Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut"

Transkript

1 Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut

2 Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal

3 Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed Up and Go Diff-TUG = tidskillnad mellan TUG och TUGmanuell SPPB, Short physical performance battery COPM, Canadian Occupational Performance Measure

4 Vilka slutsatser kan dras av resultatet? Vägleder leg. personal kring vilken funktionsnivå pt befinner sig på. Åskådliggöra för pt kring dess funktionsnivå.

5 Hur drar vi nytta av bedömningsinstrument? Intervju Observation Skattning TUG Sammanfattad behovsbedömning av planerad insats

6 Patient 1 Problem Händelsedatum: :38 Pt upplever att hon går lättare inomhus med roll som hon själv inhandlat. Patientens upplevda svårighet(att gå utan hjm inne) avseende aktivitet/delaktighet enligt ICF:s skala 0-4: 2, måttlig Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :58 Mål Händelsedatum: :42 Målsättning: Pt ska kunna röra sig tryggt/säkert i bostaden. Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :58 PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig Händelsedatum: :56 Utredning: Pt uppger att hon går lättare med roll inomhus. Känner sig vinglig utan. Berättar att hon fort blir andningspåverkad under aktivitet. Pt går ut flera ggr i veckan med stöd av roll för att göra inköp. Begränsas pga sin andning. Fåt ofta stanna för att pausa. Observerar pt i bostaden. Pt rör sig fritt utan sin roll. Inga tecken på snedsteg eller vinglighet. Bedömningsinstrument vid utredning: TUG 16.50sek = oberoende i förflyttningar utomhus/inomhus. Blir andfådd men återhämtar sig efter en kort sittande vila. KLarar uppresning/vändning utan problem. TUG-m 15.78sek Risk för begränsning avseende aktivitet /delaktighet vid utebliven insats enligt ICF:s skala 0-4: 1, liten Planerad insats: balans-, styrketräning Kommentar: Detta får ske via VC Patientens förväntade effekt/nytta av planerad insats enligt ICF:s skala 0-4: 1, liten Kommentar: Pt tveksam till att det ska kunna hjälpa henne. Hade en önskan om roll för inomhusbruk. Informerar pt kring effekten av balans/styrketräning. Kommer överens om att pt ska fundera mer kring detta. Kontakt via telefon om ca 2v. RISKANALYS Identifierade risker av planerad insats: Låg motivation till träning. Risker begränsas genom: Telefonuppföljning med pt. Stöd i kontakt med VC. Kvarvarande risker är acceptabla. Sammanfattad behovsbedömning av planerad insats enligt l ICF:s skala 0-4: 1, liten Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :58

7 Problem Händelsedatum: :26 Pt med nedsatt gångförmåga efter knäplastik vänster. Patient 2 Svårighet: röra sig utomhus. Patientens upplevda svårighet avseende aktivitet/delaktighet enligt ICF:s skala 0-4: 3, stor Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :53 Mål Händelsedatum: :28 Målsättning: Kunna gå utomhus 20min/dag. Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :53 PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig Händelsedatum: :28 Utredning: Pt använder kkp:ar inomhus. Kan även röra sig korta sträckor utan. Pt har inte varit ute och gått mer än vid läkarbesök. Känner sig ostadig och orolig över att inte orka gå tillbaka. Finns även rädsla för att falla efter samtal med lk. kring konsekvenser som kan bli efter ett fall. Vid promenad ute med kkp:ar går pt en runda runt lgh.kpmplexet, viss osäkerhet med att använda kkp:ar. Känner sig vinglig. Pt är motiverad till att komma igång med aktivitet utomhus. Berättar att han provat roll på sjukhuset och kändes sig då mycket stadigare samt ser en fördel med att kunna sätta sig för att vila under promenad vilket kan leda till att han går längre sträckor. Bedömningsinstrument vid utredning: TUG 12,23sek, utan hjm = oberoende i förflyttning utomhus/inomhus Risk för begränsning avseende aktivitet /delaktighet vid utebliven insats enligt ICF:s skala 0-4: 3, stor Kommentar: Risk för inaktivitet pga pt ej kommer igång med längre promenader pga rädsla. Planerad insats: Rollförskrivning för utomhusbruk. Patientens förväntade effekt/nytta av planerad insats enligt ICF:s skala 0-4: 3, stor Patientens förväntade nyttjandegrad av planerad insats: 5, dagligen RISKANALYS Identifierade risker av planerad insats: "låst" gångmönster, minskade krav på balansen. Risker begränsas genom: Pt går kontinuerligt till sjg hos VC för träning. Roll är tänkt för en period tills pt har kommit igång. Kvarvarande risker är acceptabla. Sammanfattad behovsbedömning av planerad insats enligt l ICF:s skala 0-4: 3, stor Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :53 QT000 Anpassning och bearbetning av omgivningsfaktorer Händelsedatum: :51 Insats: Utprovning av roll. Pt går med god teknik och visar kunskap kring hur roll ska hanteras. Hjälpmedlet är utprovat till patienten, samt rätt inställt och monterat. Patienten har erhållit muntlig och skriftlig information om hjälpmedlets funktion och användning. RISK TILLBUD/SKADA B1 Sannolikt ingen risk Signerad av: Leg. Fysioterapeut My Persson :53

8 konklusion Fördel att ha instrument att luta sig emot skapa trygghet hos leg.personals sammanlagda bedömning vid utebliven insats alt vid insats som pt ej hade tänkt sig.

9 Diskussion om användning av bedömningsinstrument och beslutsstöd. Inledning av Fysioterapeut My Persson, Örkelljunga Kommun Vilka bedömningsinstrument används i Örkelljunga? Det finns en vidareutveckling av TUG med en samtidig manuell uppgift, att bära ett glas vatten. Tidsskillnaden mellan TUG och TUG-manuell kallas diff-tug. Vilka slutsatser dras av resultat? Hur dra nytta av bedömningsinstrument? Ev. Patientfall där bedömningsinstrument använts. Dokumentation i Treserva

10 Ur modellen CMOP är instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) utvecklat. COPM är ett individbaserat mätinstrument som är standardiserat och konstruerat att användas av arbetsterapeuter för att konstatera självupplevd förändring av aktivitetsutförande över tid. Instrumentet bygger på ett intervjuformulär och en självskattning före och efter rehabiliteringen. Individen själv får identifiera och prioritera de 5 problem som är till mest besvär, vilket ökar hans eller hennes engagemang i rehabiliteringen. Genom att använda en poängmall ombeds individen att värdera varje problem under utförande och tillfredsställelse. Individen värderar problemen på en 10 gradig skala där 1 är kan inte alls utföra den alt. "inte nöjd alls och där 10 är kan utföra den extremt bra alt. extremt nöjd. Vid lämplig tid efter den inledande bedömningen och den arbetsterapeutiska interventionen görs en uppföljning. Vid uppföljning poängsätter individen åter varje problem under utförande och tillfredsställelse. Den nya poängen beräknas och skillnaden jämförs (14) Självskattning med COPM: Problem med utförande av aktiviteter: Betydelse Utförande Tillfredsställelse 1) Bära matkassar ) Trädgårdsarbete ) Laga mat ) Duka bordet ) Sy i knappar Genomsnittlig utförandepoäng: 5 Genomsnittlig tillfredsställelsepoäng: 4.6

11 Mätområde Målgrupp Typ av mätmetod Tidsåtgång AKTIVITET DELAKTIGHET balans, gång och funktionell rörelseförmåga Äldre personer Funktionstest Standardiserad test 5 minuter Utformning Reliabilitet Validitet Kommentarer En rörelsesekvens; Från sittande på karmstol, resa sig upp, gå 3 meter, vända runt, gå tillbaka och sätta sig ned. Utfallsmåttet är tid. Testat vad gäller inter- och intrabedömar reliabilitet (1-3, 5-8) Testad vad gäller innehålls-, begrepps-, samtidig och prognostisk validitet (1-4, 6, 7) samt responsiveness (1, 8, 9) Referensvärden: mindre än eller lika med 10 sek = normal, inga problem med förflyttningar eller balans sek = oberoende i förflyttning utomhus/inomhus, mer än eller lika med 0.5 m/sek i självvald gånghastighet, övre tredjedelen på Bergs balansskala sek = grå zon, stor variation i funktionell förmåga. Mer än 30 sekunder = hjälpberoende, mindre än 0.5 m/sek i självvald gånghastighet, mitten-nedre delen på Bergs balansskala. Resultatet av TUG, dvs tiden anses kunna predicera fall om den överskrider ett visst värde. För friska, hemmaboende äldre anses den ligga på mer än eller lika med sekunder. Det finns en vidareutveckling av TUG med en samtidig manuell uppgift, att bära ett glas vatten. Tidsskillnaden mellan TUG och TUGmanuell kallas diff-tug. En diff-tug på mer än eller lika med 4.5 sek innebar en ökad fallrisk för äldre inom kommunalt äldreboende (3).

12 Short Physical Perfomance Battery- svensk version (SPPB-S) Validitet och reliabilitet Orginalversionen av Short Physical Performance Battery (SPPB) är bland annat reliabilitetstestad för äldre personer och kvinnor. Reliabiliteten för delmomentet gång och uppresningar är höga, men något lägre för balansmomentet som därför inte bör användas enskilt. En tendens till takeffekt finns hos instrumentet. Validiteten har visat sig god, den predicerar framtida behov av vård och den har visat sig korrelera väl med liknande mätinstrument. Den svenska versionen av mätinstrumentet indikerar på god användbarhet och god inter- och intrabedömarreliabilitet. Tillvägagångssätt SPPB är tänkt att mäta funktionen i nedre extremitet hos äldre personer. Mätinstrumentet består av tre delmoment; balans, gång och ett uppresningsmoment. I balansmomentet ingår att stå med fötterna ihop, semi-tandemstående och att stå helt i tandemstående. Tid tas hur länge personen kan stå. Gångtestet mäter tiden det tar att gå 4 meter i normal takt, två försök görs. Uppresningar sker från stol utan att ta hjälp från händerna. Tid tas på att utföra 5 stycken uppresningar så fort som möjligt. Poängskalan sträcker sig från noll till fyra per moment. Totalt kan det ge 12 poäng. Totalpoängen kan klassificeras: 0-3 poäng (stor begränsning), 4-6 poäng (moderat begränsning), 7-9 poäng (mild begränsning) och poäng (minimal begränsning). ICF-nivå Instrumentet mäter framförallt aktivitet; att stå och gå, samt uppresningar från sittande. Användarvänlighet SPPB har använts/testats av sjukgymnasterna på de Akutgeriatriska avdelningarna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Så här tyckte dom om instrumentet: + Styrkor SPPB är lätt administrerat. De ingående delarna är sådana moment som oftast ingår i en funktionsbedömning. Det är också lätt att lära sig SPPB utantill så att man inte behöver ha manualen till hands under själva testningen. Det krävs ingen annan utrustning än en stol och ett tidtagarur. - Svagheter De två stegrade balansmomenten är allt för svåra för de flesta av våra patienter och upplevs som icke funktionella. SPPB kan nog inte användas i utvärderande syfte på en akut geriatrisk klinik. Vi tror inte man kan se förändringar på så kort tid (medelvårdtid 9 dagar) Tre eller fyra meters gång kan ofta upplevas som en allt för kort sträcka. För att kunna återgå till eget boende brukar de flesta patienter behöva klara av en något längre gångsträcka.

13

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Short Physical Performance Battery

Short Physical Performance Battery Short Physical Performance Battery Svensk version (SPPB-S) Balans test Stå med fötterna tätt ihop Stå med fötterna tätt ihop i 10 sekunder. < 10 sek (0 p) Gå vidare till gångtest. 10 sek (1 p) Semi-tandemstående

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014 Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

[Närvarande] [Anmält förhinder]

[Närvarande] [Anmält förhinder] Malmö stad [Alias] 1 (5) Minnesanteckningar Mötesdatum 20130522 Plats och tid Helsingborg kl 9.00-15.00 [Närvarande] Närvarande Anmält förhinder [Anmält förhinder] Vid protokollet Åsa Hallén, justerats

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra

Läs mer

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL

Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 1 MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS HÄNVISNINGAR

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården

Läs mer

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle Läget i Gävleborg Gävle: 1 certifierad fysioterapeut 1 arbetsterapeut som planerar att gå via nätet Hudiksvall: 2 certifierade fysioterapeuter 1 certifierad arbetsterapeut Bollnäs: Ingen utbildad terapeut

Läs mer

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim Från val av produkt till beslut utanför sortimentet Anna Netterheim Upphandlat sortiment 10-gruppens Bas-lista Lokala riktlinjer på produkt nivå Interna hjälpmedelsgruppen Exempel på ärenden: - Dubbelutrustning

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

S E N I O R A L E R T

S E N I O R A L E R T S E N I O R A L E R T Team: Förbättringsområde: Målsättning: Särkivaaragården, Övertorneå Fallprevention, nutrition Antal fall ska minskas med systematiska förebyggande åtgärder.. Princip är, att med regelbunden

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20 Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger 1 Dagens presentation Kort historik Synsvårigheter vid hjärnskada Synträningsprojekt

Läs mer

Beslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster

Beslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Beslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Beslutsstöd för bedömning av insatser vid funktionsnedsättning Ett kvalitetsutvecklingsarbete för Skånes kommuner tillsammans med

Läs mer

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Centrum-Söder Växjö Projektrapport Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Hemrehab, Rehabenheten, Omsorgsförvaltningen, Växjö kommun, telefon 0470-43789 2 Innehåll Sammanfattning.. 3 Bakgrund..

Läs mer

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Fastställd av verksamhetschefsgruppen 2009-10-09 Innehåll DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...2 SYFTE OCH MÅL...2 HEMREHABILITERING

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Otago TräningsProgram

Otago TräningsProgram Otago TräningsProgram (OTP) Förebyggande av fall för äldre Ett hembaserat, individuellt anpassat balans- och styrketräningsprogram Översatt till svenska från originalversionen, Otago exercise programme

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:4

Rapport från FoU-Jämt 2006:4 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:4 Hemträningens effekt på funktionsförmågan på kroniska strokepatienter i ordinärt boende Markku Paanalahti Förord Stroke är en vanlig orsak till rörelsehinder

Läs mer

Beslutsstöd 2013 för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Beslutsstöd 2013 för arbetsterapeuter och sjukgymnaster Datum 2013-02-21 Beslutsstöd 2013 för arbetsterapeuter och sjukgymnaster Beslutsstöd för bedömning av insatser vid funktionsnedsättning Ett kvalitetsutvecklingsarbete för Skånes kommuner tillsammans med

Läs mer

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Omsorgsförvaltningen Kravspecifikation för rehabiliterande synsätt I Landskrona stad ska vi arbeta med ett rehabiliterande synsätt. Med detta menas

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Hembesök som främjar de äldres välbefinnande

Hembesök som främjar de äldres välbefinnande FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 19.12.2013 1 (5) Hembesök som främjar de äldres välbefinnande Anvisningar för dem som gör hembesök som främjar välbefinnandet Tupu Holma & Hannele Häkkinen Bakgrund I Finland har

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Träningssupport inför hinderlopp

Träningssupport inför hinderlopp Träningssupport inför hinderlopp Utveckla kondition och uthållighet inför hinderlopp som THOUGEST eller liknade. Ett terränglopp med olika hinder såsom TOUGHEST har blivit allt mer vanligt förekommande

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt 2012 2013. Delrapport 6. Utvärdering av rehabiliteringsfrågorna i akutformuläret.

Rapport från valideringsprojekt 2012 2013. Delrapport 6. Utvärdering av rehabiliteringsfrågorna i akutformuläret. Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Delrapport 6. Utvärdering av rehabiliteringsfrågorna i akutformuläret. 1 INLEDNING OCH SYFTE Enligt nationella riktlinjerna 1 för strokesjukvård är tidigt påbörjad

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

ARBETSTERAPI Eva Ruberg, leg arbetsterapeut

ARBETSTERAPI Eva Ruberg, leg arbetsterapeut ARBETSTERAPI Eva Ruberg, leg arbetsterapeut Arbetsterapi och Fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2016 Vad gör arbetsterapeuten för hjärtsviktspatienten? 2 Arbetsterapeutiskt syfte/mål Främja

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap

Läs mer

Dokumenthanteringsplan för omsorgsnämnden 2012 Del 6. HSL Hälso- och sjukvårdslagen

Dokumenthanteringsplan för omsorgsnämnden 2012 Del 6. HSL Hälso- och sjukvårdslagen Sjuksköterska Patientjournal Personnummer Digitalt Slutförvaring Personakter Förvaras på enheten tills vården är avslutad. När patienten avlider ska hela journalen skrivas ut och skickas till arkivansvarig

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Introduktion Vem är Gill Asplin? Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,

Läs mer

Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi

Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi Workshop 081023 sjukgymnaster och arbetsterapeuter Christina Lager Målsättning Att skapa en gemensam grund för diagnostik och behandling av sjukdomen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer