RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg

Transkript

1 RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel Fredrik Frensborg WSP Analys & Strategi Box Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (11) Innehåll Projektets syfte och resultat sammanfattning... 3 Bakgrund och utgångspunkter... 4 Hållbar utveckling i skollagen och i läroplanen... 4 Skolans demokratiska roll... 4 Spridningseffekter... 4 Skolans roll... 5 Resultat och analys... 5 Vilka frågor kan man uttala sig runt?... 5 Hur skiljer sig referenskommunerna åt?... 6 Olika skeden av planering... 6 Hur ska man nå ut?... 6 Process och påverkansmetod... 7 Utgångspunkter... 7 För vem?... 7 Framgångsfaktorer... 7 Certifieringssystem anpassade för förskolor och skolor... 8 Grön Flagg... 8 Skola för hållbar utveckling... 8 Bra vägledande filmer... 9 Projektets Vimeo-kanal... 9 Blogg och projekthemsida på Hållplatsen... 9 Deltagande och inflytande Projektblogg Uppföljning Bra synlighet i media Bilagor... 11

3 3 (11) Projektets syfte och resultat - sammanfattning Projektet Skolans roll i hållbarhetscertifiering av stadsdelar, med stöd av Delegationen för hållbara städer, ämnar definiera skolans roll i en hållbar stadsdel, ta fram en process och påverkansmetod samt ta fram bra vägledande exempel via främst filmer. Vi har i projektet arbetat med workshops och intervjuer i referenskommunerna Malmö, Uppsala och Arvidsjaur. Vi har träffat skolledare, samordnare för hållbarhetsarbete i kommunerna samt pedagoger. Utifrån de tre referenskommuners skolor och förskolor vill vi se om det finns generella framgångsfaktorer som är möjliga att använda i en möjlig hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Då de tre kommunerna skiljer sig åt vad gäller storlek och erfarenhet av hållbarhetsarbete är vi också nyfikna hur detta tar sig uttryck. Vi har i projektet lyckats med dessa åtaganden och presenterar i denna rapport tillsammans med material på Hållplatsen samt på projektets Vimeo-kanal resultatet för projektet. Skolor och förskolors roll i en hållbar stadsdel kan inte nog poängteras. I främst exempelkommunerna Malmö och Uppsala ser vi hur skolor och förskolor lyckas få verksamheten att på ett övertygande sätt bli del av omgivande verksamheter. Detta gäller både i hur man arbetar i själva skolorna men också i hur man genom spridningseffekterna till omgivande stadsdel och till hemmen har möjlighet att påverka attityder och beteenden. I den process och påverkansmetod som vi föreslår finns några generella framgångsfaktorer listade. Här finns även en rekommendation om att arbeta med de redan existerande stora certifieringssystemen för skolor och förskolor, som många skolor redan arbetar med. Bilderna i rapporten är från de workshops och intervjuer som genomförts i projektet.

4 4 (11) Bakgrund och utgångspunkter Hållbar utveckling i skollagen och i läroplanen Den nya skollagen som gäller från 2011 slår fast att: 1.kap 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, har lärande för hållbar utveckling (LHU) förstärkts och betonas på ett flertal ställen. I läroplanens inledning återfinns bland annat följande formulering: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Vidare slår Lgr 11 fast att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Skolans demokratiska roll Skolan har en särställning i samhället då den utgör länken mellan samhället och familjen och bygger på demokratiska värderingar bl.a. i hur man ser på elevens (barnets) möjlighet att inhämta kunskap och därifrån påverka sin omgivning. Vi vill i detta projekt visa på att eleverna, med koppling till skolans och förskolans verksamhet, skulle kunna få ett större mandat i utvecklingen av hållbarhetsfrågorna i sina respektive verksamheter och i sin stadsdel. Det finns ett stort behov i Sverige av att stötta elevdemokratiska arbetssätt. Vi vill i detta projekt argumentera för att skolor och förskolor ökar detta involverande arbete. Genom att arbeta med ett hållbarhetscertifieringssystem ökar möjligheterna för eleverna att engagera sig i relevanta samhällsfrågor. Spridningseffekter Det får stora direkta effekter av att förskolor och skolor arbetar med att förändra sina värderingar och därmed sina beteenden runt bl.a. minskad energianvändning. Kan man få skolor att se en tydligare koppling mellan personalen och elevernas beteenden och lokalernas koldioxidutsläpp får man en klart minskad energiåtgång. Även de indirekta effekterna och därmed minskade utsläppen av växthusgaser är ansenliga. Spridningseffekterna från barn och elever till hemmen är stora och inbegriper hur och hur ofta man transporterar sig, vilken mat man handlar och hur stor konsumtionen är.

5 5 (11) Skolans roll Resultat och analys Exempelskolorna i projektets tre referenskommuner är alla överens om att skolor och förskolor i dagsläget utgör mer eller mindre isolerade enheter. I framväxten av nya stadsdelar eller omdaningen av befintliga sådana skulle skolorna kunna spela en betydligt större roll än idag. Det finns ingen nackdel med att skolorna i framtiden integreras på ett större sätt med den övriga stadens verksamhet. Tvärtom tycker de intervjuade pedagogerna och eleverna att det bidrar positivt genom att: - Kommunernas planansvariga får i både tidiga och senare skeden en bra hjälp med viktiga och svåra planeringsfrågor. - Pedagoger och elever får en chans att arbeta tillsammans på någorlunda lika villkor. - Verksamheter nära skolorna får en naturlig kontakt med eleverna vilket ökar stadsdelens hållbarhetsvärden med bl.a. högre trygghet. - Eleverna får en undervisning som tar sin avstamp i verkligheten och inte bara utifrån teoretiska resonemang. - Eleverna kan få ett större engagemang för viktiga frågor. - Eleverna känner att deras åsikter spelar roll och att de på allvar bidrar till något reellt i samhället. - Eleverna får träffa personer i olika åldrar med olika bakgrund vilket underlättar integration. - Pedagogerna får en naturlig kompetenshöjning och breddning av sina ämnesområden. - Genom aktiviteter utanför skolornas väggar får skolorna och förskolorna en naturlig och effektiv marknadsföring. Vilka frågor kan man uttala sig runt? De olika skolorna och förskolorna som har varit engagerade i projektet har alla haft olika områden som de engagerat sig i runt hållbarhetsfrågor. Exempel på vilka frågor som varit aktuella framgår av bl.a. filmerna på Vimeokanalen. De intervjuade personerna på exempelskolorna tycker inte det finns några frågor inom hållbarhet som inte förskolorna och skolorna kan uttala sig om. Däremot finns det frågor där kommunen och stadsdelen aktivt och oftare borde vända sig till skolorna, bl.a. i planeringssammanhang. Några speciella frågor kommer fram i intervjuerna: - Lokalisering av nya förskolor och skolor - Utformning av lokaler och grönytor - Planering och utformning av allmänna ytor som t.ex. torg eller skateparker. - Trafikplaneringsfrågor - Jämställdhetsfrågor - Integrationsfrågor - Trygghetsfrågor

6 6 (11) Hur skiljer sig referenskommunerna åt? I alla tre referenskommunernas skolor och förskolor har man sedan länge arbetat framgångsrikt med hållbarhet och med hållbarhetsstyrning. I Arvidsjaur med en inriktning mot uteliv och gröna frågor, medan man i framförallt Malmö mer har fokuserat på bredare aspekter av social hållbarhet. Ambitionen och traditionen av hur man involverar skola och förskola med övrig kommunal verksamhet skiljer sig åt mellan referenskommunerna. Även i vilka frågor som man släpper in barn och unga finns det skillnader. I Malmö har man sedan tio år arbetat för att engagera barn och unga i övergripande kommunal planering. I Uppsala har man mer fokuserat på smalare frågor som t.ex. trygghetsfrågor i planeringsammanhang. I Arvidsjaur arbetar man framgångsrikt med att uppmuntra mångfald och social hållbarhet genom bl.a. en samisk inriktning hos skola och förskola. Se mer om detta i filmerna på projektets Vimeokanal. Olika skeden av planering I de fall där skolorna har fått vara med i kommunernas planering, upplever man nästan uteslutande att man har kommit in för sent. Ofta har då redan övergripande visioner låsts vilket gör att man från skolornas sida känner att handlingsutrymmet har krympt. Det är därför önskvärt att kommuner i sina rutiner inkluderar dialog med skolor. Detta gäller både för översiktsplanering, tidiga skeden i områdesplanering och i genomförandeskeden. Flera personer i intervjuerna poängterar att man för att kunna göra ett adekvat avtryck i planeringen behöver vara med under hela resan gång. Hur ska man nå ut? Vad gäller vilka kanaler och nätverk som skolorna borde använda är man överens om att man i högre utsträckning borde utnyttja sociala kanaler som t.ex. Facebook och Twitter. Eftersom man i många andra pågående projekt i undervisningen redan utnyttjar sådana nätverk borde det inte vara svårt att öka en sådan användning. Man är även intresserad av att få tillgång till kommunens redan pågående sociala aktiviteter via hemsidor och informationstidningar.

7 7 (11) Process och påverkansmetod Utgångspunkter I projektet har ett antal workshops och intervjuer genomförts. Utifrån dessa möten och de olika åsikter som har uttryckts där samt en analys föreslås här ett antal synpunkter och åtgärder som tillsammans utgör en processmetod. Denna process ska kunna öka chansen för att en hållbar stadsdels framväxt ska präglas av aspekter som inkluderar skolor och förskolor. Metoden baseras på de värderingar och därmed beteenden runt miljö- och hållbarhetsfrågor som skolan och förskolan enligt skollagen ska stå för och sprida till resten av samhället. För vem? Tänkta användare är kommunala tjänstemän med ansvar för planering, skolpersonal, personer på konsult- och arkitektföretag, byggherrar etc. Beroende på om det är frågan om en ny stadsdels framväxt eller förnyelse av en befintlig sådan kan processen se olika ut. Därför presenterar vi inte metoden som ett linjärt skede av händelser utan istället som en lista med viktiga framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna innefattar dels hur skolan kan arbeta internt med sin egen hållbara verksamhet, dels hur kommunen tillsammans med skolan kan driva utvecklingen av stadsdelens hållbarhetsarbete. Allt för att skolan och förskolan ska bli en förebild och ett verktyg för att öka en stadsdels hållbarhetsprestanda. Genom förslaget om att arbeta med certifieringssystem för skolor kan skolorna jämföra sitt arbete och på det sättet benchmarka sig med andra skolor. Om ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling används, där aspekter för skola och förskola ingår, säkerställs det att skola och förskola involveras i planeringen. Framgångsfaktorer - Se till att skolor och förskolor är med från början i processen - redan tidigt i planeringsstadiet. - Var tydlig med vad dialogen handlar om och vad som är möjligt att påverka. - Det är viktigt att dialogprocessen med skolor och förskolor är kontinuerlig. Barnen och eleverna ska känna att de är med hela vägen från översiktlig planering fram till genomförandeskeden. - En dialog bygger på att en återkoppling sker regelbundet mellan de olika parterna. - Använd digitala kanaler och medier för att dokumentera och sprida informationen och kommunikationen. - Det är en fördel om skolorna och förskolorna redan arbetar med något av de för verksamheten anpassade systemen för hållbarhetsarbete. Gör i så fall dialogen till en del av det arbete som redan här bedrivs. - Börja arbeta med något av de förenklade certifieringssystemen för hållbarhet i skolan/förskolan. Detta då det säkerställer en demokratisk dialog.

8 8 (11) Certifieringssystem anpassade för förskolor och skolor I Sverige finns en lång tradition av att i förskolor och skolor arbeta med hållbarhetsfrågor på ett strukturerat sätt. Det vanligaste är att man använder något av de två största systemen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem hanterar i första hand skolornas eget arbete, men har även krav på dialog med världen utanför skolan. Ett generellt råd blir därför att som kommun och skola/förskola säkerställa dialog genom att arbeta med något av dessa system. Rådet blir också att man i det kommande svenska certifieringssystemet för stadsdelar ser till att öka chansen för att denna dialog sker. Detta kan ske genom att i kategorin delaktighet tydligt ange att en kontinuerlig dialog ska ske med barn och unga, lämpligtvis genom skola och förskola. Likaså föreslår vi att man i det kommande svenska certifieringssystemet premieras om man som kommun säkerställer att en huvuddel av förskolor och skolor arbetar med något av de största certifieringssystemen. Likaså att skolbyggnaderna är miljöcertifierade, för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Grön Flagg Stiftelsen Håll Sverige Rent stöttar skolor och förskolor att arbeta kontinuerligt och handlingsinriktat med hållbar utveckling med Grön Flagg som är ett förenklat miljöcertifieringsverktyg. Idag är 2500 skolor och förskolor certifierade enligt Grön Flagg. I Grön Flagg poängteras barnens och elevernas eget arbete och det demokratiska arbetet. Mer info: Skola för hållbar utveckling Skolverket är ansvarigt för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling som syftar till att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling. Utmärkelsen delas ut, efter egen intresseanmälan, till skolor som arbetar med hållbar utveckling ur ett framåtsyftande perspektiv och uppfyller tio kriterier som är uppdelade mellan pedagogisk ledning och pedagogiskt arbete. Kriterierna handlar primärt om hur skolornas ledning och dess pedagoger bedriver sitt arbete. Mer info:

9 9 (11) Bra vägledande filmer Vi har i projektet dokumenterat bra exempel på hur skolor i referenskommunerna arbetar med att bl.a. involvera barn och elever. Ett flertal intervjufilmer finns både på projektets Vimeo-kanal samt på Hållplatsen. Projektets Vimeo-kanal: Blogg och projekthemsida på Hållplatsen:

10 10 (11) Deltagande och inflytande Projektblogg Istället för en egen projektblogg har vi under projektet valt att lägga delar av innehållet av projektet på Hållplatsen.nu. Detta för att tydligare visa på kopplingen mellan HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) och Skolans roll samt att på ett direkt sätt kunna hämta in synpunkter från referenspersoner. Uppföljning Eftersom projektet är en del av HCS görs utvärderingen som en del av HCS-projektet som helhet. Bra synlighet i media Workshoparna som genomfördes i Arvidsjaur fick bra genomslag i norrländsk media, bl.a. genom stora artiklar i flera av de stora tidningarna Norran respektive Piteåtidningen.

11 11 (11) Bilagor Bilaga 1 - Anteckningar workshop Skolverket och HSR Bilaga 2 - Anteckningar Skolans roll i hållbarhetscertifiering Arvidsjaur Bilaga 3 - Anteckningar Skolans roll i hållbarhetscertifiering Malmö Bilaga 4 - Anteckningar Skolans roll i hållbarhetscertifiering Uppsala