Lärares sätt att arbeta med nyanlända elever

Transkript

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Fakulteten för lärande och samhälle VAL- projektet Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Lärares sätt att arbeta med nyanlända elever Teachers different ways of working with newcomers Magda Esmail Lärarexamen 90hp Vårterminen Examinator: Nils Andersson Handledare: Johan Lundin

2 Abstract Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever? Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren. Nyckelord: interkulturell undervisning, lärares arbetssätt, nyanlända elever, skolsituation Antal ord: 9889

3 Innehållsförteckning Teachers different ways of working with newcomers Inledning Syfte och problemformulering Frågeställning Avgränsning Begreppsdefinition Nyanlända elever Inkludering Modersmål Studiehandledning på elevens modersmål Tidigare forskning Nyanlända elevers skolsituation utifrån lärares perspektiv Betydelsen av studiehandledning och modersmålsundervisningen Inkludering som mål i lärarnas arbetssätt Teoretiskt perspektiv Interkulturell undervisning Metodologiska utgångspunkter Metodval Urval Genomförande Empiri Lärarnas arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Lärarens syn på nyanlända elever Analys och diskussion...30

4 7.1 Analys av lärarnas arbetssätt med nyanlända elever Analys av lärarens arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Analys av betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Analys av lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Analys av påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Analys av samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Analys av lärarens syn på nyanlända elever Diskussion Vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga Bilaga

5 1 Inledning Att åka runt i världens olika länder som en resenär för nöjets och tidsfördrivningens skull är en sak. Men att åka till ett främmande land som en flykting eller asylsökande med hemska minnen, stora bekymmer, rädsla, otrygghet och tvång är en helt annan sak. När en människa blir tvungen till att fly från sitt ursprungsland till ett nytt land på grund av svåra förhållanden, stöter denne på olika hinder och svårigheter. Förra året sökte över personer asyl i Sverige och såhär in på det nya året kan jag konstatera från Migrationsverkets statistik (Migrationsverket1 2016) att förra hösten och vinterns rejäla ökning av antalet flyktingar som anlänt till Sverige inte har stannat av. Varje vecka kommer fortfarande runt 2000 nya asylsökande in i Sverige och man beräknar att det nästa år kommer anlända ungefär lika många (Migrationsverket2 2015). Det är alltså en helt ny situation som Sverige står inför, aldrig någonsin har Sverige varit med om en massmigration som i dagens läge. Första anhalten för många av dessa människor är inskolningen av deras barn. Inskolningen innebär att de nyanlända eleverna kommer i kontakt med svensk kultur, traditioner, historia, vardagliga praktiska saker och liknande. Allt i undervisningen, läraren, litteraturen, klassrummet, eleverna och skollokalen är för många första inblicken i deras framtida svenska liv. Många nyanlända elever möts i början av en total förvirring på grund av att föräldrarna ofta är upptagna med att etablera sig i det nya samhället. Etableringen innefattar ofta inskrivning hos olika instanser, vilket även inkluderar att skriva in barnen i relevant skola. Då skolan för många är just den första kontakten med det svenska samhället och ett första steg i ett nytt liv i Sverige, är det viktigt att skolan är välfungerande och effektiv. Med tanke på att massinvandringen, dess 1

6 konsekvenser och påverkan idag är ett högaktuellt tema har jag valt att fokusera på och beskriva lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. 1.1 Syfte och problemformulering I klassrummet bemöter lärarna de nyanlända elever som har olika kulturer, språk, tradition och bakgrund. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla elever i klassen får det de behöver. Syftet med denna empiriska studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Anledningen till att jag vill studera lärarnas arbetssätt med nyanlända elever beror på att Sverige idag är ett mångkulturellt land. Detta har särskilt ökat under den senaste tiden i samband med flyktingvågen. Flyktingvågen har medfört ett stort antal nyanlända elever i den svenska skolan. Det är elever som saknar någon som helst kunskap om det svenska språket och de har heller inga kunskaper om det svenska skolsystemet. 1.2 Frågeställning Hur ser lärares arbetsätt ut med nyanlända elever? 1.3 Avgränsning I denna studie kommer jag att fokusera på inlärning i form av språkinlärning hos nyanlända elever i årskurserna 1-3 och som har ett befintligt modersmål, vilket vidare kommer att ligga till grund för ett nytt inhämtat främmande språk, i detta fall det svenska språket. Årskurserna 1-3 kommer att studeras 2

7 på en skola i Malmö Kommun. Jag vill även betona att min studie är ur ett lärarperspektiv och inte ur ett elevperspektiv. 3

8 2 Begreppsdefinition I detta avsnitt kommer jag att definiera de centrala begrepp som jag kommer att använda och som är förekommande i min studie. 2.1 Nyanlända elever För att en elev ska anses vara en nyanländ elev så finns det tre olika kriterier som måste vara uppfyllda. Det ena kriteriet är att eleven ska ha anlänt till Sverige i anslutning till skolstarten, eleven ska ha ett annat modersmål än det svenska språket och det sista kriteriet är att eleven inte behärskar det svenska spraket över huvudtaget (Bunar, 2010, s. 14). 2.2 Inkludering Inkludering innebär att skolan ska undvika särlösningar och istället ska skolan ha som mål att alla barn och elever ska vara delaktiga både socialt och i sitt lärande (Nilhom 2012, s.20). 2.3 Modersmål Definitionen av modersmål refererar till förstaspråket som barnet lärt sig i tidig ålder i en annan miljö, i detta fall i en annan miljö än Sverige. I denna miljö ska språket kännetecknas som huvudspråk i kommunikationen. En person som exempelvis har föräldrar som talar varsitt språk, kallas för flerspråkig (Skolverket1 2015). 4

9 2.4 Studiehandledning på elevens modersmål Studiehandledning på elevens modersmål är avsedd för de elever som saknar förmåga att följa undervisningen på det svenska språket i klassrummet. Utöver detta måste eleven visa på att han eller hon inte kommer att uppnå kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Utformningen av studiehandledningen kan se ut som så att den ges i form av en extra anpassning som kompletterar den ordinarie undervisningen (Skolverket2 2015). 5

