Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner"

Transkript

1 Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund till projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Det nu sökta projektet baseras på ett tidigare genomfört initiativ som studerade möjligheten att använda hållbarhetscertifiering av stadsdelar som ett nytt verktyg i den svenska plan och byggprocessen. Detta projekt, HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar), startades 2010 av fyra aktörer (Stockholms stad, WSP, NCC och IVL). Ett och ett halvt år senare hade projektet växt så det omfattade 36 olika aktörer (statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, arkitekter, konsulter, forskare, organisationer m.fl.). En styrgrupp bestående av ovanstående fyra aktörer och PEAB, Diligentia, Umeå kommun, Norrköpings kommun och Malmö stad har drivit projektet. Mottagare för resultatet har varit Sweden Green Building Council. Vid en seminarieserie den 5 16 september medverkade över 800 personer på seminarier i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Seminarieserien avslutades med en internationell konferens med talare från USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Seminarieseriens syfte var att beskriva och diskutera olika certifieringssystem för stadsdelar, certifieringsprojekt och utvecklingsprojektet HCS. På seminarierna i september bad projektets styrgrupp och Sweden Green Building Council att få intresseanmälningar för nästa steg, steg 2, i projektet. Intresseanmälningar för medverkan i arbetsoch referensgrupper i detta nästa projektsteg har inkommit från följande 54 aktörer: IVL Nacka kommun WSP Kjellgren Kaminsky Architechture Norrköpings kommun Atkins Stockholms stad Niras Malmö stad Ecoprofile Umeå kommun Miljöbyrån Ecoplan NCC Arcona PEAB Jernhusen Diligentia Bengt Dahlgren Sweden Green Building Council Radar arkitektur & planering Akademiska hus Ängelholms kommun Nyréns arkitektkontor HSB Tema Ekologigruppen Ekoplan White arkitekter Ramböll Växjö kommun Spacescape 1

2 Göteborgs stad Trivector Traffics COWI Karin Nyquist Arkitekt Delegationen för hållbara städer Wallenstam SWECO Strabag Projektutveckling Riksbyggen E.ON Forsen Projekt Synk arkitektur Huddinge kommun Tengbom Vattenfall Tyréns Täby kommun Lunds Tekniska Högskola Uppsala kommun Älvstranden Utveckling SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kim Weinehammar Hyresgästföreningen Hifab Föreningen BOIHOP En avstämning kommer även att göras med samtliga 36 aktörer från steg 1 om intresse för medverkan i steg 2. Styrgruppen för projektet kommer att ta till vara på detta stora intresse och skapa olika fokusgrupper och involvera många aktörer med hög kompetens inom hållbar stadsutveckling. I HCS projektets första steg har också Boverket deltagit vid två workshops. Energimyndigheten har medverkat vid tre workshops och Trafikverket vid en workshop. Den 23 november 2011 kommer en öppen diskussion att hållas där alla som har anmält sitt intresse är välkomna att delta och ge synpunkter på hur steg 2 av projektet ska drivas samt vad det ska omfatta. Oavsett den övergripande styrningen och omfattningen av HCS så kommer det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden att kunna inkluderas som en del av detta större arbete, förutsatt ett positivt finansieringsbeslut från Delegationen. Steg 1 och diskussionen av 2 har hittills fokuserat på nya stadsdelar, men det finns redan ett stort uttalat stöd för en utvidgning till befintliga områden om detta också skulle vara möjligt. Koppling mellan P25 och steg 2 av HCS projektet, samt till andra certifieringsinriktade ansökningar till Delegationen Föreliggande ansökan om statligt stöd till P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer att möjliggöra för oss att också fokusera på befintliga områden som en del i steg 2 av HCSprojektet. Det finns dessutom en stark koppling mellan projektet P25 och följande certifieringsinriktade planeringsprojekt: P14 Svensk anpassning av certifieringssystem av stadsdelar P22 en mötesplats för hållbar stadsutveckling Tanken är att också dessa projekt kommer att drivas parallellt med övriga aktiviteter i steg 2 av HCSprojektet, och styras av en gemensam styrgrupp/styrkommittée. Den eller de arbetsgrupper som 2

