Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer

Transkript

1 Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer Ann-Kristin Karlsson, Sweden Green Building Council och Michael Sillén, Malmö stad

2 Agenda Vad är hållbarhetscertifiering av stadsdelar och vad är nyttan? Projektet HCS - så här ska SGBC göra i Sverige Erfarenheter från Malmö stad Pågående certifieringsprojekt i Malmö Masthusen och Varvsstaden

3 Exempel på certifieringssystem för stadsdelar BREEAM Communities (Storbritannien) CASBEE (Japan/Asien) DGNB (Tyskland) LEED Neighborhood Development (USA) Living Building Challenge (Kanada) Green Star Communities (Australien) One Planet Communities (BioRegional/WWF)

4 BREEAM Communities Fas 3: Designing the details Fas 2: Determining the layout Fas 1: Establishing the principle

5 BREEAM Communities Final certificate Interim certificate

6 BREEAM Communities 6 kategorier Governance: To ensure community involvement and leadership in running the development Social and economic wellbeing Local economy: To create a healthy economy (employment opportunities and thriving businesses) Health: To improve or maintain physical and mental health Social wellbeing: To ensure a social cohesive community Resources and energy: To reduce carbon emissions Land use and ecology: To improve ecological biodiversity Transport and movement: To create an efficient and safe system for movement Innovation

7 BREEAM Communities 40 aspekter Governance Consultation plan (M) Consultation and engagement (M) Design Review Community management of facilities Resources and energy Energy strategy (M) Existing buildings and infrastructure (M) Sustainable buildings Low impact materials Resource efficiency Alternative sustainable transport Social and economic wellbeing Economic impact (M) Demographic needs and priorities (M) Flood risk assessment (M) Noise pollution (M) Housing provision Delivery of services, fascilities and amenities Public realm Microclimate Utilities Adapting to climate change Green Infrastructure Local Parking Local vernacular Inclusive Design Light pollution Labour and skills

8 BREEAM Communities 40 aspekter Transport and movement Transport assessment (M) Safe and appealing streets Cycling network Access to public transport Cycling fascilities Public transport fascilities Innovation Land use and ecology Ecology strategy (M) Land use (M) Water pollution Flood risk management Enhancement of ecological value Landscape Rainwater harvesting

9 Varför hållbarhetscertifiera områden? Gemensamt ramverk ökad samverkan, dialog och bättre samsyn Förenkla kommunikationen, ökad tydlighet om hållbar stadsutveckling Objektivitiet och trovärdigt - Tredjeparts granskning Marknadsföringsvärde Ökat inflytande för olika aktörer och medborgare Mer medvetna val tidigare i processen Ekonomiska fördelar kostnadsbesparingar Ökad kunskapsuppbyggnad Gynna seriösa aktörer på marknaden Driva på utvecklingen inom hållbar stadsutveckling

10 decision-making Börja så tidigt som möjligt opportunity cost integration isolated improvement opportunity cost masterplanning stages feasibility design construction occupancy Bilden tillhör BRE

11 HCS - Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

12 Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling

13 Aktörer involverade i HCS Steg 1 (36 st) WSP Norrköping kommun Umeå kommun NCC Diligentia Malmö stad Stockholm stad PEAB IVL Sweden Green Building Council Linköpings universitet Energimyndigheten Trafikverket Boverket Göteborg energi KTH Delegationen för hållbara städer White SBUF Atkins Två punkt noll Akademiska hus Energikontoret Östra Götaland Skanska Tema Vattenfall Vasakronan Quality Architects Tengbom Riksbyggen Jernhusen Huddinge kommun Mistra Urban Futures HSB Jernhusen Avfall Sverige

14 Aktörer som har medverkat i HCS Steg 1 och/eller anmält intresse för medverkan i HCS Steg 2 (75 st) Sweden Green Building Council WSP Norrköping kommun Umeå kommun NCC Diligentia Malmö stad Stockholm stad PEAB IVL Linköpings universitet Energimyndigheten Trafikverket Boverket Göteborg energi KTH Delegationen för hållbara städer White SBUF Atkins Två punkt noll Akademiska hus Energikontoret Östra Götaland Skanska Tema Vattenfall Vasakronan Quality Architects Tengbom Riksbyggen Jernhusen Huddinge kommun Mistra Urban Futures HSB Jernhusen Avfall Sverige Arcona Asfaltsblomman Bengt Dahlgren Borås stad COWI eon Ecoprofile Ekologigruppen Ekoplan Forsen Projekt Hifab Karin Nykvist Arkitektkontor Kim Weinehammar Hyresgästförening Kjellgren Kaminsky Architechture Lunds Universitet Miljöbyrån Ecoplan Niras Nyréns arkitektkontor Radar arkitektur & planering Ramböll Riksbyggen Skanska SP Spacescape Strabag Projektutveckling Sweco Synk arkitektur Trivector Traffic Tyréns Uppsala kommun ÅF Föreningen BoIHOP Täby kommun Wallenstam Växjö kommun Älvstranden utveckling Ängelholms kommun Byggvarubedömningen Östersunds kommun Båstad kommun

15 Vad har vi gjort?

16 10 workshops med 120 personer

17

18

19 Branschens önskemål - GATAn Gör skillnad Användbart Trovärdigt Anpassningsbart

20 Alternativ för SGBC Svensk manual som SGBC ansvarar för Anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden Utveckla unikt svenskt system Medverka i utveckling av internationella versioner LEED for Neighborhood Development DGNB Urban Districts BREEAM Communities På sikt andra (Green Star Communities m.fl.)

21 Frågeställningar Detta har vi svarat på Är hållbarhetscertifiering av stadsdelar ett verktyg som vi vill använda i Sverige? Hur stort är intresset hos branschen att medverka och använda certifieringssystem? Vilka önskemål finns från olika aktörer? Hur bör ett svenskt system utformas? Vilka alternativ finns för SGBC för att ansvara för en svensk manual? Detta behöver vi veta Vad vill vi att hållbarhetscertifiering av stadsdelar ska leda till? Vad menar vi med hållbar stadsutveckling i Sverige? Vill vi vidareutveckla internationella system eller utveckla ett svenskt system på sikt?

22 Vad ska vi göra?

23 Fortsätta att samverka

24 Säkerställa finansieringen

25 Svensk manual för BREEAM Communities

26 Svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling

27 Kurser i hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering

28 Vidareutveckla Hållplatsen till kommersiell hemsida

29 Årligen återkommande tävling och gala

30 Samverka med andra Green Building Councils

31 Nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling Erfarenhet från verkliga certifieringsprojekt Expertis inom hållbar stadsutveckling Processer genom samverkan och workshops

32

33 Hållbarhetscertifiering En ny, spännande, arbetsform som vi jobbar med utifrån olika perspektiv. Erfarenheter från Malmö

34 Malmö stad deltar i utvecklingsarbetet HCS Skolans roll i Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö (Malmö stad)

35 Vi deltar i pågående certifieringsprocesser Masthusen Varvsstaden

36 Masthusen Diligentia (Riksbyggen, Ikano, Hökerum) Manual för Masthusen (Skräddarsydd) 8 Kategorier Ca 70 frågor i manualen Outline Planning Stage > Detailed Planning Stage Kanozi Arkitekter, Masthusen, Diligentia

37 Varvsstaden PEAB Manual för Varvsstaden (Internationell, skräddarsydd) 5 (7) kategorier Ca 40 frågor i manualen. 3 bedömningssteg (Step 1-3) White PEAB, Varvsstaden

38 När och hur är Malmö stad involverad? Ta fram manual Samverkan med byggherre Bevaka stadens intresse utifrån ambitionsnivå Ta fram underlag Bevisa Ta fram underlag Ingå i arbetsgrupper Genomföra Projektering av allmänna ytor Drift och underhåll av allmänna ytor

39 Samarbetsformer Actiongroup, Med PEAB, Diligentia, White, VA Syd, Malmö stad (Utbildningsmaterial, Broschyr Studieresa, Manchester) Tematiska grupper, Masthusen Attraktiva lokaler och bostäder Energi Transporter Dagvatten Gestaltning

40 Fördelar som vi ser Hållbarhetscertifiering är ett frivilligt styrmedel som får byggherrarna att arbeta med frågor de traditionellt sett inte är engagerade i. Metoden öppnar upp för nya samarbetsformer och en dialog. - Om ni hjälper oss att uppnå de kommunala målen inom social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet så hjälper vi er att uppnå Excellent eller Outstanding i er BREEAMcertifiering.

41 Vi vill vara tydliga med att.. en BREEAM-certifiering inte undantar byggherrar eller andra aktörer från olika typer av kommunala krav. Vi förbehåller oss rätten till de kommunala särkraven. Våra krav och arbetssätt är utvecklade utifrån de lokala förutsättningar och de mål vi strävar efter att nå.

42 Hör gärna av er Michael Sillén Malmö stad Ann-Kristin Karlsson Sweden Green Building Council