Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Transkript

1 Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) genomförs följande fyra delprojekt som har fått medel från Delegationen för hållbara städer. Planeringsprojekt P14: Svensk anpassning av certifieringssystem för stadsdelar, Dnr /2011 (NCC Property Development) Planeringsprojekt P22: - en mötesplats för hållbar stadsutveckling, Dnr /2011 (WSP) Planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011 (IVL Svenska Miljöinstitutet) Planeringsprojekt P34: Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar, Dnr /2011 (WSP) I detta dokument framgår en lägesrapport för dessa projekt (generellt) och för respektive delprojekt. Motfinansieringen från deltagande aktörer presenteras sammanställt i en excelmall som Boverket har godkänt för redovisning av motfinansiering. Vid slutredovisningen kommer även verifierande dokument för dessa aktiviteter att bifogas och ytterligare motfinansiering kommer att beskrivas. Bakgrund HCS Projektet HCS startade 2010 och har hitintills involverat fler än personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram gemensamma verktyg. Projektets vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar är verktyg som kan leda till att vi når denna vision. En styrgrupp har drivit projektet med representanter från WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, NCC, PEAB, Diligentia, Stockholms stad, Malmö stad, Umeå kommun, Norrköping kommun, Sweden Green Building Council (SGBC) och Byggvarubedömningen. I Oktober 2012 tog SGBC över projektet HCS, men styrgruppen finns kvar under SGBCs paraply. När anpassning har skett av BREEAM Communities och om andra certifieringssystem tillkommer i framtiden tas en eller flera kommittéer fram som ansvarar för förvaltning och fortsatt utveckling av systemet / systemen.

2 Detta planeras inom HCS På under rubriken Nyfiken på vad som ska hända i HCS finns ett dokument att ladda ner som beskriver hur projektet HCS ska bedrivas. Under rubriken Inspelat informationsmöte om HCS kan man följa ett inspelat möte med information om vad som kommer att hända och hur olika aktörer kan involveras i projektet. SGBC planerar att tillsammans med deltagarna i HCS: Ta fram ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling, där vi gemensamt definierar vad vi menar är hållbar stadsutveckling och vad vi vill att en certifieringsprocess ska leda till. Ta fram en svensk manual för BREEAM Communities tillsammans med pågående certifieringsprojekt och betatestare. Ta fram ett kurspaket med branschövergripande kurser i hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering. Vidareutveckla hemsidan Hållplatsen ( till en sida där kommuner, byggherrar, energibolag, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. både kan hämta och sprida information om hållbar stadsutveckling. Arrangera en årligen återkommande tävling avseende hållbar stadsutveckling inom ramen för Green Building Awards och dela ut priser på Green Building Conference. Samverka med Green Building Councils i andra länder och skapa möjligheter för SGBCs medlemmar att engageras i internationella sammanhang avseende hållbar stadsutveckling. Uppföljning av tidplan och genomförande Tidplanen har förlängts för samtliga ovanstående delprojekt till Boverket har meddelat både NCC, WSP och IVL att förlängningen har godkänts (februari 2013). Genomförande av delprojekten samt lägesrapport för mål för respektive projekt framgår nedan. Deltagande från olika aktörer I det första steget av projektet HCS medverkade 36 olika aktörer (ca 120 personer deltog på workshops och möten och 800 personer deltog på seminarier). I oktober 2011 efterfrågades intresseanmälan för medverkan i projektets nästa steg. I nedanstående lista framgår vilka 73 aktörer som har medverkat i projektets första steg och/eller anmält intresse för medverkan i projektets nuvarande steg: Norrköping kommun Umeå kommun Malmö stad Stockholm stad Huddinge kommun Borås kommun Uppsala kommun Täby kommun Växjö kommun Ängelholms kommun Östersunds kommun

