Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik"

Transkript

1 Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Fastställd av verksamhetschefsgruppen

2 Innehåll DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...2 SYFTE OCH MÅL...2 HEMREHABILITERING ENLIGT BORÅSMODELLEN...2 MÅLGRUPP FÖR HEMREHABILITERING ENLIGT BORÅSMODELLEN...2 DEFINITIONER...2 Hemrehabilitering...2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR...3 Inskrivning i kommunens hälso- och sjukvård...3 Gränssnitt mot primärvård...3 Författningar...3 FRAMGÅNGSFAKTORER...3 TEAMET KRING PATIENTEN...3 Arbetsterapeut...4 Sjukgymnast...4 Patientansvarig sjuksköterska (PAS)...4 Patientansvarig läkare (PAL)...4 Biståndshandläggare...4 Enhetschef...4 Omvårdnadspersonal i hemtjänsten...4 DEL 2 ARBETSSÄTTET...5 INITIERING/VÅRDPLANERING/BEDÖMNING HEMREHABILITERING...5 GEMENSAMT FÖRSTA HEMBESÖK...5 BEDÖMNING AV FUNKTIONS- OCH AKTIVITETSFÖRMÅGA...5 Arbetsterapeutisk bedömning...5 Sjukgymnastisk bedömning...6 UPPRÄTTANDE AV HEMREHABPLAN...7 ÅTGÄRDER - TIDSBEGRÄNSAD TRÄNINGSPERIOD...7 Arbetsterapeutiska åtgärder - Aktivitetsträning...7 Sjukgymnastiska åtgärder - Träning och behandling...7 Hjälpmedel och hemmiljöinsatser...8 Ordination med eller utan delegering...8 Handledning...8 NY BEDÖMNING/UTVÄRDERING...8 UPPFÖLJNING HEMREHABPLAN...8 PLANERING AV FORTSATTA INSATSER ELLER AVSLUT...9 UPPFÖLJNING EFTER 2-3 MÅNADER...9 REFERENSER...10 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Hemrehab enligt boråsmodellen (Svea-huset) Checklista hemrehabprocessen ADL-taxonomin GMF TUG Chair-Stand Test Hemrehabplan 1

3 Del 1 Bakgrund och förutsättningar Borås Stad erhöll under perioden statliga stimulansmedel för att förstärka och utveckla hemrehabiliteringen för äldre i ordinärt boende vilket resulterade i hemrehabprojektet. En kartläggning av hemrehabiliteringsprocessen gjordes i Borås tio kommundelar i samarbete med ordinarie arbetsterapeut och sjukgymnast. Kartläggningen visade att sjukgymnast och arbetsterapeut sällan använde bedömningsinstrument och att funktions- och aktivitetsträning samt behandling i hemmet utfördes sällan eller inte alls. Hemrehabilitering har med framgång bedrivits i flera andra kommuner. Utvärderingar från dessa kommuner visar resultat i form av förbättrad funktion och förmåga hos vårdtagarna, bättre arbetsmiljö för hemtjänst- och rehabiliteringspersonalen samt kostnadsbesparingar för kommunen. Ur brukarperspektivet finns också en del resultat som pekar mot ökat oberoende, större självständighet och en förbättrad livskvalitet (1). Syfte och mål Syftet med detta program är att beskriva arbetssättet för hemrehabilitering i Borås Stad. Arbetssättet ska leda till att patienten får en så tidig och effektiv rehabilitering i hemmet som möjligt för att öka sin funktions- och aktivitetsförmåga. Målet är att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Borås Stad ska arbeta efter ett likartat arbetssätt i nära samverkan med patient, närstående och övriga personalkategorier. Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen är ett strukturerat arbetssätt som pågår under en tidsbegränsad period, där utvalda bedömningsinstrument används och där en hemrehabplan upprättas utifrån patientens egna mål. En viktig del i processen är att insatserna påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsterapeut och sjukgymnast har ett nära samarbete med varandra vad gäller planering, insatser och uppföljning. De samarbetar även med övriga teammedlemmar och närstående. Målgrupp för Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Målgruppen för hemrehabilitering är alla patienter som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och är i behov av en tidsbegränsad period med målinriktad träning i hemmet. Det kan gälla patienter som på grund av sjukdom, skada, nedsatt allmäntillstånd eller inaktivitet har fått försämrad förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter. Patienten ska vara intresserad av att medverka vid träning i hemmet. Definitioner Hemrehabilitering Det finns ingen nationell definition av hemrehabilitering. Hemrehabprojektet valde att definiera hemrehabilitering som insatser i patientens ordinära boende och dess närmiljö. Dessa insatser kan ske dels som specifika arbetsterapi- och sjukgymnastikinsatser, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och dels som vardagsaktivering/vardagsrehabilitering inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) (2,3). 2

4 Specifik arbetsterapi och sjukgymnastik är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen eller skadan. Det krävs också kunskap om behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktions- och aktivitetsförmågan (4). Vardagsaktivering/vardagsrehabilitering Arbetet utgår från ett aktiverande/- rehabiliterande förhållningssätt och genomförs genom att vägleda, motivera och stödja vårdtagaren till egen aktivitet. Arbetsterapeuten och sjukgymnastens roll är att handleda omvårdnadspersonal och närstående. Övergripande förutsättningar Inskrivning i kommunens hälso- och sjukvård Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattas av arbetsterapeut- sjukgymnast- och sjuksköterskeinsatser. Arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska gör var för sig en bedömning om patienten har behov av hälso- och sjukvårdsinsats i hemmet. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan skriva in i hemsjukvård av rehabiliteringsskäl (5). Gränssnitt mot primärvård Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland slår fast att patient som själv eller med hjälp av annan person kan besöka regionens mottagningsverksamhet är primärvårdens ansvar. Detta gäller även den som har tillfälligt förhinder på grund av funktionsnedsättning men vanligtvis kan ta sig till mottagning (6). Författningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och en rad föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS) styr den kommunala hälso- och sjukvården. Andra lagar av betydelse för hälso- och sjukvårdspersonal i hemrehabilitering är lagen om yrkesverksamhet (LYHS), patientdatalagen samt sekretesslagen. För de delar av hemrehabiliteringen som kallas vardagsaktivering /vardagsrehabilitering är Socialtjänstlagen (SoL) styrande (2,7,8,9). Framgångsfaktorer För att hemrehabilitering ska fungera så bra som möjligt har projektet konstaterat ett antal framgångsfaktorer på organisationsnivå. Det behövs bland annat ett tydligt uppdrag från verksamhetsledningen att man vill bedriva funktions- och aktivitetsträning i hemmet. Vidare bör det finnas en tydlig prioriteringsordning där hemrehabilitering är högt prioriterat. En annan framgångsfaktor är att det finns en områdesindelning inom hemtjänst/hemsjukvård med fungerande team, som har möten minst varannan vecka. Socialstyrelsen har visat på följande framgångsfaktorer; personalresurser, kontinuitet och kompetens; ett aktiverande /rehabiliterande förhållningssätt; arbete i team; klara riktlinjer för arbetet, gott ledarskap och gemensam värdegrund samt att sjukgymnaster och arbetsterapeuter deltar i vårdplanering och i utarbetande av rehabiliteringsplan (1). Teamet kring patienten Mångfalden av yrkesutövare runt patienten vid hemrehabilitering ställer stora krav på samordning för att bästa möjliga rehabilitering, omvårdnad och omsorg ska kunna erbjudas. Teamet ska sätta patientens behov och mål i centrum. Teamets sammansättning utformas efter patientens behov. Vid hemrehabilitering fungerar arbetsterapeut och sjukgymnast som motor under hela processen. Alla i teamet har ett ansvar att kontakta berörd yrkeskategori, när det är något som inte fungerar eller då patientens behov har förändrats. 3

5 Arbetsterapeut Arbetsterapeutens roll i teamet är att tillsammans med sjukgymnasten driva hemrehabiliteringsprocessen framåt. Arbetsterapeutens främsta syfte och ansvar är att främja individens aktivitetsförmåga. Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov, i förhållande till omgivningens krav. Arbetsterapeutens medel att nå detta mål består i att genom arbetsterapi utveckla patientens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och i förekommande fall kompensera den, så att patienten upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring (10). Sjukgymnast Sjukgymnastens roll i teamet är att tillsammans med arbetsterapeuten driva hemrehabiliteringsprocessen framåt. Sjukgymnasten främsta syfte och ansvar är att främja individens rörelseförmåga och rörelsebeteende. Målet med sjukgymnastik är att patienten ska uppnå och bibehålla så god rörelse- funktions- och förflyttningsförmåga som möjligt för att uppnå högsta oberoende och delaktighet i vardagen. Patientansvarig sjuksköterska (PAS) PAS har ett helhetsansvar för vårdtagarens hälso- och sjukvård och specifik omvårdnad. I hemrehabiliteringsprocessen uppkommer ofta medicinska frågor där sjuksköterskans kompetens behövs. Det kan till exempel gälla sömnsvårigheter, smärta, inkontinens och nutrition. Patientansvarig läkare (PAL) Läkaren i sluten och öppen vård har det övergripande medicinska ansvaret och ska konsulteras vid behov. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren bedömer och beviljar insatser enligt SoL. Deras ansvar är att följa upp insatserna och se till att de följer patientens behov. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att leda och fördela arbetet samt uppmärksamma och åtgärda förändrat/ökat kompetensbehov. Omvårdnadspersonal i hemtjänsten Omvårdnadspersonalens roll är att genomföra beviljade insatser enligt SoL. Arbetet ska ske med ett aktiverande/rehabiliterande förhållningssätt. Omvårdnadspersonalen ska även utföra ordinerade/delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. 4

6 Del 2 Arbetssättet Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen, är ett arbetssätt för hemrehabilitering som arbetats fram och prövats av sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Hemrehabprojektet (bilaga 1). En checklista för arbetssättet finns, se bilaga 2. Initiering/Vårdplanering/Bedömning hemrehabilitering Patienten med behov av hemrehabilitering kan komma från länssjukvård, korttidsenhet eller befinna sig i hemmet. Om patienten är på sjukhus eller korttidsenhet bör biståndshandläggare i samråd med arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska diskutera hemgång innan vårdplaneringen. Om patienten i samband med vårdplanering eller vid första mötet i hemmet bedöms vara i behov av träning i hemmet ges både muntlig och skriftligt information vad hemrehabiliteringen innebär. Vinster med att arbetsterapeut och sjukgymnast deltar på vårdplanering är att; En tidig bedömning görs av patientens förmågor och om patienten är i behov av hemrehabilitering. Deras bedömning kan ge biståndshandläggaren ett bredare underlag vid biståndsbedömningen. Patienten kan erbjudas hemrehabilitering vid vårdplaneringstillfället. De möter patient och eventuellt närstående och kan ge och få information, vilket är en god grund för en fortsatt bra kontakt. Detta kan också påverka beslutet om hemgång. De kan få information om hemmiljön och kan därefter ta beslut om eventuellt hembesök innan hemgång. En tid för ett första möte vid hemgång bokas. Gemensamt första hembesök Ett första hembesök görs gemensamt av arbetsterapeut och sjukgymnast. För de patienter som kommer från sjukhus eller korttidsenhet görs hembesöket i samband med hemgång. Tillsammans får man en överblick av hemsituationen, tar en fördjupad anamnes och löser eventuella förflyttningsproblem. Vid behov provas hjälpmedel ut. Patienten informeras om arbetssättet och nya tider för hembesök bokas. Vinster med att arbetsterapeut och sjukgymnast gör ett gemensamt första hembesök är att; Kunskaperna från båda yrkeskategorierna kompletterar varandra. De får en gemensam grund för det fortsatta arbetet kring patienten. Patienten slipper upprepa sig. Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Funktions- och aktivitetsbedömningar görs inom en vecka från första hembesöket. De bedömningsinstrument som rekommenderas passar bra för äldre. De är funktionella och enkla att göra i hemmet, de ger bra information och korrelerar bra med varandra. Arbetsterapeutisk bedömning En kartläggning/bedömning görs av den enskilda patientens tidigare och nuvarande förmåga inom aktivitetsområdena personlig vård, boende och fritid. Bedömning görs även av hemoch närmiljö. För bedömning av patientens nuvarande aktivitetsnivå används ADLtaxonomin. 5

7 ADL-taxonomin är ett instrument som används för att bedöma en persons aktivitetsförmåga. Den omfattar 12 basaktiviteter inom personlig vård och boende; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Bedömning görs genom observation eller intervju (11). (Bilaga 3) Bedömningen sker i patientens eget hem och dess närmiljö. Arbetsterapeuten bör göra en observation gällande de aktiviteter som man vet att patienten får hjälp med av hemtjänst eller närstående och som är relevanta för patienten. När ett problem upptäcks i aktivitetsutförandet, bedöms och utreds möjliga orsaker. Orsakerna kan återfinnas hos patient (fysiska, kognitiva eller psykiska funktioner), i den fysiska miljön eller i den sociala miljön. Arbetsterapeuten får då göra en fördjupad bedömning inom dessa områden och eventuellt komplettera med andra bedömningsinstrument. Det är viktigt att ta del av övriga teammedlemmars bedömningar. Sjukgymnastisk bedömning En kartläggning/bedömning görs av den enskilda patientens förutsättningar såsom tidigare och nuvarande motorisk funktion, motivation och kognitiva färdigheter. Bedömning görs även av hem- och närmiljö, möjlighet för patienten att få hjälp och stöd från anhörig och/eller hemtjänst. En bedömning görs också av hur funktionsstatus/nedsättning påverkar patientens vardagsliv, fritidsaktiviteter och delaktighet i samhällslivet. Det är viktigt att ta del av övriga teammedlemmars bedömningar. De bedömningsinstrument som används är Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF), Timed Up and Go (TUG) och Chair-Stand Test (5 uppresningar på tid). Dessa kompletteras vid behov med sedvanliga sjukgymnastiska bedömningar till exempel Bergs balanstest, VAS (Visuell Analog Skala), gång 10 m på tid, maximal gångsträcka och neurologiska test GMF ger en bedömning av patientens hjälpberoende, självrapporterad smärta och självrapporterad otrygghet. Bedömningen omfattar 21 olika moment och ger även en grov uppfattning av patientens motoriska funktioner/förmågor (12) (Bilaga 4). TUG används för att bedöma äldre personers balans, gång och funktionella förflyttningsförmåga. En del studier visar på att TUG även kan indikera fallrisk (13,14) (Bilaga 5). Chair-Stand Test ( 5 uppresningar på tid ) ger en bedömning av benstyrka och i viss mån balans (15) (Bilaga 6). Vinster med att använda arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska bedömningsinstrument är att; Patientens resurser och problem tydliggörs. De ger en bra återkoppling till patienten och underlättar kommunikationen med berörda. Bedömningen är till hjälp när patienten ska sätta sina mål. De är en hjälp för arbetsterapeut och sjukgymnast att sätta in rätt åtgärder. Instrumenten är en förutsättning för att kunna utvärdera resultatet. De underlättar vid dokumentation. 6

8 Upprättande av hemrehabplan Hemrehabplanen är ett måldokument samt ett gemensamt underlag för åtgärdsplanering (Bilaga 7). Hemrehabplanen görs så snart som möjligt efter det att bedömningsinstrumenten är gjorda. Inför mötet har arbetsterapeut och sjukgymnast stor nytta av att ta del av varandras bedömningar som sedan används som underlag. Hemrehabplanen kan lämnas till patienten innan mötet för att han/hon ska få tid att fundera kring sina mål. Vid upprättande av hemrehabplanen deltar patienten, sjukgymnast, arbetsterapeut och eventuell närstående. Socialt omsorgsansvarig (SOA) eller annan personal från hemtjänst deltar om patienten har hemtjänst. Sjukgymnast eller arbetsterapeut leder mötet. Fokus är på vad som är viktigt för patienten, det vill säga patientens huvudmål, som bryts ner till delmål. Huvudmålen ska formuleras som en aktivitet, medan delmål kan vara aktiviteter eller funktioner. När målen är satta planeras tillsammans med patienten för de åtgärder som ska leda till att målen uppnås. Ibland finns det åtgärder som hemtjänsten och/eller närstående tar ansvar för. Hemrehabplanen är ett levande dokument som uppdateras under träningsperioden. Det är bra att planera in en uppföljning redan när planen skrivs för att göra det tydligt att behandlingsperioden är tidsbegränsad. Vinster med att upprätta en hemrehabplan är att; Mötet och blankettens utformning hjälper patienten att formulera sina egna mål Hemtjänst och anhöriga blir mer delaktiga. Planerad träning blir begriplig och meningsfull för patienten. Alla kring patienten arbetar och fokuserar på patientens uppsatta mål. Den ger underlag och är en förutsättning för att utvärdera måluppfyllelse. Den ger bra återkoppling till patienten och underlättar kommunikationen med berörda. Åtgärder - Tidsbegränsad träningsperiod Efter att hemrehabplanen är skriven genomförs de planerade åtgärderna. Åtgärderna kan vara av olika slag men alla syftar till att patientens mål ska uppnås. Det är viktigt att patienten känner sig trygg, får vägledning och ökar tilltron till sin egen förmåga. Arbetsterapeutiska åtgärder - Aktivitetsträning Utifrån bedömningar och de mål som patienten satt upp i hemrehabplanen så planeras träningen med fokus på de aktiviteter som är viktiga för patienten. Träning sker i den miljön där aktiviteten ska utföras. Aktiviteter som kan vara aktuella att träna inom personlig vård och boende är till exempel att äta, sköta sin personliga hygien, på- och avklädning, inköp av dagligvaror, matlagning och tvätt. Det kan även handla om att hjälpa patienten att återuppta sina tidigare fritidsintressen eller att hitta nya intressen utifrån den förmåga de har idag. Genom träning i aktivitet kan patienten få en förbättrad förmåga att kunna utföra aktiviteterna på samma sätt som tidigare. Det kan även handla om att hitta nya strategier för att kunna utföra aktiviteten på ett annat sätt än tidigare. Att kompensera med ett hjälpmedel kan vara en del av en ny strategi. Patienten kan till exempel behöva träna i en specifik kognitiv funktion för att sedan överföra det i aktivitet. Arbetsterapeuten har även en viktig roll i att stödja och motivera patienten till egen aktivitet. Sjukgymnastiska åtgärder - Träning och behandling Utifrån bedömning och de mål som patienten satt upp i hemrehabplanen planeras träningen med fokus på rörelse- funktions- och förflyttningsförmåga för att kunna klara de aktiviteter som är viktiga för patienten. Sjukgymnastisk träning och behandling kan ske med inriktning mot rörelsesystemet och nervsystemet, bland annat balansträning, styrketräning, rörlighetsträning eller spasticitetsbehandling. Den kan också ske med inriktning mot cirkulation och 7

9 andning, till exempel konditionsträning. Vid smärta, kan sjukgymnasten bland annat ge smärtreducerande behandling eller stödja patienten vid inlärning av strategier för att kunna leva med smärta. Träningen sker som funktionsträning och/eller som funktionell- /uppgiftsspecifik träning. Vinster för patienten att träna med arbetsterapeut och sjukgymnast är att; De har kunskap om hur man kan träna vid olika diagnoser, olika stadier i sjukdomen och vid olika tillstånd, såsom dagsform, smärta eller rädsla. Deras kunskap gör att de kan bedöma behovet kontinuerligt och kan anpassa svårighetsgraden i träningen så att träningen sker på en icke skadlig men provocerande nivå. De kan, med sin kunskap, ge svar på frågor kring träning och förändrade förmågor. De har kunskap att upptäcka och undanröja hinder. Deras kunskap ger den trygghet som gör att patienten vågar testa och därmed utveckla sin förmåga, vilket ger ökad tilltro till densamma och ett ökat självförtroende. Hjälpmedel och hemmiljöinsatser Arbetsterapeut och sjukgymnast förskriver vid behov hjälpmedel för att främja patientens egna aktivitet. Behovet av hjälpmedel ska ständigt omprövas. Hemmiljöinsatsen kan exempelvis omfatta ommöblering, ta bort mattor eller initiera bostadsanpassning. Ordination med eller utan delegering Vissa insatser kan utföras av omvårdnadspersonal i hemtjänsten genom ordination och hälsooch sjukvårdsbeställning. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska göra en riskbedömning om åtgärden ska delegeras eller ej. Handledning Arbetsterapeut och sjukgymnast handleder och instruerar omvårdnadspersonal vid ordinerade hälso - och sjukvårdsinsatser inom ramen för HSL. Det är också viktigt med handledning i ett aktiverande/rehabiliterande förhållningssätt till omvårdnadspersonal i hemtjänsten och närstående så att de kan ge stöd till patienten att bli så självständig som möjligt enligt patientens mål. Handledning kan till exempel ske vid arbete tillsammans med personal eller genom instruktion i själva träningssituationen eller som handledning /instruktioner på teammötet. Vinster med att träna i hemmiljö är att; Patienten kan testa och träna i den miljö där aktiviteten ska utföras. Miljön stimulerar patienten till att tidigt komma igång med sina vanliga aktiviteter. Omvårdnadspersonal och närstående blir mer delaktiga i rehabiliteringen. Handledning sker i patientens rätta miljö. Ny bedömning/utvärdering Inför uppföljning av hemrehabplanen gör arbetsterapeut och sjukgymnast åter bedömning med samma instrument man använt vid start för att kunna utvärdera resultatet. Uppföljning hemrehabplan Vid uppföljningen deltar samma personer som var med vid upprättandet av planen. Inför mötet är det viktigt att arbetsterapeut och sjukgymnast har analyserat resultaten av träningsperiod tillsammans. På mötet sker en diskussion kring resultat och måluppfyllelse. 8

10 Planering av fortsatta insatser eller avslut Patienten bör vara informerad om alternativa fortsättningar. Uppföljning kan resultera i fortsatt träning, i kommun eller primärvård, eller avslut. Man kan också bli överens om att avsluta träningsperioden med uppföljning efter 2-3 månader för ny bedömning. Om det i samband med planering av forsatta insatser eller avslut uppkommer andra behov än de som arbetsterapeut och/eller sjukgymnast kan tillgodose bör berörd yrkeskategori kontaktas. Uppföljning efter 2-3 månader Uppföljningen görs på de patienter som är inskrivna i hemsjukvården och de som skrivits ut till primärvården utan fortsatt träning. Tiden bokas i samband med avslut. Bedömningsinstrumenten ska användas. Vinster med att göra en uppföljning är att; För de patienter som inte får fortsatta insatser från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast finns ytterligare en möjlighet till bedömning där kvarstående eller nytillkomna rehabiliteringsbehov kan fångas upp. Detta kan ge en trygghet vid avslut. Vetskapen om att uppföljning kommer att ske sporrar patienten att ta eget ansvar för fortsatt träning och aktivitet. 9

11 Referenser 1. Rehabilitering för hemmaboende äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007 [läst ] Tillgänglig: 2. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Stockholm: Socialdepartementet. 3. Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet. 4. Månsson M. Hemrehabilitering: vad, hur och för vem?. Stockholm: Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg; Medicinskt ansvarig sjuksköterska & Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Borås Stad;2005. [läst ] Tillgänglig: 6. Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland [läst ] Tillgänglig: 7. Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet 8. Patientdatalag (SFS 2008:355). Stockholm: Socialdepartementet. 9. Sekretesslag (SFS 1980:100). Stockholm: Justitiedepartementet. 10. Förbundets Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundets Sveriges arbetsterapeuter; Törnqvist K, Sonn U. ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Åberg AC, Lindmark B, Lithell H. Evaluation and application of the General Motor Function assessment scale in geriatric rehabilitation. Disability and Rehabilitation. 2003; 25(7): Mathias S, Nayak USL, Isaacs B. Balance in elderly patients: the get-up and go test. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 1986;67(6): Lundin-Olsson L, Nyberg L, Gustafson Y. Attention, frailty, and falls: the effect of a manual task in basic mobility. Journal of the American Geriatrics Society. 1998; 46(6): Guralnik JM, Simonsick EM, Ferruci L, Glynn RJ, Berkman LF, Blazer DG, et al. A short physical performance battery assessing lower extremity function: Associations with self-reported disability and prediction of mortality and nursing home admission. Journal of Gerontolgy. 1994; 49(2):M

12 Slutord Behovet av ett program för hemrehabilitering väcktes under perioden 2007 till 2009 då ett stimulansmedelfinansierat projekt om hemrehabilitering bedrevs i Borås Stad. Under denna period framkom vikten av ett likvärdigt och strukturerat arbetssätt för hemrehabilitering. Hemrehabprogrammet är tänkt att bli ett levande dokument som kan komma att revideras under tid. Vid eventuella frågor går det bra att ta kontakt med någon av nedanstående personer. Vi kan nås genom Borås Stads växel tel: eller via mail: Projektsamordnare Kerstin Hellekant Projektgrupp Arbetsterapeuter Charlotta Eliasson Jessica Johansen Elin Kasselstrand Mikael Törnqvist Sjukgymnaster Anna-Lena Hardtmann Laine Sepling Evette Tadros

13 Bilaga 1 Hemrehab enligt Boråsmodellen Initiering Korttid Hemmet Sjukhus Vårdplanering / bedömning hemrehab Här bor Svea Start hemrehab Gemensamt första besök av arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av hemsituationen Uppföljning efter 2-3 månader Avslut Åtgärd - Tidsbegränsad träningsperiod Funktions- och aktivitetsträning med arbetsterapeut och sjukgymnast Planering av fortsatta insatser eller avslut Hjälpmedel och hemmiljöinsatser Bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga Ordination enligt Hälso- och sjukvårdslagen Uppföljning av hemrehabplan Handledning Bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga Utvärdering Upprättande av hemrehabplan Värdegrund Teamarbete Patienten är delaktig Patientens mål och behov styr insatserna Aktiverande/ rehabiliterande förhållningssätt

14 Bilaga 2 Checklista Hemrehabprocessen Patient: Pers nr: Vårdplanering/bedömning hemrehab Inför vårdplanering diskussion i teamet om eventuell hemgång Information till patienten om hemrehab (lämna eventuell broschyr) Vid behov inskrivning i hemsjukvård av ART/SJG enligt rutin inklusive info till teamet Gemensamt första besök av arbetsterapeut och sjukgymnast Bedömning av hemsituationen Boka tid för funktions- och aktivitetsbedömning Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Första veckan: GMF+TUG+ Chairstand-test/ADL-taxonomin inklusive analys Andra bedömningar/bedömningsinstrument? Upprättande av hemrehabplan I god tid boka med patienten och kontakta SOA och/eller närstående Upprätta hemrehabplan Information till patienten om tidsperspektivet på träningsperioden Lämna färdig hemrehabplan till patienten Funktions- och aktivitetsträning I samråd pat/art/sjg lägga upp träning; innehåll, vem gör vad, när? Lämna tider till patienten någon vecka i förväg Kontinuerligt samarbete med övriga teammedlemmar Hjälpmedel- och hemmiljöinsatser Bedömning om eventuellt ytterligare åtgärder Ordinationer enligt hälso- och sjukvårdslagen Behov av ordination/delegering? Enligt rutin Handledning Behov av handledning?; Vad? Vilka? Hur? När? Ny bedömning/utvärdering Bedömning GMF+TUG+ Chairstand-test/ADL-taxonomin Andra bedömningar/bedömningsinstrument? Utvärdering av resultat inkl diskussion mellan ART/SJG angående fortsättning Uppföljning av hemrehabplan I god tid kontakta SOA och/eller närstående för att boka tid Vid behov informera SSK och/eller BB om uppföljning hemrehabplan Uppföljning av hemrehabplan Planering av fortsatta insatser eller avslut Fortsatta insatser, nya mål, annan träning, avslut? Boka tid för eventuell uppföljning Vid behov utskrivning enligt rutin

15 Bilaga 3 ADL-TAXONOMIN Pat namn.. Person nr:.. 0- Ej aktuellt Arbetsterapeut:....Datum:.. 1- Klarar ej 2- Klarar med hjälp Samtal/Intervju 3- Klarar med tillsyn Observation 4- Klarar själv med eller utan hjälpmedel Aktiviteter Delaktiviteter Bedömning Äta och dricka Definieras som att ta 1. Äter, dvs. för maten till munnen och äter mat och dryck på bordet, att äta och 2. Dricker, dvs. för drycken till munnen och dricker dricka. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Förser sig med och sönderdelar maten, dvs. förser sig med mat och dryck samt sönderdelar maten med bestick Förflyttning Definieras som att 1. Förflyttar sig i sängen, dvs. ändra läge t.ex. vända sig, sätta sig upp målmedvetet förflytta sig från en plats till 2. Förflyttar sig från säng till stol, eller mellan stolar en annan. Aktiviteten omfattar 3. Förflyttar sig mellan rum på samma våningsplan delaktiviteterna: 4. Förflyttar sig mellan våningsplan via hiss eller trappa 5. Förflyttar sig ut och in i huset Toalettbesök Definieras som att ta sig till och från toaletten, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: På- avklädning Definieras som att ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: Personlig hygien Definieras som att tvätta kroppen och håret samt torka sig. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Tvättar håret Övrig kroppsvård Definieras som att sköta om och vårda sitt yttre. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: Kommunikation Definieras som att kommunicera och att ta till sig information, samt att hantera aktuell utrustning. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 6. Förflyttar sig i yttre närmiljö 1. Utför blås- och tarmtömning viljemässigt/kontrollerat 2. Förflyttar sig på och av toalettstolen samt torkar sig i samband med toalettbesöket 3. Ordnar klädsel och ev. sanitets- eller inkontinenshjälpmedel samt tvättar händerna 4. Förflyttar sig i tid till toalettrummet 1. Klär av sig 2. Klär på sig på överkroppen 3 Klär på sig på underkroppen 4. Klär på sig strumpor/strumpbyxor och skor. 5 Tar fram kläder efter behov 1. Tvättar ansikte och händer 2. Badar/duschar 1. Kammar sig 2. Borstar tänderna 3. Rakar sig/ lägger makeup 4. Utför manikyr 5. Utför pedikyr 1. Meddelar sig/ påkallar uppmärksamhet 2. Samtalar 3. Telefonerar 4. Läser 5. Skriver för hand eller för dator. Kommentarer

Hemrehabilitering i Borås Stad

Hemrehabilitering i Borås Stad Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Målgrupp Patienterna är under 65 år och behöver särskilt stöd eller service pga förståndshandikapp, betydande och bestående begåvningsmässigt

Läs mer

Bedömning av behov av personlig assistans

Bedömning av behov av personlig assistans Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen Försäkringskassan 2011-08-23 Sökanden Förnamn: Efternamn: Personnummer: Bostadsadress: Telefonnummer: Handläggare (namn): Telefon: E-post: Datum

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001. Städning efter överenskommelse med den enskilde

2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001. Städning efter överenskommelse med den enskilde 2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001 Serviceinsatser: Serviceinsatser syftar till att underlätta den enskildes dagliga liv i den egna bostaden samt förebygga behov av mer ingripande insatser.

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer