Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?
|
|
- Linda Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Magnus Zingmark, Med Dr FoU ansvarig Östersunds kommun Adjungerad, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå Universitet
2 Innehåll Vad är hälsoekonomi På vilket sätt det har betydelse för hur vi utformar våra interventioner Hur vi kan använda kunskap om hälsoekonomi när vi planerar för och genomför interventionsforskning Varför är hälsoekonomi viktigt från beslutsfattarens perspektiv
3 Hemrehab Söder Antal hemtjänstärenden Januari/December
4 Vård och omsorgsbehov personer med hemtjänst 670 säboplatser
5 Vård och omsorgsbehov 2028? personer med hemtjänst 1090 säboplatser? - Folkhälsans utveckling - Införande av hälsofrämjande rehabiliterande arbetsmetoder
6 Ekonomi Läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet Begränsade resurser Oändliga behov
7 Hälsoekonomisk analys En jämförande analys av olika handlingsalternativ gällande deras effekter och kostnader Hälsomaximering
8 Kostnadseffektivitet En rimlig relation mellan kostnaderna för en åtgärd och de effekter den leder till
9 Kostnadseffektivitetsplanet Högre kostnad Gör inte Värdera effekt/kostnad Bättre effekt Gör
10 QALYs Kvalitetsjusterade levnadsår Självskattad hälsa*tid
11 Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Gröna fältet är hälsovinsten
12 Kostnader Samhällsperspektiv Interventionen Vård och omsorgs kostndaer Privata kostnader
13 Tidshorisont Interventionens effekt på sikt på... Aktivitetsförmåga Självständighet Minskat behov vård och omsorg
14 Hälsofrämjande intervention för äldre Flera studier har visat på positiva effekter Vilken betydelse har interventionens - Innehåll - Omfattning - Format På effekter och kostnader?
15 Studie Intervention Aktivitet QoL Kostnad Clark m.fl. Grupp 2h/vecka + 9 h individuellt under 9 månader ( ) Johansson m.fl. Grupp 2 h/vecka + 4 h individuellt under 4 månader ( ) Zingmark m.fl. 8 seniorträffar Zingmark m.fl. Personcentrerad individuell intervention (hembesök) Gustafsson m.fl. 4 seniorträffar + ett hembesök Gustafsson m.fl. Ett förebyggande hembesök Zingmark m.fl. 1 seniorträff
16 Att reflektera över... Vilka behov är det vi tänker oss möta? Vilka komponenter i en intervention leder till önskade effekter? Vilken omfattning och vilket format? Vilken målgrupp ska vi rikta oss till? Vad är genomförbart ur målgruppens perspektiv?
17 Stöd för hälsoekonomisk forskning Methods for the economic evaluation of health care programmes - (Drummond checklist) CHEERS statement MRC model
18 Trial based-evaluation Randomiserad studie Data på effekter och kostnader Power Tidshorisont
19 Beslutsmodellering Cost-effectiveness of an intervention focused on reducing bathing disability (2016). Zingmark, Nilsson, Norström, Sahlén, Lindholm. Eur J of Ageing En modell baserad på nivåer av beroende Sannolikheter för transitioner mellan nivåer Självskattad hälsa för respektive nivå Samhällskostnader för respektive nivå Uppskattning av interventionseffekt
20 Funktionsnivå och kostnader Kostnader Funktionsnivå Totalt beroende
21 A Nivåer av beroende IADL ADL Support QoL Cost/person (SEK/year) one activity (e.g., cleaning) Independent Once a week B one activity Independent More than once a week C More than one activity At least one activity One or several times each day D More than one activity More than one activity Special housing E 0 0
22 Oberoende av tidshorisont Arbetsterapi var mycket kostnadseffektivt Interventionskostnaden låg Interventionseffekten hade störst betydelse för kostnadseffektiviteten
23 Målgrupp för hälsofrämjande intervention personer personer Om alla erbjuds och 40% tackar ja...
24 60+ (n=6880) 80+ (n=1440) Mest omfattande 92 miljoner 19 miljoner intervention Median 24 miljoner 2.6 miljoner Minst omfattande intervention 1.7 miljoner 0.4 miljoner
25 Aktuellt kunskapsläge Systematisk litteraturöversikt (BJOT, june 2016) Få studier i relation till andra professioner Låg kvalité QALYs eller primära effekter? Kort tidshorisont Kandidatuppsats (Burhan Tahhan, 2016)
26 Kostnadseffektivitetsplanet Högre kostnad 7 studier 1 studie Bättre effekt 6 studier
27 Tack för att ni lyssnat! Magnus Zingmark, Med Dr FoU ansvarig Östersunds kommun Adjungerad, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå Universitet
28 EQ-5D 5L (3L) Rörlighet Personlig vård Vanliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Jag har... Inga svårigheter Lite svårigheter Måttliga svårigheter / svår (smärta) Jag kan inte utföra /extrema (smärtor)
29 SF 12 I allmänhet är din hälsa... Aktivitetsbegränsningar ansträngning/kroppsliga problem känslomässiga problem smärta Under de senaste 4 veckorna har du känt dig Lugn och harmonisk Full av energi Känt dig dyster och ledsen Har möjligheter att umgås påverkats pga kroppsliga/känslomässiga problem
30 Självskattad hälsa Kopplat till... Aktivitetsutförande Delaktighet Aktivitetsbalans
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Läs merVarför har vi QALY s och hur kan de användas?
Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Läs merKOSTNADSEFFEKTIVITET AV HÄLSOCENTERS VERKSAMHET REGION VÄSTMANLAND
KOSTNADSEFFEKTIVITET AV HÄLSOCENTERS VERKSAMHET REGION VÄSTMANLAND Hälsoekonomisk analys Inna Feldman Hälsoekonom, PhD 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Hälsoekonomiska analyser...
Läs merÄldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Läs merHälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Läs merUTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION
UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION Lennart Nygren, Inna Feldman, Anneli Ivarsson, Lars Lindholm, Wolfgang Lohr, Curt Löfgren, Anni-Maria Pulkki-Brännström, Klas-Göran Sahlén. Umeå
Läs merEn introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC
HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
Läs merHÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN
Läs merHälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister
Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,
Läs merBilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats
Läs merHälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien
Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,
Läs merHälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-04 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade
Läs merRehabiliteringsvetenskap GR (B), Hälsofrämjande arbetsliv II, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Hälsofrämjande arbetsliv II, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Health Promoting Working Life II, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merCancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi
Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Ulrika Ehn Leg arbetsterapeut/ dipl lymfterapeut Arbetsterapi Specialistvård Gävle Sjukhus 026-154773 ulrika.ehn@ Arbetar i slutenvården inom Arbetsterapi
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?
Läs merQALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ
QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:
Läs merLivslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?
Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet
Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet Stressrehabilitering Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Urval... 4 Hälsoekonomi...
Läs merOMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR
JUNI 2010 Svensk sjuksköterskeförening om OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR Målet för omvårdnad Människan och hennes hälsa Hälsa ses som en process som människan själv upplever och skapar i det
Läs merPatient Details. Evaluation Date: / /
Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar
Läs merInledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater
Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den
Läs merHar vi råd att inte arbeta förebyggande? Hälsoekonomiska analyser som prioriteringsunderlag
Har vi råd att inte arbeta förebyggande? Hälsoekonomiska analyser som prioriteringsunderlag Inna Feldman, Pia Johansson, Lars Hagberg, Kjell Ola Engman Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, CHAP, Inst.
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merPraktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar
Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Umeå Universitet Hur kan Västerbottens Hälsoundersökningar bidra
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merDialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser
Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser Leif Sandsjö Tekn Dr, Forskare Människan i vården Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås & MedTech West, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merBARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE
BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE INGRID PRAMLING SAMUELSSON Sustainable Development Goals Ett framtidsinnehåll hållbarhet SDG 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merSocial delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter
Social delaktighet på digitala arenor Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning med
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Bilaga med beräkningsunderlag
STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Bilaga med beräkningsunderlag Umeå juni
Läs merHälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande?
Reflektion kring Prevention, Örebro 8 maj 2014 Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande? Anna Månsdotter, Docent, Folhälsomyndigheten Charlotte
Läs merBilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis, rapport nr 278 (2018)
Bilaga 4 till rapport Ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis, rapport nr 278 (2018) Bilaga 4 Granskningsmallar Bilagan innehåller de tre granskningsmallar som använts för att bedöma risken
Läs merKunskapsluckor och framtid
Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC Behövs fortsatt forskning
Läs merBilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde
Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde Baserad på Drummond s checklista 1 (fråga 1 10) med komplettering för modellstudier (fråga 11) samt en generell fråga
Läs merVardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson
Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merProblem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam
Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling
Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3LM08
Läs merMed simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs.
1 Enligt Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket ska en hälsoekonomisk analys ha en tidshorisont som täcker den period då de huvudsakliga hälsoeffekterna och kostnaderna uppstår. Randomiserade kontrollerade
Läs merVård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
Läs merPatient Details. Evaluation Date: / /
SF-36 (V1) FORM-MONTH 0 Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att
Läs merVårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merSubventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning.
1(12) v3/3 Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning. April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Subvention av preventivmedel och hälsoekonomi....2 1 Bakgrund...2
Läs merNEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala Företrädare: Ulf Rosén SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se
Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg
Läs merStrategi för äldres hälsa i Krokoms kommun
Strategi för äldres hälsa i Krokoms kommun 2019-2030 Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merEkonomisk analys av säkerhetsfrämjande arbete
Ekonomisk analys av säkerhetsfrämjande arbete Per Nilsen Kent Lindqvist Introduktion Ekonomiska analyser av säkerhetsfrämjande arbete kan beskrivas som systematiska vägningar av kostnader och effekter
Läs merNätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06
Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för
Läs merSF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID:
Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar i Ditt dagliga
Läs merHälsoekonomi får allt större roll för sjukvårdens prioriteringar Bättre användning av vårdens knappa resurser hälsoekonomins mål
i Australien och två kanadensiska provinser (Ontario och British Columbia), som i början av 1990-talet började ställa krav på hälsoekonomisk information som del av läkemedelsföretagens ansökan om subvention
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merTÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merUnderlag för beslut i regionerna
Underlag för beslut i regionerna Tillägg till underlag för beslut i regionerna för Tegsedi, Dnr 1392/2018 Datum för expediering av underlag: 2019-05-13 Tillägg till underlag för beslut i regionerna för
Läs merArbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med
Läs merSjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng
Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merNationella riktlinjer. Metodbeskrivning
Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4
Läs merINSTITUTET FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDSEKONOMI NR 4/2014 I DETTA NUMMER. IHE information ges ut av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Lund 2014
INSTITUTET FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDSEKONOMI NR 4/2014 I DETTA NUMMER TEMA Hälsoekonomisk modellering Hälsoekonomiska simuleringsmodeller är viktiga verktyg för kostnadseffektivitetsanalyser av nya läkemedel
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merInsulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet
Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Vanliga pumpar idag 1980-talets insulinpumpar Bärbara och små
Läs merVägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter
Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter
Läs merSlutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder
EKONOMISKA BEDÖMNINGAR AV FOLKHÄLSOÅTGÄRDER 1 Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder 24 juni 2013 VERK
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merArbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse för personer över 65 år i ordinärt boende
Arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse för personer över 65 år i ordinärt boende En litteraturöversikt Anna Olegård Jern, Sara Kristoffersson Arbetsterapeut 2017 Luleå tekniska universitet
Läs merFolkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Annika Jakobsson Universitetslektor, Folkhälsovetenskapligt program, Enheten för socialmedicin, Göteborgs
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merVägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter
Fysioterapeuterna är ett fack- och professionsförbund som organiserar legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter över hela Sverige. Fysioterapeuternas uppdrag är att stödja medlemmarna i arbetet för god
Läs merforskning pågår Att främja fysisk aktivitet En kostnadseffektiv behandlingsmetod för hälso- och sjukvården Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Att främja fysisk aktivitet En kostnadseffektiv behandlingsmetod för hälso- och sjukvården LARS HAGBERG Sammanfattning Många av våra stora folksjukdomar
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merPROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Läs merProjekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun
Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser
Läs merMedicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi Degree of Master of Medical Science in Public Health (Two Years) with a major in Health Economics Dnr
Läs mer