Lärares sätt att arbeta med nyanlända elever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärares sätt att arbeta med nyanlända elever"

Transkript

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Fakulteten för lärande och samhälle VAL- projektet Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Lärares sätt att arbeta med nyanlända elever Teachers different ways of working with newcomers Magda Esmail Lärarexamen 90hp Vårterminen Examinator: Nils Andersson Handledare: Johan Lundin

2 Abstract Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever? Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren. Nyckelord: interkulturell undervisning, lärares arbetssätt, nyanlända elever, skolsituation Antal ord: 9889

3 Innehållsförteckning Teachers different ways of working with newcomers Inledning Syfte och problemformulering Frågeställning Avgränsning Begreppsdefinition Nyanlända elever Inkludering Modersmål Studiehandledning på elevens modersmål Tidigare forskning Nyanlända elevers skolsituation utifrån lärares perspektiv Betydelsen av studiehandledning och modersmålsundervisningen Inkludering som mål i lärarnas arbetssätt Teoretiskt perspektiv Interkulturell undervisning Metodologiska utgångspunkter Metodval Urval Genomförande Empiri Lärarnas arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Lärarens syn på nyanlända elever Analys och diskussion...30

4 7.1 Analys av lärarnas arbetssätt med nyanlända elever Analys av lärarens arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Analys av betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Analys av lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Analys av påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Analys av samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Analys av lärarens syn på nyanlända elever Diskussion Vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga Bilaga

5 1 Inledning Att åka runt i världens olika länder som en resenär för nöjets och tidsfördrivningens skull är en sak. Men att åka till ett främmande land som en flykting eller asylsökande med hemska minnen, stora bekymmer, rädsla, otrygghet och tvång är en helt annan sak. När en människa blir tvungen till att fly från sitt ursprungsland till ett nytt land på grund av svåra förhållanden, stöter denne på olika hinder och svårigheter. Förra året sökte över personer asyl i Sverige och såhär in på det nya året kan jag konstatera från Migrationsverkets statistik (Migrationsverket1 2016) att förra hösten och vinterns rejäla ökning av antalet flyktingar som anlänt till Sverige inte har stannat av. Varje vecka kommer fortfarande runt 2000 nya asylsökande in i Sverige och man beräknar att det nästa år kommer anlända ungefär lika många (Migrationsverket2 2015). Det är alltså en helt ny situation som Sverige står inför, aldrig någonsin har Sverige varit med om en massmigration som i dagens läge. Första anhalten för många av dessa människor är inskolningen av deras barn. Inskolningen innebär att de nyanlända eleverna kommer i kontakt med svensk kultur, traditioner, historia, vardagliga praktiska saker och liknande. Allt i undervisningen, läraren, litteraturen, klassrummet, eleverna och skollokalen är för många första inblicken i deras framtida svenska liv. Många nyanlända elever möts i början av en total förvirring på grund av att föräldrarna ofta är upptagna med att etablera sig i det nya samhället. Etableringen innefattar ofta inskrivning hos olika instanser, vilket även inkluderar att skriva in barnen i relevant skola. Då skolan för många är just den första kontakten med det svenska samhället och ett första steg i ett nytt liv i Sverige, är det viktigt att skolan är välfungerande och effektiv. Med tanke på att massinvandringen, dess 1

6 konsekvenser och påverkan idag är ett högaktuellt tema har jag valt att fokusera på och beskriva lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. 1.1 Syfte och problemformulering I klassrummet bemöter lärarna de nyanlända elever som har olika kulturer, språk, tradition och bakgrund. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla elever i klassen får det de behöver. Syftet med denna empiriska studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Anledningen till att jag vill studera lärarnas arbetssätt med nyanlända elever beror på att Sverige idag är ett mångkulturellt land. Detta har särskilt ökat under den senaste tiden i samband med flyktingvågen. Flyktingvågen har medfört ett stort antal nyanlända elever i den svenska skolan. Det är elever som saknar någon som helst kunskap om det svenska språket och de har heller inga kunskaper om det svenska skolsystemet. 1.2 Frågeställning Hur ser lärares arbetsätt ut med nyanlända elever? 1.3 Avgränsning I denna studie kommer jag att fokusera på inlärning i form av språkinlärning hos nyanlända elever i årskurserna 1-3 och som har ett befintligt modersmål, vilket vidare kommer att ligga till grund för ett nytt inhämtat främmande språk, i detta fall det svenska språket. Årskurserna 1-3 kommer att studeras 2

7 på en skola i Malmö Kommun. Jag vill även betona att min studie är ur ett lärarperspektiv och inte ur ett elevperspektiv. 3

8 2 Begreppsdefinition I detta avsnitt kommer jag att definiera de centrala begrepp som jag kommer att använda och som är förekommande i min studie. 2.1 Nyanlända elever För att en elev ska anses vara en nyanländ elev så finns det tre olika kriterier som måste vara uppfyllda. Det ena kriteriet är att eleven ska ha anlänt till Sverige i anslutning till skolstarten, eleven ska ha ett annat modersmål än det svenska språket och det sista kriteriet är att eleven inte behärskar det svenska spraket över huvudtaget (Bunar, 2010, s. 14). 2.2 Inkludering Inkludering innebär att skolan ska undvika särlösningar och istället ska skolan ha som mål att alla barn och elever ska vara delaktiga både socialt och i sitt lärande (Nilhom 2012, s.20). 2.3 Modersmål Definitionen av modersmål refererar till förstaspråket som barnet lärt sig i tidig ålder i en annan miljö, i detta fall i en annan miljö än Sverige. I denna miljö ska språket kännetecknas som huvudspråk i kommunikationen. En person som exempelvis har föräldrar som talar varsitt språk, kallas för flerspråkig (Skolverket1 2015). 4

9 2.4 Studiehandledning på elevens modersmål Studiehandledning på elevens modersmål är avsedd för de elever som saknar förmåga att följa undervisningen på det svenska språket i klassrummet. Utöver detta måste eleven visa på att han eller hon inte kommer att uppnå kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Utformningen av studiehandledningen kan se ut som så att den ges i form av en extra anpassning som kompletterar den ordinarie undervisningen (Skolverket2 2015). 5

10 3 Tidigare forskning I detta avsnitt kommer jag att presentera tidigare forskning som berör mitt forskningsområde om lärares arbetssätt med nyanlända elever. Det som kommer att presenteras i tidigare forskning handlar om nyanlända elever ur ett lärarperspektiv, betydelsen av studiehandledning och modersmål samt inkludering. 3.1 Nyanlända elevers skolsituation utifrån lärares perspektiv Åke Huitfeldt (2015) har i sin studie Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning undersökt mötet med nyanlända ungdomar i samband med idrottsundervisningen. Detta gör Huitfeldt med hjälp av intervjuer med lärare. I Huitfeldts studie framgår det att elevernas olika uppväxt har en påverkan på de nyanländas skolarbete. De nyanlända elevernas skilda bakgrunder leder till att mötet med idrottsundervisningen har en hög grad av variation. Denna variation har att göra med att vissa elever aldrig förut haft idrottsämnet att göra (Huitfeldt 2015 s. 66 f.). En annan studie av Kerstin Falk och Catharina Friborg vid namnet Nyanlända elever - Lärares och rektorers tal om nyanlända elevers lärande och utveckling av läs- och skrivförmåga är syftet med studien att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända, samt hur detta tal överensstämmer med lärarnas undervisning (Falk & Friborg 2014, s.2). I Falks och Friborgs resultat kommer författarna fram till att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever hänger ihop med hur undervisningen genomförs under de lektioner som de båda 6

11 författarna har observerat. Med detta menar författarna att undervisningen ibland utgår från en kategorisk syn och ibland utgår undervisningen från ett relationellt perspektiv. När det gäller att undervisningen utgår ifrån ett relationellt perspektiv menar författarna att de nyanlända eleverna bör placeras i klasser där pedagoger med olika professioner samverkar. Det råder nämligen flexibilitet i klasserna, vilket innebär att de nyanlända eleverna kan grupperas på olika sätt vid läs- och skrivsituationer. Vad författarna menar med ett kategoriskt perspektiv innebär detta att de nyanlända eleverna bör undervisas vid sidan av den ordinarie klasrumsundervisingen. Denna undervisning vid sidan av den ordinarie klassrumsundervisning är det andraspråkslärare och speciallärare som ansvarar för. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll och uppgift i detta fall är att arbeta för att undervisningen för nyanlända elever i skolan ska bygga på kommunikation, delaktighet och lärande (Falk & Friborg 2014, s29-32). Tidigare forskning har dessutom visat att de undervisande lärarnas och rektorers agerande har stor betydelse och inverkan på hur andraspråksundervisning genomförs (Fridlund, 2011; Gruber, 2007; Lahdenperä, 1997; Runfors, 2003; Torpsten, 2008). I skolverkets publikation Nyanlända elever i fokus understryks att det är faktorerna inne i klassrummet, som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering som har avgörande betydelse för nyanlända elevers lärande och måluppfyllelse (Skolverket, 2013 a). Anna Kaya är ännu en som har gjort en studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända elever. Syftet med Kayas fallstudie är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer har författaren beskrivit beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Det som Kaya kommer fram till i sin studie, i enlighet med de intervjuade lärarna, är att lärarnas egna undervisningar är fyllda med aspekter som är av ytterst vikt för de 7

12 nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarnas genrebaserade undervisning utgår från de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Undervisningen kännetecknas av bland annat meningsfullhet. Författaren Kaya kommer även fram till att de nyanlända elevernas modersmål används som resurs i lärandet. I undervisningen ges de nyanlända eleverna ett stort talutrymme och de ges även flera olika varierade möjligheter till interaktion. Resultatet bekräftar dessutom bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan (Kaya 2014). Gunilla Ladberg och Ola Nyberg skriver i sin bok Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola att det finns faktorer som kan spela en avgörande roll för de nyanlända elevernas skolsituation. Dessa faktorer är exempelvis starka känslor såsom sorg, saknad och minnen från det förflutna som är skräckfyllda. Sådana faktorer kan påverka eleverna negativt och hindra dem från fokuseringen. Med detta menar Ladberg och Nyberg att elevernas hjärna är alldeles för upptagen av de starka känslorna att det inte finns energi över för något annat. Konsekvenserna av detta är att de nyanlända eleverna lider av språkbrister som resulterar i att de känner sig utanför. De nyanlända eleverna får heller aldrig någon chans att komma in i kamratgrupperna (Ladberg & Nyberg 1996, s.14). I en forskning av Lena Granstedt, om lärares tolkningsrepertoarer i samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar, grundar forskningen sig på intervjuer med lärare. Dessa lärare arbetar på två olika skolor. På den ena skolan går det ett fåtal elever med utländsk bakgrund, detta till skillnad från den andra skolan som bestod av minst 20 % elever med utländsk bakgrund. Det som Granstedt kommer fram till i sin forskning är att de nyanlända eleverna ansågs vara ett problem men samtidigt en del av skolans mångkulturella projekt. Granstedt skriver även i sin forskning om lärarnas syn på de nyanlända eleverna och de beskrivs som bland annat överkänsliga. 8

13 Något intressant är även att Granstedt talar om diskriminering av eleverna. Men detta är något som de intervjuade lärarna avfärdar av rädsla att anses vara rasistiska. Det övergripande som Granstedt åstadkommer är att andraspråkseleverna uppfattas som något problematiskt i skolorna. Å andra sidan menar Granstedt att detta går att åtgärda genom att ta till sig en mer likvärdig utbildning för alla. Denna likvärdiga utbildning skulle kunna existera med ett närmare samarbete med modersmålslärarna och att skolan rekryterar fler lärare med utländsk bakgrund. Lärare med utländsk bakgrund kan vara en fördel om de har liknande bakgrund som de nyanlända eleverna. Detta leder till en djupare förståelse för frågor som rasism och diskriminering. De intervjuade lärarna nämner också att de nyanländas utveckling kan förbättras med hjälp av ett närmare samarbete med de nyanländas föräldrar. Lärarna ser ett problem med invandringen som vidgats. Med detta menar de intervjuade lärarna att multikulturalismen som är ett resultat av invandringen, har förändrat synen på pedagogiken, ledarskapet, relationer, identiteter, läroplaner och liknande (Granstedt 2006, s ). Det finns ännu en rapport av myndigheten för skolutvecklingen Etnisk mångfald i utbildningen: en översikt över politik, forskning och projekt. Denna rapport handlar om etnisk mångfald i utbildningen och är sammanställd av Camilla Hallgren, Lena Granstedt och Gaby Weiner. Författarna har analyserat styrdokument, utbildningspolitik, erfarenheter och strategier för att motverka rasism i skolan. Deras slutsats är att det skett en långsam reducering av tillägnandet av det svenska språket av de nyanlända eleverna. Med detta menar författarna att det inte finns någon annan grupp än bara de nyanlända eleverna som drabbas hårt. Detta med tanke på att de nyanlända eleverna är helt nya i landet och i skolan och har därutöver stora brister i språkkunskaper samt skolsystemet. Utöver de nyanlända elevernas brister i skolan så är de ofta traumatiserade av tidigare händelser. De nyanlända framställs som annorlunda, men samtidigt förväntas de uppträda och prestera som den svenska eleven (Hällgren, Granstedt& Weiner 2006). 9

14 Det följer vissa ansvar i att lära sig ett nytt språk. Såsom uttal, grammatik, automatiserat tal, ordförråd samt pragmatik (Ladberg, 2000, s.64). Uttal är språkets ljud och melodi, vilket kan vara en svår del i processen på grund av att man sedan tidigare lärt sig andra ljud och melodier i ett annat språk. Denna del är viktig och leder till ett flytande tal som i sin tur leder till en effektiv kommunikation. I brist på ett flytande tal känner individen en frustration över att inte kunna uttrycka sig. Inlärningen av grammatiken underlättar förståelsen för språkets system som även det bidrar till ett mer flytande tal. Förståelsen innebär mer kunskap i meningsbyggnad samt ordbildning. En ökning av ordförrådet är viktigt i det nya språket. Vi hör ord och memoriserar dem för att förstå vad vi lär oss och använder dem senare i kommunikationen för att göra oss förstådda. Detta samspel sätts ihop under inlärningen för att kommunikationen sedan ska fungera i verkligheten menar Ladberg (2000). Både tal- och skriftkunskaper måste utvecklas under processen. Den skriftspråkliga kompetensen innebär att kunna läsa och skriva. Under inlärningen av talet lär man sig hur bokstäverna förhåller sig till varandra och samtidigt det första steget i alfabetiskt skriftspråk, vilket vidare ger en förståelse för hur bokstäver förhåller sig till de talade ljuden. Enligt Ladberg innebär lärandet av ett nytt språk även att lära sig en ny kultur. Med detta menar Ladberg att språk både är ett socialt och ett kulturellt fenomen. Det är svårt att lära sig ett språk utan att samtidigt ingå i ett socialt och kulturellt sammanhang (Ladberg, 2000, s.72). För andraspråkselever är det lättare att lära sig ett nytt språk. Studier har visat på att om elever först lär sig skriva och läsa på det egna språket kommer det att underlätta inlärningen av det nya språket (Axelsson 2004, s. 505). Kunskaperna i det egna språket används som en grund till det nya språket (Ladberg 2004, s. 117). Vidare menar Ladberg att bara det att elever får använda det ursprungliga språket ger positiv inställning till att lära sig ett nytt språk. Språkets början har sin grund i behovet av att vilja uttrycka sig genom kommunikation med andra individer. Faktorer som spelar roll när det gäller 10

15 första inlärningen är kringvarande miljö samt barnets egenskaper. Monica Westerlund belyser detta i sin bok Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. Även här ser vi att se, höra och känna är viktigt för utveckling. Att förstå vilken rörelse eller vilket ljud som tillhör ett ord hjälper barnet att vidare använda det för att uttrycka sig i en kommunikation. Motoriken blir därför ett steg i processen som gynnar kopplingen mellan ljudupptagningen och begreppsuppfattningen (Westerlund 2009, s.13-21). Ladberg (2000) menar att barnet kan behöva hjälp med andra svårigheter än de svårigheter läraren tror att det gäller. Det är inte alltid lätt att förstå vad barnet behöver stöd för. Läraren behöver erfarenhet och kunskap om flerspråkiga barn och vilken undervisning som är mest effektiv och som utvecklar barnet på bästa sätt. Läraren behöver i allmänhet kunskap om språkinlärning och därmed kunna bedöma vad som är ett lämpligt stöd för nyanlända elever. Genom att undervisning grundar sig i elevens tidigare kunskap av det gamla och nya språket uppnår läraren effektiv inlärning. Läraren använder då den tidigare inlärningen som en tillgång och inte som en belastning, vilket uppmuntrar och stöttar eleven mentalt och socialt. Väljer läraren att inte följa denna process i inlärningen kan det uppstå svårigheter menar Ladberg (2000, s.8). 3.2 Betydelsen av studiehandledning och modersmålsundervisningen Vikten av modersmålsundervisningen och studiehandledning betonas i boken Mer än ett modersmål. Hemspråksdidaktik (Paulin, 1994): Det är viktigt att alla nyinflyttade elever får undervisning i hemspråk och studiehandledning. Speciellt avgörande är det sistnämnda. Undervisning på det egna språket i olika ämnen är den enda garantin mot avbrott i språk och därmed i tankeförmågans utveckling. Annars blir det så att barn under några år inte har tankestimulans eftersom det dröjer innan svenskan har utvecklats till den nivå där barnet utvecklingsmässigt befinner sig. Följden blir att eleven får det mycket svårt under högstadietiden (s.25). 11

16 Studiehandledaren fyller en viktig funktion för den nyanlända eleven, detta då studiehandledningen påskyndar ämnesundervisningen i den ordinarieklassen. Detta beror på att all kunskap inom de olika ämnena är tack vare studiehandledningstiden som skapar stöd för den nyanlända eleven, främjar hennes/hans lärande och utveckling (Skolinspektionen, 2009, s.22). Det är skolans skyldighet att se till att nyanlända elever får en studiehandledare i modersmålet. Det är alltså skolan som ansvarar för studiehandledningen. Det är dessutom vetenskapligt belagt med tidigare forskning att ämnesbegrepp faktiskt bekräftas och fastslås genom att de används i både det svenska språket och även modersmålet. Det finns även skolor som sköter detta ansvar på ett smidigt sätt, nämligen genom att undervisningen hålls i både det svenska språket och även modersmålsspråket. Anledningen till detta är att skolan inte vill att det ska finnas några språkliga hinder för att uppnå kunskap. Språket ska alltså inte vara det avgörande för nyanlända elevers kunskap i teori och i praktik. Det som också kan vara till hjälp för de nyanlända eleverna, till skillnad från studiehandledningen och parallell språkundervisning, är hjälpmedel i form av lexikon, digital information och ämnesläromedel. Dessa hjälpmedel är på modersmålet för att utveckla de nyanlända elevernas språkkunskaper på ett effektivt sätt. Det är alltså skolans skyldighet att se till att nyanlända elever får en studiehandledare i modersmålet (Skolverket, 2008, s.15). Det finns en rapport från Linköpings kommun som Bunnar nämner i sin forskningsöversikt (2010, s.56). Denna rapport innefattar 19 intervjuer med personer som arbetar med att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Det som Bunnar lägger vikt vid är att intervjupersonerna ser på modersmålsläraren som en viktig komponent angående samarbetet dem emellan. Utöver Bunnars forskningsöversikt så menar Rodell Olgac på att modermålsundervisningen verkligen har en betydande roll. Detta då modersmålsundervisningen utgör en viktig del och ett stöd för de nyanlända 12

17 barnens språkutvecklig och även identitet. Olgac menar också på att det är av vikt att det råder ett samarbete mellan förberedelseklassen och modersmålsläraren (1995, s.20). 3.3 Inkludering som mål i lärarnas arbetssätt Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får den likvärdiga utbildning de enligt lagstiftningen, demokratiskt och moraliskt, har rätt till (Bunnar 2015, s.10). Inkludering är ett mål som många lärare och skolor vill uppnå för elever med särskilt stöd. Utgångspunkten är att skolan och förskolan ska vara anpassade för alla barn och elever. Med detta menar Claes Nilhom att det inte är meningen att barn och elever ska anpassa sig efter skolans verksamhet som egentligen inte är utformad för dem. Essensen med inkludering är att skolan ska undvika särlösningar. Det som är intressant med detta är att styrdokumentens riktlinjer och mål har en tillåtande attityd till särlösningar. Å andra sidan så framgår det i skollagen och läroplanen förenliga idéer med inkludering. Ett exempel på sådana idéer är att elever ska visa respekt för grundläggande demokratiska värderingar och visa tolerans. Något som Nilholm finner problematiskt är att begreppet inkludering inte nämns i de viktiga styrdokumenten. Det finns de som menar att inkludering och delaktighet i skolan är av stor vikt och bör prioriteras som ett utav de första målen som skolan måste uppfylla. Trots detta lyfts inte begreppet inkludering fram i skollagen eller i Lgr 11. Detta är intressant då inkludering faktiskt varit eftersträvanvärt i olika forskningar gällande specialpedagogik. I skolhistorien finns det en rad olika exempel på elevgrupper som exkluderats i skolan från undervisningen. Detta är en form av särlösningar och har bestått av exempelvis specialskolor, särskilda undervisningsgrupper och specialklasser (Nilholm 2012, s.34-35). 13

18 I Sverige etablerades ett parallellskolesystem med två olika utbildningsnivåer. Den ena nivån var för de privilegierade folkgrupperna och den andra nivån var för resten av folkmassan. När den svenska grundskolan etablerades så innebar detta att alla elever skulle gå i en gemensam grundskola. Vid denna tidpunkt bestod Sverige av ett etniskt homogent folk, vilket innebar att det vid denna tid inte var en fråga om svenskar och invandrare. På den tiden var det frågan om olika samhällsklasser som skulle mötas i en gemensam grundskola. Trots detta fanns det flera elever som ansågs att inte passa in i den vanliga undervisningen. Istället hänvisades dessa elever till andra former av undervisning som exempelvis hjälpklasser, skolmognadsklasser, läs- och skrivklasser, synklasser, hörselklasser och observationsklasser. Elever som hade någon sorts funktionsnedsättning hänvisades till specialskolor och fick inte gå i hemortens skola. Mot slutet av 1960-talet integrerades specialpedagogiken allt mer tillsammans med den vanliga undervisningen (Nilholm 2012, s.35) Enligt Nilholm så innebär inkludering att se på elevernas olikheter som en tillgång och positiv i den meningen. Med detta menar Nilholm att om alla elever inkluderas så resulterar detta i att de blir undervisade i den klass de tillhör och att delaktighet blir viktigare än elevens prestation (Nilholm 2012, s.36). 14

19 4 Teoretiskt perspektiv 4.1 Interkulturell undervisning Under 1980-talet var det många som invandrade till Sverige. Med tiden blev Sverige ett land som kännetecknades av flera olika kulturer. Detta resulterade i att skolan blev en mötesplats där barn och ungdomar fick chansen att lära sig mer om olika kulturer genom att mötas med varandra. När skolan bestod av så många olika kulturer var det dags att införa en interkulturell skolundervisning. Detta var en ny metod i skolan som gick ut på att undervisningen formades från den mångkulturella utvecklingen i samhället. Denna utveckling bestod av interkulturell kontakt (Lahdenperä 2004, s.11). Inom forskingen kring den interkulturella undervisningen finns det två förekommande begrepp, nämligen mångkulturell och interkulturell. Definitionen av mångkultur är personer med olika kulturella bakgrunder. Definitionen av interkulturell är personer som befinner sig i ett mångkulturellt sammanhang som agerar tillsammans (Sollentuna kommun). I en interkulturell undervisning är huvudfokuset att uppnå en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder hos varje deltagare. Syftet med interkulturell undervisning är också att utveckla en mer positiv inställning till andra kulturer. Denna positiva inställning kommer i sin tur att resultera i att kunna interagera bättre med andra människor. På så sätt utvecklas ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot egna fördomar om andra människor (Sollentuna Kommun). Målet med den interkulturella undervisningen är att bland annat kunna skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och 15

20 närsamhället. Vikten av den interkulturella undervisningen är, som sagt, att kunna integrera olika minoriteter, nationaliteter och kulturer för att i sin tur öka möjligheten för inkludering i samhället. Då vi talar om interkulturalitet i samband med undervisning och pedagogik är det viktigt att definiera begreppet pedagogik. Begreppet pedagogik innebär lärande, vägledning, progression, utbildning, handledning och fostran. Lärarna ska kunna använda pedagogiken som ett redskap för att kontinuerligt kunna utveckla och utöka elevers kunskap. Då interkulturalitet grundar sig i kultur, är det även viktigt att i detta skeende definiera begreppet kultur. Lahdenperä (2004) definierar kultur i form av: Normer och värderingar, värdesystem, trosföreställningar Tänkande och språket, historier, humor, berättelser, jargong Känslouttryck, sinnesstämningar, känsloyttringar Traditioner Artefakter, dvs. konst, maträtter, musik, dans, byggnader osv Kommunikation och relation Personlighetsaspekter, självkänsla, personlig hållning Lahdenperäs (2004) menar att det blir betydligt lättare att förstå interkulturalitet i samband med undervisningen och pedagogiken om man förstår begreppet kultur som definierats ovan. Med hjälp av Lahdenperäs definition av kultur kan lärare på ett smidigt sätt undervisa elever om andra kulturer och innebörden av begreppet kultur. Då målet med interkulturalitet är att kunna uppnå tolerans, social rättvisa, ömsesidig respekt och jämlikhet, är skolan ett perfekt forum för att uppfylla detta mål. För att kunna få en djupare förståelse av interkulturalitet så är det skolans roll att på ett pedagogiskt sätt lära eleverna om felaktiga antaganden och generaliseringar i samband med mötet med andra människor. Dessa antaganden och fördomar kan handla om exempelvis klasskillnader eller rasism. Interkulturaliteten ska kunna öka förståelsen för detta (Lahdenperä (red.), 2004, s.15). 16

21 Interkulturell pedagogik i undervisningen är en metod och ett förhållningssätt som kan användas inom alla ämnen i skolan och har som mål att sätta ett avtryck i skolmiljön (Lorentz, 2009, s.107). Därav är skolan en viktig mötesarena där ungdomarna får chansen att väcka interkulturella möten till liv. Skolan brukar även vara den enda arenan för elever där sådana möten kan äga rum. I detta fall har lärarna en viktig roll då de måste visa medmänsklighet, empati och solidaritet (Lahdenperä 2004, s.137). Interkulturell kommunikation är en utav de centrala punkterna för interkulturell undervisning. Interkulturell kompetens är förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter" (Lorentz, 2009, s.115). Människor är väldigt olika och detta beror på bland annat olika bakgrund i form av uppväxt. Detsamma gäller uppfostran som förklarar de olika skilda kulturerna bland människorna. För att begripa kommunikationen mellan människor kan skillnader och likheter vara avgörande. Detta då skillnader och likheter ger oss en bredare förståelse (Lorentz, 2009, s.140). Den interkulturella pedagogiska undervisningen är fundamentet för förståelsen av människors relationer och att ifrågasätta vår egen syn på oss själva. Den interkulturella undervisningen hjälper även till att förklara det som vi inte förstår hos andra människor. Därav är interkulturell pedagogik lämplig för undervisningen för att reda ut fördomarna vi har om andra människor (Lorentz, 2009, s.142). 17

22 5 Metodologiska utgångspunkter 5.1 Metodval Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever Jag har alltså inte för avsikt att fastställa en kvantitet eller mäta hur ofta något förekommer (Teorell 2007, s.264). Jag har heller inte för avsikt göra någon komparativ studie där jag jämför olika fall med varandra. Istället avser min studie att beskriva tre lärares arbetssätt med nyanlända elever. En intervjustudie är lämplig för min studie då jag vill gå in på djupet med mycket information att tillgå. Detta till skillnad från en extensiv studie som fokuserar på flera fall med lite information att tillgå (Teorell 2007, s ). För att beskriva lärarnas arbetssätt med de nyanlända eleverna kommer jag att samla in empiri från semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer går ut på att jag har en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Å andra sidan är jag ändå flexibel när det gäller frågornas ordningsföljd. Jag kommer dessutom vara flexibel när det gäller vad intervjupersonerna kommer att ta upp. Med detta menar jag att betoningen ligger på intervjupersonernas utformning av svar, idéer och synpunkter (Denscombe 2009, s ). 5.2 Urval Jag kommer att intervjua tre olika lärare som jobbar på en och samma skola i Malmö kommun. Kriteriet vid urval av lärare var behörighetskrav och att de undervisar elever i årskurs 1-3 på grundskolan. Oavsett storleken på en undersökning så ska målet vara att urvalet är så representativt som möjligt 18

23 (Bell 2000). Detta stämmer överens med mitt urval då den ena läraren undervisar årskurs 1, den andra undervisar årskurs 2 och den tredje undervisar årskurs 3. Anledningen till att jag valt dessa årskurser beror på att jag anser att denna ålder är den viktiga åldern för de nyanlända eleverna. Med detta menat så innebär det att barn i den åldern kan vara exempelvis mer tillbakadragna, rädda, oroliga och sårbara än äldre nyanlända elever. 5.3 Genomförande Genomförandet av intervjuerna kommer att ske med hjälp av intervjuer ansikte mot ansikte, alltså en direkt kontakt mellan mig och intervjupersonerna som är lärare. Anledningen till att jag väljer ansikte mot ansikte beror på att det är mer personligt jämfört med exempelvis postenkäter eller telefonintervjuer. Med intervjuer ansikte mot ansikte kan jag förvänta mig mer detaljerat resultat och svarsfrekvensen är betydligt högre än bland annat enkäter (Denscombe 2009, s.28-29). Inför mötet med mina intervjupersoner har jag förberett sex frågor som ska besvaras av respektive lärare (Bilaga 1). Jag har skickat ett missivbrev via E-post till skolrektorn (Bilaga 2). I detta utskick presenterar jag mig samt informerar om studiens syfte. I brevet framgår att jag ville genomföra intervjuer med tre lärare från årskurs 1-3. Jag informerar även att intervjuerna kommer att pågå i cirka minuter, samt att intervjun är konfidentiell, vilket innebär att jag inte kommer att röja varken namn eller arbetsplats. Anledningen till att jag skickade missivbrevet till skolrektorn beror på att det är rektorn som ska välja ut tre verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-3. Dessutom var avsikten med kontakten med skolrektorn att han/hon ska vara medveten om vad som pågår i skolan med lärarna. Tid och plats för intervjuerna bokades via telefonsamtal med skolrektorn. Jag kom överens med rektorn om att intervjuerna ska äga rum efter skoltid, detta för att klassrummen ska kunna utnyttjas. En annan anledning till att jag 19

24 valde att intervjua lärarna efter skoltid beror på att lärarna inte ska känna någon stress under exempelvis deras rast eller planeringstid under skoldagen. Intervjuerna med de tre olika lärarna genomförs i slutet av mars 2016 och början på april Med tanke på att intervjuerna är personliga så äger mötet med de tre olika lärarna rum under olika dagar. Anledningen till att jag väljer personliga intervjuer beror på att det bland annat är lätt att arrangera en personlig intervju. Detta beror på att jag endast behöver förhålla mig till en person istället för att få alla tre lärares tider att gå ihop med mig. En annan anledning till valet av personliga intervjuer beror på att jag ska kunna särskilja på källorna i form av bland annat uppfattningar och synpunkter, därav blir det relativt lätt att kontrollera intervjuerna var för sig. De tre separata intervjuerna spelas in på min mobil, vilket de personliga intervjuerna underlättar då det endast är en röst i taget som kan lyssnas på (Denscombe 2009, s.235). 20

25 6 Empiri Nedan kommer jag att redogöra för lärarnas svar på de sex intervjufrågorna. För att ta hänsyn till lärarnas anonymitet kommer jag att benämna lärarna som Sara, Anna, och Karin. 6.1 Lärarnas arbetssätt inför det första mötet med nyanlända elever Den första frågan som jag ställde de tre lärarna var: hur går du tillväga när det börjar en ny nyanländ elev i klassen? Sara besvarade den första frågan med att hon försöker att placera in den nyanlända eleven i den grupp där det finns barn som pratar samma modersmål som den nyanlända eleven. Med detta menar Sara att denna placering ger trygghet till den nyanlända eleven med tanke på att denna elev saknar det svenska språket. Sara använder sig av mycket bilder och lek i undervisningen som en metod för att underlätta språkövningen för den nyanlända. Det finns en liten grupp, som Sara kallar det, där de varje vecka jobbar språkligt med enkla vardagsord och bilder med de nyanlända. I denna lilla grupp används bland annat ipad med enkla applikationer som säger orden till bilderna. På så sätt får den nyanlända eleven höra hur det svenska ordet uttalas och samtidigt kan den nyanlända eleven se en bild som underlättar förståelsen av detta ord. Anna besvarade den första frågan med att det allra viktigaste som hon har i åtanke är att inkludera den nyanlända eleven. Med detta menar Anna att inkludering innebär att den nyanlända eleven får vara med i den riktiga undervisningen för att på så sätt känna att han/hon är en del av klassen. Anna försöker även ägna tid med den nyanlända eleven genom att ge 21

26 honom/henne specialuppgifter som består av bland annat bilder för att börja med den nyanlända elevens ordförråd. Anna gör detta både under lektionstid och efter lektionstid. Under lektionstid tar Anna hjälp av specialpedagoger. Det som händer är att specialpedagogen kommer in i klassrummet under undervisningen och hämtar den nyanlända eleven med hans/hennes uppgifter. Detta beror på att den nyanlända eleven saknar det svenska språket och av den anledningen kan han/hon inte vara delaktig i undervisningen. Därav underlättar det för Anna att den nyanlända eleven får träffa specialpedagogen. Förutom specialpedagogen så använder sig Anna också av modersmålslärare som ger studiehandledning. Karin besvarade denna fråga med en stark betoning av relationernas betydelse. Karin tog upp ett exempel på en situation då en nyanländ elev började i klassen. Denna nyanlända flicka var väldigt rädd och otrygg i den nya skolmiljön. Karin menar att allt var nytt för denna flicka. Det som Karin fokuserade allra mest på i den situationen var att skapa en stark relation med den nyanlända flickan. Karin satt med flickan i matsalen och pratade med henne efter lektionstid. Det var viktigt att få denna nyanlända elev att förstå att läraren är där för både hennes skull och alla andra elever. Karin nämner även att det är väldigt viktigt att förbereda de redan befintliga eleverna i klassen att det kommer en ny elev till klassen som inte kan svenska. Karin brukar ha samtal med de befintliga eleverna om hur man kan kommunicera och bete sig med den nyanlända. På så sätt får eleverna i klassen även komma med idéer. Något som Karin även tar upp är att relation inte bara är viktigt mellan läraren och den nyanlända eleven, utan även mellan den nyanlända eleven och de befintliga eleverna. Därför pratar Karin med klassens elever innan den nyanlända elever börjar. Förutom den starka relationen så använder sig Karin av bilder och filmer för att stärka ordförrådet hos den nyanlända eleven. Svenska spel på ipad är också ett verktyg som Karin använder sig utav med de nyanlända eleverna efter lektionstid. 22

27 6.2 Betydelsen av nyanlända elevers bakgrund för lärarens arbetssätt Den andra frågan som jag ställde till de tre lärarna var: har du någon bakgrundsfakta om den nyanlända elevens språk, kultur, nationalitet, religion etc? Sara besvarade denna fråga med att i samband med inskrivningen av den nyanlända eleven i skolan, får Sara information om eleven genom barnkortet. I detta barnkort får föräldrarna eller förmyndare fylla i elevens språk och nationalitet. Specialläraren i svenska gör därefter en kartläggning av den nyanlända eleven kort därefter. Anna besvarade denna fråga med att hon inte har någon som helst aning om den nyanlända eleven. Anna tillägger dessutom att hon ibland inte har någon aning om att det ska börja en nyanländ elev över huvudtaget. Anna menar att detta kan ske plötsligt genom att hon en dag i förväg får reda på att det kommer en nyanländ elev dagen efter. I andra fall har det hänt att Anna tillsammans med rektorn, specialpedagogen och den nyanlända elevens föräldrar träffas under ett kort möte strax innan den nyanlända elevens skolstart. Karin besvarade denna fråga med att det, liksom Anna, kunde dyka upp en nyanländ elev i klassrummet utan tillräcklig planering. Det enda som Karin får reda på är den nyanlända elevens språk. Med detta menar Karin att information om den nyanlända eleven sker med kort varsel, exempelvis dagen innan. Karin berättade under intervjun om en situation där Karin hade fått information att det kommer en nyanländ elev dagen efter. På grund av att denna nyanlända elev härstammar från en annan kultur än Karin, kunde läraren inte veta om namnet var på en flicka eller pojke. Karin antog att den nyanlända eleven var en pojke. Dagen efter dök den nyanlända eleven upp och då tyder det sig att det trots allt var en flicka. Karin nämner att sådana småsaker bidrar till en stor förvirring och bemötandet av den nyanlända 23

28 eleven hade kunnat vara betydligt bättre om Karin hade haft mer information att tillgå. 6.3 Lärarnas utmaningar i samband med nyanlända elever Den tredje frågan som jag ställde till de tre olika lärarna var: finns det utmaningar som du stöter på i samband med exempelvis den nyanlända elevens språk, kultur, nation eller religion som påverkar lärarens arbetssätt? Sara besvarade denna fråga med att det största problemet som Sara stöter på i samband med den nyanlända eleverna är exempelvis småsaker såsom att alla elever i klassen går till matsalen, idrottshallen eller andra aktiviteter. I sådana situationer menar Sara att den nyanlända eleven kan ha svårt för att förstå sådana enkla instruktioner, vilket resterande elever vanligtvis är vana vid. Sara löser sådana situationer genom att exempelvis använda sig av kroppsspråk eller att ta hjälp av någon annan elev som pratar samma modersmål som den nyanlända eleven. På så sätt menar Sara att detta blir en utmaning i den direkta kommunikationen mellan läraren och eleven och på grund av brist på tillräcklig språklig kommunikation. Ännu ett problem som Sara stöter på är kulturkrocken som inträffar vid enkla situationer där den nyanlända eleven och de andra eleverna missförstår varandra på grund av exempelvis uttryck. Med detta menar Sara att den nyanlända eleven ibland kan uttrycka sig på ett sätt som de andra eleverna inte är vana vid och vice versa. Detta är en kulturkrock som i slutändan blir lärarens utmaning då det är dags att lösa problemet. Ännu ett problem som Sara tar upp är att i Sverige finns det saker som är totalt självklara, till skillnad från den nyanlända elevens uppfattning. Sara nämner ett konkret exempel som att exempelvis vara ute i naturen. Detta betyder en sak för läraren men det kan betyda något helt annat för den nyanlända. Ännu ett exempel som Sara tar upp är att simskola var något väldigt självklart för läraren och de andra eleverna i klassen. Men för den nyanlända eleven var detta inte alls 24

29 självklart då han/hon var rädd för vattnet. Ännu ett konkret exempel är reflexvästar som läraren i Sverige förknippar med exempelvis utflykt. Å andra sidan kan den nyanlända eleven ha ett hemskt minne av reflexvästar som påminner om flykten till Sverige i form av poliser vid gränserna som hade på sig sådana västar. Detta är enligt Sara ett exempel på kulturkrock. Anna besvarade denna fråga med att avsaknaden av ett svenskt språk hos den nyanlända eleven skapar en mur mellan läraren och eleven. Den nyanlända eleven saknar just det språket som används i det klassrummet. Genom att som en nyanländ elev sitta i klassrummet och inte förstå ett enda ord av vad Anna säger, resulterar detta i att eleven börjar känna sig otrygg och utanför. Alla sådana faktorer som utanförskap och otrygghet påverkar de nyanlända eleverna. Anna menar även att välmående är en sådan faktor som påverkar hela kunskapsinhämtningen. Och alla dessa faktorer beror på en och samma sak i detta fall, nämligen avsaknaden av det svenska språket. Genom att den nyanlända eleven känner sig otrygg och utanför leder detta till att den nyanlända inte blir mottaglig av den anledningen att han/hon inte känner sig sedd, förstådd eller hörd. Genom att eleven bara sitter under lektionen och enbart är fysiskt närvarande, blir detta en utmaning enligt Anna. Förutom detta så nämner även Anna att avsaknaden av kartläggning av den nyanlända eleven skapar problem och utmaning på så sätt att det inte finns tillräckligt med information om den nyanlända eleven. Detta resulterar i att Anna ibland inte har förberett material för den nyanlända eleven. Förutom språket så anser Anna att kulturen är något viktigt som kan skapa missförstånd och utmaningar. Å andra sidan menar Anna att hon har en förståelse för andra kulturer av den anledningen att hon själv har en annan kultur än den svenska. Anna nämner även att kunskap om andra kulturer är något självklart som alla lärare borde ha. Detta underlättar mötet med den nyanlända eleven för att kunna förstå att denna elev tänker på ett annat sätt än oss här i Sverige. Utan denna kunskap om andra missförstånd uppstå. Anna betonar att hon har kött på benen just när det gäller att förstå sig på andra kulturer, men det finns andra lärare som inte har det och därav uppstår utmaningar. 25

30 Karin besvarade denna fråga med att det blir ett stort problem och en stor utmaning när den nyanlända eleven inte har en språklig grund att stå på. Karin nämner en situation där det kom en nyanländ elev till klassen som hade bott i Danmark i ett kort tag. Detta resulterade i att den nyanlända eleven hade det danska språket som grund när Karin träffade den nyanlända eleven. Karin menar att detta underlättade skolsituationen på grund av att det danska språket är så likt det svenska. Å andra sidan menar Karin att detta inte alltid är fallet. Det är alltså inte ofta en nyanländ elev har ett modersmål som Karin kan förstå, därav blir detta en utmaning. Karin nämner även att denna nyanlända elevs fader talade flytande engelska, vilket var ännu ett plus i kanten för kommunikation mellan fadern och läraren. Ett annat fall som Karin tar upp är en annan nyanländ elev som hade kurdiska som modersmål, vilket var en utmaning för läraren. Ännu ett problem med denna nyanlända elev var att den nordkurdiska dialekten badinani som eleven talade, var sällsynt bland studiehandledare. När skolan letade efter en studiehandledare med samma språk som den nyanlända eleven, fann skolan inte en enda studiehandledare. Detta resulterade i att Karin varken kunde kommunicera med den nyanlända eleven, föräldrarna och inte heller den nyanlända elevens yngre syskon som gick i samma skola. Det dröjde sex månader innan Karin fick tag i en studiehandledare. Detta är en utmaning enligt Karin då det inte existerade någon kommunikation. Fram till att Karin fick tag i studiehandledaren använde läraren sig utav bland annat kroppsspråk och hjälp av en anställd på skolan som fick hoppa in i klassrumsundervisningen lite då och då, eftersom att denna anställda talade samma språk. 6.4 Påverkan av nyanlända elevers tidigare skolgång Den fjärde frågan som jag ställde till de tre olika lärarna var: kan inlärningen av det nya språket påverkas av den nyanlända elevens tidigare skolgång? 26

31 Sara besvarade denna fråga med att tidigare skolgång är en självklar tillgång för det nya språket som den nyanlända eleven ska lära sig. Med detta menar Sara att tidigare kontinuerlig skolgång med ämnesbegrepp som är kopplade till skolämnen och aktuell kunskap kan underlätta skolsituationen då det i princip finns en grund. Det svenska språket får en bättre förankring hos den nyanlända eleven då det blir ett igenkännande av begrepp vid översättning. Ett exempel som Sara tar upp är bland annat tecken såsom + eller -. Om eleven har en aning om vad addition och subtraktion är, blir det betydligt lättare att bara tillägga det svenska ordet som motsvarar det. Anna besvarade denna fråga med att tidigare skolgång absolut spelar roll för den nyanlända eleven. Med detta menar Anna att oavsett om den nyanlända eleven talar ett språk med latinbokstäver eller inte, kommer den tidigare skolgången att underlätta skolsituationen av den anledningen att eleven vet hur det går till i skolan. Anna nämner exempelvis att det kan handla om enkla saker så som att den nyanlända eleven vet att det finns en lärare och elever, att eleverna ska sitta och lyssna på läraren och en igenkänning av skolmiljön i sin helhet. Anna drar en parallell mellan barn och svampar. Med detta menar Anna att barn har en förmåga att suga åt sig all kunskap. Är fallet sådant att den nyanlända eleven redan har en grund så är det lättare att bygga på då barn suger åt sig kunskap. Anna använder sig av ännu en metafor. Med detta menar Anna att barn är som hus. Om det inte finns en grund så kan man inte bygga vidare, annars rasar hela huset samman, detsamma gäller barns kunskap. Det absolut viktigaste är alltså grunden. Karin besvarade denna fråga med att tidigare skolgång är otroligt viktigt. Karin nämner en situation där två nyanlända elever har tidigare starka kunskaper i matematik men självklart inget svenskt språk. Det var väldigt tydligt att de tidigare kunskaperna i matematik underlättade väldigt mycket då de två nyanlända eleverna redan hade kunskap i sitt bagage. Detta till skillnad från svenskundervisningen som inte alls gick så bra på grund av avsaknaden av svenska språket, vilket är fullt normalt då eleverna har ett annat modersmål. Med detta menar Karin att tidigare skolgång är något positivt som förenklar en massa. Karin menar att det hade kunnat gå väldigt 27

32 dåligt i matematiken också, men tack vare tidigare skolgång så går det i alla fall bra med just det ämnet. 6.5 Samarbetet mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare Den femte frågan som jag ställde de tre lärarna var: hur ser samarbetet ut mellan dig, modersmålslärare och studiehandledare? Sara besvarade denna fråga med att det i nuläget inte finns något samarbete. Den enda kontakten som Sara har med modersmålslärare eller studiehandledare är en snabb träff mellan lektionerna. Annars finns det inte något så kallat samarbete enligt Sara. Hon menar att modersmålsläraren och studiehandledaren är en otrolig tillgång men resurserna räcker inte till för ett starkt samarbete. Anna besvarar denna fråga med att det är mycket positivt med studiehandledning och att detta är en stor tillgång för den nyanlända eleven. Men liksom Sara så anser Anna att detta samarbete är mycket svagt och behöver stärkas. Detsamma gäller planeringen mellan Anna, modersmålslärare och studiehandledare som behöver bli starkare. Samarbetet behöver bli starkare av den anledningen att modersmål och studiehandledning är väldigt viktigt för både eleven och läraren. Karin besvarar denna fråga precis i enlighet med ovanstående och menar att detta samarbete är väldigt litet. Karin menar att detta möte med modersmålslärare och studiehandledare sker sällan. Det enda mötet som Karin har med studiehandledaren är en timme i veckan och då befinner sig studiehandledaren i klassrummet med den nyanlända eleven. Detta betyder att Karin inte hinner planera något med studiehandledaren, istället hoppar studiehandledaren in en timme under lektionen. Karin nämner även att resurserna inte räcker till för att denna studiehandledare ska kunna närvara mer än en timme i veckan. 28

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer