DETALJPLAN 3 SYLTA, UPPLANDS-BRO KOMMUN

Transkript

1 DETALJPLAN 3 SYLTA, UPPLANDS-BRO KOMMUN ANALYS AV RISKER FRÅN TRANSPORTER AV FARLIGT GODS FÖR DETALJPLANEÄRENDE, Karl Harrysson karl.harrysson@brandskyddslaget.se Marcus Andersson marcus.andersson@brandskyddslaget.se Stockholm Box Stockholm Tel: Fax: Karlstad Box Karlstad Tel: Fax: Gävle Skolgatan Gävle Tel: Fax: Brandskyddslaget AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Innehar F-skattebevis

2 PROJEKTNUMMER MA PROJEKTNAMN SYLTA 3 PROJEKTLEDARE Marcus Andersson PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Upplands-Bro Kommun KSF, exploateringsenhetem Kungsängen REFERENS UPPDRAGSGIVARE Ulf Crichton DOKUMENTTYP Analys av risker i detaljpaneärende ÖVRIGT Analys av risker från transporter av farligt gods vid planläggning av område med småhusbebyggelse UPPRÄTTAT AV (SIGNERAS) Karl Harrysson INTERNKONTROLL (SIGNERAS) Marcus Andersson Analys av risker, rev 1 MA Analys av risker, version 1 MA DATUM STATUS INTERNKONTROLL

3 SAMMANFATTNING En grov riskanalys har utförts för att i samband med detaljplanearbetet studera vilka risker som förekommer i anslutning till ett planerat bostadsområde med småhus. Vid riskinventeringen för området Sylta (omr 4), fanns att det på den närliggande Enköpingsvägen framförallt transporteras brandfarliga vätskor, RID-klass 3, i form av styckegods. I undantagsfall kan vägen även användas som omledningsnät vid avstängning av E 18 med mer omfattande transporter som följd. Utifrån utförd riskinventering och med stöd från beräkningar av strålningsnivåer mot tillkommande byggnader bedöms att tillräcklig riskhänsyn har tagits i det aktuella planförslaget. Detta innebär att ett fritt område på 40 meter från Enköpingsvägen till närmast tillkommande byggrätt i kombination med en tillbyggd bullervall är tillfyllest som skydd mot området. Ytterligare åtgärder avseende exempelvis ventilation rekommenderas ej. Ej heller bedöms klassning av fönster i tillkommande byggnader vara nödvändig.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Bakgrund Omfattning Metod Begränsningar Internkontroll LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER FÖR RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Räddningstjänstens förutsättningar RISKINVENTERING Allmänt Farligt gods på väg Farligt gods på järnväg Sammanställning RISKANALYSMETODIK Allmänt Bedömning av sannolikhet för olycka Bedömning av konsekvenser Värdering av risknivå, åtgärdsförslag SANNOLIKHET FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS KONSEKVENSER VID OLYCKA Allmänt Dimensionerande olyckshändelse Topografins inverkan Uppkomna skador ÅTGÄRDSFÖRSLAG DISKUSSION KRING OSÄKERHETER SLUTSATSER...21 REFERENSLISTA...22

