Väg 9 GC-väg Kivik-Ravlunda

Transkript

1 Väg 9 GC-väg Kivik-Ravlunda Simrishamns kommun, Skåne län Miljökonsekvensbeskrivning, Projektnummer:

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.3.0 Trafikverket Box 543, Kristianstad E-post: Telefon: Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning Samrådshandling Väg 9 GC-väg Kivik - Ravlunda Författare: Åse Pettersson och Mathias Öster, WSP Dokumentdatum: Ärendenummer: TrV 2015/86919 Uppdragsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Dennis Andersson, Trafikverket. Foton: Trafikverket Illustrationer: Trafikverket Kartor, ortofoton: Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2

3 Innehåll Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund och syfte Sydostleden Cykelvägsplan för Skåne Projektmål Planeringsprocessen Tidigare utredningar Förstudie Gång- och cykelväg Brösarp/Haväng-Vitemölla Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning), Cykelled Brösarp/Haväng Vitemölla AVGRÄNSNING AV MKB Geografisk avgränsning Relevanta miljöfrågor Beskrivning av befintlig anläggning Geotekniska förutsättningar Kommunala planer Översiktsplan PROJEKTETS OMFATTNING OCH ALTERNATIV Nollalternativet Bortvalda alternativ Vägförslaget MILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER Landskapsbild

4 5.2. Kulturmiljö Riksintresse för Kulturmiljövården Regionalt kulturmiljöprogram Fornlämningar Naturmiljö Natura Riksintresse naturvård Naturreservat Ängs- och betesmarksinventeringen Naturvärdesinventering Fridlysta och rödlistade arter Biotopskyddade områden Strandskydd Vatten Rekreation och friluftsliv Påverkan under byggtiden SAMLAD BEDÖMNING AV KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SAKPRÖVNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Dispenser, anmälningar och tillstånd ÖVERENSSTÄMMELSE MED LAGSTIFTNING OCH MILJÖMÅL Hushållning med mark- och vattenområden Miljöbalkens hänsynsregler Riksintressen Miljökvalitetsnormer Nationella miljömål Nationella kulturmiljömål Transportpolitiska mål Projektmål UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR

5 1. Sammanfattning Trafikverket planerar att bygga en ca 4,4 km lång och ca 2,5 meter bred gång- och cykelväg (gc-väg) utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. Gc-vägen ska ansluta till befintlig gc-väg väster om vägen i Kivik och till vägen mot Skepparp öster om väg 9 i korsningen i Ravlunda. Den ska även ansluta till busshållplatserna norr om korsningen i Ravlunda via en ca 150 meter lång gångbana. Målet med projektet är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg och att skapa ett förhöjt rekreationsvärde i området. Gc-vägen föreslås gå längs vägens västra sida fram till en punkt strax söder om infarten till Haväng, där den korsar väg 9 i plan. Norr om denna punkt föreslås gc-vägen anläggas längs vägens östra sida. Två vattendrag kommer att passeras, Mölleån och Klammersbäck, där Mölleån passeras på en ny gc-bro. Vid Klammersbäck breddas befintlig bro så att gc-vägen kan anläggas längs dess västra sida. Gc-vägen bedöms leda till ökad rekreationscykling och turism i området och kommer att bli en del av cykelstråket Sydostleden mellan Simrishamn och Växjö. Väg 9 går genom ett område med höga natur- och kulturvärden. Generellt sett är områdena fler och med högre värde längs vägens östra sida, varför många av dem undviks genom att föreslå att gång- och cykelvägen huvudsakligen anläggs längs med vägens västra sida. Projektet kommer på två delsträckor att gå genom Natura 2000-området Verkeåns dalgång och naturreservatet Verkeån delområde 1. Gc-vägens och gångbanans utformning har anpassats så att intrånget ska blir så litet som möjligt. Konsekvenserna för de båda skyddade områdena bedöms som obetydliga och dispens kommer att få sökas från naturreservatets skyddsföreskrifter. Projektet kommer att beröra fridlysta arter men bedöms inte ge negativa konsekvenser för bevarandestatusen i stort för dessa arter eller biotoper. Dispens från fridlysningsbestämmelserna kommer att behöva sökas för sträckor där en konflikt inte kan undvikas. Två biotopskyddade stenmurar kommer att kortas med anledning av projektet. Dispens från biotopskyddet hanteras i vägplanen. Projektet kommer att beröra tre kända fornlämningar. Gc-vägens utformning har anpassats för att minska dess intrång och konsekvens på kulturmiljön. Tillstånd enligt kulturmiljölagen kommer att behöva sökas. Projektet bedöms medföra måttliga konsekvenser på kulturmiljön. Två vattendrag kommer att behöva passeras, vilka omfattas av strandskydd. Intrånget i naturmiljön bedöms som mycket litet och allmänhetens tillgänglighet till området kommer att förbättras. Dispens från strandskyddet hanteras i vägplanen. Under byggtiden kan trafiken komma att påverkas genom exempelvis omledning, begränsad framkomlighet eller sänkt hastighet. Boende nära vägen kan störas av arbetsmaskiner genom exempelvis bullerpåverkan. Hag- och jordbruksmark kan tillfälligt behöva tas i anspråk, vilket kan påverka verksamheter under den aktuella säsongen. Passagerna av Mölleån och Klammersbäck kan under byggtid ha påverkan inom vattenområdet vilket i så fall kräver en anmälan om vattenverksamhet. Planerad byggstart är år

6 2. Bakgrund och förutsättningar 2.1. Bakgrund och syfte I sydöstra Skåne ligger Österlen, ett område som bland annat är känt för sitt böljande jordbrukslandskap, närheten till havet, den vackra naturen och för sina äppelodlingar. Genom detta landskap är det populärt att ta sig fram på cykel eller till fots, men på vissa sträckor saknas attraktiva cykelvägar. En sådan sträcka finns i Simrishamns kommun mellan Kivik och Brösarp. En cykelväg mellan Kivik och Brösarp har på både lokal och regional nivå pekats ut som viktig för att knyta ihop cykelnätet i regionen. Idag är de oskyddade trafikanterna främst hänvisade till smala vägrenar längs väg 9. Eftersom vägen är smal och krokig med många bilburna turister under sommarhalvåret, så finns det behov av att öka trafiksäkerheten och tryggheten för de oskyddade trafikanterna. Figur 1. Översiktskarta där sträckan mellan Kivik och Brösarp är markerad med en blå ring Sydostleden Sträckan mellan Kivik och Ravlunda ingår i Sydostleden, en cykelled mellan Simrishamn i Skåne och Växjö i Småland, som invigdes i juni Sydostleden är ett samverkansprojekt mellan Region Kronoberg, Region Blekinge, Region Skåne, Trafikverket och de berörda kommunerna. Projektet har som mål att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med en internationellt attraktiv standard. I väntan på att en cykelväg byggs mellan Kivik och Ravlunda så hänvisas cyklisterna till att cykla utmed det lågtrafikerade vägnätet mellan Kivik och Brösarp Cykelvägsplan för Skåne Sträckan Kivik-Brösarp finns utpekad i Trafikverkets och Region Skånes Cykelvägsplan för Skåne Cykelvägsplanen är en fördjupning till den Regionala transportinfrastrukturplanen, RTI-planen, för år En utbyggnad av Sydostleden finns medtaget under rubriken Förbättrade cykelleder för turism och rekreation. 6

7 2.2. Projektmål Projektets mål är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelväg mellan Kivik och Ravlunda och att skapa ett höjt rekreationsvärde i området. Planerad byggstart är år Planeringsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur gång- och cykelvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar därefter om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först därefter kan Trafikverket påbörja utbyggnaden av projektet. Figur 2. Trafikverkets planprocess efter 1 januari Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkter som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 7

8 2.4. Tidigare utredningar Innan år 2013 arbetade Trafikverket efter en planeringsprocess som var uppdelad i tre steg och som slutligen ledde fram till en fastställd arbetsplan. Processen såg, något kortfattat, ut på följande sätt, se Figur 3. Förstudie Vägutredning Arbetsplan Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen godkänner MKB Arbetsplanen fastställs Figur 3. Trafikverkets planprocess innan 1 januari Sträckan mellan Brösarp/Haväng och Vitemölla har tidigare utretts enligt denna process i en förstudie (färdigställdes 2009) och en vägutredning (färdigställdes 2014) Förstudie Gång- och cykelväg Brösarp/Haväng-Vitemölla Under 2009 färdigställdes förstudien för Gång- och cykelväg Bösarp/Haväng Vitemölla. I förstudien konstaterades att det finns en stor efterfrågan på en cykelled längs kusten mellan Kristianstad/Åhus och Simrishamn. I dagsläget är det möjligt att cykla på en cykelväg eller längs det lågtrafikerade vägnätet mellan Kristianstad och Kivik med undantag för en sträcka längs Vitemöllas naturreservat. En analys gjordes enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet som syftar till att stegvis analysera vilka åtgärder som kan göras för att erhålla ett hållbart resande. Stegen är som följer: Steg 1: Tänk om - Påverka behovet av resor samt val av transportsätt Steg 2: Optimera - Utnyttja befintlig struktur effektivare Steg 3: Bygg om - Begränsade ombyggnationer Steg 4: Bygg nytt - Nyinvestering och/eller större ombyggnadsåtgärder Figur 4. De fyra stegen i fyrstegsprincipen. 8

9 I förstudien gjordes en analys enligt fyrstegsprincipen där det konstaterades att åtgärder som förbättrar för gående och cyklister kan minska bilresandet och därmed påverka både transportbehovet och valet av transportsätt. Det bedömdes därmed vara en steg 1-åtgärd. Efterföljande utredningar visade att det krävdes nybyggnad av en gång- och cykelväg för att säkerställa de oskyddade trafikanternas trafiksäkerhet och framkomlighet, vilket är en nyinvestering, dvs en steg 4-åtgärd. I förstudien studerades tre alternativa sträckningar på gc-vägen. Alternativ 1 utnyttjade befintliga bilvägar och cykelvägar. Detta alternativ, som enbart innebar skyltningsåtgärder, bedömdes vara trafiksäkrare än att cykla utmed väg 9, men den fördubblade nästan sträckan varför man befarade att den inte skulle användas. I Alternativ 2 föreslogs en cykelväg längs väg 9, vilket bedömdes bli trafiksäkert och gent, men dyrt. Alternativ 3A och B följde befintliga stigar och markvägar och gick helt eller delvis inom Vitemölla naturreservat. Alternativ 3C låg utanför naturreservatets gräns. Figur 5. Utredda alternativ i förstudien Gång- och cykelväg Haväng/Brösarp-Vitemölla. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att alternativ 1 inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan medan alternativen, 2, 3A, 3B och 3C kan antas medföra betydande miljöpåverkan Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning), Cykelled Brösarp/Haväng Vitemölla Trafikverket beslutade våren 2010 med att ta fram en vägutredning för sträckan Brösarp/Haväng-Vitemölla. I utredningen studerades ett antal olika alternativ, varav korridor Öst gick utmed kustlinjen och korridor Väst följde väg 9. 9

10 Figur 6. Utredda alternativ i Samrådshandling-Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning) cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla. Till vägutredningen togs det fram en MKB som lämnades till Länsstyrelsen för godkännande under våren Länsstyrelsen höll inte med i de bedömningar och slutsatser som gjorts i MKB:n och yttrade sig Under arbetets gång ändrade Trafikverket sin planeringsprocess. Efter Länsstyrelsens yttrande gjordes revideringar, varefter MKB:n översändes till Länsstyrelsen på nytt. I ett beslut daterat godkände Länsstyrelsen MKB:n. Vägutredningen avslutades under 2014 och Trafikverket valde då att döpa den till Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ (vägutredning). Trafikverket beslutade i ett ställningstagande, daterat , att arbeta vidare med korridor Väst C. Nollalternativet förkastades eftersom det angavs vara ca 3,5-11 km längre än de andra alternativen och för att trafiksäkerhetsproblemen på väg 9 skulle kvarstå. I jämförelsen mellan korridor Väst och korridor Öst bedömdes det östra alternativet visserligen vara positivt vad gäller turism, friluftliv och närheten till havet, men det gick genom unika och hotade naturmiljöer, varför det förkastades. Alternativ Väst bedömdes bidra till rekreation och friluftliv och kunde dessutom även erbjuda en betydligt högre trafikteknisk standard och bättre anslutning till kollektivtrafiken. Inom Alternativ Väst fanns tre alternativ, där den samlade bedömningen var att alternativ C var att föredra eftersom den utgjorde den genaste vägen till Ravlunda och Brösarp, den hade högst framkomlighet eftersom de sandiga partierna undviks, och den undviker passage genom Havängs sommarby. Det ansågs inte rimligt att anlägga en gc-väg över Brösarps backar eftersom det skulle innebära stora ingrepp i landskapsbilden och i natur- och kulturmiljön. Samrådshandlingen behandlade endast en möjlig gång- och cykelväg längs väg 9 mellan Ravlunda och Vitemölla. Delen Vitemölla - Kivik ingick därmed inte i studien. I sitt ställningstagande angående val av lokaliseringsalternativ valde Trafikverket att utöka projektet till att även omfatta delen Vitemölla - Kivik. Länsstyrelsen beslutade, i ett beslut daterat , att projektet gc-väg mellan Kivik och Ravlunda kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 10

11 3. Avgränsning av MKB 3.1. Geografisk avgränsning Projektet är geografiskt avgränsat till att följa väg 9 på en sträcka mellan befintlig gång- och cykelväg i Kivik i söder, till korsningen i Ravlunda i norr. Utredningsområdet framgår av Figur 7. Projektet ska även ansluta till busshållplatsen norr om korsningen i Ravlunda. Ravlunda Havängs sommarby Ängdala Vitemölla Marknadsfältet Figur 7. Utredningsområdet längs med väg 9 mellan Kivik och Ravlunda Relevanta miljöfrågor Tidigare studier har visat att det finns många områden med skyddsvärd natur runt vägen och att det finns kända fornlämningar i närområdet. Två vattendrag kommer att korsas. MKB:n kommer därför att fokusera på rekreation, natur-, vatten- och kulturmiljöfrågor. Gcvägens påverkan och konsekvens på omgivande landskap kommer också att redovisas. Ombyggnaden har planerad byggstart år Beskrivning av befintlig anläggning Kivik Väg 9 är på den aktuella sträckan ca 6-7 meter bred och trafikeras av ca fordon / dygn (årsmedeldygn år 2015). Andelen tung trafik är ca 11 %. Trafikflödena varierar stort under året, mätningarna visade exempelvis att det under ett dygn i januari passerade ca 1460 f/d, medan det en dag i juli kunde passera ca 5400 f/d. Det har inte gjorts någon mätning av antalet oskyddade trafikanter utmed sträckan, men flödena är förhållandevis högre under sommarhalvåret. Idag är de oskyddade trafikanterna hänvisade till smala vägrenar längs väg 9. Eftersom vägen är smal och krokig med förhållandevis höga trafikflöden under sommarhalvåret finns det behov av att öka trafiksäkerheten och tryggheten för de oskyddade trafikanterna. 11

12 3.4. Geotekniska förutsättningar För planerad gc-väg har en geoteknisk undersökning utförts. Resultatet från denna visar att ytjordlagren längs sträckan består av fyllning och naturlig lagrad jord i form av mullhaltig sand. Mäktigheten på dessa jordlager varierar mellan 0,1-2,0 m. Ytjordlagret underlagras av olika sandjordar såsom siltig sand och grusig sand ner till undersökt djup. Mellan längdmätning km 0/000 2/000, det vill säga i den södra delen av projektet, förekommer lerskikt i sandjorden. Mäktigheten på lerskikten varierar mellan 0,5-2,0 m och förekommer generellt på 1-2 m djup. Det förekommer ställvis siltskikt. Ett tunt skikt torv har påträffats i en undersökningspunkt vid bron vid Klammerbäck, längdmätning km 2/950. De undersökningspunkter som lodats för fritt vatten längs sträckan har generellt varit torra, undantaget undersökningspunkt 24, 25 och 64. Dessa undersökningspunkter återfinns vid längdmätning 1/150 (punkt 24, strax söder om Mölleån), 1/200 (punkt 25, ytterligare 50 meter söder om Mölleån) och 3/000 (punkt 64, ca 50 m norr om Klammersbäck), och här har det fria vattnet noterats på följande nivåer (RH2000): Punkt nr Grundvattenyta +10,6 +8,7 +10,1 Markyta +12,5 +9,7 +11,6 Grundvattenytans läge (meter under markyta) 1,9 1,0 1,5 Invid bron över Klammersbäck har två grundvattenrör installerats och dessa visar på att grundvattennivån vid bäcken är ca +10,1. Figur 8. Utdrag ur jordartskarta. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Topografiskt underlag: Ur GSD Terrängkartan Lantmäteriet. Röd linje markerar sträckningen utredningsområdet för gångoch cykelvägen. Grundläggningsförhållanden för planerad gc-väg är relativt goda, de kompliceras dock av att det förekommer organisk jord i form av mullhaltig sand längs med sträckan. Det rekommenderas att fyllningen med mullhaltig sand samt den naturliga lagrade mullhaltiga jorden utskiftas och, i de fall där det krävs, ersätts med packad fyllning. 12

13 3.5. Kommunala planer Översiktsplan Simrishamns kommun har en översiktsplan från 2001 (antagen av kommunfullmäktige i Simrishamn ). I översiktsplanen anges att en utbyggnad av kommunens cykeltrafiknät är angeläget dels ur fritids- och turismsynpunkt, dels som ett alternativ till andra transportmedel i vardagsresandet. I kartbilagan finns angivet att en gång- och cykelväg planeras utmed väg 9 mellan Vitemölla och Ravlunda. Figur 9. Utdrag ur Simrishamns kommuns översiktsplan från 2001 Kommunen har därefter arbetat fram en ny översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige , men antagandebeslutet har därefter överklagats och hanteras nu av Förvaltningsrätten. Den nya översiktsplanen, kallad Framtiden visar att det planeras för en gång- och cykelväg utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. Det anges att det är en av de sträckor som är prioriterade inom SÖSKs (Sydöstra Skånes Samarbetskommittés) cykelvägsplan under år Planerad gång- och cykelväg är markerad med en rödstreckad linje längs väg 9, se Figur 10. Figur 10. Markanvändningskarta från Simrishamns kommuns översiktsplan Framtiden (antagen 2015 men överklagad). 13

14 Översiktsplanen visar att det vid marknadsplatsen norr om Kivik finns föreslaget ett naturområde lämpligt för reservatsbildning (ljusgrön yta). Områden med N markerar befintliga campingplatser. I Vitemölla planeras ett utbyggnadsområde för bebyggelse (fylld orange yta), respektive ett utredningsområde (yta med orange kantlinje) utmed vägens östra sida, men dessa ligger inte direkt invid väg 9. Kustzonen har här delats in i ett antal landskapsområden, så kallade gröna pauser, som utgörs av de glest bebyggda landskapsrum som finns mellan kustorterna i kommunen. Kustzonens pausområden är markerade med en streckad grön linje. Planerad gc-väg berörs inte av någon fördjupad översiktsplan eller detaljplan. 4. Projektets omfattning och alternativ 4.1. Nollalternativet En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla uppgifter om de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå om den planerade verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, i det här fallet om en gång- och cykelväg inte byggs. En sådan utveckling brukar benämnas projektets nollalternativ. Redovisningen av nollalternativet och dess miljökonsekvenser görs i syfte att göra beskrivningen av projektets miljöpåverkan mer lättförståelig och för att ge läsaren möjlighet att göra relevanta jämförelser. Jämförelsen görs vid en viss tidpunkt i framtiden, i det här fallet år I detta projekt innebär nollalternativet att fotgängare och cyklister även fortsättningsvis kommer att ta sig fram längs med väg 9 mellan Kivik och Ravlunda. I både nollalternativet och vägförslaget bedöms fordonstrafiken ha ökat på väg 9 och uppgå till ca fordon/dygn (avser årsmedeldygnstrafiken) Bortvalda alternativ I arbetet med att hitta en lämplig sträckning för gc-vägen har ett antal olika alternativ studerats för att bland annat fastställa: vilken sida av vägen som gc-vägen ska anläggas utmed var gc-stråket ska korsa väg 9 utformningen av passagerna förbi vattendragen Mölleån och Klammersbäck Det är trafiktekniskt möjligt att anlägga en gång- och cykelväg längs vägens östra eller västra sida. Många målpunkter för cyklisterna ligger längs vägens östra sida, såsom tätorterna Kivik och Vitemölla, hav, strand och friluftsområden. Samtidigt finns flera skyddsvärda områden såsom fornlämningsplatser, Natura 2000-områden och naturreservat längs denna sida. Vid en tillståndsprövning för att anlägga en gång- och cykelväg inom ett Natura område ska det påvisas att det inte finns något annat rimligt alternativ till det som föreslås. Längs med större delen av sträckan kan inte detta påvisas, eftersom det är möjligt att anlägga gc-vägen längs vägens västra sida, även om det på vissa avsnitt finns stora värden även här. Den naturvärdesinventering som utförts i området visade att det finns områden med höga naturvärden längs vägens båda sidor, men värdena bedömdes vara högst utmed den östra 14

15 sidan av vägen. Vid samråd med länsstyrelsens natur- och kulturenheter förordade de att gcvägen anläggs längs vägens västra sida. Gc-vägen föreslås därför huvudsakligen anläggas längs med vägens västra sida. Eftersom start- och målpunkter för sträckan ligger på olika sidor av väg 9, studerades var det kunde finnas en lämplig korsningspunkt över vägen. I söder ansluter projektet till befintlig gc-väg längs vägens västra sida. Eftersom många skyddade områden ligger längs vägens östra sida, var önskemålet att förlägga korsningspunkten så långt norrut som möjligt för att undvika dessa. Den första punkt som studerades var korsningen i Ravlunda. Sikten i denna korsning är dålig varför man utredde olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom att lägga en refug mellan de motriktade körbanorna eller att anlägga ett vänstersvängskörfält med en refug i den norra delen av korsningen. Att passera väg 9 över en refug i Ravlunda skulle visserligen innebära att man endast behövde korsa ett körfält i taget, men förslaget förkastades eftersom sikten var fortsatt dålig. Att anlägga ett vänstersvängfält med refug skulle innebära en förskjutning av passagen ca 70 meter norr ut från målpunkten, vilket bedömdes som orimligt eftersom nyttjandegraden av denna passage bedömdes bli mycket låg. Sikten skulle dessutom även i denna nya korsningspunkt vara begränsad, varför ytterligare åtgärder skulle krävas. Förslaget förkastades av dessa skäl. Det studerades om det kunde anläggas en planskild korsning i form av en cykelport under väg 9 en bit söder om korsningen i Ravlunda. Gc-porten förkastades på grund av stora markintrång, höga anläggningskostnader och stora ingrepp på befintlig väg 9. En punkt som uppfyllde erforderliga trafiksäkerhetskrav identifierades strax söder om infarten till Havängs sommarby, i sektion ca 3/680-3/690. I denna punkt kan erbjudas en passage med god sikt där ingen refug krävs och därmed ingen breddning av väg 9. Förslaget medför mindre markintrång samt en lägre kostnad jämfört med de förkastade alternativen. Figur 11. Gc-passagens placering. 15

16 En korsningspunkt i detta läge medför att gc-vägen byter sida och anläggs öster om väg 9 norr om denna punkt. Gc-vägen kommer då, på en kort sträcka, att gå inom ett Natura 2000-område öster om vägen. Anslutningen upp mot busshållplatsen kommer likaså att ligga inom skyddat område. Vid en jämförelse med övriga studerade alternativ konstaterades att övriga alternativ skulle medföra ett intrång som var lika stort eller större än detta alternativ. Detta korsningsförslag förordades därför. Väg 9 passerar två vattendrag på sträckan, där Mölleån passeras på en rörbro och Klammersbäck på en ombyggd stenvalvsbro. Mölleån ligger i en svacka i terrängen, där väg 9 ligger på en hög bank före och efter rörbron. Gc-vägen kunde här tänkas utformas på lite olika sätt, den kunde exempelvis följa vägens profil på hög bank eller följa markprofilen ner i svackan. Det undersöktes därför vilken profil som kunde vara lämplig för gc-vägen och hur nära den skulle ligga befintlig väg. Följande alternativ studerades 1A. Gc-vägen anläggs intill befintlig väg. Befintlig rörbro förlängs. 1B. Gc-vägen anläggs intill befintlig väg. Befintlig rörbro byts ut mot en ny, bredare rörbro för både bil- och gc-trafik. 2. Gc-vägen passerar vattendragen på ny gc-bro en bit bort från befintlig väg och ligger något lägre än vägen. 3. Gc-vägen passerar vattendragen på ny gc-bro lite längre bort från befintlig väg. Gcvägen ligger här ytterligare något lägre än vägen. Alternativen illustreras nedan Figur 12. Studerade alternativ över Mölleån. Till vänster: Alternativ 1A och 1B. I mitten: Alternativ 2. Till höger: Alternativ 3. Alternativ 1 finns i två varianter som trafikmässigt är lika, men där uppbyggnaden är olika. I alternativ 1A sätts en ny, kortare rörbro fast i befintlig rörbro så att gc-vägen kan anläggas på denna nya förlängning. Befintlig rörbro under bilvägen behålls. I alternativ 1B byts hela den befintliga rörbron ut och ersätts mot en ny bredare rörbro som inrymmer både bilväg och gc-väg. Gc-vägen anläggs i både 1A och 1B precis intill befintlig väg och är avskild från biltrafiken med en målad linje. För cyklisterna kan det å ena sidan kännas bra att undvika en extra lågpunkt över ån, å andra sidan kan närheten till biltrafiken kännas otrygg. Alternativet tar minst mark i anspråk, men både 1A och 1B medför arbete i vattenmiljön, vilket kan medföra negativ påverkan på naturvärdena i vattnet. Alternativet gör mindre intrång i strandskyddat område och påverkar en biotopskyddad stenmur i mindre omfattning (ca 1,5 m berörs) jämfört med alternativ 2 och 3. I alternativ 2 och 3 anläggs en ny gc-bro invid den befintliga bron. Denna nya bro kan i båda alternativen utformas som antingen en rörbro eller som en träbro. I detta val förordas träbro 16

17 eftersom denna brotyp medför mindre påverkan på vattenmiljön, där det bland annat finns öring. I jämförelsen nedan förutsätts således en träbro i alternativ 2 och 3. Alternativ 2 tar lite mer mark i anspråk än alternativ 1A och 1B, men medför inget arbete i vattendraget eftersom ån passeras på en ny träbro. Alternativet medför att 4 m av en biotopskyddad stenmur måste tas bort. Intrånget i strandskyddat område är större än i alt 1 men något mindre än alternativ 3. Cyklisterna är här mer avskilda från biltrafiken än i alternativ 1A och 1B, men det kan kännas otryggt att ligga lite lägre än motortrafiken. Det korta avståndet mellan gc-väg och bilväg kan möjligen medföra att anläggningen kan vara lite svårare att underhålla. Alternativ 3 tar mest mark i anspråk och kan medföra att träd (alar) behöver tas ner vid ån och att en stenmur behöver kortas i större omfattning än i de andra alternativen, 9 meter behöver tas bort. Detta alternativ gör störst intrång i strandskyddat område, men skillnaden mellan alternativ 2 och 3 är inte särskilt stor. Vattendraget passeras på en ny bro. Cyklisterna är i detta alternativ väl avskilda från biltrafiken, vilket ökar tryggheten. Den låga profilen medför att cyklisterna behöver ta sig ner i en svacka då de passerar ån, men det ger samtidigt möjlighet att under en kort stund uppleva naturmiljön vid vattendraget. Vid en jämförelse mellan alternativen så har alternativ 3 förordats. Alternativ 1A förkastades eftersom det skulle medföra arbete i vatten, vilket skulle kunna påverka naturvärdena negativt. Alternativ 1B förkastades eftersom befintlig bro bedömdes ha en lång kvarvarande livslängd, det hade högst anläggningskostnad och det skulle medföra arbete i vattendraget, vilket skulle kunna påverka naturvärdena negativt. Alternativ 2 bedömdes vara minst attraktivt för cyklisten eftersom gc-vägens placering, relativt nära bilvägen men något lägre än denna, kan upplevas som otrygg. Alternativ 3 medför en extra svacka för cyklisterna att ta sig ner- och uppför, men det är en trafiksäker lösning som ger cyklisten möjlighet att under en kort stund uppleva naturmiljön vid ån. Eftersom gc-vägen ska användas för rekreation bedömdes dessa konsekvenser vara rimliga. För gc-vägens passage över Klammersbäck utreddes tre olika alternativ Den övre delen på befintlig bro breddas så att en smalare gc-väg får plats vid sidan av befintliga körfält. En ny rörbro för gc-vägen anläggs vid sidan av befintlig bro En ny träbro för gc-vägen anläggs vid sidan av befintlig bro. I valet mellan ny rörbro eller ny träbro över Klammersbäck förordades träbro av samma argument som för Mölleån. I valet mellan ny träbro och breddning av befintlig bro, så bedömdes de vara likvärdiga vad gäller påverkan på vattenmiljön i Klammersbäck. En ny träbro skulle få förläggas en bit bort från befintlig bro och gc-vägen skulle därmed medföra ett större intrång i den närliggande bostadsfastigheten än om befintlig bro breddades. En breddning av befintlig bro förordades därför. 17

18 4.3. Vägförslaget Vägförslaget innebär byggande av en ca 4,4 km ny, dubbelriktad och asfalterad gång- och cykelväg utmed väg 9. Gc-vägen ansluts till en befintlig gång- och cykelväg längs vägens västra sida vid marknadsplatsen i Kivik och följer vägens västra sida till en punkt strax söder om Havängs sommarby (sektion ca 3/680-3/690), där de oskyddade trafikanterna ges möjlighet att korsa vägen i plan. Norr om denna punkt följer gc-vägen vägens östra sida till korsningen i Ravlunda. Busshållplatserna norr om korsningen i Ravlunda ansluts till gcstråket via en smalare gångbana (ca 150 m lång) längs den östra sidan av väg 9. Gång- och cykelvägen kommer inte att vinterväghållas. Figur 13. Planerad gång- och cykelväg mellan Kivik och Ravlunda i Simrishamns kommun i Skåne län. Norr om korsningen i Ravlunda kommer stråket att anslutas till busshållplatserna med en smalare gångbana längs vägens östra sida, vilken också ingår i projektet. I utformningen har en avvägning fått göras mellan bland annat standard och bekvämlighet för cyklisten (exempelvis trafiksäkerhet och lutningen på gång- och cykelvägen), hänsyn till skyddsvärda objekt i området, markintrång och anpassning till landskapet. Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen att vara 2,5 meter bred och ligga avskild från väg 9 med en grönremsa, men smalare sektioner kommer också att behöva användas för att passa in gång- och cykelvägen i landskapet. Gc-vägen kommer huvudsakligen att ligga i samma nivå som vägen eller högre och avvattnas till befintliga diken. 18

19 Figur 14. Typsektion med en 2,5 meter bred gc-bana. Figur 15. Exempel på sektion utan skiljeremsa. Gc-vägen kan även vara smalare i vissa sektioner. I de smala sektionerna är skiljeremsan ersatt av en målad linje och gc-vägens bredd har i vissa fall även minskats. Sådana smalare sektioner finns på följande platser: Vid tre bostadsfastigheter. Gc-vägen får en smalare bredd (1,5-2,0 meter) förbi två av fastigheterna. Vid bron över Klammersbäck kommer gc-vägen få en bredd på 2,0 meter. Förbi en äppelodling. Vid passagen förbi fornlämning Ravlunda 32:1 (en hög) föreslås gc-vägen få en bredd på 2,0 meter. I projektets norra del kommer ett Natura 2000-område och ett naturreservat att beröras längs vägens östra sida. För att minska intrånget föreslås gc-vägen utformas utan skiljeremsa. Den anslutande gångbanan mellan korsningen i Ravlunda och busshållplatserna norr om korsningen föreslås utformas utan skiljeremsa och med en bredd på 1,5 meter för att minska intrånget i de skyddade områdena. 19

20 Stenvalvsbron över Klammersbäck kommer att breddas ca 2 meter för att få plats med en gc-väg. Vid Mölleån kommer gc-vägen att gå på egen bro vid sidan om befintlig bro. Figur 16. Rörbro över Mölleån till vänster och stenvalvsbro över Klammersbäck till höger. Figur 17. Skiss över ny föreslagen bro över Mölleån. Figur 18. Skiss över breddad bro över Klammersbäck.. 20

21 5. Miljö förutsättningar och konsekvenser 5.1. Landskapsbild Området utmed väg 9 mellan Kivik och Ravlunda är ett öppet, böljande odlingslandskap som på sina ställen kan erbjuda en milsvid utsikt. Landskapet domineras av naturbetesmarker, fruktodlingar och mindre träddungar spridda i landskapet. Vattendragen Klammersbäck och Mölleån är frodiga inslag som skapar markanta höjdskillnader då de skär genom det kulliga landskapet. En rumsvariation kan även uppfattas vid transport längs väg 9. Öppna utblickar sluts med jämna mellanrum av skogsdungar och vägskärningar. Figur 19. Övergripande rumsanalys längs sträckan Det kan identifieras ett antal olika landskapsmiljöer med olika markanvändning längs sträckan, vilka är markerade i Figur 20. Figur 20. Den berörda sträckan där gång- och cykelväg ska läggas längs väg 9. Kringområdet är uppdelat i delområden efter olika markanvändning. 21

22 Väg 9 (markerad med A i Figur 20) har en sträckning som i stort sett är densamma sedan början av 1800-talet. Topografin längs sträckan varierar kraftigt med höjdskillnader på 25 meter mellan högsta och lägsta punkt. För att hantera terrängen går vägen omväxlande på bank och i skärning. Mitt emellan Kivik och Vitemölla, ovan Backafallen, ligger Marknadsplatsen (B) på ett öppet sandstäppfält. Större delen av året ligger platsen öppen med ett vidsträckt havspanorama, men tre dagar om året lever fältet upp med över besökare, vilket gör marknaden till en av landets största. Figur 21. Kiviks marknadsplats med utsikt över havet. Vitemölla (C) är en liten fiskeby med idag knappa hundra invånare. Orten kan bara anas från vägen. Havängs sommarby (F) är ett stugområde med både permanent- och fritidsboende. Här finns ungefär 170 tomter i lummigt gröna omgivningar. Både Mölleån (D) och Klammersbäck (E ) skär igenom det kulliga landskapet med en västöstlig riktning och havet som recipient. Ett frodigt grönt band med lövträd går längs med åarnas strandlinjer och skuggar vattnet. Figur 22. Mölleån till vänster och Klammersbäck till höger. Vidsträckta områden med odlad mark (G) finns i anslutning till vägen, där även äppelodlingar är ett vanligt inslag. På flera delar längs sträckan finns ytor med ängs- och betesmark (H) vilket håller landskapet öppet. 22

23 Figur 23. Till vänster: Fält med äppelodling. Till höger: Åkermark med odling av olika grödor. Som en kontrast och variation till det öppna landskapet finns ett par skogsområden (I) spridda längs sträckan. Figur 24. Ädellövskog, dominerande trädslaget är bok (Fagus sylvatica). Nollalternativet Nollalternativet innebär fortsatt cykling längs med befintligt vägnät, vilket inte bedöms medföra några konsekvenser för landskapsbilden. Vägalternativet En nyanläggning av en gång- och cykelväg kommer att ta mark i anspråk. Där väg 9 går i skärning kommer även skärning behöva göras för gång- och cykelvägen. Där vägen går på bank kommer omgivande mark behöva fyllas upp så att gc-vägen hamnar på samma nivå som väg 9. I det förslag som tagits fram kommer gång- och cykelvägen till största delen att ligga i nivå med vägen eller högre. Utbyggnad av en gc-väg medför att den hårdgjorda, asfalterade ytan ökar. Vägrummet blir bredare och kan komma att uppfattas som större än tidigare. För att ta ner skalan har det föreslagits en grön skiljeremsa mellan körbanan och gång- och cykelvägen. Längs vissa sträckor är det extra viktigt att minimera markintrång och påverkan på natur- och kulturvärden. På dessa sträckor har grönremsan tagits bort. Vid de båda vattendragen kan ingreppen i landskapet bli något större då en ny bro tillkommer och en bro breddas, varför en anpassning av gc-vägen får göras med avseende på många olika intressen såsom landskapsbild, naturvärden, trafiksäkerhet och boendemiljö. Vyerna för cyklisten kommer i stort sett att vara samma som i dagsläget förutom vid broläget vid Mölleån, där en separering i sidled och höjdled kommer att göras från väg 9. Med dessa anpassningar bedöms projektet sammantaget medföra en liten konsekvens på landskapsbilden. 23

24 5.2. Kulturmiljö Kulturmiljö är en miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. Människor har bott i kustlandskapet runt Simrishamn under hela jägarstenåldern, men började så småningom flytta sina bosättningar mer inåt land, lockade av den goda odlingsoch hagmarken. Det skånska kultulandskapet kan sägas härledas tillbaka till denna tid, då man började röja och odla marken i den lövskogsbygd som ursprungligen täckte landskapet. Från denna tid har man funnit fynd i form av bland annat stenkammargravar och hällkistor. I Ravlunda socken finns exempelvis Havängsdösen, och i närhet av denna har fynd från en boplats gjorts. Under bronsåldern fortsatte bosättningarna inåt land, och från denna tid finns också imponerade gravmonument i form av gravhögar och rösen, inte minst den så kallade Kiviksgraven utanför Kivik. Ett stort antal högar finns bland annat i hagmarken utmed den västra sidan av väg 9. Figur 25. För att illustrera hur många lämningar som är lämningstyp Hög i riksantikvarieämbetets databas i området mellan Kivik och Ravlunda har de här markerats med fyllda, röda ringar. 24

25 Figur 26. Högar i betesmarken väster om väg 9, norr om vägen mot Vitaby. Under järnåldern blev klimatet gradvis kallare och fuktigare, vilket påverkade livsbetingelserna. Djuren behövde nu stallas in under vintern, vilket fick till följd att människorna blev mer bofasta. Under denna tid bildades byar i slättlandskapet och marken delades upp i inmark med bland annat åkrar och hagmark och utmark, som vanligen var skogsbeklädd. Lämningar som kan ses i landskapet från denna tid är exempelvis gravfält, stensättningar, domarringar och resta stenar. Figur 27. Gravfält (Ravlunda 171:1 ) med 16 fornlämningar bestående av domarringar, skeppsättning och resta stenar längs den östra delen av väg 9. En allmän uppfattning är att det under vikingatiden skedde en kraftig befolkningsökning. Under medeltiden fortsatte byarna att utvecklas och kyrkor började byggas i socknarna. Vitaby och Ravlunda är exempel på byar som har kyrkor med en välbevarad medeltidskaraktär. Under denna tid blev kyrkans och adelns mark allt större och gårdar med större och mer sammahängande landområden blidades. Torup är en sådan gård med medeltida ursprung. 25

26 Figur 28. Torups gård, medeltida kyrkor i Ravlunda och Vitby, samt exempel på platser med gravfält. Under 1100-talet började det skånska sillfisket sin storhetstid, där man under närmare 400 år försåg stora delar av Nordeuropa med fisk. Fiskelägen uppstod då längs med kusten, exempelvis i Kivik. Simrishamnskusten kom så småningom att stå under de tyska Hansastädernas kommersiella inflytande, där handel med sill och andra varor blev betydelsefullt. Vid 1500-talets slut hade sillfisket gått tillbaka och traktens ekonomiska uppsving var över. Under och 1800-talet antogs förordningar om skiftning av jorden så att varje brukare skulle få jord i så få markområden som möjligt. Effekten av detta blev att bystrukturerna splittrades och gårdarna flyttades ut. Landskapet blev mer storskaligt och rätvinkligt, vilket kan ses i form av raka stengärden och vägar som följer de nya ägogränserna. Jordbruket byggdes ut och utvecklades, där de större skördarna gav upphov till jordbruksbaserade industrier. Dessa lades ofta i närheten av de nyanlagda järnvägarna. Järnvägen Ystad- Brösarp byggdes tex Nya byar uppstod utmed järnvägslinjen. I början av 1900-talet lades grunden till de första yrkesfruktodlingarna i Kivikstrakten, vilket passade bra på de sandiga och torra jordar som var dåliga för åkerbruk och vall. Under de följande årtiondena spred sig odlingarna utmed kusten. Under 1900-talet fortsatter utvecklingen av jordbruket, vilket resulterade i stora brukningsenheter på slätten och djurhållning i backlandskapet, där marken är mindre bördig. Kring sekelskiftet började turismen med välbärgade sommargäster i bland annat Kivik. Under 60- och 70-talen ökade sommarboendet utmed kusten och har fram till idag utvecklats till en omfattande och blomstrande turism. Det landskap som väg 9 går igenom har således varit bebott under lång tid och skapats under påverkan från många olika tidsperioder, vilket går att utläsa i landskapet. 26

27 Riksintresse för Kulturmiljövården Den norra delen av sträckan, norr om Vitemölla, ligger inom ett Riksintresse för kulturmiljövården, området Haväng-Vitemölla (L: 8). Riksintresset har en stor geografisk utbredning och omfattar även områden utanför den sträcka som nu studeras. Figur 29. Riksintresse för kulturmiljö, området Haväng-Vitemölla. Inom riksintresset finns bland annat kyrkomiljöer runt Vitaby och Ravlunda, fiskeläget i Vitemölla, delar av Ravlunda skjutfält och områden med betat hedlandskap. Jordmånen i området har varit gynnsam för en tidig bosättning och trakten är därför rik på fornlämningar från såväl sten- som brons- och järnålder Regionalt kulturmiljöprogram I Skånes regionala kulturmiljöprogram finns det utpekat ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer och kulturmiljöstråk. Väg 9 går på berörd sträcka igenom ett område med en särskilt värdefull kulturmiljö och fyra så kallade kulturmiljöstråk. Den särskilt värdefulla kulturmiljön i området, benämnt Andrarum Kivik, omfattar många olika typer av miljöer såsom orterna Andrarum, Eljaröd, Brösarp, Kivik och Vitemölla, landskapet med de stora brukningsenheterna runt Torup sant Ravlunda pansarskjutfält, Christinehofs slottsanläggning och Alunbruket i Andrarum. 27

28 Figur 30. Värdefull kulturmiljö, benämnt Andrarum-Kivik i det regionala kulturmiljöprogrammet. I motivet för bevarandet anges att det inom området ryms flera kulturhistoriskt intressanta miljöer, vilka illustrerar olika skeden såsom det förhistoriska, det godsanknutna agrara och det tidigt industriella. Ett flertal olika monument och miljöer är dessutom av betydelse för landskapsbilden. Inom Andrarum-Kivik finns följande platser omnämnda i närheten av väg 9: Torup, vars stora brukningsenheter påverkat landskapet. Kivik, där bland annat Kungagraven finns. Orten har även varit betydelsefull under sillfiskets stortid, under tiden som handelsstad under Hansan och senare för turismen. Vitemölla, ett fiskeläge som även hade en kvarn, vilket var viktigt då jordbruket utvecklades. De vitkalkade sockenkyrkorna i Vitaby och Ravlunda som är väl exponerade i landskapet, liksom bebyggelsen kring dessa. Det stora antalet fornlämningar från sten-, brons- och järnålderstyp som berättar om områdets historia och utveckling. De tre kulturmiljöstråken i kulturmiljöprogrammet är Landsvägen Trelleborg-Ystad-Simrishamn-Brösarp (väg 9) Skånelinjen Per Albin-linjen Ålakusten Landsvägen Trelleborg-Simrishamn-Brösarp går idag under namnet väg 9. Vid en jämförelse mellan de sträckningar som finns på Skånska rekognosceringskartan från och från Generalstabskartan från 1860-talet finner man att sträckningen i stort är densamma som idag. I motivet för bevarandet anges att även om vägen på flera ställen har dragits utanför samhällen, så är den gamla landsvägen till största delen väl bevarad. Man kan därmed följa vägens utveckling som vägens olika åldersringar i landskapet. Skånelinjen, eller Per Albin-linjen som den också kallas efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson, började byggas år 1939 och skulle fungera som en befästningslinje längs den södra kusten. Skånelinjen sträckte sig från Båstad till Vieryd i Bromölla kommun och skulle 28

29 förhindra mindre båtar, sjöstridsvagnar och trupper att nå land. Försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som gränsprovins. Kusten mellan Kivik och Åhus kallas ålakusten. I detta område var ålen länge en av de mest betydelsefulla inkomstkällorna. I motivet för bevarandet anges att de ålabodar, torkställningar och fiskeplatser som återstår är värdefulla dokument över Skånes fiskenäring Fornlämningar Trafikverket lät utföra en arkeologisk utredning steg 1,vilken redovisas i rapporten GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik (Österlenarkeologi 2016). Syftet med utredningen var att bedöma om det inom utredningsområdet finns ytor med risk för att träffa på tidigare okända, under mark dolda lämningar, samt att bedöma möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. Arbetet baserades på fältarbete, arkivarbete på Historiska museet i Lund, på ATA hos Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer i Stockholm och på Österlens museum i Simrishamn samt arkivoch litteraturstudier på internet. Utredningen gjordes längs en 20 meter bred zon utmed vägens båda sidor. I den arkeologiska utredningen konstateras att väg 9 på den aktuella sträckan i ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. En del av lämningarna utmed vägen är av regional och överregional mycket stor dignitet. I vägens närområde finns ett stort antal registrerade fornlämningar såsom förhistoriska boplatser, flatmarksgravfält, gravfält (domarringar, resta stenar och en skeppssättning), gravhögar, en bytomt (Ravlunda), en jordvall och en milsten. En genomgång gjordes av de fornlämningar som ligger högst 200 meter på vardera sidan av befintlig väg 9, eftersom vissa typer av fornlämningar såsom exempelvis boplatser, gravfält och bytomter kan ha en större utsträckning än vad som redovisas i Riksantikvarieämbetets fornsök. Resultatet från denna genomgång redovisas i det följande. 29

30 Figur 31. Kända fornlämningar i den södra delen av utredningsområdet, hämtat ur rapporten. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik (Österlenarkeologi 2016). I den södra delen av utredningsområdet återfanns följande fornlämningar: RAÄ-nr Avst från väg 9 Beskrivning Terräng Vitaby 134:1 Ca 60 m Boplats med okänd utbredning. I markytan upphittades en flintskrapa samt flera flintavslag. Boplatsen ligger på en förhöjning intill sänka i sandplatå. Vitaby 120:1 Ca 140 m Hög markerad på lantmäterikarta från Vitaby 119:1 Ca 175 m Hög markerad på lantmäterikarta från Terrängen utgörs av flackt sandmarksområde som nu är betesvall Terrängen utgörs av flackt sandmarksområde som nu är betesvall. Väster om dessa finns ytterligare ett stort antal högar och en stensättning. Vitaby 168:1 Ca 300 m Lämningar av hög Närvaron av högen visar att det i området kan finnas numera försvunna högar och andra gravar. 30

31 Figur 32. Kända fornlämningar i den norra delen av utredningsområdet, hämtat ur rapporten. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik (Österlenarkeologi 2016). I den norra delen av utredningsområdet återfanns följande fornlämningar: RAÄ-nr Avst från väg 9 Beskrivning Terräng Vitaby 7:1 Intill väg 9 Milsten av gråsten med ¼ M inhugget. Vitaby 5:1 Ca 80 m Hög Gravhögen är belägen på ett krön av liten höjdrygg. Vitaby 6:1 Ca 150 m Hög Gravhögen är belägen i gammal åkermark på ett krön med en svag västsluttning. Gravar och boplatser, övrigt Väster om gravhögarna RAÄ Vitaby 5:1 och 6:1 finns ett par mindre sjöar. Väster om dessa finns resta stenar (RAÄ Vitaby 26:1-2), två dösar (RAÄ Vitaby 23:1 och 25:1), en hällkista (RAÄ Vitaby 24:1) samt flera boplatser (RAÄ Vitaby 51:1, 53:1 och 95:1). Omkring 200 meter norr om ovannämnda gravar och boplatser finns dessutom en stensättning (RAÄ Vitaby 27:1). Den är belägen ca 90 meter söder om Klammersbäck och 250 meter sydväst om väg 9. Vitaby 48:1 Ca 120 m Boplats. Sex flintavslag och ett 10-tal flintavfall påträffades. Förekomsten av bearbetad flinta var sparsam. Boplatsen ligger i åkermark i en svag västsluttning på en flack höjd. 31

32 RAÄ-nr Avst från väg 9 Beskrivning Terräng Vitaby 47:1 Intill väg 9 Jordvall, 1-3 meter bred och 0,5-1,5 meter hög. Ravlunda 171:1 Ravlunda 166:1 Ravlunda 115:1 Ravlunda 116:1 Ravlunda 62:1 Ravlunda 32:1 Ravlunda 31:1 Ravlunda 172:1 Invid jordvallen Ca 90 m Intill väg 9 Ca 250 m 16 registrerade fornlämning bestående av två domarringar, en skeppsättning, 13 resta stenar. Boplats. Enstaka flintavslag av sydvästskånsk flinta och kristianstadsflinta samt enstaka skörbrända stenar har påträffats. Flatmarksgravfält. Det undersöktes delvis 1949, då framkom elva gravar i form av små jordblandade överodlade rösen. Fynd gjordes av bla keramik, en rakkniv av brons och brända ben. Boplats. I markytans fann det måttligt med flintavslag samt enstaka brända stenar. Boplatsen har sannolikt en större utbredning. Vallen ligger i den nuvarande sockengränsen. Gravfältet är bevuxet med bokskog. Boplatsen ligger i skogsmark i en sydostlig sluttning Gravfältet är beläget i åkermark i en flack sydsluttning. Boplatsen ligger i åkermark i en sydsluttning Ca 200 m Gravhög, överodlad Högen ligger i hagmark, på krönet av en flack förhöjning i ett höjdområde. Omkring 150 meter söder om högen finns ytterligare en gravhög (RAÄ Ravlunda 61:1) Ca 10 m Ca 140 m Ca 200 m Gravhög, benämnd Brunne hög. Gravhög, syns som en oval förhöjning Ravlunda gamla bytomt enligt lantmäterikarta från Det äldsta skriftliga belägget är från I den norra delen av bytomten finns ett borgområde (Ravlunda 30:1). Det finns även en borgkulle, benämnd Vallabacken. Ravlunda medeltida kyrka finns norr om borgen. Ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde Ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde Ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde Den arkeologiska utredningen lokaliserade 30 stycken utredningsytor utmed vägens båda sidor, inom vilka man bedömde att det kunde finnas under mark dolda fornlämningar. Utredningsytorna delades in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritet och rekommenderas att utredas längs hela den markerade sträckan (intensivt). 32

33 Ytor med prio 2 har lägre prioritet och rekommenderas att utredas mer extensivt, dvs på de topografiskt mest intressanta platserna inom respektive yta. Figur 33. Sträckor som rekommenderas utredas vidare i en arkeologisk utredning steg 2. Röda sträckor rekommenderas att utredas intensivt och blå mer extensivt (bild hämtad ur rapporten GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik, Österlenarkeologi 2016). Länsstyrelsen meddelade i ett yttrande daterat , att de inte kommer att ge tillåtlighet för ingrepp i eller vid fornlämningarna Vitaby 47:1 och Ravlunda 171:1 (som båda ligger invid befintlig väg längs dess östra sida). Länsstyrelsen kan ge tillåtlighet enligt kulturmiljölagen för passage av Ravlunda 32:1, förutsatt att befintlig dikesareal tas i anspråk för gc-vägen. Länsstyrelsen bifaller vidare att milstenen Vitaby 7:1 får flyttas vid ett anläggande av gc-vägen på den västra sidan av väg 9. För övriga identifierade ytor längs sträckan gäller att fortsatta arkeologiska insatser i form av en arkeologisk utredning, steg 2 ska utföras. Nollalternativet Nollalternativet medför inga konsekvenser för kulturmiljön. Vägalternativet Gång- och cykelvägen kommer att gå igenom ett rikt kulturlandskap, där resenären kan se omväxlande fornlämningar, kyrkor och mindre samhällen som ligger en bit från vägen. Med föreslagen utformning på gc-vägen kommer tre kända fornlämningar att beröras, vilka är en hög (Ravlunda 32:1), ett flatmarksgravfält (Ravlunda 115:1) och en milsten (Vitaby 7:1). 33

34 En hög - RAÄ Ravlunda 32:1 Ravlunda Havängs sommarby Ett flatmarksgravfält RAÄ Ravlunda 115:1 Ängdala En milsten - RAÄ Vitaby 7:1 Figur 34. Fornlämningar i riksantikvarieämbetets register som berörs av planerat projekt. Milstenen (RAÄ-beteckning Vitaby 7:1) föreslås få stå kvar, medan gc-vägen anläggs väster om denna. Milstenen kommer då att ligga mellan väg och gc-väg. Figur 35. Milsten utmed vägens västra sida. Figur 36. Illustration av gc-vägens placering invid milstolpen. 34

35 Vid flatmarksgravfältet (Ravlunda 115:1) byter gc-vägen sida av vägen och undviker därmed till stor del att göra intrång i den yta som finns redovisad hos riksantikvarieämbetet, men eftersom det markerade området sträcker sig över vägen kommer schakt att ske inom en mindre yta inom området. Gc-vägen kommer här att ligga avskild från vägen med en skiljeremsa och ha en sektion i likhet med den som redovisats i Figur 14. Figur 37. Föreslagen utformning av gc-vägen vid Ravlunda 115:1 (Gravfält) Figur 38. Platsen där gc-vägen är planerad att korsa väg 9 är markerad med ett svart streck. Närmast i bild kommer gc-vägen gå längs vägens västra sida (till vänster i bild), för att bortom strecket ligga till öster om vägen (till höger i bilden). 35

36 Figur 39. Flatmarksgravfältet ligger bortanför infartsvägen i bild längs vägens västra sida, men gravfältet berör även en yta längs den östra sidan av vägen. Figur 40. Detta foto är taget mot söder, dvs i motsatt riktning mot Figur 38. Svart streck visar var gcvägen kommer att korsa vägen. Närmast i bild kommer gc-vägen ligga längs vägens östra sida, vilket är till vänster i bild. Flatmarksgraven går enligt RAÄs databas även över till denna sida av vägen. Fornlämning Ravlunda 32:1 är en hög som finns invid vägens östra sida. Figur 41. Hög, Ravlunda 32:1, invid vägens östra sida. 36

37 Länsstyrelsen har tidigare meddelat att högen (fornlämning Ravlunda 32:1) får passeras under förutsättning att befintlig dikesareal tas i anspråk för gc-vägen. Vid högen föreslås därför att skiljeremsan mellan väg och gc-väg tas bort och att gc-vägen smalnas av till 2 meter och förses med kantstöd för att minska intrånget i fornlämningsområdet. Med föreslagen utformning kommer gc-vägen att ligga i dikesområdet, men schakt behöver göras bakom dikeskrönet för att det ska vara möjligt att sätta stödmuren på plats. Efter utfört schaktarbete återställs marken mellan högen och läget för det befintliga dikeskrönet. Figur 42. Utbredning av fornlämning Ravlunda 32:1, enligt RAÄs register. Genom att föreslå ett kantstöd in mot slänten minskas gc-vägens utbredning. Figur 43. Gc-vägens placering i förhållande till utbredningen av fornlämning Ravlunda 32:1, enligt RAÄs register. Högens höjd visas inte här eftersom den inte är inmätt. 37

38 Figur 44. Föreslagen utformning på gc-vägen vid Ravlunda 32:1. Gc-vägen anläggs i befintligt dike, där sektionen görs smalare genom att en stödmur sätts längs gc-vägens östra sida. Schakt kommer att behöva ske bortanför dikeskrönet för att sätta stödmuren, men efter genomförd åtgärd återställs marken fram till dikeskrönet. Den planerade gång- och cykelvägen kommer att följa en befintlig väg och skapar därmed inte några nya strukturer i landskapet och påverkar inte heller några byar, fiskelägen eller försvarsverk. Projektet bedöms därmed inte medföra några konsekvenser för riksintresset för kulturmiljön eller de regionala intressena Andrarum-Kivik, Skånelinjen eller Ålakusten. Vad gäller det regionala intresset Landsvägen så sägs i beskrivningen att man kan följa vägens utveckling som olika åldersringar i landskapet. En gång- och cykelväg utmed väg 9 skulle kunna betraktas som ytterligare en åldersring till vägen, en nutida beskrivning av vägens betydelse för turism och rekreation. Med en varsam utformning av gång- och cykelvägen finns möjlighet till en positiv konsekvens på detta kulturintresse. Projektet kommer att beröra tre fornlämningar. Milstenen kommer ligga kvar på samma plats som tidigare och dess funktion som avståndsskylt utmed vägen kvarstår, även om miljön runt denna kommer ändras något. Konsekvensen på lämningen bedöms vara liten. Schakt kommer att ske i ett flatmarksgravfält. Åtgärden innebär att eventuella fynd behöver flyttas från sin ursprungliga plats, vilket bedöms medföra negativa konsekvenser för kulturmiljön. Den hög som ligger utmed vägen kommer inte att beröras direkt av gc-vägen, men schakt kommer att ske bortanför dikeskrönet. Högen är väl synlig i landskapet och har därför hög dignitet, men eftersom marken fram till dikeskrönet återställs efter utförd åtgärd bedöms konsekvensen sammantaget som måttlig. Projektet bedöms sammantaget medföra måttliga konsekvenser på kulturmiljön eftersom det berör lämningar som är synliga i landskapet. Därutöver kan fler lämningar påverkas än vad som är känt idag. Vissa anpassningar har gjorts för att minska påverkan och konsekvenser på kända fornlämningar, men tillstånd kommer att behöva sökas för ingrepp i fornlämningar Naturmiljö Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden som alla EU:s medlemsstater ska bidra till att skapa enligt två av EU:s direktiv, Habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden i hela EU. Som medlem i EU har Sverige åtagit 38

39 sig att se till att naturtyperna och arterna kommer att finnas kvar i en långsiktigt hållbar omfattning. Det finns flera Natura 2000-områden utmed väg 9, som alla är skyddade enligt Art- och habitatdirektivet, se Figur 45. Bevarandesyftet och bevarandemålet för Natura 2000-områdena anges i respektive områdes bevarandeplan. Det övergripande bevarandesyftet för alla områden är att bidra till att upprätthålla uppräknade naturtyper och arter i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. Specifika bevarandemål för respektive naturtyp och art finns sen angivna i bevarandeplanerna. Figur 45. Natura 2000-områden mellan Kivik och Ravlunda. Marknadsplatsen (SE ) Marknadsplatsen i Kivik är en av få sandstäppslokaler i landet. Området hävdas inte i nuläget, men hålls delvis öppet genom markomrörning från stora mängder besökare, inte minst under juli månad varje år då Kiviks marknad finns på platsen. På mindre välbesökta delar pågår dock en viss igenväxning. Sandnejlika finns och fältpiplärka har förekommit på platsen. Klammersbäck (SE ) Området består av ett böljande landskap med sandiga, delvis kalkrika, jordar. Området genomkorsas av det lilla vattendraget Klammersbäck. En smal remsa av lövträd löper genom området och det finns fortfarande några tallplanteringar kvar. Natura 2000-arterna stensimpa och fältpiplärka förekommer här. Verkeåns dalgång (SE ) Verkeåns dalgång är ett stort område med varierande karaktär, bland annat fin sandstäpp, kulligt backlandskap, delvis öppet kustområde och tät skog. Många rödlistade arter finns inom området, som också är viktigt för friluftslivet. Delar av området är unika i Sverige med avseende på vegetation, geomorfologi och landskap. Natura 2000-arter inom området är enligt områdets bevarandeplan sandnejlika, stensimpa större vattensalamander och bred gulbrämad dykare. Klammersbäck-Torup (SE ) Klammersbäck-Torup är ett område som följer Klammersbäck på den västra sidan av väg 9. Området är lövskogsdominerat och omges av ett öppet åker- och beteslandskap. Natura 2000-arter inom området är bland annat stensimpa. 39

40 Riksintresse naturvård Riksintresset Verkeån med dalgång (områdesnummer N66) är ett representativt odlingslandskap med lång hävdkontinuitet och rik förekomst av naturbetesmarker. Art- och individrika växtsamhällen, såsom sandstäpp, återfinns bland annat i öppen hagmark och på havsstrandängar. Inom området finns även ek, lind, ask och värdefulla bokskogar. Riksintresset berörs av planerat projekt i en begränsad del mellan Klammersbäck och Ravlunda Verkeån med biflöden nedströms Hallamölla är reproduktionsområde för havsöring. Ovanför fallen i Hallamölla hyser vattensystemet en stationär öringsstam. Verkeån är mycket artrik avseende flora och fauna. Figur 46. Riksintresse naturvård, området Verkeån med dalgång. Vägsträckan som berörs är markerad med en svart ring Naturreservat Det finns två naturreservat utmed den östra sidan av väg 9, Haväng och Vitemölla strandbackar och Verkeån delområde 1. Figur 47. Naturreservaten Haväng och Vitemölla strandbackar samt Verkeån Delområde 1. 40

41 Naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar (NVR-id ) har angivits som skyddsvärt ur naturvårds- och friluftslivssynpunkt. Reservatet har till syfte att bevara de stora biologiska och geovetenskapliga naturvärdena, den unika landskapsbilden, samt att tillvarata områdets möjligheter för friluftsliv. I reservatets föreskrifter anges att det bland annat är förbjudet att uppföra anläggningar, att bedriva verksamhet som förändrar områdets topografi och landskapets allmänna karaktär, att avverka träd och buskar eller att plantera eller så gräs, buskar och träd. Det är även förbjudet att förändra områdets yt- eller dräneringsförhållanden. Inom naturreservatet för Verkeån del I (NVR-id ) är det bland annat förbjudet att utföra schaktning, fyllning eller tippning, anordna upplag, göra åverkan på mark, hägnader och växtlighet och att anlägga nya vägar och stigar. Det är inte heller tillåtet att framföra motordrivet fordon på annat än på de särskilt anvisade vägarna. Regionala intressen I det regionala naturvårdsprogrammet för Skåne finns ett antal områden utpekade, vilka till största delen omfattar samma områden som är utpekade som Natura 2000-områden eller naturreservat. Figur 48. Områden med höga naturvärden, enligt det regionala naturvårdsprogrammet för Skåne. Områdena är indelade i naturklass 1-3 där naturklass 1 innehar högst naturvärden. De utpekade områdena är som följer (från norr mot söder). Ravlundafältet-Verkaån, Klass 2, nr 31 Ravlunda-Vitaby, klass 2, nr 29 Marknadsplatsen i Simrishamn, klass 1, nr 28b För bibehållande av värden nämns bland annat att alla kulturelement som vittnar om den långa brukningen i området Ravlunda-Vitaby bör bevaras och att marknadsplatsen bör hållas fri från fasta anläggningar och bebyggelse. Även åarnas vattenkvalitet omnämns och vikten av att bevara havsöringens lekbottnar i dessa. För att bevara Ravlundafältet-Verkaån bör bland annat betesdriften fortsätta. Ingen exploatering bör ske i området och landskapspartier bör bibehållas öppna. 41

42 Lokala intressen Simrishamns kommun har i sin naturvårdsplan pekat ut ett antal områden med höga värden runt väg 9, vilka till stor del överensstämmer med de områden som är utpekade som Natura 2000-områden och naturreservat. Några utpekade områden väster om vägen finns även upptagna i Ängs- och betesmarksinventeringen, se kap De höga värdena kommer sig bland annat av att områdena innehåller naturtypen sandstäpp, men inom de utpekade områdena finns även trädbevuxen mark och vattendragen Mölleån och Klammersbäck. De utpekade områdena har också höga värden för rekreation. Figur 49. Områden utpekade i Simrishamns kommun Naturvårdsplan Ängs- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket har sedan år 2002 låtit inventera Sveriges ängs- och betesmarker för att se var det finns speciella naturvärden och kulturlämningar. Inventeringen används bland annat för uppföljningar för åtgärder och miljöersättningar samt som underlag vid samhällsplanering. I inventeringen framgår att det utmed väg 9 finns betesmark med lång kontinuitet av bete. I de utpekade områdena har många olika arter tidigare identifierats såsom exempelvis backnejlika, bockrot, gulmåra, hedblomster och sandnejlika. Det finns även ytor som bedömts vara möjliga att restaurera. De ängs- och hagmarker som ligger närmast väg 9 har inventerats och bedömts inom ramen för naturvärdesinventeringen, se kap Figur 50. Områden utpekade i Ängs- och betesmarksinventeringen. 42

43 Naturvärdesinventering Trafikverket gav WSP Sverige AB i uppdrag att genomföra en naturvärdesinventering av området. Syftet med inventeringen är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald och att ge rekommendationer för att minimera risken för att negativa konsekvenser uppstår. Naturvärdesinventeringen genomfördes i en korridor som omfattade minst 20 m på vardera sidan om väg 9. De naturtyper som identifierades klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde i graderna Högsta naturvärde (störst positiv betydelse för biologisk mångfald) Högt naturvärde (stor positiv betydelse för biologisk mångfald) Påtagligt naturvärde (påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald) Visst naturvärde (viss positiv betydelse för biologisk mångfald) Inventeringen visade att det är ett artrikt område med många rödlistade arter och ovanliga och hotade naturtyper. Även objekt med biotopskydd identifierades. Resultatet av inventeringen redovisas i Figur 51 och Figur 52. Figur 51. Kartan visar de linje-, yt- och punktobjekt som identifierades i naturvärdesinventeringen i projektets norra del. 43

44 Figur 52. Kartan visar de linje-, yt- och punktobjekt som identifierades i naturvärdesinventeringen i projektets södra del. Det inventerade området består till stora delar av ängs-och betesmarker och odlingar, men även av några mindre ytor med bokskog och blandskog. Inventeringen visade att flera naturvårdsarter, bland annat fridlysta och rödlistade arter, förekommer i området och det påträffades även ett par särskilt skyddsvärda träd. Utredningsområdet är således ett biologiskt rikt område med generellt hög artrikedom som innehar flera områden med höga naturvärden. De områden som uppvisar de högsta naturvärdena är de två bäckarna (RAV 08 och 15, se Figur 51 och Figur 52), marknadsplatsen (RAV 16), samt de betade och delvis kalkrika sandmarkerna vid Ängdala (RAV 05-07). Områdena kring Ängdala, strax norr om Klammersbäck, är det område som hyser de högsta värdena inom inventeringsområdet. De högsta naturvärdena finns inom Natura området längs den östra sidan av vägen, men även på den västra sidan av vägen är naturvärdena höga med bland annat gott om hedblomster. Marknadsplatsen strax norr om Kivik bedömdes ha ett högt naturvärde, men den inventerade ytan längs med väg 9 bedömdes generellt ha lite sämre art- och biotopkvalitéer jämfört med resten av Natura 2000-området och bedömdes inte utgöra en Natura naturtyp. På den västra sidan av vägen fanns en del naturvårdsarter. 44

45 Fridlysta och rödlistade arter Det finns ett antal växt- och djurarter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Det betyder bland annat att det är förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och ta bort eller skada frön eller andra delar. Inom ramen för naturvärdesinventeringen noterades de fridlysta arterna gullviva, hedblomster, rosenlök och stor sandlilja. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd. De inventerade arterna stämdes även av mot rödlistan, vilket är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. I inventeringen noterades fyra arter som är rödlistade, varav tre av dem även är fridlysta: rosenlök, nära hotad (NT), hedblomster, sårbar (VU), almskruvmossa, starkt hotad (EN) och stor sandlilja, starkt hotad (EN). Figur 53. Kartan visar de rödlistade- och fridlysta arter samt skyddsvärda träd som identifierades i naturvärdesinventeringen Biotopskyddade områden Vissa biotoper är skyddade med automatik enligt 7 kap miljöbalken, till exempel alléer, stenmurar, odlingsrösen pilevallar och småvatten i jordbruksmark. Dessa finns i de flesta fall i jordbrukslandskapet och har minskat starkt till följd av rationaliserad markanvändning. De kvarvarande biotoperna har stor betydelse för den biologiska mångfalden, dels för att de i sig är livsmiljöer för växter och djur som är anpassade till ett 45

46 öppet landskap, dels för att de tillför småskalig variation i landskapet och kan knyta samman olika områden. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Förbuden gäller dock inte, enligt 7 kap 11a Miljöbalken, byggande av allmän väg enligt en fastställd vägplan. Det har gjorts en inventering av objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Två objekt kunde identifieras inom den sträcka för gc-vägen som nu föreslås, vilka kort beskrivs nedan. För varje objekt finns angivet ett objektnummer, vilket kan återfinnas på kartorna i Figur 51 och Figur 52. En stenmur (RAV 13) i form av en enkel rad med ganska stora stenar. Denna är möjligtvis biotopskyddad, eftersom det kan finnas en stenrad under som är övertorvad. Stenmur nära Möllebäcken(RAV 14) som nästan är helt övervuxten med buskar. Endast en stenrad syns, men innehåller troligtvis två. Figur 54. Stenmur i betesmark till vänster (RAV 13) och stenmur invid Mölleån till höger (RAV 14) Strandskydd Vattendragen Klammerbäck och Mölleån omfattas av strandskydd 100 m från strandkant. Strandskyddets syfte är att bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv, men också för att skydda strandnära djur- och växtarter. Inom ett strandskyddsområde är det enligt 7 kap. 15 miljöbalken förbjudet att uppföra nya byggnader eller utföra andra åtgärder som motverkar strandskyddets syften. Förbuden i 15 gäller emellertid inte vid byggande av allmän väg enligt en fastställd vägplan. Att förbuden i miljöbalken inte gäller för en vägplan innebär dock inte att strandskyddets syften inte behöver beaktas vid planeringen av vägprojektet. Båda vattendragen har bedömts ha högsta naturvärdesklass, främst på grund av värden knutna till själva vattendraget. Kantzonen har en kvävegynnad flora av vanliga arter samt en del träd som erbjuder skugga och stabiliserar kantzonen. Resten av det strandskyddade området består vid Mölleån och söder om Klammersbäck av kultiverad gräsmark utan naturvärden. Inom strandskyddat område norr om Klammersbäck finns artrika gräsmarker som bedömts ha höga naturvärden (RAV06 i Figur 51). Nollalternativet Nollalternativet medför inga konsekvenser för naturmiljön. 46

47 Vägalternativet Naturvärdesinventeringen visar att det finns många områden med höga naturvärden längs väg 9. Generellt sett är områdena fler och med högre naturvärdesklass längs vägens östra sida än längs den västra, varför många av dem undviks genom att föreslå att gång- och cykelvägen huvudsakligen anläggs längs med vägens västra sida. Dock kommer föreslagen utformning att beröra en del utpekade naturvärden och ett par områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Nedan redogörs detta närmare. Natura 2000 Natura 2000-områdena Marknadsplatsen, Klammersbäck och Klammersbäck-Torup påverkas varken direkt eller indirekt av gc-vägen. Med föreslagen utformning av gc-väg och gångbana kommer däremot Natura 2000-området Verkeåns dalgång att beröras. Omfattningen av intrånget syns i Figur 55 och Figur 56. Natura 2000-området går delvis ut i väg 9 och omfattar även en del av vägområdet samt busshållplatsen norr om Ravlundakorset. De delar av gc-väg och gångbana med tillhörande slänter som ligger inom Natura 2000-området har beräknats täcka en yta på 0,06 ha (560 m2) av Natura området. Det kan jämföras med totala ytan för Verkeåns dalgång som är på över 2700 ha, varav 1105,8 ha naturtyper. Busshållplats Figur 55. Föreslagen ny gångbana och gång- och cykelväg (ljusblå linjer) i förhållande till gränserna för Natura 2000-område Verkeåns dalgång (mörkblårandig yta). 47

48 Figur 56. Illustration av gångbanans placering invid bilvägen mellan Ravlundskorset och busshållsplatsen. Inom Natura 2000-område Verkeåns dalgång är det främst sandstäppen, de artrika gräsmarkerna samt Verkeån och dess omgivande alluviala skogar som utgör prioriterade naturtyper och de hyser de flesta av de hotade arterna inom området (se Tabell 1). De områden som ligger närmast väg 9 består dock av betad tidigare åkermark som inte utgör en Natura 2000-naturtyp (se Figur 57). Tabell 1. Förekommande naturtyper och Natura 2000-arter inom Verkeåns dalgång. Tabellen kommer från kartverktyget Skyddad Natur. 48

49 Figur 57. Förekommande naturtyper och icke-naturtyper i den del av Verkeåns dalgång som ligger närmast den planerade gc-vägen. Bilden är från den reviderade naturtypsklassningen från 2011 som är den nu aktuella. Den delen som gc-väg och gångbana berör visas med en rosa ellips och utgörs av kultiverad betesmark (icke-natura, kod 6911). Bevarandemålen för de hävdberoende markerna och sanddynshabitaten inom Verkeåns dalgång och som finns i närheten av föreslagen gc-väg är följande: Sanddynshabitat Inlandssanddynernas (2330) areal ska täcka minst 33 ha. Gräsmarkssanddynerna (2330) hävdas i nuvarande omfattning så att ingen negativ förnaansamling sker. Buskskiktet skall inte täcka mer än 10 % av dess areal. Trädskiktets krontäckning skall inte täcka mer än 10 % av arealen och endast utgöras av enstaka solitärträd och mindre grupper. Mått sätts för sandblottor och vedartad igenväxningsvegetation. Hävdberoende marker De torra hedarna (4030) har en bevarad utbredning på minst 212 ha och enbuskmarkerna (5130) ska finnas på minst 4 ha. Den torra hedens (4030) buskskikt skall inte täcka mer än 10 % av dess areal. Enbuskmarkens (5130) buskskikt skall inte täcka mer än 25 % av dess areal. Trädskiktets krontäckning skall inte utgöra mer än 10 % för heden (4030) och enbuskmarken (5130), och skall endast utgöra av enstaka solitärträd och mindre grupper. Sandstäppen (6120) skall ha en bevarad utbredning på minst 23 hektar. Arealen skall utökas, även om det sker på bekostnad av övriga habitat. Sandstäppen (6120) ska inte ha något busk eller trädskikt, mark-ph och buffertförmåga ska vara tillräckligt hög för att tillåta etablering av de typiska sandstäppsarterna (buffertvärdet bör vara minst 5% CaCO 3, ph bör vara 49

50 minst 7). Sandstäppen (6120) har sandblottor på minst 10 % av provrutornas yta och negativa indikatorarter (hundkex, brännässla, åkertistel, krusskräppa, rotfibbla, monke samt knylhavre) förekommer med <5% frekvens i provrutorna. Gräsmarkerna 6210 (minst 98 hektar), 6230 (minst 0,5 ha) och 6270 (minst 128 ha) skall bibehålla sin nuvarande utbredning. Arealerna gräsmarkerna skall om möjligt utökas på bekostnad av kulturbetesmarken (bl.a. knylhavregräsmark). På låglandsgräsmarkerna och kalkgräsmarkerna (6270, 6210) skall träd- och buskskikt i regel inte förekomma, endast enstaka solitärer och mindre grupper kan sparas om de har naturvårdsvärde. I och i anslutning till de hävdade habitaten ska antalet grova och ihåliga träd öka. Träd- och buskskikt skall dock som regel inte förekomma på stagggräsmarkerna (6230), högörtängen (6430) och fuktängen (6410). Förekommande äldre, solitära träd och buskar ska få vara kvar. Successionsträd planeras utanför högörtängen, stagg-gräsmarkerna och fuktängen. Hydrologiska förhållandena ska på sikt vara ostörda (till år 2030). Samtliga naturtyper skall hävdas så att förnaasamlingen och igenväxningsvegetationen kan anses vara ringa (på sikt ej negativ för flora och fauna). Fukt- och högörtängarna har en utbredning på minst 5 ha (6410) resp. 2-4 ha (6430). Högörtängarna kan föras över till fuktäng (6410). De trädklädda betesmarkernas, 9070, omfattning (20 ha) ska bevaras. Trädbeståndet bör vara luckigt för att gynna fältskiktet och faunan. De trädklädda betesmarkerna (9070) ska hävdas så att förnaansamlingen och igenväxningsvegetation kan anses vara ringa (på sikt ej negativ för fauna och flora). Negativa indikatorarter ska inte finnas med mer än 25% täckningsgrad på valfri plats i objektet (i.e. hundkex, brännässla, åkertistel, krusskräppa, örnbräken, blåbär, lingon, samt bergrör, grenrör och hässlebrodd). Förutsättning för gynnsam bevarandestatus för de hävdberoende markerna är enligt bevarandeplanen fortsatt och utökad hävd av betesmarker och åkerarealer för att bibehålla och delvis återskapa det öppna jordbrukslandskapet i framförallt de nedre delarna av Verkeåns dalgång. Även avveckling av bl.a. sambete mellan kulturbetesmarker och naturbetesmarker och annan påverkan som är negativ för den hävdberoende floran och faunan. De största riskerna för skada enligt bevarandeplanen är bland annat tillförsel av näringsämnen eller givor, utebliven störning i form av återkommande markomrörning samt bebyggelse, vägar och anläggningar inom området eller i angränsande områden. Den ena platsen där Verkeåns dalgång påverkas är invid en bostadsfastighet. Här föreslås gc-vägen ligga i en mycket marginell del av Natura 2000-området som ligger utanför den nuvarande betesfållan och som idag sköts som en vanlig gräsmatta (se Figur 58). Av bevarandeplanen framgår att ytan inte utgörs av någon Natura 2000-naturtyp (Figur 57). Eftersom inte pågående markanvändning påverkas och inga utpekade naturtyper eller arter berörs så bedöms projektets konsekvenser för Natura 2000-området som obetydliga. 50

51 Figur 58. Foto taget söder om Ravlundakorset norrut mot reservatet och Natura 2000-området. En marginell del av Natura 2000-området berörs, vilket ligger utanför betesfållan och består idag av en klippt gräsmatta. Norr om korsningen i Ravlunda kommer gc-stråket mellan Kivik och Ravlunda att anslutas till busshållplatsen via en smalare gångbana. Eftersom Natura 2000-området går ut till vägen kommer gångbanan att läggas i delar av området (Figur 55). Staketet som omgärdar betesmarken kommer att därmed att behöva flyttas in 2-3 meter (Figur 59). För att minska intrånget kommer gångbanan vara 1,5 m bred och utan skiljeremsa mot väg 9. Slänten byggs upp med befintliga massor, om möjligt med sandiga massor om sådana påträffas i djupare jordlager under schaktarbetena. Vegetation tillåts återkolonisera slänten från omgivande betesmark utan insådd. Slänten kommer att ingå i det nya vägområdet och skötas med slåtter. Den berörda marken består av kultiverad betesmark och är inte en Natura 2000-naturtyp. Området har inte ansetts ha kvalitéer som gör att den bedömts som utvecklingsmark. Området har i naturvärdesinventeringen ansetts ha vissa värden. Eftersom ytan som tas i anspråk är liten både totalt sett (ca 0,06 ha av totalt över 2700 ha) och sett till storleken på den betesfålla ytan ingår i är bedömningen att varken antalet betesdjur eller möjligheten till rationellt brukande av marken påverkas negativt. Därmed kommer inte åtgärden kunna ha någon negativ påverkan på närliggande betesbetingade Natura 2000-naturtyper eller Natura 2000-arter. Vår bedömning är att konsekvenserna för Natura 2000-området blir obetydliga. 51

52 Figur 59. Foto taget från Ravlundakorset mot den busshållplats som en smalare gångbana ska ansluta till. Höger om väg 9 finns naturreservat Verkeån och Natura 2000-område Verkeåns dalgång. Betesmarken är en ganska artfattig, kultiverad betesmark som inte utgör en Natura 2000-naturtyp. Naturreservat Med föreslagen utformning av gc-vägen kommer naturreservat Verkeån, delområde 1, att beröras. Omfattningen av intrånget syns i Figur 60. Bedömningen av konsekvensen är densamma som för Natura 2000-området ovan dvs. obetydlig. Naturreservatet har dock föreskrifter som står i strid med föreslagen utformning av gc-vägen, bland annat förbud mot schakt, fyllning eller tippning samt förbud att anlägga vägar och stigar annat än för vad som krävs för reservatets skötsel. Därför kommer en dispens från naturreservatsföreskrifterna sökas hos Länsstyrelsen i Skåne län. Busshållplats Figur 60. Föreslagen ny gångbana och gång- och cykelväg (ljusblå linjer) i förhållande till gränserna för naturreservat Verkeån, delområde 1 (grön linje). 52

53 Påverkan på naturvärden Gång- och cykelvägen kommer att passera igenom ett mycket artrikt område vid Ängdala, och en del av betesmarken kommer behöva tas i anspråk. Konsekvensen blir en förlust av biologisk mångfald i det att individer av bland annat fridlysta och rödlistade arter försvinner. Det finns dock en stor areal gräsmark med höga naturvärden inom området vilket gör att en gc-väg genom området inte bedöms orsaka negativa konsekvenser för bevarandestatusen i stort för förekommande populationer, arter eller biotoper. Intrånget kommer att kompenseras, se avsnitt nedan. Breddning av befintlig stenvalvsbro berör inte Klammersbäck alls. Nedströms liggande Natura 2000-område påverkas därmed inte och konsekvensen på de dokumenterade naturvärdena vid passagen av Klammersbäck kommer också att bli mycket liten. Gc-vägen orsakar intrång i områden där de fridlysta arterna gullviva, hedblomster och större sandlilja förekommer, se Figur Figur 61. Förekomst av rödlistade arter, fridlysta arter och skyddsvärda träd norr om Klammersbäck. Påverkan på fridlysta arter sker vid tre platser; 1) mellan Klammersbäck och Ängdala Camping, 2) vid infart till Haväng sommarby, och 3) vid fruktodling ca 300 m innan Ravlundskorset. Konfliktpunkterna är markerade med röd ellips i bilden ovan. Dispens från fridlysningsbestämmelserna i Artskyddsförordningen kommer att behöva sökas för sträckor där en konflikt inte kan undvikas. Två av arterna, hedblomster och större sandlilja, är rödlistade och har därför ingen god bevarandestatus nationellt sett. Hedblomster och stor sandlilja har dock sitt kärnområde i östra Skåne och framför allt hedblomster är vanlig i regionen. Gullviva är inte rödlistad. För gullviva så berörs ca tre 53

54 individer i en äppelodling, och förlusten av individerna kommer inte att påverka bevarandestatusen varken lokalt eller regionalt. För hedblomster så tas en del av dess habitat i anspråk av gc-vägen vilket får som effekt att ett ganska stort antal individer försvinner. Den lokala populationen är dock mycket stor och bevarandestatusen bedöms som god både lokalt och inom regionen. Förlusten av individerna och dess habitat bedöms inte få som konsekvens att bevarandestatusen påverkas, varken lokalt, regionalt eller nationellt. Eftersom arten är mycket vanlig i området bedöms det inte motiverat att samla in frön eller flytta plantor. Istället finns goda möjligheter till självetablering om förutsättningarna är lämpliga. Därför kommer intrånget att kompenseras genom att på så många platser som möjligt längs gc-vägens sträckning nyskapa biotoper lämpliga för hedblomster. Bland annat vid den nya slänten som bildas vid Ängdala. Se mer information under skydds- och kompensationsåtgärder nedan. När det gäller stor sandlilja så påverkas ca 10 individer som står intill vägkanten. Området är under igenväxning efter att ha planterats med gran och det är endast vuxna individer som står kvar. Sannolikt är lokalen utdöd inom några år om inga åtgärder genomförs. Som skyddsåtgärd kommer alla individer att flyttas till annan lämplig lokal, till exempel till nya vägslänten eller till en plats inom områdesskydden. Som kompensation kommer frön samlas in från plantorna innan flytt och sås ut i lämplig biotop. Sammantaget bedöms inte åtgärden påverka bevarandestatusen för stor sandlilja, varken lokalt, regionalt eller nationellt. Biotopskydd och strandskydd Föreslagen utformning medför att två stenmurar (RAV 13 och 14) kommer att behöva kortas för att ge plats för gång- och cykelvägen. Dessa omfattas av det generella biotopskyddet (7 kap. 11 Miljöbalken). Inom vägplaneprocessen kommer dispens från biotopskyddsbestämmelserna att hanteras. Stenmurarnas naturvärden har i en inventering bedömts som låga. Stenmuren (RAV14) vid Mölleån är helt överväxt av ris, mossa och gräs vilket gjort att den inte längre än solbelyst och inte utgör habitat för t.ex. kräldjur och insekter. Den andra stenmuren (RAV13) har endast en enkel stenrad ovan mark utan håligheter. Inga särskilda arter noterades. Påverkan på stenmurarna blir ganska begränsad, 9,5 m av RAV13 och 9 m av RAV14 behöver tas bort permanent för att ge plats åt gc-vägen. Under byggtid behöver ytterligare 6 m av båda stenmurarna tas bort för att göra plats för ett arbetsområde. Dessa delar kommer dock återställas till ursprungligt skick. Stenen från de delar av RAV13 som försvinner permanent forslas från platsen. Stenmuren RAV13 är inte lämplig att bygga på med mer sten, det förstör upplevelsen av stenmuren som ägoslagsgräns och medför ingen naturnytta. Den sten från stenmur RAV14 som försvinner permanent används för att bygga på resterande delar av RAV14. Sammantaget så bedöms konsekvensen av det förhållandevis mindre intrånget bli obetydlig. Inom vägplaneprocessen kommer dispens från strandskyddet att hanteras. I det aktuella fallet kommer gc-vägen att passera vattendragen med bro, och en del av stranden närmast väg 9 kommer att tas i anspråk. Inget av broalternativen innebär någon konsekvens på vattendragen, där de högsta naturvärdena finns. Vid Mölleån kan enstaka klibbal behöva tas ner för att få plats med bron. I första hand kommer dock träden beskäras om de är i vägen för nya bron i anläggnings- eller driftskedet. Om träd tas ner och möjlighet finns kommer dessa att ersättas med nya träd av samma art och med svenskt ursprung. Intrången i naturmiljön blir, med valda broalternativ, sammantaget mycket små. Endast norr om Klammersbäck sker ett intrång där naturvärdena är höga. Eftersom allmänhetens möjlighet att besöka området kommer att förbättras i och med gc-vägen och berörda naturvärden är begränsade och intrånget kan kompenseras (se nedan) så bedöms gc-vägen vara förenlig 54

55 med strandskyddets syften. Särskilt skäl är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Vägplanearbetet inklusive förstudien har visat att valt alternativ ger minst intrång i naturmiljön och att det inte finns några andra rimliga alternativ. Skydds- och kompensationsåtgärder Eftersom gång- och cykelvägen gör intrång i naturområden med naturvärden, bland annat fridlysta och hotade arter, finns anledning att försöka minimera negativa konsekvenser genom skyddsåtgärder och att kompensera för intrånget. Skyddsåtgärder i projektet har varit att både undvika och minimera intrång vid känsliga passager, bland annat där naturvärdena är höga. Det har dels skett genom att undvika östra sidan av väg 9 där de högsta naturvärdena generellt förekommer (se avsnitt 4.2). Dels har intrånget minimeras genom att gc-vägen får en smalare sektion utan skiljeremsa vid vissa avsnitt (se avnitt 4.3). Storleken på tillfälliga nyttjanderätter har också minimerats, se avsnitt 5.6. Vid val av passage över vattendrag har påverkan på naturmiljö varit en viktig faktor. Den övergripande kompensationsåtgärden i projektet är att skapa sandiga och näringsfattiga gräsmarker där det planeras för gröna skiljeremsor eller gröna slänter. Ett generellt arbetssätt är att återanvända de översta sandiga massorna från områden med utpekade naturvärden i de nya slänterna. Då finns goda möjligheter till återetablering av lokalt förekommande arter av gräs och örter från fröbanken eller rotfragment. Där det finns sandiga jordlager på djupet som kan komma upp till ytan vid en markomrörning kommer dessa massor, där det är genomförbart, att användas i de nya slänterna. Dessa slänter lämnas sen fria för fri utveckling och fri etablering av arter. Dessa sandiga slänter kommer också bli lämpliga habitat för många sandlevande insekter, t.ex. många solitära arter av bin. Geotekniska undersökningar har visat att sandiga massor främst finns i norra halvan av gcvägens sträckning (Figur 62). I södra halvan är islaget av lera och silt större vilket gör det svårare att skapa sandiga slänter från befintliga massor. Vissa mindre sträckor verkar dock lämpliga, t.ex. i höjd med marknadsplatsen och vid Mölleån (Figur 62). På en del slänter kommer det vara direkt olämpligt att lämna ytan för fri utveckling. Det gäller bland annat slänter med brant lutning (1:2) där erosion kan bli problematiskt samt slänter där lera och silt finns i större omfattning. På dessa slänter kommer etableringen av vegetation att ske genom sprutsådd. Enligt gc-vägens gestaltningsprogram ska gc-vägens slänter ha en torrängsflora. Sådd kommer därför att ske med en fröblandning med torrängsarter, helst med ett så lokalt ursprung som möjligt. I handeln finns idag torrängsblandningar med svenskt urprung, både för kalkrika och kalkfattiga jordar. En torrängsvegetation längs gång- och cykelvägen skulle, förutom att mildra konsekvenserva av habitatförlusterna, bidra till bättre spridningmöjligheter för arter i området. Vegetationen längs gc-vägen, både självetablerad och sådd sådan, sköts lämpligast med slåtter under perioden juli-augusti. 55

56 Figur 62. Figuren visar vilka avsnitt längs väg 9 som enligt en geoteknisk utredning kan ha sandig jord på djupet utan inblandning av för mycket lera eller silt Vatten Gång- och cykelvägen kommer att passera vattendragen Klammersbäck och Mölleån. Båda vattendragen är meandrande med en botten som främst består av finsand, men där det även förekommer fläckar med renspolat grus. Marken runt vattendragen är grön och frodig och runt dessa växer träd såsom exempelvis klibbal, gråal och pil. I Klammersbäck förekommer döda grenar i vattnet. Enligt uppgift går havsöring upp i båda vattendragen och vid naturvärdesinventeringen hittades smolt av öring i Mölleån. I naturvårdsinventeringen erhöll båda vattendragen det högsta naturvärdet, naturvärdesklass 1. Klammersbäck ingår i Natura 2000-områdena Haväng och Vitemölla strandbackar samt Klammersbäck-Torup och utgör där Natura 2000-naturtypen Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (natura 2000-kod 3260). Utredningsområdet berör inga vattenskyddsområden. Vägen korsar inga av de grundvattenförekomster som är förtecknade i Vattenkartan (VISS). Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen att följa vägens profil och bedöms därmed inte påverka grundvattenförhållandena i området. En hydraulisk utredning har genomförts som omfattar båda vattendragen. Målet med utredningen var att ta fram nivån vid 100-års regn, information som behövs för att ta fram 56