3 Båstad kommun NCC Diligentia Skanska PEAB Wallenstam Akademiska hus Älvstranden utveckling Vasakronan HSB Riksbyggen Jernhusen Arcona Sweden Green Building Council SBUF Avfall Sverige Mistra Urban Futures Byggvarubedömningen Delegationen för hållbara städer Energimyndigheten Trafikverket Boverket WSP IVL Svenska MIljöinstitutet White Atkins Tema Bengt Dahlgren Två punkt noll Quality Architects Tengbom Asfaltsblomman COWI Ecoprofile Ekologigruppen Ekoplan Forsen Projekt Hifab Miljöbyrån Ecoplan Niras Ramböll Trivector Traffic Tyréns ÅF Strabag Projektutveckling Sweco Kjellgren Kaminsky Architechture Karin Nykvist Arkitektkontor Nyréns arkitektkontor Radar arkitektur & planering

4 Spacescape Synk arkitektur KTH Lunds Universitet Linköpings universitet SP Göteborg energi eon Vattenfall Energikontoret Östra Götaland Kim Weinehammar Hyresgästförening Föreningen BoIHOP Samverkan mellan näringsliv och kommun HCS är ett projekt som skapar samverkan mellan näringsliv, kommun och forskare. I workshops, på möten och seminarier deltar ovanstående aktörer och diskuterar hållbar samhällsutveckling och hur en utökad samverkan mellan aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt kan resultera i fördelar för alla parter och bättre resultat. Den dialog som förs inom projektet HCS resulterar även i att människor från dessa olika aktörer lär känna varandra och de får en bättre förståelse för andra aktörers perspektiv. Det finns även planer på att SGBC och IQ Samhällsbyggnad ska genomföra en gemensam workshop och bjuda in forskningsfinansiärer och forskare, för att diskutera hur forskare kan involveras i ännu högre utsträckning. Målgrupp Målgruppen för projektet är alla aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt, t.ex.: politiker och tjänstemän hos kommuner statliga verk byggherrar fastighetsägare energibolag konsulter arkitekter forskare Förmedling av resultat till andra intressenter Projektet HCS har valt att vara öppen med hur projektet fortskrider och att sprida projektresultatet till andra intressenter. Projektresultat läggs kontinuerligt ut på i form av intervjuer, inspelade möten, rapporter m.m. Utöver detta arrangeras många informationsmöten, seminarier m.m. som är öppet för alla intressenter att komma på. Projektet har aktivt spridit information på konferenser och i artiklar i branschtidningar.

5 Projektresultat har spridits genom: workshops och möten med deltagarna i projektet öppna seminarier och informationsträffar konferenser artiklar i branschtidningar filmer och projektinformation på i nyhetsbrev från SGBC på twitter och faxebook Med tanke på det stora intresse som finns för medverkan i projektet HCS kan det konstateras att informationsspridningen har genomförts på ett framgångsriks sätt. Många deltagare i HCS är involverade i informationsspridningen, t.ex. via informationsmöten, seminarier och konferenser då bl.a. Diligentia, PEAB, NCC, Skanska, IVL, WSP, White, Malmö stad, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Umeå kommun m.fl. har varit mycket delaktiga. Sammanställning av ekonomi En sammanställning av det ekonomiska läget framgår nedan och i bifogad excelfil. Moment SEK Motfinansiering i form av tid (möten, workshops m.m.) Motfinansiering i form av pengar Använt stöd från Delegationen för hållbara städer Stöd kvar att använda Motfinansiering kvarstående

6 Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara städer, Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 Sammanfattning Inom detta delprojekt har merparten av målen nåtts. En omvärldsanalys och jämförelse mellan certifieringssystem har genomförts och ett beslutsunderlag har upprättats som underlag till SGBC för att fatta beslut om hur certifiering av stadsdelar ska kunna användas i Sverige. Tack vare detta projekt har SGBC kunnat fatta beslut om att en svensk anpassning ska göras av BREEAM Communities, ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling ska tas fram, branschöverskridande kurser i hållbar samhällsutveckling ska arrangeras (fysiska och virtuella kurser), hemsidan Hållplatsen ska vidareutvecklas och att samverkan ska ske med många olika aktörer i Sverige och med Green Building Councils i andra länder. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer har ett gediget beslutsunderlag kunnat tas fram, branschens önskemål avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar har sammanställts och många kommuner, byggherrar, konsulter, arkitekter, m.fl. har varit delaktiga i framtagandet av beslutsunderlag och beslutet. Beslutet och projektets framtida inriktning har mottagits på ett mycket positivt sätt av branschen. Ca 60% av stödet har använts och budgeten för projektet kommer att hållas. Projektbeskrivning av verksamheten hittills Merparten av de moment som finns med i projektbeskrivningen för detta delprojekt har genomförts. En jämförelse har gjorts mellan internationella certifieringssystem som LEED for Neighborhood Development, BREEAM Communities, Green Star Communities m.fl. Intervjuer har genomförts av 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profilerar sig som hållbara, där de har beskrivit vilka aspekter de har formulerat mål och krav för och anser har en hög prioritet. Dessutom har en webbenkät tagits fram, där 90 personer som arbetar med stadsutveckling har fått ange vilka aspekter de anser bör prioriteras. En jämförelse mellan internationella system, aspekter som prioriteras och som aktörer anser bör prioriteras har gjorts. Resultatet från denna jämförelse visar bl.a. att det finns en hel del aspekter som vi i Sverige prioriterar eller anser bör prioriteras som inte finns med i internationella system, men även att det finns med många aspekter i internationella certifieringssystem som inte prioriteras i Sverige, men som borde prioriteras om man ska fokusera på hållbar stadsutveckling (inte enbart miljöfrågor). I Sverige är vi ofta ett föredöme avseende miljötekniska lösningar, men ekonomisk hållbarhet prioriterades knappt alls i de projekt som intervjuades. Projektekonomi för varje enskild aktör är självklart något som diskuteras, men inte t.ex. samhällsekonomiska effekter, hur man lockar investerare till området, skapar arbetstillfällen m.m. Detta är aspekter som finns med i många internationella certifieringssystem. Social hållbarhet är på framfart i svenska projekt, men då det i vissa fall anses enklare att mäta och följa upp miljömässig prestanda och det är sådan expertis som är inkopplad i projekten tenderar även social hållbarhet att få för låg prioritet i Sverige. Om dessa frågor

7 finns med i hållbarhetscertifieringssystem som används i Sverige kommer det resultera i ett ökat fokus på hållbar utveckling. Projektgruppen har kontaktat olika certifieringssystemägare och efterfrågat uppgifter om möjligheten att anpassa systemen till svenska förhållanden och hur den processen skulle gå till. Projektgruppen kom fram till att det finns två alternativ för SGBC i dagsläget; anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden eller utveckla ett unikt svenskt system. Certifieringssystemen BREEAM Communities, LEED for Neighborhood Development, Green Star Communities, Living Building Challenge och One Planet Living har beskrivits i en guide som bifogades beslutsunderlaget till Sweden Green Buildign Council (finns på Tack vare ovanstående studie och kontakten med certifieringssystemägarna insåg projekt- och styrgruppen samt Sweden Green Building Council att det finns ett behov av att skapa ett ramverk för hållbar stadsutveckling, som ska utgöra stommen för det fortsatta arbetet med HCS. Green Building Council i Australien har erbjudit SGBC strategisk rådgivning, vilket är mycket värdefullt, då de har utvecklat ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Australien (Green Star Communities). Projektet har även resulterat i att SGBC ingår i en task force grupp som heter Sustainable Cities Initiative, som leds av World Green Building Council. I denna grupp deltar Green Building Councils från Sverige, Storbritannien, USA, Sydafrika, Colombia, Brasilien, Korea och Australien. Information om HCS har spridits på möten inom denna task force grupp och en internationell samverkan har påbörjats både avseende hållbara städer och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Flertalet workshops och möten har genomförts med byggherrar, kommuner, konsulter, arkitekter m.fl. för att diskutera storleken och karaktären av områden som ska certifieras, samverkan mellan kommuner och byggherrar m.fl., vem som bör ansvara för certifieringen, behov av uppföljning m.m. Likaså har för- och nackdelar mellan att använda internationella system eller att utveckla ett svenskt system diskuterats. Målen med detta delprojekt är i stort sett uppfyllda. 1. En jämförelse har gjorts mellan olika certifieringssystem för stadsdelar 2. Rekommendationer har getts till SGBC om vilka certifieringssystem som kan användas i Sverige. I beslutsunderlaget som presenterades till SGBC fanns en sammanställning av branschens önskemål i form av värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas för GATAn). Projektgruppen valde att formulera om kravspecifikation till önskemål från branschen istället, då certifiering är ett frivilligt åtagande. I projektbeskrivningen framgick det att en workshop skulle genomföras, men projektet har planerat och genomfört flera workshops. På workshops, projektgrupps- och styrgruppsmöten har både frågor om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet diskuterats.

