Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik"

Transkript

1 Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Fastställd av verksamhetschefsgruppen

2 Innehåll DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...2 SYFTE OCH MÅL...2 HEMREHABILITERING ENLIGT BORÅSMODELLEN...2 MÅLGRUPP FÖR HEMREHABILITERING ENLIGT BORÅSMODELLEN...2 DEFINITIONER...2 Hemrehabilitering...2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR...3 Inskrivning i kommunens hälso- och sjukvård...3 Gränssnitt mot primärvård...3 Författningar...3 FRAMGÅNGSFAKTORER...3 TEAMET KRING PATIENTEN...3 Arbetsterapeut...4 Sjukgymnast...4 Patientansvarig sjuksköterska (PAS)...4 Patientansvarig läkare (PAL)...4 Biståndshandläggare...4 Enhetschef...4 Omvårdnadspersonal i hemtjänsten...4 DEL 2 ARBETSSÄTTET...5 INITIERING/VÅRDPLANERING/BEDÖMNING HEMREHABILITERING...5 GEMENSAMT FÖRSTA HEMBESÖK...5 BEDÖMNING AV FUNKTIONS- OCH AKTIVITETSFÖRMÅGA...5 Arbetsterapeutisk bedömning...5 Sjukgymnastisk bedömning...6 UPPRÄTTANDE AV HEMREHABPLAN...7 ÅTGÄRDER - TIDSBEGRÄNSAD TRÄNINGSPERIOD...7 Arbetsterapeutiska åtgärder - Aktivitetsträning...7 Sjukgymnastiska åtgärder - Träning och behandling...7 Hjälpmedel och hemmiljöinsatser...8 Ordination med eller utan delegering...8 Handledning...8 NY BEDÖMNING/UTVÄRDERING...8 UPPFÖLJNING HEMREHABPLAN...8 PLANERING AV FORTSATTA INSATSER ELLER AVSLUT...9 UPPFÖLJNING EFTER 2-3 MÅNADER...9 REFERENSER...10 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Hemrehab enligt boråsmodellen (Svea-huset) Checklista hemrehabprocessen ADL-taxonomin GMF TUG Chair-Stand Test Hemrehabplan 1

3 Del 1 Bakgrund och förutsättningar Borås Stad erhöll under perioden statliga stimulansmedel för att förstärka och utveckla hemrehabiliteringen för äldre i ordinärt boende vilket resulterade i hemrehabprojektet. En kartläggning av hemrehabiliteringsprocessen gjordes i Borås tio kommundelar i samarbete med ordinarie arbetsterapeut och sjukgymnast. Kartläggningen visade att sjukgymnast och arbetsterapeut sällan använde bedömningsinstrument och att funktions- och aktivitetsträning samt behandling i hemmet utfördes sällan eller inte alls. Hemrehabilitering har med framgång bedrivits i flera andra kommuner. Utvärderingar från dessa kommuner visar resultat i form av förbättrad funktion och förmåga hos vårdtagarna, bättre arbetsmiljö för hemtjänst- och rehabiliteringspersonalen samt kostnadsbesparingar för kommunen. Ur brukarperspektivet finns också en del resultat som pekar mot ökat oberoende, större självständighet och en förbättrad livskvalitet (1). Syfte och mål Syftet med detta program är att beskriva arbetssättet för hemrehabilitering i Borås Stad. Arbetssättet ska leda till att patienten får en så tidig och effektiv rehabilitering i hemmet som möjligt för att öka sin funktions- och aktivitetsförmåga. Målet är att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Borås Stad ska arbeta efter ett likartat arbetssätt i nära samverkan med patient, närstående och övriga personalkategorier. Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen är ett strukturerat arbetssätt som pågår under en tidsbegränsad period, där utvalda bedömningsinstrument används och där en hemrehabplan upprättas utifrån patientens egna mål. En viktig del i processen är att insatserna påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsterapeut och sjukgymnast har ett nära samarbete med varandra vad gäller planering, insatser och uppföljning. De samarbetar även med övriga teammedlemmar och närstående. Målgrupp för Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Målgruppen för hemrehabilitering är alla patienter som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och är i behov av en tidsbegränsad period med målinriktad träning i hemmet. Det kan gälla patienter som på grund av sjukdom, skada, nedsatt allmäntillstånd eller inaktivitet har fått försämrad förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter. Patienten ska vara intresserad av att medverka vid träning i hemmet. Definitioner Hemrehabilitering Det finns ingen nationell definition av hemrehabilitering. Hemrehabprojektet valde att definiera hemrehabilitering som insatser i patientens ordinära boende och dess närmiljö. Dessa insatser kan ske dels som specifika arbetsterapi- och sjukgymnastikinsatser, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och dels som vardagsaktivering/vardagsrehabilitering inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) (2,3). 2

4 Specifik arbetsterapi och sjukgymnastik är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen eller skadan. Det krävs också kunskap om behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktions- och aktivitetsförmågan (4). Vardagsaktivering/vardagsrehabilitering Arbetet utgår från ett aktiverande/- rehabiliterande förhållningssätt och genomförs genom att vägleda, motivera och stödja vårdtagaren till egen aktivitet. Arbetsterapeuten och sjukgymnastens roll är att handleda omvårdnadspersonal och närstående. Övergripande förutsättningar Inskrivning i kommunens hälso- och sjukvård Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattas av arbetsterapeut- sjukgymnast- och sjuksköterskeinsatser. Arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska gör var för sig en bedömning om patienten har behov av hälso- och sjukvårdsinsats i hemmet. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan skriva in i hemsjukvård av rehabiliteringsskäl (5). Gränssnitt mot primärvård Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland slår fast att patient som själv eller med hjälp av annan person kan besöka regionens mottagningsverksamhet är primärvårdens ansvar. Detta gäller även den som har tillfälligt förhinder på grund av funktionsnedsättning men vanligtvis kan ta sig till mottagning (6). Författningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och en rad föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS) styr den kommunala hälso- och sjukvården. Andra lagar av betydelse för hälso- och sjukvårdspersonal i hemrehabilitering är lagen om yrkesverksamhet (LYHS), patientdatalagen samt sekretesslagen. För de delar av hemrehabiliteringen som kallas vardagsaktivering /vardagsrehabilitering är Socialtjänstlagen (SoL) styrande (2,7,8,9). Framgångsfaktorer För att hemrehabilitering ska fungera så bra som möjligt har projektet konstaterat ett antal framgångsfaktorer på organisationsnivå. Det behövs bland annat ett tydligt uppdrag från verksamhetsledningen att man vill bedriva funktions- och aktivitetsträning i hemmet. Vidare bör det finnas en tydlig prioriteringsordning där hemrehabilitering är högt prioriterat. En annan framgångsfaktor är att det finns en områdesindelning inom hemtjänst/hemsjukvård med fungerande team, som har möten minst varannan vecka. Socialstyrelsen har visat på följande framgångsfaktorer; personalresurser, kontinuitet och kompetens; ett aktiverande /rehabiliterande förhållningssätt; arbete i team; klara riktlinjer för arbetet, gott ledarskap och gemensam värdegrund samt att sjukgymnaster och arbetsterapeuter deltar i vårdplanering och i utarbetande av rehabiliteringsplan (1). Teamet kring patienten Mångfalden av yrkesutövare runt patienten vid hemrehabilitering ställer stora krav på samordning för att bästa möjliga rehabilitering, omvårdnad och omsorg ska kunna erbjudas. Teamet ska sätta patientens behov och mål i centrum. Teamets sammansättning utformas efter patientens behov. Vid hemrehabilitering fungerar arbetsterapeut och sjukgymnast som motor under hela processen. Alla i teamet har ett ansvar att kontakta berörd yrkeskategori, när det är något som inte fungerar eller då patientens behov har förändrats. 3

5 Arbetsterapeut Arbetsterapeutens roll i teamet är att tillsammans med sjukgymnasten driva hemrehabiliteringsprocessen framåt. Arbetsterapeutens främsta syfte och ansvar är att främja individens aktivitetsförmåga. Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov, i förhållande till omgivningens krav. Arbetsterapeutens medel att nå detta mål består i att genom arbetsterapi utveckla patientens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och i förekommande fall kompensera den, så att patienten upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring (10). Sjukgymnast Sjukgymnastens roll i teamet är att tillsammans med arbetsterapeuten driva hemrehabiliteringsprocessen framåt. Sjukgymnasten främsta syfte och ansvar är att främja individens rörelseförmåga och rörelsebeteende. Målet med sjukgymnastik är att patienten ska uppnå och bibehålla så god rörelse- funktions- och förflyttningsförmåga som möjligt för att uppnå högsta oberoende och delaktighet i vardagen. Patientansvarig sjuksköterska (PAS) PAS har ett helhetsansvar för vårdtagarens hälso- och sjukvård och specifik omvårdnad. I hemrehabiliteringsprocessen uppkommer ofta medicinska frågor där sjuksköterskans kompetens behövs. Det kan till exempel gälla sömnsvårigheter, smärta, inkontinens och nutrition. Patientansvarig läkare (PAL) Läkaren i sluten och öppen vård har det övergripande medicinska ansvaret och ska konsulteras vid behov. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren bedömer och beviljar insatser enligt SoL. Deras ansvar är att följa upp insatserna och se till att de följer patientens behov. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att leda och fördela arbetet samt uppmärksamma och åtgärda förändrat/ökat kompetensbehov. Omvårdnadspersonal i hemtjänsten Omvårdnadspersonalens roll är att genomföra beviljade insatser enligt SoL. Arbetet ska ske med ett aktiverande/rehabiliterande förhållningssätt. Omvårdnadspersonalen ska även utföra ordinerade/delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. 4

6 Del 2 Arbetssättet Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen, är ett arbetssätt för hemrehabilitering som arbetats fram och prövats av sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Hemrehabprojektet (bilaga 1). En checklista för arbetssättet finns, se bilaga 2. Initiering/Vårdplanering/Bedömning hemrehabilitering Patienten med behov av hemrehabilitering kan komma från länssjukvård, korttidsenhet eller befinna sig i hemmet. Om patienten är på sjukhus eller korttidsenhet bör biståndshandläggare i samråd med arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska diskutera hemgång innan vårdplaneringen. Om patienten i samband med vårdplanering eller vid första mötet i hemmet bedöms vara i behov av träning i hemmet ges både muntlig och skriftligt information vad hemrehabiliteringen innebär. Vinster med att arbetsterapeut och sjukgymnast deltar på vårdplanering är att; En tidig bedömning görs av patientens förmågor och om patienten är i behov av hemrehabilitering. Deras bedömning kan ge biståndshandläggaren ett bredare underlag vid biståndsbedömningen. Patienten kan erbjudas hemrehabilitering vid vårdplaneringstillfället. De möter patient och eventuellt närstående och kan ge och få information, vilket är en god grund för en fortsatt bra kontakt. Detta kan också påverka beslutet om hemgång. De kan få information om hemmiljön och kan därefter ta beslut om eventuellt hembesök innan hemgång. En tid för ett första möte vid hemgång bokas. Gemensamt första hembesök Ett första hembesök görs gemensamt av arbetsterapeut och sjukgymnast. För de patienter som kommer från sjukhus eller korttidsenhet görs hembesöket i samband med hemgång. Tillsammans får man en överblick av hemsituationen, tar en fördjupad anamnes och löser eventuella förflyttningsproblem. Vid behov provas hjälpmedel ut. Patienten informeras om arbetssättet och nya tider för hembesök bokas. Vinster med att arbetsterapeut och sjukgymnast gör ett gemensamt första hembesök är att; Kunskaperna från båda yrkeskategorierna kompletterar varandra. De får en gemensam grund för det fortsatta arbetet kring patienten. Patienten slipper upprepa sig. Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Funktions- och aktivitetsbedömningar görs inom en vecka från första hembesöket. De bedömningsinstrument som rekommenderas passar bra för äldre. De är funktionella och enkla att göra i hemmet, de ger bra information och korrelerar bra med varandra. Arbetsterapeutisk bedömning En kartläggning/bedömning görs av den enskilda patientens tidigare och nuvarande förmåga inom aktivitetsområdena personlig vård, boende och fritid. Bedömning görs även av hemoch närmiljö. För bedömning av patientens nuvarande aktivitetsnivå används ADLtaxonomin. 5

7 ADL-taxonomin är ett instrument som används för att bedöma en persons aktivitetsförmåga. Den omfattar 12 basaktiviteter inom personlig vård och boende; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Bedömning görs genom observation eller intervju (11). (Bilaga 3) Bedömningen sker i patientens eget hem och dess närmiljö. Arbetsterapeuten bör göra en observation gällande de aktiviteter som man vet att patienten får hjälp med av hemtjänst eller närstående och som är relevanta för patienten. När ett problem upptäcks i aktivitetsutförandet, bedöms och utreds möjliga orsaker. Orsakerna kan återfinnas hos patient (fysiska, kognitiva eller psykiska funktioner), i den fysiska miljön eller i den sociala miljön. Arbetsterapeuten får då göra en fördjupad bedömning inom dessa områden och eventuellt komplettera med andra bedömningsinstrument. Det är viktigt att ta del av övriga teammedlemmars bedömningar. Sjukgymnastisk bedömning En kartläggning/bedömning görs av den enskilda patientens förutsättningar såsom tidigare och nuvarande motorisk funktion, motivation och kognitiva färdigheter. Bedömning görs även av hem- och närmiljö, möjlighet för patienten att få hjälp och stöd från anhörig och/eller hemtjänst. En bedömning görs också av hur funktionsstatus/nedsättning påverkar patientens vardagsliv, fritidsaktiviteter och delaktighet i samhällslivet. Det är viktigt att ta del av övriga teammedlemmars bedömningar. De bedömningsinstrument som används är Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF), Timed Up and Go (TUG) och Chair-Stand Test (5 uppresningar på tid). Dessa kompletteras vid behov med sedvanliga sjukgymnastiska bedömningar till exempel Bergs balanstest, VAS (Visuell Analog Skala), gång 10 m på tid, maximal gångsträcka och neurologiska test GMF ger en bedömning av patientens hjälpberoende, självrapporterad smärta och självrapporterad otrygghet. Bedömningen omfattar 21 olika moment och ger även en grov uppfattning av patientens motoriska funktioner/förmågor (12) (Bilaga 4). TUG används för att bedöma äldre personers balans, gång och funktionella förflyttningsförmåga. En del studier visar på att TUG även kan indikera fallrisk (13,14) (Bilaga 5). Chair-Stand Test ( 5 uppresningar på tid ) ger en bedömning av benstyrka och i viss mån balans (15) (Bilaga 6). Vinster med att använda arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska bedömningsinstrument är att; Patientens resurser och problem tydliggörs. De ger en bra återkoppling till patienten och underlättar kommunikationen med berörda. Bedömningen är till hjälp när patienten ska sätta sina mål. De är en hjälp för arbetsterapeut och sjukgymnast att sätta in rätt åtgärder. Instrumenten är en förutsättning för att kunna utvärdera resultatet. De underlättar vid dokumentation. 6

8 Upprättande av hemrehabplan Hemrehabplanen är ett måldokument samt ett gemensamt underlag för åtgärdsplanering (Bilaga 7). Hemrehabplanen görs så snart som möjligt efter det att bedömningsinstrumenten är gjorda. Inför mötet har arbetsterapeut och sjukgymnast stor nytta av att ta del av varandras bedömningar som sedan används som underlag. Hemrehabplanen kan lämnas till patienten innan mötet för att han/hon ska få tid att fundera kring sina mål. Vid upprättande av hemrehabplanen deltar patienten, sjukgymnast, arbetsterapeut och eventuell närstående. Socialt omsorgsansvarig (SOA) eller annan personal från hemtjänst deltar om patienten har hemtjänst. Sjukgymnast eller arbetsterapeut leder mötet. Fokus är på vad som är viktigt för patienten, det vill säga patientens huvudmål, som bryts ner till delmål. Huvudmålen ska formuleras som en aktivitet, medan delmål kan vara aktiviteter eller funktioner. När målen är satta planeras tillsammans med patienten för de åtgärder som ska leda till att målen uppnås. Ibland finns det åtgärder som hemtjänsten och/eller närstående tar ansvar för. Hemrehabplanen är ett levande dokument som uppdateras under träningsperioden. Det är bra att planera in en uppföljning redan när planen skrivs för att göra det tydligt att behandlingsperioden är tidsbegränsad. Vinster med att upprätta en hemrehabplan är att; Mötet och blankettens utformning hjälper patienten att formulera sina egna mål Hemtjänst och anhöriga blir mer delaktiga. Planerad träning blir begriplig och meningsfull för patienten. Alla kring patienten arbetar och fokuserar på patientens uppsatta mål. Den ger underlag och är en förutsättning för att utvärdera måluppfyllelse. Den ger bra återkoppling till patienten och underlättar kommunikationen med berörda. Åtgärder - Tidsbegränsad träningsperiod Efter att hemrehabplanen är skriven genomförs de planerade åtgärderna. Åtgärderna kan vara av olika slag men alla syftar till att patientens mål ska uppnås. Det är viktigt att patienten känner sig trygg, får vägledning och ökar tilltron till sin egen förmåga. Arbetsterapeutiska åtgärder - Aktivitetsträning Utifrån bedömningar och de mål som patienten satt upp i hemrehabplanen så planeras träningen med fokus på de aktiviteter som är viktiga för patienten. Träning sker i den miljön där aktiviteten ska utföras. Aktiviteter som kan vara aktuella att träna inom personlig vård och boende är till exempel att äta, sköta sin personliga hygien, på- och avklädning, inköp av dagligvaror, matlagning och tvätt. Det kan även handla om att hjälpa patienten att återuppta sina tidigare fritidsintressen eller att hitta nya intressen utifrån den förmåga de har idag. Genom träning i aktivitet kan patienten få en förbättrad förmåga att kunna utföra aktiviteterna på samma sätt som tidigare. Det kan även handla om att hitta nya strategier för att kunna utföra aktiviteten på ett annat sätt än tidigare. Att kompensera med ett hjälpmedel kan vara en del av en ny strategi. Patienten kan till exempel behöva träna i en specifik kognitiv funktion för att sedan överföra det i aktivitet. Arbetsterapeuten har även en viktig roll i att stödja och motivera patienten till egen aktivitet. Sjukgymnastiska åtgärder - Träning och behandling Utifrån bedömning och de mål som patienten satt upp i hemrehabplanen planeras träningen med fokus på rörelse- funktions- och förflyttningsförmåga för att kunna klara de aktiviteter som är viktiga för patienten. Sjukgymnastisk träning och behandling kan ske med inriktning mot rörelsesystemet och nervsystemet, bland annat balansträning, styrketräning, rörlighetsträning eller spasticitetsbehandling. Den kan också ske med inriktning mot cirkulation och 7

9 andning, till exempel konditionsträning. Vid smärta, kan sjukgymnasten bland annat ge smärtreducerande behandling eller stödja patienten vid inlärning av strategier för att kunna leva med smärta. Träningen sker som funktionsträning och/eller som funktionell- /uppgiftsspecifik träning. Vinster för patienten att träna med arbetsterapeut och sjukgymnast är att; De har kunskap om hur man kan träna vid olika diagnoser, olika stadier i sjukdomen och vid olika tillstånd, såsom dagsform, smärta eller rädsla. Deras kunskap gör att de kan bedöma behovet kontinuerligt och kan anpassa svårighetsgraden i träningen så att träningen sker på en icke skadlig men provocerande nivå. De kan, med sin kunskap, ge svar på frågor kring träning och förändrade förmågor. De har kunskap att upptäcka och undanröja hinder. Deras kunskap ger den trygghet som gör att patienten vågar testa och därmed utveckla sin förmåga, vilket ger ökad tilltro till densamma och ett ökat självförtroende. Hjälpmedel och hemmiljöinsatser Arbetsterapeut och sjukgymnast förskriver vid behov hjälpmedel för att främja patientens egna aktivitet. Behovet av hjälpmedel ska ständigt omprövas. Hemmiljöinsatsen kan exempelvis omfatta ommöblering, ta bort mattor eller initiera bostadsanpassning. Ordination med eller utan delegering Vissa insatser kan utföras av omvårdnadspersonal i hemtjänsten genom ordination och hälsooch sjukvårdsbeställning. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska göra en riskbedömning om åtgärden ska delegeras eller ej. Handledning Arbetsterapeut och sjukgymnast handleder och instruerar omvårdnadspersonal vid ordinerade hälso - och sjukvårdsinsatser inom ramen för HSL. Det är också viktigt med handledning i ett aktiverande/rehabiliterande förhållningssätt till omvårdnadspersonal i hemtjänsten och närstående så att de kan ge stöd till patienten att bli så självständig som möjligt enligt patientens mål. Handledning kan till exempel ske vid arbete tillsammans med personal eller genom instruktion i själva träningssituationen eller som handledning /instruktioner på teammötet. Vinster med att träna i hemmiljö är att; Patienten kan testa och träna i den miljö där aktiviteten ska utföras. Miljön stimulerar patienten till att tidigt komma igång med sina vanliga aktiviteter. Omvårdnadspersonal och närstående blir mer delaktiga i rehabiliteringen. Handledning sker i patientens rätta miljö. Ny bedömning/utvärdering Inför uppföljning av hemrehabplanen gör arbetsterapeut och sjukgymnast åter bedömning med samma instrument man använt vid start för att kunna utvärdera resultatet. Uppföljning hemrehabplan Vid uppföljningen deltar samma personer som var med vid upprättandet av planen. Inför mötet är det viktigt att arbetsterapeut och sjukgymnast har analyserat resultaten av träningsperiod tillsammans. På mötet sker en diskussion kring resultat och måluppfyllelse. 8

10 Planering av fortsatta insatser eller avslut Patienten bör vara informerad om alternativa fortsättningar. Uppföljning kan resultera i fortsatt träning, i kommun eller primärvård, eller avslut. Man kan också bli överens om att avsluta träningsperioden med uppföljning efter 2-3 månader för ny bedömning. Om det i samband med planering av forsatta insatser eller avslut uppkommer andra behov än de som arbetsterapeut och/eller sjukgymnast kan tillgodose bör berörd yrkeskategori kontaktas. Uppföljning efter 2-3 månader Uppföljningen görs på de patienter som är inskrivna i hemsjukvården och de som skrivits ut till primärvården utan fortsatt träning. Tiden bokas i samband med avslut. Bedömningsinstrumenten ska användas. Vinster med att göra en uppföljning är att; För de patienter som inte får fortsatta insatser från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast finns ytterligare en möjlighet till bedömning där kvarstående eller nytillkomna rehabiliteringsbehov kan fångas upp. Detta kan ge en trygghet vid avslut. Vetskapen om att uppföljning kommer att ske sporrar patienten att ta eget ansvar för fortsatt träning och aktivitet. 9

11 Referenser 1. Rehabilitering för hemmaboende äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007 [läst ] Tillgänglig: 2. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Stockholm: Socialdepartementet. 3. Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet. 4. Månsson M. Hemrehabilitering: vad, hur och för vem?. Stockholm: Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg; Medicinskt ansvarig sjuksköterska & Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Borås Stad;2005. [läst ] Tillgänglig: 6. Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland [läst ] Tillgänglig: 7. Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet 8. Patientdatalag (SFS 2008:355). Stockholm: Socialdepartementet. 9. Sekretesslag (SFS 1980:100). Stockholm: Justitiedepartementet. 10. Förbundets Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundets Sveriges arbetsterapeuter; Törnqvist K, Sonn U. ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Åberg AC, Lindmark B, Lithell H. Evaluation and application of the General Motor Function assessment scale in geriatric rehabilitation. Disability and Rehabilitation. 2003; 25(7): Mathias S, Nayak USL, Isaacs B. Balance in elderly patients: the get-up and go test. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 1986;67(6): Lundin-Olsson L, Nyberg L, Gustafson Y. Attention, frailty, and falls: the effect of a manual task in basic mobility. Journal of the American Geriatrics Society. 1998; 46(6): Guralnik JM, Simonsick EM, Ferruci L, Glynn RJ, Berkman LF, Blazer DG, et al. A short physical performance battery assessing lower extremity function: Associations with self-reported disability and prediction of mortality and nursing home admission. Journal of Gerontolgy. 1994; 49(2):M

12 Slutord Behovet av ett program för hemrehabilitering väcktes under perioden 2007 till 2009 då ett stimulansmedelfinansierat projekt om hemrehabilitering bedrevs i Borås Stad. Under denna period framkom vikten av ett likvärdigt och strukturerat arbetssätt för hemrehabilitering. Hemrehabprogrammet är tänkt att bli ett levande dokument som kan komma att revideras under tid. Vid eventuella frågor går det bra att ta kontakt med någon av nedanstående personer. Vi kan nås genom Borås Stads växel tel: eller via mail: Projektsamordnare Kerstin Hellekant Projektgrupp Arbetsterapeuter Charlotta Eliasson Jessica Johansen Elin Kasselstrand Mikael Törnqvist Sjukgymnaster Anna-Lena Hardtmann Laine Sepling Evette Tadros

13 Bilaga 1 Hemrehab enligt Boråsmodellen Initiering Korttid Hemmet Sjukhus Vårdplanering / bedömning hemrehab Här bor Svea Start hemrehab Gemensamt första besök av arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av hemsituationen Uppföljning efter 2-3 månader Avslut Åtgärd - Tidsbegränsad träningsperiod Funktions- och aktivitetsträning med arbetsterapeut och sjukgymnast Planering av fortsatta insatser eller avslut Hjälpmedel och hemmiljöinsatser Bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga Ordination enligt Hälso- och sjukvårdslagen Uppföljning av hemrehabplan Handledning Bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga Utvärdering Upprättande av hemrehabplan Värdegrund Teamarbete Patienten är delaktig Patientens mål och behov styr insatserna Aktiverande/ rehabiliterande förhållningssätt

14 Bilaga 2 Checklista Hemrehabprocessen Patient: Pers nr: Vårdplanering/bedömning hemrehab Inför vårdplanering diskussion i teamet om eventuell hemgång Information till patienten om hemrehab (lämna eventuell broschyr) Vid behov inskrivning i hemsjukvård av ART/SJG enligt rutin inklusive info till teamet Gemensamt första besök av arbetsterapeut och sjukgymnast Bedömning av hemsituationen Boka tid för funktions- och aktivitetsbedömning Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Första veckan: GMF+TUG+ Chairstand-test/ADL-taxonomin inklusive analys Andra bedömningar/bedömningsinstrument? Upprättande av hemrehabplan I god tid boka med patienten och kontakta SOA och/eller närstående Upprätta hemrehabplan Information till patienten om tidsperspektivet på träningsperioden Lämna färdig hemrehabplan till patienten Funktions- och aktivitetsträning I samråd pat/art/sjg lägga upp träning; innehåll, vem gör vad, när? Lämna tider till patienten någon vecka i förväg Kontinuerligt samarbete med övriga teammedlemmar Hjälpmedel- och hemmiljöinsatser Bedömning om eventuellt ytterligare åtgärder Ordinationer enligt hälso- och sjukvårdslagen Behov av ordination/delegering? Enligt rutin Handledning Behov av handledning?; Vad? Vilka? Hur? När? Ny bedömning/utvärdering Bedömning GMF+TUG+ Chairstand-test/ADL-taxonomin Andra bedömningar/bedömningsinstrument? Utvärdering av resultat inkl diskussion mellan ART/SJG angående fortsättning Uppföljning av hemrehabplan I god tid kontakta SOA och/eller närstående för att boka tid Vid behov informera SSK och/eller BB om uppföljning hemrehabplan Uppföljning av hemrehabplan Planering av fortsatta insatser eller avslut Fortsatta insatser, nya mål, annan träning, avslut? Boka tid för eventuell uppföljning Vid behov utskrivning enligt rutin

15 Bilaga 3 ADL-TAXONOMIN Pat namn.. Person nr:.. 0- Ej aktuellt Arbetsterapeut:....Datum:.. 1- Klarar ej 2- Klarar med hjälp Samtal/Intervju 3- Klarar med tillsyn Observation 4- Klarar själv med eller utan hjälpmedel Aktiviteter Delaktiviteter Bedömning Äta och dricka Definieras som att ta 1. Äter, dvs. för maten till munnen och äter mat och dryck på bordet, att äta och 2. Dricker, dvs. för drycken till munnen och dricker dricka. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Förser sig med och sönderdelar maten, dvs. förser sig med mat och dryck samt sönderdelar maten med bestick Förflyttning Definieras som att 1. Förflyttar sig i sängen, dvs. ändra läge t.ex. vända sig, sätta sig upp målmedvetet förflytta sig från en plats till 2. Förflyttar sig från säng till stol, eller mellan stolar en annan. Aktiviteten omfattar 3. Förflyttar sig mellan rum på samma våningsplan delaktiviteterna: 4. Förflyttar sig mellan våningsplan via hiss eller trappa 5. Förflyttar sig ut och in i huset Toalettbesök Definieras som att ta sig till och från toaletten, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: På- avklädning Definieras som att ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: Personlig hygien Definieras som att tvätta kroppen och håret samt torka sig. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Tvättar håret Övrig kroppsvård Definieras som att sköta om och vårda sitt yttre. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: Kommunikation Definieras som att kommunicera och att ta till sig information, samt att hantera aktuell utrustning. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 6. Förflyttar sig i yttre närmiljö 1. Utför blås- och tarmtömning viljemässigt/kontrollerat 2. Förflyttar sig på och av toalettstolen samt torkar sig i samband med toalettbesöket 3. Ordnar klädsel och ev. sanitets- eller inkontinenshjälpmedel samt tvättar händerna 4. Förflyttar sig i tid till toalettrummet 1. Klär av sig 2. Klär på sig på överkroppen 3 Klär på sig på underkroppen 4. Klär på sig strumpor/strumpbyxor och skor. 5 Tar fram kläder efter behov 1. Tvättar ansikte och händer 2. Badar/duschar 1. Kammar sig 2. Borstar tänderna 3. Rakar sig/ lägger makeup 4. Utför manikyr 5. Utför pedikyr 1. Meddelar sig/ påkallar uppmärksamhet 2. Samtalar 3. Telefonerar 4. Läser 5. Skriver för hand eller för dator. Kommentarer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

Hemrehabilitering i Borås Stad

Hemrehabilitering i Borås Stad Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF

Mappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF Mappning av s barnversion till ICF Mappning av s barnversion till ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) Översättning och tillämpning av International Classification of Functionin,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2 Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Målgrupp Patienterna är under 65 år och behöver särskilt stöd eller service pga förståndshandikapp, betydande och bestående begåvningsmässigt

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Bedömning av behov av personlig assistans

Bedömning av behov av personlig assistans Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen Försäkringskassan 2011-08-23 Sökanden Förnamn: Efternamn: Personnummer: Bostadsadress: Telefonnummer: Handläggare (namn): Telefon: E-post: Datum

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer