Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK

Transkript

1 Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK

2 2

3 Vilka preoperativa förberedelser är nödvändiga? Innan operationen skall barnet vara van vid regelbunden sjukgymnastik och användning av ortoser. Sjukgymnastiken bör inriktas specifikt på: Styrketräning bål-, höft-, knämuskulatur Öka rörelseomfånget i abduktion, hamstrings och i triceps surae. Upprepa/bearbeta informationen angående operationen samt förbereda den postoperativa behandlingen. Se över hjälpmedelsbehovet inför det postoperativa förloppet. Följande kan behövas: Rullstol En del barn behöver rullstol för att själv transportera sig eller bli transporterad i innan de börjar gå säkert. En del barn går inte före operationen och förväntas inte kunna göra det efter operationen heller. Anpassning av rullstolen rekommenderas att vänta till det postoperativa skedet då förutsättningarna för sittandet kan ha ändrats. Ordna gärna ett extra bälte (löst) att använda som stöd för bålen de första veckorna postoperativt Rollator Företrädesvis en rollator med stöd bakåt ex. Crocodile. Alla barn som har förutsättningar för att kunna gå kan påbörja gång med rollator 5-6 3

4 veckor postoperativt. Rollatorn ger stabilitet och säkerhet medan barnet återfår sin muskelstyrka, uthållighet och balans. Initialt kan även hastigheten bromsas upp till förmån för bättre avveckling och kontroll. Toalettsits/stol Om barnet sitter ostadigt är en toalettsits med fotstöd att rekommendera: detta uppmuntrar barnets självständighet och ser till att barnet kan sitta bekvämt, säkert och avlastar ryggen under toalettbesöket. Tippbräda Eftersom mobiliseringen sker via tippbräda postoperativt är det värdefullt att barnet provat, bekantat sig med andra hjälpmedel som används efter operationen. Barnen står med magen mot tippbrädan som ger stöd till brösthöjd. Remmar för att avlasta kroppstyngden läggs över rumpan. Eventuella skor och skenor Aktuella ortoser med skor tas med inför vistelsen på sjukhuset. Ståskal används de två sista veckorna på BarnRehab. 4

5 Postoperativ behandling på neurokirurgen (NIVA) Dag 1-2 efter operationen vistas barnet på NIVA. Under dessa dagar sker ingen sjukgymnastisk träning. Barnets egen toleransnivå och smärttröskel avgör graden av egen aktivitet. Vänd ofta (rygg och sidorna). Lagra med kuddar och var speciellt observant så att barnet inte får tryck. Postoperativ behandling på barn- och ungdomssjukhuset (avdelning 62) Dag 3-10 vistas barnet på barnmedicinsk avdelning 62. Till och med den 5:e postoperativa dagen ska barnet ligga helt plant. Under 6:e dagens förmiddag får barnet sitta i sängen med höjd huvudända, för att på eftermiddagen komma upp i föräldrarnas knä eller i egen stol. Undvik att passivt böja i barnets höfter över 90, då sträcks ländryggen ut vilket kan göra ont. Att vrida bålen, böja och sträcka ryggen är rörelser som inte skall göras av någon annan än barnet själv. När barnet vistas på barnkliniken ökas träningen sakta. Nu är det viktigt att barnet mobiliseras, får egna kläder och tar över mer och mer av aktiviteten själv, till exempel köra sin egen rullstol om barnet har förutsättningar för detta. Lek på lekterapi och sjukgymnastiken. Sjukgymnastisk behandling 2ggr/dag. 5

6 Övningar på matta, till exempel kan vändningar och bäckenlyft påbörjas på femte dagen postoperativt och ökas succesivt upp till knästående. Barnet skall nu framförallt försöka aktivera sina höftextensorer, abduktorer, knäextensorer och dorsalextensorer. Träning av sittande balans på pall med/utan ryggstöd och på matta. Fortsatta kontraindicerade rörelser är hamstringstöjningar och passiva bålrörelser, annars är det barnets toleransnivå som får avgöra intensitet Mobilisering till stående via tippbräda. Helst ställs barnet mot en redan lutad tippbräda med magen emot och med övre delen av tippbräda borttagen. Locka till lek och avled barnet rolig aktivitet i samband med ståendet. Sittande på toalett kan underlättas genom att få stöd för fötter, bål och stjärt. Om barnet har egen toalettstol rekommenderas att den tas med till avdelningen. Postoperativ träning på barnrehab Träningen inriktas nu på: Huvud, bål och bäckenkontroll Öka rörlighet i benen (höftabduktion, utåtrotation, knäextension, dorsalflexion och tåextension) Öka styrkan i bål (framför allt ryggextensorer), ben (quadriceps, höftextensorer, höftabduktorer, dorsalflexorer och vadmuskulatur) Utveckla isolerade rörelser, reciproka övningar Balansträning i sittande, knästående och stående Ta sig i och ur olika positioner Utveckla gången Införa nya funktioner och rörelser 6

7 Stor tonvikt läggs på att initiera arbete med anpassningar och justeringar så att följande kan uppnås: Ett fungerande stående, där kontroll över höfter knän och fötter kan ske samtidigt. Detta stående ökas för att rekommenderas fortsätta regelbundet (vanligtvis 2 ggr/dag under minst 30 minuter), även i det fall barnet snabbt återhämtar sin gångförmåga. Symmetrisk belastning, långvarig töjning samt fria armar och en så aktiv bål som möjligt eftersträvas. Ståendet kan behöva kompletteras med förflyttnings hjälpmedel (stårullstol). En fungerande sittställning vid måltider och lek, arbete, vila och toalettbesök. Under de första månaderna postoperativt kan ryggen behöva avlastas genom en arbetsstol hemma och på dagis/i skolan. Sittdjup, sitsens vinkel, ryggstöd, arm och fotstöd etc. kan behöva justeras efter operationen. Fungerande förflyttnings hjälpmedel för kortare och längre sträckor; rollator, rullstol och cykel. 7

8 Efter utskrivning på barnrehab Under de sista dagarna på barnhabiliteringscentrum samlas barnet, föräldrarna, sjukgymnast Annika Lundkvist Josenby, sjukgymnast från den lokala habiliteringen och sjukgymnast från barnhabiliteringscentrum för ett gemensamt utskrivningssamtal. Planering för hur den fortsatta postoperativa träningen på hemorten skall se ut med fokusering på hur de enskilda målsättningarna skall uppnås och hur aktiviteter/träningen ska organiseras. Träningen som är inriktad enligt ovan kan nu utökas. Varje barn har olika förutsättningar varför individuella mål och medel behövs för att uppnå dessa. Exempel på hur följande moment tränas Huvud bål och bäckenkontroll Magliggande på kil för att få extension från nacke, rygg och höft. Bålkontroll exempel; sittande på rulle, aktiviteter i stående, i ståskal eller ståstöd, köra rullstol eller stårullstol. Bäckenkontroll ex. bäckenlyft sidsittande åt båda sidorna, ringsittande (avvakta med långsittande som ger töjning av hamstrings till 3 månader efter op.), skräddarsittande (ev. på liten kil), tyngdöverföringar i sittande, knästående, knägång i sidled, skottkärra (töjning av inåtrotatorer). OBS inga passiva rörelseuttag eller töjningar i ytterläge. 8

9 Öka rörlighet i benen (höftabduktion, utåtrotation, höft- och knäextension, dorsalflexion och tåextension). Använd det nyvunna rörelseomfånget i nya funktioner, knästående, halvknästående, belastningsövningar, cykla. Öka styrkan i bål (framför allt ryggextensorer), ben (quadriceps, höftextensorer, höftabduktorer, dorsalflexorer och vadmuskulatur) Stå med ståstöd, köra rullstol, cykla, i bassäng, ta sig upp på bänk, sitta på bänk, ställa sig upp från sittande och huk sittande. Sidliggande, undre benet böjt och övre sträckt: lek brolyft med det övre benet, plocka upp saker från golvet, step-up i sittande och stående. Utveckla isolerade rörelser, reciproka övningar I bassäng, knästående, halvknästående, cykla, trappgång, plocka saker/skrynkla papper med tårna, fotpedaler, belasta ett ben i taget på sparkcykel och skjut ifrån med det andra. Balansträning i sittande, knästående och stående Tyngdöverföringar i sittande, knästående, stående, balanserat ståskal (spela badminton, boxa på boll, kast boll, ha kuddkrig), övningar på bänk, rulle, boll, ojämnt underlag. 9

10 Ta sig i och ur olika positioner Öva upp säkerhet, hjälpa barnet med motorisk planering; finna strategier för de gamla och nya funktionerna, utnyttja vardagliga situationer där vardagliga förflyttningar ingår såsom sitta- stå, stå- sitta, huksitt- stå, ställa sig upp via halvknästående, upp i och ned för säng/pall, i och ur liten stol, storstol, toalett, dusch, rullstol, cykel, bil och trappa. Utveckla gången I tidigt skede belasta hela fötternas yta, sensibilitetsövningar för fotsulor, exempelvis sand, gräs, raklödder, fotbad, bönor m.m. Isolerade benrörelser, stå med benen isär, ett ben framför och ett bakom. Tyngdöverföringar, tåextension för att utveckla avvecklingen i gången, ta tyngden från hälen och över framfoten. Gå i ojämn terräng klättra över föremål, gå upp och ned för sluttningar, gå i sand, vatten. Gå baklänges, gå över hinder, långa steg åt sidan, gå på någons fötter, ta sig mellan rockringar, stanna plocka upp saker, vända gå och bära, gå med trasor på fötterna, gå med ena foten på en trottoarkant, rullskridskor, gångband/löpmatta. Införa nya funktioner och rörelser Utnyttja de nya förutsättningarna i ADL-betonade aktiviteter så som att ta av och på kläder, skor, toalettbesök, uthållighetsträning genom att gå långt, förflyttningar. 10

11 Ortopedtekniska hjälpmedel Ståskal, ortoser ex. DAFO, Toe- off/ Kiddie- gait, bra och stabila skor. 11

12 Kontakt Skånes universitetssjukhus Sjukgymnast Annika Lundkvist Josenby, samordnare i rhizotomiteamet Barn- och ungdomsmedicin, Lund Telefon annika.lundkvistjosenby@skane.se November 2014