Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Transkript

1 Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34)

2 Innehåll HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar... 2 Bakgrund HCS... 2 Deltagande från olika aktörer... 2 Samverkan mellan näringsliv och kommun... 3 Internationell samverkan... 3 Målgrupp... 3 Förmedling av resultat till andra intressenter... 4 Ekonomisk redovisning... 5 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14)... 7 Sammanfattning... 7 Genomförande och resultat... 8 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Genomförande en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Genomförande och resultat Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Genomförande och resultat Så går Sweden Green Building Council vidare Bilagor Bilaga 1 Intyg revisorer Bilaga 2 Beslutsunderlag 2012 Bilaga 3 Slutrapport Betatester Bilaga 4 Rapport Befintliga områden Bilaga 5 Rapport Hållplatsen Bilaga 6 Rapport Skolans roll Bild på framsidan: Stockholm stad, Norra Djurgårdsstaden 1

3 HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) har följande fyra delprojekt genomförts som har fått medel från Delegationen för hållbara städer. Planeringsprojekt P14: Svensk anpassning av certifieringssystem för stadsdelar, Dnr /2011 (NCC projektägare) Planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011 (IVL Svenska Miljöinstitutet projektägare) Planeringsprojekt P22: - en mötesplats för hållbar stadsutveckling, Dnr /2011 (WSP projektägare) Planeringsprojekt P34: Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar, Dnr /2011 (WSP projektägare) I detta dokument framgår en slutrapportering för dessa projekt. Bakgrund HCS Projektet HCS startade 2010 och har hitintills involverat ca 3000 personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram gemensamma verktyg. Projektets vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar är verktyg som kan vara en pusselbit för att nå denna vision. En styrgrupp har drivit projektet med representanter från WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, NCC, PEAB, Diligentia, Stockholms stad, Malmö stad, Umeå kommun, Norrköpings kommun, Sweden Green Building Council (SGBC) och Byggvarubedömningen. Oktober 2012 tog Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS, men delar av styrgruppen finns kvar under SGBCs paraply som en rådgivande grupp. Att huvudmannaskapet troligtvis skulle flyttas till SGBC framgick i ansökan av medel hos Delegationen för hållbara städer. Deltagande från olika aktörer I det första steget av projektet HCS medverkade 36 olika aktörer (ca 120 personer deltog på workshops och möten och 800 personer deltog på seminarier). Idag medverkar drygt 50 olika kommuner, företag, universitet och forskningsinstitut. Samtliga samarbetspartner presenteras på sidan Samarbetspartner på och uppdateras kontinuerligt. Samarbetspartner bidrar både med egen tid och med pengar. Samarbetspartner till HCS som har medverkat inom ramen för Delegationens projekt är: Akademiska hus, ALMA arkitekter, Bengt Dahlgren, Borås stad, Brabo Stockholm, Chalmersfastigheter, Cowi, Diligentia, E.ON, Ekologigruppen, Eskilstuna kommun, Fortum, Göteborg energi, Helsingborgs stad, HSB, IVL Svenska Miljöinsititutet, Järfälla kommun, Karlstads kommun, Krok & Tjäder, KTH, Lunds kommun, Malmö högskola, Malmö stad, Mälarstranden utvecklings, NCC, Norrköpings kommun, OkiDoki! Arkitekter, PEAB, Quality architects, Radar arkitektur & planering, Ramböll, Skanska, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Spacescape, Stockholms stad, Sweco, Tyréns, Tyresö kommun, 2

4 Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, White, WSP, Västerås stad och Östersunds kommun. Samverkan mellan näringsliv och kommun HCS är ett projekt som skapar samverkan mellan näringsliv, kommuner och universitet / högskolor och forskningsinstitut. I workshops, på möten och seminarier har ovanstående aktörer deltagit och diskuterat hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Den dialog som förs inom projektet HCS resulterar även i att människor från dessa olika aktörer lär känna varandra och de får en bättre förståelse för andra aktörers perspektiv. Internationell samverkan SGBC samverkar med World Green Building Councils och många nationella Green Building Councils runt om i världen. Bland annat medverkar projektledaren för HCS (Ann-Kristin Belkert) i det globala nätverket Sustainable Cities Initiative, (SCI) som leds av World Green Building Council och involverar Green Building Councils från Sverige, Storbritannien, USA, Sydafrika, Colombia, Brasilien, Korea och Australien. SCI har månatliga möten för att diskutera hållbara städer. Vid flertalet av dessa möten har projektet HCS beskrivits. I World Green Building Councils europeiska nätverk har också projektet HCS beskrivits och diskussioner pågår mellan europeiska Green Building Councils om gemensamma projekt och det finns samverkan mellan dessa inom bl.a. utbildning. Projektet HCS har även resulterat i ett tätt samarbete avseende hållbar stadsutveckling mellan de nordiska Green Building Councils. En ansökan beviljades av Nordic Built (en satsning från Nordiska ministerrådet) för att ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling, där det underlag som projektet HCS har resulterat i kommer ligga till grund. Målgrupp Målgruppen för projektet är alla aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt, t.ex.: politiker och tjänstemän hos kommuner statliga verk byggherrar fastighetsägare energibolag konsulter arkitekter forskare leverantörer 3

5 Förmedling av resultat till andra intressenter Projektet HCS har valt att vara öppen med hur projektet fortskrider och att sprida projektresultatet till andra intressenter. Projektresultat läggs kontinuerligt ut på i form av intervjuer, inspelade möten, rapporter m.m. Utöver detta arrangeras många informationsmöten, seminarier m.m. som är öppet för alla intressenter att komma på. Projektet har aktivt spridit information på konferenser och i artiklar i branschtidningar. Projektresultat har spridits genom: workshops och möten med deltagarna i projektet öppna seminarier och informationsträffar konferenser artiklar i branschtidningar filmer och projektinformation på i nyhetsbrev från SGBC på twitter Figur 1 Många artiklar har skrivits om projektet HCS. Med tanke på det stora intresse som finns för medverkan i projektet HCS kan det konstateras att informationsspridningen har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Många deltagare i HCS är involverade i informationsspridningen, t.ex. via informationsmöten, seminarier och konferenser då bl.a. Diligentia, PEAB, NCC, Skanska, IVL Svenska Miljöinstitutet, WSP, White, Malmö stad, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Umeå kommun m.fl. har varit mycket delaktiga. Projektet HCS presenterades på en internationell konferens i Melbourne i mars 2014 (Green Cities, som arrangerades av Green Building Council Australia). Det har även presenterats på svenska konferenser, som t.ex. Sweden Green Building Conference 2013 (se filmklipp på Vimeo via Hållplatsen). Projektresultat kommer även presenteras av SGBC på konferenser i Sydney (november 2014) och Vancouver (juni 2015). Ett webbmöte har genomförts dit olika universitet och högskolor har bjudits in och diskussioner pågår om hur SGBC, universitet och högskolor kan söka medel för att bekosta tid för universitet och högskolor att vara mer delaktiga i HCS. 4