5 5 (22) 1 INLEDNING 1.1 Syfte Denna analys syftar till att undersöka vilka risknivåer boende i området Sylta 3 utsätts för i och med närheten till Enköpingsvägen. En enklare analys av risken kommer att ligga till grund för val av riskreducerande åtgärder. 1.2 Bakgrund Det aktuella området ligger ungefär 2,5 kilometer från Kungsängens centrum och är inte tidigare planlagt. Redan under 1930-talet styckades tomter av för permanentbebyggelse. Vissa fastigheter har även använts för fritidsstugor. I syfte att förtäta bebyggelsen uppförs nu en detaljplan över området. Enköpingsvägen i områdets södra del är en sekundärled för transporter av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm anger i rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet /1/. I detta fall är avståndet till transportvägen ungefär 40 meter. Det har därför bedömts nödvändigt att genomföra en riskanalys för att avgöra vilka krav som bör ställas på byggnader i området. 1.3 Omfattning Analysen tar sin utgångspunkt i en inventering av riskkällor som anses kunna påverka de boende. Riskanalysen genomförs därefter på ett semikvantitativt sätt, där en grov uppskattning görs av olycksfrekvenser och en mer detaljerad analys görs av uppkomna konsekvenser vid tänkbart olycksscenario. Utifrån analysens resultat ges slutligen förslag till lämpliga riskreducerande åtgärder. 1.4 Metod Inventering av riskkällor i området har genomförts genom platsbesök samt genom samtal med räddningstjänsten och representanter för företag som transporterar farligt gods i närheten av området /2,3/. Information från inventeringen har legat till grund för en bedömning av vilka olycksscenarier som skall beaktas. I detta fall studeras en olycka med farligt gods klass 3, det vill säga brandfarliga vätskor. Ett kvalitativt resonemang förs i analysen om sannolikheten för att en olycka som drabbar de boende i byggnaden skall inträffa. En beräkning av tänkbara konsekvenser vid inträffad olycka görs enligt Heskestads formel /4/ och erfarenheter från försök med pölbränder /5/. Beräkning av infallande strålning görs enligt the SFPE handbook of fire protection engineering /6/. I beräkningarna tas hänsyn till områdets topografi. 1.5 Begränsningar Konsekvenserna av olyckor bedöms endast för boende i området som befinner sig i sina hem. För att kunna genomföra beräkningar av konsekvenser är det nödvändigt med ett stort antal antaganden och förenklingar. Begränsningar finns även i de metoder som används för att beräkna konsekvenser av en olycka. Hur händelseförloppen i detalj ser ut vid olyckor är beroende av ett stort antal faktorer, vilket innebär att analysens resultat är förknippat med stora osäkerheter. En övergripande diskussion förs därför kring de osäkerheter som ingår i bedömningar och beräkningar.

6 6 (22) 1.6 Internkontroll Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult vid företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Signatur i kolumnen för internkontroll i dokumentationen, sid 2, bekräftar kontrollen.

7 7 (22) 2 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER FÖR RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet ur hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i miljöbalken (1998:808). Denna rapport behandlar beskrivning och analys av risker i anslutning till ett planerat bostadsområde vid ändring i detaljplan. Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/ att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare anges även ett rekommenderat skyddsavstånd från väg med transport av farligt gods till sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet på 75 m. I Länsstyrelsens rekommendationer konstateras det vidare att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även då avståndet överstiger 100 meter. Ett exempel på sådana fall kan vara då områdets topografi innebär att en skadlig exponering kan erhållas även på större avstånd.

8 8 (22) 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Det aktuella området ligger i Upplands-Bro kommun, 2,5 km från Kungsängens centrum mellan Lillsjön och Enköpingsvägen. Området är inte tidigare planlagt, men redan under 1930-talet styckades tomter av för permanentboende. Bebyggelsen består till viss del av fritidsstugor. I syfte att förtäta bebyggelsen upprättas nu en detaljplan över området. Enköpingsvägen i områdets södra del används som en så kallad sekundärled för transporter av farligt gods. Transporter av farligt gods sker även på järnvägen, vilken ligger längre söderut, på andra sidan Enköpingsvägen. Avståndet från järnvägen till det aktuella området är ungefär 150 meter. Enköpingsvägen och järnvägens orientering i förhållande till området visas i figur 3.1 nedan. Det aktuella områdets lokalisering har i figuren markerats med röda streck. Figur 3.1 Områdets lokalisering Området befinner sig på en backe och ligger därmed högre än såväl vägen som järnvägen. Mellan Enköpingsvägen och området kommer dessutom, av bullerskäl, en vall med en höjd av 3,5 meter att anläggas. På grund av topografiska skäl är uppförandet av en bullervall i områdets sydöstra del inte möjligt. Här finns dock en naturlig höjdskillnad mellan bebyggelsen och vägens nivå på mellan 4 och 6 meter. Områdets planerade utformning visas i figur 3.2 nedan. Figuren är hämtad ur utställningshandlingen /7/.

9 9 (22) Figur 3.2 Områdets planerade utseende enligt utkast daterat Enligt planen skall 6 nya byggrätter tillkomma på privat mark. På de kommunägda fatigheterna tillskapas 12 nya tomter. Fyra tillkommande bostadshus kommer att befinna sig på ett avstånd från Enköpingsvägen som understiger de 75 meter som rekommenderas av Lässtyrelsen i Stockholms län /1/. Det minsta avståndet från Enköpingsvägen till planerad bebyggelse kommer att vara 40 meter. Vägsträckningen inom området kommer att förändras med två nya lokalgator. Området ges även en ny infart, placerad längre västerut än den befintliga, där siktförhållandena är bättre. Hastighetsbegränsningen på Enköpingsvägen utanför området har på grund av olyckrisken sänkts till 50 km/h. 3.1 Räddningstjänstens förutsättningar Utgången av en eventuell olycka med farligt gods kan givetvis påverkas av räddningstjänstens möjligheter att göra en insats. Enligt räddningstjänstens yttrande /8/ i planärendet ligger det aktuella området inom 10 minuters insatstid. Räddningstjänstens möjligheter att ingripa och begränsa konsekvenserna av en olycka har ej värderats i rapporten.

10 10 (22) 4 RISKINVENTERING 4.1 Allmänt En inventering av risker i området kring byggnaden genomfördes som ett första steg i en riskanalys. Inventeringen gjordes genom studier av material från SRV /9, 10/, platsbesök den 23 mars samt genom telefonintervjuer /2, 3/. Med hjälp av redovisat underlag gjordes bedömningen att de risker som bör beaktas i detta fall är transporter av farligt gods på Enköpingsvägen samt på järnvägen. 4.2 Farligt gods på väg Området ligger längs med Enköpingsvägen, vilken är en relativt trafikerad väg. Hastighetsbegränsningen på den aktuella sträckan av Enköpingsvägen är på grund av olycksrisken satt till 50 km/h. Vägens utformning innebär dock att den faktiska hastigheten på sträckan kan antas vara betydligt högre. Transporter av farligt gods på Enköpingsvägen sker från OKQ8:s lagerterminal i Bro. Transporter härifrån går på lastbil till OKQ8-butiker och innehåller till viss del produkter som kan klassificeras som farligt gods. Exempel på sådana produkter är spolarvätska, tändvätska och bensin, samtliga klassificerade som brandfarliga vätskor. Dessa vätskor transporteras som styckegods i flaskor eller mindre dunkar (< 3 liter), varför utsläppen av brandfarliga vätskor vid en olycka ej förväntas bli särskilt omfattande. Under ett år transporteras ungefär 3000 m 3 av farligt gods klass 3 från denna lagerterminal längs Enköpingsvägen förbi området /3/. Transporter från terminalen går varje vardag med omkring 5 lastbilar med släp per dag, varav vilka ungefär hälften går österut på Enköpingsvägen och därmed passerar området. Detta innebär att en lastbil i snitt kan förväntas innehålla omkring 5 m 3 brandfarliga vätskor. Viss transport sker även av gaser i mindre behållare, men denna andel minskar enligt uppgift. En betydande del av det farliga godset från OKQ8:s lager utgörs av frätande ämnen. Dessa anses dock i sig inte utgöra någon större risk för de boende i området i händelse av en olycka. Enköpingsvägen används som en alternativ väg för trafiken på E18, vilken annars går norr om Kungsängen. Det innebär att trafik på E18 i händelse av exempelvis en olycka kan komma att omdirigeras över Enköpingsvägen. Statistik från SRV /9/ från 1998 anger att det varje år transporteras mellan och ton farligt gods på den aktuella sträckan av E18. Av den totala mängden klassas som klass 1, dvs explosiva ämnen och föremål. Exempel på transporter som faller under denna klass är svartkrut, fyrverkerier och nitroglycerin. Mellan 1000 och 5000 ton av det farliga godset som varje år transporteras på E18 tillhör klass 2. Denna klass består av såväl giftiga som brandfarliga gaser. Exempel på sådana gaser är svaveldioxid, NO x (nitrösa gaser) och gasol. Under antagande att en transport med farligt gods klass 2 innehåller ungefär 20 ton medför detta att antalet transporter under ett år kan antas vara omkring stycken. En stor del av de övriga transporterna utgörs av klass 3 /11/, dvs brandfarliga vätskor, där exempelvis bensin ingår. 4.3 Farligt gods på järnväg Avståndet från det planerade området till järnvägen i söder är ungefär 150 meter. En grundlig kartläggning av transporter av farligt gods på järnväg i Sverige gjordes av SRV under

