Välkommen till. Första Steget 1. Introduktionsutbildning för personal som jobbar med barn med autism i 5-6 års ålder.
|
|
- Karl-Erik Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholm Välkommen till utismcenter för små barn abilitering & Hälsa Introduktionsutbildning för personal som jobbar med barn med autism i 5-6 års ålder Autism (DSM-5) Social kommunikation & interaktion Saknar ömsesidighet i sociala relationer Få gester och bristande mimik, avvikande ögonkontakt Svårt att etablera och behålla relationer Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteenden, intressen och aktiviteter Repetitiva ljud, motorik rörelser och lek Fastnar i rutiner och ritualer, motstånd till förändring Fixerade, begränsade intressen Under och överkänslighet mot sinnesintryck Diagnos inom autismspektrum (ASD) Social kommunikation och interaktion Begränsade repetitiva mönster i intressen och beteenden. Svårighetsgrad Stödbehov Omfattande stödbehov Mycket omfattande stödbehov Första Steget 1
2 Orsaker till autism Varierande grundorsaker, förmodligen ett komplext samspel mellan genetik och miljöfaktorer Den avvikelse i hjärnan som orsakar autism kan uppstå före, under eller efter födelsen Överskott och underskott Beteenden man gör för mycket av och/eller i fel sammanhang Beteenden man gör för lite av eller saknar underskott överskott Bikupa: 2-3 minuter Överskott: Underskott: Stockholm Första Steget 2
3 Autism - svårigheter och möjligheter Av Gunilla Gerland, Göran Hartman och Solveig Larsson Diskussion Diskutera filmen kort med bordsgrannen PAUS: 30 minuter Första Steget 3
4 Annorlunda sätt att ta in information Lukt Stockholm Syn Ljud Smak Beröring Annorlunda sätt att bearbeta information Svårt att förstå andras perspektiv Svårt att dela en upplevelse Fokus på detaljer Behöver mycket repetition innan beteenden automatiseras Svårt att generalisera det man har lärt sig Stockholm Vanliga tilläggsproblem hos barn med ASD Sömnsvårigheter Bli torr dag och nattid, komma ihåg att gå på toa Svårigheter med mat och ätande Problem med minnet Orosproblematik och rädslor Första Steget 4
5 Stockholm Kravundvikande - orsaker Ojämn begåvningsprofil Svårt för omgivningen att anpassa kravnivå och förväntningar Barnen misslyckas ofta Barnen lär sig undvika krav och därmed misslyckanden Hantera kravundvikande Anpassade krav Barnets stund Färdigheter Anpassade krav Var uppmärksam på de krav du ställer. Välj dina strider. Tänk på barnets dagsform Undvik att ställa krav som är svåra för dig att genomdriva Sänk kraven snabbt när det gått snett och begär i stället något barnet kan Motivera barnet med först-sedanprincipen Säg exakt det barnet ska göra så att det blir lätt att förstå Första Steget 5
6 Stockholm Barnets stund En stund av full uppmärksamhet Inga förväntningar och krav på barnet Leder till positiv samvaro Grund för att få till samarbete Stockholm Barnets stund minuter/gång 2. Inga andra barn. 3. Förbered barnet innan eller så hakar du på barnet i någon lämplig aktivitet. 4. Koppla av! Observera vad barnet gör. 5. Beskriv högt. 6. Ställ inga frågor eller uppmaningar 7. Beröm barnet och ge positiva kommentarer. 8. Ignorera om barnet beter sig illa. Stockholm Film: Barnets Stund Första Steget 6
7 Hur vi lär oss nya saker Vi har alla olika förutsättningar i vårt lärande; på vilket sätt vi lär oss och hur snabbt vi lär oss. Människor lär sig saker i samma ordningsföljd Den omgivande miljön är avgörande för vilka inlärningssituationer vi får tillgång till. Autism och inlärning Barn med ASD behöver anpassade inlärningsmiljöer för att utvecklas optimalt: Tydlighet Mycket repetition Lagom mycket hjälp för att lyckas Successiv avveckling av hjälp Tydliga signaler för rätt beteende Något som höjer deras motivation Lära sig att lära - samarbetsallians Jag gör som läraren säger för: Läraren är tydlig med vad jag ska göra Det är aldrig för svårt Jag får den hjälp jag behöver för att lyckas Jag får lön för mödan Uppskattning från läraren!!! Första Steget 7
8 Generalisering av färdigheter Nya färdigheter behöver generaliseras I olika miljöer/situationer Med olika personer Med olika material Problembeteenden Analys och förståelse Problembeteenden Skadar sig själv eller andra Förstör saker/egendom Leder till att barnet går miste om viktiga inlärnings- och utvecklingstillfällen Utestänger barnet från att delta i olika miljöer och sammanhang Första Steget 8
9 Inlärning i vardagen Situation Beteende Konsekvens BARNET Godissugen i affären Nej Skriker Kastar sig på golvet Får godis FÖRÄLDERN Barnet Skriker Ger godis Barnet lugnar sig Vad fyller beteendet för funktion? Det flesta problembeteenden don t make sense när man först möter dem Beteendet fyller alltid någon funktion för barnet För att kunna åstadkomma en förändring i beteendet bör vi ta reda på beteendets funktion för barnet Funktionell analys BARNETS EGNA FÖRUTSÄTTNINGARA OCH TIDIGARE ERFARENHETER Svårt att sysselsätta sig själv. Begränsat tal SITUATION Är i sandlådan. Ett annat barn sitter bredvid Vuxen står en bit bort BETEENDE Slår det andra barnet med en spade KONSEKVENS Vuxne går dit och säger till och börjar göra sandkakor med båda barnen Analys av beteendets funktion: Barnet får leka med vuxen. Får uppmärksamhet. Första Steget 9
10 Olika funktioner Att få något (ätbart, föremål eller aktivitet). Att få uppmärksamhet. Att slippa ifrån krav. Självstimulering Reaktiva strategier Vad gör man? Krisintervention: lågaffektivt bemötande, avledning Hantera situationen I det akuta läget utan att förstärka problembeteendet. Proaktiva strategier, långsiktig förändring Proaktiva åtgärder Åtgärder som innebär förändringar i barnets miljö som gör att barnet lättare förstår vad som förväntas av honom/henne Träning av nya färdigheter Förändringar i omgivningens bemötande av barnet. Omgivningen behöver lära sig att förstärka bra beteenden och att inte förstärka dåliga beteenden Första Steget 10
11 LUNCH Några förslag: Wayne s coffee: smörgåsar, sallader, pajer etc. Rosenlundsgatan: Arena: Lunchbuffé Grekisk kolgrill Subway Sushi Ringvägen: Vinaki (Sushi) Thai/Wok m.fl. Stockholm Lek och samspel Lek vid autism Social kommunikation och interaktion Lek Begränsade repetitiva mönster i intressen och beteenden. Första Steget 11
12 Varför träna lek? Lek är ett inlärt beteende som kan tränas precis som andra färdigheter. Leken har stor betydelse för den sociala och kommunikativa utvecklingen Att kunna leka är en viktig färdighet i relation till jämnåriga och för att få kompisar Barn behöver kunna sysselsätta sig själva vissa stunder Lekutveckling Utforskande lek Samspelslek Rörelselek Konstruktionslek Fantasi- och låtsaslek Enkla regellekar Svårare regellekar Rollekar Vad är samspel? Samspel Förutsättning: olika typer av situationer som barnet uppskattar. Skapa situationer där förväntan, ögonkontakt och initiativ till social interaktion naturligt förstärks, t.ex. busa, jaga, kittla, sånger, hissa, titt-ut m.m. Första Steget 12
13 Film: Samspel Vilka lekar ska man välja? Åldersadekvat - Utvecklingsnivå Lekar i barnets omgivning Barnets intressen Att tänka på vid lekinlärning 1. Identifiera lekens olika delar 2. Träna en del åt gången 3. Upprepa många gånger 4. Visa barnet vad som förväntas, minska stödet successivt 5. Förstärk önskade beteende kontinuerligt 6. Börja med en vuxen, bjud sedan in en kompis 7. Öka antal kompisar successivt Första Steget 13
14 Sociala färdigheter i lek Kunna välja vem man vill leka med och fråga Stanna kvar i leken Berätta vad man gör Svara på kommentarer på olika sätt Turtagning Vara flexibel kunna byta lek Kunna avsluta en lek Kunna få ett nej, vad göra då? Ha lekkontakter utanför förskola Lotto 1. Börja med en bricka och ha ett eller två kort nedåtvända på bordet. Vuxen säger: Kalles tur och hjälpe rhonom att vända upp ett kort och lägga det på brickan. Han skall alltid vänta på att vuxen säger: Kalles tur. 2. När detta fungerar bra introducerar vi ett kort som inte passar på brickan. Så fort vuxen sett att Kalle noterat kortet hjälper man honom att vända ner kortet igen (vid behov). 3. OBS! Just när kortet läggs tillbaka ger man barnet beröm/förstärkare. 4. Nästa moment är att införa en bricka till, som är den vuxnes. Fortfarande bara barnets tur och han skall lägga tillbaka korten även om de passar på den vuxnes bricka. 5. Turtagning. Vuxen säger sitt namn tex Ulrikas tur och tar själv upp ett kort. Börja med ett kort som inte passar och lägg tillbaka det ganska demonstrativt. Därefter är det Kalles tur. Kurragömma 1. Nu ska vi leka kurragömma. När barnet har uppfattat det lägger man till Göm dig och hjälper honom i början att gömma sig exempelvis bakom en dörr. Hitta honom direkt i början, öka väntetiden successivt. Säg hittad! 2. När barnet kan gömma sig, utöka tiden innan du hittar honom. Gå runt och säg var är?, Barnet tränar på att vara tyst och gömd. En annan vuxen kan gömma sig tillsammans för att hjälpa barnet att stanna kvar och vara tyst. Förstärk tystnad och stillhet. 3. När det fungerar kan man gömma sig på olika ställen men nära varandra. 4. När barnet kan gömma sig själv och vänta tyst tills han blir upphittad är det dags att köra ombytta roller. 5. Låt något av de andra barnen gömma sig och hjälp sedan barnet att ropa färdig och att leta. Ta riktigt lätta gömställen i början, gärna som innan. 6. Försvåra successivt 7. Att räkna till 10 eller mer kan bli nästa steg. 8. Utöka väntetid när barnet gömmer sig. 9. Generalisera genom att leka på olika platser; hemma, på skolan, utomhus etc. Första Steget 14
15 Film: Lekträning med Nellie PAUS: 30 minuter Vad är kommunikation? Ett utbyte av information mellan minst två personer Inte bara talat språk Kommunikation utvecklas i samspel med omgivningen Första Steget 15
16 Vad behövs för att kommunicera? 1. En kommunikationspartner Med vem? 2. Ett kommunikationssätt Hur? 3. En anledning till kommunikation Varför kommunicera? 4. Förståelse för andras kommunikation/språk/tal Olika kommunikationssätt (Hur?) Skrik, gråt Kroppsspråk, gester, mimik Föremål Tecken Bilder Tal Skrift Funktionell kommunikation Individens förmåga att kommunicera i vardagen Bygger på grundläggande kommunikativa behov och funktioner Viktigt inför träning: Vad är funktionellt för barnet att kommunicera? Första Steget 16
17 Olika anledningar till kommunikation (Varför?) Begära Protestera Kommentera Sociala fraser Berätta, beskriva Ställa frågor Svara på frågor Vanligt vid autism Grundläggande svårigheter i social kommunikation: Integrera ickeverbal och verbal kommunikation Ha ögonkontakt Ta initiativ Använda gester Ha ömsesidighet i samtal Andra exempel på språk- och kommunikationssvårigheter Svårighet att förstå abstrakta ord Tolkar språket konkret Missförstår frågor Svårigheter med att se sammanhang och ta andras perspektiv Svårt hålla igång ett samtal Omedelbart och/eller fördröjt ekotal Första Steget 17
18 Hur kan jag utveckla barnets språk och kommunikation? Bestäm ett målbeteende Skapa anledningar att använda målbeteendet Inom synhåll, utom räckhåll Små portioner Avbryt rolig aktivitet Vänta på barnets signal Vid behov: hjälp barnet att säga/göra målbeteendet Förstärk när barnet säger/gör eller försöker - ge omedelbart positiv förstärkning!!! Hur kan jag anpassa mitt beteende till barnets? Var på barnets nivå - i ögonhöjd, ansikte mot ansikte Fånga barnets uppmärksamhet innan du ger instruktion Prata i korta meningar rensa i talflödet! Sänk taltempot, använd pauser, betona viktiga ord Stockholm Hur kan jag anpassa mitt beteende till barnets? Prata om här och nu, sätt ord på vad barnet gör Ställ inte för många frågor och ställ inte en fråga om du ger en uppmaning, ex ska du tvätta händerna nu? när barnet måste tvätta händerna Förtydliga det talade språket: använd gester, kroppsspråk, bilder eller föremål Första Steget 18
19 Film: Kommunikation Barn med flera språk Eftersläpning i språken är normalt Flera språk ger aldrig språkstörning, utan är en styrka och tillgång! Språkutveckling sker i samspel med andra. Kodväxling, byta mellan språken, är normalt. Rekommendationer: Vuxna kan tala båda språken men bör använda fullständiga satser. Blanda ej språkens grammatik. Uppmuntra hemspråket Förtydliga gärna ord på båda språken. S B K Förebyggande och tydliggörande Visuellt tydliggörande - att vara steget före! Första Steget 19
20 Visuellt tydliggörande Bygger på barnets starka förmåga Ger bättre förutsättningar för barnet att förstå, delta och samarbeta Varför? Visuellt stöd Förstå vad som förväntas Förbereda, ge en förutsägbarhet i vad som ska hända Bli mer självständig Öka förmåga till flexibilitet Förståelse för tid Frågor vi vill ha svar på VAD? NÄR? SEDAN? Första Steget 20
21 Anpassningar och hjälpmedel i miljön Organisation av rummet Enskilda bilder Aktivitetsordning Dagsschema Valtavla: Visualisera alternativ val Tidshjälpmedel (timglas, äggklocka) Seriesamtal Bilder på nätet bilder bildverktyg Tack för idag! Habilitering & Hälsa Första Steget 21
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merDagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?
Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs meru Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Läs merVad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Läs merVAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs mer-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merKommunicera hur svårt kan det vara?
Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till andra tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merLek & kommunikation - bästa kompisar
Lek & kommunikation - bästa kompisar FoU-seminarium 2014-11-19 Britt Claesson & Gunilla Thunberg DART Först några ord om lekens betydelse Sitter i våra gener Finns över hela världen Vi leker hela livet
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merSeriesamtal och sociala berättelser
Habiliteringen Seriesamtal och sociala berättelser Ett visuellt stöd för att förstå samspel med andra Tillfälle 1 Det vi ser är beteendet, förklaringen finns under ytan Kalle pratar oavbrutet om tåg. Lisa
Läs merPositivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin
Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Psykologpartners, Pedagogik & Utveckling Benjamin.lassebro@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Utmaningar inom socialpsykiatriska
Läs merSmå rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga
Läs merFUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Läs merPECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation
1(5) PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation The Picture Exchange Communication System (PECS) är en vanlig metod för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Metoden går ut på att
Läs merHitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER
Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs merAspergers syndrom. Vad är det?
Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merTräna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Läs merPositivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Praktisk information
Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden Välkommen till tredje tillfället! Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden TILLFÄLLE 1 Hur kan vi förstå och påverka beteenden? Så fungerar beteenden.
Läs merDetta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?
ÄR VI LIKA ELLER OLIKA? Tänk på en vän eller familjemedlem som står dig nära. Vilka saker har du märkt att ni har gemensamt? På vilka sätt är ni olika? I rutorna nedan kan du skriva på vilka sätt du och
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT 1 (13) Godkänt 2019-01-02 Giltigt t.o.m Versionsnummer 1.0 Diarienummer utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information
Läs merESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merBarn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad
Läs merÖVERGÅNGAR.
ÖVERGÅNGAR Under en vanlig dag i förskolan har vi en mängd aktiviteter och händelser. Vi startar upp, genomför och avslutar. Mellan våra aktiviteter har vi övergångar. Ibland flyter det på och vi behöver
Läs merLite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården
Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merBallongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:
Ballongleken Ballongleken ballonger, bilder till leken, en vuxen som kan blåsa ballonger och leda leken, ett eller flera barn som är med i leken. Turtagning Att initiera leken (genom att överlämna bild/ballong
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Social kommunikation Vad är social kommunikation? Annorlunda språk och social kommunikation Icke-verbal kommunikation Samtalsfärdigheter Att förstå vad andra säger Hur kan vi
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merBarn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merPersoner med autism lider ofta av stress
Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med
Läs merSeriesamtal och sociala berättelser
Habiliteringen Seriesamtal och sociala berättelser Ett visuellt stöd för att förstå samspel med andra Tillfälle 2 Genomgång av hemuppgift För att ändra sidfoten välj Infoga>Sidfot/Sidhuvud >Bild >Sidfot.
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merFå vardagen att fungera med utmanande barn
Få vardagen att fungera med utmanande barn 22.11.2013 Nina Mahlberg Psykolog, familjeterapeut, ADHD-center Att förstå barnets beteende Att få uppmärksamhet - Barn vill ha uppmärksamhet - hellre negativ
Läs merBrister i exekutiva funktioner
Autism Socialt samspel Kommunikation Fantasi, lek, beteenden, intressen Ofta över- eller underkänslighet för vissa ljud, beröring, lukter och liknande, perioder av överaktivitet, sömn- och ätproblem Brister
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merVardagsfärdigheter hos vuxna
1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merKognitivt stöd och hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merBERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE
LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merFörhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan
Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska
Läs merKvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2015-2016 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Läs merAtt möta människor med neuropsykiatrisk diagnos
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 30 nov 2018 Operation Hallands sjukhus Halmstad Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs mer