommit från vindkraften. I tabell 1 redovisas den svenska elproduktionen (Svensk energi, 2012) Tabell 1 - Den svenska elproduktionen i GWh och procent för 2011 (Svensk energi, 2012) Produktion Energi (GWh) Andel (%) Vattenkraft ,6 Kärnkraft ,0 Övrig värmekraft ,91 Vindkraft ,40 Gasturbin & dieselkraft 148 0,10 Ospec. produktion 14 0,01 Totalt Eftersom den svenska vattenkraften står för hälften av elproduktionen finns det ett beroende av regn och snö. Vattenkraftsmagasinen måste fyllas upp kontinuerligt för att el skall kunna genereras från vattendragen. Dessutom är det viktigt att en driftsäker och tillförlitlig kärnkraft existerar. (Svensk energi, 2012) Hur sätts elpriset? Priset på el sätts på marginalen, vilket innebär att det är den dyraste producerade kilowattimmen som styr priset. Ju mer kolkraft som behöver importeras desto dyrare blir elen. Elhandelsföretagen köper sin el dagligen på elbörsen Nord Pool Spot, där producenter från hela Norden säljer el. Rent principiellt fungerar Nord Pool Spot som vilken råvarubörs som helst, där priset styrs direkt efter utbud och efterfrågan. Är tillgången låg, vilket t.ex. kan ske då kärnkraften inte producerar för fullt eller under torrår då vattenkraften har lite vatten i magasinen, går spotpriset genast upp. Eftersom elsystemet i Norden är sammankopplat med övriga Europa påverkas även vårt elpris av vad som händer utanför våra gränser. Även om producenterna i Norden, med undantag av Danmark och Finland, inte primärt producerar el med fossila bränslen så gör många länder i Europa det. En prisökning på olja och kol påverkar elpriset i Europa och Norden i samma riktning. Temperatur och nederbördsprognoser påverkar 19

21 elpriset då el säljs från dag till dag. Skulle svenska kronan bli starkare blir det billigare att köpa el på Nord Pool, då elen handlas i euro. Elpriset som svenska konsumenter betalar är med andra ord beroende av ett stort antal olika faktorer. (Svensk energi, 2012) För att fri konkurrens ska råda på elmarknaden har delades Sverige upp i fyra elområden i november Beslutet att införa elområden ingår i EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Gränserna har dragits mellan områden där det finns begränsningar i överföringen. I figur 3 ses snitten eller flaskhalsarna i Sverige. I norra Sverige finns ett överskott av elproduktion jämfört med konsumtion. Samtidigt är det precis tvärtom i södra Sverige. Detta gör att överföringskapaciteten under vissa timmar, då det råder stora elöverföringar genom landet, inte alltid räcker till, vilket kan skapa problem. Följaktligen blir det olika priser i de olika områdena, där den dyraste elen finns i södra Sverige och den billigaste i norra delen av landet. (Svenska kraftnät, 2012 Figur 4 - De olika elområdena i Sverige (Svenska kraftnät 2012) Elbörsen Nord Pool Nord Pool skapades 1993 av norska Statnett. Anledningen var att skapa en marknad med fritt konkurrerande producenter efter avregleringen av det norska elmonopolet. I dagsläget är Nord Pool den största elmarknaden i Europa och omsatte drygt 316 TWh elektricitet år 2011, vilket kan jämföras med Sveriges totala elanvändning på ungefär 150 TWh samma år. Nord Pools mål är att se till att alla deras kunder har möjlighet 20

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Attitydundersökning om elavläsning: Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Från energikonsument till energimedborgare September 2011 Maingate BOX 244 371 24 KARLSKRONA Tel: 0455-36 37 00 www.maingate.se

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

En elmarknad i förändring

En elmarknad i förändring En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget. www.eon.se 020 22 99 00 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Christofer Sundström 13 april 2015 Outline 1 Elmarknad Energibehov & kraftkällor Prissättning Mikroproduktion 2 Smarta Elnät Definition

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Mälarenergi. Elavtal för privatkund.

Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi och elmarknaden. Över 150 år av erfarenhet. Den 3:e april 1861 bildades Gaslysnings Aktiebolaget i Westerås. På den tiden hade företaget fullt upp med att

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 Frågor och svar Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 ÖVERGRIPANDE Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Varför blir Sandviken Energi nu Bixia? Vi går samman med Bixia för att bli starkare

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer