Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Transkript

1 Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34)

2 Innehåll HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar... 2 Bakgrund HCS... 2 Deltagande från olika aktörer... 2 Samverkan mellan näringsliv och kommun... 3 Internationell samverkan... 3 Målgrupp... 3 Förmedling av resultat till andra intressenter... 4 Ekonomisk redovisning... 5 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14)... 7 Sammanfattning... 7 Genomförande och resultat... 8 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Genomförande en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Genomförande och resultat Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Genomförande och resultat Så går Sweden Green Building Council vidare Bilagor Bilaga 1 Intyg revisorer Bilaga 2 Beslutsunderlag 2012 Bilaga 3 Slutrapport Betatester Bilaga 4 Rapport Befintliga områden Bilaga 5 Rapport Hållplatsen Bilaga 6 Rapport Skolans roll Bild på framsidan: Stockholm stad, Norra Djurgårdsstaden 1

3 HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) har följande fyra delprojekt genomförts som har fått medel från Delegationen för hållbara städer. Planeringsprojekt P14: Svensk anpassning av certifieringssystem för stadsdelar, Dnr /2011 (NCC projektägare) Planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011 (IVL Svenska Miljöinstitutet projektägare) Planeringsprojekt P22: - en mötesplats för hållbar stadsutveckling, Dnr /2011 (WSP projektägare) Planeringsprojekt P34: Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar, Dnr /2011 (WSP projektägare) I detta dokument framgår en slutrapportering för dessa projekt. Bakgrund HCS Projektet HCS startade 2010 och har hitintills involverat ca 3000 personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram gemensamma verktyg. Projektets vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar är verktyg som kan vara en pusselbit för att nå denna vision. En styrgrupp har drivit projektet med representanter från WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, NCC, PEAB, Diligentia, Stockholms stad, Malmö stad, Umeå kommun, Norrköpings kommun, Sweden Green Building Council (SGBC) och Byggvarubedömningen. Oktober 2012 tog Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS, men delar av styrgruppen finns kvar under SGBCs paraply som en rådgivande grupp. Att huvudmannaskapet troligtvis skulle flyttas till SGBC framgick i ansökan av medel hos Delegationen för hållbara städer. Deltagande från olika aktörer I det första steget av projektet HCS medverkade 36 olika aktörer (ca 120 personer deltog på workshops och möten och 800 personer deltog på seminarier). Idag medverkar drygt 50 olika kommuner, företag, universitet och forskningsinstitut. Samtliga samarbetspartner presenteras på sidan Samarbetspartner på och uppdateras kontinuerligt. Samarbetspartner bidrar både med egen tid och med pengar. Samarbetspartner till HCS som har medverkat inom ramen för Delegationens projekt är: Akademiska hus, ALMA arkitekter, Bengt Dahlgren, Borås stad, Brabo Stockholm, Chalmersfastigheter, Cowi, Diligentia, E.ON, Ekologigruppen, Eskilstuna kommun, Fortum, Göteborg energi, Helsingborgs stad, HSB, IVL Svenska Miljöinsititutet, Järfälla kommun, Karlstads kommun, Krok & Tjäder, KTH, Lunds kommun, Malmö högskola, Malmö stad, Mälarstranden utvecklings, NCC, Norrköpings kommun, OkiDoki! Arkitekter, PEAB, Quality architects, Radar arkitektur & planering, Ramböll, Skanska, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Spacescape, Stockholms stad, Sweco, Tyréns, Tyresö kommun, 2

4 Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, White, WSP, Västerås stad och Östersunds kommun. Samverkan mellan näringsliv och kommun HCS är ett projekt som skapar samverkan mellan näringsliv, kommuner och universitet / högskolor och forskningsinstitut. I workshops, på möten och seminarier har ovanstående aktörer deltagit och diskuterat hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Den dialog som förs inom projektet HCS resulterar även i att människor från dessa olika aktörer lär känna varandra och de får en bättre förståelse för andra aktörers perspektiv. Internationell samverkan SGBC samverkar med World Green Building Councils och många nationella Green Building Councils runt om i världen. Bland annat medverkar projektledaren för HCS (Ann-Kristin Belkert) i det globala nätverket Sustainable Cities Initiative, (SCI) som leds av World Green Building Council och involverar Green Building Councils från Sverige, Storbritannien, USA, Sydafrika, Colombia, Brasilien, Korea och Australien. SCI har månatliga möten för att diskutera hållbara städer. Vid flertalet av dessa möten har projektet HCS beskrivits. I World Green Building Councils europeiska nätverk har också projektet HCS beskrivits och diskussioner pågår mellan europeiska Green Building Councils om gemensamma projekt och det finns samverkan mellan dessa inom bl.a. utbildning. Projektet HCS har även resulterat i ett tätt samarbete avseende hållbar stadsutveckling mellan de nordiska Green Building Councils. En ansökan beviljades av Nordic Built (en satsning från Nordiska ministerrådet) för att ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling, där det underlag som projektet HCS har resulterat i kommer ligga till grund. Målgrupp Målgruppen för projektet är alla aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt, t.ex.: politiker och tjänstemän hos kommuner statliga verk byggherrar fastighetsägare energibolag konsulter arkitekter forskare leverantörer 3

5 Förmedling av resultat till andra intressenter Projektet HCS har valt att vara öppen med hur projektet fortskrider och att sprida projektresultatet till andra intressenter. Projektresultat läggs kontinuerligt ut på i form av intervjuer, inspelade möten, rapporter m.m. Utöver detta arrangeras många informationsmöten, seminarier m.m. som är öppet för alla intressenter att komma på. Projektet har aktivt spridit information på konferenser och i artiklar i branschtidningar. Projektresultat har spridits genom: workshops och möten med deltagarna i projektet öppna seminarier och informationsträffar konferenser artiklar i branschtidningar filmer och projektinformation på i nyhetsbrev från SGBC på twitter Figur 1 Många artiklar har skrivits om projektet HCS. Med tanke på det stora intresse som finns för medverkan i projektet HCS kan det konstateras att informationsspridningen har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Många deltagare i HCS är involverade i informationsspridningen, t.ex. via informationsmöten, seminarier och konferenser då bl.a. Diligentia, PEAB, NCC, Skanska, IVL Svenska Miljöinstitutet, WSP, White, Malmö stad, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Umeå kommun m.fl. har varit mycket delaktiga. Projektet HCS presenterades på en internationell konferens i Melbourne i mars 2014 (Green Cities, som arrangerades av Green Building Council Australia). Det har även presenterats på svenska konferenser, som t.ex. Sweden Green Building Conference 2013 (se filmklipp på Vimeo via Hållplatsen). Projektresultat kommer även presenteras av SGBC på konferenser i Sydney (november 2014) och Vancouver (juni 2015). Ett webbmöte har genomförts dit olika universitet och högskolor har bjudits in och diskussioner pågår om hur SGBC, universitet och högskolor kan söka medel för att bekosta tid för universitet och högskolor att vara mer delaktiga i HCS. 4

6 Ekonomisk redovisning I bilaga 1 finns intyg från revisorer som verifikation av den motfinansiering som har funnits för projektet. Motfinansieringen redovisas gemensamt, då frågor om samtliga delprojekt har diskuterats på många olika workshops och möten. Den totala budgeten, inklusive motfinansiering, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 5 redovisas hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts. Tabell 1: Sammanställning av total budget Moment Kostnad (SEK) Styrgruppsmöten Seminarium / kick-off Workshop skolans roll, Malmö Workshop Områdesgruppen utökad Workshop Skolans roll, Uppsala, Workshop Skolans roll, Arvidsjaur, Workshop befintliga områden Workshop social hållbarhet Workshop Områdesgruppen, befintliga områden Möte HCS, Stockholm, Möte Områdesgruppen, Möte HCS, Göteborg, Möte HCS, Malmö, Möte Områdesgruppen, Betatestgrupp Barkarbystaden, Järfälla Betatestgrupp Chalmers Campus Johannesberg, Göteborg Betatestgrupp Dag Hammarsköldsstråket, Uppsala Betatestgrupp DrottningH, Helsingborg Betatestgrupp Fyrklövern, Upplands Väsby Betatestgrupp Galoppfältet, Täby Betatestgrupp KTH Campus, Stockholm Betatestgrupp LaRS, Eskilstuna Betatestgrupp Limhamn, Malmö Betatestgrupp Norra Sigtuna stad, Sigtuna Betatestgrupp Norra Tyresö centrum, Tyresö Betatestgrupp Norrby, Borås Betatestgrupp Rinkeby, Stockholm Betatestgrupp Saltängen, Norrköping Betatestgrupp Skattkärr strand, Karlstad Betatestgrupp Solbjer, Lund Betatestgrupp Valparaiso, Stockholm Betatestgrupp Väsby entré, Upplands Väsby Betatestgrupp Väsby sjöstad, Upplands Väsby Betatestgrupp Öster Mälarstrand, Västerås Betatestgrupp Östra Sala backe, Uppsala Stöd från Svenskt Vatten - vattenprojektet Stöd från WSP och IVL - vattenprojektet Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Totalt Andel av budget som är stöd från Delegationen för hållbara städer 14% 5

7 Tabell 2: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning, kommunikation Arbetsgruppsmöten Filmning och information på Omvärldsanalys, önskemål från branschen, beslutsunderlag Workshops och möten med olika aktörer Sammanställning, analys och rapport Totalt Tabell 3: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Certifieringssystemutvärdering Kostnadsutvärdering Kommunikation Rapport Totalt Tabell 4: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Sammanställning aktörer, nätverk och projekt Kvantitativ analys (webbenkät och sammanställning) Kvalitativa intervjuer och sammanställning Ny layout och struktur hemsidan Redovisning, kort rapport Totalt Tabell 5: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Intervjuer Analys Metodframställning Redovisning på Hållplatsen (projektblogg) Produktion filmer Referensgruppsmöten Slutrapport Totalt

8 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Sammanfattning En omvärldsanalys och jämförelse mellan certifieringssystem har genomförts och ett beslutsunderlag har upprättats som underlag till SGBC för att fatta beslut om hur certifiering av stadsdelar ska kunna användas i Sverige. Styrgruppen för projektet HCS rekommenderade SGBC 2012 att ta fram en svensk anpassning av BREEAM Communities, ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling, branschöverskridande kurser i hållbar samhällsutveckling (fysiska och virtuella kurser), att hemsidan Hållplatsen skulle vidareutvecklas och att samverkan bör ske med många olika aktörer i Sverige och med Green Building Councils i andra länder. SGBC skrev därefter en ansökan till Nordic Built och medel beviljades för att även ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling (inte enbart ett svenskt). Under 2013 fick samarbetspartner möjligheten att ansluta sig till satsningen och drygt 50 aktörer valde att stötta arbetet med pengar och egen tid. För att samla in synpunkter på BREEAM Communities fick stadsutvecklingsprojekt testa på och utvärdera en grovt översatt manual, där inga anpassningar till svenska förhållanden hade genomförts än. Projekten gjorde en så kallad förbedömning (pre assessment) av sitt område och gav synpunkter på behov av anpassning. Detta förfarande kallades för betatestning. Totalt deltog ca 400 personer från 22 svenska stadsutvecklingsprojekt i betatestningen. Synpunkterna på behov av anpassning från betatestprojekten analyserades av SGBC. Generellt drogs slutsatsen att ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling fyller sin funktion, men måste utvecklas ytterligare och anpassas till svenska förhållanden. Metod för kunskapsutbyte och för att planera stadsdelar hållbart är eftertraktade verktyg och marknadsföring i kombination med ett utvecklat hållbarhetsarbete är viktiga mål för deltagande projekt. Orosmomenten kring att certifiera stadsutvecklingsprojekt med BREEAM Communities var att processen skulle bli resurskrävande och att kostnaderna är oklara, samt att ett felaktigt fokus inom ett certifieringssystem kan skapa en obalans inom verksamheten och påverka den slutliga hållbarheten hos projektet negativt. Det finns ett stort intresse, framför allt hos kommuner, att använda certifieringssystem för stadsdelar. Merparten av kommunerna som medverkade i betatesterna såg dock stora svårigheter i att använda just BREEAM Communities. Ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar måste göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart, d.v.s. följa de värderingar som togs fram i en tidigare studie (GATAn, se bilaga 2). Det är av stor vikt att systemet fungerar för både befintliga och nya områden, för små och stora projekt i små och stora städer i olika delar av landet. Analysen av betatesterna redovisas i bilaga 3, där även slutrapporter från de 22 betatesterna finns redovisade. VD för SGBC beslutade, i samråd med chef för hållbara städer, att SGBC skulle utveckla ett svenskt certifieringssystem istället för en anpassad version av BREEAM Communities. Detta beslut villkorades 7

9 med att finansieringen för en sådan utveckling säkras. Den tidigare styrgruppen för projektet HCS har inte medverkat i analysen av betatesterna, diskussionen med BRE eller processen när detta beslut fattades, men de gavs möjlighet att framföra sina synpunkter innan beslutet offentliggjordes. SGBCs styrelse står bakom detta beslut. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer har ett gediget beslutsunderlag kunnat tas fram, branschens önskemål avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar har sammanställts och många kommuner, byggherrar, konsulter, arkitekter, m.fl. har varit delaktiga i framtagandet av beslutsunderlag och beslutet. Genomförande och resultat Målformulering / önskemål I projektbeskrivningen framgick det att en målformulering och kravspecifikation skulle tas fram, inklusive en kriterielista med beskrivning av olika aspekter och frågeställningar som måste ingå i ett certifieringssystem som ska användas i Sverige. I lägesrapporten 2013 meddelades en ändring att formuleringen kravspecifikation har ändrats till önskemål från branschen, eftersom hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett frivilligt åtagande. Projektgruppen ville sammanställa de främsta och ofta förekommande önskemålen som olika aktörer har framfört på workshops, seminarier och möten. Om detta skulle formuleras som krav skulle listan bli mycket kortare. Ett beslut fattades att istället ändra formuleringen från krav till önskemål. Ändringen godkändes av Boverket. Intervjuer har genomförts av 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profilerar sig som hållbara, där de har beskrivit vilka aspekter de har formulerat mål och krav för avseende hållbarhet som de anser har en hög prioritet. Dessutom har en webbenkät tagits fram, där 90 personer som arbetar med stadsutveckling har fått ange vilka aspekter de anser bör prioriteras (se resultatet i bilaga 2). En jämförelse mellan internationella system, aspekter som prioriteras och som aktörer anser bör prioriteras har gjorts. Resultatet från denna jämförelse visar bl.a. att det finns en hel del aspekter som vi i Sverige prioriterar eller anser bör prioriteras som inte finns med i internationella system, men även att det finns med många aspekter i internationella certifieringssystem som inte prioriteras i Sverige, men som borde prioriteras om man ska fokusera på hållbar stadsutveckling (inte enbart miljöfrågor). I Sverige är vi ofta ett föredöme avseende miljötekniska lösningar, men ekonomisk hållbarhet prioriterades knappt alls i de projekt som intervjuades. Projektekonomi för varje enskild aktör är självklart något som diskuteras, men inte t.ex. samhällsekonomiska effekter, hur man lockar investerare till området, skapar arbetstillfällen m.m. Detta är aspekter som finns med i många internationella certifieringssystem. Social hållbarhet är på framfart i svenska projekt, men då det i vissa fall anses enklare att mäta och följa upp miljömässig prestanda och det är sådan expertis som är inkopplad i projekten tenderar även social hållbarhet att få för låg prioritet i Sverige. Om dessa frågor finns med i hållbarhetscertifieringssystem som används i Sverige kommer det resultera i ett ökat fokus på hållbar utveckling. Projektgruppen har kontaktat olika certifieringssystemägare och efterfrågat uppgifter om möjligheten att anpassa systemen till svenska förhållanden och hur den processen skulle gå till. Projektgruppen kom fram till att det finns två alternativ för SGBC i dagsläget; anpassa BREEAM 8

10 Communities till svenska förhållanden eller utveckla ett unikt svenskt system. Certifieringssystemen BREEAM Communities, LEED for Neighborhood Development, Green Star Communities, Living Building Challenge och One Planet Living har beskrivits i en guide som bifogades beslutsunderlaget till Sweden Green Building Council 2012 (se bilaga 2). Tack vare ovanstående studie och kontakten med certifieringssystemägarna insåg projekt- och styrgruppen samt SGBC att det finns ett behov av att skapa ett ramverk för hållbar stadsutveckling, som ska utgöra stommen för det fortsatta arbetet med hållbar stadsutveckling hos SGBC. Green Building Council i Australien (GBCA) har erbjudit SGBC strategisk rådgivning, vilket är mycket värdefullt, då de har utvecklat ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Australien (Green Star Communities). Innan GBCA utvecklade Green Star Communities tog de fram ett ramverk för hållbar stadsutveckling. Flertalet workshops och möten har genomförts med byggherrar, kommuner, konsulter, arkitekter m.fl. för att diskutera storleken på och karaktären av områden som ska certifieras, samverkan mellan kommuner och byggherrar m.fl., vem som bör ansvara för certifieringen, behov av uppföljning m.m. Likaså har för- och nackdelar mellan att använda internationella system eller att utveckla ett svenskt system diskuterats. En jämförelse har gjorts mellan olika certifieringssystem för stadsdelar och rekommendationer har getts till SGBC om vilka certifieringssystem som kan användas i Sverige. I beslutsunderlaget som presenterades till SGBC fanns en sammanställning av branschens önskemål i form av värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas för GATAn) se bilaga 2. Under har en fördjupning skett av önskemål på anpassning av BREEAM Communities genom att 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär (betatestprojekt) har testat BREEAM Communities för sina stadsutvecklingsprojekt och framfört synpunkter på anpassning av de 40 aspekter som ingår. Betatestgrupperna har bestått av ca personer från kommuner, privata byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. Totalt har ca 400 personer medverkat i betatesterna. 9

11 Figur 2 Betatestworkshop i stadshuset i Stockholm, då BREEAM Communities testades för Rinkeby. Varje betatestgrupp hade en projektledare som samordnade möten, workshop, rapportskrivning m.m. SGBC kallade projektledarna till informationsmöte, varefter projektledarna hade möte med sin betatestgrupp. Samtliga deltagare i betatestgrupperna skulle minst se två filmer / presentationer som SGBC hade spelat in via Adobe Connect. Den ena filmen beskrev BREEAM Communities1 och den andra betatestningen2. Dessutom fick varje deltagare ansvar för att läsa in sig på och ge synpunkter på anpassningsförslag och göra en bedömning av poäng för ett urval aspekter i BREEAM Communities. Därefter genomfördes en heldagsworkshop då en så kallad pre assessment gjordes och en preliminär bedömning av poäng och betyg togs fram för respektive stadsutvecklingsprojekt för den ambition avseende hållbarhet som planerades idag och scenariot att ambitionsnivån höjs. Slutligen gjordes en SWOT-analys då styrkor och svagheter med BREEAM Communities som metod samt hot och möjligheter att certifiera området diskuterades

12 Figur 3 SWOT-analys för att använda BREEAM Communities för Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. Samtliga workshops, seminarier och möten som har genomförts har resulterat i att: SGBC har fått ett gediget underlag inför utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. I samband med framtagandet av anpassningsförslag och önskemål från branschen har en stor marknadsanalys genomförts, som har gett SGBC bra kännedom om vad stadsutvecklingsprojekt har för behov. Ett intresse och stort engagemang har skapats för att kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, konsulter, arkitekter, högskolor m.fl. ska samverka kring hållbar stadsutveckling. Genomförandeprocess vid användandet av certifieringssystem för stadsdelar När ansökan till detta projekt lämnades in var det oklart vilken organisation som skulle vara certifieringsorganet för ett svenskt och/eller anpassat certifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Detta är nu helt fastställt. I oktober 2012 tog den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS. Building Green in Sweden AB ägs av SGBC till 100% och det är detta bolag som ansvarar för certifiering av stadsdelar. 11

13 Nu när SGBC har fattat ett beslut att utveckla ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling kan SGBC ta fram den process som de önskar både vid utvecklingen av systemet och för certifieringsprocessen. Många lärdomar har dragits både från utveckling och förvaltning av certifieringssystemen Green Building, Miljöbyggnad och BREEAM-SE, som kommer att användas vid framtagandet av certifieringsprocess för det svenska certifieringssystemet för hållbar stadsutveckling. SGBC har anställt en verksamhetsutvecklare som kommer säkerställa att SGBC skaffar ackreditering. SGBC har även anlitat en konsult för att ge förslag på en trovärdig process avseende granskning, utbildning och certifiering. Tack vare alla workshops och möten som har genomförts inom ramen för detta projekt har SGBC fått en god bild av processen för genomförande och tillhandahållande av certifieringssystemet. Det är bland annat viktigt att särskilja olika steg i en stadsutvecklingsprocess, då olika aktörer har olika ansvar och möjlighet att påverka utfallet. Likaså är det av stor vikt att förtydliga vad det är som certifieras, t.ex. processen för planering och genomförande eller själva utfallet (hur hållbart området är utvecklat). SGBC kommer att utveckla ett certifieringssystem som kan användas både för nya områden samt befintliga områden som ska omvandlas och/eller förtätas. Exakt hur certifieringsprocessen kommer se ut med bedömning, granskning, eventuella interimistiska och slutliga certifikat m.m. kommer att fastställas under våren Samtliga betatestgrupper ansåg att det var ett stort värde i att under en hel dag diskutera hållbarhetsfrågor för ett område tillsammans. Ofta hanteras sakfrågor separat i svenska stadsutvecklingsprojekt. Oavsett om certifiering ska ske eller ej är det en lärdom som många tog med sig från betatesterna värdet i att stanna upp i ett projekt, samlas och diskutera helheten och detaljer tillsammans. Uppföljning av resultatet av de åtaganden, strategier m.m. som fastställs vid en certifieringsprocess har bedömts vara mycket viktigt och det kommer SGBC att arbeta vidare med. Hur uppföljning av stadsutvecklingsprojekt kan genomföras är ett omfattande arbete som inte ryms inom ramen för detta projekt eller vid utvecklingen av den första modulen av det svenska certifieringssystemet. Omvärldsanalys och jämförelse mellan internationella system En omvärldsanalys har genomförts och internationella certifieringssystemägare har kontaktats för att få information om möjligheten att anpassa deras system till svenska förhållanden. Omvärldsanalysen och en beskrivning av olika certifieringssystem återfinns i bilaga 2. En jämförelse har gjorts mellan internationella certifieringssystem som LEED for Neighborhood Development, BREEAM Communities, Green Star Communities m.fl. Analys av certifiering av befintliga områden I bilaga 2 finns en rapport från planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit projektledare för. 12

14 Workshop I projektbeskrivningen framgick det att en workshop skulle genomföras med diskussion om mål och krav för certifieringssystem, vilka system som uppfyller de svenska kraven, vilken process vi i Sverige vill ha vid framtagande av anpassning av internationella system m.m. Istället för en workshop har flertalet workshops genomförts för att diskutera detta. Under arrangerades fyra workshops med en arbetsgrupp som kallades för Områdesgruppen. Våren 2013 genomfördes fyra workshops och informationsmöten i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå, för att informera och diskutera hur kommuner, företag, högskolor och forskningsinstitut kan bli involverade vid anpassningen av BREEAM Communities, framtagande av ett svenskt och nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling m.m. Mellan augusti 2013 och mars 2014 har 22 workshops genomförts med ca 400 personer i så kallade betatestworkshops. Vid dessa workshops har kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, forskningsinstitut och högskolor varit med och framfört synpunkter på hur en så kallad light anpassning av BREEAM Communities kan genomföras. På workshops, projektgruppsoch styrgruppsmöten har både frågor om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet diskuterats. Exempelområden Det framgick av projektbeskrivningen att minst tre exempelområden skulle användas. Intresset för medverkan i projektet blev så stort så att det utökades till 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär. Saltängen i Norrköping och Norra Sigtuna stad i Sigtuna, som framgick av projektansökan var två av dessa 22 områden. Holma i Malmö blev inte ett exempelområde. Istället medverkade andra befintliga områden, som Drottninghög i Helsingborg, Norrby i Borås, Lagersberg, Råbergstorp och Stenby i Eskilstuna och Rinkeby i Stockholm. I de flesta fall har initiativet att vara med och påverka BREEAM Communities svenska manual kommit från kommuner och ibland från privata byggherrar eller konsulter. De 22 exempelområden som har använts är av olika storlek, har olika stor omfattning av bostäder och kommersiella byggnader, ligger i olika stora städer m.m. Tyvärr visade inget norrländskt stadsutvecklingsprojekt intresse för att vara så kallat betatestområde, men Östersund kommun har valt att vara medarrangör av det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling tillsammans med nio andra kommuner. Klimateffekter Tack vare denna förstudie har behov identifierats att en fördjupad diskussion och analys av energioch klimataspekter behövs. Medel har sökts hos Energimyndigheten och har beviljats. Projektet påbörjades april Projektet innefattar utvecklingen av mål och utkast på kriterier för aspekter för klimat, energi, resurser och transport. Förmedling av resultatet Resultatet från projektet har redovisats på hemsidan på konferenser, workshops och seminarier arrangerade av SGBC och på externa konferenser, bland annat i Stockholm, Helsingfors, Melbourne, São Paulo och Bogota. Ann-Kristin Belkert på Sweden Green Building Council twittrar även om HCS (@sgbchcs), vilket även det syns på Broschyrer och annat informationsmaterial har tagits fram om projektet. 13

15 Medborgarnas deltagande och inflytande I BREEAM Communities finns ett stort fokus på dialog och samverkan dels mellan de aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt och dels med medborgarna. Hur en sådan dialog och samverkan kan se ut har bl.a. diskuterats på de 22 betatestworkshops som har genomförts för att hämta in synpunkter på BREEAM Communities. SGBC medverkar även i ett Vinnovaprojekt som heter Södertörnmodellen, där ett stort fokus finns på medborgardialog och samverkan. Det första steget i projektet har genomförts tillsammans med de åtta Södertörnskommunerna, White, KTH, Skanska, Ecoloop och WSP. SGBC är även med i fortsättningen av detta projekt, som har fått utökad finansiering för steg 2. SGBC medverkar även i ett annat Vinnovaprojekt (DeCoDe) som handlar om samverkansplattformar och dialog vid komplexa planprocesser (tillsammans med Konstfack, KTH, Tyréns m.fl.). Målkonflikter m.m. som uppstår i stadsutvecklingsprojekt och vid ett certifieringsarbete är något som kommer att behandlas inom dessa två Vinnovaprojekt. De 22 betatestprojekten, BREEAM Communities och de två Vinnovaprojekten har gett ett bra underlag avseende förbättringspotential avseende medborgardialog och delaktighet i Sverige. 14

16 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Syftet med delprojektet för Hållbarhetscertifiering av befintliga områden är att undersöka möjligheterna att använda ett certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden med följande tre delmål: 1) En utvärdering av om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med ett befintligt certifieringssystem. 2) En utvärdering av hur kostnaderna för certifiering ska betraktas och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera omvandlingen av befintliga områden. 3) Framtagande av checklistor och rutiner för att mäta förbättringsåtgärder kopplat till utvalda och prioriterade indikatorer vid omvandling av befintliga områden. För delmål 3, att ta fram en checklista för att mäta förbättringsåtgärderna vid omvandling av befintliga områden, beslutades det tidigt i styrgruppen att delprojektet inte skulle ta fram en checklista då detta bedömdes vara för tidigt i processen kring utveckling eller anpassningen av ett svenskt system för certifiering av befintliga områden. Däremot efterfrågades istället att delprojektet skulle ta fram en mer generell kravspecifikation (önskemål) för ett certifieringssystem som också kan tillämpas för befintliga områden. I rapporten redovisas denna kravspecifikation. Dock pekar arbetet ut vilka indikatorer som är viktiga att ta hänsyn till vid certifiering av befintliga områden, vilket kan tjäna som ett underlag för framtida checklistor eller guidelines för befintliga områden. Rapporten redovisar resultaten i förhållande till ovanstående delmål. Genomförande Arbetet har bedrivits i följande steg: 1. Utveckling av en generell kravspecifikation för certifieringssystem genom analys av resultaten från HCS steg Aktörsmedverkan genom workshops för att analysera användbarheten av BREEAM Communities och framtagande av ett första sett av indikatorer för mätning av förbättringsåtgärder. Med användbarhet menas även organisation, relevans och ekonomiska förutsättningar för certifiering av befintliga områden. 15

17 Generell kravspecifikation för certifieringssystem Grundläggande i arbetet med hållbarhetscertifiering av stadsdelar har varit att utveckla en generell kravspecifikation för certifieringssystem. Kravspecifikationen har tagits fram genom att analysera resultaten och branschens önskemål från HCS projektets första steg samt att analysera befintliga certifieringssystem på marknaden och sammanfatta kraven i en matris. Analysen genomfördes av en arbetsgrupp som med utgångspunkt från resultaten från steg 1 genomförde en enkätstudie samt en marknads- och omvärldsanalys av ett stort antal olika system på marknaden. Dessa översattes sedan till en generell kravspecifikation för att representera branschens syn och grundläggande krav på ett certifieringssystem för stadsdelar. Resultaten av detta arbete redovisas i kapitel 4 i bilaga 4. Aktörsmedverkan genom workshops Medverkan från aktörerna som arbetar med befintliga områden har varit en väsentlig del för att inhämta branschens syn på användbarheten av certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden. Den arbetsmetodik som utvecklades under HCS-projektets första steg har använts även här, och har inneburit workshops vid tre tillfällen där deltagarna har indelats i grupper, med en förutbestämd agenda och rapporteringsmall och en särskilt utsedd diskussionsledare och rapportör i varje grupp. Kopplingen till pågående eller planerade omvandlingsprojekt för befintliga områden har utgjort en viktig utgångspunkt vid val av medverkande aktörer. Dessa urval har medfört att det finns en tydlig koppling till faktiska projekt. De tre workshoparna hade olika inriktning där den första kopplade till ett antal befintliga pågående omvandlingsprojekt i Holma och Rosenhög i Malmö samt Drottninghög i Helsingborg med representation från kommuner, fastighetsägare och konsulter. I den andra workshopen, som var en del av Uthållig kommuns årliga konferens, deltog representanter från ett flertal olika kommuner över landet, fastighetsägare och studenter. Detta tillfälle gavs möjligheter att samla in synpunkter mer brett från olika delar i landet. Den sista workshopen som genomfördes hade ett brett deltagande från olika fastighetsägare, forskare, kommuner, certifieringsorganisation och entreprenör. I Bilaga 1 kan ni finna sammansättningen av deltagarna. För genomförande av workshops och seminarier följdes strukturen för BREEAM Communities för att analysera vilka anpassningsbehov som finns vid certifiering av befintliga områden, identifiera ett första sett av indikatorer samt för att analysera de ekonomiska förutsättningarna för certifiering av befintliga områden. Resultaten från alla genomförda aktiviteter redovisas i bilaga 4. 16

18 - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Kvantitativa och kvalitativa analyser har genomförts, vilket har gett ett bra underlag för att ändra om struktur och innehåll på hemsidan. Hemsidan har reviderats både layoutmässigt och innehållsmässigt (se Genomförande och resultat Sju kvalitativa analyser har gjorts istället för personer. Frågor om Hållplatsen har integrerats i flera workshops istället för att genomföra två separata workshops om hemsidan. Ovanstående förändringar godkändes av Boverket Kvantitativ analys För den kvantitativa analysen gjordes utskick till ca 200 personer, varav 90 personer svarade. Följande frågor ställdes: Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? Vilka syften tycker du att webbplatsen Hållplatsen ( ska fylla? HCS fick adresser till 61 webbplatser och många intressanta förslag på syften. Exempel på syften som föreslogs är: Den givna portalen för hållbar samhällsutveckling Att förmedla kunskap och kontakter om hållbar stadsutveckling En samverkansplats för branschen Att kontinuerligt samla och presentera arbetet med certifieringssystem av stadsdelar i Sverige. Centrum (nav) i arbetet. Samla uppgifter om verktyg Främja samverkan, sprida information och erfarenheter Vara en neutral part där flera aktörer syns gemensamt Att samla och utgöra en ingång för webbplatser och portaler som handlar om hållbar stadsutveckling Samla information och erfarenheter från olika projekt Samla forskning, rapporter och underlag som har med hållbarhet att göra Information om vad en certifiering av en stadsdel innebär. Länka till certifieringsorgan som tillhandahåller systemet och till assessorer som kan certifiera. Länka till produkter och tjänster som gynnar utvecklingen av hållbara stadsdelar. Lista färdiga certifieringsprojekt och erfarenheter från dem Aktivitetsagenda / kalendrar Kontaktcentral Presentationsmaterial Erbjud en strukturerad debatt Stöd i form av goda exempel, checklistor, manualer och metodförslag 17

19 Internationella utvecklingar bör kunna följas och dras lärdomar av Information om kommande seminarier internationellt Information om pågående utvecklingsarbete och praktiska exempel på tillämpningar inklusive metod- och verktygsexempel Presentera varför man ska hållbarhetscertifiera och vad det innebär Information och inspiration både nationellt och internationellt angående stadsutvecklingsprojekt (genomförda, pågående och kommande) Kvalitativ analys Sju kvalitativa intervjuer per telefon har genomförts med mål att undersöka vilka behov och syften aktörerna har med sitt arbete runt hållbar stadsutveckling och vilken hjälp Hållplatsen kan utgöra i det sammanhanget. Resultatet från dessa intervjuer har sammanställts. Övergripande frågeställningar har varit: Vilka webbplatser har du störst nytta av i din yrkesroll? Vad utmärker en bra webbplats enligt dig? Vad utmärker en dålig webbplats enligt dig? Vilket innehåll ska Hållplatsen ha för att Du ska ha nytta av den i ditt arbete? Intervjuer har genomförts av entreprenör, stadsutvecklare, ideell organisation, forskare, arkitekt, konsult och kommun. På de workshops som har genomförts inom HCS har även Hållplatsen diskuterats. Projektgruppen valde att integrera de frågorna i flera workshops istället för att ha två specifika workshops om Hållplatsen. Projektet resulterade i ett mycket bra underlag som sammanfattar vad branschen har för önskemål om Hållplatsen. I bilaga 5 redovisas en mer utförlig beskrivning av resultatet från detta delprojekt. 18

20 Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Som en del av projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) vill vi genom detta projekt särskilt lyfta fram skolans och förskolans olika roller i en hållbar stad. Skolan har som ingen annan plats i vårt samhälle en unik möjlighet att dels arbeta med långsiktigt påverkansarbete, dels nå ut till en mycket stor grupp. De skolspecifika frågorna är genom att projektet är en del av det pågående arbetet med HCS på ett mycket konkret och kraftfullt sätt med och kan utgöra grunden för det fortsatta arbetet med anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden och eventuellt utveckling av ett framtida svenskt eller nordiskt certifieringssystem. Istället för att bygga upp en ny hemsida dit det hade varit svårt att få trafik har fungerat som projektblogg. Denna ändring godkändes av Boverket Referenskommuner på sidan för projektet: 19

21 Genomförande och resultat Totalt fyra stycken workshops, sex stycken studiebesök och sju stycken intervjuer har genomförts i de tre referenskommunerna Arvidsjaur, Uppsala och Malmö. Projektet har även omfattat två stycken gemensamma och fyra enskilda möten med de deltagande organisationerna i referensgruppen. I projektet har först skolans roll definierats, sedan har en process- och påverkansmetod tagits fram och till sist har även goda vägledande exempel visats upp. Dokumentationen av arbetet har skett i text- och filmform. Referensgruppen på sidan för projektet: Resultatet från projektet beskrivs mer i detalj i bilaga 6. 20

22 Så går Sweden Green Building Council vidare Baserat på analysen av resultaten från de 22 betatestprojekten och de omfattande förstudier som har gjorts har SGBC identifierat behov inom bl.a. följande områden, som skulle medföra att stadsutvecklingsprojekt når en bättre framgång i att utveckla sina områden hållbart: Förbättrad samverkan och dialog mellan kommunala förvaltningar, byggherrar, fastighetsbolag, leverantörer, entreprenörer, m.fl. Utökad och tidigare delaktighet för medborgarna och intressenter, en bättre återkoppling och insatser för att nå svårnådda grupper. Genomföra medborgardialog på ett annat sätt än enbart ett samråd i slutet av planeringsprocessen. Ett större helhetsperspektiv hos alla aktörer. Idag arbetar många inom sina stuprör, vilket inte ger de bästa lösningarna för hela området. Ett större utbyte av kunskap och erfarenhet mellan stadsutvecklingsprojekt, så att man enklare kan inspireras av varandra och inte behöver uppfinna hjulet på nytt i varje projekt. Arbeta mer systematiskt med hållbarhetsfrågor i stadsutvecklingsprojekt, för att säkerställa att alla dimensioner av hållbarhet beaktas på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Kompetenshöjning avseende hållbar stadsutveckling hos kommunala tjänstemän, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, arkitekter, konsulter m.fl. Utvärdera och dra lärdom från stadsutvecklingsprojekt i Sverige, Norden och från andra delar av världen. SGBC har valt att utveckla tre tjänster för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med ovanstående; Ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. På sikt kommer certifieringssystemet innehålla moduler för olika skeden (planskede, genomförande och förvaltning). I det första steget utvecklas ett system för planskedet. Ett svenskt och internationellt kompetensprogram inom hållbar stadsutveckling för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med samverkan, kompetenshöjning, utbyte av kunskap och erfarenheter samt support för att nå sina hållbarhetsmål. En nordisk kunskaps- och innovationskatalysator för hållbar stadsutveckling med rutiner för branschgemensam omvärldsbevakning, studieresor, innovationshubb, metodik för uppföljning och jämförelse av städer och stadsutvecklingsprojekt, trendanalyser och framtidsprognoser. Tjänsten ska vara samägd av Nordiska Green Building Councils. Katalysatorn kan på sikt vidgas och involvera Green Building Councils, statliga organisationer, kommuner, företag och universitet från andra länder i samverkan med World GBC. SGBC tar nu fram en långsiktig affärsplan för ovanstående tre tjänster samt en projektplan för utvecklingen av den första modulen i det svenska certifieringssystemet och kompetensprogrammet för hållbar stadsutveckling. Utan medel från Delegationen för hållbara städer hade en så utförlig förstudie som nu har genomförts inte varit möjlig. Projektet har gett initiativtagarna och SGBC möjlighet att engagera och involvera många olika aktörer och människor i diskussioner och utredningar kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar. 21

23 Bilaga 6 Rapport Skolans roll

24 RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel Fredrik Frensborg WSP Analys & Strategi Box Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

25 2 (11) Innehåll Projektets syfte och resultat sammanfattning... 3 Bakgrund och utgångspunkter... 4 Hållbar utveckling i skollagen och i läroplanen... 4 Skolans demokratiska roll... 4 Spridningseffekter... 4 Skolans roll... 5 Resultat och analys... 5 Vilka frågor kan man uttala sig runt?... 5 Hur skiljer sig referenskommunerna åt?... 6 Olika skeden av planering... 6 Hur ska man nå ut?... 6 Process och påverkansmetod... 7 Utgångspunkter... 7 För vem?... 7 Framgångsfaktorer... 7 Certifieringssystem anpassade för förskolor och skolor... 8 Grön Flagg... 8 Skola för hållbar utveckling... 8 Bra vägledande filmer... 9 Projektets Vimeo-kanal... 9 Blogg och projekthemsida på Hållplatsen... 9 Deltagande och inflytande Projektblogg Uppföljning Bra synlighet i media Bilagor... 11

26 3 (11) Projektets syfte och resultat - sammanfattning Projektet Skolans roll i hållbarhetscertifiering av stadsdelar, med stöd av Delegationen för hållbara städer, ämnar definiera skolans roll i en hållbar stadsdel, ta fram en process och påverkansmetod samt ta fram bra vägledande exempel via främst filmer. Vi har i projektet arbetat med workshops och intervjuer i referenskommunerna Malmö, Uppsala och Arvidsjaur. Vi har träffat skolledare, samordnare för hållbarhetsarbete i kommunerna samt pedagoger. Utifrån de tre referenskommuners skolor och förskolor vill vi se om det finns generella framgångsfaktorer som är möjliga att använda i en möjlig hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Då de tre kommunerna skiljer sig åt vad gäller storlek och erfarenhet av hållbarhetsarbete är vi också nyfikna hur detta tar sig uttryck. Vi har i projektet lyckats med dessa åtaganden och presenterar i denna rapport tillsammans med material på Hållplatsen samt på projektets Vimeo-kanal resultatet för projektet. Skolor och förskolors roll i en hållbar stadsdel kan inte nog poängteras. I främst exempelkommunerna Malmö och Uppsala ser vi hur skolor och förskolor lyckas få verksamheten att på ett övertygande sätt bli del av omgivande verksamheter. Detta gäller både i hur man arbetar i själva skolorna men också i hur man genom spridningseffekterna till omgivande stadsdel och till hemmen har möjlighet att påverka attityder och beteenden. I den process och påverkansmetod som vi föreslår finns några generella framgångsfaktorer listade. Här finns även en rekommendation om att arbeta med de redan existerande stora certifieringssystemen för skolor och förskolor, som många skolor redan arbetar med. Bilderna i rapporten är från de workshops och intervjuer som genomförts i projektet.

27 4 (11) Bakgrund och utgångspunkter Hållbar utveckling i skollagen och i läroplanen Den nya skollagen som gäller från 2011 slår fast att: 1.kap 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, har lärande för hållbar utveckling (LHU) förstärkts och betonas på ett flertal ställen. I läroplanens inledning återfinns bland annat följande formulering: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Vidare slår Lgr 11 fast att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Skolans demokratiska roll Skolan har en särställning i samhället då den utgör länken mellan samhället och familjen och bygger på demokratiska värderingar bl.a. i hur man ser på elevens (barnets) möjlighet att inhämta kunskap och därifrån påverka sin omgivning. Vi vill i detta projekt visa på att eleverna, med koppling till skolans och förskolans verksamhet, skulle kunna få ett större mandat i utvecklingen av hållbarhetsfrågorna i sina respektive verksamheter och i sin stadsdel. Det finns ett stort behov i Sverige av att stötta elevdemokratiska arbetssätt. Vi vill i detta projekt argumentera för att skolor och förskolor ökar detta involverande arbete. Genom att arbeta med ett hållbarhetscertifieringssystem ökar möjligheterna för eleverna att engagera sig i relevanta samhällsfrågor. Spridningseffekter Det får stora direkta effekter av att förskolor och skolor arbetar med att förändra sina värderingar och därmed sina beteenden runt bl.a. minskad energianvändning. Kan man få skolor att se en tydligare koppling mellan personalen och elevernas beteenden och lokalernas koldioxidutsläpp får man en klart minskad energiåtgång. Även de indirekta effekterna och därmed minskade utsläppen av växthusgaser är ansenliga. Spridningseffekterna från barn och elever till hemmen är stora och inbegriper hur och hur ofta man transporterar sig, vilken mat man handlar och hur stor konsumtionen är.

28 5 (11) Skolans roll Resultat och analys Exempelskolorna i projektets tre referenskommuner är alla överens om att skolor och förskolor i dagsläget utgör mer eller mindre isolerade enheter. I framväxten av nya stadsdelar eller omdaningen av befintliga sådana skulle skolorna kunna spela en betydligt större roll än idag. Det finns ingen nackdel med att skolorna i framtiden integreras på ett större sätt med den övriga stadens verksamhet. Tvärtom tycker de intervjuade pedagogerna och eleverna att det bidrar positivt genom att: - Kommunernas planansvariga får i både tidiga och senare skeden en bra hjälp med viktiga och svåra planeringsfrågor. - Pedagoger och elever får en chans att arbeta tillsammans på någorlunda lika villkor. - Verksamheter nära skolorna får en naturlig kontakt med eleverna vilket ökar stadsdelens hållbarhetsvärden med bl.a. högre trygghet. - Eleverna får en undervisning som tar sin avstamp i verkligheten och inte bara utifrån teoretiska resonemang. - Eleverna kan få ett större engagemang för viktiga frågor. - Eleverna känner att deras åsikter spelar roll och att de på allvar bidrar till något reellt i samhället. - Eleverna får träffa personer i olika åldrar med olika bakgrund vilket underlättar integration. - Pedagogerna får en naturlig kompetenshöjning och breddning av sina ämnesområden. - Genom aktiviteter utanför skolornas väggar får skolorna och förskolorna en naturlig och effektiv marknadsföring. Vilka frågor kan man uttala sig runt? De olika skolorna och förskolorna som har varit engagerade i projektet har alla haft olika områden som de engagerat sig i runt hållbarhetsfrågor. Exempel på vilka frågor som varit aktuella framgår av bl.a. filmerna på Vimeokanalen. De intervjuade personerna på exempelskolorna tycker inte det finns några frågor inom hållbarhet som inte förskolorna och skolorna kan uttala sig om. Däremot finns det frågor där kommunen och stadsdelen aktivt och oftare borde vända sig till skolorna, bl.a. i planeringssammanhang. Några speciella frågor kommer fram i intervjuerna: - Lokalisering av nya förskolor och skolor - Utformning av lokaler och grönytor - Planering och utformning av allmänna ytor som t.ex. torg eller skateparker. - Trafikplaneringsfrågor - Jämställdhetsfrågor - Integrationsfrågor - Trygghetsfrågor

29 6 (11) Hur skiljer sig referenskommunerna åt? I alla tre referenskommunernas skolor och förskolor har man sedan länge arbetat framgångsrikt med hållbarhet och med hållbarhetsstyrning. I Arvidsjaur med en inriktning mot uteliv och gröna frågor, medan man i framförallt Malmö mer har fokuserat på bredare aspekter av social hållbarhet. Ambitionen och traditionen av hur man involverar skola och förskola med övrig kommunal verksamhet skiljer sig åt mellan referenskommunerna. Även i vilka frågor som man släpper in barn och unga finns det skillnader. I Malmö har man sedan tio år arbetat för att engagera barn och unga i övergripande kommunal planering. I Uppsala har man mer fokuserat på smalare frågor som t.ex. trygghetsfrågor i planeringsammanhang. I Arvidsjaur arbetar man framgångsrikt med att uppmuntra mångfald och social hållbarhet genom bl.a. en samisk inriktning hos skola och förskola. Se mer om detta i filmerna på projektets Vimeokanal. Olika skeden av planering I de fall där skolorna har fått vara med i kommunernas planering, upplever man nästan uteslutande att man har kommit in för sent. Ofta har då redan övergripande visioner låsts vilket gör att man från skolornas sida känner att handlingsutrymmet har krympt. Det är därför önskvärt att kommuner i sina rutiner inkluderar dialog med skolor. Detta gäller både för översiktsplanering, tidiga skeden i områdesplanering och i genomförandeskeden. Flera personer i intervjuerna poängterar att man för att kunna göra ett adekvat avtryck i planeringen behöver vara med under hela resan gång. Hur ska man nå ut? Vad gäller vilka kanaler och nätverk som skolorna borde använda är man överens om att man i högre utsträckning borde utnyttja sociala kanaler som t.ex. Facebook och Twitter. Eftersom man i många andra pågående projekt i undervisningen redan utnyttjar sådana nätverk borde det inte vara svårt att öka en sådan användning. Man är även intresserad av att få tillgång till kommunens redan pågående sociala aktiviteter via hemsidor och informationstidningar.

30 7 (11) Process och påverkansmetod Utgångspunkter I projektet har ett antal workshops och intervjuer genomförts. Utifrån dessa möten och de olika åsikter som har uttryckts där samt en analys föreslås här ett antal synpunkter och åtgärder som tillsammans utgör en processmetod. Denna process ska kunna öka chansen för att en hållbar stadsdels framväxt ska präglas av aspekter som inkluderar skolor och förskolor. Metoden baseras på de värderingar och därmed beteenden runt miljö- och hållbarhetsfrågor som skolan och förskolan enligt skollagen ska stå för och sprida till resten av samhället. För vem? Tänkta användare är kommunala tjänstemän med ansvar för planering, skolpersonal, personer på konsult- och arkitektföretag, byggherrar etc. Beroende på om det är frågan om en ny stadsdels framväxt eller förnyelse av en befintlig sådan kan processen se olika ut. Därför presenterar vi inte metoden som ett linjärt skede av händelser utan istället som en lista med viktiga framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna innefattar dels hur skolan kan arbeta internt med sin egen hållbara verksamhet, dels hur kommunen tillsammans med skolan kan driva utvecklingen av stadsdelens hållbarhetsarbete. Allt för att skolan och förskolan ska bli en förebild och ett verktyg för att öka en stadsdels hållbarhetsprestanda. Genom förslaget om att arbeta med certifieringssystem för skolor kan skolorna jämföra sitt arbete och på det sättet benchmarka sig med andra skolor. Om ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling används, där aspekter för skola och förskola ingår, säkerställs det att skola och förskola involveras i planeringen. Framgångsfaktorer - Se till att skolor och förskolor är med från början i processen - redan tidigt i planeringsstadiet. - Var tydlig med vad dialogen handlar om och vad som är möjligt att påverka. - Det är viktigt att dialogprocessen med skolor och förskolor är kontinuerlig. Barnen och eleverna ska känna att de är med hela vägen från översiktlig planering fram till genomförandeskeden. - En dialog bygger på att en återkoppling sker regelbundet mellan de olika parterna. - Använd digitala kanaler och medier för att dokumentera och sprida informationen och kommunikationen. - Det är en fördel om skolorna och förskolorna redan arbetar med något av de för verksamheten anpassade systemen för hållbarhetsarbete. Gör i så fall dialogen till en del av det arbete som redan här bedrivs. - Börja arbeta med något av de förenklade certifieringssystemen för hållbarhet i skolan/förskolan. Detta då det säkerställer en demokratisk dialog.

31 8 (11) Certifieringssystem anpassade för förskolor och skolor I Sverige finns en lång tradition av att i förskolor och skolor arbeta med hållbarhetsfrågor på ett strukturerat sätt. Det vanligaste är att man använder något av de två största systemen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem hanterar i första hand skolornas eget arbete, men har även krav på dialog med världen utanför skolan. Ett generellt råd blir därför att som kommun och skola/förskola säkerställa dialog genom att arbeta med något av dessa system. Rådet blir också att man i det kommande svenska certifieringssystemet för stadsdelar ser till att öka chansen för att denna dialog sker. Detta kan ske genom att i kategorin delaktighet tydligt ange att en kontinuerlig dialog ska ske med barn och unga, lämpligtvis genom skola och förskola. Likaså föreslår vi att man i det kommande svenska certifieringssystemet premieras om man som kommun säkerställer att en huvuddel av förskolor och skolor arbetar med något av de största certifieringssystemen. Likaså att skolbyggnaderna är miljöcertifierade, för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Grön Flagg Stiftelsen Håll Sverige Rent stöttar skolor och förskolor att arbeta kontinuerligt och handlingsinriktat med hållbar utveckling med Grön Flagg som är ett förenklat miljöcertifieringsverktyg. Idag är 2500 skolor och förskolor certifierade enligt Grön Flagg. I Grön Flagg poängteras barnens och elevernas eget arbete och det demokratiska arbetet. Mer info: Skola för hållbar utveckling Skolverket är ansvarigt för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling som syftar till att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling. Utmärkelsen delas ut, efter egen intresseanmälan, till skolor som arbetar med hållbar utveckling ur ett framåtsyftande perspektiv och uppfyller tio kriterier som är uppdelade mellan pedagogisk ledning och pedagogiskt arbete. Kriterierna handlar primärt om hur skolornas ledning och dess pedagoger bedriver sitt arbete. Mer info:

32 9 (11) Bra vägledande filmer Vi har i projektet dokumenterat bra exempel på hur skolor i referenskommunerna arbetar med att bl.a. involvera barn och elever. Ett flertal intervjufilmer finns både på projektets Vimeo-kanal samt på Hållplatsen. Projektets Vimeo-kanal: Blogg och projekthemsida på Hållplatsen:

33 10 (11) Deltagande och inflytande Projektblogg Istället för en egen projektblogg har vi under projektet valt att lägga delar av innehållet av projektet på Hållplatsen.nu. Detta för att tydligare visa på kopplingen mellan HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) och Skolans roll samt att på ett direkt sätt kunna hämta in synpunkter från referenspersoner. Uppföljning Eftersom projektet är en del av HCS görs utvärderingen som en del av HCS-projektet som helhet. Bra synlighet i media Workshoparna som genomfördes i Arvidsjaur fick bra genomslag i norrländsk media, bl.a. genom stora artiklar i flera av de stora tidningarna Norran respektive Piteåtidningen.