BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL REKOMMENDATION AVSEENDE UTVECKLING OCH ANVÄNDNING AV HÅLLBARHETSCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR I SVERIGE

2 Förord Allt började med en idé. En idé att utvärdera om hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla hållbara stadsdelar i Sverige. Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) har hitintills involverat fler än personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Projektet har även väckt ett stort intresse internationellt. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram ett gemensamt verktyg. Projektet har inte bara resulterat i att vi vill utveckla ett certifieringssystem tillsammans. Alla workshops, seminarier och möten har även resulterat i att människor från olika branscher och organisationer har lärt känna varandra bättre och fått en bättre förståelse för varandras behov och hur vi på frivillig basis gemensamt kan bidra till hållbar stadsutveckling. Det har gett oss en god plattform för att diskutera hållbarhetsfrågor och att dela med oss av kunskap och erfarenhet. Det vill vi fortsätta att göra. Cirka 2,5 år efter att idén föddes är vi glada över att vi vågade satsa både tid och pengar för att initiera projektet, genomföra utredningar och skapa ett stort engagemang och intresse för medverkan. I detta dokument framgår styrgruppens rekommendation för det fortsatta arbetet med informationsspridning, utveckling och förvaltning av certifieringssystem för hållbara stadsdelar i Sverige. Styrgruppen för HCS I styrgruppen för HCS ingår Ann-Kristin Karlsson (WSP), Robert af Wetterstedt (WSP), Åke Iverfeldt (IVL Svenska Miljöinstitutet), Jonny Hellman (Byggvarubedömningen), Angelica Andersson (PEAB), Christina Lindbäck (NCC), Sven Orefelt (Diligentia), Ingmarie Ahlberg (Stockholms stad), Per-Arne Nilsson (Malmö stad), Michael Sillén (Malmö stad), Per Haupt (Norrköpings kommun) och Royne Söderström (Umeå kommun). Projektgruppen för HCS utredningsdel i HCS Steg 2 inför beslut om fortsättning Projektgruppen som har ansvarat för utredningar inför framtagande av rekommendationen har bestått av Ivana Kildsgaard, Per Löfgren och Anna Jarnehammar (IVL Svenska Miljöinstitutet), Maria Eriksson (NCC) samt Sara Elmén, Elin Salomonsson, Maria Malmkvist, Robert af Wetterstedt, Fredrik Frensborg och Ann-Kristin Karlsson (WSP). 2

3 Sammanfattning Sweden Green Building Council (SGBC) ska utveckla en eller på sikt flera svenska manualer för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Styr- och projektgruppen för HCS har tagit fram ett underlag för att SGBC ska kunna fatta beslut om vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ta. En omvärldsanalys har genomförts och certifieringssystemägare har kontaktats för att få en bild av vilka alternativ som finns idag för att använda eller anpassa internationella system till svenska förhållanden. Med hjälp av webbenkäter har jämförelse gjorts mellan vilka aspekter som finns i internationella system, vilka aspekter som olika aktörer anser bör prioriteras samt aspekter som prioriteras i 37 pågående svenska stadsutvecklingsprojekt. Branschens önskemål om hur ett optimalt svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar bör utformas har sammanställts till 4 värderingar, 21 grundprinciper och 55 önskemål ( GATAn ). GATAn avspeglar projektets vision Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling.. De certifieringssystem som i dagsläget kan användas i Sverige är BREEAM Communities och LEED for Neighborhood Development (LEED ND). LEED ND får inte anpassas till svenska förhållanden, men en internationell version kommer att utvecklas. När BREEAM Communities används i Sverige idag tas en skräddarsydd manual fram för respektive stadsutvecklingsområde. På sikt kommer eventuellt internationella versioner att tas fram för BREEAM Communities och DGNB Urban Districts. För SGBC finns i dagsläget två alternativ: att anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden och/eller att utveckla ett unikt svenskt system. Styrgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet inom HCS består av en kombination av både praktiska erfarenheter från hållbarhetscertifiering av svenska projekt, teoretiska kunskaper och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt och en fortsatt samverkansprocess. Styrgruppen rekommenderar att en svensk manual för BREEAM Communities tas fram och utvärderas av olika betatestare parallellt med att ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling utvecklas. Utifrån detta ramverk och utvärderingen av den svenska manualen för BREEAM Communities kan en bedömning göras om det finns behov av att utveckla ett unikt svenskt system för hållbarhetscertifiering av befintliga och nya områden för planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning eller om SGBC istället ska medverka i den fortsatta utvecklingen av BREEAM Communities. SGBC kan även, om intresse finns hos SGBCs medlemmar, medverka i utvecklingen av internationella certifieringssystem för 3

4 stadsdelar som inte får anpassas till svenska förhållanden (t.ex. LEED ND och DGNB Urban Districts). Innan detta arbete påbörjas måste finansieringen säkerställas genom bl.a. sponsring och bidrag till utveckling av SGBCs kursutbud avseende hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det är även av stor vikt att upprätta rutiner för administration och support av den svenska manualen för BREEAM Communities. Vidare rekommenderas att en årligen återkommande tävling inom hållbar stadsutveckling och gala arrangeras i samband med Green Building Conference samt att Hållplatsen vidareutvecklas och lanseras på galan. Under januari 2013 bör SGBC ge ut information om beslutet och hur intressenter kan medverka i det fortsatta arbetet. 4

5 Innehåll BRANSCHENS ÖNSKEMÅL AVSEENDE ETT SVENSKT SYSTEM... 6 ALTERNATIVA SYSTEM FÖR AKTÖRER I SVERIGE... 7 ALTERNATIV FÖR SGBC ATT UTVECKLA SVENSKA SYSTEM... 8 NATIONELLT RAMVERK FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING... 8 Erfarenhet Expertis - Samverkan... 9 Erfarenhet från certifiering av stadsdelar Expertis inom hållbar stadsutveckling Processer genom samverkan och workshops EKONOMISK BEDÖMNING STYRGRUPPENS REKOMMENDATION TILL SGBC Bilagor Bilaga 1 HCS, Omvärldsanalys, branschens önskemål och sammanställning av alternativ Bilaga 2 Road map för HCS

