Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner"

Transkript

1 Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund till projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Det nu sökta projektet baseras på ett tidigare genomfört initiativ som studerade möjligheten att använda hållbarhetscertifiering av stadsdelar som ett nytt verktyg i den svenska plan och byggprocessen. Detta projekt, HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar), startades 2010 av fyra aktörer (Stockholms stad, WSP, NCC och IVL). Ett och ett halvt år senare hade projektet växt så det omfattade 36 olika aktörer (statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, arkitekter, konsulter, forskare, organisationer m.fl.). En styrgrupp bestående av ovanstående fyra aktörer och PEAB, Diligentia, Umeå kommun, Norrköpings kommun och Malmö stad har drivit projektet. Mottagare för resultatet har varit Sweden Green Building Council. Vid en seminarieserie den 5 16 september medverkade över 800 personer på seminarier i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Seminarieserien avslutades med en internationell konferens med talare från USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Seminarieseriens syfte var att beskriva och diskutera olika certifieringssystem för stadsdelar, certifieringsprojekt och utvecklingsprojektet HCS. På seminarierna i september bad projektets styrgrupp och Sweden Green Building Council att få intresseanmälningar för nästa steg, steg 2, i projektet. Intresseanmälningar för medverkan i arbetsoch referensgrupper i detta nästa projektsteg har inkommit från följande 54 aktörer: IVL Nacka kommun WSP Kjellgren Kaminsky Architechture Norrköpings kommun Atkins Stockholms stad Niras Malmö stad Ecoprofile Umeå kommun Miljöbyrån Ecoplan NCC Arcona PEAB Jernhusen Diligentia Bengt Dahlgren Sweden Green Building Council Radar arkitektur & planering Akademiska hus Ängelholms kommun Nyréns arkitektkontor HSB Tema Ekologigruppen Ekoplan White arkitekter Ramböll Växjö kommun Spacescape 1

2 Göteborgs stad Trivector Traffics COWI Karin Nyquist Arkitekt Delegationen för hållbara städer Wallenstam SWECO Strabag Projektutveckling Riksbyggen E.ON Forsen Projekt Synk arkitektur Huddinge kommun Tengbom Vattenfall Tyréns Täby kommun Lunds Tekniska Högskola Uppsala kommun Älvstranden Utveckling SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kim Weinehammar Hyresgästföreningen Hifab Föreningen BOIHOP En avstämning kommer även att göras med samtliga 36 aktörer från steg 1 om intresse för medverkan i steg 2. Styrgruppen för projektet kommer att ta till vara på detta stora intresse och skapa olika fokusgrupper och involvera många aktörer med hög kompetens inom hållbar stadsutveckling. I HCS projektets första steg har också Boverket deltagit vid två workshops. Energimyndigheten har medverkat vid tre workshops och Trafikverket vid en workshop. Den 23 november 2011 kommer en öppen diskussion att hållas där alla som har anmält sitt intresse är välkomna att delta och ge synpunkter på hur steg 2 av projektet ska drivas samt vad det ska omfatta. Oavsett den övergripande styrningen och omfattningen av HCS så kommer det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden att kunna inkluderas som en del av detta större arbete, förutsatt ett positivt finansieringsbeslut från Delegationen. Steg 1 och diskussionen av 2 har hittills fokuserat på nya stadsdelar, men det finns redan ett stort uttalat stöd för en utvidgning till befintliga områden om detta också skulle vara möjligt. Koppling mellan P25 och steg 2 av HCS projektet, samt till andra certifieringsinriktade ansökningar till Delegationen Föreliggande ansökan om statligt stöd till P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer att möjliggöra för oss att också fokusera på befintliga områden som en del i steg 2 av HCSprojektet. Det finns dessutom en stark koppling mellan projektet P25 och följande certifieringsinriktade planeringsprojekt: P14 Svensk anpassning av certifieringssystem av stadsdelar P22 en mötesplats för hållbar stadsutveckling Tanken är att också dessa projekt kommer att drivas parallellt med övriga aktiviteter i steg 2 av HCSprojektet, och styras av en gemensam styrgrupp/styrkommittée. Den eller de arbetsgrupper som 2

3 kommer att utses, kommer också att ha insyn i samtliga tre projekt. Även de fokusgrupper som planeras för områdesfördjupning (t.ex. social hållbarhet, vatten, energi, grönytor, certifieringsprocessen, uppföljning o.s.v.) kommer att utgå från den helhet som de relaterade projekten utgör. En viss koppling finns även till projekten P34 Skolans roll i Hållbarhetscertifiering samt P41 Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö, genom att WSP och Malmö stad även medverkar i projektet HCS. Information och diskussion mellan projekten kommer att ske. Dessa två projekt drivs av WSP respektive Malmö stad, d.v.s. inte av styrgruppen för projektet HCS. Förtydligande av Projektbeskrivning för P25 Utförandet av projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden baseras på den valda arbetsmetodiken och de resultat som framkom i steg 1 av projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar). Målsättningen här var bland annat att starta en dialog och en samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter m.fl., för att diskutera tillämpbarheten av hållbarhetscertifiering för stadsdelar. Samma arbetssätt kommer att användas för genomförandet av detta projekt. Framtagande av utkast i mindre arbetsgrupper som sen förankras i en vidare krets genom bredare workshops och seminarier med många olika aktörer, samt fortlöpande presentation av arbetsresultatet på ett öppet diskussionsforum på hemsidan Samtliga insamlade synpunkter under denna process beaktas slutligen i en slutrapport på samma sett som skett för projektet HCS steg 1. I projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer följande att utföras: 1. En utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med en klassnings och certifierings system som t.ex. BREEAM Communities. 2. En utvärdering av hur man kan betrakta kostnaderna för certifiering och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsområden. 3. En analys av behovet av checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder kopplat till utvalda, prioriterade indikatorer vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som förändras. För att ytterligare förtydliga så kommer följande att utföras kopplat till ovanstående tre delar av projektet: 1. För utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med något redan existerande certifieringssystem för områden, så planeras Holma i Malmö att användas som fallstudie. Avsikten är att redan från början ge arbetet en relevans och tydlighet vilket kommer att göra resultatet från projektet mer användbart. Holma kommer att användas som fallstudie, men arbetet kommer att utgå från tre olika perspektiv: ett nationellt, ett regionalt och ett lokalt. Vi vill redan från början att undvika att projektets resultat enbart gäller för den valda fallstudien. De kategorier och aspekter som finns inom ett certifieringssystem kommer att vara mer eller mindre generiska, såväl som de formuleras idag och som de kan tänkas bli formulerade vid en svenskanpassning. Vi kommer att utgå 3

4 från BREEAM Communities som exempel på klassnings och certifieringssystem. Detta system, utvecklat av BRE en brittiskt oberoende forsknings, utvecklings och konsultorganisation tillåter en mer långtgående lokal svensk anpassning än t.ex. LEED for Neighbourgood Development. För oss har det också varit viktigt att det valda exemplet på ett klassnings och certifieringssystem som premierar hållbar stadsutveckling tydligt omfattar såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet. Vi bedömer att de kategorier som återfinns i BREEAM Communities (climate & energy, community, place shaping, ecology & biodiveristy, transport & movement, resources, business & economy, buildings, samt innovationer) ger en bra grund för en relevant svenskanpassning också för befintliga områden. 2. Eftersom det finns en oro att certifieringen av befintliga områden kan vara för dyra och kan resultera i ensidig gentrifiering, kommer vi i utvärderingen att titta närmare på de ekonomiska aspekter vid certifiering av befintliga områden. Erfarenheter från certifieringen av byggnader (nya som befintliga) visar att det är lönsamt att jobba med en väl och strategiskt genomtänkt struktur, dvs. det som certifieringssystem BREEAM eller LEED skapar. Vi börjar också få precis samma erfarenheter från det initiala arbetet med skarp certifiering av nya områden, där den svenska erfarenheten hittills pekar på stora kostnadsbesparingar i jämförelse med de extrakostnader som tillkommit från själva certifieringsarbetet. Projektet kommer att undersöka hur kostnaderna för certifieringen kan betraktas, då man inte ser dem som en separat kostnad utan som en del av den totala kostnaden för en omvandling av ett befintligt område, också satt i relation till de intäkter som man ser på sikt. Kan vi genom certifieringssystem för befintliga områden påverka de etablerade affärsmodellerna? För att underlätta uppskattningen av kostnader och besparingar vid certifiering av befintliga områden kommer vi utgå från en parallellitet mellan relationen för kostnaderna för certifiering av nybyggnation och ombyggnation av byggnader, och relationen nybyggnation och ombyggnation av områden. Utvärderingen kommer att genomföras genom intervjuer av olika intressenter som har arbetat, arbetar eller vill arbeta med certifiering av nya byggnader, ombyggnation av befintliga byggnader, samt certifieringen av nya områden. Dessutom kommer detta vara en fråga som vi kommer att belysa i planerade workshop och seminarie. 3. Resultaten från utvärderingen av certifieringssystem kommer att användas för utredning av behovet av en svensk checklista för omvandling av befintliga områden. Om behovet föreligger och inte bedöms kunna lösas med svenskanpassade certifieringssystem ser vi checklistan som en hjälp för kommuner och byggherrar/fastighetsägare att kunna arbeta med just sin stad eller stadsdel utifrån den andemening som de certifierade systemet utgår ifrån. Checklistan skall ge samma strukturerade och transparenta arbetssätt, samt en förståelse för vilka åtgärder som skall prioriteras i en områdesomvandling, även om detta idag inte fullt ut räcker för att nå en certifiering av en befintlig stadsdel. Tanken är att checklistan skall baseras på de kategorier och aspekter som behandlas i BREEAM Communities, vilka nu stegvis kommer att anpassas till svenska förhållanden. Vår utgångspunkt är dock att checklistan inte skall behövas utan att behovet skall tillgodoses av svenskanpassade certifieringssystem. Om den ändå bedöms behövas initialt är avsikten därför att checklistan och svenskanpassningen av ett certifieringssystem för befintliga områden skall kunna konvergera så att vi i slutända endast behöver arbeta med certifieringssystem. Samtidigt med utvärderingen av ett certifieringssystem för stadsdelar och utredningen av checklistan kommer en rutin for mätning av förbättringsåtgärder att föreslås. Som en bas i denna rutin kommer en uppsättning prioriterade indikatorer, lämpliga 4

5 vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden, att väljas. Listan över indikatorer kommer att omfatta indikatorer som speglar alla tre hållbarhetsaspekterna. Arbetet med denna del av projektet kommer återkommande att diskuteras i planerade workshops och seminarier. Fallstudie Holma, Malmö Holma är ett klassiskt miljonprogramsområde från 70 talet i södra Malmö. Länge har området betraktats som " utkant i södra Malmö" men har med utbyggnaden av nya Hyllie plötsligt blivit en tydligare egen stadsdel i staden. Holma har idag ca 3900 invånare och ca 1500 bostäder, fördelat på 1/3 bostadsrättsföreningar och resten hyresrätter. Området har en mångfald av olika etniciteter och över 50 procent har annan bakgrund en svensk. Holma är känt för " lexholma", Mkb s satsning på så kallad självförvaltning av gårdar under 90 talet, för att låta de boende ta ansvar för skötsel och Holma har därmed lyfts från ett då slitet och socialt oroligt område. Även idag präglas mediebilden av Holma av främst problemområde med kriminalitet och arbetslöshet. Riksbyggen och MKB slöt hösten 2010 ett samarbetsavtal att tillsammans utveckla och bygga nytt på en tomtmark i direkt anslutning till nuvarande bebyggelse. Tomten består idag av mestadels p platser och ett Folkets hus. Området har en kapacitet att rymma 1000 nya bostäder, alltså nästan ett till Holma. Det är projektets ambition att förstärka hela området så att tillskottet blir ett lyft för Holma både socialt och imagemässigt. Den stora utmaningen blir just den sociala hållbarheten, och kopplingen mellan Holma, nya Hyllie och Malmö i övrigt. Riksbyggen för diskussioner om att hållbarhetscertifiera Holma. Tidplan Projektet beräknas kunna starta tidigast 15 januari 2012 och senast 1 mars 2012, med 1 års effektiv löptid. Nedan framgår projektets tidplan: Moment Period Uppstart, organisation m.m Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Rapport, redovisning Budget och finansiering Projektet kommer att finansieras genom bidrag från medverkande aktörer. Likaså söks bidrag från organisationer, stiftelser m.m. Till exempel har bidrag erhållits från Svenskt Vatten ( kr), för att fokusera på vattenfrågor i steg 2. Ansökan har lämnats till Vinnova och diskussioner kommer att föras med bl.a. Energimyndigheten om fortsatt hjälp med finansiering. 5

6 Samtliga aktörer, över 50 stycken, som har anmält intresse för medverkan i steg 2 av HCS kommer att kontaktas för finansiering, vilket också kommer att inkludera medfinansiering av det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden. Nedan framgår budget för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden : Moment Projektledning Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Kommunikation Totalt Samrådsprocess och integration Inom certifieringssystemet BREEAM Communities beaktas social hållbarhet, utgående från en aktiv samrådsprocess med det aktuella områdets olika intressegrupper. Dialog, arbete i större och mindre grupper, workshops, och andra samrådsmetoder premieras. En viktig aspekt i BREEAM Communities är att undvika segregering inom och av själva området och därför premieras en blandad boendestruktur utifrån socio ekonomiska aspekter. Affordable housing är en aspekt som är obligatorisk inom BREEAM Communities, där en balanserad blandning av olika boendeformer och speciellt bostäder till rimliga priser, premieras. I Sverige jobbar man mycket med blandad demografisk struktur, som tillsammans med de två ovanstående aspekterna kommer att ges en stor tyngd vid projektets utvärdering av certifieringssystem för befintliga områden. Samrådsprocesser och integration kommer att ges en lika viktig tyngd i framtagandet av den svenska checklistan för omvandling av befintliga områden som de andra hållbarhetsaspekterna kopplade till miljö och ekonomi. Bättre tillgänglighet och att underlätta för funktionshindrade Inom BREEAM Communities kategori Communities finns aspekter kopplade till funktionshindrade, som kommer att bli lika viktiga att beakta vid ombyggnation som vid nybyggnation. Vår erfarenhet från steg 1 av HCS är dock att dessa aspekter bör skärpas för att möta de svenska kraven. Vi kommer att ha det senare som utgångspunkt när vi utvärderar certifiering av befintlig bebyggelse för att säkra dessa rättmätiga behov. Vi kommer också att beakta det svenska synsättet på ökad tillgänglighet för kvarboende i utvärderingen. Samverkansformer Att jobba med ett certifieringssystem för byggnader och stadsdelar, oavsett om det är nya eller befintliga objekt, resulterar generellt i ökad samverkan och dialog mellan de berörda. Detta är speciellt tydligt när det gäller certifiering av befintliga områden. Tack vare den strategiska genomtänkta strukturen hos ett certifieringssystem möts olika aktörer i projektet redan i ett tidigt skede. Den tydliga strukturen som ett certifieringssystem har skapar inte bara bättre förutsättningar för samverkan redan initialt, det sätter också fortsättningsvis samverkan i fokus. Dessa nya 6

7 samverkansformer blir således mer uthålliga än vad vi normalt är vana vid, speciellt är detta tydligt när det gäller certifiering av stadsdelar. Vår erfarenhet bygger ju hittills på nya stadsdelar men vår ansats i detta projekt är att det i än högre grad kommer att gälla befintlig bebyggelse. Hållbarhetsaspekter I certifieringssystem, som t.ex. BREEAM Communities, ingår aspekter för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här kommer några konkreta exempel på frågor som ingår i BREEAM Communities: Ekologisk hållbarhet: Översvämningsrisk, energieffektivisering, förnybar energi, vattenkonsumtion, miljöanpassat materialval. Ekonomisk hållbarhet: Arbetstillfällen, främja företagande, investeringar Social hållbarhet: Affordable housing, brottsförebyggande och trygghet, social mångfald och integration. I en svensk version skulle projektgruppen vilja inkludera fler frågor avseende social hållbarhet än de som ingår i BREEAM Communities. Klimateffekter I ett certifieringssystem för befintliga stadsdelar kan man formulera krav avseende energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att främja hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik) m.m. vilket i sin tur har stora effekter på minskning av koldioxidutsläpp. Krav ska även ställas på hur uppföljning ska utföras. I många stadsutvecklingsprojekt har man ambitionen att vara klimatneutral, men systemgränser för vad man menar med detta varierar mellan olika kommuner (ingår t.ex. boendes resor, konsumtion o.s.v)? Dessa frågor kommer att lyftas i projektet och krav kommer att ställas på uppföljning, åtgärder m.m. för att nå en viss poängnivå. Förmedling och användning av resultat Resultatet riktar sig till kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl. som kan vara involverade i en certifieringsprocess. Likaså riktar sig resultatet till statliga verk och departement. Resultatet kommer att spridas främst via Sweden Green Building Council och hemsidan samt genom alla projektdeltagares nätverk, t.ex. SKL, Uthållig kommun, SBUF, Avfall Sverige, Svenskt Vatten m.m. All information om projektet kommer att finnas på och eventuellt hos (eller länk från sidan). IVL Svenska Miljöinsitutet AB Åke Iverfeldt, Fil. Dr. Vice VD 7

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) genomförs följande fyra delprojekt som har fått medel från Delegationen

Läs mer

Future Cities Framtidens städer

Future Cities Framtidens städer Future Cities Framtidens städer Städerna växer snabbt. Idag bor 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas 75 procent göra det. Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt

Läs mer

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL REKOMMENDATION AVSEENDE UTVECKLING OCH ANVÄNDNING AV HÅLLBARHETSCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR I SVERIGE 2012-12-13 Förord Allt började med en idé.

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

2013-09-19 S2013/6411/PBB

2013-09-19 S2013/6411/PBB Remiss 2013-09-19 S2013/6411/PBB Socialdepartementet Plan-, bygg- och bostadsenheten Ludvig Lundgren Telefon 08-405 32 57 Remiss av promemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Remissinstanser:

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Bergsjön 2021: Komplettering och fördjupning av ansökan till Delegationen för Hållbara städer

Bergsjön 2021: Komplettering och fördjupning av ansökan till Delegationen för Hållbara städer Delegationen för Hållbara städer Den 14 oktober 2011 Bergsjön 2021: Komplettering och fördjupning av ansökan till Delegationen för Hållbara städer Detta är en komplettering och fördjupning av den ansökan

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se

Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se Jenny Åkermark Kompetensspridning i Umeå AB jenny.akermark@umea.se www.hallbarahus.se HISTORIK: -Översiktsplanen för Ön, 2007 -Krav 65kWh/kvm/år, Direktiv bilsnål samhällsplanering - Norra Sverige låg

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities

Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities Datum 2014-06-09 Granskad av: Mikael Wallin, WSP och Ann-Kristin Karlsson, SGBC 1 (20) Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities 2014-06-09 Beställare Sweden Green Building Council (SGBC) Medfinansiär

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Dumhet eller vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Albert Einstein

Dumhet eller vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Albert Einstein Dumhet eller vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Albert Einstein Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat - Samverkan för förändring Angéla

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Frihamnen. En utmaning med stora möjligheter.

Frihamnen. En utmaning med stora möjligheter. Frihamnen En utmaning med stora möjligheter. Hållpunkter markanvisning Frihamnen Etapp 1 hösten 2014 Inbjudan till markanvisning för Frihamnens första Etapp 8/9 Inlämning ansökan 15/10 Arbete i berednings-

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Lägesrapport för planeringsprojekt "Omvandling av Västerås stationsområde med närområde" PROJEKTBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN HITTILLS

Lägesrapport för planeringsprojekt Omvandling av Västerås stationsområde med närområde PROJEKTBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN HITTILLS Lägesrapport för planeringsprojekt "Omvandling av Västerås stationsområde med närområde" SAMMANFATTNING Projektet fick en nystart under oktober 2010 i och med att en projektledare tillsattes och projektets

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle.

Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle. Samlad kunskap Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle. SWECO är Sveriges ledande konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Tio bolag

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden REGION SKÅNE Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden Ingela.anderssonlyberg@skane.se Mobil: 0768-871911

Läs mer

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen Björn Wendle, Trivector Transportforum, Linköping 11 januari 2012 MaxLupo Guidelines for the integration of mobility management with Land Use Planning Konkreta

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Ecoex West Swedish Environmental Export

Ecoex West Swedish Environmental Export Ecoex West Swedish Environmental Export Sustainable solutions from West Sweden Ecoex presentation för miljönämnden & regionutvecklingsnämnden 20 mars 2012 Projektledning: Medfinansiärer: Ecoex i korthet

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Benchsamarbete för ökad effektivitet

Benchsamarbete för ökad effektivitet Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer