Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner
|
|
- Anita Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund till projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Det nu sökta projektet baseras på ett tidigare genomfört initiativ som studerade möjligheten att använda hållbarhetscertifiering av stadsdelar som ett nytt verktyg i den svenska plan och byggprocessen. Detta projekt, HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar), startades 2010 av fyra aktörer (Stockholms stad, WSP, NCC och IVL). Ett och ett halvt år senare hade projektet växt så det omfattade 36 olika aktörer (statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, arkitekter, konsulter, forskare, organisationer m.fl.). En styrgrupp bestående av ovanstående fyra aktörer och PEAB, Diligentia, Umeå kommun, Norrköpings kommun och Malmö stad har drivit projektet. Mottagare för resultatet har varit Sweden Green Building Council. Vid en seminarieserie den 5 16 september medverkade över 800 personer på seminarier i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Seminarieserien avslutades med en internationell konferens med talare från USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Seminarieseriens syfte var att beskriva och diskutera olika certifieringssystem för stadsdelar, certifieringsprojekt och utvecklingsprojektet HCS. På seminarierna i september bad projektets styrgrupp och Sweden Green Building Council att få intresseanmälningar för nästa steg, steg 2, i projektet. Intresseanmälningar för medverkan i arbetsoch referensgrupper i detta nästa projektsteg har inkommit från följande 54 aktörer: IVL Nacka kommun WSP Kjellgren Kaminsky Architechture Norrköpings kommun Atkins Stockholms stad Niras Malmö stad Ecoprofile Umeå kommun Miljöbyrån Ecoplan NCC Arcona PEAB Jernhusen Diligentia Bengt Dahlgren Sweden Green Building Council Radar arkitektur & planering Akademiska hus Ängelholms kommun Nyréns arkitektkontor HSB Tema Ekologigruppen Ekoplan White arkitekter Ramböll Växjö kommun Spacescape 1
2 Göteborgs stad Trivector Traffics COWI Karin Nyquist Arkitekt Delegationen för hållbara städer Wallenstam SWECO Strabag Projektutveckling Riksbyggen E.ON Forsen Projekt Synk arkitektur Huddinge kommun Tengbom Vattenfall Tyréns Täby kommun Lunds Tekniska Högskola Uppsala kommun Älvstranden Utveckling SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kim Weinehammar Hyresgästföreningen Hifab Föreningen BOIHOP En avstämning kommer även att göras med samtliga 36 aktörer från steg 1 om intresse för medverkan i steg 2. Styrgruppen för projektet kommer att ta till vara på detta stora intresse och skapa olika fokusgrupper och involvera många aktörer med hög kompetens inom hållbar stadsutveckling. I HCS projektets första steg har också Boverket deltagit vid två workshops. Energimyndigheten har medverkat vid tre workshops och Trafikverket vid en workshop. Den 23 november 2011 kommer en öppen diskussion att hållas där alla som har anmält sitt intresse är välkomna att delta och ge synpunkter på hur steg 2 av projektet ska drivas samt vad det ska omfatta. Oavsett den övergripande styrningen och omfattningen av HCS så kommer det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden att kunna inkluderas som en del av detta större arbete, förutsatt ett positivt finansieringsbeslut från Delegationen. Steg 1 och diskussionen av 2 har hittills fokuserat på nya stadsdelar, men det finns redan ett stort uttalat stöd för en utvidgning till befintliga områden om detta också skulle vara möjligt. Koppling mellan P25 och steg 2 av HCS projektet, samt till andra certifieringsinriktade ansökningar till Delegationen Föreliggande ansökan om statligt stöd till P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer att möjliggöra för oss att också fokusera på befintliga områden som en del i steg 2 av HCSprojektet. Det finns dessutom en stark koppling mellan projektet P25 och följande certifieringsinriktade planeringsprojekt: P14 Svensk anpassning av certifieringssystem av stadsdelar P22 en mötesplats för hållbar stadsutveckling Tanken är att också dessa projekt kommer att drivas parallellt med övriga aktiviteter i steg 2 av HCSprojektet, och styras av en gemensam styrgrupp/styrkommittée. Den eller de arbetsgrupper som 2
3 kommer att utses, kommer också att ha insyn i samtliga tre projekt. Även de fokusgrupper som planeras för områdesfördjupning (t.ex. social hållbarhet, vatten, energi, grönytor, certifieringsprocessen, uppföljning o.s.v.) kommer att utgå från den helhet som de relaterade projekten utgör. En viss koppling finns även till projekten P34 Skolans roll i Hållbarhetscertifiering samt P41 Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö, genom att WSP och Malmö stad även medverkar i projektet HCS. Information och diskussion mellan projekten kommer att ske. Dessa två projekt drivs av WSP respektive Malmö stad, d.v.s. inte av styrgruppen för projektet HCS. Förtydligande av Projektbeskrivning för P25 Utförandet av projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden baseras på den valda arbetsmetodiken och de resultat som framkom i steg 1 av projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar). Målsättningen här var bland annat att starta en dialog och en samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter m.fl., för att diskutera tillämpbarheten av hållbarhetscertifiering för stadsdelar. Samma arbetssätt kommer att användas för genomförandet av detta projekt. Framtagande av utkast i mindre arbetsgrupper som sen förankras i en vidare krets genom bredare workshops och seminarier med många olika aktörer, samt fortlöpande presentation av arbetsresultatet på ett öppet diskussionsforum på hemsidan Samtliga insamlade synpunkter under denna process beaktas slutligen i en slutrapport på samma sett som skett för projektet HCS steg 1. I projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer följande att utföras: 1. En utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med en klassnings och certifierings system som t.ex. BREEAM Communities. 2. En utvärdering av hur man kan betrakta kostnaderna för certifiering och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsområden. 3. En analys av behovet av checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder kopplat till utvalda, prioriterade indikatorer vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som förändras. För att ytterligare förtydliga så kommer följande att utföras kopplat till ovanstående tre delar av projektet: 1. För utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med något redan existerande certifieringssystem för områden, så planeras Holma i Malmö att användas som fallstudie. Avsikten är att redan från början ge arbetet en relevans och tydlighet vilket kommer att göra resultatet från projektet mer användbart. Holma kommer att användas som fallstudie, men arbetet kommer att utgå från tre olika perspektiv: ett nationellt, ett regionalt och ett lokalt. Vi vill redan från början att undvika att projektets resultat enbart gäller för den valda fallstudien. De kategorier och aspekter som finns inom ett certifieringssystem kommer att vara mer eller mindre generiska, såväl som de formuleras idag och som de kan tänkas bli formulerade vid en svenskanpassning. Vi kommer att utgå 3
4 från BREEAM Communities som exempel på klassnings och certifieringssystem. Detta system, utvecklat av BRE en brittiskt oberoende forsknings, utvecklings och konsultorganisation tillåter en mer långtgående lokal svensk anpassning än t.ex. LEED for Neighbourgood Development. För oss har det också varit viktigt att det valda exemplet på ett klassnings och certifieringssystem som premierar hållbar stadsutveckling tydligt omfattar såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet. Vi bedömer att de kategorier som återfinns i BREEAM Communities (climate & energy, community, place shaping, ecology & biodiveristy, transport & movement, resources, business & economy, buildings, samt innovationer) ger en bra grund för en relevant svenskanpassning också för befintliga områden. 2. Eftersom det finns en oro att certifieringen av befintliga områden kan vara för dyra och kan resultera i ensidig gentrifiering, kommer vi i utvärderingen att titta närmare på de ekonomiska aspekter vid certifiering av befintliga områden. Erfarenheter från certifieringen av byggnader (nya som befintliga) visar att det är lönsamt att jobba med en väl och strategiskt genomtänkt struktur, dvs. det som certifieringssystem BREEAM eller LEED skapar. Vi börjar också få precis samma erfarenheter från det initiala arbetet med skarp certifiering av nya områden, där den svenska erfarenheten hittills pekar på stora kostnadsbesparingar i jämförelse med de extrakostnader som tillkommit från själva certifieringsarbetet. Projektet kommer att undersöka hur kostnaderna för certifieringen kan betraktas, då man inte ser dem som en separat kostnad utan som en del av den totala kostnaden för en omvandling av ett befintligt område, också satt i relation till de intäkter som man ser på sikt. Kan vi genom certifieringssystem för befintliga områden påverka de etablerade affärsmodellerna? För att underlätta uppskattningen av kostnader och besparingar vid certifiering av befintliga områden kommer vi utgå från en parallellitet mellan relationen för kostnaderna för certifiering av nybyggnation och ombyggnation av byggnader, och relationen nybyggnation och ombyggnation av områden. Utvärderingen kommer att genomföras genom intervjuer av olika intressenter som har arbetat, arbetar eller vill arbeta med certifiering av nya byggnader, ombyggnation av befintliga byggnader, samt certifieringen av nya områden. Dessutom kommer detta vara en fråga som vi kommer att belysa i planerade workshop och seminarie. 3. Resultaten från utvärderingen av certifieringssystem kommer att användas för utredning av behovet av en svensk checklista för omvandling av befintliga områden. Om behovet föreligger och inte bedöms kunna lösas med svenskanpassade certifieringssystem ser vi checklistan som en hjälp för kommuner och byggherrar/fastighetsägare att kunna arbeta med just sin stad eller stadsdel utifrån den andemening som de certifierade systemet utgår ifrån. Checklistan skall ge samma strukturerade och transparenta arbetssätt, samt en förståelse för vilka åtgärder som skall prioriteras i en områdesomvandling, även om detta idag inte fullt ut räcker för att nå en certifiering av en befintlig stadsdel. Tanken är att checklistan skall baseras på de kategorier och aspekter som behandlas i BREEAM Communities, vilka nu stegvis kommer att anpassas till svenska förhållanden. Vår utgångspunkt är dock att checklistan inte skall behövas utan att behovet skall tillgodoses av svenskanpassade certifieringssystem. Om den ändå bedöms behövas initialt är avsikten därför att checklistan och svenskanpassningen av ett certifieringssystem för befintliga områden skall kunna konvergera så att vi i slutända endast behöver arbeta med certifieringssystem. Samtidigt med utvärderingen av ett certifieringssystem för stadsdelar och utredningen av checklistan kommer en rutin for mätning av förbättringsåtgärder att föreslås. Som en bas i denna rutin kommer en uppsättning prioriterade indikatorer, lämpliga 4
5 vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden, att väljas. Listan över indikatorer kommer att omfatta indikatorer som speglar alla tre hållbarhetsaspekterna. Arbetet med denna del av projektet kommer återkommande att diskuteras i planerade workshops och seminarier. Fallstudie Holma, Malmö Holma är ett klassiskt miljonprogramsområde från 70 talet i södra Malmö. Länge har området betraktats som " utkant i södra Malmö" men har med utbyggnaden av nya Hyllie plötsligt blivit en tydligare egen stadsdel i staden. Holma har idag ca 3900 invånare och ca 1500 bostäder, fördelat på 1/3 bostadsrättsföreningar och resten hyresrätter. Området har en mångfald av olika etniciteter och över 50 procent har annan bakgrund en svensk. Holma är känt för " lexholma", Mkb s satsning på så kallad självförvaltning av gårdar under 90 talet, för att låta de boende ta ansvar för skötsel och Holma har därmed lyfts från ett då slitet och socialt oroligt område. Även idag präglas mediebilden av Holma av främst problemområde med kriminalitet och arbetslöshet. Riksbyggen och MKB slöt hösten 2010 ett samarbetsavtal att tillsammans utveckla och bygga nytt på en tomtmark i direkt anslutning till nuvarande bebyggelse. Tomten består idag av mestadels p platser och ett Folkets hus. Området har en kapacitet att rymma 1000 nya bostäder, alltså nästan ett till Holma. Det är projektets ambition att förstärka hela området så att tillskottet blir ett lyft för Holma både socialt och imagemässigt. Den stora utmaningen blir just den sociala hållbarheten, och kopplingen mellan Holma, nya Hyllie och Malmö i övrigt. Riksbyggen för diskussioner om att hållbarhetscertifiera Holma. Tidplan Projektet beräknas kunna starta tidigast 15 januari 2012 och senast 1 mars 2012, med 1 års effektiv löptid. Nedan framgår projektets tidplan: Moment Period Uppstart, organisation m.m Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Rapport, redovisning Budget och finansiering Projektet kommer att finansieras genom bidrag från medverkande aktörer. Likaså söks bidrag från organisationer, stiftelser m.m. Till exempel har bidrag erhållits från Svenskt Vatten ( kr), för att fokusera på vattenfrågor i steg 2. Ansökan har lämnats till Vinnova och diskussioner kommer att föras med bl.a. Energimyndigheten om fortsatt hjälp med finansiering. 5
6 Samtliga aktörer, över 50 stycken, som har anmält intresse för medverkan i steg 2 av HCS kommer att kontaktas för finansiering, vilket också kommer att inkludera medfinansiering av det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden. Nedan framgår budget för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden : Moment Projektledning Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Kommunikation Totalt Samrådsprocess och integration Inom certifieringssystemet BREEAM Communities beaktas social hållbarhet, utgående från en aktiv samrådsprocess med det aktuella områdets olika intressegrupper. Dialog, arbete i större och mindre grupper, workshops, och andra samrådsmetoder premieras. En viktig aspekt i BREEAM Communities är att undvika segregering inom och av själva området och därför premieras en blandad boendestruktur utifrån socio ekonomiska aspekter. Affordable housing är en aspekt som är obligatorisk inom BREEAM Communities, där en balanserad blandning av olika boendeformer och speciellt bostäder till rimliga priser, premieras. I Sverige jobbar man mycket med blandad demografisk struktur, som tillsammans med de två ovanstående aspekterna kommer att ges en stor tyngd vid projektets utvärdering av certifieringssystem för befintliga områden. Samrådsprocesser och integration kommer att ges en lika viktig tyngd i framtagandet av den svenska checklistan för omvandling av befintliga områden som de andra hållbarhetsaspekterna kopplade till miljö och ekonomi. Bättre tillgänglighet och att underlätta för funktionshindrade Inom BREEAM Communities kategori Communities finns aspekter kopplade till funktionshindrade, som kommer att bli lika viktiga att beakta vid ombyggnation som vid nybyggnation. Vår erfarenhet från steg 1 av HCS är dock att dessa aspekter bör skärpas för att möta de svenska kraven. Vi kommer att ha det senare som utgångspunkt när vi utvärderar certifiering av befintlig bebyggelse för att säkra dessa rättmätiga behov. Vi kommer också att beakta det svenska synsättet på ökad tillgänglighet för kvarboende i utvärderingen. Samverkansformer Att jobba med ett certifieringssystem för byggnader och stadsdelar, oavsett om det är nya eller befintliga objekt, resulterar generellt i ökad samverkan och dialog mellan de berörda. Detta är speciellt tydligt när det gäller certifiering av befintliga områden. Tack vare den strategiska genomtänkta strukturen hos ett certifieringssystem möts olika aktörer i projektet redan i ett tidigt skede. Den tydliga strukturen som ett certifieringssystem har skapar inte bara bättre förutsättningar för samverkan redan initialt, det sätter också fortsättningsvis samverkan i fokus. Dessa nya 6
7 samverkansformer blir således mer uthålliga än vad vi normalt är vana vid, speciellt är detta tydligt när det gäller certifiering av stadsdelar. Vår erfarenhet bygger ju hittills på nya stadsdelar men vår ansats i detta projekt är att det i än högre grad kommer att gälla befintlig bebyggelse. Hållbarhetsaspekter I certifieringssystem, som t.ex. BREEAM Communities, ingår aspekter för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här kommer några konkreta exempel på frågor som ingår i BREEAM Communities: Ekologisk hållbarhet: Översvämningsrisk, energieffektivisering, förnybar energi, vattenkonsumtion, miljöanpassat materialval. Ekonomisk hållbarhet: Arbetstillfällen, främja företagande, investeringar Social hållbarhet: Affordable housing, brottsförebyggande och trygghet, social mångfald och integration. I en svensk version skulle projektgruppen vilja inkludera fler frågor avseende social hållbarhet än de som ingår i BREEAM Communities. Klimateffekter I ett certifieringssystem för befintliga stadsdelar kan man formulera krav avseende energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att främja hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik) m.m. vilket i sin tur har stora effekter på minskning av koldioxidutsläpp. Krav ska även ställas på hur uppföljning ska utföras. I många stadsutvecklingsprojekt har man ambitionen att vara klimatneutral, men systemgränser för vad man menar med detta varierar mellan olika kommuner (ingår t.ex. boendes resor, konsumtion o.s.v)? Dessa frågor kommer att lyftas i projektet och krav kommer att ställas på uppföljning, åtgärder m.m. för att nå en viss poängnivå. Förmedling och användning av resultat Resultatet riktar sig till kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl. som kan vara involverade i en certifieringsprocess. Likaså riktar sig resultatet till statliga verk och departement. Resultatet kommer att spridas främst via Sweden Green Building Council och hemsidan samt genom alla projektdeltagares nätverk, t.ex. SKL, Uthållig kommun, SBUF, Avfall Sverige, Svenskt Vatten m.m. All information om projektet kommer att finnas på och eventuellt hos (eller länk från sidan). IVL Svenska Miljöinsitutet AB Åke Iverfeldt, Fil. Dr. Vice VD 7
Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering
Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering
Läs merFuture Cities Framtidens städer
Future Cities Framtidens städer Städerna växer snabbt. Idag bor 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas 75 procent göra det. Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt
Läs merLägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar
Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) genomförs följande fyra delprojekt som har fått medel från Delegationen
Läs merHållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer
Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer Ann-Kristin Karlsson, Sweden Green Building Council och Michael Sillén, Malmö stad Agenda Vad är hållbarhetscertifiering av stadsdelar
Läs merCitylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling
Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling Sigrid Walve, chef Citylab Sweden Green Building Council sigrid.walve@sgbc.se Huvudarrangörer: Medarrangörer: Guldpartners: Silverpartners: Mediapartner:
Läs merGer hållbara projekt mätbarhet?
Ger hållbara projekt mätbarhet? Ger mätbarhet hållbara projekt? 1 HCS - HÅLLBARHETSCERTIFIERING AV STADSDELAR Rinkeby, Stocholm Ett av HCS betatestområden Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar
Läs merCitylabs utbildningar
Citylabs utbildningar VAD ÄR CITYLAB? Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling skapat Sweden Green Building Council (SGBC) och dess medlemmar. Utgångspunkten för Citylab är
Läs merIl I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER
Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merHållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?
Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en
Läs merHållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25
Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merSverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år
Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av
Läs merDeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Läs merFÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE
FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Peter Carlsson/Etsabild AB sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna.
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merSBUF Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektorn
SBUF Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektorn Sofie Absér WSP Utveckling av branschsamarbete, utbildning och kunskapsspridning 161115 Dessutom: Göteborg Stad Hifab Structor STD-företagen Sweco
Läs merPresentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling
Läs merEn seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen!
INBJUDAN En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige Vy från Göteborg. Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september Företag inom
Läs merANSVARSFULL ARKITEKTUR
OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden
Läs merSlutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer
Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr 1413-2738/2011 (P14) Hållbarhetscertifiering
Läs merSTUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.
PROGRAM BREEAM-DAGEN 2018 21 NOVEMBER, STOCKHOLM Torbjörn Nordgren, avdelningschef Miljö Syd, COWI VIKTEN AV ATT GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN Vilka poäng ska du fokusera på först och vilka utredningar ska göras
Läs merSlutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer
Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr 1413-2738/2011 (P14) Hållbarhetscertifiering
Läs merSlutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer
Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr 1413-2738/2011 (P14) Hållbarhetscertifiering
Läs merSlutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer
Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr 1413-2738/2011 (P14) Hållbarhetscertifiering
Läs merSTUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.
PROGRAM BREEAM-DAGEN 2018 21 NOVEMBER, STOCKHOLM Torbjörn Nordgren, avdelningschef Miljö Syd, COWI VIKTEN AV ATT GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN Vilka poäng ska du fokusera på först och vilka utredningar ska göras
Läs meras, 1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT
as, 1 BoxcJÄHonen rop HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen
Läs merFÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE
FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Daniel Högberg/Folio sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen
Läs merUtlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll
Läs merVad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
Läs merEnergisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006
Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor
Läs merFOCUS 11. Certification of urban districts
FOCUS 11. Certification of urban districts Moderator: Ann-Kristin Belkert, Director, Citylab, Sweden Green Building Council Tomas Gustafsson, Program Director, Citylab, Sweden Green Building Council (Sweden)
Läs merKommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite
Läs merLokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Lokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer Maria Gardfjell, kommunalråd Uppsala kommun Lokalt miljömålsråd i Uppsala Samverkan
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merProjektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt 13380 Stockholm 2017-03-15 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund På senare år har det växt fram en lång rad
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merHÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.
HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland LÅGAN Rapport december 2014 Eva Lingwall Slutrapport Lågan Nätverket Hållbart byggande i Värmland Projekt 7952
Läs merStor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft
Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på
Läs merDelningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena
Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena CSR Syd 18 april 2017 Jenny Åström, projektledare Malmö Innovationsarena Emma Börjesson, delprojektledare Malmö Innovationsarena Varför
Läs merVi kan hjälpas åt att göra något åt detta
Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Läs merBESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL
BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL REKOMMENDATION AVSEENDE UTVECKLING OCH ANVÄNDNING AV HÅLLBARHETSCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR I SVERIGE 2012-12-13 Förord Allt började med en idé.
Läs merMalmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad
Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora
Läs merMistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
Läs merCentrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Läs merCASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan
BID ett verktyg i stadsutveckling Från problemområde till innovationsområde Uppskalningen FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan Bakgrund Sofielund Malmömodellen BID (Business Improvement District) verktyg
Läs merUpphandling för hållbart och innovativt samhällsbyggande
Upphandling för hållbart och innovativt samhällsbyggande Ny think tank för CMB-företag och Chalmers UPPHANDLING FÖR HÅLLBART OCH INNOVATIVT SAMHÄLLSBYGGANDE Kort bakgrund om CMB:s forskningsinitiativ och
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merVåra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Läs merHållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merVerkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed
Verkställande direktören för Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB redovisar härmed Program för verksamhetsåret 2016 Verksamhetsprogram Nuläge Sweden Green Building Council växer
Läs merMarkanvisning Hyllie utvärderingsrapport
Malmö stad Fastighetskontoret Markanvisning Hyllie 2017 - utvärderingsrapport Bakgrund Efterfrågan på bostäder och kontor i Hyllie är fortsatt stor och utbyggnadstakten är hög. Flera detaljplaner antas
Läs merMalmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Läs merBREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman
FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning
Läs merReviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut
Läs merSvensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Läs merKomplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar
Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs meregna erfarenheter av samverkansprojekt
egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen
Läs merSydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Läs merMiljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merDialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet
Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Inledning Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten
Läs merByggnadsteknik och Belysningsvetenskap
Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merUppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)
Uppsala en Hållbar kommun Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP) 1 Agenda 2030 som verktyg för kommunens arbete Agenda 2030 ska integreras i miljömålsarbete och andra strategier UPPSALA HAR
Läs merSolenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk
Läs merFastighetskontoret. Markanvisning för byggemenskap vid Södra Viktoriagatan. Bakgrund
Fastighetskontoret Markanvisning för byggemenskap vid Södra Viktoriagatan Bakgrund Området Södra Viktoriagatan ligger i Vasastaden, i en mycket central del av Göteborg. Det är en blandad stadsdel med nära
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33
Läs merGodkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad
2014-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/540-201 Kommunstyrelsen Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merEnergieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU
Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare
Läs merEtt strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området
Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark
Läs merMöte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor
samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Karin Albinson Närvarande Anders Lundberg, MSB Patrik Perbeck, MSB Karin Albinson, MSB Stefan Anering, MSB Rickard Silverfur, Fastighetsägarna
Läs merIQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Januari 2014
IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Januari 2014 IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande FoI-frågor Kitt
Läs merKomplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet
2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling
Läs merFörslag till SAMARBETSAVTAL
Sweden Green Building Conference & Building Sustainability Sweden 2014 Förslag till SAMARBETSAVTAL 1 Bakgrund Stockholms stads miljöförvaltning har tidigare i samarbete med Sweden Green Building Council
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merAnsvarsfullt fastighetsägande inom Folksam
En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merHANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning
HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merTjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden Diarienummer 5260/14
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2014-12-15 Diarienummer 5260/14 Strategisk Planering Anna Olsson telefon 368 11 88 e-post: anna.olsson@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Litteraturgatan
Läs merBeslutsärende Markanvisning Lindholmen 40:1 Restaurangtomten
Beslutsärende Markanvisning Lindholmen 40:1 Restaurangtomten Förslag till beslut Styrelsen beslutar att Norra Älvstranden Utveckling tecknar ett markanvisningsavtal med Serneke Fastigheter AB via direktanvisning
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merhållbart byggande och brandsäkerhet
Rubrik Text Workshop om hållbart byggande och brandsäkerhet Fredag 7 april hölls en workshop om hållbart byggande och brandsäkerhet hos Brandskyddsföreningen. Det här dokumentet sammanfattar vad vi kom
Läs merMiljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Läs merRAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg 2014-09-10
RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel Fredrik Frensborg 2014-09-10 WSP Analys & Strategi Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens
Läs merUndersökning Hållbar Stadsutveckling
Undersökning Hållbar Stadsutveckling Webundersökning genomförd bland kommunala tjänstemän angående deras uppfattning om stadsutvecklingsprojekts organisations-, lednings- och samverkanssystem, om medborgarengagemang,
Läs merFörslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
Läs mer