6 Branschens önskemål avseende ett svenskt system Branschens önskemål avseende hur ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan utformas framgår av bilaga 1. Sammanställningen baseras på slutsatser från HCS Steg 1 1, 11 workshops med ca 200 personer, 6 seminarier med diskussionstillfällen med ca 800 deltagare, två webbenkäter och ca 100 möten med medverkande aktörer. Specifikationen med önskemål utgår från att städers utveckling ska eftersträva långsiktig hållbarhet för alla människor i en stad. Vägen dit styrs av fyra värdeord (GATAn) som avspeglar projektets vision Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling.. Gör skillnad Ett certifieringssystem för stadsdelar hjälper till att göra skillnad i arbetet med hållbar stadsutveckling. Alla tre hållbarhetsperspektiven (miljö, ekonomi och social hållbarhet) ska hanteras likvärdigt, grundligt och integrerat med varandra. Certifieringssystemet syftar vidare till att driva en gemensam arbetsprocess och att bidra till att stadsdelen blir bättre planerad, utformad och använd jämfört med en konventionellt planerad stadsdel. Användbart Ett certifieringssystem för stadsdelar är ett eftersökt verktyg som hjälper till att uppfylla målsättningen att skapa hållbara städer. En väl definierad struktur gör det enkelt att använda för alla aktörer som deltar i planering, byggnation, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. Trovärdigt Ett certifieringssystem för stadsdelar har sin grund i svensk lagstiftning, etablerad kunskap och erkända forskningsresultat. Systemet skapar en hög trovärdighet i hållbarhetsarbetet genom löpande kvalitetssäkring, regelbunden uppdatering och utvärdering, samt en öppen struktur som tillåter jämförelse. Anpassningsbart Ett certifieringssystem för stadsdelar möjliggör tillämpning i olika typer av stadsområden; stora som små, nya som befintliga, med hög eller låg urbaniseringsgrad, samt i norr som i söder. Öppenheten gör att systemet kan utvecklas och förbättras, både till innehåll och i ambition. 1 HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, Steg 1, Slutrapport , finns på 6

7 Värdeorden avspeglas i grundprinciper som i sin tur är nedbrutna i önskemål för ett svenskt certifieringssystem. I bilaga 1 redovisas grundprinciper och önskemål mer i detalj. Alternativa system för aktörer i Sverige Projektgruppen för HCS har genomfört en omvärldsanalys (se bilaga 1), där följande internationella system ingick: LEED for Neighborhood Development (LEED ND) BREEAM Communities BREEAM NL Area Development Living Building Challenge Green Star Communities DGNB Urban Districts CASBEE for Cities One Planet Living LEED ND och BREEAM Communities är de system som kan användas i Sverige i nuläget. Anpassningar till svenska förhållanden får inte utföras för LEED ND, men enligt uppgift från SGBC 2 ska en internationell version utvecklas under ledning av Canada Green Building Council. Idag finns enbart en brittisk version av BREEAM Communities. Om BREEAM Communities ska användas i ett svenskt projekt i dagsläget tas en platsanpassad manual fram (Bespoke) i samarbete med BRE (Buildning Research Establishment Ltd). Om tillräckligt många stadsutvecklingsprojekt i andra länder än Storbritannien använder BREEAM Communities enligt Bespokeprocessen kommer eventuellt BRE att utveckla en internationell version. DGNB Urban Districts kommer också ta fram en internationell version. Svenska aktörer kan vara med och påverka utformning och innehåll av internationella versioner av LEED ND, BREEAM Communities och DGNB Urban Districts om intresse finns. Övriga ovanstående system kan i dagsläget inte anpassas till svenska förhållanden. SGBC kan inte vara den som administrerar och ansvarar för internationella versioner av dessa system, då systemägarna (BRE och Green Building Council i Tyskland och USA) kommer att vara det certifierande organet. SGBC kan dock i samarbete med systemägarna genomföra utbildning och sprida information om systemen, för att öka intresset för hållbarhetscertifiering av stadsdelar i väntan på utvecklingen av ett svenskt eller svenskanpassat system. 2 Muntlig uppgift Bengt Wånggren, SGBC,

8 Alternativ för SGBC att utveckla svenska system BREEAM Communities är det enda internationella system som kan anpassas till svenska förhållanden i dagsläget. BREEAM Communities är enbart ett system för planskedet (ej bygg-, förvaltningsskedet eller uppföljning av dessa). En viktig slutsats från arbetet inom HCS är att ett svenskt system efterfrågas för både planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. Det är även av stor vikt att ett certifieringssystem fungerar för omvandling, förtätning och/eller utbyggnad av befintliga områden. Det skulle innebära ett omfattande arbete att vidareutveckla BREEAM Communities så att det motsvarar branschens önskemål enligt GATAn. De alternativ som finns för SGBC för att utveckla och ansvara för ett eller flera svenska hållbarhetscertifieringssystem i dagsläget är därmed att antingen utveckla ett unikt svenskt system och/eller anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden. Nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling Innan ett svenskt hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan utvecklas, som uppfyller branschens önskemål som har sammanfattats i GATAn, bör det preciseras vilka de viktigaste aspekterna är som ett sådant system kan bestå av och hur uppföljning kan genomföras. Medverkande aktörer i projektet HCS behöver därmed definiera vad de menar med hållbar stadsutveckling i Sverige. SGBC rekommenderas även identifiera flera experter inom ekonomisk och social hållbarhet som kan involveras i utvecklingen av certifieringssystem. Att identifiera vad vi vill uppnå avseende både miljö, social och ekonomisk hållbarhet och, baserat på detta, göra ett urval av vilka aspekter som bör ingå i ett system och ange hur uppföljning bör utföras är därför viktigt innan fördjupning sker. För att SGBC slutligen ska ha ett certifieringssystem som medför att visionen för HCS nås bör medverkande aktörer i HCS enas om ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling. Samma process genomfördes i Australien när Green Star Communities utvecklades. Vare sig ramverket eller certifieringssystemet kan vara ett facit på vad hållbar stadsutveckling innefattar, men de som ska utveckla och använda ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar måste enas om vilka de viktigaste frågeställningarna är för att ett område ska utvecklas på ett hållbart sätt. Det nationella ramverket bör struktureras så att det täcker in både utveckling av nya områden och förnyelse, förtätning eller utbyggnad av befintliga områden. Styrgruppen för HCS rekommenderar att det nationella ramverket för hållbar stadsutveckling tas fram genom en kombination av teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet i samverkan med de aktörer som vill utveckla och använda ramverket och certifieringssystem för stadsdelar (se bild 1 nedan). 8

9 Nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling Erfarenhet från verkliga certifieringsprojekt Expertis inom hållbar stadsutveckling Processer genom samverkan och workshops Bild 1 Det nationella ramverket bör utvecklas baserat på erfarenheter från verkligheten, svensk expertis inom hållbar stadsutveckling och genom samverkan med de aktörer som vill utveckla och använda ramverket och certifieringssystem för stadsdelar. Erfarenhet Expertis - Samverkan Styrgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet inom HCS består av en kombination av både praktiska erfarenheter från hållbarhetscertifiering av svenska projekt, teoretiska kunskaper och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt och en fortsatt samverkansprocess. Styrgruppen rekommenderar att en svensk manual för BREEAM Communities tas fram och utvärderas av olika betatestare parallellt med att ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling utvecklas. Utifrån detta ramverk och utvärderingen av den svenska manualen för BREEAM Communities kan en bedömning göras av om det finns behov av att utveckla ett unikt svenskt system för hållbarhetscertifiering av befintliga och nya områden för planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning eller om SGBC istället ska medverka i den fortsatta utvecklingen av BREEAM Communities. SGBC kan även, om intresse finns hos SGBCs medlemmar, medverka i utvecklingen av internationella certifieringssystem för stadsdelar som inte får anpassas till svenska förhållanden (t.ex. LEED ND och DGNB Urban Districts). 9

10 Erfarenhet från certifiering av stadsdelar Det finns ett stort intresse från både kommuner och byggherrar att testa ett certifieringssystem på sina pågående eller framtida stadsutvecklingsprojekt inom kort. Både Diligentia och PEAB, som har pågående certifieringsprojekt för stadsdelar, är positiva till att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet från projekten Masthusen och Varvsstaden. Det pågår diskussioner om samverkan mellan kommuner och byggherrar, där intresse finns att certifiera områden inom en relativt snar framtid. Med gemensamma insatser kan en svensk manual för den nuvarande versionen av BREEAM Communities (2012) tas fram med relativt begränsade resurser, både tids- och kostnadsmässigt. För att kunna få den praktiska erfarenheten från användning av BREEAM Communities för stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär skulle det underlätta att ha manualen översatt till svenska och att svenska standarder, metoder, regler och verifieringssätt anges istället för brittiska. BREEAM Communities är ett funktionsbaserat system som relativt enkelt kan översättas och brittiska normer m.m. kan anpassas till svenska. Det är ett verktyg som kan bidra till att alla i projektet har samma målbild och säkerställer att man aktivt får upp hållbarhetsaspekter och tar ställning till dem i tid. Tredjepartscertifiering skapar trygghet och viss jämförbarhet kan ske med andra länder, då BRE- EAM är erkänd på en internationell marknad 3. En svensk manual för BREEAM Communities kan tas fram redan under år 2013 med hjälp av pågående certifieringsprojekt och betatestare. Betatestarna får prova på den svenska manualen för BREEAM Communities för ett pågående stadsutvecklingsprojekt utan att genomföra en verklig certifiering. En fördel med att göra en svensk anpassning av BREEAM Communities är även att BRE har vetenskaplig kompetens, administrativ personal och de kan ansvara för ackrediteringen i väntan på att SGBC skapar dessa resurser och rutiner. Den nya versionen av BREEAM Communities fokuserar mycket på vad man kan uppnå och inte hur man bör göra det, vilket resulterar i ett flexibelt system. 3 Ett certifierat område där en svenskanpassad manual för BREEAM Communities har använts kan dock inte jämföras helt med ett område som har certifierats i Storbritannien eller ett annat land. 10

11 Expertis inom hållbar stadsutveckling I Sverige finns en stor och gedigen kunskapsbank inom hållbar stadsutveckling, både i form av konsulter och forskare, vilket SGBC rekommenderas använda i utvecklingen av ett certifieringssystem. Det finns även en stor expertis hos t.ex. kommuner, byggherrar, energibolag, leverantörer m.fl. både kunskaps- och erfarenhetsmässigt. Fler än 150 olika experter har anmält intresse för att medverka vid utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem. Att föra samman ett urval av dessa experter vid framtagande av ett första utkast på ett svenskt nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling, och i ett senare skede ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar som motsvarar branschens önskemål enligt GATAn, skulle ge ett ramverk och certifieringssystem av mycket hög kvalitet och trovärdighet. Dessa experter kan även ha en stor roll i kunskapshöjande åtgärder, informationsspridning och intresseskapande aktiviteter avseende både hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar lokalt, nationellt och internationellt. Experterna kan även involveras i SGBCs support till stadsutvecklingsprojekt som ska använda hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i en resurspool som kan anlitas via SGBC. Erfarenheter från när nya certifieringssystem för byggnader har lanserats i Sverige visar att det finns ett behov av en sådan resurspool, innan SGBC har anställt egen personal som sköter administration och support för systemet. En insikt som Green Building Council of Australia fick då de utvecklade Green Star Communities är den stora potentialen som finns i utbildning, inte bara avseende systemet, utan även avseende hållbar stadsutveckling. I Sverige erbjuds idag utbildning inom hållbar utveckling inom olika områden via konsulter, universitet och högskolor, men det saknas en branschöverskridande utbildning i hållbar stadsutveckling. Att ta fram ett kurspaket med fysiska och virtuella utbildningar inom både hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering är något som SGBC kan starta omgående och det kan även ge värdefull indata till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Ett urval av de 150 experter som har anmält intresse för medverkan som expert inom HCS kan vara föreläsare på dessa kurser. När ramverket är framtaget bör utbildningspaketet baseras på detta. Aktörer inom HCS kan i samarbete med SGBC arrangera dessa kurser och då stå för kostnader för lokal, mat och viss planering / samordning. För att säkerställa en hög kvalitet på dessa kurser rekommenderar styrgruppen att SGBC upprättar rutiner avseende lokaler, mat, föreläsare, samordning och uppföljning. Det är av stor vikt att kurserna håller samma höga kvalitet oavsett ort och medarrangör. Likaså bör urvalet av föreläsare inte enbart baseras på föreläsarens kompetens i ämnet, utan stor vikt bör läggas på pedagogisk förmåga. 11

12 Processer genom samverkan och workshops HCS är ett samverkansprojekt som har skapat ett stort engagemang i branschen. Totalt 75 aktörer har anmält intresse för att medverka i projektet. Att fortsätta med en inkluderande process är en förutsättning för att skapa ett intresse för att använda hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling skulle vara svårt att förankra hos de som ska använda det om det endast utvecklas av ett fåtal experter, utan att ta del av de erfarenheter som finns från verkliga stadsutvecklings- och certifieringsprojekt och utan att involvera de olika aktörer som på ett eller annat sätt kan komma att använda ramverket och ett framtida certifieringssystem. Det nationella ramverket och ett svenskt certifieringssystem, som motsvarar branschens önskemål enligt GATAn och som säkerstället att visionen för HCS nås, bör därför utvecklas genom samverkan med de aktörer som har anmält intresse för medverkan. Styrgruppen för HCS rekommenderar att workshops arrangeras i samverkan med kommuner och andra aktörer inom HCS i både utvecklings- och remisskede. Ekonomisk bedömning En ekonomisk bedömning av intäkter och utgifter har genomförts för styrgruppens rekommendation och slutsatserna presenteras nedan: 1. Tid för projektledning, administration och kommunikation för det fortsatta arbetet bedöms motsvara 1,5 heltidstjänst under år SGBC bör utse vilka personer som skulle kunna utgöra kärnan av föreläsare i SGBCs kurser om hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering och därefter diskutera med deras arbetsgivare om de kan sponsra uppbyggnaden av ett kursutbud inledningsvis, för att maximera intäkten, som går till experter för framtagande av en svensk manual. När kurserna har utvecklats får föreläsarna betalt för sin tid vid framtida kurser enligt upprättat avtal. 3. Workshops i samband med framtagande av ramverk och certifieringssystem kan bekostas genom att ta ut en avgift från deltagarna. 4. Framtagande av en svensk manual för BREEAM Communities kan bl.a. bekostas genom en fast avgift för betatestare. De som har pågående certifieringsprojekt eller precis vill starta en certifieringsprocess tillfrågas om de vill medverka i framtagandet och finansieringen. Betatestare kan vara kommuner, byggherrar eller en arbetsgrupp med olika aktörer (konsulter, kommunen, energibolag, fastighetsägare, byggherrar m.fl.). I avgiften kan det ingå en heldagsworkshop med en assessor och workshopledare. 5. Aktörer kan erbjudas möjlighet att sponsra projektet och då få synas på Hållplatsen, på delen om HCS på Green Building Conference, på workshops, seminarier och i marknadsmaterial om HCS. 12

13 6. Intäkter från sponsring, kurser m.m. går till att bekosta tid för att utveckla och förvalta ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar eller att utveckla BREEAM Communities vidare samt för att hålla Hållplatsen uppdaterad m.m. 7. Royalties och avgifter på ca 0,5 miljoner kr per år till BRE kan bekostas av de projekt som vill certifiera med den svenska manualen för BREEAM Communities. 8. Finansiering av effektiv support och handläggning av certifieringsprojekt kan säkras via certifieringsavgifter, kurser och fortsatt sponsring av Hållplatsen, galan etc. 9. Om ett unikt svenskt system ska utvecklas kan en diskussion först föras avseende kostnaden för avgifter och ungefärlig tidsuppskattning för en assessor och intern tid innan ambitionsnivå för systemet bestäms. En studie kan göras av vilka kostnader som bedöms vara rimliga för projekt vid omvandling av befintliga områden, förtätning och utveckling av nya områden av olika storlek och på olika orter. Om deltagarna i projektet HCS inte vill bidra med tid och pengar för att utveckla ett eller på sikt flera system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar kommer ambitionsnivån för projektet att minskas. Styrgruppen rekommenderar att SGBC går ut med erbjudanden om att vara sponsor, att betatestare delar på kostnaden för framtagande av en anpassad manual för BREEAM Communities, deltagande aktörer bidrar med mat och lokal på workshops och kurser och experter bidrar med tid för att utveckla ett kurspaket om hållbar stadsutveckling. Om intresset är lågt för att bidra till att genomföra de aktiviteter som föreslås kommer fokus först att läggas på att ta fram en enkel anpassning av BREEAM Communities och att successivt starta kurser, för att på längre sikt skapa finansiering för ett mer omfattande arbete. Det är många aktörer som är med i projektet, men det är viktigt att inte komplicera vara sig arbetet eller systemen. Tröskeln för att hållbarhetscertifiera ett område får inte bli för hög, oavsett vilket system som används. 13

14 Styrgruppens rekommendation till SGBC Nedan framgår en sammanställning av styrgruppens rekommendation till SGBC. 1. Fortsätt med en samverkansprocess Projektet HCS bör även fortsättningsvis genomföras i en samverkansprocess, där SGBC arrangerar möten och workshops i samarbete med involverade aktörer både i utvecklings- och remisskede samt förvaltning. 2. Säkerställ finansiering SGBC bör säkerställa en finansiering av de aktiviteter som föreslås nedan och en fortsatt utveckling av ett eller flera svenska certifieringssystem genom att erbjuda medverkande aktörer möjlighet att sponsra och bidra med finansiering i olika former, skapa intäktsmöjligheter via fysiska och virtuella kurser etc. 3. Ta fram en svensk manual för BREEAM Communities Styrgruppen rekommenderar SGBC att ta fram en svensk manual för BREEAM Communities under år Det är viktigt att dra lärdomar från verkliga projekt innan SGBC bedömer behovet av utveckling av ett unikt svenskt system eller fortsatt utveckling av BREEAM Communities. Det är även viktigt att snabbt kunna svara upp mot det önskemål som finns från både kommuner och byggherrar att få möjligheten att prova på hållbarhetscertifiering med hjälp av betatestning eller verkliga certifieringar. Framtagandet av en svensk manual för BREEAM Communities omfattar bara en mindre anpassning till svenska förhållanden, med en översättning till svenska samt att svenska standarder, metoder, regler och verifieringssätt anges istället för brittiska. Olika betatestare får utvärdera ett utkast av den svenska manualen för BREEAM Communities och tillsammans med SGBC identifiera behovet av en fortsatt utveckling av BREEAM Communities alternativt utveckling av ett unikt svenskt system. Denna utvärdering ger också ett viktigt bidrag till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Kostnaderna för framtagandet av en sådan svensk manual kan fördelas mellan de som har pågående certifieringsprojekt och betatestare. 14

15 4. Starta kurser om hållbar stadsutveckling och certifiering SGBC rekommenderas att omgående starta branschöverskridande kurser om hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering, där ett urval av de experter som har anmält intresse för medverkan i HCS kan föreläsa. Den kunskap som erhålls från denna satsning ger ett värdefullt bidrag till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Kurserna ger också en kontinuerlig intäkt som kan användas för att bekosta experter att utveckla den svenska manualen. 5. Ta fram ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling Ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling tas fram, där det framgår vad medverkande aktörer i HCS avser med hållbar stadsutveckling och vilka aspekter som kan ingå i ett svenskt certifieringssystem för befintliga och nya områden. Styrgruppen rekommenderar en kombination av både teoretisk kunskap och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt, praktisk erfarenhet från hållbarhetscertifiering av svenska projekt och en fortsatt samverkansprocess för att utveckla ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling. 6. Ta fram rutiner för administration och support SGBC rekommenderas upprätta rutiner för administration och support för certifieringsprojekt som ska använda den svenska manualen för BREEAM Communities. En resurspool med experter från konsulter kan bistå med support och utbildning vid en övergångsperiod om SGBC inte har egna resurser innan ett stort antal certifieringar finns som kan motivera anställning av personal som arbetar med detta. 7. Fatta beslut och ta fram en projektplan för fortsatt arbete Baserat på lärdomar från ovanstående aktiviteter kan en bedömning göras under hösten 2013 av behovet för att utveckla ett unikt svenskt system eller medverka i vidareutvecklingen av BREEAM Communities och, om intresse finns, internationella certifieringssystem som inte får anpassas till svenska förhållanden. En projektplan för det fortsatta arbetet bör därefter upprättas. 8. Vidareutveckla och lansera ny version av Hållplatsen Styrgruppen rekommenderar att SGBC tar över ansvaret för hemsidan Hållplatsen ( och utvecklar den till en kommersiell hemsida, där olika aktörer kan hämta information och bli inspirerade av svenska och internationella projekt, metoder, verktyg, tekniska lösningar och innovationer avseende hållbar samhällsutveckling. På Hållplatsen kan information även finnas om kommande konferenser, seminarier, workshops m.m. i Sverige och andra länder samt vilka 15

16

17 BILAGA 1 HCS - OMVÄRLDSANALYS, BRANSCHENS ÖNSKEMÅL OCH SAMMANSTÄLLNING AV ALTERNATIV

18 Innehåll 1 BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE BEHOV- OCH MARKNADSANALYS OMVÄRLDSANALYS Genomförande och avgränsningar Hållbarhetscertifieringssystem Möjlighet att anpassa internationella system VAD TYCKER BRANSCHEN? Generella åsikter från HCS Steg Enkät till aktörer samt representanter för stadsutvecklingsprojekt Synpunkter från kommuner och byggherrar SAMMANSTÄLLNING BRANSCHENS ÖNSKEMÅL Gör skillnad Användbar Trovärdig Anpassningsbar SAMVERKAN MED ANDRA GBC SYSTEM ATT ANVÄNDA, ANPASSA ELLER UTVECKLA Internationella system som inte är aktuella Internationella system som inte får anpassas Internationella system som kan anpassas Utveckling av ett unikt svenskt system Möjliga alternativ för användning av system Möjliga alternativ för SGBC REFERENSER Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 1.4 Bilaga 1.5 Bilaga 1.6 Bilaga 1.7 Guide certifieringssystem för stadsdelar Enkät till aktörer Enkät till stadsutvecklingsprojekt Aspekter i olika certifieringssystem Sammanställning enkätsvar Jämförelse innehåll certifieringssystem Förslag från GBCA på samarbete 2

19 1 Bakgrund Projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS, initierades våren 2010 av WSP, NCC, IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm stad. Intresset för projektet blev mycket stort och under hösten 2010 anslöt sig ytterligare aktörer. I projektets första steg ingick 36 olika aktörer från organisationer, statliga verk, kommuner, energibolag, konsulter, arkitekter, forskare, byggherrar, fastighetsägare med flera. Arbetet i steg 1 bedrevs genom att skapa flera olika mötesplatser för att gemensamt diskutera och arbeta konkret med frågor som rör hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Workshops (totalt 120 deltagare) och seminarier (totalt 800 deltagare) genomfördes på flera olika platser i Sverige. Den främsta slutsatsen från det första steget i HCS är att hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett verktyg som kan fungera bra i Sverige och som kan driva på hållbar stadsutveckling och bidra till en god samverkan mellan olika aktörer. BREEAM Communities är ett system som kan svenskanpassas, men även andra system bör utvärderas i en fortsatt analys. Innan ett svenskt system och/eller anpassning av internationella system kan tas fram bör svenska krav formuleras avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar och fortsatt förslag utvecklas för hur processen och rollfördelningen bör se ut vid certifiering och uppföljning. Processen i HCS steg 1 var mycket positiv och projektet skapade stort engagemang i frågan hos många aktörer som är intresserade av att delta i det fortsatta arbetet. Slutrapporten från HCS steg 1 är daterad och finns tillgänglig på 2 Syfte Sweden Green Building Council (SGBC) ska ta fram en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Antingen kommer ett internationellt system anpassas efter svenska förhållanden eller så kommer ett unikt svenskt system tas fram. Syftet med detta beslutsunderlag är att ge SGBC ett gediget och genomarbetat material för att kunna fatta beslut om vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ta. Denna bilaga redovisar vilka intressanta internationella system som finns idag för att hållbarhetscertifiera stadsdelar, om och hur dessa kan implementeras i Sverige samt en jämförelse mellan de olika systemen. 3

20 3 Genomförande Underlaget till beslutsunderlaget har tagits fram på följande sätt: 1. En omvärldsanalys har genomförts med en genomgång av olika internationella hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar. 2. Internationella systemägare har kontaktats och intervjuats avseende möjligheten att anpassa deras system till svenska förhållanden. 3. En jämförelse har gjorts avseende vilka aspekter som finns med i de olika certifieringssystemen. 4. Två enkätstudier har genomförts: a. Vilka aspekter anser olika aktörer som medverkar i HCS är viktigast att ha med i ett svenskt system? b. Vilka aspekter prioriteras i 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profileras som hållbara? 5. En jämförelse har gjorts mellan vilka aspekter som ingår i internationella certifieringssystem, vilka aspekter som olika aktörer anser är viktiga och vilka aspekter som prioriteras i Svenska stadsutvecklingsprojekt idag. 6. En sammanställning har gjorts av de främsta önskemål som har framkommit från medverkande aktörer i HCS på workshops, möten, seminarier och i webbenkäter. Detta presenteras som värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas GATAn ). 7. De alternativ som finns för att använda internationella system och anpassa / utveckla system i Sverige presenteras. 8. Baserat på det underlag som presenteras i denna bilaga ger styrgruppen för HCS en rekommendation till SGBC. 4

21 4 Behov- och marknadsanalys Certifieringssystem för enskilda byggnader har funnits i nästan 20 år. Systemet BREEAM 1 var först ut då det lanserades År 2009 valde systemen LEED och BREEAM att utveckla certifieringen för byggnader till att även omfatta hela områden. I dagsläget har flera andra system följt deras exempel och utvecklat system för hela stadsdelar, se kapitel 5. Intresset för att certifiera byggnader har ökat hos fastighetsägare, byggherrar och investerare. Vid exploatering av större områden har nu intresset för att certifiera hela stadsdelar tillkommit. I dagsläget pågår det två stadsutvecklingsprojekt i Sverige där hållbarhetscertifiering genomförs med hjälp av det brittiska systemet BREEAM Communities; Masthusen i Malmö (Diligentia) och Varvsstaden i Malmö (PEAB). Förstudier har genomförts för flertalet andra stadsutvecklingsprojekt för att ta ställning till om hållbarhetscertifiering ska genomföras. I det första steget av HCS diskuterades nyttan med certifieringssystem för stadsdelar på en inledande workshop med statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, forskare, arkitekter och konsulter. Det som alla grupper lyfte var de fördelar ett gemensamt ramverk skulle innebära för ökad samverkan. Ett certifieringssystem skulle bidra till en bättre samsyn kring hållbarhetsfrågor och förenkla kommunikation kring det samma. Fördelar med systemens struktur, mätbarhet och objektivitet i form av tredjepartsgranskning lyftes också fram som en styrka. Detta ger styrmedel och trovärdighet både mellan aktörer och internt inom aktörerna. För de konkurrensutsatta aktörerna (byggherrar, fastighetsägare, konsulter) ser man tydliga marknadsmässiga fördelar av detta medan kommuner, myndigheter och boendegruppen lyfte demokratiska aspekter så som ett ökat kommunalt- och medborgarinflytande. Systemen anses också kunna bidra till mer medvetna val vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Bättre kommunikation och ökad konkurrens ansågs också kunna leda till ökad kunskapsuppbyggnad vilket i sig skulle gynna seriösa aktörer på marknaden. I ett examensarbete som genomfördes hos WSP hösten 2012 av Sara Elmén och Elin Salomonsson ombads ett antal kontaktpersoner för svenska stadsdelsprojekt svara på frågan Ser ni ett behov av att hållbarhetscertifiera stadsdelar? Av dessa kontaktpersoner ansåg 60 % att det finns ett behov av att hållbarhetcertifiera 1 BREEAM står för Building Reserach Establishment Environmental Assessment Method 5

22 stadsdelar, medan den övriga andelen var osäkra eller inte såg ett behov. De flesta som intervjuades ansåg att hållbarhetscertifiering av en stadsdel medför ett marknadsföringsvärde för projektet. Vidare ansåg respondenterna även att ett certifieringssystem kan öka takten och föra hållbarhetsarbetet framåt genom metodutveckling, avstämning och uppföljning under ett projekts gång. Certifieringssystem kan skapa en gemensam dialog och standard för hållbar stadsplanering samt öka förståelse och tydlighet om vad hållbar stadsplanering innefattar. De ansåg även att ett hållbarhetscertifieringssystem kan underlätta vid jämförelse av olika hållbara stadsutvecklingsprojekt. För projektet HCS har ett stort intresse visats med över 1500 personer som har medverkat på workshops och seminarier. Det finns ett stort intresse från olika aktörer att medverka i projektets andra steg. 5 Omvärldsanalys 5.1 Genomförande och avgränsningar Det finns ett flertal system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar runt om i världen. Följande system har valts ut för denna omvärldsanalys: LEED for Neighborhood Development BREEAM Communities BREEAM NL Area Development Living Building Challenge Green Star Communities DGNB Urban Districts CASBEE for Cities One Planet Communities En genomgång har gjorts av det material som finns att tillgå kring de olika systemen, hur systemet är uppbyggt och vilka kategorier/aspekter som systemet omfattar. En kort sammanfattning av respektive system återfinns i kapitel 5.2 och en mer utförlig beskrivning av ett antal av dem finns i bilaga Samtliga systems indelning i kategorier och aspekter jämfördes med varandra och en förteckning med en sammanvägning av dessa togs fram där det tydligt framgår vilka aspekter som ingår i respektive system, se bilaga 1.4. Denna lista låg sedan till grund för den enkät som togs fram och skickades ut till ett 70-tal organisationer och fanns på se vidare kapitel 6. 2 Med undantag för CASBEE for Cities 6

23 5.2 Hållbarhetscertifieringssystem Nedan följer en kort beskrivning av de system som ingår i omvärldsanalysen. Källhänsvisningar framgår i kapitel 10 Referenser. I bilaga 1.4 och 1.6 redovisas vilka aspekter som finns med i certifieringssystemen. LEED for Neighborhood Development, LEED ND, USA Certifieringssystemet LEED står för Leadership in Environmental and Energy Design. Det har utvecklats av US Green Building Council, USGBC, som ett led i att stärka deras arbete med hållbara byggnader och samhällen inom en generation. Systemet ska bidra till minskade transporter, möjlighet att bo och arbeta utan att behöva pendla, möjligheten att gå, cykla och röra på sig mer, vilket gynnar hälsan, samt att medborgarna ska ha tillgång till parker och andra gröna områden. Systemet är indelat i totalt 3 kategorier enligt nedan: Smart Location and Linkage (5 obligatoriska och 9 frivilliga aspekter) Neighborhood Pattern and Design (3 obligatoriska och 15 frivilliga aspekter) Green Infrastructure and Buildings (4 obligatoriska och 17 frivilliga aspekter) Utöver dessa finns det två ytterligare kategorier. I den första ingår viktiga frågor, som inte omfattas av de tre ovanstående, som rör hållbar konstruktion och design. Poäng kan även erhållas för arbete med att anpassa projektet efter lokala och regionala förutsättningar. Innovation and Design Process (2 frivilliga aspekter) Regional Priority Credit (unikt för LEED ND) (1 frivillig aspekt) Kategorierna är i sin tur indelade i totalt 12 obligatoriska aspekter och 44 frivilliga aspekter som fokuserar på en specifik fråga. BREEAM Communities, England Under senare år har BREEAM Communities utvecklats av BRE Global Limited tillsammans med olika aktörer för att få ett system med ett övergripande perspektiv på hållbarhet, som tar hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av projektet. BREEAM Communities är en oberoende tredjepartsvärdering och certifieringsstandard baserad på en etablerad BREEAM-metod. BREEAM Communities lanserades 2009 och oktober 2012 lanserades en ny version. Omfattande ändringar har utförts i den nya versionen. 7

24 BREEAM Communities 2012 omfattas av tre viktiga steg i planeringsprocessen som ska uppfyllas för att projektet ska kunna certifieras: 1. Establishing the principle of development 2. Determining the layout of the development 3. Designing the details Kategorierna är uppdelade i totalt 40 aspekter, varav 12 är obligatoriska och övriga frivilliga. Kategorierna är: Governance (4 aspekter varav 2 obligatoriska) Social and economic wellbeing (17 aspekter varav 4 obligatoriska) Resources and enery (7 aspekter varav 3 obligatoriska) Land use and ecology (6 aspekter varav 2 obligatoriska) Transport and movement (6 aspekter varav 1 obligatorisk) Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel och som inte omfattas av någon av de övriga kategorierna. En landsanpassning av BREEAM Communities 2009 har utförts i Spanien och Holland. Hollands version är dock ej godkänd av BRE än. Efter önskemål från SGBC har projektgruppen även tittat närmare på Hollands anpassning. BREEAM NL Area Development, Holland Dutch Green Building Council, DGBC, har utvecklat BREEAM NL, som är den holländska versionen av BREEAM. Det primära målet för DGBC är att se till att tätorterna i Nederländerna blir mer hållbara. Version 2.0 av BREEAM NL Area Development är ännu inte godkänd av BRE 3 Global Limited, så manualen kan inte användas för att genomföra certifieringar. Däremot är det nu möjligt för projekt att ansöka om att bli certifierade enligt BREEAM NL Area Development. Systemet har utvecklats som svar på ett önskemål från marknaden om att ha tydliga regler och riktlinjer för vad ett hållbart område är. En märkning ger ett tydligt regelverk och möjliggör för en rak kommunikation mellan olika målgrupper och underlättar samarbetet vid stora projekt. Systemet omfattas av sex olika kriterier med totalt 45 aspekter varav en del är obligatoriska. För varje aspekt finns det mål för hållbarhet och definierade krite- 3 BRE är en förkortning för Building Research Establishment, och är organisationen som öger bl.a. BREEAM Communities. 8

25 rier för vad som gäller. Om dessa uppfylls, och kan dokumenteras i enlighet med vad som krävs, så kan poäng erhållas för aspekter. Projektägarna kan välja vilka aspekter som ska ingå utöver de som är obligatoriska. De fem kategorierna är: Area Management (6 aspekter) Synergy (5 aspekter) Sources (8 aspekter) Spatial development (11 aspekter) Wellfare & Prospirity (4 aspekter) Area Climate (11 aspekter) Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel som inte omfattas i någon av de övriga kategorierna. Living Building Challenge, Kanada Systemet Living Building Challenge lanserades år 2006 och har sedan dess inspirerat och motiverat till förändring. Flera projekt har genomförts i Kanada och USA och en insikt i vad som är möjligt att göra för att minska påverkan på klimatet och miljön har erhållits. Systemet kan användas på i princip vilken projekttyp som helst som omfattar renovering, byggnader (befintliga och nya), infrastruktur, landskap eller utveckling av ett samhälle. Strategierna för att uppnå kraven i Living Building Challenge varierar beroende på vilken typ av projekt som ska genomföras, men det finns två grundkriterier som är viktiga: 1. Alla undergrupper till den aktuella projekttypen är obligatoriska (kan finnas undantag) 2. Certifieringen är baserad på en verklig prestation, inte en som är modellerad eller antagen. Projekt måste vara i drift i minst tolv månader i rad före utvärderingen. Systemet är indelat i 7 kategorier enligt nedan: Site Water Energy Health Materials Equity Beauty Ovanstående kategorier är i sin tur indelade i totalt 20 aspekter. 9

26 Green Star Communities, Australien Green Star Rating System för byggnader och stadsdelar är utvecklat av Green Building Council of Australia, GBCA, i samarbete med ett stort antal privata och offentliga aktörer. Tanken är att systemet och de verktyg som är utvecklade ska användas av projektörer, konstruktörer och andra berörda för att säkerställa miljömässiga och hållbara initiativ i planerings- och designprocessen och/eller i konstruktionsfasen av lämpliga projekt. I juni 2012 lanserade GBCA Green Star Communities PILOT rating tool. Syftet med pilotversionen av Green Star Communities rating tool är att få synpunkter från användare för att kunna utveckla det ytterligare till version 1 av verktyget. Utvalda projekt kommer att bli ombedda att registrera projektet och ansöka om utvärdering av systemet. Projekten måste ge feedback till GBCA om vad som kan utvecklas ytterligare. Systemet är byggt för att kunna användas både på stadsdelar som bara består av t ex villor och på stadsdelar med blandad bebyggelse. Systemet Green Star Communities rating tool utvärderar hållbara egenskaper i planerings-, design och konstruktionsfasen i ett utvecklingsprojekt som rör ett distrikt, ett bostadsområde eller en stadsdel. Utvärderingen sker mot sociala, miljömässiga och ekonomiska kategorier samt en kategori om innovation. Green Star Communities rating tool innehåller totalt sex kategorier. Dessa är: Governance (7 aspekter totalt 21 poäng) Design (4 aspekter, totalt 11 poäng) Liveability (7 aspekter, totalt 23 poäng) Economic Prosperity (8 aspekter, totalt 19 poäng) Environment (11 aspekter, totalt 26 poäng) Innovation (1 aspekter, totalt 10 poäng) Kategorierna är indelade i totalt 38 aspekter som fokuserar på en specifik fråga. Varje aspekt är värd en viss poäng mellan 1-6 för de fem första kategorierna. Inom Innovation kan totalt 10 poäng erhållas. Poängen per kategori är den maximala poäng som kan erhållas inom den kategorin. Totalt kan 100 poäng erhållas plus max 10 poäng för Innovation. 10

27 DGNB Urban Districts, Tyskland Deutche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen, DGNB, eller på engelska German Sustainable Building Council initierade under våren 2009 ett arbete med att utveckla ett certifieringssystem för hela stadsdelar, Urban Disctricts. Sedan dess har arbetet bedrivits med att utveckla systemet, förankra det och initierat pilotprojekt. Den slutliga versionen presenterades på DGNBs stora konferens Consense i Stuttgart i juni Efter lanseringen ska systemet bli granskat och optimeras och så ska utbildning av DGNB Auditors utvecklas. Utvecklingen av systemet är en naturlig fortsättning på det certifieringssystem för byggnader som DGNB har lanserat tidigare. Systemet fokuserar på de frågor som ligger utanför själva byggnaderna men som omfattas av stadsdelen. Precis som med systemet för byggnader så ligger fokus på livscykelkostnader och -analyser. Nya aspekter inkluderas dock i systemet, till exempel det lokala klimatet, biodiversitet och habitatintegration, kvaliteten på transportsystemet, hanteringen av regnvatten och högre ambitioner för energi-, vatten- och avfallsfrågor. I pilotfasen ställdes inte så många obligatoriska krav på projekten vilket medförde att systemet kunde testas på ett brett spektrum av projekt (totalt 13 stycken). Minsta kravet var att området ska vara minst en hektar, att de omfattade offentliga miljöer och att de ska omfatta minst 15 % och max 85 % bostadsområden. De boende i området måste känna till och godkänna certifieringen. Pilotsystemet omfattas av fem olika kategorier med ett antal underkategorier, se nedan. Varje underkategori innehåller sedan ett antal aspekter totalt 46 stycken. De fem kategorierna är: Environmental Quality Economic Quality Sociocultural and Functional Quality Technical Quality Process Quality Total Performance Index baseras på en viktad summa av alla poäng som erhålls inom alla aspekter och fastställer vilken nivå certifieringen sker på. För att säkerställa att kvaliteten på projektet är genomgående högt och omfattar aspekter inom samtliga kategorier måste även Nominal Performance Index uppgå till en viss nivå. 11

28 CASBEE for Cities, Japan Comprehensive Assessment System for Built Environment Efficiency, CASBEE är framtaget av Japan Sustainable Building Consortium, JSBC. Det är ett unikt japanskt system som började utvecklas under 2001 och som idag består av ett antal olika system för både byggnader, nya konstruktioner, skolor, tätorter och sedan 2011 även för städer. Systemen är framtagna som ett led i att bekämpa utsläpp av växthusgaser och minska klimatförändringarna. Systemet bygger på att man utvärderar byggnadens totala livscykelkostnad utifrån två aspekter. Q står för miljökvaliteten och L står för miljöbelastningen på utsidan. Sedan beräknas byggnadens miljöeffektivitet (Built Environment Efficiency, BEE) genom Q/L. BEE är ett index som man sedan kan jämföra mellan olika projekt. BEE värdet representerar de fem olika nivåerna som finns i systemet, Excellent, Very Good, Good, Fairly Poor och Poor. CASBEE for Cities är ett system som på ett mångsidigt sätt utvärderar den miljömässiga prestationen hos en stad. Inom systemet tas hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska funktioner. Utvärderingen sker på kommunal nivå eftersom det är grunden för staden. En hypotetisk gräns sätts för staden som ska utvärderas så att ett hypotetiskt utrymme bildas runt staden. Ju högre värde på Q, som representerar kvaliteten, och ju lägre värde på L, som representerar den miljömässiga belastningen på omgivningen, ju högre BEE värde (Q/L). Ett högt BEEvärde betyder att staden har en excellent miljömässig effektivitet. Då dagens värde för Q, L och BEE är framtagna beräknas ett framtida värde och målvärde för Q och L för att kunna beräkna ett framtida BEE-värde. För att förstå den möjliga förbättringen som en stad kan genomgå jämförs sedan dagens värde med det framtida värdet. Det är detta värde man använder för att få poäng för certifiering. One Planet Communities BioRegional Development Group står bakom initiativet One Planet Living. Det är en välgörenhetsorganisation som initierar och levererar praktiska lösningar för att bidra till att vi endast använder en hållbar del av jordens resurser. De arbetar tillsammans med organisationer världen över och bidrar till hållbarhet genom praktiska projekt, konsultverksamhet, utbildning och information. En del av verksamheten är One Planet Communities. Syftet med programmet är att skapa ett globalt nätverk med de grönaste bostadsområdena som finns. För att skapa ett hållbart område är det lika viktigt att förändra beteendet hos dem som bor och arbetar där som att bygga energieffektivt. Frågor som infrastruktur, ser- 12