6 Ekonomisk redovisning I bilaga 1 finns intyg från revisorer som verifikation av den motfinansiering som har funnits för projektet. Motfinansieringen redovisas gemensamt, då frågor om samtliga delprojekt har diskuterats på många olika workshops och möten. Den totala budgeten, inklusive motfinansiering, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 5 redovisas hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts. Tabell 1: Sammanställning av total budget Moment Kostnad (SEK) Styrgruppsmöten Seminarium / kick-off Workshop skolans roll, Malmö Workshop Områdesgruppen utökad Workshop Skolans roll, Uppsala, Workshop Skolans roll, Arvidsjaur, Workshop befintliga områden Workshop social hållbarhet Workshop Områdesgruppen, befintliga områden Möte HCS, Stockholm, Möte Områdesgruppen, Möte HCS, Göteborg, Möte HCS, Malmö, Möte Områdesgruppen, Betatestgrupp Barkarbystaden, Järfälla Betatestgrupp Chalmers Campus Johannesberg, Göteborg Betatestgrupp Dag Hammarsköldsstråket, Uppsala Betatestgrupp DrottningH, Helsingborg Betatestgrupp Fyrklövern, Upplands Väsby Betatestgrupp Galoppfältet, Täby Betatestgrupp KTH Campus, Stockholm Betatestgrupp LaRS, Eskilstuna Betatestgrupp Limhamn, Malmö Betatestgrupp Norra Sigtuna stad, Sigtuna Betatestgrupp Norra Tyresö centrum, Tyresö Betatestgrupp Norrby, Borås Betatestgrupp Rinkeby, Stockholm Betatestgrupp Saltängen, Norrköping Betatestgrupp Skattkärr strand, Karlstad Betatestgrupp Solbjer, Lund Betatestgrupp Valparaiso, Stockholm Betatestgrupp Väsby entré, Upplands Väsby Betatestgrupp Väsby sjöstad, Upplands Väsby Betatestgrupp Öster Mälarstrand, Västerås Betatestgrupp Östra Sala backe, Uppsala Stöd från Svenskt Vatten - vattenprojektet Stöd från WSP och IVL - vattenprojektet Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Totalt Andel av budget som är stöd från Delegationen för hållbara städer 14% 5

7 Tabell 2: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning, kommunikation Arbetsgruppsmöten Filmning och information på Omvärldsanalys, önskemål från branschen, beslutsunderlag Workshops och möten med olika aktörer Sammanställning, analys och rapport Totalt Tabell 3: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Certifieringssystemutvärdering Kostnadsutvärdering Kommunikation Rapport Totalt Tabell 4: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Sammanställning aktörer, nätverk och projekt Kvantitativ analys (webbenkät och sammanställning) Kvalitativa intervjuer och sammanställning Ny layout och struktur hemsidan Redovisning, kort rapport Totalt Tabell 5: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Intervjuer Analys Metodframställning Redovisning på Hållplatsen (projektblogg) Produktion filmer Referensgruppsmöten Slutrapport Totalt

8 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Sammanfattning En omvärldsanalys och jämförelse mellan certifieringssystem har genomförts och ett beslutsunderlag har upprättats som underlag till SGBC för att fatta beslut om hur certifiering av stadsdelar ska kunna användas i Sverige. Styrgruppen för projektet HCS rekommenderade SGBC 2012 att ta fram en svensk anpassning av BREEAM Communities, ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling, branschöverskridande kurser i hållbar samhällsutveckling (fysiska och virtuella kurser), att hemsidan Hållplatsen skulle vidareutvecklas och att samverkan bör ske med många olika aktörer i Sverige och med Green Building Councils i andra länder. SGBC skrev därefter en ansökan till Nordic Built och medel beviljades för att även ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling (inte enbart ett svenskt). Under 2013 fick samarbetspartner möjligheten att ansluta sig till satsningen och drygt 50 aktörer valde att stötta arbetet med pengar och egen tid. För att samla in synpunkter på BREEAM Communities fick stadsutvecklingsprojekt testa på och utvärdera en grovt översatt manual, där inga anpassningar till svenska förhållanden hade genomförts än. Projekten gjorde en så kallad förbedömning (pre assessment) av sitt område och gav synpunkter på behov av anpassning. Detta förfarande kallades för betatestning. Totalt deltog ca 400 personer från 22 svenska stadsutvecklingsprojekt i betatestningen. Synpunkterna på behov av anpassning från betatestprojekten analyserades av SGBC. Generellt drogs slutsatsen att ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling fyller sin funktion, men måste utvecklas ytterligare och anpassas till svenska förhållanden. Metod för kunskapsutbyte och för att planera stadsdelar hållbart är eftertraktade verktyg och marknadsföring i kombination med ett utvecklat hållbarhetsarbete är viktiga mål för deltagande projekt. Orosmomenten kring att certifiera stadsutvecklingsprojekt med BREEAM Communities var att processen skulle bli resurskrävande och att kostnaderna är oklara, samt att ett felaktigt fokus inom ett certifieringssystem kan skapa en obalans inom verksamheten och påverka den slutliga hållbarheten hos projektet negativt. Det finns ett stort intresse, framför allt hos kommuner, att använda certifieringssystem för stadsdelar. Merparten av kommunerna som medverkade i betatesterna såg dock stora svårigheter i att använda just BREEAM Communities. Ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar måste göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart, d.v.s. följa de värderingar som togs fram i en tidigare studie (GATAn, se bilaga 2). Det är av stor vikt att systemet fungerar för både befintliga och nya områden, för små och stora projekt i små och stora städer i olika delar av landet. Analysen av betatesterna redovisas i bilaga 3, där även slutrapporter från de 22 betatesterna finns redovisade. VD för SGBC beslutade, i samråd med chef för hållbara städer, att SGBC skulle utveckla ett svenskt certifieringssystem istället för en anpassad version av BREEAM Communities. Detta beslut villkorades 7

9 med att finansieringen för en sådan utveckling säkras. Den tidigare styrgruppen för projektet HCS har inte medverkat i analysen av betatesterna, diskussionen med BRE eller processen när detta beslut fattades, men de gavs möjlighet att framföra sina synpunkter innan beslutet offentliggjordes. SGBCs styrelse står bakom detta beslut. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer har ett gediget beslutsunderlag kunnat tas fram, branschens önskemål avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar har sammanställts och många kommuner, byggherrar, konsulter, arkitekter, m.fl. har varit delaktiga i framtagandet av beslutsunderlag och beslutet. Genomförande och resultat Målformulering / önskemål I projektbeskrivningen framgick det att en målformulering och kravspecifikation skulle tas fram, inklusive en kriterielista med beskrivning av olika aspekter och frågeställningar som måste ingå i ett certifieringssystem som ska användas i Sverige. I lägesrapporten 2013 meddelades en ändring att formuleringen kravspecifikation har ändrats till önskemål från branschen, eftersom hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett frivilligt åtagande. Projektgruppen ville sammanställa de främsta och ofta förekommande önskemålen som olika aktörer har framfört på workshops, seminarier och möten. Om detta skulle formuleras som krav skulle listan bli mycket kortare. Ett beslut fattades att istället ändra formuleringen från krav till önskemål. Ändringen godkändes av Boverket. Intervjuer har genomförts av 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profilerar sig som hållbara, där de har beskrivit vilka aspekter de har formulerat mål och krav för avseende hållbarhet som de anser har en hög prioritet. Dessutom har en webbenkät tagits fram, där 90 personer som arbetar med stadsutveckling har fått ange vilka aspekter de anser bör prioriteras (se resultatet i bilaga 2). En jämförelse mellan internationella system, aspekter som prioriteras och som aktörer anser bör prioriteras har gjorts. Resultatet från denna jämförelse visar bl.a. att det finns en hel del aspekter som vi i Sverige prioriterar eller anser bör prioriteras som inte finns med i internationella system, men även att det finns med många aspekter i internationella certifieringssystem som inte prioriteras i Sverige, men som borde prioriteras om man ska fokusera på hållbar stadsutveckling (inte enbart miljöfrågor). I Sverige är vi ofta ett föredöme avseende miljötekniska lösningar, men ekonomisk hållbarhet prioriterades knappt alls i de projekt som intervjuades. Projektekonomi för varje enskild aktör är självklart något som diskuteras, men inte t.ex. samhällsekonomiska effekter, hur man lockar investerare till området, skapar arbetstillfällen m.m. Detta är aspekter som finns med i många internationella certifieringssystem. Social hållbarhet är på framfart i svenska projekt, men då det i vissa fall anses enklare att mäta och följa upp miljömässig prestanda och det är sådan expertis som är inkopplad i projekten tenderar även social hållbarhet att få för låg prioritet i Sverige. Om dessa frågor finns med i hållbarhetscertifieringssystem som används i Sverige kommer det resultera i ett ökat fokus på hållbar utveckling. Projektgruppen har kontaktat olika certifieringssystemägare och efterfrågat uppgifter om möjligheten att anpassa systemen till svenska förhållanden och hur den processen skulle gå till. Projektgruppen kom fram till att det finns två alternativ för SGBC i dagsläget; anpassa BREEAM 8

10 Communities till svenska förhållanden eller utveckla ett unikt svenskt system. Certifieringssystemen BREEAM Communities, LEED for Neighborhood Development, Green Star Communities, Living Building Challenge och One Planet Living har beskrivits i en guide som bifogades beslutsunderlaget till Sweden Green Building Council 2012 (se bilaga 2). Tack vare ovanstående studie och kontakten med certifieringssystemägarna insåg projekt- och styrgruppen samt SGBC att det finns ett behov av att skapa ett ramverk för hållbar stadsutveckling, som ska utgöra stommen för det fortsatta arbetet med hållbar stadsutveckling hos SGBC. Green Building Council i Australien (GBCA) har erbjudit SGBC strategisk rådgivning, vilket är mycket värdefullt, då de har utvecklat ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Australien (Green Star Communities). Innan GBCA utvecklade Green Star Communities tog de fram ett ramverk för hållbar stadsutveckling. Flertalet workshops och möten har genomförts med byggherrar, kommuner, konsulter, arkitekter m.fl. för att diskutera storleken på och karaktären av områden som ska certifieras, samverkan mellan kommuner och byggherrar m.fl., vem som bör ansvara för certifieringen, behov av uppföljning m.m. Likaså har för- och nackdelar mellan att använda internationella system eller att utveckla ett svenskt system diskuterats. En jämförelse har gjorts mellan olika certifieringssystem för stadsdelar och rekommendationer har getts till SGBC om vilka certifieringssystem som kan användas i Sverige. I beslutsunderlaget som presenterades till SGBC fanns en sammanställning av branschens önskemål i form av värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas för GATAn) se bilaga 2. Under har en fördjupning skett av önskemål på anpassning av BREEAM Communities genom att 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär (betatestprojekt) har testat BREEAM Communities för sina stadsutvecklingsprojekt och framfört synpunkter på anpassning av de 40 aspekter som ingår. Betatestgrupperna har bestått av ca personer från kommuner, privata byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. Totalt har ca 400 personer medverkat i betatesterna. 9

11 Figur 2 Betatestworkshop i stadshuset i Stockholm, då BREEAM Communities testades för Rinkeby. Varje betatestgrupp hade en projektledare som samordnade möten, workshop, rapportskrivning m.m. SGBC kallade projektledarna till informationsmöte, varefter projektledarna hade möte med sin betatestgrupp. Samtliga deltagare i betatestgrupperna skulle minst se två filmer / presentationer som SGBC hade spelat in via Adobe Connect. Den ena filmen beskrev BREEAM Communities1 och den andra betatestningen2. Dessutom fick varje deltagare ansvar för att läsa in sig på och ge synpunkter på anpassningsförslag och göra en bedömning av poäng för ett urval aspekter i BREEAM Communities. Därefter genomfördes en heldagsworkshop då en så kallad pre assessment gjordes och en preliminär bedömning av poäng och betyg togs fram för respektive stadsutvecklingsprojekt för den ambition avseende hållbarhet som planerades idag och scenariot att ambitionsnivån höjs. Slutligen gjordes en SWOT-analys då styrkor och svagheter med BREEAM Communities som metod samt hot och möjligheter att certifiera området diskuterades

12 Figur 3 SWOT-analys för att använda BREEAM Communities för Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. Samtliga workshops, seminarier och möten som har genomförts har resulterat i att: SGBC har fått ett gediget underlag inför utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. I samband med framtagandet av anpassningsförslag och önskemål från branschen har en stor marknadsanalys genomförts, som har gett SGBC bra kännedom om vad stadsutvecklingsprojekt har för behov. Ett intresse och stort engagemang har skapats för att kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, konsulter, arkitekter, högskolor m.fl. ska samverka kring hållbar stadsutveckling. Genomförandeprocess vid användandet av certifieringssystem för stadsdelar När ansökan till detta projekt lämnades in var det oklart vilken organisation som skulle vara certifieringsorganet för ett svenskt och/eller anpassat certifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Detta är nu helt fastställt. I oktober 2012 tog den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS. Building Green in Sweden AB ägs av SGBC till 100% och det är detta bolag som ansvarar för certifiering av stadsdelar. 11

13 Nu när SGBC har fattat ett beslut att utveckla ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling kan SGBC ta fram den process som de önskar både vid utvecklingen av systemet och för certifieringsprocessen. Många lärdomar har dragits både från utveckling och förvaltning av certifieringssystemen Green Building, Miljöbyggnad och BREEAM-SE, som kommer att användas vid framtagandet av certifieringsprocess för det svenska certifieringssystemet för hållbar stadsutveckling. SGBC har anställt en verksamhetsutvecklare som kommer säkerställa att SGBC skaffar ackreditering. SGBC har även anlitat en konsult för att ge förslag på en trovärdig process avseende granskning, utbildning och certifiering. Tack vare alla workshops och möten som har genomförts inom ramen för detta projekt har SGBC fått en god bild av processen för genomförande och tillhandahållande av certifieringssystemet. Det är bland annat viktigt att särskilja olika steg i en stadsutvecklingsprocess, då olika aktörer har olika ansvar och möjlighet att påverka utfallet. Likaså är det av stor vikt att förtydliga vad det är som certifieras, t.ex. processen för planering och genomförande eller själva utfallet (hur hållbart området är utvecklat). SGBC kommer att utveckla ett certifieringssystem som kan användas både för nya områden samt befintliga områden som ska omvandlas och/eller förtätas. Exakt hur certifieringsprocessen kommer se ut med bedömning, granskning, eventuella interimistiska och slutliga certifikat m.m. kommer att fastställas under våren Samtliga betatestgrupper ansåg att det var ett stort värde i att under en hel dag diskutera hållbarhetsfrågor för ett område tillsammans. Ofta hanteras sakfrågor separat i svenska stadsutvecklingsprojekt. Oavsett om certifiering ska ske eller ej är det en lärdom som många tog med sig från betatesterna värdet i att stanna upp i ett projekt, samlas och diskutera helheten och detaljer tillsammans. Uppföljning av resultatet av de åtaganden, strategier m.m. som fastställs vid en certifieringsprocess har bedömts vara mycket viktigt och det kommer SGBC att arbeta vidare med. Hur uppföljning av stadsutvecklingsprojekt kan genomföras är ett omfattande arbete som inte ryms inom ramen för detta projekt eller vid utvecklingen av den första modulen av det svenska certifieringssystemet. Omvärldsanalys och jämförelse mellan internationella system En omvärldsanalys har genomförts och internationella certifieringssystemägare har kontaktats för att få information om möjligheten att anpassa deras system till svenska förhållanden. Omvärldsanalysen och en beskrivning av olika certifieringssystem återfinns i bilaga 2. En jämförelse har gjorts mellan internationella certifieringssystem som LEED for Neighborhood Development, BREEAM Communities, Green Star Communities m.fl. Analys av certifiering av befintliga områden I bilaga 2 finns en rapport från planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit projektledare för. 12

14 Workshop I projektbeskrivningen framgick det att en workshop skulle genomföras med diskussion om mål och krav för certifieringssystem, vilka system som uppfyller de svenska kraven, vilken process vi i Sverige vill ha vid framtagande av anpassning av internationella system m.m. Istället för en workshop har flertalet workshops genomförts för att diskutera detta. Under arrangerades fyra workshops med en arbetsgrupp som kallades för Områdesgruppen. Våren 2013 genomfördes fyra workshops och informationsmöten i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå, för att informera och diskutera hur kommuner, företag, högskolor och forskningsinstitut kan bli involverade vid anpassningen av BREEAM Communities, framtagande av ett svenskt och nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling m.m. Mellan augusti 2013 och mars 2014 har 22 workshops genomförts med ca 400 personer i så kallade betatestworkshops. Vid dessa workshops har kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, forskningsinstitut och högskolor varit med och framfört synpunkter på hur en så kallad light anpassning av BREEAM Communities kan genomföras. På workshops, projektgruppsoch styrgruppsmöten har både frågor om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet diskuterats. Exempelområden Det framgick av projektbeskrivningen att minst tre exempelområden skulle användas. Intresset för medverkan i projektet blev så stort så att det utökades till 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär. Saltängen i Norrköping och Norra Sigtuna stad i Sigtuna, som framgick av projektansökan var två av dessa 22 områden. Holma i Malmö blev inte ett exempelområde. Istället medverkade andra befintliga områden, som Drottninghög i Helsingborg, Norrby i Borås, Lagersberg, Råbergstorp och Stenby i Eskilstuna och Rinkeby i Stockholm. I de flesta fall har initiativet att vara med och påverka BREEAM Communities svenska manual kommit från kommuner och ibland från privata byggherrar eller konsulter. De 22 exempelområden som har använts är av olika storlek, har olika stor omfattning av bostäder och kommersiella byggnader, ligger i olika stora städer m.m. Tyvärr visade inget norrländskt stadsutvecklingsprojekt intresse för att vara så kallat betatestområde, men Östersund kommun har valt att vara medarrangör av det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling tillsammans med nio andra kommuner. Klimateffekter Tack vare denna förstudie har behov identifierats att en fördjupad diskussion och analys av energioch klimataspekter behövs. Medel har sökts hos Energimyndigheten och har beviljats. Projektet påbörjades april Projektet innefattar utvecklingen av mål och utkast på kriterier för aspekter för klimat, energi, resurser och transport. Förmedling av resultatet Resultatet från projektet har redovisats på hemsidan på konferenser, workshops och seminarier arrangerade av SGBC och på externa konferenser, bland annat i Stockholm, Helsingfors, Melbourne, São Paulo och Bogota. Ann-Kristin Belkert på Sweden Green Building Council twittrar även om HCS (@sgbchcs), vilket även det syns på Broschyrer och annat informationsmaterial har tagits fram om projektet. 13

15 Medborgarnas deltagande och inflytande I BREEAM Communities finns ett stort fokus på dialog och samverkan dels mellan de aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt och dels med medborgarna. Hur en sådan dialog och samverkan kan se ut har bl.a. diskuterats på de 22 betatestworkshops som har genomförts för att hämta in synpunkter på BREEAM Communities. SGBC medverkar även i ett Vinnovaprojekt som heter Södertörnmodellen, där ett stort fokus finns på medborgardialog och samverkan. Det första steget i projektet har genomförts tillsammans med de åtta Södertörnskommunerna, White, KTH, Skanska, Ecoloop och WSP. SGBC är även med i fortsättningen av detta projekt, som har fått utökad finansiering för steg 2. SGBC medverkar även i ett annat Vinnovaprojekt (DeCoDe) som handlar om samverkansplattformar och dialog vid komplexa planprocesser (tillsammans med Konstfack, KTH, Tyréns m.fl.). Målkonflikter m.m. som uppstår i stadsutvecklingsprojekt och vid ett certifieringsarbete är något som kommer att behandlas inom dessa två Vinnovaprojekt. De 22 betatestprojekten, BREEAM Communities och de två Vinnovaprojekten har gett ett bra underlag avseende förbättringspotential avseende medborgardialog och delaktighet i Sverige. 14

16 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Syftet med delprojektet för Hållbarhetscertifiering av befintliga områden är att undersöka möjligheterna att använda ett certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden med följande tre delmål: 1) En utvärdering av om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med ett befintligt certifieringssystem. 2) En utvärdering av hur kostnaderna för certifiering ska betraktas och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera omvandlingen av befintliga områden. 3) Framtagande av checklistor och rutiner för att mäta förbättringsåtgärder kopplat till utvalda och prioriterade indikatorer vid omvandling av befintliga områden. För delmål 3, att ta fram en checklista för att mäta förbättringsåtgärderna vid omvandling av befintliga områden, beslutades det tidigt i styrgruppen att delprojektet inte skulle ta fram en checklista då detta bedömdes vara för tidigt i processen kring utveckling eller anpassningen av ett svenskt system för certifiering av befintliga områden. Däremot efterfrågades istället att delprojektet skulle ta fram en mer generell kravspecifikation (önskemål) för ett certifieringssystem som också kan tillämpas för befintliga områden. I rapporten redovisas denna kravspecifikation. Dock pekar arbetet ut vilka indikatorer som är viktiga att ta hänsyn till vid certifiering av befintliga områden, vilket kan tjäna som ett underlag för framtida checklistor eller guidelines för befintliga områden. Rapporten redovisar resultaten i förhållande till ovanstående delmål. Genomförande Arbetet har bedrivits i följande steg: 1. Utveckling av en generell kravspecifikation för certifieringssystem genom analys av resultaten från HCS steg Aktörsmedverkan genom workshops för att analysera användbarheten av BREEAM Communities och framtagande av ett första sett av indikatorer för mätning av förbättringsåtgärder. Med användbarhet menas även organisation, relevans och ekonomiska förutsättningar för certifiering av befintliga områden. 15

17 Generell kravspecifikation för certifieringssystem Grundläggande i arbetet med hållbarhetscertifiering av stadsdelar har varit att utveckla en generell kravspecifikation för certifieringssystem. Kravspecifikationen har tagits fram genom att analysera resultaten och branschens önskemål från HCS projektets första steg samt att analysera befintliga certifieringssystem på marknaden och sammanfatta kraven i en matris. Analysen genomfördes av en arbetsgrupp som med utgångspunkt från resultaten från steg 1 genomförde en enkätstudie samt en marknads- och omvärldsanalys av ett stort antal olika system på marknaden. Dessa översattes sedan till en generell kravspecifikation för att representera branschens syn och grundläggande krav på ett certifieringssystem för stadsdelar. Resultaten av detta arbete redovisas i kapitel 4 i bilaga 4. Aktörsmedverkan genom workshops Medverkan från aktörerna som arbetar med befintliga områden har varit en väsentlig del för att inhämta branschens syn på användbarheten av certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden. Den arbetsmetodik som utvecklades under HCS-projektets första steg har använts även här, och har inneburit workshops vid tre tillfällen där deltagarna har indelats i grupper, med en förutbestämd agenda och rapporteringsmall och en särskilt utsedd diskussionsledare och rapportör i varje grupp. Kopplingen till pågående eller planerade omvandlingsprojekt för befintliga områden har utgjort en viktig utgångspunkt vid val av medverkande aktörer. Dessa urval har medfört att det finns en tydlig koppling till faktiska projekt. De tre workshoparna hade olika inriktning där den första kopplade till ett antal befintliga pågående omvandlingsprojekt i Holma och Rosenhög i Malmö samt Drottninghög i Helsingborg med representation från kommuner, fastighetsägare och konsulter. I den andra workshopen, som var en del av Uthållig kommuns årliga konferens, deltog representanter från ett flertal olika kommuner över landet, fastighetsägare och studenter. Detta tillfälle gavs möjligheter att samla in synpunkter mer brett från olika delar i landet. Den sista workshopen som genomfördes hade ett brett deltagande från olika fastighetsägare, forskare, kommuner, certifieringsorganisation och entreprenör. I Bilaga 1 kan ni finna sammansättningen av deltagarna. För genomförande av workshops och seminarier följdes strukturen för BREEAM Communities för att analysera vilka anpassningsbehov som finns vid certifiering av befintliga områden, identifiera ett första sett av indikatorer samt för att analysera de ekonomiska förutsättningarna för certifiering av befintliga områden. Resultaten från alla genomförda aktiviteter redovisas i bilaga 4. 16

18 - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Kvantitativa och kvalitativa analyser har genomförts, vilket har gett ett bra underlag för att ändra om struktur och innehåll på hemsidan. Hemsidan har reviderats både layoutmässigt och innehållsmässigt (se Genomförande och resultat Sju kvalitativa analyser har gjorts istället för personer. Frågor om Hållplatsen har integrerats i flera workshops istället för att genomföra två separata workshops om hemsidan. Ovanstående förändringar godkändes av Boverket Kvantitativ analys För den kvantitativa analysen gjordes utskick till ca 200 personer, varav 90 personer svarade. Följande frågor ställdes: Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? Vilka syften tycker du att webbplatsen Hållplatsen ( ska fylla? HCS fick adresser till 61 webbplatser och många intressanta förslag på syften. Exempel på syften som föreslogs är: Den givna portalen för hållbar samhällsutveckling Att förmedla kunskap och kontakter om hållbar stadsutveckling En samverkansplats för branschen Att kontinuerligt samla och presentera arbetet med certifieringssystem av stadsdelar i Sverige. Centrum (nav) i arbetet. Samla uppgifter om verktyg Främja samverkan, sprida information och erfarenheter Vara en neutral part där flera aktörer syns gemensamt Att samla och utgöra en ingång för webbplatser och portaler som handlar om hållbar stadsutveckling Samla information och erfarenheter från olika projekt Samla forskning, rapporter och underlag som har med hållbarhet att göra Information om vad en certifiering av en stadsdel innebär. Länka till certifieringsorgan som tillhandahåller systemet och till assessorer som kan certifiera. Länka till produkter och tjänster som gynnar utvecklingen av hållbara stadsdelar. Lista färdiga certifieringsprojekt och erfarenheter från dem Aktivitetsagenda / kalendrar Kontaktcentral Presentationsmaterial Erbjud en strukturerad debatt Stöd i form av goda exempel, checklistor, manualer och metodförslag 17

19 Internationella utvecklingar bör kunna följas och dras lärdomar av Information om kommande seminarier internationellt Information om pågående utvecklingsarbete och praktiska exempel på tillämpningar inklusive metod- och verktygsexempel Presentera varför man ska hållbarhetscertifiera och vad det innebär Information och inspiration både nationellt och internationellt angående stadsutvecklingsprojekt (genomförda, pågående och kommande) Kvalitativ analys Sju kvalitativa intervjuer per telefon har genomförts med mål att undersöka vilka behov och syften aktörerna har med sitt arbete runt hållbar stadsutveckling och vilken hjälp Hållplatsen kan utgöra i det sammanhanget. Resultatet från dessa intervjuer har sammanställts. Övergripande frågeställningar har varit: Vilka webbplatser har du störst nytta av i din yrkesroll? Vad utmärker en bra webbplats enligt dig? Vad utmärker en dålig webbplats enligt dig? Vilket innehåll ska Hållplatsen ha för att Du ska ha nytta av den i ditt arbete? Intervjuer har genomförts av entreprenör, stadsutvecklare, ideell organisation, forskare, arkitekt, konsult och kommun. På de workshops som har genomförts inom HCS har även Hållplatsen diskuterats. Projektgruppen valde att integrera de frågorna i flera workshops istället för att ha två specifika workshops om Hållplatsen. Projektet resulterade i ett mycket bra underlag som sammanfattar vad branschen har för önskemål om Hållplatsen. I bilaga 5 redovisas en mer utförlig beskrivning av resultatet från detta delprojekt. 18

20 Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Som en del av projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) vill vi genom detta projekt särskilt lyfta fram skolans och förskolans olika roller i en hållbar stad. Skolan har som ingen annan plats i vårt samhälle en unik möjlighet att dels arbeta med långsiktigt påverkansarbete, dels nå ut till en mycket stor grupp. De skolspecifika frågorna är genom att projektet är en del av det pågående arbetet med HCS på ett mycket konkret och kraftfullt sätt med och kan utgöra grunden för det fortsatta arbetet med anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden och eventuellt utveckling av ett framtida svenskt eller nordiskt certifieringssystem. Istället för att bygga upp en ny hemsida dit det hade varit svårt att få trafik har fungerat som projektblogg. Denna ändring godkändes av Boverket Referenskommuner på sidan för projektet: 19

21 Genomförande och resultat Totalt fyra stycken workshops, sex stycken studiebesök och sju stycken intervjuer har genomförts i de tre referenskommunerna Arvidsjaur, Uppsala och Malmö. Projektet har även omfattat två stycken gemensamma och fyra enskilda möten med de deltagande organisationerna i referensgruppen. I projektet har först skolans roll definierats, sedan har en process- och påverkansmetod tagits fram och till sist har även goda vägledande exempel visats upp. Dokumentationen av arbetet har skett i text- och filmform. Referensgruppen på sidan för projektet: Resultatet från projektet beskrivs mer i detalj i bilaga 6. 20

22 Så går Sweden Green Building Council vidare Baserat på analysen av resultaten från de 22 betatestprojekten och de omfattande förstudier som har gjorts har SGBC identifierat behov inom bl.a. följande områden, som skulle medföra att stadsutvecklingsprojekt når en bättre framgång i att utveckla sina områden hållbart: Förbättrad samverkan och dialog mellan kommunala förvaltningar, byggherrar, fastighetsbolag, leverantörer, entreprenörer, m.fl. Utökad och tidigare delaktighet för medborgarna och intressenter, en bättre återkoppling och insatser för att nå svårnådda grupper. Genomföra medborgardialog på ett annat sätt än enbart ett samråd i slutet av planeringsprocessen. Ett större helhetsperspektiv hos alla aktörer. Idag arbetar många inom sina stuprör, vilket inte ger de bästa lösningarna för hela området. Ett större utbyte av kunskap och erfarenhet mellan stadsutvecklingsprojekt, så att man enklare kan inspireras av varandra och inte behöver uppfinna hjulet på nytt i varje projekt. Arbeta mer systematiskt med hållbarhetsfrågor i stadsutvecklingsprojekt, för att säkerställa att alla dimensioner av hållbarhet beaktas på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Kompetenshöjning avseende hållbar stadsutveckling hos kommunala tjänstemän, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, arkitekter, konsulter m.fl. Utvärdera och dra lärdom från stadsutvecklingsprojekt i Sverige, Norden och från andra delar av världen. SGBC har valt att utveckla tre tjänster för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med ovanstående; Ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. På sikt kommer certifieringssystemet innehålla moduler för olika skeden (planskede, genomförande och förvaltning). I det första steget utvecklas ett system för planskedet. Ett svenskt och internationellt kompetensprogram inom hållbar stadsutveckling för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med samverkan, kompetenshöjning, utbyte av kunskap och erfarenheter samt support för att nå sina hållbarhetsmål. En nordisk kunskaps- och innovationskatalysator för hållbar stadsutveckling med rutiner för branschgemensam omvärldsbevakning, studieresor, innovationshubb, metodik för uppföljning och jämförelse av städer och stadsutvecklingsprojekt, trendanalyser och framtidsprognoser. Tjänsten ska vara samägd av Nordiska Green Building Councils. Katalysatorn kan på sikt vidgas och involvera Green Building Councils, statliga organisationer, kommuner, företag och universitet från andra länder i samverkan med World GBC. SGBC tar nu fram en långsiktig affärsplan för ovanstående tre tjänster samt en projektplan för utvecklingen av den första modulen i det svenska certifieringssystemet och kompetensprogrammet för hållbar stadsutveckling. Utan medel från Delegationen för hållbara städer hade en så utförlig förstudie som nu har genomförts inte varit möjlig. Projektet har gett initiativtagarna och SGBC möjlighet att engagera och involvera många olika aktörer och människor i diskussioner och utredningar kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar. 21

23 Bilaga 5 Rapport Hållplatsen

24 Slutrapport för projektet Hållplatsen

25 Kvalitativ analys En kvalitativ analys om vilket syfte och behov olika aktörer har för en oberoende mötesplats har gjorts i ett särskilt uppdrag. Resultaten från undersökningen finns i bilaga 1 och har påverkat beställningen av den nya sidan på flertalet sätt runt både utformning, funktioner och innehåll.

26 En revidering av Hållplatsen I den nya versionen av Hållplatsen är det ett stort fokus på hur besökaren kan engageras och lämna avtryck. För varje inlägg ges t.ex. möjligheten att gilla det, kommentera det och att dela det på social medier.

27 Kunniga personer uppdaterar sidan regelbundet Det är avgörande att de personer som uppdaterar sidan har ett brett men samtidigt strategiskt synsätt på hållbar stadsutveckling. Under tiden hittills har kvalificerade personer på WSP samt SGBC sett till att de inlägg som publicerats har varit relevanta och intressanta och att de därigenom har bidragit till sidans huvudsakliga mål.

28 Material om breda frågor runt stadsplanering Som t.ex. inlägg runt stadsutvecklingsprojekt, infrastrukturprojekt, ombyggnadsområden, kulturhistoriska frågor, ekologiska frågor, ekonomiska frågor etc. Här är exempel på inlägg som visar på en sådan bredd:

29 Integrerade tekniska system Som t.ex. i inlägg om arkitektur, avfall, energi och trafik. Se ett flertal inlägg bl.a. följande:

30 Anpassning till kommande klimatförändringar Flera av inläggen berör detta breda och aktuella ämne, t.ex. i nedanstående inlägg:

31 Klimateffekter Flera av projekten som är beskrivna på Hållplatsen handlar om mätning och minimering av koldioxid etc. Ett exempel på ett sådant inlägg är nedanstående:

32 Förutsättningar för export av miljöteknik Projekt som skulle kunna exporteras finns beskrivna i fler av inläggen, t.ex. i nedanstående:

33 Deltagande och inflytande Hållplatsen erbjuder ett flertal sätt att engagera sig runt frågorna och även att direkt lämna avtryck. För varje fråga har man ett flertal sätt att både tycka till, lämna avtryck och sprida informationen.

34 Integrerad sektorsövergripande planering HCS som projekt har ett sektorsövergripande synsätt och upplägg med ett antal samarbetspartners från såväl stat, kommun och företag. Se sidan med engagerade partners:

35 Samverkan mellan näringsliv och kommun Grundbulten i HCS är just att få till en samverkan mellan de medverkande aktörerna. Läs mer om projektet:

36 Uppföljning av projektet Besöksstatistik Hållplatsen har i snitt 850 unika besökare varje månad, i snitt ca 28 unika enskilda personer varje dag. (se bilaga 2 för utförligare statistik) Uppdatering av sidan Just nu görs en uppdatering av sidan med fokus på framför allt göra bra funktioner ännu bättre. Fortsatt finansiering Finansieringen av Hållplatsen kommer att ske via de samarbetspartner som väljer att stötta Sweden Green Building Councils satsning på hållbar stadsutveckling. I nuläget består dessa av 50 kommuner, företag och högskolor.

37 Bilagor Bilaga 1 Rapport intervjuer om Hållplatsen Bilaga 2 Besöksstatistik för Hållplatsen för tiden

38 Hållplatsen.nu 2.0 Intervjuer om utvecklingen och innehåll

39 Bakgrund och syfte Bakgrund: Hemsidan Hållplatsen.nu ska fungera som inspiratör för hållbar samhällsutveckling och vara en mötesplats på webben som komplement till fysiska möten. Vi har intervjuat yrkesverksamma som är kopplade till HCSprojektet på olika sätt för att söka deras perspektiv. Vi har sökt spridning i företag och organisationer för intervjuerna. Syftet är att veta åt vilket håll hemsidan skall utvecklas med utgångspunkt i dess användare.

40 Metod Vi har genomfört telefonintervjuer som tog allt mellan minuter. Respondenterna hade först fått ett mail med bifogad frågeguiden. I ett fall har telefonintervjun inte gått att genomföra men vi har erhållit svar via mail. Övergripande frågeställningar: 1. Vilka webbplatser har du störst nytta av i din yrkesroll? 2. Vad utmärker en bra webbplats enligt dig? 3. Vad utmärker en mindre bra webbplats enligt dig? 4. Vilket innehåll ska hållplatsen.nu ha för att Du ska ha nytta av den i ditt arbete? Vi har varit i kontakt med: 1. NCC 2. Sweden Green Building Council 3. Diligentia 4. KTH 5. Spacescape 7. IVL

41 Hållplatsen.nu behövs Att vi nu håller på att utveckla webbplasten hållplatsen.nu uppskattas

42 Tydliggör syftet Syftet med sidan ska göras klart på första plats Ingen ska behöva tveka vart man hamnat eller vad webbplatsen kan erbjuda just den som besöker sidan Det ska vara klart vem eller vilka som ligger bakom sidan Upp med loggor så det blir tydligare

43 Enkelhet är ett nycketord Förutom tydligt syfte ska det vara lätt att se vad projekten handlar om. Kunna söka på sidan Lättöverskådligt Ha en enkel matris där varje sida har en färg samt inte ha många förgreningar så man försvinner in i sidan och har svårt att komma tillbaka

44 Vilka är målgrupperna Sidan ska attrahera likväl byggherrar, landsting, kommuner, konsulter, studenter som allmänheten Målgrupperna spänner med andra ord från teoretiker till praktiker som vill/behöver olika saker 1. Resultatet är det viktiga för mig inte processen dit 2. Verktyget och processen är intressant för oss, hur börjar man och hur går man vidare Ha olika sidor att klicka sig vidare för respektive målgrupp kommun, byggbolag etc

45 Tydlig avgränsning Bestäm vilka avgränsningar som gäller och håll er inom dem Allt som inte hamnar innanför gränsen länkas det till eller hänvisas till på annat sätt Länkar till andra certifieringssystem världen över Länkar till vetenskapsartiklar, vetenskapliga referenser

46 En plats att sprida kunskap och utbyta idéer Respondenterna vill både bli informerade och inspirerade Sidan ska vara en plats för kunskapsutbyte Det rådet en begreppsförvirring idag så en enklare ordlista torde vara på sin plats samt pedagogisk förklaring av olika hållbarhetsfaktor, olika system Hållas uppdaterad om vad som händer på marknaden relaterat till certifieringar

47 Lyft fram goda exempel Vad gör andra länder? Lyckade exempel från både Sverige och andra delar av världen. Ha en bred exempelflora på case och aktörer från både storstad och landsbygd

48 Sammarbeten Ett sammarbete med tidskriften PLAN som har artiklar och levande debatt BYGGA BO dialogen skulle HCS kunna ta del av det jättematerialet via sidan (Boverket sitter på rättigheterna) Tipsa om böcker köp in rättigheter och ha full text på sidan så man kan ladda ner

49 En levande och aktiv sida ja tack! En blogg som uppdateras, av kunniga intressanta personer, kontinuerligt Ett kalendarium vad händer, vilka seminarium är på gång, vilka kurser kan man gå för att vidareutbilda sig, ordna och bjud in nätverksträffar Kontaktpersoner vem kontakar man om man vill veta mer Bild, kontaktuppgifter och vad den personen kan svara på Ett levade aktivt diskussionsforumvälkomnas med redaktör(mycket viktigt) och hållas levande annars finns inget syfte Det är bara sorgligt med forum där ingen får svar på sin fråga eller senaste uppdateringen är två månader sen# För forumet så ska man vara tvungen att vara inloggad. Det ska vara fritt att kunna öppna ett konto men lite ansträngning för att få tycka något.

50 Transparant och inkluderande Det råder delade meningar om hållplatsen.nu ska vara öppen för alla eller inte. Majoriteten uppger dock att det är nödvändigt att sidan är transparant Det är extra viktig för den yngre generationen med transparens Inloggning är störande man får känslan är att det är hemligt och att de bakom vill ha bort en som söker information. Alla ska vara och känna sig lika viktiga ingen partner eller någon fråga ska hamna i utkanten av sidan. Inkludera med formspråket, loggor Tona ner den information som bara är för de initierade exempelvis steg 1 och steg 2

51 För studenter (och andra): välsorterad kvalitativ information För studenter behövs dokumentation från lika aktörer och projekt Tydliggöra hur olika aktörer ser på hållbar stadsplanering Så här jobbar privata tekniska konsulter, så här jobbar en kommun och forskningen säger så här osv Hur ser läget ut nu för just denna fråga och varför Vilka steg behöver man taför att komma framåt Vad är hållbar stadsplanering för en kommun på stadsdelsnivå mm Koppla olika ämnen till specifika kontaktpersoner Återigen: länka vidare där sidans definierade avgränsningar tar vid

52 Positivt med kortare filmer Att visa film på hållplatsen.nu är majoriteten positiva till De ska vara korta (2-5 minuter) och tydliga Kan gå med en längre film men då bör den vara väl genomtänkt och snyggt Att få ansikten på de som arbetar med projektet är bra -sidan blir levande och personlig Intressant med highlights från nån konferens, workshop etc Att klippa samman en process som redan är genomförd är av intresse från skrivbordsprodukt till färdig certifierad stadsdel vilka steg togs

53 Exempel på bra sidor pps.se - mycket fakta, innehåller erfarenheter, planeringsverktyg, en levande blogg och gynna ett allmänintresse. Seb.se den är användarvänlig apple.com är information och tydlig big.dk - kan inspirera med den grafisk formen thecity2.org snygg i färg och form symbiocity.org stringent bildspråk hallbarastader.gov grafiskt snygg Macs skrivbord där är det lättöverskådligt endimensionellt

54 Sammanfattning behövs! Syfte, målgrupp och avgränsning ska bör identifieras innan utvecklingen av sidan Enkelhet i allt och alla steg. Grafik, bilder, färger, språk och antal klick Levande med blogg, diskussionsforum, transparens, inkluderande Filmer gör sidan levande och personlig