3 kommer att utses, kommer också att ha insyn i samtliga tre projekt. Även de fokusgrupper som planeras för områdesfördjupning (t.ex. social hållbarhet, vatten, energi, grönytor, certifieringsprocessen, uppföljning o.s.v.) kommer att utgå från den helhet som de relaterade projekten utgör. En viss koppling finns även till projekten P34 Skolans roll i Hållbarhetscertifiering samt P41 Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö, genom att WSP och Malmö stad även medverkar i projektet HCS. Information och diskussion mellan projekten kommer att ske. Dessa två projekt drivs av WSP respektive Malmö stad, d.v.s. inte av styrgruppen för projektet HCS. Förtydligande av Projektbeskrivning för P25 Utförandet av projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden baseras på den valda arbetsmetodiken och de resultat som framkom i steg 1 av projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar). Målsättningen här var bland annat att starta en dialog och en samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter m.fl., för att diskutera tillämpbarheten av hållbarhetscertifiering för stadsdelar. Samma arbetssätt kommer att användas för genomförandet av detta projekt. Framtagande av utkast i mindre arbetsgrupper som sen förankras i en vidare krets genom bredare workshops och seminarier med många olika aktörer, samt fortlöpande presentation av arbetsresultatet på ett öppet diskussionsforum på hemsidan Samtliga insamlade synpunkter under denna process beaktas slutligen i en slutrapport på samma sett som skett för projektet HCS steg 1. I projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer följande att utföras: 1. En utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med en klassnings och certifierings system som t.ex. BREEAM Communities. 2. En utvärdering av hur man kan betrakta kostnaderna för certifiering och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsområden. 3. En analys av behovet av checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder kopplat till utvalda, prioriterade indikatorer vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som förändras. För att ytterligare förtydliga så kommer följande att utföras kopplat till ovanstående tre delar av projektet: 1. För utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med något redan existerande certifieringssystem för områden, så planeras Holma i Malmö att användas som fallstudie. Avsikten är att redan från början ge arbetet en relevans och tydlighet vilket kommer att göra resultatet från projektet mer användbart. Holma kommer att användas som fallstudie, men arbetet kommer att utgå från tre olika perspektiv: ett nationellt, ett regionalt och ett lokalt. Vi vill redan från början att undvika att projektets resultat enbart gäller för den valda fallstudien. De kategorier och aspekter som finns inom ett certifieringssystem kommer att vara mer eller mindre generiska, såväl som de formuleras idag och som de kan tänkas bli formulerade vid en svenskanpassning. Vi kommer att utgå 3

4 från BREEAM Communities som exempel på klassnings och certifieringssystem. Detta system, utvecklat av BRE en brittiskt oberoende forsknings, utvecklings och konsultorganisation tillåter en mer långtgående lokal svensk anpassning än t.ex. LEED for Neighbourgood Development. För oss har det också varit viktigt att det valda exemplet på ett klassnings och certifieringssystem som premierar hållbar stadsutveckling tydligt omfattar såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet. Vi bedömer att de kategorier som återfinns i BREEAM Communities (climate & energy, community, place shaping, ecology & biodiveristy, transport & movement, resources, business & economy, buildings, samt innovationer) ger en bra grund för en relevant svenskanpassning också för befintliga områden. 2. Eftersom det finns en oro att certifieringen av befintliga områden kan vara för dyra och kan resultera i ensidig gentrifiering, kommer vi i utvärderingen att titta närmare på de ekonomiska aspekter vid certifiering av befintliga områden. Erfarenheter från certifieringen av byggnader (nya som befintliga) visar att det är lönsamt att jobba med en väl och strategiskt genomtänkt struktur, dvs. det som certifieringssystem BREEAM eller LEED skapar. Vi börjar också få precis samma erfarenheter från det initiala arbetet med skarp certifiering av nya områden, där den svenska erfarenheten hittills pekar på stora kostnadsbesparingar i jämförelse med de extrakostnader som tillkommit från själva certifieringsarbetet. Projektet kommer att undersöka hur kostnaderna för certifieringen kan betraktas, då man inte ser dem som en separat kostnad utan som en del av den totala kostnaden för en omvandling av ett befintligt område, också satt i relation till de intäkter som man ser på sikt. Kan vi genom certifieringssystem för befintliga områden påverka de etablerade affärsmodellerna? För att underlätta uppskattningen av kostnader och besparingar vid certifiering av befintliga områden kommer vi utgå från en parallellitet mellan relationen för kostnaderna för certifiering av nybyggnation och ombyggnation av byggnader, och relationen nybyggnation och ombyggnation av områden. Utvärderingen kommer att genomföras genom intervjuer av olika intressenter som har arbetat, arbetar eller vill arbeta med certifiering av nya byggnader, ombyggnation av befintliga byggnader, samt certifieringen av nya områden. Dessutom kommer detta vara en fråga som vi kommer att belysa i planerade workshop och seminarie. 3. Resultaten från utvärderingen av certifieringssystem kommer att användas för utredning av behovet av en svensk checklista för omvandling av befintliga områden. Om behovet föreligger och inte bedöms kunna lösas med svenskanpassade certifieringssystem ser vi checklistan som en hjälp för kommuner och byggherrar/fastighetsägare att kunna arbeta med just sin stad eller stadsdel utifrån den andemening som de certifierade systemet utgår ifrån. Checklistan skall ge samma strukturerade och transparenta arbetssätt, samt en förståelse för vilka åtgärder som skall prioriteras i en områdesomvandling, även om detta idag inte fullt ut räcker för att nå en certifiering av en befintlig stadsdel. Tanken är att checklistan skall baseras på de kategorier och aspekter som behandlas i BREEAM Communities, vilka nu stegvis kommer att anpassas till svenska förhållanden. Vår utgångspunkt är dock att checklistan inte skall behövas utan att behovet skall tillgodoses av svenskanpassade certifieringssystem. Om den ändå bedöms behövas initialt är avsikten därför att checklistan och svenskanpassningen av ett certifieringssystem för befintliga områden skall kunna konvergera så att vi i slutända endast behöver arbeta med certifieringssystem. Samtidigt med utvärderingen av ett certifieringssystem för stadsdelar och utredningen av checklistan kommer en rutin for mätning av förbättringsåtgärder att föreslås. Som en bas i denna rutin kommer en uppsättning prioriterade indikatorer, lämpliga 4

