Uppgift 1 a) i) Namnge följande föreningar med deras systematiska namn: (3p) P 2 S 3 Ca(ClO 4 ) 2 CuBr 2
|
|
- Lars-Olof Elias Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppgit ) i) Nmnge öljnde öreningr med ders systemtisk nmn: P S 3 C(ClO 4 ) CuBr ii) nge kemisk rmlern ör öljnde öreningr: ntriumst mngn(iv)xid ) i) Hur ritler i en tm kn h kvnttlet n 3? (p) ii) Vilken elektrnknigurtin hr en tm v grundämnet titn (Ti)? (p) iii) Vilken tm hr minst jniseringsenergi v grundämnen nedn? (p) r Mg S Si Sr c) Vd inneär Pulis uteslutningsprincip? Uppgit Betrkt mlekylern eller mlekyljnern i) HCN (där C är centrltm), ii) NO (där N är centrltm) ch iii) PO 3 3 (där P är centrltm). ) Rit Lewisstrukturern ör öreningrn vn med ngivnde v eventuell resnnsstrukturer. (6p) ) nge ungeärlig indningsvinklr ör vrder v öreningrn vn. c) Vilken typ v hyridisering hr P-tmen i PO 3 3? (p) Uppgit 3 ) Inör en lrtin vill mn örered 50.0 ml M N SO 4 smt 50.0 ml M N SO 4. i) Hur mycket N SO 4 måste vägs upp ör tt ered 50.0 ml M N SO 4? ii) Hur mycket måste mn t v lösningen (0.300 M N SO 4 ) ör tt gör den ndr lösningen, 50.0 ml M N SO 4? ) Kliumjdid (KI) nvänds sm ksttillsktt ör ptienter sm riskerr tt drs v strum, en jdristsjukdm. KI kn ilds genm rektin melln vätejdid ch kliumvätekrnt enligt HI KHCO 3 KI H O CO.
2 i) Hur mång grm KI kn prducers m mn utgår rån 398 g HI ch 348 g KHCO 3? ii) Hur mycket ren prdukt ick mn rm m mn vid ett tillälle ick ett prcentuellt utyte på 90.8%? c) Elde ( vttenpest ) är en vttenväxt sm härstmmr rån Nrdmerik men sm trivts så r i viss eurpeisk lder tt den htt åttriken ch därmed ått nmnet vttenpest. Vid tsyntesen ilds gluks ch syrgs enligt 6 CO (g) 6 H O (l) C 6 H O 6 (q) 6 O (g) i) Vid ett experiment uppmättes vlymen O sm ildts v en viss mängd Elde till ml då trycket vr 743 Trr ch temperturen vr C. Hur mång grm gluks hde smtidigt ildts? ii) Hur hde trycket påverkts m temperturen i ehållren vrit högre? Mtiver. d) Fällningsrektiner kn nyttjs ör tt skilj ett slt rån ett nnt. Tänk dig tt du hr tillgång till lösningr v KCl, K SO 4, KOH ch KNO 3. Vilken v dess lösningr skulle du nvänd ör tt seprer ktjnern i öljnde lndningr? nge även vd den ildde ällningen estår v. (En jn sk lltså älls ut medn den ndr sk vr kvr i lösningen.) i) BCl ch NH 4 Cl ii) MgCl ch NCl Uppgit 4 ) Sulitjner kn reger med permngntjner i sur lösning vrvid sultjner ch mngnjner ilds enligt: SO 3 - MnO 4 - H SO 4 - Mn H O OBS! Olnserd rektinsrmel! Blnser rektinsrmeln ch eskriv vilken unktin ett xidtinsmedel hr. ) Beräkn ΔH 0 ör rektinen H S(g) 3O (g) SO (g) H O(l) med hjälp v stndrdildningsentlpier ur tellen nedn. nge även m rektinen är endterm eller exterm ch örklr hur du kn vgör dett. ΔH 0 (kj/ml) H O(l) -86 H O(g) -4 H S(g) - SO (g) -97 SO 3 (g) -396 S - (q) 33 CO (g)
3 c) Bestäm den empirisk rmeln ör det smärtstillnde ämnet kdein sm estår v 7.% C, 7.07% H, 4.68% N ch 6.03% O ch nge vd mer mn ehöver kunskp m ör tt t red på mlekylrmeln. d) Tletter innehållnde klciumkrnt (CCO 3 ) kn ges ör tt neutrliser mgsyr. Hur mycket klciumkrnt (uttryckt i mssprcent) nns i en tlett m en järdedels tlett kunde neutrliser 9.7 ml 0.5 M HCl ch en hel tlett vägde.00g? Vid rektinen ilds klciumklrid (CCl ), vtten ch kldixid. Uppgit 5 ) Beräkn ph i 0.0 M v den enprtnig syrn prpinsyr (HC 3 H 5 O, K ) vid 5 C. (p) ) i) Hur mång grm mmniumsult, (NH 4 ) SO 4, sk tillsätts till 00.0 ml M NH 3 (pk (NH 3 ) 4.75) ör tt ered en uert vrs ph 0.05? Brtse rån even-tuell vlymökning. ii) Vd lir ph i lösningen m 0 ml 0.50 M HCl tillsätts? c) Mn visste tt ett känt prv estd v en svg, enprtnig rgnisk syr, H. Vidre visste mn tt syrn måste vr en v öljnde yr: Nmn Frmel Mlmss pk -värde -nitrenl C 6 H 5 O 3 N 39. g/ml 7. B -xetnsyr CHOCOOH g/ml 3.46 C prpnsyr C H 5 COOH g/ml 4.87 D prpensyr C H 3 COOH 7.06 g/ml 4.6 För tt list ut vilken syr det känd prvet estd v löste mn g v prvet i 50 ml vtten ch genmörde däreter en syr-stitrering med 0.00 M NOH-lösning. nvänd titreringskurvn nedn ör tt identiier syrn. Redvis tydligt hur du går till väg! 8 ph ml
4 d) Påverks lösligheten ör K 3 PO 4 m ph sänks? Om lösligheten ändrs, nge m den ökr eller minskr ch örklr vrör. (p) e) Löslighetsprdukten ör järn(ii)hydrxid, Fe(OH), vid 5 C är Beräkn lösligheten (uttryckt i ml/liter) ör sltet i i) vtten ii) en uert med ph Uppgit 6 ) Minerlet cinner (HgS) hr en röd-rnge ärg ch nvändes örr sm rött ärgpigment v knstnärer. Ett prlem ör mång museer är tt gml tvlr missärgs ch mörknr. Dett hr kemister nyligen vist err på tt det ilds metlliskt kvicksilver på tvelytn när HgS långsmt ryts ner v lnd nnt UV-ljus. Vi kn nt tt ned rytningen sker enligt HgS (s) Hg (l) S (s) Vid kntinuerlig mätningr på en liten yt v en tvl uppmättes öljnde mängder HgS t (år) [HgS] µml/cm i) Med vilken srts kinetik (: eller : rdningens kinetik) sönderller HgS? Vis. ii) Hur mycket HgS nns på den studerde ytn v tvln när den vr nymåld (t 0 år)? iii) Eter hur lång tid hr ll HgS sönderdelts ch de röd prtiern på tvln lltså livit gråsvrt istället ör röd? ) Ozn, O 3, ryts ner v UV-ljus enligt O 3 (g) O (g) O (g) tt rener är ett ht mt vårt znlger är numer llmänt cceptert. Frener är inert, klrinnehållnde öreningr sm i strtsären sönderdels till lnd nnt klrtmer, vilk kn ktlyser nedrytningen v zn. En öreslgen meknism ör nedrytningen v zn med klrtmer är:
5 O 3 (g) Cl (g) O (g) ClO (g) ClO (g) O (g) O (g) Cl (g) (sn rektin) (långsm rektin) i) Vis tt denn meknism kn nts vr krrekt. (p) ii) Hur örhåller sig ktiveringsenergiern (E ) i de åd delstegen? Skiss ett energidigrm ör den öreslgn meknismen med energi på y-xeln ch rektinskrdint på x-xeln. Nedrytningen v zn är en exterm rektin. iii) Vrör kn vi säg tt Cl är en ktlystr i den öreslgn meknismen? (p) Uppgit 7 ) Den knske viktigste kemisk rektinen, ll ktegrier, är tsyntesen där grön växter syntetiserr syre ch gluks enligt 6 CO (g) 6 H O (l) C 6 H O 6 (s) 6 O (g) Följnde termdynmisk dt gäller: ΔH (kj ml - ) ΔG (kj ml - ) S (J K - ml - ) CO (g) H O (l) C 6 H O 6 (s) O (g) i) vgör med hjälp v termdynmisk dt åt vilket håll rektinen vn är örskjuten vid 5 C. ii) Är rektinen ex- eller endterm? Mtiver. iii) Ökr eller minskr entrpin ör rektinen sm den är skriven? Är dett vd mn väntr sig? ) En glvnisk cell knstruers med hlvceller där öljnde rektiner sker: l 3 3e - l Cr O 7-4 H 6e - Cr 3 7 H O E -.66 V E.33 V i) Vilken lir ktd- respektive ndrektinen? (p) ii) Vd lir E cell? (p) iii) Teckn cellens ttlrektin smt eskriv cellen med linjenttin.
6 Linköpings universitet Institutinen ör Fysik, Kemi ch Bilgi (IFM) Frmelsmling ör llmän Kemi H U PV H U RT H S n H n gs (prdukt) ns (prdukt) G H TS G H T S n Termdynmik deinitin v entlpi ms m H (rektnt) (rektnt) deinitin v Gis ri energi (prdukt) H m T S (rektnt) e { E} { F} { } { B}... För rektinen B... ee F... är rektinskvten Q... G RT ln K RT ln Q K Kemisk jämvikt termdynmisk jämviktsknstnt e { E} { F} { } { B} { } ktivitet... För jämviktsrektinen B... ee F... är K Mssverkns lg... Vid utspädd lösning resp. vid måttlig gstryck kn mn nsätt {(q)} [(q)] (M) ch {(g)} P (tm). För rent ämne gäller tt {}. Oserver tt ktiviteten, { }, liksm den termdynmisk jämviktsknstnten, K, sknr enhet. K p n ( RT ) gs K c Syrjämvikt H H K w O H 3 O - syrknstnt K - 4 [ H O ][ OH ].0 0 (5 C) vttnets jnprdukt 3 pk w ph poh 4.0 (5 Bsjämvikt B H O OH HB sknstnt K w w C) K K K pk pk pk - [ ] - [ H O ] [ ] 3 [ H] - [ OH ] [ HB ] [ B] ph pk lg uertekvtinen H H O H 3O [ H] m n Löslighetsjämvikt pbq (s) p qb löslighetsprdukt K sp [ ML n ] [ M] [ L] Kmplexjämvikt M nl ML n stilitetsknstnt K β n - m p n [ ] [ B ] q
7 E E cell cell E E E E - E, E Elektrkemi är nrmlptentiler (stndrd reductin ptentils) ör respektive hlvcell EMK (elektrmtrisk krt) RT Ecell Ecell lnq Nernsts ekvtin ör cellrektinen (ttlrektin) nf nfe RT ln K K termdynmisk jämviktsknstnt nfe [ ] [ ] cell cell 0 : e rdningens hstighetsekvtin kt ln[ ] ln[ ] [ ] [ ] e ln k (integrerd rm) : rdningens hstighetsekvtin t [ ] [ ] [ ] (expnentiell rm) [ ] d dt [ ] d dt kt (integrerd rm) kt Kinetik k k [ ] hlveringstid : rdningens hstighetsekvtin : rdningens hstighetsekvtin t k k e E RT kt E ln k ln R (integrerd rm) [ ] d dt k [ ] hlveringstid : rdningens hstighetsekvtin rrheniusekvtinen T (lgritmerd rm) P P X P Pi k H P ΔT K cm Π V nrt tt [ ] lg Klligtiv egenskper Rults lg ör idel lösning Pi prtiell ångtrycket ör i Henrys kkpunktsörhöjning ΔT K c smtiskt tryck m ryspunktssänkning
8 Peridisk systemet** I II III IV V VI VII VIII s-lck d-lck p-lck H Li 6.94 N.99 9 K R Cs Fr * (3) 4 Be 9.0 Mg C Sr B R * (6) Sc Y L c * (7) Ti Zr 9. 7 H R * (6) 3 V N T D * (6) 4 Cr M W Sg * (63) 5 Mn Tc * (98) 75 Re Bh * (64) 6 Fe Ru Os Hs * (65) 7 C Rh Ir Mt * (68) 8 Ni Pd Pt Ds * (7) 9 Cu g u 97.0 Rg * (7) 30 Zn Cd.4 80 Hg 00.6 Cn* 5 B l G In Tl *, *** 6 C.0 4 Si Ge Sn P Fl* 7 N P s S.8 83 Bi *, *** 8 O S Se Te P * (09) 6 Lv* 9 F Cl Br I t * (0) 7 *, *** He Ne r Kr Xe Rn * () 8 *, *** 58 Ce Th Pr P Nd U Pm * (45) 93 Np * (37) 6 Sm Pu * (44) 63 Eu m * (43) -lck 64 Gd Cm * (47) 65 T Bk * (47) 66 Dy C * (5) 67 H Es * (5) 68 Er Fm * (57) 69 Tm Md * (58) 70 Y N * (59) 7 Lu Lr * (6) vgdrs knstnt N ml Elektrnens lddning e C Frdys knstnt F C ml ( N e) Ljushstigheten i vkuum c m s Plncks knstnt h J s Bltzmnns knstnt k J K Gsknstnten R J K ml ( N k) r dm 3 K ml tm dm 3 K ml Trr dm 3 K ml cl 4.84 J Å 0 0 m u /N g kg r 0 5 P tm tm P Trr /760 tm r ev J ( V e) 0 C 73.5 K *Rdiktivt grundämne med krt hlveringstid **Interntinl Unin Pure nd pplied Chemistry (IUPC), 30 Mj 03 *** Hr ännu inte ått någt iciellt nmn
Tentamen i Allmän kemi 8BKG11. 2012-10-23, kl. 8 00-13 00
Tentmen i llmän kemi 8BKG 0-0-, kl. 8 00-00 nsvrig lärre: Helen Herertssn 85605, 070-5669944 Lrs Ojmäe 880 Per-Olv Käll 070-0 67 04 50% rätt ger säkert gdkänt! Hjälpmedel: Miniräknre ch krt med peridisk
Läs merTentamen i Allmän Kemi, del 2
Linköpings Universitet Institutinen ör Fysik, Kemi ch Bilgi (IFM) Tentmen i llmän Kemi, del (NKE04 m.l.) Måndg den 4 kter 0, kl 08 00-00 Hjälpmedel: miniräknre, rdk, peridiskt system, rmelsmling (de två
Läs merTentamen i Allmän Kemi, del 2
Linköpings Universitet Institutinen ör Fysik, Kemi ch Bilgi (IFM) Tentmen i llmän Kemi, del (NKE04 m.l.) Måndg den 4 kter 0, kl 08 00-00 Hjälpmedel: peridiskt system, rmelsmling (igs tentn) miniräknre,
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merTentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE09) TENTAMEN I KEMI TFKE09. 2006-10-16 Lokl: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvrig lärre: Nils-l Persson, tel. 1387, lt 070-517 1088. Stefn Svensson,
Läs merRÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2
RÄTTNINGSMALL TILL EMIOLYMPIADEN 201, OMGÅNG 2 Nmn: Födelsedtum: Skol: Hemdress: e-post: Uppg. Endst svr ing uträkningr Poäng L 1 b c d e f 2 2 b c d e 2,1 cm 2 0,20 mol/dm 2 b 1 kp 2 5 2ClO 2 + 2OH ClO
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs merStrålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p). 2008-10-16 Lokl: TER1. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvrig lärre: Nils-l Persson, tel. 1387, lt 070-517 1088 (efter
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Läs merξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Läs merPd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merVECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 37-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Läs merVECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 42-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Läs merLektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter
Lektiossmmfttig SyrBsJämvikter Det fis ytterligre e typ v jämvikter som vi sk t upp i vi käer oss öjd. Nämlige Syrsjämvikter. De type v jämvikter väds huvudsklige för svg syror oh ser. Ett exempel på e
Läs merMeddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012
Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs mer1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm
Läs merStrålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne
Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merFöreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269 Sida 3 av 32 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-09-05 Dnr: KS 2017/269 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten ang.
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merBEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING
DIREKTIV ST 1.5 / 12.9.2013 BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Användning av strålning som enligt beslut av Strålsäkerhetscentralen inte är tillståndspliktig
Läs merJämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan
Läs merbruksanvisning/ user manual
bruksanvisning/ user manual IBU 54 - IBU 54 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao
Läs merLaboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Läs merInstitution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:
Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i
Läs merRektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)
K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i
Läs merbruksanvisning/ user manual
bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao
Läs merVECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsld till skriftlig tentmen vid Linköpings Universitet Dtum för tentmen 2011-10-18 Sl TER3 Tid 14-18 Kurskod TFKE16 Provkod TEN1 Kursnmn/enämning Provnmn/enämning Kemi En skriftlig tentmen Institution
Läs merVECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:
Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merAUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:
AUBER 95 9 jn AR. Den finit utomten nedn ccepterr ett språk L över = {, }. A B ε Konstruer ) ett reguljärt uttryck för L. ) L = ( ( ) ) = ( ) ) en reguljär grmmtik för L S A S A c) en miniml DFA för L.
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merRepetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentmen ETE5 Ellär och elektronik för F och N, 009 087 Tillåtn hjälpmedel: formelsmling i kretsteori och elektronik. Oserver tt uppgiftern inte är ordnde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merC100-LED Duschhörn med LED-Belysning
SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#
Läs merNKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Läs merArvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata
SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK 2019-03-02 07:25 / 1 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk",
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslg till deltentmen i IM601 Fst tillståndets fysik Gitter och bs i dimensioner Fredgen den 18 mrs, 011 Teoridel 1. ) Den primitiv enhetscellen är den minst enhetscell som ger trnsltionssymmetri
Läs merKemisk jämvikt. Niklas Dahrén
Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? ü Jämviktsreak-n ch jämvikt: En jämviktsreak/n är en reak/n sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reak/n) ch sm går
Läs merFöreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Läs merÏ x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1
Tentmensskrivning i Mtemtik IV, 5B2 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 4-9 Hjälmedel: BETA, Mthemtics Hndook Redovis lösningrn å ett sådnt sätt tt eräkningr och resonemng är lätt tt följ Svren skll ges å reell
Läs merDär a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.
1 Kemisk jämvikt oh termoynmik Vi en kemisk rektion omvnls en eller fler molekyler från en form till en nnn. Mång olik typer v kemisk rektioner hr ren reovists uner kursen. För tt eskriv v som häner vi
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F7 Deskriptiv kemi Övergångsmetaller Övergångsmetaller ch krdinatinskemi d-blckskemi Atkins & Jnes kap 16 & 6.1 6.4 Översikt kapitel 16 & 6.1 6.4 d-blckselementen ch deras
Läs merAlgebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merAppendix 1. APPENDIX 1. STATISTIK STATISTICS
Appendix 1. Statistik Statistics Statistik över analysresultaten från morän
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merLödda värmeväxlare, XB
Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merFacit - Tänk och Räkna 4a
Vår tl Fit Tänk oh Räkn 9 9 69 996, 997, 998 998, 999, 000 6 6699, 6700, 670, 670, 670, 670 67 m, 67 m, 67 m 800 m, 900 m, 000 m 900 m, 90 m, 90 m NAF 06 7 9 d 6 8 e 7 76 f 8 8 d 6 e 0 f 8 9 7 8 88 d 80
Läs merSEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt
I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merPrislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merRäkneövning 1 atomstruktur
Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merDagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Läs merbruksanvisning IBU 52 RF - IBU 52
bruksanvisning IBU 52 RF - IBU 52 L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao p p a s a
Läs mer