8 Följande moment kvarstår: En sammanställning av rekommendationer avseende målkonflikter, uppföljning och ägande av certifieringar. Framtagande av hur genomförandeprocessen ska se ut vid användandet av certifieringssystem för stadsdelar från beslut och registrering till uppföljning. Ekonomisk uppföljning I tabellen nedan framgår använt stödmedel för olika moment. I bifogad excelfil framgår motfinansieringen för samtliga delprojekt och en sammanställning framgår med totala kostnader, använda stödmedel och motfinansiering för samtliga projekt. 62% av stödet för detta delprojekt har använts hitintills. Moment Använt stöd (SEK) Projektledning, kommunikation Projektgruppsmöten Omvärldsanalys, önskemål från branschen, beslutsunderlag Workshops och möten med olika aktörer Totalt Målgrupp Se ovan (samma för alla delprojekt). Ändringar jämfört med ansökan Formuleringen kravspecifikation har ändrats till önskemål från branschen, eftersom hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett frivilligt åtagande. Projektgruppen ville sammanställa de främsta och ofta förekommande önskemålen som olika aktörer har framfört på workshops, seminarier och möten. Om detta skulle formuleras som krav skulle listan bli mycket kortare. Ett beslut fattades att istället ändra formuleringen från krav till önskemål.

9 Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara städer, Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 Sammanfattning Slutsatserna från första steget av projektet HCS, där 36 aktörer deltog, visade att det finns ett stort behov av ett certifieringssystem som avser befintliga områden under ombyggnation. Med detta som utgångspunkt har IVL tillsammans med andra aktörer sökt och fått stöd från Delegationen för Hållbara städer för att undersöka användningsmöjligheterna av ett hållbarhetscertifieringssystem vid omvandling av befintliga områden. Målsättningarna för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden är att utföra följande: 1. En utvärdering om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med existerande klassnings- och certifieringssystem som t.ex. BREEAM Communities. 2. En utvärdering av hur man kan betrakta kostnaderna för certifiering samt vilka ekonomiska möjligheter det finns att certifiera befintliga områden under omvandling, t.ex. miljonprogramsområden. 3. Framtagande av en checklista och en rutin för mätning av förbättringsåtgärder kopplade till utvalda och prioriterade indikatorer vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden under förändring. Projektbeskrivning av verksamheten hittills Hållbarhetscertifiering av befintliga områden har behandlats inom ramen för det övergripande HCSprojektet. Ett antal aktiviteter med specifikt fokus på befintliga områden har genomförts inom ramen för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden : Möte med flera aktörer i södra Sverige som arbetar med omvandling av miljonprogramområdena (Drottninghög i Helsingborg, samt Rosengård och Holma i Malmö) och har visat intresse i användning av BREEAM Communities. Mötet hölls den 23 november 2012 i Malmö. Workshop på årskonferensen Uthållig kommun inom ramen för projektområden Energieffektiv ombyggnad av miljonprogrammet, den 29 november 2012 i Västerås. Workshop om Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, den 28 januari 2013 i Stockholm. Inom den närmaste framtiden kommer dessa resultat att kompletteras med telefonintervjuer eller mailkontakt med personer som aktivt arbetar med omvandling av befintliga områden men som inte kunde medverka vid ovanstående aktiviteter. Resultaten av de genomförda aktiviteterna visar att det finns ett stort intresse för certifieringssystem för befintliga områden, speciellt om systemen utvecklas för att innehålla uppföljning av genomförda åtgärder och deras resultat. Utvärderingen av BREEAM Communities visar att den på det stora hela kan användas i Sverige för omvandling av befintliga områden, men att en anpassning till svenskta

10 lagar, reglar och planprocess är nödvändig. Flera av de aspekter som hanteras inom BREEAM Communities används redan i Sverige som standard, men det som ofta saknas är samordning mellan dem som kan bidra till högre hållbarhetsresultat. Stora städer som arbetat med hållbarhetsfrågor under en längre tid har redan många verktyg som de använder för att hantera hållbarhetsfrågor. Ibland är dessa på en högre ambitionsnivå än de som krävs inom BREEAM Communities. Användningen av certifieringssystemet skulle komma till störst användning i mindre städer där det saknas kompetens inom hållbarhetsområdet samt ett systematiskt sätt för hur man jobbar. Detta gäller för både omvandling och nybyggnation. Även stora städer skulle ha en stor nytta av hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar, då det ger ett bra verktyg för att skapa en bra dialog och samverkan med de olika aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojektet. Det kan även resultera i mer integrerade lösningar för hela området och därmed kostnadsbesparingar och ett bättre resultat. Resultaten från alla genomförda aktiviteter kommer att sammanställas i en rapport. Ekonomisk uppföljning Stödet från Delegationen för hållbara städer var kr. I tabellen nedan framgår använt stödmedel för olika moment. I bifogad excelfil framgår motfinansieringen för samtliga delprojekt och en sammanställning framgår med totala kostnader, använda stödmedel och motfinansiering för samtliga projekt. 70% av stödet för detta delprojekt har använts hitintills. Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Certifieringssystemutvärdering Kostnadsutvärdering Kommunikation Totalt Målgrupp Se ovan (samma för alla delprojekt). Ändringar jämfört med ansökan Den 12 februari 2013 förlängdes projektet i ett år, med slutrapporteringsdatum den 31 mars Under projektets genomförande har vi hittills jobbat med utvärderingen av BREEAM Communities och användarbarheten vid omvandling av befintliga områden i Sverige. Utvärderingen av resultat från certifieringar visade sig vara centralt för användningen av certifieringssystemen. Inom ramen för projektet lade vi därför fokus på identifikation av viktiga indikatorer för uppföljning av resultat från certifieringen av befintliga områden. Vi kommer inte att arbeta med checklistor och rutiner för mätning av förbättringsåtgärder. Utvärderingen av användbarheten av BREEAM Communities kommer att fördjupas inom ramen för HCS-projektet, under förutsättning att ett antal BETA test genomförs för befintliga områden. Detta kommer vi att veta mer om efter den 31 maj när det är sista anmälningsdatum för BETA-testarna.

11 Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara städer, - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 Sammanfattning Kvantitativa och kvalitativa analyser har genomförts, vilket har gett ett bra underlag för att ändra om struktur och innehåll på hemsidan (vilket kvarstår). Projektbeskrivning av verksamheten hittills Detta delprojekt avser att genomföra kvalitativa och kvantitativa analyser om vilket syfte och behov olika aktörer har för oberoende gemensamma mötesplatser som inspirerar till hållbar samhällsutveckling. En sammanställning har gjorts av aktörer som har koppling till hållbar samhällsutveckling samt olika nätverk och projekt. Både kvantitativa och kvalitativa analyser har genomförts. Kvantitativ analys För den kvantitativa analysen gjordes utskick till ca 200 personer, varav 90 personer svarade. I en webbenkät som 90 personer svarade på ställdes följande frågor: Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? Vilka syften tycker du att webbplatsen Hållplatsen ( ska fylla? HCS fick adresser till 61 webbplatser och många intressanta förslag på syften. Exempel på syften som föreslogs är: Den givna portalen för hållbar samhällsutveckling Att förmedla kunskap och kontakter om hållbar stadsutveckling En samverkansplats för branschen Att kontinuerligt samla och presentera arbetet med certifieringssystem av stadsdelar i Sverige. Centrum (nav) i arbetet. Samla uppgifter om verktyg Främja samverkan, sprida information och erfarenheter Vara en neutral part där flera aktörer syns gemensamt Att samla och utgöra en ingång för webbplatser och portaler som handlar om hållbar stadsutveckling Samla information och erfarenheter från olika projekt Samla forskning, rapporter och underlag som har med hållbarhet att göra Information om vad en certifiering av en stadsdel innebär. Länka till certifieringsorgan som tillhandahåller systemet och till assessorer som kan certifiera. Länka till produkter och tjänster som gynnar utvecklingen av hållbara stadsdelar. Lista färdiga certifieringsprojekt och erfarenheter från dem Aktivitetsagenda / kalendrar Kontaktcentral Presentationsmaterial Erbjud en strukturerad debatt

12 Stöd i form av goda exempel, checklistor, manualer och metodförslag Internationella utvecklingar bör kunna följas och dras lärdomar av Information om kommande seminarier internationellt Information om pågående utvecklingsarbete och praktiska exempel på tillämpningar inklusive metod- och verktygsexempel Presentera varför man ska hållbarhetscertifiera och vad det innebär Information och inspiration både nationellt och internationellt angående stadsutvecklingsprojekt (genomförda, pågående och kommande) Kvalitativ analys Sju kvalitativa intervjuer per telefon har genomförts med mål att undersöka vilka behov och syften aktörerna har med sitt arbete runt hållbar stadsutveckling och vilken hjälp Hållplatsen kan utgöra i det sammanhanget. Resultatet från dessa intervjuer har sammanställts. Övergripande frågeställningar har varit: Vilka webbplatser har du störst nytta av i din yrkesroll? Vad utmärker en bra webbplats enligt dig? Vad utmärker en dålig webbplats enligt dig? Vilket innehåll ska Hållplatsen ha för att Du ska ha nytta av den i ditt arbete? Intervjuer har genomförts av entreprenör, stadsutvecklare, ideell organisation, forskare, arkitekt, konsult och kommun. På de workshops som har genomförts inom HCS har även Hållplatsen diskuterats. Projektgruppen valde att integrera de frågorna i flera workshops istället för att ha två specifika workshops om Hållplatsen. Det finns idag ett mycket bra underlag som sammanfattar vad branschen har för önskemål om Hållplatsen. Följande kvarstår: Omstrukturering av hemsidan och ändring av layout. Kort information om projektet på engelska. Kort rapport Revidering av hemsidan baserat på det underlag som har erhållits Ta fram ett upplägg som medför att särskilt fokus läggs på hur användarna på ett enkelt sätt kan involveras i hemsidans fortsatta roll. Det kan t.ex. handla om att på ett tydligt sätt knyta sociala nätverk till sidan med digitala verktyg som t.ex. Facebook Ta fram förslag på rutin och personer som kan hålla hemsidan uppdaterad kontinuerligt När Green Building Award involverar hållbara städer och hållbar stadsutveckling kan nominering och information om nominerade projekt finnas på Hållplatsen

13 Ekonomisk uppföljning Stödet från Delegationen för hållbara städer var kr. Hitintills har kr använts ( kr kvarstår). Motfinansiering kommer att ske genom finansiering från deltagare i HCS som bl.a. får synas på hemsidan (men även i andra sammanhang) samt från workshops och möten inom ramen för HCS. Moment Använt stöd (SEK) Kvantitativ analys (webbenkät och sammanställning) Kvalitativa intervjuer och sammanställning Uppdatering med information Totalt Målgrupp Samma målgrupp som för ovanstående delprojekt. Ändringar jämfört med ansökan I projektansökan står det att en intresseförening kommer att bildas för att förvalta projektet HCS, men i oktober 2012 tog SGBC över projektet och därmed även ansvaret för Hållplatsen. Sju kvalitativa analyser har gjorts istället för personer. Vi valde att göra mer djupgående intervjuer av 7 personer istället för korta intervjuer av personer. Frågor om Hållplatsen har integrerats i flera workshops istället för att genomföra två separata workshops om hemsidan.

14 Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara städer, Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 Sammanfattning Som en del av projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) vill vi genom detta projekt särskilt lyfta fram skolans och förskolans olika roller i en hållbar stad. Skolan har som ingen annan plats i vårt samhälle en unik möjlighet att dels arbeta med långsiktigt påverkansarbete, dels nå ut till en mycket stor grupp. De skolspecifika frågorna är genom att projektet är en del av det pågående arbetet med HCS på ett mycket konkret och kraftfullt sätt med och kan utgöra grunden för det fortsatta arbetet med anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden och eventuellt utveckling av ett framtida svenskt eller nordiskt certifieringssystem. Referenskommuner på sidan för projektet:

15 Projektbeskrivning av verksamheten hittills Vi har som beskrivet i projektbeskrivningen utfört totalt fyra stycken workshops, sex stycken studiebesök och sju stycken intervjuer i de tre referenskommunerna Arvidsjaur, Uppsala och Malmö. Vi har även haft två stycken gemensamma och fyra enskilda möten med de deltagande organisationerna i referensgruppen. I vårt arbete har vi, enligt projektbeskrivningen, först definierat skolans roll, sedan tagit fram en process- och påverkansmetod och till sist även visat upp goda vägledande exempel. Arbetet går bra och av dessa tre delar är det bara en del av process- och påverkansmetoden som är kvar att definiera och se till att den kan uttryckas och fungera i ett HCS-sammanhang. De konkreta resultaten i form av aspekter med särskilt skolfokus kommer i en framtida anpassning av BREEAM Communities och/eller framtagande av svenskt system kunna bidra till att lyfta fram och förtydliga skolans och förskolans roller i en hållbar stadsdel. Dokumentationen av arbetet sker enligt planerna i text- och filmform. Ekonomisk uppföljning Projektet följer budgeten mycket bra och av totalkostnaden på kr är kr kvar. Den huvuddel som är kvar handlar i huvudsak om hur den process- och påverkansmetod som tas fram ska kunna bli en del av HCS kr av det ekonomiska stödet har använts hitintills (64%). Moment Budget Använd del Kvarstående del Projektledning Intervjuer Workshops Analys Metodframställning Projektblogg Produktion filmer Anpassning hemsida Referensgruppsmöten Slutrapport Summa

16 Referensgruppen på sidan för projektet: Målgrupp Samma målgrupp som för ovanstående delprojekt. Ändringar jämfört med ansökan Istället för att bygga upp en ny sajt dit det hade varit svårt att få trafik har vi anpassat en del av HCSs hemsida för att fungera som projektblogg. Där lägger vi kontinuerligt ut material i form av både text, foton och filmer som alla bidrar med att visa upp goda exempel från skolor och förskolor och som alla är delar av den metod som kontinuerligt tas fram.