BILAGA 1: ORWARE-VEKTORN
|
|
- Johan Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGOR Innehåll: BILAGA 1: ORWARE-VEKTORN...1 BILAGA 2: INSAMLING AV ORGANISKT AVFALL...2 BILAGA 3: VALLODLING...4 BILAGA 4: SPANNMÅLSODLING...5 BILAGA 5: KVÄVELÄCKAGEMODELLEN...6 BILAGA 6: TRANSPORTER...8 BILAGA 7: VALLGRÖDANS KEMISKA SAMMANSÄTTNING...9 BILAGA 8: ENERGI OCH EMISSIONER...10 BILAGA 9: HANDELSGÖDSELPRODUKTION...11 BILAGA 10: PRODUKTION AV FOSSILBRÄNSLE...12 BILAGA 11: EMISSIONER FRÅN VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK SAMT FRÅN PRODUKTION OCH DISTRIBUTION AV KOL
2 BILAGA 1: ORWARE-VEKTORN Vektorn i ORWARE där de ämnen som används vid utvärderingen av denna studie har markerats med fet stil. 1. C-tot 2. C-lignin 3. C-kolhydrat 4. C-fett 5. C-protein 6. BOD 7. VS 8. TS 9. CO 2 -fossilt 10. CO 2 -biologiskt 11. CH VOC 13. CHX 14. AOX 15. PAH 16. CO 17. Fenoler 18. PCB 19. Dioxin 20. O 21. H 22. H 2 O 23. N-tot 24. NH 3 /NH 4 -N 25. N-NO x 26. N-NO N-N 2 O 28. S-tot 29. S-SO x 30. P-tot 31. Cl 32. K 33. Ca 34. Pb 35. Cd 36. Hg 37. Cu 38. Cr 39. Ni 40. Zn 41. Cellulosa 42. Partiklar 43. COD Metall 51. Lättmetall 52. Rostfritt stål 53. Ofärgat glas 54. Färgat glas 55. Inertmaterial, ej askor 56. Askor 57. Förpackningar 58. Dagstidningar 59. Veckotidningar 60. Kontorspapper 61. Blandat papper 62. PE-plast 63. PP-plast 64. PS-plast 65. PVC-plast 66. PET 67. Blandad plast 68. Gummi 69. Textil 70. Trä 71. Elektronik 72. Brännbart 73. Ej brännbart 74. 1
3 BILAGA 2: INSAMLING AV ORGANISKT AVFALL INSAMLINGSMODLLEN Modellen för insamling av avfall med hjälp av sopbilar beräknar bland annat energianvändningen och emissionerna för insamlingen och transport av avfallet från flerbostadshus och villor (centralort och glesbygd). Indata till modellen är följande; (Artikel V i Sonesson, 1998)! uppgifter om avstånd till insamlingsområdet (km)! medellast på sopbilen (ton per last)! mängd avfall som skall samlas in (ton)! antal hushåll! energiåtgång för körning (MJ/km)! antal hushåll per stopp! medelhastighet på väg till och ifrån insamlingsområdet (km/h)! medelhastighet vid insamling (km/h)! avstånd mellan insamlingsställena (km)! tidsåtgång på varje insamlingsställe! energiåtgång per stopp (MJ) Utifrån detta beräknas energianvändning, tidsåtgång och så vidare ut. Emissionerna erhålls utifrån energianvändningen. 2
4 DET ORGANISKA AVFALLETS SAMMANSÄTTNING Det organiska avfallets sammansättning anges i tabell 2.1. Tabell 2.1: Substratsammansättning, organiskt avfall (kg/kg ts) (Eriksson pers. komm., 2001) Ämne Organiskt avfall (kg/kg ts) C-tot C-lignin C-kolh, lätt C-fett C-protein VS 0.8 VOC 2.0E-6 CHX 0.01E-6 PAH 0.5E-6 Fenoler 27.5E-6 PCB 43.5E-9 Dioxiner 0.09E-12 O H N-tot 0.02 S-tot P-tot Cl K Ca Pb 10E-06 Cd 0.13E-06 Hg 0.028E-06 Cu 34E-06 Cr 10E-07 Ni 7E-06 Zn 80E-06 C-Cellulosa
5 BILAGA 3: VALLODLING SKÖRD OCH FÖRLUSTER VID VALLODLING Beräkningarna avser skörd samt de förluster som uppstår i samband med detta. Slåttern sker med en traktordragen slåtterkross med arbetsbredden 3.2 meter. Förtorkning av grödan sker till en torrsubstanshalt (ts-halt) av 35 procent. Därefter strängläggs grödan med en strängläggare (arbetsbredd 7.8 meter) och lastas med exakthack i stora vagnar för transport till satellitlager eller centrallager. (Dalemo m.fl., 1997) Avkastningen har satts till kg ts per hektar (Agriwise, 2001), fördelat på två skördar per år. Slåtterförlusten har satts till två procent av bruttoskörden (Dalemo m.fl., 1997). Förluster orsakade av cellandning, respiration, under förtorkning har på underlag av uppgifter från Eldelind m.fl. (1974) satts till två procent per dygn. Förtorkningen till 35 procent beräknas ta cirka ett dygn. Det mekaniska spillet vid strängläggning och bärgning har beräknats till 2.3 procent enligt ett samband som redovisas av Liljenberg m.fl. (1995). TRANSPORT OCH LAGRING AV VALLPRODUKTER Vallen transporteras till satellitlagren med de vagnar som vallen tas upp i med exakthacken. Vagnarna rymmer 3.2 ton ts (Dalemo m.fl., 1997). Det genomsnittliga transportavståndet till satellitlagren från fälten är 1.5 km. I satellitlagret läggs vallen i plansilos med hjälp av en lastmaskin och täcks med plast. Lastmaskinen utnyttjas även vid uttag ur plansilon när transport till rötkammaren sker. Denna transport, som antagits vara 10 km, sker i lastbilar som har en lastkapacitet på ca 12 ton ts. En fullastad lastbil beräknas förbruka 5 liter diesel per tio km och 3.5 liter diesel per tio km tom (Sundqvist, 1999). Bränsleförbrukningen för lastmaskinen är 10 liter diesel per timme, och urlastningen och packning antas ta 12.5 minuter per lass medan lastningen av en lastbil fordrar 15 min genomsnittlig användning av lastmaskinen (Johansson & Fellin, 1995). ENERGIANVÄNDNING Beräkningarna för energianvändningen bygger på data enligt Sundberg m.fl. (1997) (Tabell 3.1). Tabell 3.1: Bakgrundsdata till delmodellen för energiåtgång (Sundberg m.fl., 1997) Parameter Liter diesel/ha Insådd 3.3 Slåtter av vall 8 Bärgning av vall 14 Plöjning 18 Harvning 3 Övrigt 9 I beräkningarna ingår en insådd per omloppstid (3 år), föregången av jordbearbetning i form av plöjning och harvning (2 gånger). Vidare skördas vallen 2 gånger per säsong. Under övrigt ingår bland annat hämtning av förnödenheter, tomgångskörning och transport till och ifrån fält. 4
6 BILAGA 4: SPANNMÅLSODLING ENERGIANVÄNDNING Spannmålsodlingen innefattar följande moment (Tabell 4.1). Tabell 4.1: Bakgrundsdata till energianvändning (Sundberg m.fl., 1997) Parameter Liter diesel/ha Plöjning 18 Harvning 3 Sådd 3.3 Skörd 12 Handelsgödselspridning 1 Kemisk bekämpning 0.5 Övrigt 9 I beräkningar ingår, utöver plöjning och sådd, harvning, spridning av gödsel (Nuläget), kemisk bekämpning (Nuläget). Övrigt inkluderar bland annat hämtning av förnödenheter, tomgångskörning vid av- och påkopplingar samt transport till och ifrån fält. Emissionerna från energianvändningen redovisas under Bilaga 8 och Bilaga 10. TRANSPORT Vid transporter av spannmål, dels från fält till gård, dels från gård till mottagningscentral, har följande indata använts (Tabell 4.2). Tabell 4.2: Indata spannmålstransport Parameter Enhet Källa Lassvikt, trailer (kg) 7000 Emgardsson, 1999 Medelavstånd, fält-gård (km) 1.5 Antagande Bränsleanvändning (l diesel/km, full) 0.3 Sundberg m.fl., 1997 Bränsleanvändning (l diesel/km, tom) 0.25 Sundberg m.fl., 1997 Lastkapacitet, lastbil (kg) Emgardsson, 1999 Medelavstånd till mottagningscental (km) 10 Antagande Bränsleanvändning (l diesel/km, full) 0.5 Sundqvist, 1999 Bränsleanvändning (l diesel/km, tom) 0.35 Sundqvist, 1999 Emissionerna från energianvändningen redovisas under Bilaga 8 och Bilaga 10. 5
7 BILAGA 5: KVÄVELÄCKAGEMODELLEN I modellen som konstruerats i Matlab/Simulink har indata rörande rötrest likställts med stallgödsel/flytgödsel. Uppgifter om jordartsfördelning krävs för beräkningarna och har erhållits från Johnsson & Hoffmann (1997). Dessa redovisas i tabell 5.1. Övrig indata är erhållen från Gårdsmodellen, Hoffmann m.fl. (1999). Tabell 5.1: Jordartsfördelning i Svealands slättbygder (Johnsson & Hoffmann, 1997) Jordart Procent Lerig sandjord 4 Lättlera 32 Styv lera 64 Grundutlakningen erhålls ur tabell 5.2. Nederbörden i Västerås antas vara mellan mm per år. Tabell 5.2: Grundutlakning (kg N/ha) Svealand Sandjord Lättlera Mellan/styv lera Nederbörd Växtodlingsgård Djurgård * * ökning av utlakning i kg N per ton ts årlig tillförsel Minskad utlakning på grund av jordbearbetning ges i tabell 5.3. Faktorn i tabellen multipliceras med grundutlakningen. Vid höstsäd har värdet för tidig jordbearbetning använts. Ingen jordbearbetning på hösten har antagits vid vårsäd respektive vall. Höstplöjning till vårsäd förekommer likaså, vilket enligt modellen skulle ge ett högre läckage av kväve. Tabell 5.3: Jordbearbetningens betydelse för kväveutlakning Svealand Omräkningsfaktor Tidigt på hösten (t.o.m. september) 1.0 Sent på hösten (oktober december) 0.9 Ingen jordbearbetning på hösten 0.8 Minskad eller ökad utlakning på grund av föregående års gröda ges av faktorn i tabell 5.4 som multipliceras med grundutlakningen. Vid spannmålsodling är föregående år gröda alltid spannmål. Vid vallodlingen har följande använts; vallinsådd, växande vall utan vallbrott (två år) samt vallbrott sen höst. Detta innebär att de antas så vårsäd efter vallbrottet. Med stor sannolikhet vill man efter vallbrott så höstgröda, eftersom detta har bäst lönsamhet. Detta innebär att vallbrottet måste ske tidigare på hösten, och därmed ökar läckaget av kväve. 6
8 Tabell 5.4: Grödan under det gångna växtodlingsåret Svealand, det gångna årets gröda Omräkningsfaktor Stråsäd 1.0 Vallinsådd 0.8 Växande vall utan vallbrott under året 0.6 Vall med vallbrott tidig höst (t.o.m. sept.) 2.0 Vall med brott sen höst (okt. dec.) 1.4 Förluster på grund av tillförsel av rötrest (Tabell 5.5). Faktorn i tabellen multipliceras med grundutlakningen. Hälften av rötresten sprids på våren, dvs faktorn 1.1, och resterande på hösten (1.2 respektive 1.3). Tabell 5.5: Procent av ammoniumkväve i flytgödsel Parameter Svealand Ingen stallgödselspridning 1.0 Vårspridning av fast/flytgödsel 1.1 Höstspridning av fast/flytgödsel Obevuxet Höstgröda Vall Jord med mindre än 25 % lera Jord med mer än 25 %lera
9 BILAGA 6: TRANSPORTER Transportavstånd anges i tabell 6.1. Tabell 6.1: Transportavstånd Typ av transport Typ av fordon Sträcka (km) Västerås Uppsala (avfall) Lastbil med släp 77 Köping Västerås (kväve) Lastbil med släp 42 Köping Västerås (fosfor) Lastbil med släp 42 Uppsala Hovgården (deponi) Lastbil 10 För övriga transporter, se respektive avsnitt. 8
10 BILAGA 7: VALLGRÖDANS KEMISKA SAMMANSÄTTNING Vallgrödans kemiska sammansättning, substratsammansättning, som använts vid simuleringen är enligt tabell 7.1. Tabell 7.1: Substratsammansättning, vall (kg/kg ts) (Optigas, 1999) Ämne Vall (kg/kg ts) C-tot C-lignin C-kolh, lätt C-cellulosa C-protein VS 0.9 N-tot S-tot P-tot K Pb 1.30E-06 Cd 1.30E-07 Hg 1.60E-08 Cu 6.10E-06 Cr 1.50E-07 Ni 6.30E-07 Zn 2.50E-05 9
11 BILAGA 8: ENERGI OCH EMISSIONER EMISSIONER FRÅN ANVÄNDNING AV BENSIN, DIESEL OCH ELDNINGSOLJA Emissionerna till luft och vatten vid användning av bensin, diesel (tunga fordon) och eldningsolja beräknas enligt uppgifter från Uppenberg m.fl. (1999). Tabell 9.1: Emissioner till luft och vatten (kg per MJ) (Uppenberg m.fl., 1999) Parameter Bensin Diesel Eldningsolja CO 2 7.4E E E-02 NO x 3.5E E E-05 CH 4 7.0E E E-06 N 2 O 2.0E E E-05 NH E-06 EMISSIONER FRÅN ANVÄNDNING AV BIOGAS Tabell 9.2: Emissioner från användning av biogas på olika sätt (kg per MJ) (Sundqvist m.fl., 1999) Parameter Buss Bil Gasmotor* NO x 4.5E E E-04 CH 4 1.2E E E-04 * Dalemo, 1996a Vid beräkningarna har följande värden på effektivt värmevärde samt densitet använts:! Diesel, 42.8 MJ/kg (Sundqvist, 1999), 0.85 kg / liter (OKQ8, 2002b)! Bensin, 44 MJ/kg (Mörtstedt & Hellsten, 1999), 0.75 kg / liter (OKQ8, 2002a) 10
12 BILAGA 9: HANDELSGÖDSELPRODUKTION Tabell 9.1 och Tabell 9.2 innehåller emissioner till luft och vatten vid produktion av kvävesamt fosforgödsel. Tabell 9.1: Luftemissioner från handelsgödselproduktion (kg per kg N28 och TPS) (Davis & Haglund, 1999) Parameter Kväve (N28 1 ) Fosfor (TPS 2 ) CO E E-01 NO x 2.15E E-03 CH E E-03 N 2 O 5.62E E-05 NH E E-07 1) N28, 27.6 % N. 2) West European averge data, TPS, 20 % P. Tabell 9.2: Vattenemissioner från handelsgödselproduktion (kg per kg N28 och TPS) (Davis & Haglund, 1999) Parameter Kväve (N28 1 ) Fosfor (TPS 2 ) NH E-11 N 1.14E E-05 1) N28, 27.6 % N. 2) West European averge data, TPS, 20 % P. 11
13 BILAGA 10: PRODUKTION AV FOSSILBRÄNSLE De totala emissionerna till luft och vatten från produktion av diesel, bensin, eldningsolja samt elkraft beräknas med hjälp av Excel. Indata anges i tabell Emissionerna från elkraft är hämtade från miljöpåverkan för el tillförd det svenska elnätet Sammansättningen är enligt statistik för 1999 och sammanställningen bygger på IVL:s rekommendationer för de enskilda kraftslagen. Tabell 10.1: Luft och vattenemissioner från produktion och distribution (kg per MJ) Parameter Bensin 1 Diesel 1 Eldningsolja 1 Elkraft 2 CO 2 5.3E E E E-03 NO x 3.3E E E E-05 CH 4 2.0E E E E-05 N2O E E-07 NH E-07 N (aq) - 7.0E E-11-1) Källa: Uppenberg m.fl., ) Källa: Uppenberg m.fl.,
14 BILAGA 11: EMISSIONER FRÅN VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK SAMT FRÅN PRODUKTION OCH DISTRIBUTION AV KOL Tabell 11.1: Emissioner till luft, Västerås kraftvärmeverk, kg per MJ (Uppenberg m.fl., 1999) Parameter Produktion och distribution Förbränning av kol CO E E-02 NO x 1.27E E-05 CH E-03-13
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merGödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet
Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merUtredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm
RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs mergrovfoderverktyget.se
grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merDelrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merPlockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan
Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merHQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merProvtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Läs merTÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR
9 JANUARI PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 25 JANUARI METALL & PLAST 9 FEBRUARI & FÄRGAT GLAS 3 MARS PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 21 MARS METALL & PLAST 5 APRIL & FÄRGAT GLAS 28 APRIL PAPPERSFÖRPACKNINGAR
Läs merUtökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö
Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merErfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet
Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merStatistik Ett komplement till årsredovisningen
Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merBiogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar
Läs merMILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration
MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Mariefreds Avloppsreningsverk(0486-050-005) år: 2016 version: 2 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merMETAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Läs merMarkpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merSP biogasar häng med!
Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merFytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?
Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för
Läs merBiogödsel från rötning av musslor
Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merDagvatten en komplex blandning
Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens
Läs merAvloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merVarför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merProfu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merFörfattare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merKompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Läs merMullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs mer