Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Verksamhetsberättelse januari augusti 2016

2 Innehållsförteckning Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Skånes universitetssjukvård Viktiga händelser Verksamhetsförändringar Övergripande områden Jämlik hälso- och sjukvård Utvecklingsuppdrag Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Utvecklingsuppdrag Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Hälso- och sjukvård i rimlig tid Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Utvecklingsuppdrag Tillgänglighetspaketet Arbetsuppgiftsomflyttningar Prioriterade områden Cancer Kvinno- och förlossningsvård Äldres hälsa Akutsjukvård Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Hjärt- och lungsjukdomar Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Rörelseorganens sjukdomar och skador Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Verksamhetsvolymer Somatisk vård inklusive vårdval Vårdval (grå starr, ögonsjukvård, hudsjukvård) Primärvård hälsoval och anslagsfinansierad vård Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Hälsofrämjande arbete Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Användning av bemanningsföretag Antalet anställda och arbetad tid

3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Insatser som stödjer Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Mentorskap eller motsvarande Introduktion Kompetensförsörjning på kort och lång sikt Kompetenta och kommunikativa ledare Ökning av faktorn på ledarskap i medarbetarundersökningen Andel chefer som genomgått Utvecklande ledarskap (UL) Insatser som stödjer Kompetenta och kommunikativa ledare FOU-perspektivet Forskning nödvändig för Skånes fortsatta utveckling Ordnat införande på SUS Antalet slutbehandlade ärenden om ordnat införande Miljöarbete Avfallshantering Tjänsteresor Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Resultat Resultaträkning förvaltning Resultaträkning, hälsoval Resultaträkning, vårdval ögon Resultaträkning, vårdval grå starr Resultaträkning, vårdval hud Resultaträkning, ackrediterad barntandvård Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Läkemedel Kostnadsansvar läkemedel utveckling Övriga kostnader Handlingsplaner för ekonomi i balans Nyckeltal Målområde intern kontroll Investeringar Utrustningsinvesteringar

4 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Samordningen kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Tillgänglighetspaketet för 2016, Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet, gäller för samtliga förvaltningar. Region Skåne är genom avtal skyldiga att vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. Skånes universitetssjukvård Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård, specialistsjukvård samt primärvård. Sjukhusen är belägna i Malmö och Lund. Skånes universitetssjukvård tillhandahåller högspecialiserad vård, inklusive sista länken, för såväl hela Skåne som södra sjukvårdsregionen. Sjukhuset utför därtill rikssjukvård inom flera områden. Offentlig primärvård bedrivs vid vårdcentraler belägna i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör och Hörby och är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Omfattande avancerad forskning bedrivs i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är den volymmässigt absolut största samarbetspartnern. Viktiga händelser Våren 2016 infördes Servicevärdar på vårdavdelningarna i SUS Malmö. Från och med augusti 2016 finns ett endometriosteam inom Skånes universitetsvård. 4

5 Projektet Daglig styrning genomfördes för att nå en mer faktabaserad styrning av vårdplatsfördelning och operationskapacitet. Projektet fortsätter under hösten Antalet remisser för ensamkommande och flyktingar till infektionsmottagningar ökade. Förvaltningschefen beslutade i maj att erbjuda sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar ett lönetillägg på kronor motsvarande det erbjudande som hösten 2014 gavs sjuksköterskor på akutmottagningar och slutenvårdsavdelningar, med kontinuerlig bemanning 24/7. Sektion barnkirurgi uppnådde ackreditering som utbildningscenter för utbildning av ST-läkare Nya lagstiftning och nationella riktlinjer för ensamståendes rätt till assisterad befruktning RMC. Arbetet med utvecklingen av regional strokejour och trombectomi har förbättrat vården för patienterna och medfört nationell mediauppmärksamhet. Tillgänglighetssatsningarna involverade många verksamhetsområden ryggortopedi, neurologi, arytmi, magnetröntgen, CT, PET/CT, koloskopi, gastroskopi, ERCP i narkos, blåscancer, hematologi, onkologi och strålningsfysik. Tillgänglighetssatningarna fortsätter under hösten. Standardiserat vårdförlopp infördes för ovarialcancer, lungcancer primära maligna hjärntumörer. Ytterligare standardiserade vårdförlopp startade inom VO kirurgi och gastroenterologi samt VO hematologi, onkologi och strålningsfysik. Standardiserat vårdförlopp malignt hudmelanom införs i september Nationell nivåstrukturering inom cancervård där Skånes universitetssjukhus erhöll nationella uppdrag för samtliga vårdprocesser som ansöktes om. Målvärdet för minskad antibiotikaförskrivning uppnåddes inom primärvården. På tre vårdcentraler i Malmö genomfördes ett pilotprojekt med videokonsultationer. Förberedande av utökad verksamhet med mobila team och genomförande av Hälso- och sjukvårdsavtalet tillsammans med kommunerna. Verksamhetsförändringar Inom VO intensiv- och perioperativ vård (IPV) har SUS ledningsstruktur genomförts fullt ut vilket innebär att nya linjechefer rekryterats. Samtliga funktioner och professioner inom akut, postoperativ och cancerrelaterad akut smärta har samlats i en nyskapad smärtbehandlingsenhet för SUS. Dialysverksamheten i Malmö övertogs av SUS under våren 2016 från företaget Diaverum 5

6 Öppnande av en ankomstavdelning i Lund, organisatoriskt under VO ortopedi. Administrativ samordning av hjärtsjukvården inom VO hjärt- och lungmedicin till ett PASiS begrepp (16hjärta) genomfördes från och med januari Förändringen medför vissa övergående administrativa komplikationer men ger överlag förbättrade möjligheter att följa interna och externa regelverk samtidigt som patientens intressen och behov styr omhändertagande och processer tydligare. VO urologi bildades genom uppdelning av VO kirurgi och urologi, i syfte att stärka organisationen för den urologiska vården. Ledningsgrupp formerades med verksamhetschef, sektionschefer samt enhetschefer. VO valde, med tanke på verksamhetsområdets relativt begränsande storlek att ta bort en chefsnivå och tillsatte inte tjänsten som områdeschef. VO kirurgi och VE gastroenterologi slogs samman till ett gemensamt verksamhetsområde och verksamheten är nu indelad i två verksamhetsdelar och fem sektioner. Verksamheten satsade under året på utbildning av specialistsjuksköterskor inom medicin och kirurgi. Formalisering av enhetsansvarig läkare påbörjades på flera av verksamhetsområdes enheter. VO hematologi, onkologi och strålningsfysik etablerade ett gemensamt verksamhetsområde. Verksamheten valde även att starta ett övergripande läkemedels- och patientsäkerhetsråd. Mars 2016 invigdes akut äldrevårdsavdelning (ÄVA) i SUS Lund till vilken även ett mobilt team kopplas för genomföra uppföljning i hemmet efter slutenvård. 6

7 Övergripande områden Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska Våld i nära relationer ska aktivt motverkas Deltagande i screening, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden, ska öka Utvecklingsuppdrag Kvalitetsindikatorer i den ordinarie uppföljningen ska utvecklas så att omotiverade skillnader åskådliggörs Ett utvecklingsarbete av området våld i nära relationer ska bedrivas för att säkerställa en hög kvalitet i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer Kvalitetsarbetet inom SUS är en avgörande del av att skapa en jämlik vård. Tillgången på vård av hög kvalitet ska inte avgöras av ålder, kön eller andra bakgrundsfaktorer. SUS ligger i täten nationellt för många specialiteter och även internationellt. Verksamheten bedriver en omfattande kvalitetssäkring av vården utifrån internationella och nationella riktlinjer, vårdprogram och andra standards. SUS medverkar i uppemot 100 kvalitetsregister. Det blir allt vanligare att kvalitetsdata t.ex. inom ramen för nationella Öppna jämförelser presenteras uppdelat på kön. Utvecklingen av arbetet med personcentrerad vård utgår också från ett individinriktat arbetssätt där individens behov och förutsättningar sätter ramen för vården. Ett exempel på standardisering och kvalitetssäkring för att erbjuda jämlik vård är SUS pågående förbättringsarbete inom strokevården. Syftet att skapa jämlik rehabilitering och uppföljning för Lund respektive Malmö. Våld i nära relationer Koncernkontoret har fått i uppdrag att utarbeta ett regionalt vårdprogram mot våld i nära relation. Representant från SUS sitter med i arbetsgruppen och arbetet beräknas vara klart i slutet av Vårdprogrammet ska vara ett stöd för verksamheterna i deras arbete med att utveckla lokala rutiner mot våld i nära relationer i enlighet med socialstyrelsens publicerade föreskrift SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer. Vårdgivaren ska också fastställa rutiner för att säkra att medarbetarna fullgör sin anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen vid misstanke om barn i fara Arbetsgruppen i regionen vill att våldsutsatthet får ett eget sökord och att det inte ska synas i e- journalen. Riskanalys utfördes våren 2016 för att belysa problematiken ur ett barnperspektiv. 7

8 Fråga om våldsutsatthet bör ställas oavsett socioekonomiska parametrar eftersom våld i nära relationer finns oavsett bostadsområde, yrkestillhörighet och inkomst. Samtliga sjuksköterskor och undersköterskor på akutmottagningen i Lund har gått en grundläggande utbildning i våld i nära relationer och att fråga om våldsutsatthet. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ska minska Antibiotikaförskrivningen ska närma sig rikssnittet och följsamheten till riktlinjer ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Utvecklingsuppdrag Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras Indikatorer Säker vård Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 Utfall Utlokaliserade patienter <0,5 1,16 1,17 1,28 Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) < Följsamhet till regler för basal hygien vid >90 % 87 % 86,8% i.u. patientnära arbete Följsamhet till regler för arbetskläder vid 100 % 95 % 96,5% i.u. patientnära arbete Andel orala opioider >70 % Indikatorn borttagen Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10 % 8 % 8 % 7 % Penicillin V vid behandling av barn med >75 % 77 % 76 % 76 % luftvägsantibiotika Överbeläggning <1 4,3 4,4 2,9 Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 70 % 67 % 51 % 8

9 Utlokaliserade patienter Utlokaliserade SUS 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SUS når inte målet för andelen utlokaliserade patienter. Andelen utlokaliserade är i genomsnitt oförändrat i jämförelse med 2015 men bättre än Ett fortsatt ansträngt vårdplatsläge gör det svårt att förbättra utfallet. Ett förvaltningsövergripande beslut fattades i augusti att indela sjukhusets vårdavdelningar i samarbetsgrupper, i syfte att minska antalet utlokaliserade patienter. Överbeläggning SUS nådde inte målet. Detta är relaterat till vårdplatsbristen. Verksamheterna har stort fokus på att minska antalet överbeläggningar. Ankomstavdelningen har medfört viss förbättring. Arbete pågår också för att kunna öppna fler vårdplatser förändrad kompetensmix på enheten. Ett sådant arbete pågår på förvaltningsövergripande nivå. Antibiotika vårdcentralerna SUS primärvård nådde under perioden de tre antibiotikamålen: öppenvårdsantibiotika med resultatet 317 recept per invånare (mål <330) bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion, resultat 8 % (mål <10 %) Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika, 77 % (mål >75 %) Hygien Medarbetarna vid Skånes universitetssjukvård har fortsatt god följsamhet till rutiner för basal hygien och regler för arbetskläder. Resultaten för klädreglerna under första halvåret visar att medarbetarna i genomsnitt följer dessa till 95 %. De aktuella resultaten är inte helt jämförbara bakåt, eftersom faktorerna som observeras vid följsamhetsmätningarna för arbetsklädsel har utökats från 2016 enligt SOSFS 2015:10. Detta innebär att händer och underarmar ska vara fria från stödskenor och att naglar ska vara korta samt fria från nagellack och konstgjort material. Reglerna för basal hygien har under våren följts till i snitt 87 %. 9

10 Andel i patientnära arbete som följer rutiner för arbetskläder och basal hygien 2015 resp % 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% 96% 95% 95% 95% 94% 93% 88% 87% 87% 86% 86% 85% Jan Feb Mars April Maj Juni Sept Okt Nov Dec 2015 Arbetskläder 2015 Basal hygien 2016 Arbetskläder 2016 Basal hygien Slutenvården och enstaka öppenvårdsmottagningar på sjukhuset genomför sedan tidigare månadsvisa följsamhetsmätningar. Övriga enheter har deltagit vid nationella och regionala mätningar två gånger årligen. Under 2016 genomför även primärvårdsenheterna månadsvisa mätningar. Skånes universitetssjukvård har ett fortsatt stort fokus på hygienfrågor i arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna. Exempel på förvaltningsövergripande arbete är de månadsvisa BHKmätningarna, hygienronder och årliga hygiendialogerna inom varje verksamhetsområde. Utskrivningsinformation läkemedel Sjukhusvården ska lämna utskrivningsinformation när personer åker hem från sjukhuset. Informationen är viktig för att tillgodose patientsäkerheten och också för att öka effektiviteten i vården. Under januari augusti 2016 har en utskrivningsinformation genererats för 70 % av vårdtillfällen gällande personer med fem eller flera läkemedel, jämfört med 65 % för juli-dec SUS närmar sig successivt det regionala målet >80 %. SUS inledde 2016-års arbete med en förnyad inventering av verksamheternas önskemål för att kunna förbättra arbetet med utskrivningsinformation. Utifrån detta har verksamheterna fått stöd med bl.a.: regelbunden uppföljning av den egna andelen utskrivningsinformation samt analys av data vägledning för ökad kvalitet på utskrivningsinformationen hjälp med utformning av rutiner för utskrivningsinformation Information om vad man ska tänka på för att göra en bra utskrivningsinformation har även getts till nya AT-läkare under deras introduktionsvecka. Utskrivningsinformation ingår som en viktig del i den standardiserade utskrivningsprocess som tagits fram och införts inom SUS projekt Daglig Styrning, där syftet är att förbättra vårdplatsläget. En förstudie utförs under hösten som följer upp vårens kvalitetsgranskning för att utreda vad och varför fel uppstår i en patients läkemedelslista och minska sådana risker. 10

11 Utvecklingsuppdrag Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten Infektionsverktyget är ett IT-stöd för registrering av vårdrelaterade infektioner och orsaker till antibiotikaordinationer. Infektionsverktygets syfte är att vara ett hjälpmedel i verksamheternas förbättringsarbete med att minska vårdrelaterade infektioner och optimera användningen av antibiotika. Vid SUS används Infektionsverktyget för kartläggning av infektioner och antibiotikaförskrivning. Några verksamheter har arbetat med dessa data som underlag för information till klinikens läkare angående användning av antibiotika (särskilt val av bredspektrumantibiotika som cefalosporiner) vid urinvägsinfektion utan feber och samhällsförvärvad lunginflammation. Resultaten ställs i relation till den rekommenderade antibiotikaanvändningen vid respektive infektion. Läkemedelsansvariga läkare ansvarar för att riktade analyser av antibiotikaanvändningen genomförs, t.ex. vid vårdrelaterade infektion efter olika typer av ingrepp. Verktyget har nyttjats vid utredning av anhopning av postoperativa infektioner inom ortopedisk kirurgi. Det finns ett stort behov av att få fram information på enhetsnivå, registrering av dagkirurgiska operationer samt möjligheter till korrigeringar av registrerade data. I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras. SUS deltar i det regionala projektet eped (stöd vid läkemedelsordination i pediatriska doser) med klinisk farmaceut och överläkare inom pediatrisk specialitet. SUS startade under våren ett kvalitetsarbete för ökad farmaceutisk kontroll vid läkemedelsordinationer vid pediatriska stamcellstransplantationer. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka 11

12 Indikator Målnivå Utfall jun2014-juli 2016 Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor 10 % i den specialiserade vården 20 % inom primärvård 2 % 8 % Utfall helår % 8 % Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor Andelen medarbetare vid SUS som genomfört den regionala webbutbildningen Vårdprogram levnads-vanor från starten juni 2014, var densamma vid slutet 2015 som 2016, d.v.s. 2 % för sjukhusvården och 8 % för primärvården. De regionala målen 10 resp. 20 % nåddes därmed inte. Ingen av förvaltningarna har nått målet för sjukhusvården. Utbildningen tar 1-1,5 timme att genomföra, vilket kan vara en av orsakerna till att målet inte nås. Totalt har 189 SUS-medarbetare, 91 medarbetare inom sjukhusvården och 98 medarbetare inom primärvården, genomfört utbildningen sedan starten juni Följande yrkesgrupper har deltagit: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, läkare/specialistläkare, sjuksköterska. Den största gruppen är sjuksköterskor och de flesta har gått utbildningen under Resultaten är bättre för SUS egenproducerade webbutbildning om alkohol/rökfri operation. Cirka medarbetare har genomgått denna utbildning sedan starten våren SUS har under 2016 utformat en handlingsplan för att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka Utvecklingsuppdrag Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom: o Kö-satsningar 12

13 Indikatorer Målnivå Utfall jan-aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Väntande inom 60 dagar, första besök > 80 % 60,0 % 61,8 % 61,3 % Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd > 80 % 42,3 % 41,8 % 50,6 % Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar > 90 % 39 % 23 % 33 % (jan-juni) Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom > 80 % 66 % 76 % 73 % 24 timmar (jan-jul) Telefontillgänglighet primärvård (enl. SLL) > 90 % inom % 15 % 8 % min (jan-jul) Vistelsetid på akutmottagning som understiger > 80 % 64,4 % 67,6 % 69,3 % 4 timmar (jan-jul) Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar >95 % 100 % (jan-jul) i.u. i.u. Väntande inom 60 dagar Målnivån att minst 80 % ska vänta 60 dagar eller kortare till planerat första besök nåddes inte. Under perioden januari-augusti 2016 var det 60,0 % jämfört med 62,4% för motsvarande period Det relativt sett lägre utfallet under årets två första månader förklaras av minskad produktion under december och januari med anledning av helgdagar och uttag av ledighet. Diagram andelen väntande till första besök inom 60 dagar januari-augusti

14 VO barnmedicin Det är positivt att andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar ökade under perioden januari augusti. Samtidigt var remissinflödet 9 % högre än samma period föregående år. Under våren infördes matrisschema på mottagningen i Lund och kommer att införas i Malmö under hösten. Matrisschema har bl.a. lett till ett jämnare kapacitetsnyttjande på mottagningen. Omvänd bokning där patienten kallas och själv bokar sin önskade tid används för alltfler subspecialiteter, vilket minskar andelen uteblivna patienter. Sedan hösten 2015 följs tillgängligheten varje vecka för att kontinuerligt hålla frågan aktuell. Under maj juni genomfördes även kösatsningar, som har haft en positiv effekt. Ytterligare en kösatsning planeras i augusti. VO endokrin hud reproduktionsmedicin ögon Löpande förändringar inom vårdvalen gör att organisationens olika delar ser olika ut år för år, vilket omöjliggör jämförelse över tid. Tillgängligheten förbättrades kraftigt under första halvan av 2016, framför allt inom hudsjukvården. Reproduktionsmedicin (RMC) och endokrinologi har kontinuerligt god tillgänglighet. Problem kvarstår framför allt inom sju olika flöden inom ögonsjukvården, p.g.a. kompetensbrist till specialistläkare. VO hjärt- och lungmedicin Inom hjärtsjukvården förbättrades tillgängligheten inom arytmisjukvården kraftigt under perioden januari augusti. Övrig hjärtvård har god tillgänglighet. Tillgängligheten inom allergisjukvården förbättrades men hade fortfarande svårigheter med att rekrytera allergiläkare, många väntande patienter inklusive remissöverföringar från allergisjukvården inom ÖNH i samband med organisationsförändringar och flytt av allergiverksamheten inom ÖNH från Malmö till Lund. Insatser pågår för att förbättra tillgängligheten. VO hematologi, onkologi och strålningsfysik Andelen patienter som fått ett besök inom 60 dagar var 94 %. VO kirurgi och gastroenterologi Tillgängligheten avseende besök försämrades under perioden januari augusti. Utöver detta var tillgänglighet till undersökning, framför allt till koloskopi, ett betydande problem. Omfattande åtgärder för att öka tillgängligheten genomfördes under inom ramen för tillgänglighetssatsning. Interna kösatsningar genomfördes för mottagningsbesök. VO kvinnosjukvård Tillgängligheten till besök förbättrades under perioden januari augusti. Antalet remisser under perioden januari-juni ökade med ca 32 % jämfört med samma period Det ökade inflödet förklaras till en del av att specialistmottagningen i gynekologi på VC Granen stängde vid årsskiftet och att dessa patienter nu registreras på VO kvinnosjukvård. Antalet besök ökade något under 2016 jämfört med samma period En långsamt förbättrad tillgänglighet trots stort ökat inflöde av remisser förklaras av införandet av produktionsstyrning för gynekologisk öppenvård inklusive kvalitetssäkring av väntelistor och registreringar samtidigt med införande av förändrade arbetssätt runt remisshantering, bokning och mottagningsplanering. 14

15 Tillgängligheten inom obstetrik ingår av naturliga skäl inte i väntetidsrapportering,en. Ett ökat födelsetal tillsammans med utveckling av foster- och mödramedicin och reproduktionsmedicin leder till ökade verksamhetsvolymer inom obstetriken. Detta leder i sin tur till många överbokningar, stress hos personalen, långa väntetider och fler hänvisningar. VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Tillgängligheten inom neurologi är över målnivåerna men påverkas av ökat remissinflöde. Utredning pågår för att försöka identifiera varför remissinflödet ökat. Ett av skälen är sannolikt svårigheter i övriga Skåne att bemanna med neurologer. Extrasatsning är initierad. VO njurmedicin och reumatologi Tillgängligheten är god inom njurmedicin. Inom reumatologi har det varit ett stort remissinflöde under våren som har försämrat tillgängligheten. Svårigheter i hela regionen att rekrytera reumatologer har påverkat inflödet av remisser. Extrasatsningar pågår för att förbättra kösituationen. VO ortopedi Inom ortopedin ökade antalet inkomna remisser för bokning med 15 % jämfört med motsvarande period förra året. Produktionen ökade under motsvarande period genom aktivt deltagande i den pågående tillgänglighetssatsningen. Detta innebar att tillgängligheten i stort sett var oförändrad jämfört med föregående år. Motsvarande tillgänglighetssatsning kommer att fortgå under hösten. VO specialiserad kirurgi Tillgängligheten förbättrades och antalet väntande blev färre. Arbetet med produktionsplanering fortsätter och kösatsningar kommer att göras vid behov. VO urologi Även inom urologin ökade antalet inkommande remisser, vilket påverkade tillgängligheten till besök. Verksamheten begränsades av både brist på personal och på lokaler. En del remisser skickades vidare till privatläkare, men den möjligheten har minskat under de senaste åren. Utförd vård besök Under januari augusti 2016 genomfördes vid sjukhuset första besök för det planerade vårdutbud som redovisas till nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården (ViV). Det var en ökning med första besök (+ 8 %) jämfört med samma period förra året. 15

16 Tabell Antal genomförda besök januari-augusti 2015 och 2016 Nytt diagram Genomförda Förändring Förändring Besök jan febr mars april maj juni juli aug Summa i antal i % % Samordning till snabbare vård Under perioden januari till augusti 2016 har totalt ärenden anmälts till SUS tillgänglighetskoordinatorsfunktion för samordning av besök och operation eller åtgärd. Per den 31 augusti hade totalt patienter erbjudits omhändertagande hos vårdgivare med kortare väntetid. Under samma period har totalt 222 patienter tackat nej till samordning trots längre väntetid på SUS. De tre vanligaste orsakerna till att samordningsärenden återtas är: Patienten vill inte samordnas (42 %) Patienten återtas och erbjuds tid på SUS (30 %) Patienten är inte lämplig för samordning av medicinska skäl (19 %) Diagram Samordning Besök 20 i topp Mottagna patienter 16

17 Diagram Samordning Operation/ åtgärd 15 i topp Mottagna patienter Operation/ åtgärd Inte heller målet om att minst 80 % ska vänta 60 dagar eller kortare uppfylls. Under 2016 ses en viss förbättring av måluppfyllelsen för planerade operationer från 40,9 % i januari till augusti 2015 mot 42,3 % under samma period Under perioden har det varit fortsatt bekymmersamt med sjuksköterskebrist som gjort att vårdplatser och operationssalar inte kunnat bemannas. Arbete pågår kontinuerligt med att effektivisera utifrån tilldelad kapacitet genom att optimera schemaläggning och operationsplanering. Diagram andelen väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar januari-augusti

18 VO endokrin hud reproduktionsmedicin ögon En stor ombyggnation för bl.a. ögonoperation pågick under större delen av 2015 och fram till och med maj Under ombyggnadstiden ökade antalet väntande totalt. En stor del av ökningen uppstod i den fördröjning av ombyggnationen som skedde under maj månad. Mellan vecka 19 och 24 minskade antalet väntande med över 6 %. Förhoppningen om fortsatt minskning efter semesterperioderna är god. Tillgängligheten i juni månad var 43,9%. Det är enbart drygt 22 % som har väntat kortare tid än 60 dagar. Förväntan är att tillgängligheten kommer förbättras löpande under hösten och vintern. VO kirurgi och gastroenterologi För väntande till operation sågs en förbättring under våren jämfört med föregående år. Flera faktorer som otillräckligt operationsutrymme, spridd operationsverksamhet och stängda vårdplatser spelade roll för tillgängligheten. Utöver detta var tillgänglighet till undersökning, framför allt till koloskopi, ett betydande problem. Omfattande åtgärder för att öka tillgängligheten har genomförts inom ramen för tillgänglighetssatsningen. Interna kösatsningar genomfördes för speciellt problematiska områden som koloskopi, gastroskopi samt ERCP i narkos. Ytterligare satsning inom halskirurgi är planerad till hösten En extern satsning genomfördes inom nedre gastroenterologi (NGI) där flytt av operationer planerades till förvaltning Kryh. Denna satsning är genomförd men resultatet har hittills varit begränsat på grund av brist på kapacitet inom Kryh. Arbete med arbetsuppgiftsomflyttning inom regionen pågår för NGI. VO kvinnosjukvård Tillgängligheten till operationtid är begränsad. Därmed finns det liten möjlighet att påverka den sammanlagda tillgängligheten. Inom cancerkirurgi, benign kirurgi för borttagning av livmoder samt övriga operationer är tillgängligheten mycket god. Tillgängligheten till operationer för inkontinens och framfall är låg trots aktiv samordning. Antal väntande totalt inom 60 dagar förbättrades något från februari 2016 och framåt beroende på tillgänglighetssatsningen inom operation för benign gynekologisk kirurgi. Flödet för samordning fungerar väl. Inte alla, ur ett medicinskt perspektiv, möjliga operationer har kunnat samordnas till andra förvaltningar då det är vanligt att patienter inte vill opereras vid annat sjukhus utan vill stå kvar på väntelistan hos SUS. Arbetsuppgiftsomflyttningen där vissa typer av standardiserade operationer flyttas från SUS kommer att påverka tillgängligheten positivt då operationssalstid frigörs. Fortsatt utveckling av utförande av hysteroskopier i mottagningsmiljö kan också frigöra ytterligare operationssalstid. VO neurokirurgi Väntetiderna för operation av diskbråck i halsrygg blev kortare. Tillgängligheten till operation förbättrades långsamt tack vare ett utökat operationsprogram samt ett något minskat inflöde av patienter. En arbetsgrupp är tillsatt för att optimera operationsplaneringen. Sedan oktober 2015 utförs så kallade fast track operationer som inte tar vårdavdelningsplatser i anspråk. Ingreppen har i huvudsak varit främre fusion. Totalt under våren utfördes 23 fast track-operationer varav 17 var främre fusioner. 18

19 VO ortopedi Antalet väntade till operation var något färre än vid samma period förra året. För tillgängligheten syns även en svag positiv trend jämfört med förra året. Återkommande genomgångar för att balansera tillgängliga resurser mellan de olika sektionerna fortsätter. VO specialiserad kirurgi Prognosen var att antalet väntande skulle öka till operation p.g.a. bristande kapacitet på operation. Tillgängligheten var emellertid högre jämfört med Hjärtsjukvård Tillgängligheten till pacemakerimplantat förbättrades och är nu mycket god. Trots extrasatsningar inom ablationer har den ökade tillströmningen av patienter gjort att tillgängligheten endast långsamt förbättrats. VO thorax och kärl Antalet väntande blev färre under perioden efter konstant ökning sedan 2014 bland annat på grund av vårdplatsbrist. Inflödet ökade under perioden med 20 %. Produktionen ökades gradvis genom en tillgänglighetssatsning som påbörjades hösten Effekten avspeglas i successivt kortare väntetider till hjärtkirurgi. Inom kärlkirurgin uppfylldes tillgänglighetskraven för akuta och högprioriterade operationer. Övriga påverkas av tillgången till operation och vårdplatser begränsar. Trots att produktionen redan har ökat under 2016 har väntetiden till lungkirugi ökat på grund av växande inflöde. Produktionen ökas därför med 15 % under hösten 2016 genom en tillgänglighetssatsning. Avsikten är att väntetiden för lungcancerpatienter ska minskas från nuvarande 5 till 2 veckor, vilket krävs för att uppfylla kraven i det standardiserade vårdförloppet i cancersatsningen. VO urologi Kapacitetsbrist avseende operation och vårdplatser gjorde att tillgängligheten till operation försämrades under perioden. Inom tillgänglighetspaketet var strävan att få planerad kirurgi skulle utföras vid andra urologiska enheter inom regionen. Under våren opererades ett trettiotal patienter i Ystad och denna verksamhet planeras fortsätta och eventuellt utökas framöver. En dialog har varit med hälso- och sjukvårdsavdelningen vid koncernkontoret om framtida urologiska och kirurgiska uppdrag vid Specialisthuset i Eslöv. 19

20 Aug Okt Dec Feb Apr Juni Aug Okt Dec Feb Apr Juni Utförd vård Operation/åtgärd Under januari till augusti 2016 genomfördes operationer eller andra åtgärder enligt vårdutbudet som redovisas nationellt. Det var en ökning med 115 planerade operationer eller åtgärder (+1 %) jämfört med Tabell Antal genomförda operationer/ åtgärder januari-augusti 2015 och 2016 Genomförda op Förändring Förändring ViV jan febr mars april maj juni juli aug Summa i antal i % % Tillgänglighet MR Under våren minskade VO bild och funktion totalt antal väntande till MR-undersökningar med ca 24 %, genom en rad olika åtgärder som schemaändringar, kraftfull kösatsning m.m. Åtgärderna med kösatsning kommer att fortsätta även under hösten då målnivån ännu inte är nådd. Data från mars till och med maj 2016 kan inte redovisas på grund av byte av utdataverktyg inom verksamheten. Primärvårdens telefontillgänglighet Inom primärvården var tillgängligheten 83,2 % för perioden och flera vårdcentraler nådde målet om 90 %. Metod att mäta tillgängligheten hämtad från Stockholms läns landsting används också som ett komplement. Utförda åtgärder för att öka telefontillgängligheten: Verksamhetsbesök för att analysera statistik och arbetssätt samt identifiera förbättringar. Central sammanställning och analys av statistik, förbättringar i rapporteringen. Start av nätverksträffar för Telefoniansvariga, för att sprida information, diskutera arbetssätt. Tekniska förbättringar. Start av utbildningar i Konsultationsteknik för de som sitter i telefon. 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% Telefontillgänglighet PV - aug juli 2016 SUS Sund Kryh 20

21 Avslutade ärenden i 1177 vårdguiden Antalet avslutade ärenden i vårdguidens e-tjänster för SUS ökade med ca 25 % första halvåret 2016 jämfört med motsvarande period Ökningen av avslutade ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster är i paritet med vad den har varit sen Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Andelen patienter som väntar mindre än 4 timmar förbättrades inte. Se vidare kommentarer under avsnittet Akutvård som beskriver åtgärder för 4-timmarsmålet och tid till läkare inom 1 timme. Disponibla vårdplatser Andelen disponibla i förhållande till fastställda vårdplatser var 85 % under perioden. Andelen disponibla vårdplatser i förhållande till fastställda exklusive sommarneddragning (jan-maj) var 92 %. Alla enheter med stängda vårdplatser arbetar med olika strategier för att kunna öppna fler vårdplatser. 21

22 Andel disponibla vårdplatser i förhållande till fastställda under Januari Februari Mars Aoril Maj Juni Juli Augusti Disponibla Fstställda Andel disponibla vårdplatser i förhållande till 2015 jämfört med 2016 Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar Såväl barnhälsovårdspsykologerna som mottagningen för unga vuxna i Lund har ca en veckas väntetid. 22

23 Tillgänglighetspaketet Det regionala tillgänglighetspaketet består av följande områden: 1. Kö-satsning 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar 3. Cancersatsning 4. Öka antalet disponibla vårdplatser 5. Incitamentspaket Kö-satsning Inom ramen för tillgänglighetspaketets kösatsning arbetar SUS med bl.a. följande områden: - Överföring av patienter väntande på operation/åtgärd till Sund och Kryh - Egna kösatsningar - MR/CT - Dyslexi, tidig språkstörning, dyskalkyli - Plastikkirurgi efter viktnedgång och bröstcancer Överföring av patienter väntande på operation/åtgärd till Sund och Kryh Av de patienter som väntade till operation/åtgärd på SUS inom fem specialiteter beräknade koncernkontoret att 70 %, eller drygt patienter skulle kunna flyttas över och opereras vid Sund eller Kryh. För detta avsattes 74 mkr. Antal samordnade/accepterade operationer till Sund och Kryh Utgångsläge Beräknat antal pat som kan flyttas Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Identifierade pat på SUS - möjliga att flytta (med eller utan resurs) Summa omhändertagna totalt Omhändertaget % av plan Gynekologi % Kirurgi % Ortopedi % Urologi % ÖNH % Summa % Per augusti månad hade 555 operationer kunnat samordnas och accepterats av Sund och Kryh, främst inom gynekologi (349 operationer) och allmän kirurgi (112 operationer). Inom ÖNH har Sund och Kryh, hittills kunnat ta emot 3 % av planerade volymer, och inom ortopedi 5 %. Möjligheten att överföra patienter har begränsats av bl.a. kapacitet, medicinska skäl samt att patienten inte vill. 23

24 Egna kösatsningar SUS har lagt stort fokus på arbetet med egna kösatsningar. Arbetet har letts av en styrgrupp tillsammans med ett internt tillgänglighetskontor som hanterat styrningsfrågorna. Varje potentiell kösatsning har godkänts i styrgruppen efter granskning av veckovis produktionsplan samt ekonomisk kalkyl. Per juni månad hade 29 flöden kommit igång med tillgänglighetssatsningar, och totalt sett hade vårdvolymerna inom dessa ökat med 17 % i jämförelse med tidigare fastställda produktionsplaner. Det innebär att ca fler patienter fått vård på SUS under våren. Antal inkommande vårdbegäranden fortsätter att öka mycket, varför tillgänglighetssiffrorna inte påverkas lika mycket som de ökade verksamhetsvolymerna. Den ökade produktionen har inneburit att antal väntande är något färre, men har framför allt hindrat att antalet väntande ökat i takt med det ökade inflödet. För egna kösatsningar erhöll SUS 10 mkr direkt, och måste för återstående 6,8 mkr uppnå ett av följande mål (3,2 mkr avsatt av HSN för avtal om robotassisterad prostatektomi): 1. Andel väntande inom 60 dagar = 80 % eller mer 2. Ökning av andel väntande inom 60 dagar med 12 procentenheter eller mer 3. Minskning av totalt antal väntande med 25 % eller mer Inflödet är ofta inte möjligt och under alla förutsättningar mycket svårt att påverka. SUS bedömning är att förvaltningen inte kommer att nå något av målen ovan vilket gör att SUS egna kösatsning finansieras med 10 mkr. Inom ramen för SUS egna kösatsning har produktionen dokumenterat ökat påtagligt. Utan dessa ökningar hade väntetiderna varit ytterligare längre. Behovet av fortsatt och ökad finansiering är ytterligare 35 mkr, och SUS har för koncernledningen presenterat en plan för hur denna finansiering skulle innebära extra öppenvårdsbesök och 230 extra operationer och därmed förbättra tillgängligheten. MR/CT Stora insatser genomfördes och en ökad produktion ledde till att tillgängligheten förbättrades betydligt. Förbättringarna åstadkoms med remittentdialog, remissgenomgång, att slimma undersökningsprotokoll, apparatbemanning, schemaläggning, samarbete med Kryh, Sund och Ellenbogen samt kösatsning. Schemaläggning och kösatsning bidrog mycket till den förbättrade tillgängligheten inom MR, CT och PET-CT. Över sommaren ökade antalet väntande igen enligt normal säsongsvariation. 24

25 Tillgänglighet till MR inom 30 dagar var 23,9 % i augusti, vilket var 2,4 % bättre än samma månad föregående år. Under våren minskade antalet väntande till MR kraftigt, och jämfört med augusti föregående år minskades antal väntande från till personer. I början på mars lades schema om för röntgenpersonal i Malmö med syfte att öka CT-volymerna ytterligare. Antal väntande har blivit färre sedan september. Tillgängligheten förbättrades från 41,1 % till 50,0 %. 25

26 Efter första halvåret konstaterades att produktionsökningarna vid bild- och funktionsmedicin varit mycket stora och SUS erhöll därför finansiering med 7,6 mkr genom tillgänglighetspaket mot tidigare helårsprognos 6,5 mkr. Dyslexi, tidig språkstörning, dyskalkyli Sammantaget pendlade tillgängligheten under januari juni inom Region Skåne mellan 76,6 % och 82,5 %), och för SUS mellan 84,6 % och 93,5 %. Stora förbättringar gjordes på SUS. Under sommaren försämrades tillgängligheten för dyslexi, men den beräknas normaliseras under hösten. För satsningen inom dyskalkyli har tre logopeder anställts. Denna kösatsning har försenats på grund av brister i Region Skånes betalningsmetoder (onlineköp av programvara och tester från USA/England). I dialog med koncerninköp och koncernstab ekonomistyrning är problemet tillfälligt hanterat. Plastikkirurgi efter viktnedgång och bröstcancer Denna ökade finansiering används främst för att öka volymerna av bröstrekonstruktioner efter bröstcancer. Administrativ förstärkning Finansieringen för administrativ förstärkning används för att täcka de ökade kostnaderna för administration relaterat till den högre belastning tillgänglighetssatsningarna innebär. Arbetsuppgiftsomflyttningar SUS har deltagit aktivt i arbetet med att finna verksamhet som kan flyttas från SUS till övriga förvaltningar för att skapa förutsättningar för SUS att utföra högspecialiserad verksamhet samtidigt som den totala tillgängligheten för Region Skåne förbättras. I en första omgång lämnade SUS svar angående fyra områden som HSN pekat ut som eventuellt föremål för arbetsuppgiftsomflyttning: 1. Bröstcancer alt bröstkirurgi 2. Kolorektal cancer alt kolorektal kirurgi 3. Benign gynekologi 4. Endoskopi (gastroskopi+koloskopi) 26

27 I enighet med och efter arbete i regionala arbetsgrupper föreslog SUS att arbetsuppgiftsomflyttning inom bröstcancerverksamheten och endoskopi inte genomförs i nuläget. SUS föreslog att arbetsuppgiftsomflyttning inom kolorektal cancer avvaktas tills pågående utredning om regional arbetsfördelning initierad av Regionalt CancerCentrum (RCC) är klar. Inom benign gynekologi fann man att det fanns goda förutsättningar att flytta volymer till både Sund och Kryh. Det finns förutsättningar att flytta ytterligare volymer benign gynekologi till Sund och det finns förutsättningar att flytta viss nedre gastrointestinalkirurgi till Kryh. Ytterligare förslag diskuteras vidare under hösten. Cancersatsning Inom cancersatsningen har SUS erhållit 58,7 mkr för att stärka cancervården på SUS. Medlen är öronmärkta enligt följande: 3. Cancersatsning (mkr) 58,7 Läkemedel 26,0 PET-CT (drift) 10,7 Nationell nivåstrukturering 5,0 Diagnostiska Centra 9,0 Patologi 3,0 Onkogenetiska analyser 5,0 Medel för cancerläkemedel används för att öka läkemedelsbudget för cancersjukvården på SUS. SUS prognos och budget 2016 för cancerläkemedel på rekvisition efter denna process är 273,4 mkr i jämförelse med 226,5 mkr Det innebär en totalt ökad budget för cancerläkemedel på rekvisition med 46,9 mkr mot erhållen finansiering 26,0 mkr. Prognostiserad ökning för cancerläkemedel består av många mindre ökningar samt följande större ökningar. Område "Diagnos" mkr Kommentar Onkologi Melanom 6,5 Tidigare bl a Yervoy, nu PD1-hämmare som Opdivo och Keytruda. Onkologi Prostata 3,5 Jevtana Onkologi Lymfom 1,5 Adcetris Hematologi Myelom 9,0 Velcade, Kyprolis Hematologi Kronisk lymfatisk leukemi 1,5 Gazyvaro, Arzerra Lunga Lungcancer 4,0 Opdivo godkänt av SKL ,0 mkr SUS har i budget 2016 ökat budgeten för rekvisitionsläkemedel inom cancer med 46,9 mkr. Huvuddelen av dessa medel budgeteras direkt på respektive verksamhet. För ett fåtal läkemedel där kostnadsutvecklingen över året bedömts som mer osäker, eller där införandet först kräver ett lokalt ordnat införande, reserveras budgetmedlen SUS-centralt och fördelas senare baserat på utfall. Läkemedel inom cancersatsningen utgör därmed en delfinansiering för SUS ökade kostnader och budget för cancerläkemedel. 27

28 Rimliga väntetider till PET-CT diagnostik säkras för hela Skåne genom utbyggnad av antalet undersökningsmaskiner i enlighet med fastställd investeringsbudget. Två nya PET-CT installeras på SUS under andra hälften av SUS budget förstärks med 10,7 mkr, och resterande kostnader vid SUS finansieras genom fakturering av Sund och Kryh för utförda undersökningar enligt fastställd regional prislista. En stor del av personalkostnaderna för att bemanna nya PET-CT uppkommer redan under 2016 p.g.a. den långa upplärningstiden för berörda medarbetare. Medel för nationell nivåstrukturering används till kostnader för multidisciplinära terapikonferenser (MDK) samt möten, arbetstid och resor. Medel för diagnostiska centra täcker verksamhetens ökade kostnader för slutenvård, diagnostik m.m. I cancersatsning SVF finansierades SUS under 2015 med 3 mkr för diagnostiska centra. Under 2016 tas denna finansiering bort från cancersatsning SVF, och återfinns istället i tillgänglighetspaketets cancersatsning. Nettotillskottet från 2015 till 2016 är således 6,0 mkr. Remissinflödet till Diagnostiskt Centrum (DC) ökade med 40 % under 2015 jämfört med 2014 då verksamheten startade och remissinflödet fortsätter att öka under Genom start av SVF CUP (cancer med okänd primärtumör) den 1 februari 2016 och SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer med start 1 juni kommer antalet patienter som blir föremål för utredning att öka. Den totala effekten är i dagsläget svår att bedöma. Vid årsskiftet 2016/2017 förväntas fastställda kriterier för välgrundad misstanke om cancer ge klarhet i om tratten är för bred eller för smal. En plan har utarbetats för snabb diagnostik vid misstanke om allvarlig sjukdom. Syftet är att snabbt upptäcka eller utesluta allvarlig sjukdom. Remisser med hög sannolikhet för malignitet ska gå direkt till onkolog medan övriga föreslås omhändertas primärt av internmedicinare. Medel för patologi används för att täcka förvaltningens ökade kostnader för patologi inom Medicinsk service. Medel för onkogenetiska analyser avser kostnader som tidigare legat på HSN. Enligt överenskommelse är denna tillkommande finansiering flyttad till HSN. Öka antalet disponibla vårdplatser Inom tillgänglighetspaketet avsätts 40 mkr för att öka antalet disponibla vårdplatser på SUS, varav 6 mkr till mobila närsjukvårdsteam. Åtgärder som den ökade finansieringen gått till beskrivs i SUS Handlingsplan för att öppna fler vårdplatser, och består av: Kostnader öka antalet disponibla vårdplatser Bedömd kostnad 2016 Helårskostnad Akut äldrevårdsavdelning 21,0 44,0 Ankomstavdelning 11,0 15,0 Servicevärdar 13,4 24,6 Samordnad vårdplanering via Skype 0,8 Nattilläggsstudie 5,0 Incitament resursteam att arbeta natt? 51,2 28

29 Av de 6 mkr som är avsatta till mobila team har SUS ansökt om 1,4 mkr till ÄVA, men ännu inte fått besked. SUS gör inte anspråk till resterande 4,6 mkr till mobila team. Samtliga dessa åtgärder är genomförda eller under införande. Incitamentspaket Inom tillgänglighetspaketet finns slutligen ett incitamentspaket kopplat till minskade överbeläggningar och utlokaliseringar. Skillnaden mellan SUS utgångsläge och målnivåerna är stort, och av på helår möjliga 24 mkr har SUS hittills erhållit 1,0 mkr för incitamentspaketet. Prognosen för helår är att SUS erhåller klarar 2,0 mkr. SUS arbetar huvudsakligen för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar genom att försöka öka disponibla vårdplatser samt minska behovet av inneliggande vård genom poliklinisering. Antalet disponibla vårdplatser ökade under våren, men det var svårare att minska överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Ett hinder var ökade svårigheter för andra sjukhus samt kommuner att ta hem sina patienter. Insatserna för att minska överbeläggningar och utlokaliserade patienter är därutöver huvudsakligen samma som under punkten Öka antalet disponibla vårdplatser. 29

30 Prioriterade områden Cancer Erfarenheterna från pilotförloppen inom de fem första standardiserade vårdförloppen har varit värdefulla i det fortsatta planeringsarbetet med uppstarten av totalt tolv nya förlopp under perioden januari-augusti. Ytterligare ett vårdförlopp, hudmelanom, kommer att startas under september Det är ett komplext förlopp i många avseenden. Det skiljer sig från övriga standardiserat vårdlopp (SVF) genom att aktuella patientgrupper omfattas av vårdval hud och gällande ackrediteringsvillkor för offentlig vård och privata aktörer. Följande fem pilotförlopp staradde i oktober 2015 Akut myeloisk leukemi Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 12 nya förlopp startade under perioden 1 jan-31 aug 2016 Start 1 feb Lungcancer Bröstcancer Tjock- och ändtarmscancer Lymfom CUP (cancer utan känd primärtumör) Start 1 juni Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Maligna hjärntumörer Levercancer Myelom Cancer i gallblåsa/gallgång Cancer i bukspottkörteln Äggstockscancer Den 1 september startar det sista förloppet under 2016, nämligen hudmelanom. Processarbetet kommer fortsätta att utvecklas. Genom olika insatser i form av förbättringsprogram under ledning av Enheten för strategisk kvalitetsutveckling och RCC Syd, samt andra insatser på lokal och regional nivå kommer införandet av ytterligare 10 förlopp 2017 att underlättas. 30

31 Det finns många framgångsfaktorer att lyfta fram i SVF-arbetet, men specifikt kan nämnas den nya koordinatorsfunktionen vilken tillsammans med utbyggnaden av kontaktsjuksköterskefunktionen utgör en betydande andel av den nationella satsningen. Koordinatorn har en viktig roll som, i de flesta fall, primärvårdens första kontakt i specialistvården. Likaså ansvarar koordinatorn för att patienten får tid till diagnostik och till läkarbesök. Härutöver kan nämnas en god kommunikation med kolleger i övriga förvaltningar och landsting/regioner i samband med överföring av patienter, vilket är en förutsättning för att övergång mellan olika sjukvårdsinrättningar ska fungera så smidigt som möjligt. Indikatorer Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Akut myeloisk leukemi Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 88 % 80 % Huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 65 % 58 %* Matstrupe-magsäckscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 45 % 53 % Prostatacancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % Se text Se text Urinblåsecancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % Se text Se text Lungcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % Se text Se text Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 55% i.u. Tjock- och ändtarmscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 57 % i.u. Lymfom Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 60 % i.u. * Måluppfyllelse för HH cancer var 2015 sep - dec 58 % och 2016 jan juli 65 %. En analys av hela förloppet för patienter med huvud hals cancer genomförs tillsammans med LTH. Akut myeloisk leukemi Teamet som arbetar med standardiserat vårdförlopp för akut myeloisk leukemi har kommit långt i sitt samarbete med övriga sjukhus inom regionen. Kontaktsjuksköterskans roll utvecklades i framför allt kommunikation mellan vårdgivare. Fungerande registreringsrutiner för ledtider är på plats. Förloppet nådde målnivån och har en ledtid från start SVF till start av behandling på max sex dagar. Huvud- och halscancer Inom huvud- och halscancerdiagnoserna fanns sedan tidigare mycket väl utarbetade flöden för patienter från öron-, näs- och hals-verksamheten till strålbehandlingsenheten. Samarbetet fortsatte med finslipning av rutiner och ledtider vid införandet av SVF. Matstrupe-magsäckscancer För totalt 45 % av patienterna nåddes målet för SVF inom matstrups-magsäckscancer. För de patienter som hade start av behandling i form av operation nåddes målet i större utsträckning (57 %) jämfört med de som erhöll onkologisk behandling. Medelvärdet för tid från välgrundad misstanke till start av behandling var 41,1 dagar, mål för start kirurgisk behandling är 31 dagar och start onkologisk behandling är 38 dagar. Fortsatta åtgärder för att optimera ledtiderna krävs. Matstrupe och - magsäckscancerteamet har kommit långt i sitt arbete med SVF. Tillsammans med team från VO kirurgi och gastroenterologi deltar teamet i ett förbättringsprogram för SVF som Regionalt cancercentrum och enheten för strategisk utveckling på Koncernkontoret håller i. Prostatacancer Antal patienter för vilka ett SVF startade vid välgrundad misstanke prostatacancer under perioden januari- juli 2016 var 300. Antal patienter med start av första behandling var under samma period 41 31

32 för. Antal avslutade patienter innan start av behandling var 131. Medelvärdet för ledtiden i antal dagar var för 2015, 108 dagar och 2016, 75 dagar. De stora utmaningarna för prostatacancer-teamet är de stora volymerna och de förhållandevis få patienter som ska registreras som start av behandling inom onkologin. Samarbetet mellan VO hematologi, onkologi och strålningsfysik och VO urologi intensifierades och diskussion pågår om hur patientflödet mellan de båda verksamheterna ytterligare kan optimeras. Urinblåsecancer Antal patienter för vilka SVF startades vid välgrundad misstanke om urinblåsecancer var 464 under perioden januari-juli. Antal patienter med start av första behandling under samma period var 37. Antal avslutade patienter innan start av behandling var 344. Medelvärdet för ledtiden förbättrades mellan 2015 och 2016, från 51 dagar till 37 dagar. Teamet för urinblåsecancer vid VO hematologi, onkologi och strålningsfysik har ett välfungerande arbete med motsvarande team inom VO urologi. Behovet av palliativ kemoterapi kommer att öka, vilket ställer ökade krav på kommunikation och överlämning mellan berörda kontaktsjuksköterskor inom regionens verksamheter för urologi och VO hematologi, onkologi och strålningsfysik. Lungcancer Följande utfall redovisas för SVF lungcancer för perioden februari juli 2016: 170 patienter har ingått i SVF lungcancer sedan start i februari patienter avslutades innan behandlingsstart, dvs. utgått ur SVF (andra medicinska skäl, annan cancer, cancer avskrivs, ej välgrundad misstanke, patientens val) För 11 % av patienterna påbörjades behandling inom uppsatt ledtid fördelat mellan: o Läkemedelsbehandling: 13 % inom uppsatt mål (40 dagar från välgrundad misstanke till behandlingsstart) o Kirurgi: 8 % inom uppsatt mål (44 dagar från välgrundad misstanke till kirurgi) Ledtid var i dagar till: o Läkemedelsbehandling: 59 dagar o Kirurgi: 79,6 dagar Ledtid till start strålbehandling kan inte anges då aktuella patienter som förts över till VO onkologi för strålbehandling inte har registrerats vid påbörjad behandling. Registreringsrutinen har setts över och ändrats, registrerad data kommer att rättas retroaktivt. 32

33 Totalt 55 % av patienterna togs upp på multidisciplinär konferens (MDK). Multidisciplinär konferens innebär samtidig närvaro av representanter för lungmedicin, thoraxkirurgi, radiologi, onkologi och patologi. Det föreligger olika definitioner på kvalitetsbegreppet MDK, vilket i dess allra enklaste form skulle ha kunnat bestå av närvaro endast av två av de uppräknade specialiteterna. Framför allt remitteras patienter med hög komplexitet till MDK, medan patienter i stadium I och II mer sällan blir föremål för MDK. SVF lungcancer har högt ställda krav gällande ledtid från välgrundad misstanke, beslut som fattas av remitterande, till start av behandling. Redan inför uppstart var kapaciteten inom utredningsdelen nyttjad till största del, vilket tillsammans med ett ökat inflöde remisser för bedömning, bidragit till långa ledtider. I förloppet ingår även andra aktörer, bl.a. Medicinsk service för diagnostik PAD-svar, bild och funktion för PET-CT, thoraxkirurgin för kirurgisk intervention. I flödet finns många identifierade flaskhalsar. Inom VO hjärt-lungmedicin pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att bidra till att målen nås. Rekrytering av nya funktioner såsom koordinatorer, kontaktsjuksköterskor genomfördes under våren. Även på läkarsidan genomfördes rekrytering. Organisatoriskt genomfördes viss förändring med ändrad uppdelning av enheterna inom lungmedicin för att skapa rimliga förutsättningar för enhetscheferna att leda verksamheten och personalen under pågående förändring. Utbyggnation av interventionsenheten är förberedd och är beräknad att påbörjas under hösten. Detta har föregåtts av flytt av lungmedicinsdagvård till plan 12 i Lund för att möjliggöra ombyggnation och flytt av lungmedicins öppenvård till de lokaler dagvården lämnar. Detta beräknas vara klart så att lungmedicinsk öppenvård kan genomföra nödvändig flytt och bereda möjlighet för ombyggnation av interventionsenheten. Sammanfattningsvis innebär målsättningarna inom SVF lungcancer utmaningar relaterat till många olika faktorer för att nå uppsatta mål: Nya, högt ställda krav inom SVF Rekrytering av nya funktioner och roller inom flödet Ombyggnationer och förändringar inom hela lungmedicin för att möjliggöra expansion Höga krav på ledarskap för enhetschefer och sektionschefer Rekrytering av läkarkompetens Samordning inom SVF mellan de olika inblandade aktörerna Utredningsenhetens regionala roll i SVF för övriga enheter i Skåne samt södra Sjukvårdsregionen 33

34 Bröstcancer För totalt 63 % av patienterna nåddes målet för SVF bröstcancer under perioden februari juli. Medelvärdet för tiden mellan välgrundad misstanke till start av första behandling var 27,3 (mål 28). Jämfört med tidigare år var det en betydande förbättring. Bröstcancerteamet hade sedan tidigare ett tydligt processbaserat arbetssätt för de olika behandlingsformerna inom onkologi. Teamet bedriver verksamhet på flera orter och stora utmaningar ligger i att få de dagliga rutinerna och kommunikationen på plats i ett läge med resursbrist. Tjock- och ändtarmscancer För totalt 58 % av patienterna inom SVF tjock- och ändtarmscancer nåddes målet. Medelvärdet för tid mellan välgrundad misstanke till behandling var 40,1 dagar (mål 39 respektive 53 dagar). Inom detta SVF är problematiken framför allt ledtiden mellan välgrundad misstanke och koloskopi. På grund av den låga tillgängligheten till koloskopi, samt att det fram till nyligen inte fanns någon samordnande funktion för befintliga resurser, var risken att tillgången till koloskopi blev ojämlik och att befintliga resurser utnyttjades suboptimalt. För team tjock- och ändtarmscancer innebar avsaknaden av koordinator ett stort problem. Från och med 1 augusti 2016 är tjänsten tillsatt, samarbete och rutiner har nu bättre förutsättningar att utvecklas, både internt inom onkologi och med motsvarande team inom kirurgisk verksamhet. Lymfom SVF lymfom hade initialt problem med planering av organisation för optimalt flöde mellan sjukhusen och med koordinatorernas arbetsfördelning. Teamet runt lymfompatienter kom igång sent med planering av förloppet inom verksamheten. Arbete pågår för att säkra rutiner för koordinator och registrering av ledtider i det komplexa förloppet. Kvinno- och förlossningsvård Indikator Målnivå Utfall jan-aug 2016 Hänvisning till annan förlossningsavdelning <5 % Lund 17,7 % Malmö 1,1 % Utfall 2015 Lund 14,3 % Malmö 0,9 % Antalet hänvisade patienter inom SUS januari juni 2016: Från förlossningen i Lund hänvisades under perioden 17,7 % av patienterna motsvarande 268 patienter, varav: 12,7 % till förlossningen i Malmö 5% till övriga förlossningsenheter inom Region Skåne Från förlossningen i Malmö hänvisades 1,1 % patienterna, varav: 0,7 % till förlossningen i Lund 0,4 % till övriga förlossningsenheter inom Region Skåne Region Skånes övriga förlossningsenheter hänvisade under perioden även patienter till SUS. 34

35 Totalt 1,3 % av patienterna på förlossningen i Lund hänvisades från övriga Region Skåne motsvarande för förlossningen i Malmö var 1,4 %. Hänvisningen som görs från Lund ökade med 3,4 procentenheter jämfört med helår Femprocentsmålet nåddes inte under perioden. Totalt 243 av dessa patienter hänvisades på grund av platsbrist på förlossningen. Antalet förlossnings- och intagningsrum understiger behovet av platser i Lund. Detta beror delvis på att induktionerna i Lund sker på förlossningsavdelningen och att antalet induktioner ökar. En åtgärd som egentligen kan utföras på en vanlig vårdplats med lägre vårdinnehåll. Den långsiktiga planeringen inbegriper att öppna ytterligare 4 vårdplatser för induktionsverksamhet. Beslut om en sådan utökning har ännu inte fattats. Äldres hälsa Index/Indikatorer Äldre Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 Utfall Fallriskbedömning >79,5 % 84 % 82 % 76 % Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för >95 % patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning 89 % 89 % 86 % Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång >60 % 704 (primärvård)* (helår) (helår) Riskbedömning avseende trycksår >79,5 % 83 % 81 % 76 % Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och >95 % 85 % 85 % 81 % äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 83 % 80 % 75 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) < DDD/ (jan-jun) 11125* Demensutredning >80 % Ingen uppgift Återinskrivning 30 dagar för äldre >10 % 14,4 % minskning/år 12mån (jan-jun) 25973* Endast på Skånenivå (jan-jun) 14,6 % 13,9 % *Antal samt på Skånenivå skattad andel patienter som enligt skånemodellen erhållit en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång under perioden. Riskbedömning och vårdplan för riskpatient SUS har under perioden riskbedömt vårdtillfällen och nådde de tre målen för riskbedömning liksom föregående år och resultaten är förbättrade. Måluppfyllelsen för de två målen för vårdplan för identifierad riskpatient var något lägre. SUS hade bäst resultat av förvaltningarna för alla fem indikatorerna (se diagram nedan). Fall Riskbedömning resultat 84 %. SUS nådde målet och har förbättrat resultatet med 2 procentenheter ( riskbedömda vårdtillfällen) Vårdplan resultat 89 % (7 967 upprättade vårdplaner). SUS nådde inte målet, oförändrat resultat jämfört med

36 Trycksår Riskbedömning resultat 83 %. SUS nådde målet och har förbättrat resultatet med 2 procentenheter ( riskbedömda vårdtillfällen). Vårdplan resultat 85 % (3 217 upprättade vårdplaner). SUS nådde inte målet, oförändrat resultat jämfört med Undernäring riskbedömning Riskbedömning resultat 83 %. SUS nådde målet och har förbättrat resultatet med 3 procentenheter ( riskbedömda vårdtillfällen). Måluppfyllelse för riskfaktorer för äldre i Region Skåne Genomförda och planerade åtgärder kvalitetsindikatorerna fall, trycksår och undernäring: Kunskap SUS har sedan flera år en särskild handlingsplan och ett vårdprogram för trycksårsprevention samt ett evidensbaserat kunskapsunderlag gällande undernäring. En reviderad version av SUS Handbok för fallprevention har skickades ut till samtliga avdelningar i början av året. Dessutom finns ett sjukhusövergripande nätverk för kunskapsspridning gällande sår, fall och nutrition. Utbildning SUS har som mål att samtliga medarbetare i vården ska genomföra webbutbildningen om trycksår, undernäring och fall. Under 2016 har en utbildningssatsning gjorts för undersköterskor på vissa delar av sjukhuset, med syftet att de ska kunna riskbedöma och upprätta vårdplaner. Verksamhetsstöd och utbildningsinsatser erbjuds kontinuerligt till verksamheten. Hittills under 2016 har 27 utbildningstillfällen kring riskbedömning/vårdplan hållits på 15 av SUS vårdavdelningar. Utbildning i riskbedömning och vårdplaner ingår även i introduktionsutbildningen till nyanställda. Utbildningar gällande trycksår och nutrition erbjuds kontinuerligt via Kunskapscentrum för geriatrik. 36

37 Uppföljning/återkoppling SUS följer månatligen upp riskbedömningar och vårdplaner samt fallolyckors och nytillkomna trycksårs omständigheter. Innovation Teknikstudie gällande rörelselarm pågår på två vårdavdelningar (i samverkan med Innovation Skåne och Koncerninköp). Till hösten startar ett projekt för innovationsupphandling gällande fallprevention på sjukhus, där SUS deltar i syfte att hitta bättre hjälpmedel för fallprevention. Demensutredning Det regionala målet för demensutredning kan endast följas upp och utvärderas på Skånenivå (i enlighet med beskrivning i Indikatorbiblioteket), eftersom det är relaterat till befolkningsdata. Oplanerad återinskrivning 30 dagar för personer över 65 år Oplanerad återinskrivning på sjukhus inom 30 dagar från utskrivning för personer över 65 år (OplanÅl30>65år) är ett komplext mått på vård av äldre och resultatet är därför inte enkelt att värdera. Indikatorn är samtidigt viktig eftersom den fokuserar på ett dagligt problem, d.v.s. att äldre sjuka personer idag transporteras mellan vårdgivare för att få sina behov tillgodosedda. Resultatet av indikatorn är beroende av kvaliteten i insatser från kommun, primärvård och sjukhusvård den mäter samarbete i cirkulära vårdflöden: Vilka äldre personer skrivs in på sjukhus på grund av ej tillgodosedda behov av kommunal vård och omsorg eller primärvård? Vilka äldre personer skrivs ut från sjukhus med kvarstående behov av sjukhusvård? Under den senaste tolvmånadersperioden har SUS legat lägst av de stora sjukhusen när det gäller andelen vårdtillfällen för oplanerad återinläggning inom 30 dagar av personer över 65 år. (Se tabell till höger samt bild nedan.) Andelen var 14,4 % vilket är i stort sett samma resultat som för helår var andelen något lägre, 13,9 %. Snitt 12 Sjukhus mån De tre sjukhusen har stigande trend, men SUS på en lägre nivå. SUS 14,4% HBG 16,5% KSD 16,8% Oplanerad återinläggning patienter > 65 år juni 2015-juli 2016, SUS, Helsingborg, Kristianstad 20,00% OplanÅI30>65år juni juli ,00% 10,00% 5,00% 0,00% Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli SUS HBG KSD 37

38 SUS OplanÅI30<65år juni 2015-juli 2016 Antal vårdtillfällen OplanÅI30>65, vid utvärdering av måluppfyllelsen för denna indikator är det viktigt att beakta att när totalt antal inläggningar >65 år minskar p.g.a. minskade vårdplatser (tillfälligt på sommaren, eller över tid) blir andelen ÅI30 högre, eftersom antalet ÅI är ganska konstant. Andelen personer som återinläggs varierar utifrån personens hemkommun. Av SUS främsta samarbetskommuner låg Lomma lägst med 12,4 % återinläggning och Höör högst med 15,5 %. Skillnaden mellan kommunerna i Skåne var 5 procentenheter (12-månadersuppföljning per juli) 38

39 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång - primärvård Totalt 704 läkemedelsgenomgångar (LMG) genomfördes inom primärvården under perioden, vilket innebär en ökning med 4,5 % jämfört med samma period Hälsovalsenheterna på SUS har tillsammans tillgång till motsvarande två heltidstjänster kliniska farmaceuter. Eventuell utökning planeras. Genomförandet av LMG har tidvis hindrats av problem med samordning vårdcentral, kommunsjuksköterska och farmaceut. SUS har inlett olika åtgärder, t.ex. minskade restider tack vare distansmöten och minskad administration för att öka antalet LMG inom ramen för befintlig bemanning. Viss effekt av dessa förväntas under hösten. Det regionala målet 60 procent andel personer med LMG i primärvården går inte att utvärdera eftersom totalen potentiella personer aktuella för LMG inte är känd. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång - slutenvård Andelen äldre personer som fått läkemedelsgenomgångar inom slutenvården minskade under januari-juli jämfört med samma period En av orsakerna är vakanser. Det finns även problem med mätmetoden, som ger lägre siffror än det reella antalet genomförda läkemedelsgenomgångar. SUS har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsdirektören tagit fram en handlingsplan för att hantera ovanstående problem. 39

40 Olämpliga läkemedel för äldre SUS fortsätter de senaste årens utveckling med att minska förskrivningen av läkemedel som är olämpliga för äldre. Resultatet för hela förvaltningen (primärvård och sjukhusvård) är en minskning med 13 % jämfört med samma period förra året. Det regionala målet om mindre än DDD av olämpliga läkemedel/1000 listade i primärvården över 75 år uppnåddes också under perioden. SUS resultat var DDD. Akutsjukvård Akutsjukvård Mål Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 23 % 18 % 14 % trombectomi) vid stroke Andel som väntar mindre än 1 timme till första > 80 % 42,4 % 46,6 % 46,3 % läkarbedömning Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40.0 min 54 min 46 min 54 min Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid > 90 % 80,6% 78 % 80,6 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 > 80 % 66 % 76 % 73 % timmar Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 64,4 % 67,6 % 69,3 % (jan-jul) Överflyttning av intensivvårdspatienter < 1.5 % 6,2 % 4,4 % 4,2 % Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart vid stroke Andelen reperfusionsbehandlade patienter ökar successivt. Det regionala målet för 2016 överskreds med åtta procentenheter. Målet nåddes därmed inte. En av orsakerna till detta är att det saknas CT på akutmottagningen i Lund. Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Andelen patienter som får tillgång till reperfusionsbehandling ligger betydligt över målvärdet. Däremot nåddes inte 90-procentsmålet för tid till reperfusion under perioden. Orsakerna till att tidsmålet inte nås är en del långa patienttransporter från nordöstra Skåne och Södra sjukvårdsregionen. Verksamheten gör särskilda analyser kvartalsvis och arbetar ständigt för att minimera tiden. Den andra huvudorsaken är reperfusionskapaciteten på jourtid inte räcker till när det kommer två patienter samtidigt. Då görs en medicinsk prioritering och det uppstår oundvikligen väntetid. Månadsvis data visar att 90-procentsmålet nåddes alla månader utom mars, som drar ner resultatet rejält. Detta berodde på extra stora patientbehov under mars månad och därmed belastning på reperfusionsverksamheten. 40

41 Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar och andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Målsättningen är rätt vårdtid för varje patient men vårdplatsbristen gör att väntetiderna för patienter som ska läggas in är fortsatt lång. Detta skapar trängsel på akuten vilket i sin tur försvårar att hålla flödestakten uppe, även för de patienter som ska gå hem efter omhändertagandet. Diagram Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Diagram Genomsnittlig vistelsetid på akutmottagningen under januari-augusti 2016 Diagram Genomsnittlig väntetid till första läkarkontakt under januari-juli

42 Andelen patienter med vistelsetid under 4 timmar försämrades något till 64,4 %. Andelen patienter som fick träffa läkare inom en timme minskade till 42,4 %. Mediantiden till första kontakt med läkare var 1 timme och 13 minuter jämfört med 1 timme och 5 minuter under 2014 och Under maj 2016 infördes ett nytt arbetssätt på akuten i Malmö för de patienter som själva tar sig till akuten. I stället för att patienterna triageras specialitetsvis tas patienterna om hand av ett speciellt triageteam. Härifrån kan patienten antingen gå hem direkt eller gå vidare i flödet in på akuten. Detta kortar tid till första bedömning vilket ger ökad patientsäkerhet och också bättre arbetsmiljö för de medarbetare som tidigare både skulle triagera och ta hand om befintliga patienter. Förväntningen är att detta arbetssätt så småningom kommer att korta tiden till läkare och därmed också förbättra måluppfyllelsen av 4-timmarsmålet. I Lund testades under våren att avdela en erfaren sjuksköterska som omvårdnadsledare. Uppgiften var att stötta teamen med planering, arbetsledning och i arbetet med flödet. Försöket för väl ut och kommer att permanentas till hösten. Medelvistelsetid på akutmottagning (barn) Andelen patienter med vistelsetid < 4 timmar ligger stabilt mellan 85 och 90 %. Medelvistelsetiden är också mycket stabil, runt 2 timmar. Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Medelväntetiden för patienter med höftfraktur var under perioden januari augusti 24,6 timmar. Målet nåddes därmed inte. Svårigheten med att nå målet uppstår vid extra höga inflöden av patienter med höftfrakturer och övriga högprioriterade akuta patienter, som alla konkurrerar om det tillgängliga operationsutrymmet. Arbetet med att ytterligare optimera operationsplaneringen fortsätter. Överflyttning av intensivvårdspatienter Andelen öveflyttningar av patienter mellan intensivvårdsenheter var under perioden januari-juni 6,2 % för hela intensivvården inom VO intensiv- och perioperativ vård (IPV), vilket var långt över målnivån. Jämförelse mellan samma period år och visar en ökning med 1,8 % 42

43 respektive 2 % vilket speglar att inflödet och behovet av intensivvårdsplatser överskridit tillgängliga platser. Detta har resulterat i överflyttningar mellan avdelningar. Reduceringen av intensivvårdsplatserna på SUS kvarstod under första halvåret 2016 p.g.a. svårigheter att bemanna vårdplatser med anledning av bristen på intensivvårdssjuksköterskor. Förbättrad planering vad gäller elektivt intag till intensivvård är har startats för att jämna ut belastningen på intensivvården över veckan. Till exempel fastlades en bestämd dag för HIPECoperationer i Malmö och dialog pågår med VO thorax och kärl och VO ortopedi om att inte planera intensivvårdskrävande operationer till samma dag. Detta kommer att reducera risken för behov av frekvent flytt av patienter från intensivvårdsavdelningarna. Vidare planeras utökning av s.k. intermediärvårdplatser. överflyttning till annan IVA pga resursbrist 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 janu ari febr uari mars april maj juni juli augu sti sept emb er okto ber nove mbe r dece mbe r ,8 6,4 3,8 2,5 3,0 4,7 2,2 4,1 2,3 5,0 3,4 1, ,3 9,3 1,5 2,0 0,8 2,7 3,4 5,2 1,5 8,6 6, ,8 11,7 12,7 2,7 2,2 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,

44 Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Diabetes Sjukhus Målnivå Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D* 18 år) < 20 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) > 90 % Median-HbA1c (T1D >18 år) < 64 mmol/mol Utfall janmedio juli ,4 L 26,7 M 65,4% L 75,4% M 63 L 63,5 M Utfall 2015 Utfall ,7 L 28,2 M 76,8% L 75,4 M 63,3 L 64 M 29, 9 L 30.3 M 75,9% L 72,1 M 64,2 L 64,2 M Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 år) > 99 % 95,4 L 96,3 M 94,1 L 97,4 M 98, 3 L 98,3 M Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) 98 % 95,4 L 91,9 M 96,4 L 89,7 M 96,6 L 91,9 M Andel icke-rökare (T1D >18 år) 95 % 89,2 L 87,6 M 90,2 L 86,9 M 90,9 L 84,1 M (L = Lund M = Malmö) Diabetesvården liksom registreringen i Nordiska diabetesregistret (NDR) baseras på att personen med diabetes erbjuds vård utifrån sina individuella behov, med minst årlig kontakt med sitt diabetesteam. Minsta tidsenhet för att kunna värdera data är därför löpande år (tolvmånadersresultat). NDR:s arbetsredskap Knappen ger den möjligheten och dessa data följs minst en gång i veckan i SUS diabetesverksamhet. Totalt skånska individer var registrerade i NDR för tolvmånadersperioden juli 2015-juni Av dessa var (48 %) patienter på SUS. Nedan beskrivs resultat i enlighet med tabellen ovan (januari-augusti 2016), med tillägg av kommentar till resultatet för löpande helår per 1/6 (Knappen), samt förbättringsåtgärder. Sammanfattningsvis kan sägas att SUS aktuella resultat för löpande helår ligger i nivå med rikets, förutom långtidssockret (HbA1c) där resultatet är bättre och rökning där resultatet är sämre. Det är viktigt att framhålla att resultat i kvalitetsregister i hög grad påverkas av variationer i rapporteringsgraden. Såväl nationellt som lokalt finns det brister i registreringen. SUS eftersträvar att kraftigt förbättra rapporteringsgraden till årsskiftet 2016/

45 Resultat för parametrar i uppdraget (tabellen ovan) Blodsockervärde: Det regionala 25 % -målet i diabetesindex nåddes för januari-mitten av juli. De data som SUS tagit fram från Knappen visar att löpande år per 1/6 ligger resultatet ännu bättre: 21 % d.v.s. nära det regionala 20 % -målet. Detta är en tydlig förbättring jämfört med helåret 2015 och resultatet låg bäst till bland Skånes förvaltningar samt bättre än riket. Ytterligare förbättringar förväntas det kommande halvåret, genom förändring av verksamheten för att bättre möta den framtida patienten på ett för individen så gynnsamt sätt som möjligt. Medianblodsocker: SUS nådde målet. Blodtryck: Resultatet för blodtryck ligger på cirka 70 % för januari-medio juli. 90-procentsmålet nås därmed inte. Data för löpande år per 1/6 är 77 %, vilket är väl i nivå med övriga Skåne. Sannolikt kommer högre rapporteringsgrad att medföra bättre resultat. Fotundersökning det senaste året: SUS tillgodoser att cirka 96 % av personerna får fotundersökning, vilket uppfyller det lägre målet i index (95 %). Det övre regionala målet 99 % nåddes inte. Data för löpande år per 1/6 var också cirka 96 %, vilket var bättre än riket (89,5 %) och Skåne (93,3 %). Ögonbottenfotografering de två senaste åren: cirka 94 % av SUS patienter har fått ögonundersökning mätt januari-medio juli vilket är nära det lägre målet i index. 98-procentsmålet uppnås inte. Löpande år per 1/6 var resultatet för SUS 94,9 vilket är ett gott resultat i nivå med riket och Skåne. Andelen icke-rökande: 88 % för SUS januari-medio juli ligger över det lägre målet i index (85 %). Den övre regionala målnivån 95 % är inte realistiskt nåbar för SUS inom överskådlig tid. Löpande år per 1/6 var måluppfyllelsen 88,4 % för SUS, vilket var högre än Skånes 87,2%. Rikets resultat var då 89,4 %. Ett målinriktat arbete syftande till minskad förekomst av rökning pågår. SUS genomför löpande en omfattande kvalitetsutveckling inom diabetesvården, både för patienter på vårdcentral och för de på sjukhuset. Åtgärder som vidtagits inom sjukhusvården (utöver ovan): Projekt med fokusering på individer med högre HbA1c Ökad fokusering på kolhydraträkning och energiförbrukning som utgångspunkt för dosering av bolusinsulin Manuell dataregistrering i NDR och användande av NDR som ett aktivt arbetsredskap Introduktion av Freestyle Libre för egenmätning av blodglukos Fortsatt introduktion av insulinpumpbehandling där indikerat Ögonbottenfoto berörda verksamheter inom SUS (endokrinologi, ögonsjukvård och primärvård) kommer att träffas i september för att diskutera vägar för ytterligare förbättra kvaliteten/ måluppfyllelsen. 45

46 Under hösten 2016 kommer diabetesverksamheten vid mottagningen i Lund att omstruktureras så att enhetens diabetesläkare, diabetessjuksköterskor och patienter delas in i tre team. Mindre grupper ger större personkännedom skapas och möjligheterna att bedriva en mer personinriktad vård förbättras därmed. Om projektet faller väl ut kommer motsvarande strukturförändring att ske vid enheten i Malmö under hösten SUS kommer framöver att ytterligare fokusera på att använda NDR som ett redskap i kommunikationen med patienten och därmed förhoppningsvis och sannolikt uppnå ytterligare förbättrad måluppfyllnad och kvalitet för individen. Vårdcentraler typ 2 diabetes Diabetes Primärvård Målnivå Utfall jan-aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) 10 % Ingen uppgift Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) 65 % Ingen uppgift Median-HbA1c (T2D >18 år) < 55 mmol/mol Ingen uppgift Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) 99 % 96 % Ingen uppgift Ingen uppgift Andel icke-rökare (T2D >18 år) 95 % Ingen uppgift Vårdcentraler typ 2 diabetes Under senare år har det skett en förskjutning av vården av personer med typ 2-diabetes från sjukhusvård till vårdcentralerna. Detta påverkar primärvårdens måluppfyllelse för blodsockervärdet. I primärvården har ett antal diabetessjuksköterskor slutat och det är även på vissa vårdcentraler läkarbrist, vilket eventuellt kan leda till sämre kontinuitet för personer med diabetes. Vid årsskiftet tillsattes tre nya diabetessamordnare riktade mot primärvården, sammanlagt 1,5 resurs. Samordnarna erbjuder verksamheterna fr.o.m. hösten 2016 förbättringsprojekt i form av workshops (PDSA m.fl. förbättringsmodeller kommer att användas). Diabetessamordnarna kommer också att arbeta med nätverkande och certifiering. Heldagsutbildningar för diabetesteam startar hösten Verksamhetens resultat kommer att följas av samordnarna efter avslutat projekt. På vissa vårdcentraler pågår förbättringsprojekt i samarbete med läkemedelsindustrin. VC Lindeborg har ett framgångsrikt projekt med gruppundervisning och fysisk aktivitet som de redovisat. 46

47 Under hösten 2016 ska SUS genomföra en inventering angående vilka utbildningsbehov som uppfattas mest angelägna på vårdcentralerna och där kommer sannolikt omhändertagande av personer med diabetes att få en framskjuten position. Förbättring av kvaliteten i registreringen till NDR Inom SUS har det under våren skett utbildning i överföring av data från PMO till NDR med medverkan av diabetessamordnare med högt deltagarantal. Vid patientbesöken sker det en manuell dataregistrering i NDR och användande av NDR som ett aktivt arbetsredskap. Detta förväntas ge ytterligare förbättrad måluppfyllnad och kvalitet för personen med diabetes. Hjärt- och lungsjukdomar Hjärtsjukvård Målnivå Utfall jan-maj (april) 2016 Utfall 2015 Utfall Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 92,8 % 92,1 % 92,5 % 2. Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad tid > 90 % 80,6 % 78 % 80,6 % 3. Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 93,7 % 95 % 85,9 % 4. Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (NSTEMI) 5. Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid hjärtinfarkt 6. Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning > 90 % 97,1 % 97,4 % 97,7 % > 90 % 94,7 % 91,4 % 92,4 % > 90 % 84,6 % 71,1 % 71,5 % 7. Andelen rökare som slutat efter månader > 70 % 53,2 % 51,9 % 53,4 % 8. Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader 9. Andelen med ett LDL-kolesterol <2,5 mmol/l efter månader (**OBS! ändrad målformulering i Swedeheart och Indikatorbiblioteket till Andelen med LDL-kolesterol <1,8 mmol/l eller 50 % sänkning efter månader ) 10. Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader 11. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt > 60 % 86,7 % 63,6 %* (80 %) 64,9 % > 70 % 76,1 %** 57,3 % 55,9 % > 75 % 89,0 % 70 % 68,3 % <10 % 7 % 13 % SUS resultat för 2016 är hämtade av verksamheten från SWEDEHEART för perioden januari maj (i vissa fall t.o.m. april). Data fanns inte tillgängliga i regionalt QW kvalitetsindex vid tidpunkten för analys. 47

48 Akut omhändertagande och läkemedelsbehandling När det gäller det akuta omhändertagandet av personer med hjärtinfarkt uppvisar SUS mycket goda resultat. Mål 1-2. Andel personer som får tillgång till reperfusionsbehandling ligger betydligt över målvärdet. Däremot nåddes inte 90-procentsmålet för tid till reperfusion under perioden. Orsakerna till att tidsmålet inte nås är en del långa patienttransporter bl.a. från nordöstra Skåne och Södra sjukvårdsregionen, som gör det svårt att klara 90 % inom 90 minuter. Verksamheten gör särskilda analyser kvartalsvis och arbetar ständigt med att hitta tidstjuvar för att minimera tiden. Den andra huvudorsaken är reperfusionskapaciteten på jourtid inte räcker till när det kommer två insjuknade personer samtidigt. Då görs en medicinsk prioritering och det uppstår oundvikligen väntetid. Data per månad visar att 90-procentsmålet nåddes alla månader utom mars, som drar ner rejält. Detta berodde på extra stora patientbehov i mars månad och därmed stor belastning på reperfusionsverksamheten. Mål 3-5. SUS nådde målen för kranskärlsröntgen och läkemedelsbehandling. Uppföljning och sekundärprevention Måluppfyllelsen för uppföljning och sekundärprevention har ytterligare ökat. Mål 6. Andelen personer med hjärtinfarkt <75 år som genomgår uppföljning har ökat betydligt jämfört med 2015 ökning med 14 procentenheter till 84,6 %, vilket närmar sig. 90-procentsmålet. Mål 7. Andelen personer som slutat röka efter månader har ökat under första halvåret 2016 jämfört med 2015, och med resultatet 85 % ligger SUS nära 90-procentsmålet. Antalet rökare är få överhuvudtaget och att räkna procent på en sådan liten grupp är vanskligt. Aktuella data visar att hälften av de som röker vid insjuknandet har slutat efter ett år, vilket är i nivå med riket. De kvarvarande individerna är de mest inbitna rökarna som kan vara svåra att påverka, trots erbjudande om rökavvänjning. Förbättringsarbetet fortsätter för att ytterligare öka måluppfyllelsen. Mål 8. Andelen personer som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader har ökat ytterligare och uppnås på en mycket hög nivå 86,7 %, mål 60 %. (**Utfallet 2015 är hämtat från regionalt QW kvalitetsindex. I SWEDEHEARTS årsrapport 2015 är SUS resultat >80 %.) Mål 9. Andelen personer som når målet för LDL-kolesterol är preliminärt 76,1 % jämfört med 57,3 % helår Stark förbättring, målet nås. (**Målet är ändrat till Andelen med LDL-kolesterol < 1,8 mmol/l eller 50 % sänkning efter månader se Indikatorbiblioteket. Utfallet som redovisas här avser denna målformulering/målvärde) Mål 10. Andelen personer med ett systoliskt blodtryck <140 efter månader är januari-april preliminärt 89 % jämfört med 70 %, helårsutfall Målet nås, även här stark förbättring. 48

49 Kvalitetsutveckling: Under våren har verksamheten gjort extra insatser för att nå målen inom målområdena för blodfetter och blodtryck. Uppföljningen i det sekundärpreventiva arbetet har utökats, genom att en individuell årsuppföljning har lagts till de uppföljningstillfällen som ingår i programmet sedan tidigare. En försöksverksamhet har genomförts där sjuksköterskan gör en större del av det sekundärpreventiva arbetet. Detta har lett till fler sjuksköterskekontakter och färre läkarbesök. Verksamheten tar mera aktivt kontakt med personer som inte når målvärden för blodtryck och blodfetter. Läkemedelsjusteringar och rådgivning erbjuds. Varje person erbjuds även möjlighet att delta i hjärtskola. Förändringen har visat sig ge bra effekt på de sekundärpreventiva parametrarna. Insatser är även gjorda för att nå en högre täckningsgrad i RIKS-HIA. Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE Strokesjukvård Målnivå Utfall janjuni 2016 Utfall 2015 Utfall Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK > 90 % 80 % 78 % 72 % 2. Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) 3. Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) > 15 % 23 % 18 % 14 % > 70 % 85 % 96 % 87 % 4. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40 min 54 min 46 min 54 min 5. Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke > 80 % 83 % 80 % 83 % 6. Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke > 87 % 82 % 84 % 90 % 7. Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader > 75 % 66 % 61 % 67 % 8. Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke > 80 % 72 % 77 % 77 % 9. Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt > 75 % 74 % 75 % 76 % 10. Andel med rökstopp 3 mån efter stroke > 80 % 50 % 43 % 37 % 11. Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader > 90 % 83 % 88 % 86 % SUS resultat för 2016 är hämtade av verksamheten från Riks-STROKE för perioden januari juni. Data fanns inte tillgängliga i regionalt QW kvalitetsindex vid tidpunkten för analys. SUS har i stora drag goda resultat för strokevården. 49

50 Mål 1. SUS har en långsamt ökande andel av personer som kommer direkt till strokeenhet. Mål 2 och 4. Målet för andel reperfusionsbehandlade personer ökar successivt. Ökning med fem procentenheter jämfört med helår Det regionala målet för 2016 överskrids med åtta procentenheter. Målet för tid till reperfusion nåddes inte. En orsak till detta är att det saknas CTutrustning på akutmottagningen i Lund. Mål 3, 8 och 9. För läkemedelsmålen låg SUS resultat bra till. Antikoagulantiamålet uppnåddes och statinerna ligger mycket nära målet. För blodtryckssänkande läkemedel finns förbättringspotential. Mål 5,6 och 7. SUS har god måluppfyllelse på andel personer som klarar sig själva tre månader efter stroke, men något låg målnivå vad gäller nöjdhet med rehabilitering. Fullt tillgodosedda behov efter tre månader resultatet för denna indikator är svårt att värdera eftersom den inbegriper andra vårdgivares insatser. Mål 10. Successivt ökande andel avseende rökstopp, men fortfarande låg uppfyllelse av 80-procentsmålet. Detta berör emellertid få personer (färre än 10 %), eftersom antalet rökare är lågt redan innan stroken. Ständiga förbättringar arbetet fortsätter SUS bedriver ett förbättringsarbete inom strokevården med översyn av interna vårdkedjor. Syftet att skapa jämlik rehabilitering och uppföljning för Lund respektive Malmö sker med fokus på lika patientutbildning, planering för intern strokeutbildning, utskrivningsrutiner och översyn av strokeenheternas arbetssätt i förhållande till riktlinjer. Rörelseorganens sjukdomar och skador Indikator Målnivå Utfall janjul 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel väntande till ryggkirurgi inom 60 dagar 70 % 33%* 28%* 43%* *Uppgift avser alla patienter som väntar inom VO ortopedi, ryggsektionen, SUS. Andel väntande till ryggkirurgi inom 60 dagar Väntetiderna för ryggkirurgi är längre än det uppsatta målet. Ett stort antal planerade operationer har fått flyttas fram på grund av platsbrist. Inom ramen för tillgänglighetssatsningen kunde produktionen ökas under våren och liknande satsning planeras under hösten. Det gjordes även en tillgänglighetssatsning på mottagningen, vilket ledde till att fler operationsanmälningar. Aktiviteter planeras för att korta vårdtiderna för ryggpatienterna och vilket i förlängningen kan frigöra vårdplatser och därmed öka produktionen. 50

51 Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet Indikatorer Palliativ Målnivå Utfall maj april 2016 Utfall helår 2015 (alt variation jan-dec) Täckningsgrad i palliativregistret >90 % 61 % 58 % Smärtanalys och regelbunden skattning av >50 % smärtintensitet 11,8% 5-17 % Samtal om vårdens innehåll och riktning >70 % (brytpunktsamtal) 34,3% % Dokumenterad munhälsoinspektion >80 % 48,9 % % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % ångestdämpande läkemedel 76,4 % % Förekomst av trycksår (kategori 2 4) <20 % 15,2 % 4-28 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid >90 % Variation jan-april ,6 %- 94,3 % % Utfall 2014 SUS nådde inte målet för täckningsgrad, d.v.s. andelen av dödsfall på sjukhuset (väntade/oväntade) som registreras i registret (se diagram nedan). Under våren var nivån drygt 60 %, vilket var samma nivå som våren % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Täckningsgrad Svenska palliativregistret jan 2014-juli2016 0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

52 Registrering i palliativregistret kräver dubbeldokumentation både i journalsystemet och registret, liksom många andra kvalitetsregister (SUS är med i ett hundratal). I en verksamhet med stort akut flöde prioriteras journaldokumentationen. En annan orsak till att målet inte nåddes kan vara SUS högt specialiserade verksamhet. T.ex. är registret inte anpassat för svårt sjuka barn. Akutavdelningar har också problem med att använda registret om personen har vistats på sjukhuset endast timmar eller något dygn. Det kan då vara svårt för den aktuella enheten att ha överblick över personens sista tid i livet, vilket krävs för att kunna fylla i rapporterna. I och med att täckningsgraden är låg ger resultaten i registret inte en rättvisande bild av kvaliteten i den basala palliativa vården som ges på akutsjukhusen. (Ej att jämföra med specialiserad palliativ vård vid ASiH och hospice.) Resultaten för de sex kvalitetsindikatorerna förbättrades något under våren. Förekomst av trycksår var 13 % vilket innabar att det lägre målet i index nåddes. Vidbehovsordination av opioid nådde det övre målet 90 %. För övriga indikatorer nåddes inte målen. I Skåne tillbringar personer oftare sin sista tid på sjukhus än i övriga delar av landet. SUS förväntar att det ökade läkarstödet och de mobila teamen nära svårt sjuka personer kommer att leda till större kontinuitet och kännedom om dessa personer. Syftet är att den individuella planeringen för varje person ska göra att kvaliteten ökar i den palliativa vården. Genom proaktiv planering minskar behovet av akuta insatser. Om den ökade kvaliteten ska synas vid uppföljning i palliativregistret krävs att de mobila teamen registrerar i palliativregistret vid hemsjukvård i särskilt och ordinärt boende. Införandet av det nationella vårdprogrammet för palliativ vård behöver gälla alla aktörer och eventuellt anpassas till olika vårdtyper. Oavsett var en person med palliativa behov möter den skånska vården ska vården vara kvalitetssäkrad så att den sista tiden så långt som möjligt blir enligt personens önskan. Exempel på insatser för god palliativ vård inom SUS: Inom barnsjukvården tillämpas smärtanalys och skattning av smärtintensitet regelmässigt. All vård sker nära familjen och samtal vid vård i livets slutskede förs kontinuerligt och dokumenteras. Njursjukvården har ett systematiskt arbete för ökad vårdkvalitet för personer med palliativa behov. Brytpunktssamtal erbjuds alla patienter som vårdas palliativt inklusive patienter som under vårdtiden försämras av någon anledning, får ny diagnos eller liknande. Lungcancervården: Förbättringsarbete och temautbildningar för bättre palliativ vård har genomförts inom och verksamheten har etablerat ett samarbete med ASIH och palliativmedicin. Nu fångas personer med lungcancer upp tidigt inom den dagmedicinska vården. 52

53 Kirurgi och gastroenterologi: Arbetet med förbättrade rutiner för registrering i det palliativa registret gav resultat under perioden. Regelverket förtydligades och rutiner kommunicerades till varje enhet, ansvarig för registrering utsågs för att fullfölja registrering i registret. Läkare från palliativa specialenheten har bjudits in för att hålla seminarium, där temat varit palliativ vård. Under hösten 2016 planeras seminarium om brytpunktssamtal. Läkare deltog i utbildning det svåra samtalet. Gastroverksamheten arbetar kontinuerligt med att identifiera personer med palliativa behov vid pulsmöten på vårdavdelningen. Nästa steg är att fortsätta arbetet med att använda uppgifterna från palliativa registret för att förbättra vårdkvaliteten för döende patienter. Hematologi-onkologi: Samtliga enheter ska kvalitetssäkra sina registreringsrutiner framöver. En successiv ökning av smärtanalys kunde ses under perioden. Fortsatt arbete med lärande och dokumentationsrutiner avseende detta planeras. Verksamhetsvolymer Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,2% ,2% ,7% - varav läkarbesök ,8% ,9% ,3% - varav övriga besök ,4% ,4% ,9% - varav hembesök totalt ,9% ,2% - varav hembesök läkare ,8% ,2% - varav hembesök övriga ,8% ,9% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,9% - varav läkarkontakter ,3% - varav övriga kontakter ,1% Vårdtillfällen (avslutade) ,8% ,8% ,4% Vårddagar (periodiserade) ,3% Medelvårdtid 4,7 4,8 1,6% Unika individer totalt ,1% Unika individer slutenvård ,2% Unika individer öppenvård ,1% Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,3% ,9% ,5% ,4% - varav Allmän kirurgi ,0% ,7% ,8% ,2% - varav Hjärtkirurgi ,8% ,4% ,3% ,1% - varav Kärlkirurgi ,2% ,5% ,6% ,9% - varav Neurokirurgi ,3% ,4% ,0% ,6% - varav Thoraxkirurgi ,1% ,3% ,6% ,9% - varav Ögonkirurgi ,0% ,4% ,7% ,0% - varav ÖNH-kirurgi ,7% ,1% ,4% ,1% - varav Gynekologisk kirurgi ,9% ,4% ,1% ,2% - varav Ortopedisk kirurgi ,1% ,0% ,5% ,9% - varav Urologisk kirurgi ,4% ,6% ,8% ,9% 53

54 Inom den somatiska vården ökade antalet läkarbesök med cirka (2,8 %) 2016 i jämförelse med motsvarande period Antalet besök till övriga vårdgivare ökade ännu mer med cirka (6,4 %). Antalet mixpoäng för läkarbesöken (+3,3 %) ökade procentuellt mer än antalet läkarbesök (+2,8 %). Det förklaras framför allt av att antalet läkarbesök utan operation utgör en större volym än läkarbesök med operation och samtidigt haft ett genomsnittligt högre mixpoängvärde än Både läkarbesök och besök övriga vårdgivare var fler än budgeterat. Inom slutenvården var antalet utskrivningar färre både i förhållande till föregående år och till budget. Jämfört med föregående år minskade utskrivningarna med -0,8 %. Samtidigt ökade antalet vårddagar med 1,3 % och mixpoängen inom slutenvården med 0,4 %. En längre medelvårdtid med 1,6 % och högre genomsnittlig mixpoäng per vårdtillfälle indikerar tillsammans att den slutenvård som bedrivits inom SUS har en ökad vårdkomplexitet. Inom den somatiska vården behandlade SUS totalt cirka fler patienter jämfört med motsvarande period 2015, något färre patienter inom slutenvård men fler i öppenvård. Antal vårdtillfällen med utförd operation var 9,3 % färre jämfört med föregående år, samtidigt som läkarbesök med utförd operation i öppenvård ökade med 7,5 %. Det indikerar en fortsatt poliklinisering av operationer. Detta är en positiv utveckling för patienterna och bidrar samtidigt till att minska kostnadsökningstakten. Inom ramen för tillgänglighetspaketet överfördes patienter inom allmän kirurgi, ortopedi, gynekologi, ÖNH och urologi till Sund och Kryh. Det var också inom dessa specialiteter som antalet operationer inom SUS minskade. (Se avsnitt om tillgänglighetspaket för överförda volymer.) Vårdval (grå starr, ögonsjukvård, hudsjukvård) Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,2% ,8% - varav läkarbesök ,5% ,2% - varav läkarbesök med utförd operation ,8% ,7% - varav övriga besök ,8% ,8% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,8% ,2% - varav läkarbesök ,1% ,7% - varav läkarbesök vårdval ,7% ,8% - varav läkarbesök med utförd operation ,8% ,6% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,9% ,0% - varav övriga besök ,5% ,5% - varav övriga besök vårdval ,3% ,3% Hudsjukvård totalt Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,6% - varav läkarbesök ,9% ,1% - varav läkarbesök vårdval ,4% ,7% - varav övriga besök ,4% ,4% - varav övriga besök vårdval ,8% ,8% 54

55 Antalet läkarbesök till vårdval grå starr ökar markant mellan åren. Det skedde under perioden en minskning av antal operationer till följd av en ombyggnation där kataraktoperationer fick stå tillbaka för andra operationstyper med högre medicinsk prioritet. Tillgängligheten till både ögon- och hudsjukvård förbättrades till följd av bättre bemanning samt förbättrad produktionsplanering. Den stora ökningen inom ögon operation förklaras av satsning på att förbättra tillgängligheten för injektioner av bl.a. Eylea. Primärvård hälsoval och anslagsfinansierad vård Ufall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget udget avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,2% ,6% - Varav läkarbesök ,1% ,1% ,1% - Varav övriga besök ,4% ,3% ,4% - varav hembesök totalt ,4% ,3% - Varav hembesök läkare ,6% ,6% - Varav hembesök övriga ,9% ,9% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt - Varav läkarkontakter - Varav övriga kontakter Unika individer ,3% Antal listade vid VC ,1% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 83,4% Minskning av antal listade förklaras främst av utökad konkurrens och då framför allt i Hörby. Minskningen neutraliseras något genom fortsatt ökad listning på vårdcentralen Getingen i Lund. Såväl antal listade som viktade listade överensstämmer med årets budget. Till följd av färre listade redovisas också lägre verksamhetsvolymer och då framför allt avseende besök hos läkare och sjuksköterskor. Fortsatt fokus på telefontillgänglighet påverkar övriga verksamhetsvolymer negativt. Vidare finns det ett fokus på läkarhembesök som ökat rejält. Här erhålls en särskild ersättning i och med att besöket tar längre tid än på vårdcentralen. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Under 2016 har värdegrunddialoger genomförts med 4200 deltagare. Nya medarbetare får introduktionsutbildningar för att skapa tydlighet och trygghet i den nya tjänsten. Insatser görs för att öka attraktiviteten genom att utveckla karriärstegar för medarbetare. Om arbetet leder till ohälsa stöttas medarbetarna med rehabilitering och aktivt stöd för att kunna återgår till arbete. Chefer stöttas genom utvecklande ledarskap samt specifik utbildning i vikten av aktivt ledarskap under rehabilitering. 55

56 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Insatser görs för att öka attraktiviteten genom att utveckla karriärstegar för medarbetare. Det möter medarbetares behov av utveckling. Karriärstegar för flera yrkesgrupper synliggör kompetensbehov i verksamheten och ger stöd i medarbetarsamtal. Medarbetare erbjuds utbildningar inom ledarskap, specialiseringar, jobbintroduktioner och enheterna driver ett löpande förbättringsarbete gällande hälsofrämjande arbete inom arbetsmiljö, hälsa och arbetsvillkor. En betydelsefull satsning har gjorts inom helgtjänstgöring. Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjades under 2015 och fortsätter under Fram till juli månad har verksamheten till stor grad lyckats genomföra satsningen över alla divisioner. Orsakerna till att inte ha slutfört förändring beror på stegvist införande, rekryteringssvårigheter, omsättning inom personal och beroende av bemanningsföretag. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Sjukfrånvaron över en tolvmånadersperiod ligger stabilt runt 21 sjukdagar/anställd. Första halvåret kan en svag ökning ses, vilken varierar över verksamheten och yrkeskategorierna. För perioden januari augusti 2016 jämfört med samma period föregående år har sjukfrånvaro varit högre. Ökningarna av sjukfrånvaro ses bl.a. inom grupperna läkare och övrig personal. Läkare hade en markant lägre sjukfrånvaro än övriga personalgrupper. Målet nåddes därmed inte. Sjukfrånvaro, löpande 12 månader 56

57 Sjukfrånvaro vid SUS AID_Huvudgrupp Totalt 5,7% 5,8% Läkare 3,5% 3,5% Ledning / Administration 2,3% 2,6% Medicinsk sekreterare 7,8% 7,6% Övrig personal 5,7% 5,8% Övrig Vård / Rehab / Social 2,9% 6,5% Sjuksköterska 9,0% 8,9% Tandvårdsarbete 3,7% 4,4% Undersköterska / Skötare 5,0% 4,8% Sjukfrånvaro vid Primärvården AID_Huvudgrupp Totalt 6,0% 6,3% Läkare 5,4% 5,5% Ledning / Administration 3,7% 4,2% Medicinsk sekreterare 7,6% 8,9% Övrig personal 7,1% 7,4% Övrig Vård / Rehab / Social 6,5% 6,4% Sjuksköterska 7,1% 3,5% Undersköterska / Skötare 5,4% 5,6% Antalet sjukfrånvarodagar per anställd förblir hög och speciella insatser görs för att förebygga och för att aktivt rehabilitera. Chefer har fått utbildning i rehabiliteringsprocessen samt kunskaper och utbildning om föreskriften från Arbetsmiljöverket om Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4). Rehabiliteringsplaner upprättas för långtidssjukskrivna och introduktionsutbildningar ges till nyanställda för att öka deras förståelse och skapa trygghet i det nya arbetet. Aktivt ledarskap och samarbeten mellan medarbetare, chef, HR, Previa, Försäkringskassan och sjukskrivande läkare ökar chanserna att komma tillbaka till arbete. Rehabiliteringsråd har skapats för att belysa värdet av processen samt ge konkret stöd till chefer i arbetet. Sjukfrånvaron följs upp kontinuerligt och insatser sätts in för att förstå risk- och friskfaktorer för speciellt utsatta roller. Nätverket för hälsoinspiratörerna har haft en nätverksträff under våren Under våren skickades även sex nyhetsbrev ut. Tillsammans med sjukhusbiblioteket har 20 stycken s.k. hälsokorgar tagits fram för utlåning. Korgarna innehåller böcker i ämnen mat, natur, kreativitet, humor, fysisk aktivitet m.m. Region Skånes arbetsmiljöarbete syftar till skapa en god arbetsmiljö och effektiv verksamhet. För att stödja denna process erbjuds chefer och skyddsombud en partsgemensam arbetsmiljöutbildning. Gällande arbetsmiljölagstiftning ställer också krav på att arbetsgivaren ska tillse att chefer och skyddsombud har de kunskaper som behövs inom arbetsmiljöområdet. Att ge chefer och skyddsombud inom Skånes universitetssjukvård grundläggande insikter, kunskaper och verktyg för att kunna utöva ditt uppdrag. Sedan starten våren 2015 fram till och med våren 2016 har totalt 198 medarbetare på SUS genomgått utbildningen varav 129 chefer (65 %), 61 skyddsombud (31 %) och 8 övriga (4 %). Verksamhet och resultat i fokus Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning.

58 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner och kompetensmixplanering Arbetet med kompetensförsörjningsplaner pågår inom förvaltningens alla verksamhetsområden och kommer att summeras per division i oktober 2016 med sammanställning och avslut i januari Kompetensförsörjningsplanen består av verksamhetsanalys, kompetensanalys, satsningar och aktiviteter. Planerna är ett stödverktyg för verksamheterna och tar utgångspunkt i deras mål, uppdrag och utmaningar. Planerna möjliggör sammanställning inom organisationen för uppföljning och en samlad bild kring: balanser/obalanser utifrån verksamhetsanalys gällande yrkeskategorier, roller/funktioner, verksamhetsspecifika kompetenser arbete och planering angående kompetensmix aktiviteter med förväntad effekt på kort och lång sikt Sammanställningen möjliggör även dialog angående ökad samordning och samarbeten om utmaningar, möjligheter samt satsningar på olika nivåer inom organisationen. SUS planerar för att redovisa efterfrågade uppgifter i verksamhetsberättelsen för Parallellt utformas ett SUS-övergripande arbete för hur arbetet med arbetsomfördelning, nya kompetenser, nya roller, nya arbetssätt och samarbeten kring bemanning kan stödjas och samordnas framöver. I detta arbete föreslås även nätverk med andra förvaltningar och koncernkontoret. Inom divisionerna har skiften av arbetsuppgifter påbörjats så att mer vårdnära tid kan frigöras. I grunden drivs detta av bristen på specialistsjuksköterskor, medicinska sekreterare och specialistkompetenta läkare. Exempel på detta är att: receptarier har tagit över dokumentation i kvalitetsregistret farmaceuter anställt för att avlasta sjuksköterskors arbete med läkemedel servicevärdar har övertagit enklare tidskrävande uppgifter som gett mer omvårdnad nya roller definieras för att hantera produktions- och störningsfrågor Inom pilotprojektet Servicevärd anställdes 70 ungdomar vid SUS Malmö, servicevärdarna utför arbetsuppgifter såsom måltidshantering, hjälp vid patientens hemgång och patientnära städ och lokalvård. Servicevärdarna är anställda hos Regionservice. Samarbetsprojektet Kraftsamlingen för rätt använd kompetens genomfördes under perioden 1 september 31 januari 2016 på fyra avdelningar i Malmö. Utvärderingen visar på att patientens måltidsupplevelse förbättrades, förbättrad psykosocial arbetsmiljö på vårdavdelningen och högre kvalitet på lokalvården. 58

59 Användning av bemanningsföretag Kostnaderna från bemanningsföretag ökade med 10 mkr under perioden jämfört med motsvarande period Ökningen avser kostnader för sjuksköterskor. De totala bemanningskostnaderna ökade med 13 mkr inom sjukhusverksamheten medan de minskade med 3 mkr inom hälsovalet. För sjukhuset är det bristen på sjuksköterskor inom vissa specialiteter som förklarar ökningen. Ökningen var störst inom VO akutsjukvård och internmedicin, VO ortopedi och VO hjärt- och lungmedicin. Kostnadsökningen har successivt avtagit under året och kostnaderna för maj och juni var lägre än samma månader föregående år. SUS har efter beslut infört en förvaltningsövergripande hantering av bemanningsföretag i syfte att effektivisera processen. Alla verksamheter arbetar med utfasning av bemanningsföretag men efterfrågan förväntas kvarstå under viss tid inom vissa specialiteter. Ett flertal VO uppger at det är rekrytering av nattpersonal som är orosmomentet. Rekryteringsläget har stabiliserats något för sjuksköterskor vilket förväntas ge effekt. Kontroll görs så att det finns en godkänd dispens och alla fakturor granskas så att priserna följer gällande avtal. SUS ledningsgrupp fattade i augusti beslut om ett stopp för användning av externa bemanningsföretag när det gäller sjuksköterskor dagtid. Resursteamet är SUS interna bemanningsföretag. Teamet består av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare och interimchef. I samband med beslutet om att SUS fasar ut externa bemanningsföretag från och med 1 oktober kommer en satsning genomföras för att Resursteamet ska vara ett alternativ för de sjuksköterskor som önskar arbeta flexibelt som uthyrningssköterska. Anställningsvillkoren ses över för att bli mer attraktiva. Rekrytering av nya medarbetare har påbörjats. Regionen har fattat beslut om att samtliga sjukhus ska skapa Resursteam som en lösning i stället för att använda externa bemanningsföretag. Dessa team kan se olika ut för förvaltningarna. Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) 2016 jmf

60 Antalet anställda och arbetad tid Använd AOH ökade totalt med 397 (4,1 %) under perioden januari juli, 391 (4,7 %) inom sjukhusverksamheten och 18 (1,4 %) inom hälsovalet. Det är framför allt kategorierna läkare, undersköterskor, ledning/administration som ökar. Medicinska sekreterare har under samma period blivit färre. En förklaring till ökningen är uppbemanning inom slutenvården för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Ökningen inom ledning/administration förklaras främst av personal som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter. Vidare har nödvändiga omorganisationer med färre medarbetare per chef genomförts inom hälsovalet och VO intensiv och perioperativ vård. Antalet koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp och för forskningsverksamheten har också ökat. Tabell över antal anställda, anställda AOH och använda AOH för Antal anställda Anställda AOH* Använda AOH* Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2016 Antal % 2016 Antal % 2016 Antal % Ledning/Administration ,4% ,4% ,7% Läkare ,2% ,3% ,7% Medicinsk sekreterare ,8% ,4% ,8% Sjuksköterska ,2% ,8% ,4% Tandvårdsarbete ,0% ,1% ,7% Undersköterska/Skötare ,6% ,3% ,2% Övrig personal ,6% ,5% ,8% Övrig Vård/Rehab/Social ,9% ,2% ,7% Totalt ,3% ,6% ,1% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) Graf över antal anställda för