10 3 Tidigare forskning I detta avsnitt kommer jag att presentera tidigare forskning som berör mitt forskningsområde om lärares arbetssätt med nyanlända elever. Det som kommer att presenteras i tidigare forskning handlar om nyanlända elever ur ett lärarperspektiv, betydelsen av studiehandledning och modersmål samt inkludering. 3.1 Nyanlända elevers skolsituation utifrån lärares perspektiv Åke Huitfeldt (2015) har i sin studie Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning undersökt mötet med nyanlända ungdomar i samband med idrottsundervisningen. Detta gör Huitfeldt med hjälp av intervjuer med lärare. I Huitfeldts studie framgår det att elevernas olika uppväxt har en påverkan på de nyanländas skolarbete. De nyanlända elevernas skilda bakgrunder leder till att mötet med idrottsundervisningen har en hög grad av variation. Denna variation har att göra med att vissa elever aldrig förut haft idrottsämnet att göra (Huitfeldt 2015 s. 66 f.). En annan studie av Kerstin Falk och Catharina Friborg vid namnet Nyanlända elever - Lärares och rektorers tal om nyanlända elevers lärande och utveckling av läs- och skrivförmåga är syftet med studien att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända, samt hur detta tal överensstämmer med lärarnas undervisning (Falk & Friborg 2014, s.2). I Falks och Friborgs resultat kommer författarna fram till att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever hänger ihop med hur undervisningen genomförs under de lektioner som de båda 6

11 författarna har observerat. Med detta menar författarna att undervisningen ibland utgår från en kategorisk syn och ibland utgår undervisningen från ett relationellt perspektiv. När det gäller att undervisningen utgår ifrån ett relationellt perspektiv menar författarna att de nyanlända eleverna bör placeras i klasser där pedagoger med olika professioner samverkar. Det råder nämligen flexibilitet i klasserna, vilket innebär att de nyanlända eleverna kan grupperas på olika sätt vid läs- och skrivsituationer. Vad författarna menar med ett kategoriskt perspektiv innebär detta att de nyanlända eleverna bör undervisas vid sidan av den ordinarie klasrumsundervisingen. Denna undervisning vid sidan av den ordinarie klassrumsundervisning är det andraspråkslärare och speciallärare som ansvarar för. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll och uppgift i detta fall är att arbeta för att undervisningen för nyanlända elever i skolan ska bygga på kommunikation, delaktighet och lärande (Falk & Friborg 2014, s29-32). Tidigare forskning har dessutom visat att de undervisande lärarnas och rektorers agerande har stor betydelse och inverkan på hur andraspråksundervisning genomförs (Fridlund, 2011; Gruber, 2007; Lahdenperä, 1997; Runfors, 2003; Torpsten, 2008). I skolverkets publikation Nyanlända elever i fokus understryks att det är faktorerna inne i klassrummet, som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering som har avgörande betydelse för nyanlända elevers lärande och måluppfyllelse (Skolverket, 2013 a). Anna Kaya är ännu en som har gjort en studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända elever. Syftet med Kayas fallstudie är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer har författaren beskrivit beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Det som Kaya kommer fram till i sin studie, i enlighet med de intervjuade lärarna, är att lärarnas egna undervisningar är fyllda med aspekter som är av ytterst vikt för de 7

12 nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarnas genrebaserade undervisning utgår från de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Undervisningen kännetecknas av bland annat meningsfullhet. Författaren Kaya kommer även fram till att de nyanlända elevernas modersmål används som resurs i lärandet. I undervisningen ges de nyanlända eleverna ett stort talutrymme och de ges även flera olika varierade möjligheter till interaktion. Resultatet bekräftar dessutom bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan (Kaya 2014). Gunilla Ladberg och Ola Nyberg skriver i sin bok Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola att det finns faktorer som kan spela en avgörande roll för de nyanlända elevernas skolsituation. Dessa faktorer är exempelvis starka känslor såsom sorg, saknad och minnen från det förflutna som är skräckfyllda. Sådana faktorer kan påverka eleverna negativt och hindra dem från fokuseringen. Med detta menar Ladberg och Nyberg att elevernas hjärna är alldeles för upptagen av de starka känslorna att det inte finns energi över för något annat. Konsekvenserna av detta är att de nyanlända eleverna lider av språkbrister som resulterar i att de känner sig utanför. De nyanlända eleverna får heller aldrig någon chans att komma in i kamratgrupperna (Ladberg & Nyberg 1996, s.14). I en forskning av Lena Granstedt, om lärares tolkningsrepertoarer i samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar, grundar forskningen sig på intervjuer med lärare. Dessa lärare arbetar på två olika skolor. På den ena skolan går det ett fåtal elever med utländsk bakgrund, detta till skillnad från den andra skolan som bestod av minst 20 % elever med utländsk bakgrund. Det som Granstedt kommer fram till i sin forskning är att de nyanlända eleverna ansågs vara ett problem men samtidigt en del av skolans mångkulturella projekt. Granstedt skriver även i sin forskning om lärarnas syn på de nyanlända eleverna och de beskrivs som bland annat överkänsliga. 8

13 Något intressant är även att Granstedt talar om diskriminering av eleverna. Men detta är något som de intervjuade lärarna avfärdar av rädsla att anses vara rasistiska. Det övergripande som Granstedt åstadkommer är att andraspråkseleverna uppfattas som något problematiskt i skolorna. Å andra sidan menar Granstedt att detta går att åtgärda genom att ta till sig en mer likvärdig utbildning för alla. Denna likvärdiga utbildning skulle kunna existera med ett närmare samarbete med modersmålslärarna och att skolan rekryterar fler lärare med utländsk bakgrund. Lärare med utländsk bakgrund kan vara en fördel om de har liknande bakgrund som de nyanlända eleverna. Detta leder till en djupare förståelse för frågor som rasism och diskriminering. De intervjuade lärarna nämner också att de nyanländas utveckling kan förbättras med hjälp av ett närmare samarbete med de nyanländas föräldrar. Lärarna ser ett problem med invandringen som vidgats. Med detta menar de intervjuade lärarna att multikulturalismen som är ett resultat av invandringen, har förändrat synen på pedagogiken, ledarskapet, relationer, identiteter, läroplaner och liknande (Granstedt 2006, s ). Det finns ännu en rapport av myndigheten för skolutvecklingen Etnisk mångfald i utbildningen: en översikt över politik, forskning och projekt. Denna rapport handlar om etnisk mångfald i utbildningen och är sammanställd av Camilla Hallgren, Lena Granstedt och Gaby Weiner. Författarna har analyserat styrdokument, utbildningspolitik, erfarenheter och strategier för att motverka rasism i skolan. Deras slutsats är att det skett en långsam reducering av tillägnandet av det svenska språket av de nyanlända eleverna. Med detta menar författarna att det inte finns någon annan grupp än bara de nyanlända eleverna som drabbas hårt. Detta med tanke på att de nyanlända eleverna är helt nya i landet och i skolan och har därutöver stora brister i språkkunskaper samt skolsystemet. Utöver de nyanlända elevernas brister i skolan så är de ofta traumatiserade av tidigare händelser. De nyanlända framställs som annorlunda, men samtidigt förväntas de uppträda och prestera som den svenska eleven (Hällgren, Granstedt& Weiner 2006). 9

14 Det följer vissa ansvar i att lära sig ett nytt språk. Såsom uttal, grammatik, automatiserat tal, ordförråd samt pragmatik (Ladberg, 2000, s.64). Uttal är språkets ljud och melodi, vilket kan vara en svår del i processen på grund av att man sedan tidigare lärt sig andra ljud och melodier i ett annat språk. Denna del är viktig och leder till ett flytande tal som i sin tur leder till en effektiv kommunikation. I brist på ett flytande tal känner individen en frustration över att inte kunna uttrycka sig. Inlärningen av grammatiken underlättar förståelsen för språkets system som även det bidrar till ett mer flytande tal. Förståelsen innebär mer kunskap i meningsbyggnad samt ordbildning. En ökning av ordförrådet är viktigt i det nya språket. Vi hör ord och memoriserar dem för att förstå vad vi lär oss och använder dem senare i kommunikationen för att göra oss förstådda. Detta samspel sätts ihop under inlärningen för att kommunikationen sedan ska fungera i verkligheten menar Ladberg (2000). Både tal- och skriftkunskaper måste utvecklas under processen. Den skriftspråkliga kompetensen innebär att kunna läsa och skriva. Under inlärningen av talet lär man sig hur bokstäverna förhåller sig till varandra och samtidigt det första steget i alfabetiskt skriftspråk, vilket vidare ger en förståelse för hur bokstäver förhåller sig till de talade ljuden. Enligt Ladberg innebär lärandet av ett nytt språk även att lära sig en ny kultur. Med detta menar Ladberg att språk både är ett socialt och ett kulturellt fenomen. Det är svårt att lära sig ett språk utan att samtidigt ingå i ett socialt och kulturellt sammanhang (Ladberg, 2000, s.72). För andraspråkselever är det lättare att lära sig ett nytt språk. Studier har visat på att om elever först lär sig skriva och läsa på det egna språket kommer det att underlätta inlärningen av det nya språket (Axelsson 2004, s. 505). Kunskaperna i det egna språket används som en grund till det nya språket (Ladberg 2004, s. 117). Vidare menar Ladberg att bara det att elever får använda det ursprungliga språket ger positiv inställning till att lära sig ett nytt språk. Språkets början har sin grund i behovet av att vilja uttrycka sig genom kommunikation med andra individer. Faktorer som spelar roll när det gäller 10

15 första inlärningen är kringvarande miljö samt barnets egenskaper. Monica Westerlund belyser detta i sin bok Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. Även här ser vi att se, höra och känna är viktigt för utveckling. Att förstå vilken rörelse eller vilket ljud som tillhör ett ord hjälper barnet att vidare använda det för att uttrycka sig i en kommunikation. Motoriken blir därför ett steg i processen som gynnar kopplingen mellan ljudupptagningen och begreppsuppfattningen (Westerlund 2009, s.13-21). Ladberg (2000) menar att barnet kan behöva hjälp med andra svårigheter än de svårigheter läraren tror att det gäller. Det är inte alltid lätt att förstå vad barnet behöver stöd för. Läraren behöver erfarenhet och kunskap om flerspråkiga barn och vilken undervisning som är mest effektiv och som utvecklar barnet på bästa sätt. Läraren behöver i allmänhet kunskap om språkinlärning och därmed kunna bedöma vad som är ett lämpligt stöd för nyanlända elever. Genom att undervisning grundar sig i elevens tidigare kunskap av det gamla och nya språket uppnår läraren effektiv inlärning. Läraren använder då den tidigare inlärningen som en tillgång och inte som en belastning, vilket uppmuntrar och stöttar eleven mentalt och socialt. Väljer läraren att inte följa denna process i inlärningen kan det uppstå svårigheter menar Ladberg (2000, s.8). 3.2 Betydelsen av studiehandledning och modersmålsundervisningen Vikten av modersmålsundervisningen och studiehandledning betonas i boken Mer än ett modersmål. Hemspråksdidaktik (Paulin, 1994): Det är viktigt att alla nyinflyttade elever får undervisning i hemspråk och studiehandledning. Speciellt avgörande är det sistnämnda. Undervisning på det egna språket i olika ämnen är den enda garantin mot avbrott i språk och därmed i tankeförmågans utveckling. Annars blir det så att barn under några år inte har tankestimulans eftersom det dröjer innan svenskan har utvecklats till den nivå där barnet utvecklingsmässigt befinner sig. Följden blir att eleven får det mycket svårt under högstadietiden (s.25). 11

16 Studiehandledaren fyller en viktig funktion för den nyanlända eleven, detta då studiehandledningen påskyndar ämnesundervisningen i den ordinarieklassen. Detta beror på att all kunskap inom de olika ämnena är tack vare studiehandledningstiden som skapar stöd för den nyanlända eleven, främjar hennes/hans lärande och utveckling (Skolinspektionen, 2009, s.22). Det är skolans skyldighet att se till att nyanlända elever får en studiehandledare i modersmålet. Det är alltså skolan som ansvarar för studiehandledningen. Det är dessutom vetenskapligt belagt med tidigare forskning att ämnesbegrepp faktiskt bekräftas och fastslås genom att de används i både det svenska språket och även modersmålet. Det finns även skolor som sköter detta ansvar på ett smidigt sätt, nämligen genom att undervisningen hålls i både det svenska språket och även modersmålsspråket. Anledningen till detta är att skolan inte vill att det ska finnas några språkliga hinder för att uppnå kunskap. Språket ska alltså inte vara det avgörande för nyanlända elevers kunskap i teori och i praktik. Det som också kan vara till hjälp för de nyanlända eleverna, till skillnad från studiehandledningen och parallell språkundervisning, är hjälpmedel i form av lexikon, digital information och ämnesläromedel. Dessa hjälpmedel är på modersmålet för att utveckla de nyanlända elevernas språkkunskaper på ett effektivt sätt. Det är alltså skolans skyldighet att se till att nyanlända elever får en studiehandledare i modersmålet (Skolverket, 2008, s.15). Det finns en rapport från Linköpings kommun som Bunnar nämner i sin forskningsöversikt (2010, s.56). Denna rapport innefattar 19 intervjuer med personer som arbetar med att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Det som Bunnar lägger vikt vid är att intervjupersonerna ser på modersmålsläraren som en viktig komponent angående samarbetet dem emellan. Utöver Bunnars forskningsöversikt så menar Rodell Olgac på att modermålsundervisningen verkligen har en betydande roll. Detta då modersmålsundervisningen utgör en viktig del och ett stöd för de nyanlända 12

17 barnens språkutvecklig och även identitet. Olgac menar också på att det är av vikt att det råder ett samarbete mellan förberedelseklassen och modersmålsläraren (1995, s.20). 3.3 Inkludering som mål i lärarnas arbetssätt Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får den likvärdiga utbildning de enligt lagstiftningen, demokratiskt och moraliskt, har rätt till (Bunnar 2015, s.10). Inkludering är ett mål som många lärare och skolor vill uppnå för elever med särskilt stöd. Utgångspunkten är att skolan och förskolan ska vara anpassade för alla barn och elever. Med detta menar Claes Nilhom att det inte är meningen att barn och elever ska anpassa sig efter skolans verksamhet som egentligen inte är utformad för dem. Essensen med inkludering är att skolan ska undvika särlösningar. Det som är intressant med detta är att styrdokumentens riktlinjer och mål har en tillåtande attityd till särlösningar. Å andra sidan så framgår det i skollagen och läroplanen förenliga idéer med inkludering. Ett exempel på sådana idéer är att elever ska visa respekt för grundläggande demokratiska värderingar och visa tolerans. Något som Nilholm finner problematiskt är att begreppet inkludering inte nämns i de viktiga styrdokumenten. Det finns de som menar att inkludering och delaktighet i skolan är av stor vikt och bör prioriteras som ett utav de första målen som skolan måste uppfylla. Trots detta lyfts inte begreppet inkludering fram i skollagen eller i Lgr 11. Detta är intressant då inkludering faktiskt varit eftersträvanvärt i olika forskningar gällande specialpedagogik. I skolhistorien finns det en rad olika exempel på elevgrupper som exkluderats i skolan från undervisningen. Detta är en form av särlösningar och har bestått av exempelvis specialskolor, särskilda undervisningsgrupper och specialklasser (Nilholm 2012, s.34-35). 13

18 I Sverige etablerades ett parallellskolesystem med två olika utbildningsnivåer. Den ena nivån var för de privilegierade folkgrupperna och den andra nivån var för resten av folkmassan. När den svenska grundskolan etablerades så innebar detta att alla elever skulle gå i en gemensam grundskola. Vid denna tidpunkt bestod Sverige av ett etniskt homogent folk, vilket innebar att det vid denna tid inte var en fråga om svenskar och invandrare. På den tiden var det frågan om olika samhällsklasser som skulle mötas i en gemensam grundskola. Trots detta fanns det flera elever som ansågs att inte passa in i den vanliga undervisningen. Istället hänvisades dessa elever till andra former av undervisning som exempelvis hjälpklasser, skolmognadsklasser, läs- och skrivklasser, synklasser, hörselklasser och observationsklasser. Elever som hade någon sorts funktionsnedsättning hänvisades till specialskolor och fick inte gå i hemortens skola. Mot slutet av 1960-talet integrerades specialpedagogiken allt mer tillsammans med den vanliga undervisningen (Nilholm 2012, s.35) Enligt Nilholm så innebär inkludering att se på elevernas olikheter som en tillgång och positiv i den meningen. Med detta menar Nilholm att om alla elever inkluderas så resulterar detta i att de blir undervisade i den klass de tillhör och att delaktighet blir viktigare än elevens prestation (Nilholm 2012, s.36). 14

19 4 Teoretiskt perspektiv 4.1 Interkulturell undervisning Under 1980-talet var det många som invandrade till Sverige. Med tiden blev Sverige ett land som kännetecknades av flera olika kulturer. Detta resulterade i att skolan blev en mötesplats där barn och ungdomar fick chansen att lära sig mer om olika kulturer genom att mötas med varandra. När skolan bestod av så många olika kulturer var det dags att införa en interkulturell skolundervisning. Detta var en ny metod i skolan som gick ut på att undervisningen formades från den mångkulturella utvecklingen i samhället. Denna utveckling bestod av interkulturell kontakt (Lahdenperä 2004, s.11). Inom forskingen kring den interkulturella undervisningen finns det två förekommande begrepp, nämligen mångkulturell och interkulturell. Definitionen av mångkultur är personer med olika kulturella bakgrunder. Definitionen av interkulturell är personer som befinner sig i ett mångkulturellt sammanhang som agerar tillsammans (Sollentuna kommun). I en interkulturell undervisning är huvudfokuset att uppnå en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder hos varje deltagare. Syftet med interkulturell undervisning är också att utveckla en mer positiv inställning till andra kulturer. Denna positiva inställning kommer i sin tur att resultera i att kunna interagera bättre med andra människor. På så sätt utvecklas ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot egna fördomar om andra människor (Sollentuna Kommun). Målet med den interkulturella undervisningen är att bland annat kunna skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och 15

20 närsamhället. Vikten av den interkulturella undervisningen är, som sagt, att kunna integrera olika minoriteter, nationaliteter och kulturer för att i sin tur öka möjligheten för inkludering i samhället. Då vi talar om interkulturalitet i samband med undervisning och pedagogik är det viktigt att definiera begreppet pedagogik. Begreppet pedagogik innebär lärande, vägledning, progression, utbildning, handledning och fostran. Lärarna ska kunna använda pedagogiken som ett redskap för att kontinuerligt kunna utveckla och utöka elevers kunskap. Då interkulturalitet grundar sig i kultur, är det även viktigt att i detta skeende definiera begreppet kultur. Lahdenperä (2004) definierar kultur i form av: Normer och värderingar, värdesystem, trosföreställningar Tänkande och språket, historier, humor, berättelser, jargong Känslouttryck, sinnesstämningar, känsloyttringar Traditioner Artefakter, dvs. konst, maträtter, musik, dans, byggnader osv Kommunikation och relation Personlighetsaspekter, självkänsla, personlig hållning Lahdenperäs (2004) menar att det blir betydligt lättare att förstå interkulturalitet i samband med undervisningen och pedagogiken om man förstår begreppet kultur som definierats ovan. Med hjälp av Lahdenperäs definition av kultur kan lärare på ett smidigt sätt undervisa elever om andra kulturer och innebörden av begreppet kultur. Då målet med interkulturalitet är att kunna uppnå tolerans, social rättvisa, ömsesidig respekt och jämlikhet, är skolan ett perfekt forum för att uppfylla detta mål. För att kunna få en djupare förståelse av interkulturalitet så är det skolans roll att på ett pedagogiskt sätt lära eleverna om felaktiga antaganden och generaliseringar i samband med mötet med andra människor. Dessa antaganden och fördomar kan handla om exempelvis klasskillnader eller rasism. Interkulturaliteten ska kunna öka förståelsen för detta (Lahdenperä (red.), 2004, s.15). 16

21 Interkulturell pedagogik i undervisningen är en metod och ett förhållningssätt som kan användas inom alla ämnen i skolan och har som mål att sätta ett avtryck i skolmiljön (Lorentz, 2009, s.107). Därav är skolan en viktig mötesarena där ungdomarna får chansen att väcka interkulturella möten till liv. Skolan brukar även vara den enda arenan för elever där sådana möten kan äga rum. I detta fall har lärarna en viktig roll då de måste visa medmänsklighet, empati och solidaritet (Lahdenperä 2004, s.137). Interkulturell kommunikation är en utav de centrala punkterna för interkulturell undervisning. Interkulturell kompetens är förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter" (Lorentz, 2009, s.115). Människor är väldigt olika och detta beror på bland annat olika bakgrund i form av uppväxt. Detsamma gäller uppfostran som förklarar de olika skilda kulturerna bland människorna. För att begripa kommunikationen mellan människor kan skillnader och likheter vara avgörande. Detta då skillnader och likheter ger oss en bredare förståelse (Lorentz, 2009, s.140). Den interkulturella pedagogiska undervisningen är fundamentet för förståelsen av människors relationer och att ifrågasätta vår egen syn på oss själva. Den interkulturella undervisningen hjälper även till att förklara det som vi inte förstår hos andra människor. Därav är interkulturell pedagogik lämplig för undervisningen för att reda ut fördomarna vi har om andra människor (Lorentz, 2009, s.142). 17

22 5 Metodologiska utgångspunkter 5.1 Metodval Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever Jag har alltså inte för avsikt att fastställa en kvantitet eller mäta hur ofta något förekommer (Teorell 2007, s.264). Jag har heller inte för avsikt göra någon komparativ studie där jag jämför olika fall med varandra. Istället avser min studie att beskriva tre lärares arbetssätt med nyanlända elever. En intervjustudie är lämplig för min studie då jag vill gå in på djupet med mycket information att tillgå. Detta till skillnad från en extensiv studie som fokuserar på flera fall med lite information att tillgå (Teorell 2007, s ). För att beskriva lärarnas arbetssätt med de nyanlända eleverna kommer jag att samla in empiri från semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer går ut på att jag har en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Å andra sidan är jag ändå flexibel när det gäller frågornas ordningsföljd. Jag kommer dessutom vara flexibel när det gäller vad intervjupersonerna kommer att ta upp. Med detta menar jag att betoningen ligger på intervjupersonernas utformning av svar, idéer och synpunkter (Denscombe 2009, s ). 5.2 Urval Jag kommer att intervjua tre olika lärare som jobbar på en och samma skola i Malmö kommun. Kriteriet vid urval av lärare var behörighetskrav och att de undervisar elever i årskurs 1-3 på grundskolan. Oavsett storleken på en undersökning så ska målet vara att urvalet är så representativt som möjligt 18

23 (Bell 2000). Detta stämmer överens med mitt urval då den ena läraren undervisar årskurs 1, den andra undervisar årskurs 2 och den tredje undervisar årskurs 3. Anledningen till att jag valt dessa årskurser beror på att jag anser att denna ålder är den viktiga åldern för de nyanlända eleverna. Med detta menat så innebär det att barn i den åldern kan vara exempelvis mer tillbakadragna, rädda, oroliga och sårbara än äldre nyanlända elever. 5.3 Genomförande Genomförandet av intervjuerna kommer att ske med hjälp av intervjuer ansikte mot ansikte, alltså en direkt kontakt mellan mig och intervjupersonerna som är lärare. Anledningen till att jag väljer ansikte mot ansikte beror på att det är mer personligt jämfört med exempelvis postenkäter eller telefonintervjuer. Med intervjuer ansikte mot ansikte kan jag förvänta mig mer detaljerat resultat och svarsfrekvensen är betydligt högre än bland annat enkäter (Denscombe 2009, s.28-29). Inför mötet med mina intervjupersoner har jag förberett sex frågor som ska besvaras av respektive lärare (Bilaga 1). Jag har skickat ett missivbrev via E-post till skolrektorn (Bilaga 2). I detta utskick presenterar jag mig samt informerar om studiens syfte. I brevet framgår att jag ville genomföra intervjuer med tre lärare från årskurs 1-3. Jag informerar även att intervjuerna kommer att pågå i cirka minuter, samt att intervjun är konfidentiell, vilket innebär att jag inte kommer att röja varken namn eller arbetsplats. Anledningen till att jag skickade missivbrevet till skolrektorn beror på att det är rektorn som ska välja ut tre verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-3. Dessutom var avsikten med kontakten med skolrektorn att han/hon ska vara medveten om vad som pågår i skolan med lärarna. Tid och plats för intervjuerna bokades via telefonsamtal med skolrektorn. Jag kom överens med rektorn om att intervjuerna ska äga rum efter skoltid, detta för att klassrummen ska kunna utnyttjas. En annan anledning till att jag 19

24 valde att intervjua lärarna efter skoltid beror på att lärarna inte ska känna någon stress under exempelvis deras rast eller planeringstid under skoldagen. Intervjuerna med de tre olika lärarna genomförs i slutet av mars 2016 och början på april Med tanke på att intervjuerna är personliga så äger mötet med de tre olika lärarna rum under olika dagar. Anledningen till att jag väljer personliga intervjuer beror på att det bland annat är lätt att arrangera en personlig intervju. Detta beror på att jag endast behöver förhålla mig till en person istället för att få alla tre lärares tider att gå ihop med mig. En annan anledning till valet av personliga intervjuer beror på att jag ska kunna särskilja på källorna i form av bland annat uppfattningar och synpunkter, därav blir det relativt lätt att kontrollera intervjuerna var för sig. De tre separata intervjuerna spelas in på min mobil, vilket de personliga intervjuerna underlättar då det endast är en röst i taget som kan lyssnas på (Denscombe 2009, s.235). 20

25 6 Empiri Nedan kommer jag att redogöra för lärarnas svar på de sex intervjufrågorna. För att ta hänsyn till lärarnas anonymitet kommer jag att benämna lärarna som Sara, Anna, och Karin. 6.1 Lärarnas arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Den första frågan som jag ställde de tre lärarna var: hur går du tillväga när det börjar en ny nyanländ elev i klassen? Sara besvarade den första frågan med att hon försöker att placera in den nyanlända eleven i den grupp där det finns barn som pratar samma modersmål som den nyanlända eleven. Med detta menar Sara att denna placering ger trygghet till den nyanlända eleven med tanke på att denna elev saknar det svenska språket. Sara använder sig av mycket bilder och lek i undervisningen som en metod för att underlätta språkövningen för den nyanlända. Det finns en liten grupp, som Sara kallar det, där de varje vecka jobbar språkligt med enkla vardagsord och bilder med de nyanlända. I denna lilla grupp används bland annat ipad med enkla applikationer som säger orden till bilderna. På så sätt får den nyanlända eleven höra hur det svenska ordet uttalas och samtidigt kan den nyanlända eleven se en bild som underlättar förståelsen av detta ord. Anna besvarade den första frågan med att det allra viktigaste som hon har i åtanke är att inkludera den nyanlända eleven. Med detta menar Anna att inkludering innebär att den nyanlända eleven får vara med i den riktiga undervisningen för att på så sätt känna att han/hon är en del av klassen. Anna försöker även ägna tid med den nyanlända eleven genom att ge 21

26 honom/henne specialuppgifter som består av bland annat bilder för att börja med den nyanlända elevens ordförråd. Anna gör detta både under lektionstid och efter lektionstid. Under lektionstid tar Anna hjälp av specialpedagoger. Det som händer är att specialpedagogen kommer in i klassrummet under undervisningen och hämtar den nyanlända eleven med hans/hennes uppgifter. Detta beror på att den nyanlända eleven saknar det svenska språket och av den anledningen kan han/hon inte vara delaktig i undervisningen. Därav underlättar det för Anna att den nyanlända eleven får träffa specialpedagogen. Förutom specialpedagogen så använder sig Anna också av modersmålslärare som ger studiehandledning. Karin besvarade denna fråga med en stark betoning av relationernas betydelse. Karin tog upp ett exempel på en situation då en nyanländ elev började i klassen. Denna nyanlända flicka var väldigt rädd och otrygg i den nya skolmiljön. Karin menar att allt var nytt för denna flicka. Det som Karin fokuserade allra mest på i den situationen var att skapa en stark relation med den nyanlända flickan. Karin satt med flickan i matsalen och pratade med henne efter lektionstid. Det var viktigt att få denna nyanlända elev att förstå att läraren är där för både hennes skull och alla andra elever. Karin nämner även att det är väldigt viktigt att förbereda de redan befintliga eleverna i klassen att det kommer en ny elev till klassen som inte kan svenska. Karin brukar ha samtal med de befintliga eleverna om hur man kan kommunicera och bete sig med den nyanlända. På så sätt får eleverna i klassen även komma med idéer. Något som Karin även tar upp är att relation inte bara är viktigt mellan läraren och den nyanlända eleven, utan även mellan den nyanlända eleven och de befintliga eleverna. Därför pratar Karin med klassens elever innan den nyanlända elever börjar. Förutom den starka relationen så använder sig Karin av bilder och filmer för att stärka ordförrådet hos den nyanlända eleven. Svenska spel på ipad är också ett verktyg som Karin använder sig utav med de nyanlända eleverna efter lektionstid. 22

27 6.2 Betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Den andra frågan som jag ställde till de tre lärarna var: har du någon bakgrundsfakta om den nyanlända elevens språk, kultur, nationalitet, religion etc? Sara besvarade denna fråga med att i samband med inskrivningen av den nyanlända eleven i skolan, får Sara information om eleven genom barnkortet. I detta barnkort får föräldrarna eller förmyndare fylla i elevens språk och nationalitet. Specialläraren i svenska gör därefter en kartläggning av den nyanlända eleven kort därefter. Anna besvarade denna fråga med att hon inte har någon som helst aning om den nyanlända eleven. Anna tillägger dessutom att hon ibland inte har någon aning om att det ska börja en nyanländ elev över huvudtaget. Anna menar att detta kan ske plötsligt genom att hon en dag i förväg får reda på att det kommer en nyanländ elev dagen efter. I andra fall har det hänt att Anna tillsammans med rektorn, specialpedagogen och den nyanlända elevens föräldrar träffas under ett kort möte strax innan den nyanlända elevens skolstart. Karin besvarade denna fråga med att det, liksom Anna, kunde dyka upp en nyanländ elev i klassrummet utan tillräcklig planering. Det enda som Karin får reda på är den nyanlända elevens språk. Med detta menar Karin att information om den nyanlända eleven sker med kort varsel, exempelvis dagen innan. Karin berättade under intervjun om en situation där Karin hade fått information att det kommer en nyanländ elev dagen efter. På grund av att denna nyanlända elev härstammar från en annan kultur än Karin, kunde läraren inte veta om namnet var på en flicka eller pojke. Karin antog att den nyanlända eleven var en pojke. Dagen efter dök den nyanlända eleven upp och då tyder det sig att det trots allt var en flicka. Karin nämner att sådana småsaker bidrar till en stor förvirring och bemötandet av den nyanlända 23

28 eleven hade kunnat vara betydligt bättre om Karin hade haft mer information att tillgå. 6.3 Lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Den tredje frågan som jag ställde till de tre olika lärarna var: finns det utmaningar som du stöter på i samband med exempelvis den nyanlända elevens språk, kultur, nation eller religion som påverkar lärarens arbetssätt? Sara besvarade denna fråga med att det största problemet som Sara stöter på i samband med den nyanlända eleverna är exempelvis småsaker såsom att alla elever i klassen går till matsalen, idrottshallen eller andra aktiviteter. I sådana situationer menar Sara att den nyanlända eleven kan ha svårt för att förstå sådana enkla instruktioner, vilket resterande elever vanligtvis är vana vid. Sara löser sådana situationer genom att exempelvis använda sig av kroppsspråk eller att ta hjälp av någon annan elev som pratar samma modersmål som den nyanlända eleven. På så sätt menar Sara att detta blir en utmaning i den direkta kommunikationen mellan läraren och eleven och på grund av brist på tillräcklig språklig kommunikation. Ännu ett problem som Sara stöter på är kulturkrocken som inträffar vid enkla situationer där den nyanlända eleven och de andra eleverna missförstår varandra på grund av exempelvis uttryck. Med detta menar Sara att den nyanlända eleven ibland kan uttrycka sig på ett sätt som de andra eleverna inte är vana vid och vice versa. Detta är en kulturkrock som i slutändan blir lärarens utmaning då det är dags att lösa problemet. Ännu ett problem som Sara tar upp är att i Sverige finns det saker som är totalt självklara, till skillnad från den nyanlända elevens uppfattning. Sara nämner ett konkret exempel som att exempelvis vara ute i naturen. Detta betyder en sak för läraren men det kan betyda något helt annat för den nyanlända. Ännu ett exempel som Sara tar upp är att simskola var något väldigt självklart för läraren och de andra eleverna i klassen. Men för den nyanlända eleven var detta inte alls 24

29 självklart då han/hon var rädd för vattnet. Ännu ett konkret exempel är reflexvästar som läraren i Sverige förknippar med exempelvis utflykt. Å andra sidan kan den nyanlända eleven ha ett hemskt minne av reflexvästar som påminner om flykten till Sverige i form av poliser vid gränserna som hade på sig sådana västar. Detta är enligt Sara ett exempel på kulturkrock. Anna besvarade denna fråga med att avsaknaden av ett svenskt språk hos den nyanlända eleven skapar en mur mellan läraren och eleven. Den nyanlända eleven saknar just det språket som används i det klassrummet. Genom att som en nyanländ elev sitta i klassrummet och inte förstå ett enda ord av vad Anna säger, resulterar detta i att eleven börjar känna sig otrygg och utanför. Alla sådana faktorer som utanförskap och otrygghet påverkar de nyanlända eleverna. Anna menar även att välmående är en sådan faktor som påverkar hela kunskapsinhämtningen. Och alla dessa faktorer beror på en och samma sak i detta fall, nämligen avsaknaden av det svenska språket. Genom att den nyanlända eleven känner sig otrygg och utanför leder detta till att den nyanlända inte blir mottaglig av den anledningen att han/hon inte känner sig sedd, förstådd eller hörd. Genom att eleven bara sitter under lektionen och enbart är fysiskt närvarande, blir detta en utmaning enligt Anna. Förutom detta så nämner även Anna att avsaknaden av kartläggning av den nyanlända eleven skapar problem och utmaning på så sätt att det inte finns tillräckligt med information om den nyanlända eleven. Detta resulterar i att Anna ibland inte har förberett material för den nyanlända eleven. Förutom språket så anser Anna att kulturen är något viktigt som kan skapa missförstånd och utmaningar. Å andra sidan menar Anna att hon har en förståelse för andra kulturer av den anledningen att hon själv har en annan kultur än den svenska. Anna nämner även att kunskap om andra kulturer är något självklart som alla lärare borde ha. Detta underlättar mötet med den nyanlända eleven för att kunna förstå att denna elev tänker på ett annat sätt än oss här i Sverige. Utan denna kunskap om andra missförstånd uppstå. Anna betonar att hon har kött på benen just när det gäller att förstå sig på andra kulturer, men det finns andra lärare som inte har det och därav uppstår utmaningar. 25

30 Karin besvarade denna fråga med att det blir ett stort problem och en stor utmaning när den nyanlända eleven inte har en språklig grund att stå på. Karin nämner en situation där det kom en nyanländ elev till klassen som hade bott i Danmark i ett kort tag. Detta resulterade i att den nyanlända eleven hade det danska språket som grund när Karin träffade den nyanlända eleven. Karin menar att detta underlättade skolsituationen på grund av att det danska språket är så likt det svenska. Å andra sidan menar Karin att detta inte alltid är fallet. Det är alltså inte ofta en nyanländ elev har ett modersmål som Karin kan förstå, därav blir detta en utmaning. Karin nämner även att denna nyanlända elevs fader talade flytande engelska, vilket var ännu ett plus i kanten för kommunikation mellan fadern och läraren. Ett annat fall som Karin tar upp är en annan nyanländ elev som hade kurdiska som modersmål, vilket var en utmaning för läraren. Ännu ett problem med denna nyanlända elev var att den nordkurdiska dialekten badinani som eleven talade, var sällsynt bland studiehandledare. När skolan letade efter en studiehandledare med samma språk som den nyanlända eleven, fann skolan inte en enda studiehandledare. Detta resulterade i att Karin varken kunde kommunicera med den nyanlända eleven, föräldrarna och inte heller den nyanlända elevens yngre syskon som gick i samma skola. Det dröjde sex månader innan Karin fick tag i en studiehandledare. Detta är en utmaning enligt Karin då det inte existerade någon kommunikation. Fram till att Karin fick tag i studiehandledaren använde läraren sig utav bland annat kroppsspråk och hjälp av en anställd på skolan som fick hoppa in i klassrumsundervisningen lite då och då, eftersom att denna anställda talade samma språk. 6.4 Påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Den fjärde frågan som jag ställde till de tre olika lärarna var: kan inlärningen av det nya språket påverkas av den nyanlända elevens tidigare skolgång? 26

31 Sara besvarade denna fråga med att tidigare skolgång är en självklar tillgång för det nya språket som den nyanlända eleven ska lära sig. Med detta menar Sara att tidigare kontinuerlig skolgång med ämnesbegrepp som är kopplade till skolämnen och aktuell kunskap kan underlätta skolsituationen då det i princip finns en grund. Det svenska språket får en bättre förankring hos den nyanlända eleven då det blir ett igenkännande av begrepp vid översättning. Ett exempel som Sara tar upp är bland annat tecken såsom + eller -. Om eleven har en aning om vad addition och subtraktion är, blir det betydligt lättare att bara tillägga det svenska ordet som motsvarar det. Anna besvarade denna fråga med att tidigare skolgång absolut spelar roll för den nyanlända eleven. Med detta menar Anna att oavsett om den nyanlända eleven talar ett språk med latinbokstäver eller inte, kommer den tidigare skolgången att underlätta skolsituationen av den anledningen att eleven vet hur det går till i skolan. Anna nämner exempelvis att det kan handla om enkla saker så som att den nyanlända eleven vet att det finns en lärare och elever, att eleverna ska sitta och lyssna på läraren och en igenkänning av skolmiljön i sin helhet. Anna drar en parallell mellan barn och svampar. Med detta menar Anna att barn har en förmåga att suga åt sig all kunskap. Är fallet sådant att den nyanlända eleven redan har en grund så är det lättare att bygga på då barn suger åt sig kunskap. Anna använder sig av ännu en metafor. Med detta menar Anna att barn är som hus. Om det inte finns en grund så kan man inte bygga vidare, annars rasar hela huset samman, detsamma gäller barns kunskap. Det absolut viktigaste är alltså grunden. Karin besvarade denna fråga med att tidigare skolgång är otroligt viktigt. Karin nämner en situation där två nyanlända elever har tidigare starka kunskaper i matematik men självklart inget svenskt språk. Det var väldigt tydligt att de tidigare kunskaperna i matematik underlättade väldigt mycket då de två nyanlända eleverna redan hade kunskap i sitt bagage. Detta till skillnad från svenskundervisningen som inte alls gick så bra på grund av avsaknaden av svenska språket, vilket är fullt normalt då eleverna har ett annat modersmål. Med detta menar Karin att tidigare skolgång är något positivt som förenklar en massa. Karin menar att det hade kunnat gå väldigt 27

32 dåligt i matematiken också, men tack vare tidigare skolgång så går det i alla fall bra med just det ämnet. 6.5 Samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Den femte frågan som jag ställde de tre lärarna var: hur ser samarbetet ut mellan dig, modersmålslärare och studiehandledare? Sara besvarade denna fråga med att det i nuläget inte finns något samarbete. Den enda kontakten som Sara har med modersmålslärare eller studiehandledare är en snabb träff mellan lektionerna. Annars finns det inte något så kallat samarbete enligt Sara. Hon menar att modersmålsläraren och studiehandledaren är en otrolig tillgång men resurserna räcker inte till för ett starkt samarbete. Anna besvarar denna fråga med att det är mycket positivt med studiehandledning och att detta är en stor tillgång för den nyanlända eleven. Men liksom Sara så anser Anna att detta samarbete är mycket svagt och behöver stärkas. Detsamma gäller planeringen mellan Anna, modersmålslärare och studiehandledare som behöver bli starkare. Samarbetet behöver bli starkare av den anledningen att modersmål och studiehandledning är väldigt viktigt för både eleven och läraren. Karin besvarar denna fråga precis i enlighet med ovanstående och menar att detta samarbete är väldigt litet. Karin menar att detta möte med modersmålslärare och studiehandledare sker sällan. Det enda mötet som Karin har med studiehandledaren är en timme i veckan och då befinner sig studiehandledaren i klassrummet med den nyanlända eleven. Detta betyder att Karin inte hinner planera något med studiehandledaren, istället hoppar studiehandledaren in en timme under lektionen. Karin nämner även att resurserna inte räcker till för att denna studiehandledare ska kunna närvara mer än en timme i veckan. 28