5 vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden, att väljas. Listan över indikatorer kommer att omfatta indikatorer som speglar alla tre hållbarhetsaspekterna. Arbetet med denna del av projektet kommer återkommande att diskuteras i planerade workshops och seminarier. Fallstudie Holma, Malmö Holma är ett klassiskt miljonprogramsområde från 70 talet i södra Malmö. Länge har området betraktats som " utkant i södra Malmö" men har med utbyggnaden av nya Hyllie plötsligt blivit en tydligare egen stadsdel i staden. Holma har idag ca 3900 invånare och ca 1500 bostäder, fördelat på 1/3 bostadsrättsföreningar och resten hyresrätter. Området har en mångfald av olika etniciteter och över 50 procent har annan bakgrund en svensk. Holma är känt för " lexholma", Mkb s satsning på så kallad självförvaltning av gårdar under 90 talet, för att låta de boende ta ansvar för skötsel och Holma har därmed lyfts från ett då slitet och socialt oroligt område. Även idag präglas mediebilden av Holma av främst problemområde med kriminalitet och arbetslöshet. Riksbyggen och MKB slöt hösten 2010 ett samarbetsavtal att tillsammans utveckla och bygga nytt på en tomtmark i direkt anslutning till nuvarande bebyggelse. Tomten består idag av mestadels p platser och ett Folkets hus. Området har en kapacitet att rymma 1000 nya bostäder, alltså nästan ett till Holma. Det är projektets ambition att förstärka hela området så att tillskottet blir ett lyft för Holma både socialt och imagemässigt. Den stora utmaningen blir just den sociala hållbarheten, och kopplingen mellan Holma, nya Hyllie och Malmö i övrigt. Riksbyggen för diskussioner om att hållbarhetscertifiera Holma. Tidplan Projektet beräknas kunna starta tidigast 15 januari 2012 och senast 1 mars 2012, med 1 års effektiv löptid. Nedan framgår projektets tidplan: Moment Period Uppstart, organisation m.m Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Rapport, redovisning Budget och finansiering Projektet kommer att finansieras genom bidrag från medverkande aktörer. Likaså söks bidrag från organisationer, stiftelser m.m. Till exempel har bidrag erhållits från Svenskt Vatten ( kr), för att fokusera på vattenfrågor i steg 2. Ansökan har lämnats till Vinnova och diskussioner kommer att föras med bl.a. Energimyndigheten om fortsatt hjälp med finansiering. 5

6 Samtliga aktörer, över 50 stycken, som har anmält intresse för medverkan i steg 2 av HCS kommer att kontaktas för finansiering, vilket också kommer att inkludera medfinansiering av det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden. Nedan framgår budget för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden : Moment Projektledning Certifieringssystemsutvärdering Kostnadsutvärdering Checklista och indikatorer Kommunikation Totalt Samrådsprocess och integration Inom certifieringssystemet BREEAM Communities beaktas social hållbarhet, utgående från en aktiv samrådsprocess med det aktuella områdets olika intressegrupper. Dialog, arbete i större och mindre grupper, workshops, och andra samrådsmetoder premieras. En viktig aspekt i BREEAM Communities är att undvika segregering inom och av själva området och därför premieras en blandad boendestruktur utifrån socio ekonomiska aspekter. Affordable housing är en aspekt som är obligatorisk inom BREEAM Communities, där en balanserad blandning av olika boendeformer och speciellt bostäder till rimliga priser, premieras. I Sverige jobbar man mycket med blandad demografisk struktur, som tillsammans med de två ovanstående aspekterna kommer att ges en stor tyngd vid projektets utvärdering av certifieringssystem för befintliga områden. Samrådsprocesser och integration kommer att ges en lika viktig tyngd i framtagandet av den svenska checklistan för omvandling av befintliga områden som de andra hållbarhetsaspekterna kopplade till miljö och ekonomi. Bättre tillgänglighet och att underlätta för funktionshindrade Inom BREEAM Communities kategori Communities finns aspekter kopplade till funktionshindrade, som kommer att bli lika viktiga att beakta vid ombyggnation som vid nybyggnation. Vår erfarenhet från steg 1 av HCS är dock att dessa aspekter bör skärpas för att möta de svenska kraven. Vi kommer att ha det senare som utgångspunkt när vi utvärderar certifiering av befintlig bebyggelse för att säkra dessa rättmätiga behov. Vi kommer också att beakta det svenska synsättet på ökad tillgänglighet för kvarboende i utvärderingen. Samverkansformer Att jobba med ett certifieringssystem för byggnader och stadsdelar, oavsett om det är nya eller befintliga objekt, resulterar generellt i ökad samverkan och dialog mellan de berörda. Detta är speciellt tydligt när det gäller certifiering av befintliga områden. Tack vare den strategiska genomtänkta strukturen hos ett certifieringssystem möts olika aktörer i projektet redan i ett tidigt skede. Den tydliga strukturen som ett certifieringssystem har skapar inte bara bättre förutsättningar för samverkan redan initialt, det sätter också fortsättningsvis samverkan i fokus. Dessa nya 6

7 samverkansformer blir således mer uthålliga än vad vi normalt är vana vid, speciellt är detta tydligt när det gäller certifiering av stadsdelar. Vår erfarenhet bygger ju hittills på nya stadsdelar men vår ansats i detta projekt är att det i än högre grad kommer att gälla befintlig bebyggelse. Hållbarhetsaspekter I certifieringssystem, som t.ex. BREEAM Communities, ingår aspekter för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här kommer några konkreta exempel på frågor som ingår i BREEAM Communities: Ekologisk hållbarhet: Översvämningsrisk, energieffektivisering, förnybar energi, vattenkonsumtion, miljöanpassat materialval. Ekonomisk hållbarhet: Arbetstillfällen, främja företagande, investeringar Social hållbarhet: Affordable housing, brottsförebyggande och trygghet, social mångfald och integration. I en svensk version skulle projektgruppen vilja inkludera fler frågor avseende social hållbarhet än de som ingår i BREEAM Communities. Klimateffekter I ett certifieringssystem för befintliga stadsdelar kan man formulera krav avseende energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att främja hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik) m.m. vilket i sin tur har stora effekter på minskning av koldioxidutsläpp. Krav ska även ställas på hur uppföljning ska utföras. I många stadsutvecklingsprojekt har man ambitionen att vara klimatneutral, men systemgränser för vad man menar med detta varierar mellan olika kommuner (ingår t.ex. boendes resor, konsumtion o.s.v)? Dessa frågor kommer att lyftas i projektet och krav kommer att ställas på uppföljning, åtgärder m.m. för att nå en viss poängnivå. Förmedling och användning av resultat Resultatet riktar sig till kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl. som kan vara involverade i en certifieringsprocess. Likaså riktar sig resultatet till statliga verk och departement. Resultatet kommer att spridas främst via Sweden Green Building Council och hemsidan samt genom alla projektdeltagares nätverk, t.ex. SKL, Uthållig kommun, SBUF, Avfall Sverige, Svenskt Vatten m.m. All information om projektet kommer att finnas på och eventuellt hos (eller länk från sidan). IVL Svenska Miljöinsitutet AB Åke Iverfeldt, Fil. Dr. Vice VD 7

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) genomförs följande fyra delprojekt som har fått medel från Delegationen

Läs mer

Future Cities Framtidens städer

Future Cities Framtidens städer Future Cities Framtidens städer Städerna växer snabbt. Idag bor 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas 75 procent göra det. Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt

Läs mer

Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer

Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer Ann-Kristin Karlsson, Sweden Green Building Council och Michael Sillén, Malmö stad Agenda Vad är hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Läs mer

Ger hållbara projekt mätbarhet?

Ger hållbara projekt mätbarhet? Ger hållbara projekt mätbarhet? Ger mätbarhet hållbara projekt? 1 HCS - HÅLLBARHETSCERTIFIERING AV STADSDELAR Rinkeby, Stocholm Ett av HCS betatestområden Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA

Läs mer

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Peter Carlsson/Etsabild AB sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna.

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen!

En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen! INBJUDAN En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige Vy från Göteborg. Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september Företag inom

Läs mer

as, 1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

as, 1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT as, 1 BoxcJÄHonen rop HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Daniel Högberg/Folio sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen

Läs mer

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr 1413-2738/2011 (P14) Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

FOCUS 11. Certification of urban districts

FOCUS 11. Certification of urban districts FOCUS 11. Certification of urban districts Moderator: Ann-Kristin Belkert, Director, Citylab, Sweden Green Building Council Tomas Gustafsson, Program Director, Citylab, Sweden Green Building Council (Sweden)

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Verkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed

Verkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed Verkställande direktören för Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB redovisar härmed Program för verksamhetsåret 2016 Verksamhetsprogram Nuläge Sweden Green Building Council växer

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan BID ett verktyg i stadsutveckling Från problemområde till innovationsområde Uppskalningen FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan Bakgrund Sofielund Malmömodellen BID (Business Improvement District) verktyg

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014. HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland LÅGAN Rapport december 2014 Eva Lingwall Slutrapport Lågan Nätverket Hållbart byggande i Värmland Projekt 7952

Läs mer

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL REKOMMENDATION AVSEENDE UTVECKLING OCH ANVÄNDNING AV HÅLLBARHETSCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR I SVERIGE 2012-12-13 Förord Allt började med en idé.

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad

Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad 2014-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/540-201 Kommunstyrelsen Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment 2012-12-07 Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Smart Built Environment

Smart Built Environment Smart Built Environment Vad är Smart Built Environment? Ett av 16 strategiska innovationsprogram för svensk konkurrenskraft Ett 12-årigt strategiskt FoI-program 100 + 100 Mkr för en startperiod till och

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Karin Albinson Närvarande Anders Lundberg, MSB Patrik Perbeck, MSB Karin Albinson, MSB Stefan Anering, MSB Rickard Silverfur, Fastighetsägarna

Läs mer

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet 2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling

Läs mer

RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg 2014-09-10

RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg 2014-09-10 RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel Fredrik Frensborg 2014-09-10 WSP Analys & Strategi Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar

Läs mer

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Försöksverksamhet i Fagersjö

Försöksverksamhet i Fagersjö Sida 1 (6) 2015-11-23 Försöksverksamhet i Fagersjö På stadsdelsnämndens sammanträde den 11 juni 2015 fick förvaltningen i uppdrag att starta en försöksverksamhet för ökat demokratiskt deltagande och inflytande

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Smart Built Environment

Smart Built Environment Smart Built Environment Digitaliseringen som drivkraft för samhällsbyggandets förändring Den största enskilda satsningen inom samhällsbyggande någonsin Vad är Smart Built Environment? Ett av 16 strategiska

Läs mer

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal. Tjänsteutlåtande Projektledare 2014-03-04 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: Anne-Sophie.Arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Arbetsupplägg för projektet Väsby Entré och projektbudget

Läs mer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer BOVERKETS NR 01-71-1054 9012 Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik 08-508 264 54 Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2010 Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

2013-09-19 S2013/6411/PBB

2013-09-19 S2013/6411/PBB Remiss 2013-09-19 S2013/6411/PBB Socialdepartementet Plan-, bygg- och bostadsenheten Ludvig Lundgren Telefon 08-405 32 57 Remiss av promemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Remissinstanser:

Läs mer

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2014-06-18 1(4) Handläggare Paulina Navréd HSB Produktion AB Box 8310 104 20 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. Boverkets

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer