Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL"

Transkript

1 MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 1

2 MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS HÄNVISNINGAR 3 SYFTE 4 TILLÄMPNING 5 -kliniskt -administrativt -utbildning -forskning SKATTNINGSFÖRFARANDE 6 SIDA BESKRIVNING AV MOMENT OCH SKALSTEG 7-15 S-COVS - PROTOKOLL OBSERVERA: Detta är den svenska versionen av Physiotherapy Clinical Outcome Variables. S-COVS får användas fritt men inga ändringar i anvisningar, skalstegsbeskrivningar eller moment får göras. För vissa angivna moment rekommenderas att varje klinik standardiserar var och hur dessa genomförs. TACK Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 2

3 SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS HÄNVISNINGAR Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale (COVS) är ett sjukgymnastiskt mätinstrument för skattning av förmågan att förflytta sig hos patienter med muskuloskeletala och neuromuskulära sjukdomar/skador. COVS lämpar sig för klinisk och administrativ användning samt inom utbildning och forskning. (Se vidare i manualen.) COVS är utvecklad vid "The Rehabilitation Center", Ottawa, Kanada av sjukgymnast Louise Seaby. För resultat av reliabilitetstestningen av original COVS hänvisas till Seaby L, Torrance G., "Reliability of a Physiotherapy Functional Assessment Used in a Rehabilitation Setting". Physiotherapy Canada, 41 (5), pp , Även validitetstest har genomförts (Seaby L.). Den engelska manualen har bearbetats i samarbete mellan sjukgymnaster i Ontario och Toronto med målet att minska risken för variationer i skattning mellan bedömare i olika verksamheter. COVS översattes och bearbetades till svenska språket och till svenska förhållanden enligt en metod för översättning och kulturell anpassning vid Geriatriskt Centrum Umeå under För metoden hänvisas till Guillemin F et al, "Cross-cultural Adaptation of Health-Related Quality of Life Measures: Literature Review and Proposed Guidelines". Journal of Clinical Epidemiology, Vol.46, No12, pp , Den svenska versionen har fått namnet Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale (S-COVS). Reliabilitetstestning av S-COVS är genomförd under våren -96. För upplysningar kontakta: Marie Omgren tel , e-post: marie.omgren@vll.se eller Låtta Hasselgren tel , e-post: latta.hasselgren.nyberg@vll.se Leg. sjukgymnaster vid Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 3

4 SYFTE S-COVS är en funktionell mätmetod som är utvecklad för att mäta och värdera en aspekt av rörelseförmåga som definieras som "rörelse från en kroppsställning till en annan, eller förflyttning från en plats till en annan inom gång- eller rullavstånd". Sådan rörelseförmåga antas vara det man huvudsakligen inriktar sig på i sjukgymnastisk behandling av patienter med neuromuskulära och/eller komplexa muskuloskeletala dysfunktioner. De olika momenten i S-COVS antas vara representativa beståndsdelar i sådan rörelseförmåga. S-COVS är inte avsett att vara ett heltäckande kliniskt bedömningsinstrument. Syftet är att testa rörelseförmåga som en del i den sjukgymnastiska bedömningen. För kliniska behandlingssyften behövs emellertid ofta mer detaljerade mätningar. Dessa mätningar skall inte räknas in i S-COVSpoängen. S-COVS är avsett att användas för att bedöma rörelseförmågan hos patienter med neuromuskulära och muskuloskeletala dysfunktioner. För följande patientgrupper är således inte S-COVS lämpligt för utvärdering av behandlingsresultat: - patienter där den begränsade rörelseförmågan i huvudsak är orsakad av smärta och patienter med kroniska smärtsyndrom. - patienter som i första hand behandlas för respiratoriska funktionsnedsättningar. - muskuloskeletala tillstånd vilka begränsar förflyttningsförmågan obetydligt. Exempel på ett sådant tillstånd är nedsatt rörlighet i övre extremiteten. - patienter som är remitterade för specifika åtgärder, t.ex. uppföljning av hemträningsprogram, protesjustering, hjälpmedelsförsörjning. - patienter med stort omvårdnadsbehov, där den sjukgymnastiska behandlingen endast inriktar sig mot t.ex. kontrakturprofylax, funktionella viloställningar, decubitusprofylax och andningsvård. - patienter inskrivna för avlastning eller palliativ vård. - sjukdomstillstånd där funktionen förändras med jämna mellanrum eller under en kort tidsperiod För att bedöma hjälp/vårdbehov kan dock användandet av S-COVS vara en resurs även för dessa patientgrupper. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 4

5 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN KLINISKT S-COVS är ett målinriktat mätinstrument där varje moment kan användas som delmål för rehabiliteringen. Patienten kan göras delaktig i målsättningen och medverka till att resurser och åtgärder riktas mot för patienten viktiga funktioner. S-COVS är också lättförståeligt och patientens förmåga beskrivs i termer av beroendenivå, vilket underlättar för hela rehabiliteringsteamet att inrikta behandlingsplaner och åtgärder mot samma mål. Ett formulerat mål kan också underlätta planering av utskrivning eftersom målet kan anses markera när behandlingen ska avslutas. ADMINISTRATIVT Behandlingsresultat Skillnaden i S-COVS - poäng vid inskrivning och utskrivning kan vara ett mått på behandlingens effekt. Förändring i funktionsnivå kan också följas under patientens vistelse. Behandlingseffektivitet Genom att använda den förändrade S-COVS - poängen i kombination med utvalda instrument för arbetstyngd kan man få information om kostnader för att uppnå behandlingsresultat för enskilda eller grupper av patienter. Kvalitetssäkring/-utveckling Kvalitetssäkringsarbete underlättas om man använder S-COVS rutinmässigt. Man kan utvärdera graden av måluppfyllelse för en större eller mindre patientpopulation, för en viss diagnos etc. Tillsammans med någon form av åtgärdsdokumentation kan man också kvalitetssäkra att de sjukgymnastiska åtgärderna är målinriktade och att resurserna fördelas på ett bra sätt. I UTBILDNING På kliniker där patienters förbättrade förmåga att förflytta sig är ett centralt mål i den sjukgymnastiska verksamheten har användandet av S-COVS visat sig vara till god hjälp vid inlärning för både studenter och ny personal. INOM FORSKNING S-COVS är ett tillförlitligt och giltigt bedömningsverktyg som tillåter stratifiering av kontroll- och experimentgrupper. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 5

6 SKATTNINGSFÖRFARANDE Alla moment ska skattas för att beaktas i behandlingsplanen. Varje klinik kan besluta om och när skattning av "förväntad utskrivningspoäng" skall göras. Se S-COVS - protokoll (sida 16). Det är rörelsens funktion som skall skattas, inte dess kvalitet. Patienten skall själv välja hur han/hon utför rörelsen. Visa därför inte rörelsen och ge inte detaljerade instruktioner. Poängsätt patientens första försök. Momenten 1a, 1b, 2, 3, 4a bör testas i patientens säng. För de övriga momenten är det viktigt att standardisera på respektive klinik var man utför testningarna. INSKRIVNING Två poängsättningar ska göras för varje moment vid bedömningstillfället. 1. Funktionsnivå vid inskrivning Den skattade poängen för varje moment markeras med "X": 2. Förväntad funktionsnivå vid utskrivning Den skattade poängen för varje moment markeras med "O". UTSKRIVNING Ytterligare en skattning skall göras vid utskrivning. Poängtal markeras med genomstruken siffra (t.ex. 3 ). UPPFÖLJNING AV FÖRLOPP S-COVS kan också användas för att följa förloppet hos en patient genom upprepade mätningar eller för att följa upp resultatet efter utskrivning. Se S-COVS - protokollet (sida 17). UTRUSTNING 1. Tidtagarur 2. Kopp 3. Mynt och burk med skåra. Skåran skall endast vara lite större än myntet. För att efterlikna utomhusmiljö: 4. Gymnastikmatta 5. Ramp (0-30 cm lutning) 6.15 cm hög plattform För att testa gångmomenten behövs ytterligare: 7. Dörr 8.Trappa 9. Parallellbarr 10.Relevanta gånghjälpmedel Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 6

7 BESKRIVNING AV MOMENT OCH SKALSTEG Moment 1 a) och b): Vända sig till höger/vänster sida i sängen Före testningen ska ev. sänggrindar fällas ned och ev. dävert tas bort. Sängen ska vara plan. Utgångsställning: Ryggliggande med armarna längs sidorna och med sträckta ben. 1= Beroende. Kan inte hjälpa till själv eller behöver hjälp av två personer. 2= Behöver hjälp av en person (med eller utan hjälpmedel). Med hjälpmedel menas ett föremål som normalt inte finns i omgivningen. Om patienten använder kanten av madrassen som hjälp vid vändningen, räknas madrassen inte som hjälpmedel. En sänggrind betraktas däremot som ett hjälpmedel. 4= Vänder sig själv men behöver hjälp med att lägga sig tillrätta (bekväm ställning). 5= Självständig med hjälpmedel. Självständig inkluderar att kunna lägga sig tillrätta i en bekväm ställning. För definition av hjälpmedel, se text för 2 poäng. 6= Självständig utan hjälpmedel men rör sig långsamt, klumpigt och med ansträngning. Med att röra sig långsamt, klumpigt och med ansträngning menas att patienten uppvisar förhöjd tonus, synergistiska och/eller reflexutlösta rörelser och/eller utför förflyttningen på längre tid än vad som är rimligt. 7= Normal. En välkoordinerad rörelse som utförs utan ansträngning och med normal tidsåtgång. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 7

8 Moment 2: Uppresning från ryggliggande i säng till sittande på sängkanten Före testning ska ev. sänggrindar fällas ned och ev. dävert tas bort. Sängen ska vara plan. Utgångsställning: Ryggliggande med armarna längs sidorna och med sträckta ben. Testa åt båda sidorna och notera vilken sida som går bäst samt poängen för denna. 1= Beroende. Kan inte hjälpa till själv eller behöver hjälp av två personer. 2= Behöver hjälp av en person (med eller utan hjälpmedel). Med hjälpmedel menas ett föremål som normalt inte finns i omgivningen. Om patienten använder kanten av madrassen som hjälp vid vändningen, räknas madrassen inte som hjälpmedel. En sänggrind betraktas däremot som ett hjälpmedel. 4=Behöver tillsyn och/eller instruktioner för ett säkert utförande (med eller utan hjälpmedel). Behovet av tillsyn kan vara för patientens säkerhet eller för att ge instruktioner, men utesluter varje form av fysisk hjälp. 5= Självständig med hjälpmedel. För definition av hjälpmedel, se text för 2 poäng. 6= Självständig utan hjälpmedel men rör sig långsamt, klumpigt och med ansträngning. Med att röra sig långsamt, klumpigt och med ansträngning menas att patienten uppvisar förhöjd tonus, synergistiska och/eller reflexutlösta rörelser och/eller utför förflyttningen på längre tid än vad som är rimligt. 7= Normal. En välkoordinerad rörelse som utförs utan ansträngning och inom rimlig tid. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 8

9 Moment 3: Sittbalans Utgångsställning: sittande på sängkanten med stöd för låren, händerna i knät, knäna åtskilda med ungefär en höftbredd, fötterna i golvet. (Patienten skall ej bära benprotes.) Sängen ska vara plan. 1= Kan inte sitta utan stöd. Som stöd räknas armstöd, ryggstöd eller mänskligt stöd. 2= Kan inte röra sig inom understödsytan. Patienten sitter utan stöd i samma position minst en minut (ungefär den tid det tar för en hjälpare att ta fram en rullstol och/eller ställa den på plats). Patienten intar en statisk, icke dynamisk hållning. Tillsyn kan vara nödvändig eftersom patienten inte klarar att röra t.ex. huvudet eller armarna utan att tappa balansen. 3= Kan röra sig inom understödsytan. Patienten klarar att utföra något av följande: a) lyfta ena benet så att foten lättar från golvet. b) lyfta armen/armarna inom befintlig räckvidd. c) vrida huvud och bål till höger eller vänster. 5= Kan röra sig utanför understödsytan. Patienten kan föra över kroppstyngden i 3 av 4 riktningar (dvs. klarar av 3 av nedanstående exempel) och återgå till utgångsläget. Exempel: a) luta sig åt vänster så att den mittersta delen av den vänstra klavikeln passerar en tänkt horisontell linje i posterior riktning från vänster femurkondyl. b) luta sig åt höger så att den mittersta delen av den högra klavikeln passerar en tänkt horisontell linje i posterior riktning från höger femurkondyl. c) luta sig framåt till 45 graders vinkel. d) luta sig bakåt till ungefär 15 graders vinkel. 6= Klarar snabb knuff som för bålen utanför understödsytan. Patienten klarar knuffar i 3 av 4 riktningar och kan återgå till utgångsställning. Reaktionstiden får vara långsam och rörelserna klumpiga. Den "snabba knuffen" måste vara tillräckligt kraftig för att en balansreaktion ska utlösas. Skyddsreaktioner är tillåtna. 7= Normal. Klarar knuffar i 4 av 4 riktningar. Reaktionerna för att återfå balansen och återgången till utgångspositionen sker smidigt med normala rörelsekomponenter och normal timing. Skyddsreaktioner är tillåtna. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 9

10 Moment 4a): Horisontell förflyttning (Förflyttning mellan säng och stol med armstöd / rullstol) Utgångsställning: Sittande på sängkant med en stol med armstöd/rullstol placerad parallellt med sängen. Patienten förflyttar sig från säng till stol med armstöd/rullstol och tillbaka. Förflyttningen ska testas med stolen/rullstolen placerad både till vänster och höger om patienten. Notera åt vilken sida förflyttningen går bäst och poängen för denna. För att patienten ska skattas som självständig i förflyttning till och från rullstol måste han/hon också kunna hantera rullstolens olika funktioner (t.ex. placera rullstolen, använda bromsar, flytta arm-, ben och fotstöd och, när det är aktuellt, placera glidbräda.) 1= Beroende i antingen vridande eller glidande förflyttning. Behöver hjälp av två personer och/eller av mekanisk lyft. 2= Behöver hjälp av en person och ett hjälpmedel. (t.ex. glidbräda, gångbälte; en mekanisk lyft betraktas inte som ett hjälpmedel). 3= Behöver hjälp av en person. Inga hjälpmedel. 4= Behöver tillsyn, med eller utan hjälpmedel. Tillsyn kan behövas för säkerhetens skull eller för att ge instruktioner men utesluter all form av fysisk hjälp. 5= Självständig med hjälpmedel. 6= Självständig utan hjälpmedel men rör sig långsamt, klumpigt och med ansträngning. Patienten får ökad tonus, synergistiska och/eller reflexutlösta rörelser och/eller tar onormalt lång tid på sig vid förflyttningen. 7= Normal. En välkoordinerad rörelse som utförs utan ansträngning och inom rimlig tid. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 10

11 Moment 4b): Vertikal förflyttning (Uppresning från ryggliggande på golv) Utgångsställning: Ryggliggande på golvet. Ringa in om det gäller från golv till (rull-)stol (G/Stol) eller från golv till stående (G/Stå) i S-COVS - protokollet. Om man, av säkerhetsskäl, väljer att inte utföra momentet ska detta skattas som "beroende" (1) även om sjukgymnasten tror att patienten skulle kunna utföra momentet. 1= Beroende. Patienten förflyttar sig antingen från golv till (rull-)stol eller från golv till stående med hjälp av minst två personer. Användning av en mekanisk lyft poängsätts som 1. 2= Behöver hjälp av en person och ett hjälpmedel. Exempel på hjälpmedel: stol, handtag. 3= Behöver hjälp av en person. Inga hjälpmedel. En rullstol betraktas inte som hjälpmedel om patienten är rullstolsburen. 4= Behöver tillsyn, med eller utan hjälpmedel. Tillsyn kan behövas för säkerhetens skull eller för att ge instruktioner men utesluter all form av fysisk hjälp. 5= Självständig med eller utan hjälpmedel inomhus men reser sig långsamt, klumpigt och med ansträngning. 6= Självständig utomhus men rör sig långsamt, klumpigt och med ansträngning. Patienten uppvisar ökad tonus, synergistiska och/eller reflexutlösta rörelser och/eller utför förflyttningen på längre tid än vad som är rimligt. Utomhusmiljön kan efterliknas genom att uppmana patienten att stiga upp från golvet endast med hjälp av sitt gånghjälpmedel, som om han/hon hade fallit på en trottoar eller i en gatukorsning. 7= Normal. En välkoordinerad förflyttning som utförs utan ansträngning och inom rimlig tid. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 11

12 Moment 5-8: Gångvariabler Vid skattningen av gången skall det hjälpmedel som innebär störst oberoende i de övriga gångmomenten utgöra poäng i moment 6. Alla moment som rör gångförmågan skall poängsättas även om moment 5 skattas som "1" (ingen funktionell gång). Detta gör att man kan skilja mellan patienter som inte kan gå eller stå och patienter som går i parallellbarr eller med hjälp av två personer. Moment 5: Gångförmåga - hjälpbehov Utgångsställning: stående Graden av beroende gäller behov av mänskligt stöd. Gånghjälpmedel är tillåtna. 1= Ingen funktionell gång. Patienten kan inte gå själv. Går med eller utan tillsyn i parallellbarr alternativt tillsyn eller levande stöd av mer än en person för att gå säkert utanför barren. 2=Behöver kontinuerlig hjälp av en person. Patienten behöver stöd av högst en person vid gång på jämnt underlag för att inte falla. Det fysiska stödet är kontinuerligt och nödvändigt för att avlasta kroppsvikten samt för att patienten ska bibehålla balans och/eller koordination. 3= Behöver stundtals hjälp av en person. Patienten behöver stöd av högst en person vid gång på jämnt underlag för att inte falla. Det fysiska stödet består av tillfälliga kontakter för att ge stöd till balans eller koordination. 4= Behöver tillsyn. Patienten kan gå på jämnt underlag utan levande stöd men behöver för säkerhetens skull tillsyn av högst en person. Exempel: patienten har nedsatt bedömningsförmåga, osäkert hjärtstatus eller behöver instruktioner för att kunna gå. 5= Går självständigt på plant underlag, men behöver hjälp vid hinder. Patienten kan gå självständigt på plant underlag men behöver tillsyn eller levande stöd för att klara följande hinder: öppna eller stänga en dörr, trappor, mattor, lutande underlag, eller ojämn mark. 6= Går självständigt och klarar även hinder utomhus. Patienten klarar att öppna och stänga dörrar, kan gå i trappor, på jämna och ojämna underlag, i lutningar, och över trottoarkanter. Vid testning inomhus används t.ex. en gymnastikmatta för att efterlikna ojämnt och ramp för lutande underlag samt plattform för att efterlikna trottoarkant 7= Normal. Patienten kan gå med normalt rörelsemönster och hastighet. Observera: En hastighet på 0,9 m/s betraktas som nedre gräns för normal gånghastighet. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 12

13 Moment 6: Gångförmåga med hjälpmedel Utgångsställning: Stående 1= Kan ej gå 2= Går i parallellbarr, med gåbord eller kontinuerligt stöd av två personer. 3= Rollator eller andra fyrpunktsstöd (t.ex. betastöd, deltastöd). 4= Gånghjälpmedel bilateralt. T.ex. bockar, kryckor. 5= Ett gånghjälpmedel. Bock, krycka men inte käpp. 6= Käpp. 7= Går utan hjälpmedel. Moment 7: Gångförmåga - uthållighet Utgångsställning: stående. För test av gångsträcka är det nödvändigt att på varje klinik mäta upp och markera de olika gångavstånden. Sträckan ska hållas konstant. Instruera patienten att gå så långt som möjligt i sin egen takt tills han/hon behöver vila. Om patienten inte själv kan bedöma när han/hon behöver vila, måste sjukgymnasten begränsa gångsträckan av säkerhetsskäl. 1= Kan inte gå. 2= < 10 meter. 3= < 50 meter. 4= < 100 meter. 5= < 500 meter. 7= > 500 meter. Moment 8: Gångförmåga - hastighet Utgångsställning: stående. Instruera patienten att gå en för kliniken bestämd sträcka (t.ex. 20 m), i sin egen takt. 1= 0 m/s 2=<0,1m/s 4=<0,3m/s 5=<0,6m/s 6=<0,9m/s 7=>0,9m/s Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 13

14 Moment 9: Förmåga att köra rullstol Alla slags rullstolar ingår, både manuella, och eldrivna. Ringa in E för elektrisk eller M för manuell rullstol på S-COVS - protokollet. Den högsta möjliga poängen som en patient med elektrisk rullstol kan få är 6. Patienter som inte behöver rullstol ska poängsättas med 7. Om en patient kan gå vid inskrivningen och inte använder rullstol, men har behov av rullstol av något anledning, skall både förmågan att köra rullstol och gångförmågan skattas vid inkomsten. Patient som vid inskrivning använder rullstol men också kan gå ska skattas både vad gäller rullstolskörning och gångförmåga. 1= Beroende. Patienten är helt beroende av hjälp, dvs. är oförmögen att medverka i rullstolskörningen. 2= Behöver hjälp. Patienten kan köra sin rullstol framåt en kort sträcka (10 m) men behöver hjälp av någon vid längre sträckor och/eller han/hon kör ofta på föremål i omgivningen. 3= Behöver stundtals hjälp. Patienten kan köra sin rullstol framåt en sträcka av <30 meter. Han/hon behöver hjälp av någon vid längre sträckor och/eller kör ofta på föremål i omgivningen. 4= Behöver tillsyn. Patienten kan manövrera sin rullstol framåt, bakåt och kan vända samt köra mer än 30 meter men behöver hjälp för att på ett säkert sätt klara av hinder i omgivningen. Exempel på hinder i omgivningen är dörrar, hissar och mattor. 5= Självständig inomhus. Patienten kan manövrera sin rullstol självständigt inomhus inom befintliga avstånd på relativt kort tid. Klarar av vanliga hinder inomhus. 6= Självständig utomhus med undantag av ojämn mark och trottoarkanter. Patienten kan köra sin rullstol utomhus självständigt, även på lutande underlag, men behöver hjälp på ojämn mark och vid trottoarkanter. 7= Självständig utomhus. Patienten är helt självständig i manövreringen av sin rullstol och klarar förutom lutande underlag även ojämn mark och trottoarkanter. Observera: Om det inte är möjligt att bedöma rullstolskörning utomhus ersätts detta med följande uppgifter: a) patienten klarar självständigt en ramp (lutande underlag). b) patienten klarar självständigt att köra på en gymnastikmatta (ojämn mark). c) patienten klarar självständigt en 15 cm hög plattform (trottoarkant). Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 14

15 Moment 10 a & b: Vänster och höger armfunktion Anmärkning: Denna variabel mäter armens förmåga att utföra funktionella uppgifter eller rörelser. Patienten får den högsta poäng han/hon uppnått i ordningsföljd. Exempel: En patient som klarar de funktionella uppgifterna som krävs för 4 respektive 6 poäng, men inte 5, tilldelas 4 poäng. Utgångsställning: Sittande vid ett bord i en rullstol, stol eller på en brits. 1= Kan inte aktivt röra någon del av armen. 2= Viss aktiv rörelse, dock ej användbar. 4= Kan använda armen för att stabilisera eller som hjälp. Patienten kan använda sin arm till att stabilisera eller hjälpa den andra armen i en funktionell uppgift t.ex. skruva av locket på en burk, vända sida i en bok. 5= Kan föra en kopp till munnen. Patienten kan lyfta en fylld kopp från bordet, föra den till munnen, vicka koppen tillräckligt mycket för att vätskan ska rinna in i munnen (utan att spilla), sätta tillbaka koppen på bordet och släppa greppet om den. Patienten får välja hur han/hon håller i koppen. Det är tillåtet att stödja armbågen på bordet. Det är också tillåtet att använda ett stödjande hjälpmedel (t.ex. handskena, greppstöd). 6= Funktionell arm, även finmotoriskt. Patienten kan plocka upp ett mynt från bordet och stoppa den i en burk med skåra. Det är tillåtet att utföra rörelsen långsamt och/eller klumpigt. Det är inte tillåtet att föra myntet till bordskanten för att få tag i det. 7= Normal. Samma uppgift som för 6 poäng men med en välkoordinerad rörelse som utförs utan ansträngning och inom rimlig tid. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 15

16 SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES (S-COVS) PROTOKOLL PATIENTENS NAMN PERSONNR DIAGNOS INSKRIVNINGSDATUM SJUKGYMNAST UTSKRIVNINGSDATUM KLINIK, AVD Markeringsförklaring: X=inskrivn.poäng, O=förväntad utskrivn.poäng, /=utskrivn.poäng INSKRIVNINGSBEDÖMNING datum: Moment Skala * Kommentar 1a) Vända sig till hö. sida i sängen b) Vända sig till vä. sida i sängen Sätta sig upp från ryggliggande Sittbalans a) Horisontell förflyttning b) Vertikal förflyttning G/stol G/Stå Gångförmåga hjälpbehov Gångförmåga hjälpmedel Gångförmåga uthållighet Gångförmåga hastighet Förmåga att köra rullstol E M a) Armfunktion höger b) Armfunktion vänster *1-7=ökande funktionellt oberoende Summa inskrivning /91 Summa förväntad poäng /91 UTSKRIVNINGSBEDÖMNING datum: Moment Skala * Kommentar 1a) Vända sig till hö. sida i sängen b) Vända sig till vä. sida i sängen Sätta sig upp från ryggliggande Sittbalans a) Horisontell förflyttning b) Vertikal förflyttning G/stol G/Stå Gångförmåga hjälpbehov Gångförmåga hjälpmedel Gångförmåga uthållighet Gångförmåga hastighet Förmåga att köra rullstol E M a) Armfunktion höger b) Armfunktion vänster *1-7=ökande funktionellt oberoende Summa utskrivning /91 Summa förväntad poäng /91 Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 16

17 BEDÖMNING UNDER BEHANDLINGSPERIOD datum: Moment Skala * Kommentar 1a) Vända sig till hö. sida i sängen b) Vända sig till vä. sida i sängen Sätta sig upp från ryggliggande Sittbalans a) Horisontell förflyttning b) Vertikal förflyttning G/stol G/Stå Gångförmåga hjälpbehov Gångförmåga hjälpmedel Gångförmåga uthållighet Gångförmåga hastighet Förmåga att köra rullstol E M a) Armfunktion höger b) Armfunktion vänster *1-7=ökande funktionellt oberoende Summa bedömning /91 Summa förväntad poäng /91 SKALSTEGSBESKRIVNINGAR För utförliga beskrivningar hänvisas till manualen! Moment1a&b: Vända till hö/vä i säng Moment 5: Gångförmåga - hjälpbehov 1=beroende 1=ingen funktionell gång 2=1 pers hjälp (med/utan hjälpmedel) 2=1 pers kontinuerlig hjälp 4=kan vända själv, behöver hjälp till slutställning 3=1 pers hjälp tillfälligtvis 5=självständig med hjälpmedel 4=tillsyn 6=självständig utan hjälpmedel, men långsamt, 5=självständig på plant underlag, hjälp med ansträngande, tonushöjande etc. hinder 7=normal 6=självständig, inkluderar hinder Moment 2: Uppsittning från ryggliggande 7=normal 1=beroende Moment 6: Gångförmåga - hjälpmedel 2=1 pers hjälp med/utan hjälpmedel 1=kan ej gå 4=tillsyn/instruktioner för säkerhetens skull 2=går i barr, med gåbord alt. 2 pers hjälp 5=självständig med hjälpmedel 3=rullande hjälpmedel utom gåbord 6=självständig utan hjälpmedel, men långsamt, 4=2 kryckor / bockar ansträngande, tonushöjande etc. 5=1 krycka / bock 7=normal 6=käpp Moment 3: Sittbalans 7=inga gånghjälpmedel 1=kan ej sitta utan stöd Moment 7: Gångförmåga - uthållighet 2=klarar ej rörelser inom understödsytan 1= kan ej gå 3=klarar rörelser inom understödsytan 2=< 10m 5=klarar rörelser utanför underst.ytan och tillbaka 3=< 50m 6=klarar snabb knuff utanför underst.ytan, 3 av 4 riktn. 4=< 100m 7=normal 5=< 500m Moment 4a: Horisontell förflyttning 7=> 500m 1=beroende Moment 8: Gångförmåga - hastighet 2=1 pers hjälp med hjälpmedel 1=0 m/s 3=1 pers hjälp utan hjälpmedel 2=< 0,1 m/s 4=behöver tillsyn med/utan hjälpmedel 4=<0,3 m/s 5=självständig med hjälpmedel 5=<0,6 m/s 6=självständig, men långsamt, ansträngande etc. 6=<0,9 m/s 7=normal 7=>0,9 m/s Moment 4b: Vertikal förflyttning Moment 9: Rullstolskörning 1=beroende 1=beroende 2=1 pers hjälp med hjälpmedel 2=behöver hjälp för >10m 3=1 pers hjälp utan hjälpmedel 3=tillfälligtvis hjälp för >30m 4=tillsyn med/utan hjälpmedel 4=tillsyn 5=självständig med/utan hjm inomhus men långsamt, 5=självständig inomhus klumpigt och med ansträngning 6=självständig utomhus utom trottoar/gräs 6=självständig utomhus men långsamt, klumpigt 7=helt självständig i manövrering av rullstol och med ansträngning 7=normal eller behöver ej använda rullstol Moment 10a&b: Hö/vä arm funktion 1=kan ej röra någon del av armen 2=viss aktiv rörelse, men ej funktionell 4=kan använda armen som stöd, hjälp 5=kan föra en kopp till munnen och dricka 6=funktionell inkl. finmotorik 7=normal Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 17

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

Short Physical Performance Battery

Short Physical Performance Battery Short Physical Performance Battery Svensk version (SPPB-S) Balans test Stå med fötterna tätt ihop Stå med fötterna tätt ihop i 10 sekunder. < 10 sek (0 p) Gå vidare till gångtest. 10 sek (1 p) Semi-tandemstående

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Innehåll Inledning...2 Stabilitetstränaren...3 Material och egenskaper...3

Läs mer

ReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs

ReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 SystemRoMedic TM Manual - Svenska Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/ rullstol eller

Läs mer

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014 Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R) CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850

Läs mer

Egen Klassifikation Scale II Manual

Egen Klassifikation Scale II Manual Egen Klassifikation Scale II Manual 2018 Användarmanual för EK2, svensk version Innehåll PRAKTISKT GENOMFÖRANDE s. 2 BEDÖMNING AV ENSKILDA FRÅGOR (EK 1-17) s. 3 Neuromuskulärt Centrum 1 Praktiskt genomförande

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar.

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar. 1 https://tranarpasset.com/2016/06/28/trana-med-kroppen/ TRÄNA MED KROPPEN Sommar betyder ofta lov från ordinarie träningsaktiviteter och då kan det vara bra med ett pass som kan genomföras precis var

Läs mer

Sidhopp med bålrotation

Sidhopp med bålrotation grundmotorik Grundmotorik Grundmotorik är de rörelser man lär sig som barn, t ex krypa, hoppa, kasta och koordinera. Alla dessa rörelser är grundläggande för att senare i livet kunna utveckla andra och

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt

Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017 Startklass Moment koefficienter Startklass Moment Koeff. 1. Följsamhet 3 2 Inkallning 2 3 Sitt under marsch 3 4 Apportering 3 5 Hopp över hinder 2 6 Fjärrdirigering

Läs mer

Golden retrieverklubben Västmanlandssektionen. FRITT FÖLJ. Koeff 2. Kommandon: Fot

Golden retrieverklubben Västmanlandssektionen. FRITT FÖLJ. Koeff 2. Kommandon: Fot LYDNADSKLASS 2 FRITT FÖLJ. Koeff 2 Kommandon: Fot Utförande: Fritt följ prövas i olika tempon, vanlig marsch, långsam marsch och språngmarsch, samt i samband med vändningar, helomvändningar och halter.

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1 COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist

Läs mer

Function Kiropraktik & Rehab

Function Kiropraktik & Rehab 1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Ulrika Cederberg Leg. Fysioterapeut Innehåll Viktiga faser för patienten knä och höft Inskrivningstillfället knä och höft Operationsdagen

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström. Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Tumble Forms 2 Manual

Tumble Forms 2 Manual Tumble Forms 2 Manual 74604A 06-10-23 Etac Sverige AB, Box 203, SE-334 24 Anderstorp Tel: 0371-58 73 00, Fax: 0371-58 73 90 www.etac.se Innehållsförteckning Sida Golvsits Deluxe 5 Golvsits Mobil 5 Polstringsdyna

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner)

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Tony Kumpula

Tony Kumpula Tony Kumpula 0922-10175 070-3131866 Tony.kumpula@haparanda.se KULSTÖTNING PRAKTIK MEDICINBOLL "När man klarar av att utföra övningarna med medicinboll, kan man börja använda kulor istället" 1. FRAMÅTSTÖT

Läs mer

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Träningsprogram Ope Inter Egen träning

Träningsprogram Ope Inter Egen träning Träningsprogram Ope Inter Egen träning Träningsprogrammet är inspirerat av MAQ-modellen (Muscle Action Quality) och knäkontroll, men anpassat för att ni enkelt ska kunna utföra det hemma utan andra redskap

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster Personnummer Efternamn Förnamn Barnets tillhörande region Barnets distrikt Bedömningsdatum (år mån dag) Bedömning utförd av Dominerande neurologiskt

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient

Läs mer

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast och fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går så fäll upp

Läs mer

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Svensk. Instruktioner för montering

Svensk. Instruktioner för montering Svensk Instruktioner för montering Plocka ur alla separata delar ur kartongen, lägg dem på golvet och kolla så att alla delar som nämns i monteringsinstruktionerna finns med. Det tar ungefär 40 min att

Läs mer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

KyIF F99/00 Stabilitet

KyIF F99/00 Stabilitet Baklänges utfall med partner Stå med sidan mot en stol eller annat som du stöttar dig mot. Stå på ett ben med lite böjt knä. Lyft tårna upp från golvet så att du har den mesta av vikten på hälen. Be en

Läs mer

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Så lägger ni upp passet: Värm upp så ni blir mjuka

Läs mer

Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK

Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK 2 Vilka preoperativa förberedelser är nödvändiga? Innan operationen skall barnet vara van vid regelbunden sjukgymnastik och användning av ortoser. Sjukgymnastiken

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken

Läs mer

Ifrån sittande på sängen till liggande

Ifrån sittande på sängen till liggande Ifrån sittande på sängen till liggande I denna vägledning kan du se exempel hur du kan hjälpa en person att komma ifrån sittande på sängkanten till liggande. Genom att använda Spilerdug kan personen bli

Läs mer

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning

Läs mer

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En

Läs mer

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet.

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet. LYDNADSDRESSYR Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet. PASSIVA MOMENT Liggande Sittande Stående Fjärrdirigering Framförgående AKTIVA MOMENT Hopp Inkallning Linförighet

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid!

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid! JULUTMANINGEN Utrustning: klubba, boll, två koner. Regler: Teknikövningarna sida 2-5 - görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid! Styrkeövningarna sida 6-15 görs enligt antal gånger

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Päivitetty SVENSK ÖVERSÄTTNING Suomen Voimisteluliitto Svoli Naisten telinevoimistelu Luokkakilpailujärjestelmä Pronssimerkki 2/5

Päivitetty SVENSK ÖVERSÄTTNING Suomen Voimisteluliitto Svoli Naisten telinevoimistelu Luokkakilpailujärjestelmä Pronssimerkki 2/5 Bronsmärket Allmänt Det finns inte en yngre eller äldre åldersgräns för att genomföra prestationsmärken. Prestationsmärkenas rörelser kan göras i hemma-salen, som domare kan fungera föreningens egna tränare.

Läs mer

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Produktfamilj Professionella Bewährte Rehabiliterings-, Produkte für Rehabilitation,

Läs mer

Move! -mätinstrument för den fysiska funktionsförmågan

Move! -mätinstrument för den fysiska funktionsförmågan Move! -mätinstrument för den fysiska funktionsförmågan Omständigheter Move-mätningarna görs inomhus i en gymnastiksal Utrymmets längd åtminstone 25 m (för 20 meters skyttellöpningen) En slät väg som är

Läs mer

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel

Läs mer

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?

Läs mer

Landskampsmoment. Kommando:Fot

Landskampsmoment. Kommando:Fot Landskampsmoment Moment 1: Fritt följ Kommando:Fot Momentet startar med hunden sittande på förarens vänstra sida, övningen startar från utgångs ställning efter order från tävlingsledaren. Hunden skall

Läs mer

Bronsmärket Allmänt 12 obligatoriska rörelserna samt 3 av de valfria rörelserna

Bronsmärket Allmänt 12 obligatoriska rörelserna samt 3 av de valfria rörelserna Bronsmärket Allmänt Det finns inte en yngre eller äldre åldersgräns för att genomföra prestationsmärken. Före man gör bronsmärket rekommenderas stara- och kopparmärket. Prestationsmärkenas rörelser kan

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Träning efter lårbensamputation

Träning efter lårbensamputation Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.

Läs mer

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar Introduktion Denna checklista är ett hjälpmedel för att kunna göra de basinställningar och anpassningar som behövs för brukaren av en komfortrullstol. Det finns flertalet tillbehör tillgängliga för denna

Läs mer

RÖRLIGHETSPROGRAM IS HALMIA

RÖRLIGHETSPROGRAM IS HALMIA 1. Baksida lår Ligg på rygg, med ena benet utsträckt. Det andra benet kramar spelaren sedan om och med foten vinklad mot sig, sträcker spelaren sedan ut benet. 10x/Ben Dynamisk övning. 2. Framsida lår,

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

ReTurn7600 TM. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic. Manual - Svenska. Art. nr. 7600. Max: 205kg/450 lbs

ReTurn7600 TM. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic. Manual - Svenska. Art. nr. 7600. Max: 205kg/450 lbs ReTurn7600 TM SystemRoMedic Manual - Svenska Art. nr. 7600 Max: 205kg/450 lbs ReTurn7600 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/

Läs mer

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

Detta händer i din grupp!

Detta händer i din grupp! Välkommen till Motorikgrupp Tilfälle 1: Öva att sitta, resa sig upp till stå Detta händer i din grupp! Genomgång av innehåll i aktuell gruppträning Övningarnas ordning kan komma att ändras och anpassas

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02 MÅLVKTSTRÄNING K HÖLLVIKEN P02 Syfte: tt lära ut grundläggande målvakts teknik för barn och ungdomar. Träningens fokus områden Försvarsinriktning Ställning/Positionering Greppteknik Fallteknik Rörlighet/Sidledsförflyttning

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer