Väg 9 Simrishamn - Brösarp, Gång- och cykelväg Kivik - Ravlunda

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 9 Simrishamn - Brösarp, Gång- och cykelväg Kivik - Ravlunda Simrishamns kommun, Skåne län Vägplanbeskrivning, Projektnummer:

2 Trafikverket Box 543, Kristianstad E-post: Telefon: TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning Väg 9 Simrishamn Brösarp, Gång- och cykelväg Kivik- Ravlunda, Granskningshandling Dokumentdatum: Ärendenummer: TrV 2015/86919 Uppdragsnummer: Kontaktperson: Dennis Andersson, Trafikverket. Medverkande konsult: WSP Uppdragsansvarig: Christian Cruz, WSP Foton: Trafikverket Illustrationer: Trafikverket Kartor, ortofoton: Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 6 1. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Bakgrund Projektmål och ändamål Planläggningsprocessen Fyrstegsprincipen 9 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Motorfordonstrafik Kollektivtrafik Oskyddade trafikanter Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Förkastade alternativ Vägförslaget Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken Strandskydd Biotopskydd Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden 27 3

4 5. SAMLAD BEDÖMNING Måluppfyllelse Sammanställning av konsekvenser ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Miljöbalkens hänsynsregler Hushållning med mark- och vattenområden Riksintressen Miljökvalitetsnormer MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Permanent markanspråk väg Tillfälligt markanspråk nyttjanderätt under byggtiden FORTSATT ARBETE Sakprövningar enligt miljöbalken Uppföljning GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Inskränkt drift av väg Kommunala planer Översiktsplan Genomförande Finansiering 39 4

5 Sammanfattning Projektets mål och ändamål är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg mellan Kivik och Ravlunda och att skapa ett höjt rekreationsvärde i området. Projektet ska även ansluta till busshållplatserna norr om korsningen i Ravlunda. En cykelväg mellan Kivik och Brösarp har på både lokal och regional nivå pekats ut som viktig för att knyta ihop cykelnätet i regionen samt för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för de oskyddade trafikanterna. Tidigare studier har kommit fram till att cykelstråket ska ligga utmed väg 9 på delsträckan mellan Kivik och Ravlunda, vilket detta projekt behandlar. Sträckan planeras att ingå i Sydostleden, en cykelled mellan Simrishamn i Skåne och Växjö i Småland, som har som mål att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med en internationellt attraktiv standard. Den ca 4,4 km långa asfalterade och dubbelriktade gc-vägen planeras huvudsakligen att följa vägens västra sida, men i höjd med infarten till Havängs sommarby korsar stråket vägen i plan och går vidare norrut längs vägens östra sida. Stråket utformas som en sommarcykelväg och ansluter till de busshållplatser som passeras på sträckan. En ca 150 meter lång gångbana ansluter stråket till busshållplatsen norr om korsningen i Ravlunda. Planerad gång- och cykelväg mellan Kivik och Ravlunda i Simrishamns kommun i Skåne län. Norr om korsningen i Ravlunda kommer stråket att anslutas till busshållplatserna med en smalare gångbana längs vägens östra sida, vilken också ingår i projektet. Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen att vara 2,5 meter bred och ligga avskild från väg 9 med en ca 3,0-4,5 meter bred grönremsa. Förbi vissa känsliga passager föreslås skiljeremsan ersättas av en målad linje och gc-vägen har i vissa sektioner även utformats 5

6 med en smalare bredd för att minska påverkan på natur- och kulturmiljön. Gc-vägen dimensioneras huvudsakligen för en hastighet på 30 km/h, men med lägre hastighet i trånga passager. Gc-vägen avvattnas till befintliga diken. Två vattendrag kommer att passeras. Befintlig stenvalvsbro över Klammersbäck föreslås breddas västerut så att gc-vägen kan anläggas invid bilvägen och Mölleån föreslås passeras på en ny träbro vid sidan om väg 9. Projektet bedöms medföra ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Gc-vägen bedöms även gynna turism och kan som ett rekreationsstråk bidra till ökad hälsa. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små. Projektet medför intrång i områden med höga naturvärden som är skyddade såsom Natura 2000-område och naturreservat. Det berör även strandskydd, två biotopskyddade stenmurar, rödlistade och fridlysta arter samt tre kända fornlämningar. Ingen av broarna byggs inom vattenområdet, däremot kan arbeten under byggtiden få påverkan inom vattenområdet, vilket normalt är tillståndspliktigt enligt 11 kap miljöbalken. Eftersom vattenflödena i vattendragen är låga räcker det i detta fall med att anmälan görs för vattenverksamhet. Intrånget i naturmiljön bedöms medföra obetydliga konsekvenser och konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som måttliga. Projektet bedöms bidra till de transportpolitiska målen och miljökvalitetsnormerna. Planen medför att det upprättas ett nytt vägområde med vägrätt för allmän väg, vilket omfattar cirka kvadratmeter. Under byggtiden kommer ytterligare cirka kvadratmeter mark tas i anspråk för tillfällig nyttjanderätt. Vägplanen kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Det innebär bland annat att Trafikverket har rätt att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för att bygga anläggningen. Planerad byggstart är år 2019 och byggnationen bedöms pågå i cirka ett år. Den bedömda kostnaden för projektet är ca 21 Mkr (2016 års prisnivå). Region Skåne finansierar projektet med medel från cykelvägsplanen till 75 %, medan Simrishamns kommun står för 25 %. 6

7 1. Beskrivning av projektets bakgrund, ändamål och projektmål 1.1. Bakgrund I sydöstra Skåne ligger Österlen, ett böljande jordbrukslandskap genom vilket det är populärt att ta sig fram på cykel eller till fots, men på vissa sträckor saknas attraktiva cykelvägar. En sådan sträcka finns mellan Kivik och Brösarp. En cykelväg mellan Kivik och Brösarp har på både lokal och regional nivå pekats ut som viktig för att knyta ihop cykelvägnätet i regionen. Idag är de oskyddade trafikanterna främst hänvisade till smala vägrenar längs väg 9. Eftersom vägen är smal och krokig med många bilburna turister under sommarhalvåret, så finns det behov av att öka trafiksäkerheten och tryggheten för de oskyddade trafikanterna. Figur 1. Översiktskarta där sträckan mellan Kivik och Brösarp är markerad med en blå ring. Tidigare studier har kommit fram till att cykelstråket ska ligga utmed väg 9 på delsträckan mellan Kivik och Ravlunda i Simrishamns kommun, vilket detta projekt behandlar. Sträckan mellan Kivik och Ravlunda planeras att ingå i Sydostleden, en cykelled mellan Simrishamn i Skåne och Växjö i Småland som invigdes i juni Sydostleden har som mål att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med en internationellt attraktiv standard. I väntan på att en cykelväg byggs mellan Kivik och Ravlunda så hänvisas cyklisterna till att cykla utmed det lågtrafikerade vägnätet mellan Kivik och Brösarp Projektmål och ändamål Projektets mål och ändamål är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg mellan Kivik och Ravlunda och att skapa ett höjt rekreationsvärde i området. Projektet ska även ansluta till busshållplatserna norr om korsningen i Ravlunda. Planerad byggstart är år

8 1.3. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur gång- och cykelvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighetsoch skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Figur 2. Trafikverkets planprocess från och med 1 januari Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkter som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse. Ett komplett planförslag (granskningshandling) kungörs och hålls tillgängligt för granskning så att de som berörs kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget innan Trafikverket gör planen färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först därefter kan Trafikverket påbörja utbyggnaden av projektet. Innan år 2013 arbetade Trafikverket efter en planeringsprocess som var uppdelad i tre steg och som slutligen ledde fram till en fastställd arbetsplan. Processen såg, något kortfattat, ut på följande sätt, se Figur 3. Förstudie Vägutredning Arbetsplan Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen godkänner MKB Arbetsplanen fastställs Figur 3. Trafikverkets planprocess innan 1 januari

9 Delar av den nu aktuella sträckan, närmare bestämt delen mellan Brösarp/Haväng och Vitemölla, har tidigare utretts enligt denna process i en förstudie (färdigställdes 2009) och en vägutredning (färdigställdes 2014) Fyrstegsprincipen I projektets förstudie, Förstudie Gång- och cykelväg Brösarp/Haväng Vitemölla, gjordes en analys enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet som syftar till att stegvis analysera vilka åtgärder som kan göras för att erhålla ett hållbart resande. Stegen är som följer: Steg 1: Tänk om - Påverka behovet av resor samt val av transportsätt Steg 2: Optimera - Utnyttja befintlig struktur effektivare Steg 3: Bygg om - Begränsade ombyggnationer Steg 4: Bygg nytt - Nyinvestering och/eller större ombyggnadsåtgärder Figur 4. De fyra stegen i fyrstegsprincipen. I analysen konstaterades att åtgärder som förbättrar för gående och cyklister kan minska bilresandet och därmed påverka både transportbehovet och valet av transportsätt. Det bedömdes därmed vara en steg 1-åtgärd. Efterföljande utredningar visade att det krävdes nybyggnad av en gång- och cykelväg för att säkerställa de oskyddade trafikanternas trafiksäkerhet och framkomlighet, vilket är en nyinvestering, dvs en steg 4-åtgärd. 9

10 2. Förutsättningar 2.1. Vägens funktion och standard Väg 9 är en riksväg längs med Skånes syd- och östkust som sträcker sig mellan Trelleborg i söder och Brösarp i norr. Mellan Kivik och Ravlunda är vägen tvåfältig med en vägbredd på ca 6 7 meter. Längs sträckan finns ett antal plankorsningar och direktutfarter från enskilda fastigheter. Det böljande landskapet medför att vägen omväxlande går i skärning och på bank och att sikten på vissa delsträckor är begränsad. Högsta tillåtna hastighet på sträckan är 70 km/h. Det finns en gång- och cykelväg som går parallellt med väg 9 genom Kivik längs vägens västra sida och som slutar i ortens norra del. Mellan Kivik och Ravlunda är oskyddade trafikanter hänvisade till att ta sig fram längs den smala vägrenen utmed väg 9. Cykelfrämjandet har skyltat upp en cykelled, Skånespåret, längs väg 9 mellan Ravlunda och Vitemölla. Cykelspåret fortsätter därefter in i Vitemölla och går längs kusten söderut till Kivik. Det finns en skyltad passage för ett korsande ridstråk strax söder om korsningen mellan väg 9 och Vitabyvägen i Ravlunda Trafik och användargrupper Motorfordonstrafik Det finns trafikmätningar gjorda i två punkter utmed sträckan, vilka utfördes år Mätningarna visar att väg 9 trafikeras av ca fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik). Andelen tung trafik är ca 11 %. Trafikflödena varierar stort under året, mätningarna visar exempelvis att det under ett dygn i januari passerade ca 1460 f/d, medan det en dag i juli kunde passera ca 5400 f/d Kollektivtrafik Skånetrafiken trafikerar sträckan Kivik-Ravlunda med Skåneexpressen 3 Kristianstad Simrishamn med cirka en tur per timme i vardera riktningen under vardagar. Det finns tre busshållplatser utmed sträckan, vilka heter Ravlunda kyrka, Ängdala och Vitemölla Källebacken. Norr om Ravlunda trafikeras väg 9 även av busslinje 579 Brösarp Tomelilla med cirka sju turer i vardera riktningen per dag Oskyddade trafikanter Det har inte gjorts någon mätning av antalet gående och cyklister utmed sträckan, men de bedöms huvudsakligen röra sig utmed sträckan under sommarhalvåret för rekreation. Projektledningen för cykelstråket Sydostleden har bedömt att ca cyklister kommer att cykla hela sträckan mellan Simrishamn och Växjö varje år och att cirka cyklister kommer att cykla delar av sträckan. Baserat på dessa siffror har det i detta projekt gjorts bedömningen att det år 2040, efter det att gc-vägen mellan Kivik och Ravlunda byggts ut, kommer att cykla maximalt ca 200 cyklister/dag (ÅDT-sommar) längs denna delsträcka. 10

11 2.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Kivik är en tätort i Simrishamns kommun som år 2014 hade ca 900 invånare. Simrishamn är en utpräglad landsbygdskommun som är beroende av transporter på lokal och regional nivå. Enligt kommunens översiktsplan så sker idag 75 % av resorna i kommunen med bil, vilket är en stor andel i jämförelse med genomsnittet i Skåne som är på 58 %. Det är fler som pendlar ut ur kommunen (ca 2500) än in (ca 1500 inpendlare). Pendlandet sker främst mellan Simrishamn och Tomelilla/Ystad, men ett betydande antal personer pendlar också till arbetsmarknadsregionerna Malmö/Lund och Kristianstad, där väg 9 och väg 11 är viktiga vägar för arbetspendling över kommungränsen. För det regionala resandet är bland annat SkåneExpressen 3 mot Kristianstad en viktig busslinje. Skånetrafiken utreder för närvarande möjligheten att utveckla denna linje till en superexpresslinje, vilket innebär dubbeldäckade bussar, högre komfort och kortare restid. Simrishamns kommun önskar binda samman nätet av cykelvägar för både turismen och för de boendes vardagliga målpunkter. Sträckan mellan Kivik och Ravlunda är ett av de projekt som SÖSK prioriterat i sin cykelvägsplan under år SÖSK är kommunerna inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad) som arbetar gemensamt med frågor som rör infrastruktur Landskapet och staden Området mellan Ravlunda och Kivik är ett öppet, böljande odlingslandskap som på sina ställen kan erbjuda en milsvid utsikt. Norr om Kivik, längs vägens östra sida, ligger Marknadsplatsen där en av landets största marknader (Kiviks marknad) äger rum under tre dagar varje år. Norr om Marknadsplatsen kan Vitemölla, en fiskeby med idag knappa hundra invånare, anas från vägen. Lite längre norrut ligger Havängs sommarby, ett stugområde med både permanent- och fritidsboende. Längs vägens västra sida finns vandrarhem och camping vid Ängdala. I projektets norra del ligger Ravlunda en bit väster om vägen. Ravlunda Havängs sommarby Ängdala Klammersbäck Väg 9 Mölleån Vitemölla Marknadsplatsen Kivik Figur 5. Utredningsområdet längs med väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. 11

12 Landskapet domineras av åkrar, naturbetesmarker, fruktodlingar samt mindre träddungar spridda i landskapet. Även havet kan skymtas i vissa punkter. Vägen går omväxlande på bank och i skärning genom en kulturrik omgivning, vilket bland annat åskådliggörs genom de fornlämningar som är synbara från vägen. Vattendragen Klammersbäck och Mölleån, med sina grönskande ridåer, skapar markanta höjdskillnader där de skär genom landskapet. Enstaka bostadshus ligger utmed vägens båda sidor Miljö och hälsa Väg 9 går genom ett böljande jordbrukslandskap som är rikt på kulturlämningar och som innehåller unika naturmiljöer. Det finns kända fornlämningar utmed vägen och Länsstyrelsen i Skåne län har bedömt att det kan finnas ytterligare, tidigare okända, lämningar utmed sträckan. De sandiga, delvis kalkrika, jordarna runt väg 9 har gett upphov till en flora och fauna som är unik både för Sverige och Europa. Vissa områden runt vägen är därför skyddade som Natura 2000-områden och som naturreservat. Många rödlistade och fridlysta arter finns inom området. Två vattendrag kommer att korsas, Mölleån och Klammersbäck, vilka båda har höga naturvärden och innehar bland annat öring. Området är ett populärt turistmål, där det vackra landskapet med närheten till havet lockar till vandring, cykelturism, bad och fiske. Återkommande evenemang såsom Kiviks marknad, konstrundan och aktiviteter i samband äppelskörden lockar många besökare. Till vägplanen hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som i detta projekt redovisas i ett eget dokument. I MKB:n finns all information avseende förutsättningar och konsekvenser för miljö och hälsa redovisad. En sammanfattning finns även i kapitel 4.3 Miljö och hälsa, 4.6 Påverkan under byggnadstiden och 5.2 Sammanställning av konsekvenser Byggnadstekniska förutsättningar. Topografin längs sträckan varierar med höjdskillnader på 25 meter mellan högsta och lägsta punkt. För planerad gc-väg har en geoteknisk undersökning utförts. Resultatet från denna visar att ytjordlagren längs sträckan består av fyllning och naturlig lagrad jord i form av mullhaltig sand. Mäktigheten på dessa jordlager varierar mellan 0,1-2,0 m. Ytjordlagret underlagras av olika sandjordar såsom siltig sand och grusig sand ner till undersökt djup. Mellan längdmätning km 0/000 2/000, det vill säga i den södra delen av projektet, förekommer lerskikt i sandjorden. Mäktigheten på lerskikten varierar mellan 0,5-2,0 m och förekommer generellt på 1-2 m djup. Det förekommer ställvis siltskikt. Ett tunt skikt torv har påträffats i en undersökningspunkt vid bron vid Klammerbäck. De undersökningspunkter som lodats för fritt vatten längs sträckan har generellt varit torra, med undantag för tre undersökningspunkter i närheten av de två vattendragen. Dessa undersökningspunkter återfinns vid längdmätning 1/150 (punkt 24, strax söder om Mölleån), 1/200 (punkt 25, ytterligare 50 meter söder om Mölleån) och 3/000 (punkt 64, ca 50 m norr om Klammersbäck). 12

13 Här har det fria vattnet noterats på följande nivåer (RH2000): Punkt nr Markyta +12,5 +9,7 +11,6 Grundvattenyta +10,6 +8,7 +10,1 Grundvattenytans läge (meter under markytan) 1,9 1,0 1,5 Invid bron över Klammersbäck har två grundvattenrör installerats, vilka visar att grundvattennivån vid bäcken är ca +10,1. Figur 6. Utdrag ur jordartskarta. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Topografiskt underlag: Ur GSD Terrängkartan Lantmäteriet. Röd linje markerar sträckningen utredningsområdet för gångoch cykelvägen. Grundläggningsförhållandena för planerad gc-väg är relativt goda, de kompliceras dock av att det förekommer organisk jord i form av mullhaltig sand längs med sträckan. Det rekommenderas att fyllningen med mullhaltig sand samt den naturligt lagrade, mullhaltiga jorden utskiftas och, i de fall där det krävs, ersätts med packad fyllning. 13

14 3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1. Val av lokalisering Gång- och cykelvägen kommer att anläggas utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda i Simrishamns kommun. Gc-vägens lokalisering har tidigare utretts i en förstudie och en vägutredning/samrådshandling, vilka kort sammanfattas nedan. Förstudie Gång- och cykelväg Brösarp/Haväng-Vitemölla En förstudie har upprättats för sträckan Brösarp/Haväng Vitemölla. I denna konstaterades att det finns en stor efterfrågan av en cykelled längs kusten mellan Kristianstad/Åhus och Simrishamn. Tre alternativa sträckningar studerades: Alternativ 1 utnyttjade befintliga bilvägar och cykelvägar. Detta alternativ, som enbart innebar skyltningsåtgärder, bedömdes vara trafiksäkrare än att cykla utmed väg 9 men det fördubblade nästan sträckan. Man befarade därför att den inte skulle användas. I Alternativ 2 föreslogs en cykelväg längs väg 9, vilket bedömdes bli trafiksäkert och gent, men dyrt. Alternativ 3A och B följde befintliga stigar och markvägar och gick helt eller delvis inom Vitemölla naturreservat. Alternativ 3C låg utanför naturreservatets gräns. Figur 7. Utredda alternativ i förstudien Gång- och cykelväg Haväng/Brösarp-Vitemölla. Med förstudien som underlag beslutade Länsstyrelsen att alternativ 1 inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan medan alternativen, 2, 3A, 3B och 3C kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 14

15 Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning), Cykelled Brösarp/Haväng Vitemölla Trafikverket beslutade våren 2010 att ta fram en vägutredning för sträckan Brösarp/Haväng-Vitemölla. I utredningen studerades ett antal olika alternativa sträckningar, varav korridor Öst gick utmed kustlinjen och korridor Väst följde väg 9. Figur 8. Utredda alternativ i rapporten Samrådshandling-Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning) cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla. Den västra korridoren hade tre olika alternativa sträckningar norr om Klammersbäck enligt följande: Alternativ A går genom Havängs sommarby, in på Sandvägen och vidare norrut mot Skepparpsgården. Alternativ B fortsätter ytterligare en sträcka längs väg 9 innan den leds in i Havängs sommarby. Därefter går korridoren österut på Sandvägen och vidare norrut mot Skepparsgården. Alternativ C fortsätter längs väg 9 fram till korsningen med Ravlundavägen, där cykelleden viker av norrut mot Skepparp. Till vägutredningen togs det fram en MKB som lämnades till Länsstyrelsen för godkännande under våren Länsstyrelsen höll inte med i de bedömningar och slutsatser som gjorts i vägutredningens MKB och yttrade sig Under arbetets gång ändrade Trafikverket sin planläggningsprocess på grund av ny lagstiftning från 1 januari Efter Länsstyrelsens yttrande gjordes revideringar, varefter vägutredningens MKB översändes till Länsstyrelsen på nytt. I ett beslut daterat godkände Länsstyrelsen vägutredningens MKB. Vägutredningen avslutades under 2014 och 15

16 Trafikverket valde då att döpa den till Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning). Trafikverket beslutade, i ett ställningstagande daterat , att arbeta vidare med korridor Väst C. Nollalternativet förkastades eftersom det angavs vara ca 3,5-11 km längre än de andra alternativen och för att trafiksäkerhetsproblemen på väg 9 skulle kvarstå. I jämförelsen mellan korridor Väst och korridor Öst bedömdes det östra alternativet visserligen vara positivt vad gäller turism, friluftliv och närheten till havet, men det går genom unika och hotade naturmiljöer, varför det förkastades. Alternativ Väst bedömdes bidra till rekreation och friluftliv och kunde dessutom även erbjuda en betydligt högre trafikteknisk standard och bättre anslutning till kollektivtrafiken. Inom Alternativ Väst fanns tre alternativ, där den samlade bedömningen var att alternativ C var att föredra eftersom den utgjorde den genaste vägen till Ravlunda och Brösarp, den hade högst framkomlighet eftersom de sandiga partierna undviks, och den undviker passage genom Havängs sommarby. Det ansågs inte rimligt att anlägga en gc-väg över Brösarps backar eftersom det skulle innebära stora ingrepp i landskapsbilden och i natur- och kulturmiljön. Samrådshandlingen behandlade en möjlig gång- och cykelväg längs väg 9 mellan Ravlunda och Vitemölla. Delen Vitemölla - Kivik ingick därmed inte i studien. I sitt ställningstagande angående val av lokaliseringsalternativ valde Trafikverket att utöka projektet till att även omfatta delen Vitemölla - Kivik. Länsstyrelsen beslutade, i ett beslut daterat , att projektet gc-väg mellan Kivik och Ravlunda kan antas medföra betydande miljöpåverkan Val av utformning Förkastade alternativ Tidigare utredningar och ställningstaganden har visat att gång- och cykelvägen ska anläggas utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. I arbetet med att hitta en lämplig placering av gcvägen har ett antal olika alternativ studerats för att bland annat fastställa: vilken sida av väg 9 som gc-vägen ska anläggas utmed var gc-stråket ska korsa väg 9 utformningen av passagerna förbi vattendragen Mölleån och Klammersbäck Befintlig gång- och cykelväg i Kivik finns längs vägens västra sida och i Ravlunda ska gångoch cykelstråket fortsätta mot Brösarp via en väg som ansluter till väg 9 längs dess östra sida. Det utreddes därför om gång- och cykelvägen skulle anläggas längs vägens östra eller västra sida. Många målpunkter för cyklisterna ligger längs vägens östra sida, såsom tätorterna Kivik och Vitemölla, hav, strand och friluftsområden. Samtidigt finns flera skyddsvärda områden såsom fornlämningsplatser, Natura 2000-områden och naturreservat längs denna sida. Den naturvärdesinventering som Trafikverket låtit utföra i området visade att det finns områden med höga naturvärden längs vägens båda sidor, men värdena bedömdes vara högst utmed den östra sidan av vägen. Vid samråd med länsstyrelsens natur- och kulturenheter förordade de att gc-vägen anläggs längs vägens västra sida. Gc-vägen föreslås därför huvudsakligen anläggas längs med vägens västra sida. Eftersom start- och målpunkter för sträckan ligger på olika sidor av väg 9, studerades var det kunde finnas en lämplig korsningspunkt för gc-vägen över vägen. I söder ansluter 16

17 projektet till befintlig gc-väg längs vägens västra sida. Eftersom många skyddade områden ligger längs vägens östra sida, var önskemålet att förlägga korsningspunkten så långt norrut som möjligt för att undvika dessa skyddade områden. Den första punkt som studerades var korsningen i Ravlunda. Sikten i denna korsning är dålig varför man utredde olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom att lägga en refug mellan de motriktade körbanorna eller att anlägga ett vänstersvängskörfält med en refug i den norra delen av korsningen. Att passera väg 9 över en refug i Ravlunda skulle visserligen innebära att man endast behöver korsa ett körfält i taget, men förslaget förkastades eftersom sikten var dålig i korsningspunkten. Att anlägga ett vänstersvängsfält med refug skulle innebära en förskjutning av passagen ca 70 meter norrut från målpunkten, vilket bedömdes som orimligt eftersom nyttjandegraden av denna passage bedömdes bli mycket låg. Sikten skulle dessutom även i denna nya korsningspunkt vara begränsad. Förslaget förkastades av dessa skäl. Det studerades om det kunde anläggas en planskild korsning i form av en cykelport under väg 9 en bit söder om korsningen i Ravlunda i sektion ca 4/120. Gc-porten förkastades på grund av stora markintrång, höga anläggningskostnader och stora ingrepp på befintlig väg 9. En punkt som uppfyllde erforderliga trafiksäkerhetskrav identifierades strax söder om infarten till Havängs sommarby, i sektion ca 3/680-3/690. I denna punkt kan erbjudas en passage med god sikt där ingen refug krävs och därmed ingen breddning av väg 9. Förslaget medför mindre markintrång samt en lägre kostnad jämfört med de andra studerade alternativen. Figur 9. Föreslagen placering av gc-vägens passage i plan över väg 9. En korsningspunkt i detta läge medför att gc-vägen byter sida och anläggs öster om väg 9 norr om denna punkt. Gc-vägen kommer då, på en kort sträcka, att gå inom ett Natura 2000-område öster om vägen. Anslutningen upp mot busshållplatsen kommer likaså att ligga inom skyddat område. Vid en jämförelse med övriga studerade alternativ 17

18 konstaterades att övriga alternativ skulle medföra ett intrång i Natura 2000-området som var lika stort eller större än detta alternativ. Detta korsningsförslag förordades därför. Väg 9 passerar två vattendrag på sträckan, där Mölleån passeras på en rörbro och Klammersbäck på en ombyggd stenvalvsbro. Mölleån ligger i en svacka i terrängen, där väg 9 ligger på en hög bank före och efter rörbron. Gc-vägen kunde här tänkas utformas på lite olika sätt, den kunde exempelvis följa vägens profil på hög bank eller följa markprofilen ner i svackan. Figur 10. Passage över Mölleån, där vägen går på bank över en svacka i terrängen. Fotot till vänster är taget mot norr. Svart pil visar Mölleåns läge. Fotot till höger visar rörbron under väg 9. Det undersöktes därför vilken profil som kunde vara lämplig för gc-vägen vid Mölleån och hur nära den skulle ligga väg 9. Följande alternativ studerades 1A. Gc-vägen anläggs intill befintlig väg. Befintlig rörbro förlängs. 1B. Gc-vägen anläggs intill befintlig väg. Befintlig rörbro byts ut mot en ny, bredare rörbro för både bil- och gc-trafik. 2. Gc-vägen passerar vattendragen på en ny gc-bro en bit bort från befintlig väg och ligger något lägre än vägen. 3. Gc-vägen passerar vattendragen på en ny gc-bro ytterligare lite längre bort från befintlig väg. Gc-vägen ligger här ytterligare något lägre än vägen. Alternativen illustreras nedan Figur 11. Studerade alternativ över Mölleån. Till vänster: Alternativ 1A och 1B. I mitten: Alternativ 2. Till höger: Alternativ 3. Alternativ 1 finns i två varianter som trafikmässigt är lika, men där brons uppbyggnad är olika. I alternativ 1A sätts en ny, kortare rörbro fast i befintlig rörbro så att gc-vägen kan 18

19 anläggas på denna nya förlängning. Befintlig rörbro under bilvägen behålls. I alternativ 1B byts hela den befintliga rörbron ut och ersätts mot en ny bredare rörbro som inrymmer både bilväg och gc-väg. Gc-vägen anläggs i både 1A och 1B precis intill befintlig väg och är avskild från biltrafiken med en målad linje. För cyklisterna kan det å ena sidan kännas bra att undvika en extra lågpunkt över ån, å andra sidan kan närheten till biltrafiken kännas otrygg. Alternativet tar minst mark i anspråk, men både 1A och 1B medför arbete i vattenmiljön, vilket kan medföra negativ påverkan på naturvärdena i vattnet. Alternativet gör mindre intrång i strandskyddat område och påverkar en biotopskyddad stenmur i mindre omfattning (ca 1,5 m berörs) än alternativ 2 och 3. I alternativ 2 och 3 anläggs en ny gc-bro invid den befintliga bron. Denna nya bro kan i båda alternativen utformas som antingen en rörbro eller som en träbro. I detta val förordas träbro eftersom denna brotyp medför mindre påverkan på vattenmiljön, där det bland annat finns öring. I jämförelsen nedan förutsätts således en träbro i alternativ 2 och 3. Alternativ 2 tar lite mer mark i anspråk än alternativ 1A och 1B, men medför inget arbete i vattendraget eftersom ån passeras på en ny träbro. Alternativet medför att ca 4 m av en biotopskyddad stenmur måste tas bort. Intrånget i strandskyddat område är större än i alternativ 1 men något mindre än i alternativ 3. Cyklisterna är här mer avskilda från biltrafiken än i alternativ 1A och 1B, men det kan kännas otryggt att ligga lite lägre än motortrafiken. Det korta avståndet mellan gc-väg och bilväg kan möjligen medföra att anläggningen kan vara lite svårare att underhålla. Alternativ 3 tar mest mark i anspråk och kan medföra att träd (alar) behöver tas ner vid ån och att en stenmur behöver kortas i större omfattning än i de andra alternativen, ca 9 meter behöver tas bort. Detta alternativ gör störst intrång i strandskyddat område, men skillnaden mellan alternativ 2 och 3 är inte särskilt stor. Vattendraget passeras på en ny bro. Cyklisterna är i detta alternativ väl avskilda från biltrafiken, vilket ökar tryggheten. Den låga profilen medför att cyklisterna behöver ta sig ner i en svacka då de passerar ån, men det ger samtidigt möjlighet att under en kort stund uppleva naturmiljön vid vattendraget. Vid en jämförelse mellan alternativen så har alternativ 3 förordats. Alternativ 1A förkastades eftersom det skulle medföra arbete i vatten, vilket skulle kunna påverka naturvärdena negativt. Alternativ 1B förkastades eftersom befintlig bro bedömdes ha en lång kvarvarande livslängd, det hade högst anläggningskostnad och det skulle medföra arbete i vattendraget, vilket skulle kunna påverka naturvärdena negativt. Alternativ 2 bedömdes vara minst attraktivt för cyklisten eftersom gc-vägens placering, relativt nära bilvägen men något lägre än denna, kan upplevas som otrygg. Alternativ 3 medför en extra svacka för cyklisterna att ta sig ner- och uppför, men det är en trafiksäker lösning som ger cyklisten möjlighet att under en kort stund uppleva naturmiljön vid ån. Eftersom gc-vägen ska användas för rekreation bedömdes dessa konsekvenser vara rimliga. För gc-vägens passage över Klammersbäck utreddes tre olika alternativ Den övre delen på befintlig bro breddas så att en smalare gc-väg får plats vid sidan av befintliga körfält. En ny rörbro för gc-vägen anläggs vid sidan av befintlig bro En ny träbro för gc-vägen anläggs vid sidan av befintlig bro. 19

20 I valet mellan ny rörbro eller ny träbro över Klammersbäck förordades träbro av samma anledning som för Mölleån. I valet mellan ny träbro och breddning av befintlig bro, så bedöms de likvärdiga vad gäller påverkan på vattenmiljön i Klammersbäck, men breddning av bron förordades eftersom det medförde mindre intrång i den närliggande bostadsfastigheten Vägförslaget Vägförslaget innebär byggande av en 2,5 m bred och ca 4,4 km lång dubbelriktad och asfalterad gång- och cykelväg utmed väg 9. Gc-vägen utformas som en så kallad sommarcykelväg vilket innebär att den inte kommer att vinterväghållas och att det inte heller finns samma krav vad gäller utformning som för en gång- och cykelväg som används året om. Det finns därmed stor möjlighet att anpassa gång- och cykelvägen till den känsliga miljön runt vägen. Gc-vägen ansluts till en befintlig gång- och cykelväg längs vägens västra sida vid marknadsplatsen i Kivik och följer vägens västra sida till en punkt strax söder om Havängs sommarby (sektion ca 3/680-3/690), där de oskyddade trafikanterna ges möjlighet att korsa vägen i plan. Norr om denna punkt följer gc-vägen vägens östra sida till korsningen i Ravlunda. Busshållplatserna norr om korsningen i Ravlunda ansluts till gc-stråket via en smalare gångbana (1,5 m bred) längs den östra sidan av väg 9. Sträckan mellan Kivik och Ravlunda planeras att ingå i Sydostleden. I Ravlunda kommer stråket skyltas vidare till Brösarp via Skepparp, som ligger öster om väg 9. Figur 12. Översikt över den planerade gång- och cykelvägen. Norr om korsningen i Ravlunda kommer stråket att anslutas till busshållplatserna med en smalare gångbana längs vägens östra sida, vilken också ingår i projektet. 20

21 Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen att vara 2,5 meter bred och ligga avskild från väg 9 med en grönremsa. Skiljeremsans bredd kommer att variera mellan ca 3,0-4,5 meter beroende på omgivande terräng, dock är den lite större vid Mölleån. Anläggningen kommer att ansluta mot dikesbotten för befintlig väg 9 så att befintliga diken ska kunna nyttjas för avvattning. Gc-vägen dimensioneras huvudsakligen för en hastighet på 30 km/h, men med lägre hastighet i trånga sektioner. Figur 13. Typsektion med en 2,5 meter bred gc-bana. Figur 14. Illustration av sektion med skiljeremsa mellan gc-väg och bilväg. Figur 15. Illustration av sektion utan skiljeremsa. Gc-vägen kan även vara smalare i vissa sektioner. Vid vissa skyddsvärda natur- och kulturmiljöer, där bostadsfastigheter ligger nära vägen och vid anslutningar till busshållplatser föreslås skiljeremsan ersättas av en målad linje. Gcvägens bredd har i vissa fall även minskats. Sådana smalare sektioner finns på följande platser: Vid tre bostadsfastigheter. Gc-vägen får en smalare bredd (1,5-2,0 meter) förbi två av fastigheterna. Vid bron över Klammersbäck kommer gc-vägen få en bredd på 2,0 meter. Förbi en äppelodling. Vid passagen förbi fornlämning Ravlunda 32:1 (en hög) föreslås gc-vägen få en bredd på 2,0 meter. 21

22 I projektets norra del kommer ett Natura 2000-område och ett naturreservat att beröras längs vägens östra sida. För att minska intrånget föreslås gc-vägen utformas utan skiljeremsa. Den anslutande gångbanan mellan korsningen i Ravlunda och busshållplatserna norr om korsningen föreslås utformas utan skiljeremsa och med en bredd på 1,5 meter för att minska intrånget i de skyddade områdena. Gc-vägen kommer huvudsakligen att ligga i samma nivå eller högre än bilvägen, men vid passagen över Mölleån kommer gc-vägen att anläggs lägre än bilvägen. Kraven på handikappanpassning har frångåtts eftersom gc-vägens längslutning i så fall hade fått avvika från befintlig vägs och terrängs vilket skulle ha medfört större påverkan på natur- och kulturvärden samt på landskapsbilden. En ny gc-bro kommer att byggas över Mölleån och befintlig stenvalvsbro över Klammersbäck kommer att breddas. Figur 16. Skiss över ny föreslagen bro över Mölleån. Figur 17. Skiss över breddad bro över Klammersbäck. Bron över Mölleån (bronummer ) föreslås utföras med en fri brobredd på ca 2,5 meter och en fri öppning som är minst 3,2 meter, dvs en fri öppning som är minst lika stor som på befintlig rörbro så att inte vattenföringen påverkas vid medelhögvattennivån (MHW). 22

23 Befintlig bro över Klammersbäck (bronummer ) föreslås breddas genom att en kantbalkskonsol byggs på brons västra sida. Stenvalv och sidomurar föreslås lämnas intakta. Två fornlämningar (en milsten och ett flatmarksgravfält) kommer att beröras längs vägens västra sida och en fornlämning (en hög) längs vägens östra sida. Milstenen (RAÄ-beteckning Vitaby 7:1) föreslås få stå kvar, medan gc-vägen anläggs väster om denna. Milstenen kommer att ligga mellan väg och gc-väg. Figur 18. Illustration av gc-vägens placering invid milstolpen. Vid flatmarksgravfältet (Ravlunda 115:1) byter gc-vägen sida av vägen och undviker därmed till stor del att göra intrång i den yta som finns redovisad hos riksantikvarieämbetet, men en mindre yta inom området kommer att beröras även längs vägens östra/norra sida. Gc-vägen kommer här att ligga avskild från vägen med en skiljeremsa likt sektionen i Figur 14. Öster om väg 9 kommer en fornlämning i form av en hög att passeras. Länsstyrelsen har tidigare meddelat att högen (fornlämning Ravlunda 32:1) får passeras under förutsättning att befintlig dikesareal tas i anspråk för gc-vägen. Vid högen föreslås därför att skiljeremsan mellan väg och gc-väg tas bort och att gc-vägen smalnas av till 2 meter och förses med stödmur för att minska intrånget i fornlämningsområdet. Med föreslagen utformning kommer gc-vägen att ligga i dikesområdet. Figur 19. Föreslagen utformning på gc-vägen vid Ravlunda 32:1. Vid Ravlunda kommer projektet att beröra ett Natura 2000-område och ett naturreservat längs vägens östra sida. För att minska intrånget föreslås skiljeremsan tas bort mellan väg och gc-väg längs de berörda sträckorna. 23

24 Det övergripande gc-stråket, som ska ingår i Sydostleden, sträcker sig från Kivik till korsningen i Ravlunda, där gc-stråket skyltas vidare mot Skepparp. Norr om denna korsning ska en anslutande gångbana (ca 150 m lång) anläggas till busshållplatsen. Den anslutande gångbanan till busshållplatsen kommer att beröra samma Natura område och naturreservat som det övergripande gc-stråket. Anslutningen mot busshållplatsen behöver inte hålla samma standard som det övergripande stråket utan föreslås utformas med en bredd på 1,5 meter för att minska intrånget i de skyddade områdena. Figur 20. Illustration av gångbanans placering invid bilvägen mellan Ravlundskorset och busshållsplatsen, där ett Natura 2000-område och ett naturreservat berörs. Eftersom gång- och cykelvägen gör intrång i naturområden med naturvärden, bland annat fridlysta och hotade arter, finns anledning att försöka minimera projektets negativa konsekvenser på dessa. I projektet ska därför, där de naturliga förutsättningarna medger det, ytor skapas inom befintligt vägområde där den lokala floran kan återetablera sig. Den övergripande tanken är att skapa sandiga och näringsfattiga gräsmarker där det planeras för gröna skiljeremsor eller gröna slänter. Ett generellt arbetssätt är att återanvända de översta sandiga massorna från områden med utpekade naturvärden i de nya slänterna. Då finns goda möjligheter till återetablering av lokalt förekommande arter av gräs och örter från fröbanken eller rotfragment. Där det finns sandiga jordlager på djupet som kan komma upp till ytan vid en markomrörning kommer dessa massor, där det är genomförbart, att användas i de nya slänterna. Dessa slänter lämnas sen fria för fri utveckling och fri etablering av arter. Geotekniska undersökningar har visat att sandiga massor främst finns i den norra halvan av gc-vägens sträckning. På en del slänter kommer det vara direkt olämpligt att lämna ytan för fri utveckling. Det gäller bland annat slänter med brant lutning (1:2) där erosion kan bli problematiskt samt slänter där lera och silt finns i större omfattning. På dessa slänter kommer etableringen av vegetation att ske genom sprutsådd. Enligt gc-vägens gestaltningsprogram ska gc-vägens slänter ha en torrängsflora Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I vägplanen har inga särskilda skyddsåtgärder föreslagits. 24

25 4. Effekter och konsekvenser av projektet 4.1. Trafik och användargrupper Trafiksäkerheten ökar för gående och cyklister när de kan färdas på en gc-väg bredvid vägen och erbjuds en ny, trafiksäker korsningspunkt över vägen. Tillgängligheten till området ökar, liksom framkomligheten Lokalsamhälle och regional utveckling En ny gång- och cykelväg gör det möjligt för oskyddade trafikanter att nå målpunkter utmed sträckan och kan därmed bidra till ökad rekreationscykling och turism i området. Sträckan mellan Kivik och Ravlunda kommer att ingå i det övergripande cykelstråket Sydostleden, vars syfte också är att stärka och utveckla den befintliga besöksnäringen och inspirera till nya företag och fler anställda utmed leden Miljö och hälsa Projektets bedömda miljökonsekvenser finns redovisade i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning. En kortfattad sammanfattning av dem finns i kapitel 5.2. Vissa verksamheter och åtgärder enligt en fastställd vägplan är undantagna från krav på prövning enligt miljöbalken. Det gäller dispens från det generella biotopskyddet, från strandskyddet samt anmälan för åtgärder som väsentligt kan förändra naturmiljön enligt 12 kap 6 miljöbalken Samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken Krav på samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken gäller inte verksamheter och åtgärder som omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken eller som anges i en fastställd vägplan. Anledningen till detta är att man anser att detta samråd redan har skett vid samrådet om själva planen. Det innebär att syftet med bestämmelsen i 12 kap 6 tillgodoses inom ramen för prövningen av projektet enligt väglagen Strandskydd. Vattendragen Klammerbäck och Mölleån omfattas av strandskydd 100 m från strandkant. Strandskyddets syfte är att bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv, men också för att skydda strandnära djur- och växtarter. Inom ett strandskyddsområde är det enligt 7 kap. 15 miljöbalken förbjudet att uppföra nya byggnader eller utföra andra åtgärder som motverkar strandskyddets syften. Förbuden i 15 gäller emellertid inte vid byggande av allmän väg enligt en fastställd vägplan. I det aktuella fallet kommer gc-vägen att passera Mölleån på en bro där en del av stranden närmast väg 9 kommer att tas i anspråk. Klammersbäck passeras på en breddad bro. Båda vattendragen har bedömts ha högsta naturvärdesklass, främst på grund av värden knutna till själva vattendraget. Kantzonen har en flora av vanliga arter samt en del träd som erbjuder skugga och stabiliserar kantzonen. Resten av det strandskyddade området består vid Mölleån och söder om Klammersbäck av kultiverad gräsmark utan naturvärden. Inom strandskyddat område norr om Klammersbäck finns artrika gräsmarker som bedömts ha höga naturvärden. 25

26 Inget av broalternativen innebär någon konsekvens på berörda vattendrag, där de högsta naturvärdena finns. Vid Mölleån kan enstaka klibbal behöva tas ner för att få plats med bron. Intrången i naturmiljön blir, med valda broalternativ, sammantaget mycket små. Eftersom allmänhetens möjlighet att besöka området kommer att förbättras i och med gcvägen och berörda naturvärden är begränsade så bedöms gc-vägen vara förenlig med strandskyddets syften. Särskilt skäl är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Vägplanearbetet inklusive förstudien har visat att valt alternativ ger minst intrång i naturmiljön och att det inte finns några andra rimliga alternativ Biotopskydd Vissa biotoper är skyddade med automatik enligt 7 kap miljöbalken, till exempel alléer, stenmurar, odlingsrösen, pilevallar och småvatten i jordbruksmark. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Förbuden gäller dock inte, enligt 7 kap 11a Miljöbalken, byggande av allmän väg enligt en fastställd vägplan. Föreslagen utformning medför att två stenmurar kommer att behöva kortas för att ge plats för gång- och cykelvägen. Stenmurarnas naturvärden har i en inventering bedömts som låga. Den ena stenmuren (vid Mölleån) är helt överväxt av ris, mossa och gräs vilket gjort att den inte längre än solbelyst och inte utgör habitat för t.ex. kräldjur och insekter. Den andra stenmuren har endast en enkel stenrad ovan mark utan håligheter. Inga särskilda arter noterades. Ungefär 9-9,5 meter av respektive mur behöver tas bort permanent för att ge plats åt gc-vägen. Under byggtid behöver ytterligare 6 m av båda stenmurarna tas bort för att göra plats för ett arbetsområde. Dessa delar kommer dock att återställas. Stenen från de delar som försvinner permanent forslas från platsen. Sammantaget så bedöms konsekvensen av det förhållandevis mindre intrånget bli obetydlig Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) En EVA-kalkyl har upprättats för objektet, vilken resulterade i en nettonuvärdeskvot, NNK, på -0,76. Objektet bedöms därmed inte vara samhällsekonomiskt lönsamt. Förbättrad trafiksäkerhet medför positiv nytta och det finns en marginell miljönytta, men investeringskostnaden överstiger nyttan med projektet. En analys har även utförts med kalkylprogrammet GC-kalk. Resultatet av denna visar att objektet inte är lönsamt, med en NNK=-0,55, dvs något mindre olönsamt än EVA-beräkningen. En osäkerhet i kalkylen är det uppskattade cykeltrafikflödet. Beräkningarna visar således att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt, men det finns positiva effekter som kalkylen inte tar hänsyn till, till exempel positiva effekter för hälsa och säkerhet. Gc-vägen ger ökad möjlighet för barn och unga att på egen hand förflytta sig utmed sträckan och eftersom gc-vägen kommer att ingå i Sydostleden så finns möjlighet till ökad cykeltrafik och ökad turism inom ett större område när cykelnät i tre län knyts samman. Den sammanvägda bedömningen är att projektet har en osäker lönsamhet Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Delsträckan kommer att ingå i det övergripande cykelstråket Sydostleden. En höjd standard på denna delsträcka kan gynna hela stråket och därmed turism och näringsliv inom ett större område. 26

27 4.6. Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer ytterligare ytor, utöver de som inrymmer planerad väganläggning, att behöva användas för att gc-vägen ska kunna anläggas. De är i vägplanen markerade som ytor med tillfälligt nyttjande. Dessa ytor kommer huvudsakligen att ligga på hag- och åkermark. Under anläggandet av gång- och cykelvägen kan trafiken komma att påverkas genom exempelvis omledning, begränsad framkomlighet eller sänkt hastighet. Vid ombyggnaden av bron över Klammersbäck kommer vägen att stängas av ca 3-5 veckor. Trafiken får under denna tid ledas om på alternativa vägar. Framkomligheten längs de sträckor där gc-vägen byggs precis invid befintlig väg 9, dvs där det inte finns någon skiljeremsa, kommer att begränsas under byggtiden. Vid byggande i dessa lägen kommer sannolikt ett körfält att stängas av på en delsträcka. Denna avstängning förflyttas därefter framåt i arbetenas riktning allt eftersom gc-vägen färdigställs. Under byggtiden uppstår buller och vibrationer från själva anläggandet av gc-vägen, från transporter av massor och material till och från arbetsplatsen, med mera. Närhet till bostäder på några platser innebär att Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska följas upp under entreprenaden. Ytterligare störningar från byggarbetet som kan förekomma är damning och ljusstörningar. Projektet kommer att beröra skyddade arter enligt artskyddsförordningen och skyddade områden i form av Natura 2000-område och naturreservat, där kommande prövningar kan komma att ställa krav på skyddsåtgärder under genomförandet. Generellt sett bör försiktighet vidtas för åtgärder som berör vattenområden. Eftersom de båda vattendragen är viktiga för havsöringens lek kan det bli aktuellt med tidstyrning av arbetena vid vattendragen, där hänsyn även får tas till påverkan på fordonstrafiken eftersom trafikflödena är betydligt högre under sommarhalvåret och vid vissa evenemang i området. Båda vattendragen har både lämpliga lekbottnar för havsöring och en artrik bottenfauna som kan påverkas negativt av grumling. Vid arbeten i vatten bör därför grumling minimeras så långt det är möjligt. I samband med grundläggningen av gc-bron kan schakten behöva länspumpas under en kort period. Om arbeten under byggtid bedöms få påverkan inom vattenområdena innebär det vattenverksamhet och arbetena kommer då att kräva en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen. Arbete inom och invid fornlämningar kräver särskild försiktighet, där kommande tillståndsprövningar kan ställa krav på genomförandet. Om den planerade arkeologiska utredningen steg 2 visar att det finns fler under mark dolda lämningar kan krav på skyddsåtgärder ställas på ytterligare sträckor. Inga kända förekomster av förorenad mark finns i området. Massor kommer att provtas för att säkerställa rätt hantering. Prover har visat att det finns så kallad tjärasfalt i området i halter som medför att massorna klassas som farligt avfall. Om förorenade massor berörs i projektet ska de omhändertas enligt gällande lagstiftning. 27

28 5. Samlad bedömning 5.1. Måluppfyllelse Ändamål och projektmål Projektets mål och ändamål är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg mellan Kivik och Ravlunda och att skapa ett höjt rekreationsvärde i området. Målen bedöms uppfyllas med den i planen föreslagna utformningen. Med en separerad gång- och cykelväg utmed väg 9 och en ny korsningspunkt där det finns god sikt, bedöms målet om en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg uppfyllas. Cykelvägen ger samtidigt ökad tillgänglighet till målpunkterna i området och tillför värden för boende och turister. Transportpolitiskt mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportmålet är uppdelat i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. I funktionsmålet anges att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. I hänsynsmålet anges att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Projektet bedöms bidra till målen eftersom det ökar tillgängheten och trafiksäkerheten, samtidigt som det bidrar till att ökad hälsa uppnås. Miljökvalitetsmålen Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Följande miljökvalitetsmål bedöms vara relevanta för det aktuella projektet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Byggande av gång- och cykelvägar ger möjlighet för bilister att nyttja miljövänligare transportmedel, vilket ger positiv påverkan på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Bidraget av ett enskilt projekt är dock marginellt. 28

29 En ny bro över Mölleån och en breddad bro över Klammersbäck bedöms inte påverka värdena i åarna. Projektet bedöms därmed inte påverka miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Gång- och cykelvägen kommer att anläggas i anslutning till en befintlig väg, och kommer att ta jordbruksmark och hagmark i anspråk. Ytorna är begränsade och utformas så att de inte påverkar möjligheten att bedriva ett rationellt jordbruk. Gc-vägens profil anpassas vid befintliga åkerinfarter så att infart kan ske i samma nivå som tidigare. I planeringen har områden med höga naturvärden försökt undvikas, men vissa områden och fridlysta arter kan komma att påverkas. Projektet bidrar samtidigt till värden för friluftslivet och gör området mer tillgängligt. Projektet bedöms därför både ha positiv och negativ påverkan på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. I målet God bebyggd miljö ingår bland annat säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Projektet bedöms bidra till miljömålet. I miljömålet Ett rikt växt- och djurliv anges bland annat att bevarandestatusen för naturligt förekommande naturtyper och arter ska vara gynnsam samt skydd om hotade arter. Projektet kommer att påverka fridlysta och rödlistade arter. Det finns en stor areal gräsmark med höga naturvärden inom området och projektet har en begränsad utbredning. Det bedöms därför inte påverka dessa arters bevarandestatus negativt, varken i ett lokalt eller i ett regionalt perspektiv. Projektet bedöms sammantaget ha liten negativ påverkan på miljömålet Sammanställning av konsekvenser Projektets samlade konsekvenser på miljö och hälsa redovisas mer ingående i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning och sammanfattas endast kortfattat nedan. En gång- och cykelväg utmed väg 9 kommer att öka möjligheten för rekreation och turism i området. Sträckan går igenom riksintressen för natur- och kulturmiljö samt igenom områden som är utpekade i regionala och kommunala natur- och kulturprogram. För att undvika många av de skyddade områdena föreslås gc-vägen huvudsakligen anläggas längs vägens västra sida, men eftersom start- och slutpunkt ligger på olika sidor om väg 9 behöver vägen korsas i någon punkt. Föreslagen korsningspunkt är vald där sikten är god och med en placering så att så få skyddade områden som möjligt ska påverkas. Projektet kommer att beröra tre kända fornlämningar: en milsten, ett gravfält och en hög. Milstenen föreslås stå kvar och kommer efter ombyggnad att hamna mellan gc-väg och bilväg. Gravfältet kan påverkas av schaktarbeten för gc-vägen. Vid högen föreslås gc-vägen få en smalare sektion och anläggas så att dikeskrönet efter ombyggnad finns på samma plats som tidigare. Tillstånd behöver sökas enligt kulturmiljölagen. Länsstyrelsen har föreslagit att en arkeologisk utredning steg 2 ska utföras eftersom det bedöms finnas möjlighet att påträffa fler lämningar längs sträckan. Projektet bedöms medföra måttliga konsekvenser på kulturmiljön. Projektet kommer inom två delsträckor att beröra Natura 2000-området Verkeåns dalgång. För att minska intrånget i området har skiljeremsan tagits bort och gångbanan mot busshållplatsen utformats med en smal sektion. Utmed den andra delsträckan ligger området för gc-vägen utanför betesmarken och utgörs idag av en klippt gräsmatta. De ytor 29

30 som berörs utgörs inte av någon Natura 2000-naturtyp. Konsekvensen för Natura området bedöms som obetydlig, inga arter eller naturtyper påverkas negativt. Länsstyrelsen har under samrådet meddelat att åtgärden inte kommer att kräva tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a miljöbalken. Intrång kommer att ske i Naturreservatet Verkeån, delområde 1, vilket överlappar en del av Natura 2000-området. Konsekvensen för naturreservatet bedöms som obetydlig, men dispens kommer behöva sökas från reservatsföreskrifterna. I den naturvärdesinventering som gjorts återfanns rödlistade och fridlysta arter. Gång- och cykelvägen kommer att passera igenom ett mycket artrikt område vid Ängdala, vilket kommer att leda till förlust av biologisk mångfald. Det finns dock en stor areal gräsmark med höga naturvärden inom området varför projektet inte bedöms ge negativa konsekvenser för bevarandestatusen i stort för arter eller biotoper. Dispens från fridlysningsbestämmelserna kommer att behöva sökas. Två biotopskyddade stenmurar kommer att beröras av projektet. Dispens från biotopskyddet hanteras i vägplanen. Två vattendrag, Mölleån och Klammersbäck, kommer att behöva passeras, vilka omfattas av strandskydd. Intrånget i naturmiljön bedöms som mycket litet och allmänhetens tillgänglighet till området kommer att förbättras. Dispens från strandskyddet hanteras i vägplanen. Utformningen av passagerna över vattendragen är vald så att ingen grundläggning kommer att ske i vattenfåran. Detta för att minimera påverkan på vattendragen vilka hyser höga naturvärden, bland annat bra bottenmiljöer, rik bottenfauna och förekomst av öring. Passagerna av Mölleån och Klammersbäck kan under byggtid ha påverkan inom vattenområdet vilket i så fall kräver en anmälan om vattenverksamhet. Under byggtiden kan trafiken komma att påverkas genom exempelvis omledning, begränsad framkomlighet eller sänkt hastighet. Boende nära vägen kan störas av arbetsmaskiner genom exempelvis bullerpåverkan. Hag- och jordbruksmark kommer tillfälligt behöva tas i anspråk, vilket kan påverka verksamheter under den aktuella säsongen. 30

31 6. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 6.1. Miljöbalkens hänsynsregler I Miljöbalkens allmänna hänsynsregler anges bland annat att den som avser att driva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska införskaffa den kunskap som krävs, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som krävs. Redan vid risk för negativ påverkan ska åtgärder vidtas. Lämplig plats ska väljas för åtgärden och det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. Produkter som kan påverka miljön ska ersättas med andra, mindre farliga och om man orsakar en skada på miljön är man ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. I detta projekt har Trafikverket följt de allmänna hänsynsreglerna. Trafikverket har anlitat erforderlig kompetens såväl internt som externt för planering, projektering och utredning. Under processen har planeringsunderlag inhämtats från olika myndigheter, nya inventeringar har gjorts och samrådsprocessen har tillfört ytterligare kunskap. Via Trafikverkets planeringsprocess har lämplig plats för gång- och cykelvägen utsetts för att uppnå god trafiksäkerhet och framkomlighet, där intrång i mark- och vattenområden samtidigt har försökt minimeras och anpassning har gjorts till det omgivande landskapet. Trafikverket kommer vid upphandling av entreprenör att ställa omfattande miljökrav vad bland annat gäller hantering av miljöfarliga ämnen Hushållning med mark- och vattenområden I Miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vatten anges bland annat att mark och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Genom Trafikverkets planeringsprocess och samråd med bland annat Länsstyrelsen och berörd kommun har det ansetts mest lämpligt att anlägga gång- och cykelvägen utmed väg 9. Sträckningen överensstämmer med Simrishamns kommuns översiktsplan från 2001 på delsträckan mellan Vitemölla och Ravlunda. Sträckan överensstämmer i sin helhet med kommunens nyare översiktsplan från 2015 som är antagen, men överklagad. Andelen jordbruksmark kommer att minska, men ytorna är begränsade och ligger i direkt anslutning till befintlig väg. Inga nya barriärer uppkommer därmed och åtgärden bedöms kunna utföras utan att det påverkar möjligheten att bedriva ett rationellt jordbruk. Inga grund- eller ytvattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer finns i närheten av projektet. Den ökade mängden hårdgjord yta medför att mängden vägdagvatten kommer att öka marginellt. Gång- och cykelvägen kommer att avvattnas till befintliga diken, där vattnet får möjlighet att fördröjas, infiltrera och tas upp av växter. Recipienten bedöms inte påverkas av projektet. 31

32 6.3. Riksintressen Projektet ligger inom följande riksintressen: Riksintressen enligt 3 kap Miljöbalken RI Friluftsliv Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud-Verkeån enligt MB kap 3. Originalid L:F4 Riksintresse Kulturmiljövård Haväng Vitemölla L: K8 RI Naturvård: Verkeån med dalgång enligt MB 3:6 Riksintressen enligt 4 kap Miljöbalken RI Kust och skärgård: Kustzonen RI Rörligt friluftsliv 4:2: Kustområdet i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus. Riksintressen med geografiska bestämmelser. Natura 2000-områden utgör riksintressen enligt 4 kap 8. Riksintresset för friluftslivet och det rörliga friluftslivet bedöms stärkas eftersom en ny gång- och cykelväg öppnar nya möjligheter för friluftsliv och turism. Den varierande topografin ger vida utsikter över landskapet och Östersjön, samtidigt som målpunkter kan nås på ett trafiksäkert sätt. Riksintresset för kulturmiljövården bedöms inte påverkas eftersom gång- och cykelvägen kommer att anläggas invid en befintlig väg och därmed inte skapar några nya barriärer eller strukturer i landskapet. De miljöer som omnämns i riksintresset kommer inte heller att påverkas. Kända fornlämningar kommer att beröras av projektet. Riksintresset för naturmiljön innefattar de artrika områdena, bland annat sandstäpp, som finns invid vägen. Gång- och cykelvägen kommer att anläggas invid områden som innehar höga naturvärden, men genom att huvudsakligen anlägga gång- och cykelvägen längs vägens västra sida undviks många områden med höga värden. Viss påverkan kommer att ske, men då det finns möjlighet till viss återetablering på intilliggande mark bedöms konsekvensen vara begränsad. Riksintresset för kustzonen skyddar allmänhetens tillgänglighet till strandområdet och de samlade värdena för hela kustlandskapet. Projektet ökar tillgängligheten i området, men kommer att göra intrång i områden med höga natur- och kulturvärden. Projektets påverkan är dock liten och bedöms inte medföra några konsekvenser för riksintresset i sin helhet. Natura 2000-områden i området omfattar Marknadsplatsen, Klammersbäck, Klammersbäck-Torup och Verkeåns dalgång. Utav dessa sker intrång i en mycket liten del av Verkeåns dalgång, i en del som inte utgör en naturtyp utan består av betad tidigare åkermark. Verkeåns dalgång omfattar drygt 2 757,5 hektar mark, och intrånget längs vägen omfattar ca 0,06 ha (560 m 2 ). Passagen av Klammersbäck sker utan att påverkan sker på vattendraget. Sammantaget bedöms konsekvensen för Natura 2000-området vara obetydlig. 32

33 6.4. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap Miljöbalken. En miljökvalitetsnorm ska ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för buller, luftkvalitet, vattenförekomster samt för fisk- och musselvatten. Utbyggnad av en gång- och cykelväg bedöms inte påverka luftkvaliteten eller bullernivåerna. Aktuellt område berör inte heller några vatten med miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns inga miljökvalitetsnormer framtagna för ytvatten eller grundvatten i anslutning till den planerade gång- och cykelvägen. Ingen kommunal vattentäkt berörs av vägplanen. Två vattendrag korsar vägen, Klammerbäck (NW ) och Mölleån (NW ). De är båda benämnda Vattenförekomster övrigt vatten i VISS och mynnar i Östersjön. Dagvattnet från gång- och cykelvägen kommer att ledas till befintliga vägdiken utmed väg 9. Mängden hårdgjord yta kommer att öka med ca 1 ha, fördelat över en ca 4,5 km lång sträcka. Beräkningar visar att den tillkommande ytan kommer att medföra ett marginellt ökat flöde av vägdagvatten. Gång- och cykelvägen planeras att avvattnas till befintliga diken där viss fördröjning sker. Det råder gynnsamma dräneringsförhållanden i området, där vägdagvattnet uppskattas infiltrera inom ett dygn. Överskottsvattnet kan tillåtas att magasineras tillfälligt inom vägområdet i vägdiket. De tillkommande dagvattenmängderna, bedöms inte påverka recipienten. Projektet bedöms därmed inte medföra någon påverkan på miljökvalitetsnormerna. 33

34 7. Markanspråk och pågående markanvändning Vägplanen för Väg 9 GC-väg Kivik - Ravlunda reglerar gång- och cykelvägens ombyggnad. Markanspråk redovisas på plankarta och i vägplanens fastighetsförteckning. För ombyggnad av väg gäller väglagen och mark för vägområde tas i anspråk med vägrätt eller inskränkt vägrätt. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt att bestämma över användningen av marken. Inskränkt vägrätt förekommer dock inte i denna vägplan. Planen medger också att mark kan tas i anspråk tillfälligt under byggtiden. Dessa ytor är markerade som ytor med tillfällig nyttjanderätt i plankartorna. Nedan anges hur mycket mark som behöver tas i anspråk för byggande enligt vägplanen Permanent markanspråk väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Mark som behövs permanent för gång- och cykelväg och gångbana samt dess väganordningar tas i anspråk med vägrätt. Mark som tas i anspråk med vägrätt är: Gång- och cykelväg samt gångbana, inklusive slänter och diken. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna plan omfattar cirka kvadratmeter, varav ca 1150 kvadratmeter utgörs av skogsmark och ca kvadratmeter består av jordbruksmark. Motiv för markanspråk Mark tas i anspråk för att bygga en gång- och cykelväg, så att oskyddade trafikanter trafiksäkert ska kunna ta sig utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda, samt för en gångbana till busshållplatsen i Ravlunda. För att vägrummet inte ska uppfattas som så stort, så har det föreslagits en grön skiljeremsa mellan väg 9 och gång- och cykelvägen. Längs vissa sträckor är det dock extra viktigt att minimera markintrång och påverkan på natur- och kulturvärden. På dessa sträckor har grönremsan tagits bort och gång- och cykelvägen anläggs där precis invid vägen. Vid vissa passager har ytterligare åtgärder föreslagits för att minska intrånget, såsom minskad bredd på gång- och cykelvägen samt anläggande av stödmur. Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen att ligga på samma nivå eller högre än väg 9 och avvattnas till befintliga vägdiken. 34

35 7.2. Tillfälligt markanspråk nyttjanderätt under byggtiden Mark som behövs tillfälligt under byggtiden tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Mark som tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt kan nyttjas för: Byggtrafik och anläggningsarbeten Uppställning av arbetsbodar och förvaring av arbetsmaterial Upplag av jordmassor Totalt tas cirka kvadratmeter mark i anspråk för tillfällig nyttjanderätt, varav ca 720 kvadratmeter utgörs av skogsmark och ca kvadratmeter består av jordbruksmark. Ytor som är markerade med tillfällig nyttjanderätt i plankartorna tas i anspråk under byggtiden. Återställande av den mark som tillfälligt nyttjas hanteras i avtal med fastighetsägaren. 35

36 8. Fortsatt arbete 8.1. Sakprövningar enligt miljöbalken Följande sakprövningar enligt Miljöbalken är eller kan bli aktuella för detta projekt: Kända fornlämningar kommer att beröras. Av denna anledning behöver tillstånd sökas för ingrepp i fornlämning. En arkeologisk utredning steg 2 kommer att utföras inför byggandet för att se om det finns ytterligare under mark dolda fornlämningar i området. Byggande av gc-väg och gångbana kommer att ske inom Natura 2000-område. Länsstyrelsen har under samrådet meddelat att åtgärden inte kommer att kräva tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a miljöbalken. Dispens kommer krävas från naturreservatets föreskrifter (Verkeån Delområde 1). Dispens från fridlysningsbestämmelserna i Artskyddsförordningen får sökas för sträckor där en konflikt med fridlysta arter inte kan undvikas. Ingen av broarna byggs inom vattenområdet, däremot kan arbeten vid byggtid få påverkan inom vattenområdet, vilket normalt är tillståndspliktigt enligt 11 kap miljöbalken. Eftersom vattenflödena i vattendragen är låga räcker det i detta fall med att anmälan görs för vattenverksamhet. Områden med strandskydd (kring Mölleån och Klammersbäck) och objekt med generellt biotopskydd (två stenmurar) kommer att beröras. Eftersom vägplanen ska fastställas behövs inte dispens från strandskydd eller biotopskydd sökas separat. Provtagning ska göras av befintlig asfalt i byggskedet för att se om det är så kallad tjärasfalt. Vid påträffande av tjärasfalt ska enligt Miljöbalken 10 kap 11 anmälan ske till tillsynsmyndigheten, dvs till kommunens miljökontor. Enligt 10 kap 11 MB ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Uppföljning Efterföljande prövningar enligt Kulturmiljölagen och Miljöbalken kommer att hanteras i separata processer. I besluten kan ställas krav på försiktighets-, skydds- och kompensationsåtgärder, vilka ska beaktas och följas upp i det fortsatta arbetet. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska följas upp under entreprenaden. Beroende på produktionsmetod upprättas eventuellt kontrollprogram för vibrationsalstrande arbeten under byggskedet. 36

37 9. Genomförande och finansiering 9.1. Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för att bygga anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka 37

38 som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen Inskränkt drift av väg Det föreslås inskränkt drift av väg för gång- och cykelvägen, vilket innebär att den inte kommer att vinterväghållas Kommunala planer Översiktsplan I Simrishamns kommuns översiktsplan från 2001 (antagen av kommunfullmäktige i Simrishamn ) finns angivet att en gång- och cykelväg planeras utmed väg 9 mellan Vitemölla och Ravlunda. Figur 21. Utdrag ur Simrishamns kommuns översiktsplan från Kommunen har därefter arbetat fram en ny översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige , men antagandebeslutet har därefter överklagats och hanteras nu av Förvaltningsrätten. Den nya översiktsplanen, kallad Framtiden, visar att det planeras för en gång- och cykelväg utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. Projektet berör inte någon fördjupad översiktsplan eller detaljplan Genomförande Organisation Föreslagen anläggning kommer att byggas med Trafikverket som byggherre. 38