11 11 (22) september till november 1996 /10/. Ur denna kan utläsas att endast begränsade mängder av farligt gods transporterades på denna järnvägssträcka under den angivna perioden. Mängden av farligt gods i klass 1 uppges till 0. I klass 2 anges den totala mängden till mellan 0 och 7000 nettoton. Inte heller för klass 3 fanns något flöde att redovisa under tremånadersperioden. Avståndet i kombination med det faktum att området befinner sig betydligt högre än järnvägen innebär att riskbidraget från järnvägen kan anses försumbart. 4.4 Sammanställning Endast begränsade transporter av farligt gods kan i dagsläget anses förekomma i anslutning till det planerade området. I normalläget är de enda transporter som behöver beaktas de som sker från lagerterminalen i Bro. Vid omdirigering av trafiken från E18 kommer dock transporterna av farligt gods i anslutning till området att öka. En sådan omdirigering bedöms sällan behöva bli aktuell. I de fall omdirigering ändå sker kommer de flesta transporterna av farligt gods att utgöras av klass 3, dvs brandfarliga vätskor. Det kommer även att vara för dessa transporter som sannolikheten för ett utsläpp vid inträffad olycka blir som högst. Detta är på grund av att brandfarliga vätskor oftast transporteras i tunnväggiga tankar. Tryckkondenserade gaser transporteras i tjockväggiga tankar, vilket enligt SRV:s rapport Farligt gods Riskbedömning vid transport innebär att sannolikheten för ett utsläpp vid en olycka blir ungefär 30 ggr lägre än för ett utsläpp från en tunnväggig tank /12/. Det kan därmed inte anses försvarbart att dimensionera byggnaderna inom området för en olycka med transporter av klass 2. Resonemanget ovan innebär att de enda olyckor som bör studeras närmare är olyckor med brandfarliga vätskor. En dimensionering av byggnader inom området för att stå emot effekterna av bränder på Enköpingsvägen är därmed vad som blir aktuellt i detta fall. Övriga riskkällor anses försumbara i sammanhanget.

12 12 (22) 5 RISKANALYSMETODIK 5.1 Allmänt Den risk som ett objekt är utsatt för betraktas ofta som en funktion av sannolikhet och konsekvens för de olyckor som kan skada objektet. Då en riskanalys skall genomföras finns många olika metoder framtagna för att uppskatta/beräkna sannolikhet för och konsekvenser av olika händelser. Vilken metod som väljs för att studera ett specifikt fall är beroende av bland annat vad riskanalysen skall användas till, vilket informationsunderlag som finns tillgängligt samt hur mycket tid som finns avsatt för analysen. Nedan presenteras de metoder som ansetts lämpliga för en bedömning av risken i detta fall. 5.2 Bedömning av sannolikhet för olycka På grund av att det till största delen är transporter av brandfarliga vätskor som utgör ett hot anses endast olyckor i områdets omedelbara närhet kunna innebära skador för de boende. Ett kvalitativt resonemang kring sannolikheten för olyckor med skadlig utgång anses därför lämpligt. I resonemanget redovisas de parametrar som har störst betydelse för hur ofta en olycka med farligt gods kan tänkas inträffa. Vid uppskattning av sannolikheten är det viktigt att ta hänsyn till att ett flertal faktorer måste uppfyllas för att en olycka skall drabba de boende. 5.3 Bedömning av konsekvenser För att kunna få en uppfattning om vilka konsekvenser som kan uppkomma vid olyckor med farligt gods i anslutning till området görs beräkningar av strålningsintensitet mot byggnader på olika avstånd från en brand i brandfarlig vätska. Vid beräkningarna studeras effekterna av en pölbrand på Enköpingsvägen. Även transporter från OKQ8:s lagerterminal i Bro anses på detta sätt kunna inkluderas eftersom konsekvenserna av en brand i lastbil från lagerterminalen sannolikt inte ger upphov till högre strålningsnivåer än vad som erhålls vid en större pölbrand. Beräkningsgången är allmänt vedertagen, men resultaten är ändå behäftade med stora osäkerheter och skall inte ses som några absoluta sanningar. En dimensionerande olyckshändelse används vid beräkningarna. Denna anses motsvara det värsta scenario som rimligtvis kan uppkomma i händelse av en olycka. Genom att tillse att ett tillräckligt skydd finns för att den dimensionerande olyckshändelsen inte skall ge upphov till några skador på de boende i området erhålls en godtagbar säkerhetsnivå. Vid bedömningen av konsekvenser vid utsläpp av brandfarlig vätska tas hänsyn till den strålningsreducering som ges av den avskärmning som kommer att finnas mellan Enköpingsvägen och området. Denna medför att den infallande strålningen reduceras. 5.4 Värdering av risknivå, åtgärdsförslag För att kunna ta ställning till huruvida den erhållna risknivån kan anses vara acceptabel eller ej förs en diskussion kring hur resultatet av riskanalysen bör tolkas. Utifrån denna diskussion ges rekommendationer till de åtgärder som anses vara lämpliga att genomföra för att de boende i området ej skall utsättas för onödigt höga risker på grund av läget. En diskussion förs även kring de osäkerheter som genomförda beräkningar är förknippade med.

13 13 (22) 6 SANNOLIKHET FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS Endast begränsade mängder farligt gods transporteras varje år på Enköpingsvägen förbi det planerade området. Ett flertal faktorer inverkar på sannolikheten för att en olycka med farligt gods skall inträffa. De två viktigaste är hur frekventa transporter som sker och hur vägförhållandena ser ut på sträckan. Enköpingsvägen, vilken är den enda väg som passerar området, har på denna sträcka en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Vägens utformning innebär dock att den faktiska hastigheten i närheten av området kan förväntas vara högre. En ny infart kommer att anordnas till området. Denna infart kommer att ligga längre västerut än den som finns i dagsläget. Siktförhållanden vid in- och utfart kommer därmed att förbättras, vilket reducerar sannolikheten för trafikolyckor. Sannolikheten för olyckor med farligt gods kommer därmed också att reduceras. En bild över Enköpingsvägen visas i figur 6.1 nedan. Det aktuella området befinner sig i detta fall på motsatt sida vägen. Figur 6.1 Bild över Enköpingsvägen utanför området. Transporterna av farligt gods består i normalfallet endast av transporter från OKQ8:s lagerterminal i Bro. Dessa transporter sker dock uteslutande som styckegods i begränsade mängder, varför utsläpp ej kan förväntas bli särskilt omfattande. Om en brand ändå uppstår i en av dessa lastbilar kan den sprida sig även till behållare som ej skadats vid själva olyckan och därmed få en större omfattning. Störst konsekvenser kan erhållas i de fall som trafiken från E18 omdirigeras över Enköpingsvägen. Detta på grund av att farligt gods då kommer att transporteras i större volymer, exempelvis på tankbilar. Dessa omdirigeringar är dock sällsynta. Vad gäller farligt gods i klass 1 och 2 innebär detta, under förutsättning att omdirigeringen endast sker under en kortare tid, att inte mer än någon enstaka transport med farligt gods i dessa klasser kan förväntas under ett normalår. Sannolikheten för att en olycka med en av dessa transporter skall inträffa i anslutning till området blir därmed mycket liten. Med tanke på att hastigheten är begränsad och att transporter av tryckkondenserade gaser sker i tjockväggiga tankar blir

14 14 (22) sannolikheten för ett efterföljande utsläpp än mindre. Någon anledning att kvantifiera denna sannolikhet bedöms ej föreligga. De flesta transporter av farligt gods som sker på E18 hör till klass 3, dvs brandfarliga vätskor /11/. Eftersom dessa transporteras i tunnväggiga tankar kommer sannolikheten för ett utsläpp vid en olycka att vara betydligt större än då tjockväggiga tankar används. Räddningsverket anger att sannolikheten för ett utsläpp vid olycka i detta fall blir ungefär 30 gånger större /12/. För att boende i området skall drabbas krävs det även en antändning av den utsläppta vätskan. Sammantaget kan det konstateras att sannolikheten för att en olycka med farligt gods skall inträffa i områdets närhet är mycket liten. Om en sådan olycka trots allt inträffar kommer den dock troligen att involvera brandfarliga vätskor.

15 15 (22) 7 KONSEKVENSER VID OLYCKA 7.1 Allmänt Vad som avgör konsekvensernas omfattning vid en olycka med farligt gods är i första hand utsläppets storlek och avståndet till berörda byggnader. För att kunna få en uppfattning om hur stora konsekvenserna rimligtvis kan tänkas bli vid en olycka ansätts en dimensionerande skadehändelse. Denna representerar den värsta rimliga utgången av en olycka. En sammanställning av uppkomna effekter vid olika strålningsnivåer redovisas slutligen tillsammans med beräknad infallande strålning på olika avstånd. 7.2 Dimensionerande olyckshändelse Av transporterna av farligt gods på Enköpingsvägen utgör transporter av styckegods från lagerterminalen i Bro en övervägande majoritet. En olycka med en av dessa lastbilar bedöms ej som orimlig och skulle kunna ge upphov till en omfattande brand om ett utsläpp med efterföljande antändning skulle äga rum. Vid omdirigering av trafiken från E18 finns även en potential för mer omfattande olyckor med farligt gods. Detta på grund av att farligt gods här transporteras i större volymer. På E18 transporteras farligt gods av varierande slag. Enligt tidigare resonemang (se avsnitt 6) är det dock endast transporter av farligt gods av klass 3, dvs brandfarliga vätskor som bör beaktas vid val av dimensionerande olyckshändelse. I detta fall kommer en olycka med tankbil innehålland brandfarlig vätska att ansättas som en dimensionerande händelse. Eftersom bränder i lastbilar inte ger upphov till lika höga strålningsnivåer kommer en dimensionering av skyddet utifrån en större pölbrand även att innebära ett tillräckligt skydd för en brand i lastbil med styckegods. Hur stor pölen med brinnande bensin blir och hur den är formad kommer att ha stor inverkan på vilka strålningsnivåer som erhålls mot byggnader i området. I detta fall kan ett utsläpp av brännbar vätska på grund av topografin inte sprida sig in i området. Pölens geometri är svår att avgöra och beror till stor del på exakt var utsläppet sker och hur omfattande det är. I beräkningarna studeras en pöl som breder ut sig cirkulärt på vägbanan. Anledningen till detta val är att pölen får en stor utbredning och därmed ger upphov till en högre flamma och större strålningsnivåer. Flamman antas vid strålningsberäkningar ha en plan flamfront mot området, vilket motsvarar att den sprider ut sig mot vallen. Beräkningarna grundar sig på en pöldiameter på 15 meter, vilket motsvarar att hela vägbanan och cykelvägen täcks av pölen. Dessa antaganden anses motsvara ett troligt värsta fall, vilket innebär att en konservativ uppskattning av konsekvenserna erhålls. 40 m Figur 7.1 Pölens utbredning sett från ovan Beräkning av erhållna flamhöjder görs utifrån Heskestads formel /4/ enligt följande samband

16 16 (22) H = 0,23 Q 2/5-1,02 D där H = flamhöjden, m Q = brandens avgivna energi, kw D = bränsleareans diameter, m I beräkningarna förutsätts att 1 MW genereras per kvadratmeter horisontell bränslearea. Detta ger, för en pöldiameter på 15 meter, en flamma med en beräknad höjd av ungefär 13,6 meter. För större diameter på pölbränder minskar ofta effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och att temperaturen i flamzonen sjunker /10/. En tilltagande rökutveckling resulterar därmed i att en del av strålningen absorberas i omgivande rök. Den effektiva strålning, I 0, som emitteras från en pölbrand kan beskrivas enligt följande samband, grundat på experimentella data erhållna från studier av ett stort antal pölbränder /11/. I 0 = ,00823 D Försök med reabensin vid FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) har visat på utstrålningsintensiteter på 60 kw/m 2 för pölbränder med diametern 10 meter /14/. Detta är något högre än de intensiteter som erhålls vid beräkning enligt ovanstående formel. För att erhålla konservativa mått på utstrålningsintensiteten I 0 används dock i följande beräkningar värdet 60 kw/m 2. Observera att detta är den strålning som emitteras från flamman. För att kunna beräkna hur stor del av den emitterade strålningen som faller in mot byggnaden används synfaktorn, Φ. Denna beräknas enligt modell i SFPE:s handbok /6/. I strålningsberäkningarna approximeras den strålande vertikala ytan till en rektangulär yta med höjden H och basen D. Den infallande strålningen, I 0, beräknas därefter genom att multiplicera synfaktorn med värdet på den emitterade strålningen. I 0 = Φ I Den strålande ytan delas upp i fyra delar enligt figur 7.2 nedan. Bidraget från respektive del summeras därefter för att ge den totala synfaktorn, Φ tot. b a 90 A 2 da 1 a = H / 2 b = D / 2 c = 15 m X = a/c Y = b/c Figur 7.2 Geometri för beräkning av synfaktor c För den aktuella geometrin kan synfaktorn för respektive del beräknas som

17 17 (22) Φ = 1 2π X 1+ X 2 arctan Y 1+ X 2 + Y 1+ Y 2 arctan X 1+ Y 2 Ovanstående formel innebär att ett ökat avstånd till flamman ger en reducering av synfaktorn och därmed även av den infallande strålningen. Den infallande strålningen mot området kan därmed beräknas som en funktion av avståndet till flamman. Resultatet av denna beräkning redovisas i figur 7.3 nedan. Infallande strålning [kw/m2] Avstånd [m] Figur 7.3 Infallande strålning på olika avstånd Observera att ovan beräknad infallande strålning är vad som erhålls då aktuella förhållanden är som mest ogynnsamma. Ingen hänsyn tas, på grund av det korta avståndet, till den atmosfäriska transmissionsförmågan, vilken skulle kunna innebära en reduktion av infallande strålning. 7.3 Topografins inverkan Mellan Enköpingsvägen och den tillkommande bebyggelsen skall en 3,5 meter hög vall uppföras som bullerskydd. Denna vall kommer ur säkerhetssynpunkt dels innebära att ett utsläpp av brandfarlig vätska inte tränger in i området, men kommer även att fungera som en avskärmning av flamman vid en uppkommen pölbrand. Vallen kan i detta hänseende likställas med en avskärmning av flammans nedersta 3,5 meter, vilket resulterar i att flammans synliga höjd blir 3,5 meter lägre. Den ekvivalenta flamhöjden i strålningsberäkningarna blir därmed 10,1 meter. I figur 7.4 nedan redovisas beräknad strålning på olika avstånd då hänsyn tas till vallens strålningsreducering.

18 18 (22) Infallande strålning [kw/m2] Avstånd [m] Med vall Utan vall Figur 7.4 Bestrålningsreduktion på grund av vallen Vallen kommer inte att täcka hela det aktuella området. En viss avskärmning av flamman kommer dock alltid att bli aktuell, varför det faktiska värdet kommer att ligga någonstans emellan de båda kurvorna i figur 7.4. Observera att ingen hänsyn tas till avskärmande effekter från träd osv i beräkningarna. 7.4 Uppkomna skador Utifrån de beräknade strålningsnivåerna för olika fall kan skadorna uppskattas. De värden som används för denna uppskattning anges i tabell 6.3 nedan. Tabell 7.1 Skadekriterier /13/ Strålningsintensitet [kw m -2 ] Konsekvens 2,5 Ingen smärta vid bestrålning av bar hud 10 Antändning av lättantändliga material, t.ex. gardiner, med sticklåga 15 Antändning av trä med sticklåga 20 Antändning av lättantändliga material utan sticklåga 30 Antändning av trä utan sticklåga I detta fall skall inga nya byggnader uppföras i området på ett avstånd som understiger 40 meter. Beräkningarna visar på erhållna strålningsnivåer i storleksordningen 1,7-2,3 kw/m 2 på detta avstånd, beroende på i hur stor utsträckning hänsyn tas till vallens avskärmande inverkan. Vad som i denna analys sätts i centrum är påverkan på de boende i området. Detta innebär att det skall tillses att för höga strålningsnivåer inte uppkommer i byggnaderna samt att branden ej kan sprida sig in i byggnaderna. I detta specifika fall då avståndet till vägen innebär att strålningsnivåerna är så pass låga som omkring 2 kw/m 2 är det ej intressant att studera strålningsnivåer innanför fönster.

19 19 (22) 8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Nya byggnader inom det aktuella området kommer att ligga på ett avstånd av minst 40 meter från Enköpingsvägen. Transporterna av farligt gods på denna väg är relativt begränsade. Vid genomförd riskinventering gjordes därför bedömningen att det knappast kunde anses rimligt att nya byggnader i området skall dimensioneras för att kunna stå emot stora utsläpp av exempelvis giftiga gaser. Boende inom området skall dock vara skyddade mot uppkomna bränder i transporter av farligt gods på Enköpingsvägen. Vid analys av pölbrand vid utsläpp av farligt gods av klass 3 kunde slutsatsen dras att inga direkta skador kan förväntas uppkomma för boende i nyproducerade byggnader. Eftersom detta är den värsta typ av olycka som rimligtvis kan förväntas i anslutning till området blir därmed slutsatsen att inga säkerhetskrav, utöver vad som normalt ställs på nyproducerade byggnader av liknande typ, blir nödvändiga. Detta innebär att klassning av fönsterglas ej är aktuellt och att de åtgärder som angivit som möjliga i tidigare samrådshandling /15/ angående åtgärder för ventilation ej är nödvändiga.

20 20 (22) 9 DISKUSSION KRING OSÄKERHETER I denna grova riskanalys ingår ett stort antal förenklingar och antaganden som kan inverka på det erhållna resultatet. För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär för det erhållna resultatet används överlag konservativa uppskattningar. I det kvalitativa resonemanget kring sannolikheten för att en olycka med farligt gods skall inträffa i närheten av området är det möjligt att inkludera ett mycket stort antal faktorer. Detta har dock inte ansetts nödvändigt eftersom syftet endast är att ge en grov uppfattning om sannolikheten. Valet av dimensionerande olyckshändelse har gjorts utifrån konservativa antaganden. Olyckor med exempelvis giftiga gaser hade kunnat analyseras närmare, men eftersom endast ett väldigt litet antal sådana transporter kan förväntas i närheten av området kan det inte anses rimligt att kräva insatser för att skydda boende mot denna typ av olyckor. Det studerade scenariet är därmed det värsta scenario som rimligtvis kan uppkomma på platsen. Några mer omfattande konsekvenser bedöms inte bli aktuella. Eftersom antaget värde på den emitterade strålningen från en större pölbrand grundar sig på experimentella värden blir osäkerheten i detta antagande begränsad. Större strålningsnivåer kan uppkomma från mindre pölbränder på grund av att förbränningseffektiviteten för dessa blir högre. Mindre storlek på uppkomna flammor och därmed lägre synfaktor kompenserar dock för detta. Beräkningar av synfaktor ger ett mått på maximala teoretiska värden. Diverse faktorer kan innebära att den faktiska strålningsnivån blir betydligt lägre. Exempelvis tas i beräkningarna inte någon hänsyn till att området i hög utsträckning är skogsbevuxet. Förekomsten av träd mellan en brand och byggnader ger en ytterligare avskärmning av den infallande strålningen. En risk finns dock även för att en brand kan sprida sig via träden för att på så sätt skada boende i området. Inverkan av vind på uppkomna skador kan ha en betydande effekt då branden befinner sig på ett kortare avstånd från byggnader. I detta fall kan en ogynnsam vind medföra en sekundär spridning av branden in mot området. Någon risk för explosion av bensinångor i det fria bedöms ej föreligga. I det fria späds dessa ångor ut till ofarliga koncentrationer relativt snabbt i och med luftinblandningen. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av resultatet. Detta tillvägagångssätt innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen.

21 21 (22) 10 SLUTSATSER De risker som transporter av farligt gods på Enköpingsvägen innebär för boende i området bedöms vara låga, särskilt med hänsyn till uppförande av bullervall och med en ny infart till området. Om projekteringen utförs med ett minsta avstånd av 40 meter från nya byggnader till Enköpingsvägen anser Brandskyddslaget att några övriga riskreducerande åtgärder eller byggnadstekniska krav ej är nödvändiga. BRANDSKYDDSLAGET AB Karl Harrysson Marcus Andersson

22 22 (22) REFERENSLISTA /1/ Länsstyrelsen i Stockholm Län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, rapport 2000:1, Stockholm, /2/ Per-Åke Lilja, Brandkåren Attunda, telefonsamtal /3/ Tomas Ek, OKQ8 lagerterminal, telefonintervju /4/ Brandskyddshandboken. Rapport 3117, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2002 /5/ Hägglund, B., Brandskyddslaget, Värmestrålning från pölbränder, /6/ The SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, 3 rd edition ISBN: /7/ Upplands-Bro Kommun, Utställningshandling Koncept /8/ Brandkåren Attunda, Yttrande över detaljplan 3 för del av Sylta (område 4) Kungsängen Upplands-Bro Kommun, /9/ Räddningsverket, sammanställning av trafikflöde av farligt gods på väg 1994 och 1998, /10/ Räddningsverket, Flödet av farligt gods på järnväg En översiktlig kartering i GIS-miljö, 1997 /11/ Länsstyrelsen i Stockholms Län, Olycksrisker i Stockholms län En inventering av riskbilden, Rapport 2001:17, Stockholm 2001 /12/ Räddningsverket, Farligt gods Riskbedömning vid transport, Karlstad 1996 /13/ Shokri, M. & Beyler, C.L., Radiation from large pool fires, J. of Fire Prot. Engr., 1 (4), 1989, pp /14/ Hägglund, B. & Persson, L.E., The heat radiation from petroleum fires, Foarapport C20126, 1976 /15/ Upplands-Bro Kommun, Samrådshandling Detaljplan 3 för del av Sylta (Område 4)