Koncernkontoret Avd för hälso och sjukvårdsstyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Avd för hälso och sjukvårdsstyrning Christina Ståhl Enhetschef PM Datum Dnr 1 (17) Uppföljning av tillgänglighetspaketet Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (17) Bakgrund Hälso och sjukvårdsnämnden fattade i december 2015 beslut om ett sk tillgänglighetspaket med syfte att förbättra tillgängligheten i den skånska sjukvården. I bakgrundsbeskrivningen konstateras att tillgänglighetsproblemen är störst inom Skånes Universitetssjukhus och det är framförallt väntetider till operation/åtgärd inom ortopedi, kirurgi, urologi, öron-näsa-hals och gynekologi som utmärker sig i statistiken. En gemensam nämnare för bristande tillgänglighet är bristen på vårdplatser. Paketets åtgärdsförslag bestod av följande delar: 1. Riktade kö-satsningar 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar 3. Cancersatsning 4. Satsning för att öka antalet disponibla vårdplatser 5. Incitamentspaket Riktade kösatsningar Totalt avsattes 200 miljoner till riktade kösatsningar. Primärt fokuserades på att korta köerna på SUS för att skapa förutsättningar för SUS att utveckla den högspecialiserade vården. Detta har skett genom att Sund och Kryh, mot ersättning, omhändertagit viss andel av patienterna som väntade på behandling på SUS. Satsning gjordes också på några specifika områden. Ekonomiskt utfall av TG-paketet redovisas längre fram i rapporten. Kösatsning inom områdena kirurgi (inkl koloskopi), urologi, gynekologi, ortopedi och öron/näsa/hals, 74 mkr. Prognosen utgick från totalt antal väntande till operation/åtgärd den 31/ på SUS inom den fem områdena och att 70 procent av dessa ville och kunde få sin operation utförd på annan förvaltning. Detta motsvarade drygt 2500 patienter. Av 1450 anmälda patienter samordnades 1245, 1000 till Kryh och 245 till Sund. 200 patienter togs tillbaka av SUS. Vanligaste orsak till detta var att patienten inte ville flytta till annat sjukhus, följt av kapacitetsbrist hos mottagande förvaltning.

3 3 (17) Dyslexi/tidig språkstörning/dyskalkyli, 7,5 mkr Medlen skulle fördelas till verksamhet för barn och vuxna med misstanke om dyslexi, tidig språkstörning eller dyskalkyli. 50 procent utbetalades direkt, 50 procent efter uppföljning och avstämning skedde mot att vissa målnivåer skulle uppnås. Målnivåerna uppnåddes inte fullt ut. Neuropsykiatrisk utredning (bland annat ADHD), 8 mkr. Medlen skulle fördelas till verksamhet inom psykiatri (Sund) för barn och vuxna med misstanke om ADHD. 50 procent utbetalades direkt, 50 procent efter uppföljning När det gäller ADHD sattes drygt 500 fler diagnoser under perioden jämfört med 2015 avseende barn. Motsvarande ökning kan inte ses avseende vuxna. Plastikkirurgi efter viktnedgång och bröstcanceroperation, 3 mkr varav hälften skulle användas för privat verksamhet och hälften till verksamhet på SUS En jämförelse mellan december 2015 och december 2016 visar att tillgängligheten har ökat. MR/CT, 16,5 mkr Medlens fördelning baserades på procentuell ökning jan-juni respektive juli-nov 2016 jämfört med baslinje för motsvarande perioder Mellan januari-november ökade det totala antalet CT-undersökningar med cirka 9700 undersökningar (5,7 procent) och MR med cirka 1100 undersökningar (2 procent) vid s förvaltningar.

4 4 (17) Upphandling enligt LOU alternativt utlösande av option inom redan befintliga avtal, 27 mkr Beslut HSN Område Åtgärd Nuläge Mars Urologi, öron/näsa/hals, bröst och bukplastiker Utlösande av optioner Urologi Optioner utlösta i två avtal 1+1 mkr. Har ej kunnat användas fullt ut för utökad produktion pga rekryteringssvårigheter av specialistläkare. I okt 2015 beslut om att utlösta en option på drygt 5 mkr i ytterligare ett avtal som också påverkat ÖNH 4+4 mkr i syfte att bidra till en ökad tillgänglighet inom BUM och ÖNHområdet. Även här har det varit svårigheter att rekrytera specialist läkare. Bröst och bukplastiker Ny avtalspart från juni -16 April Urologi och kirurgi Ny upphandling Urologi - upphandling klar, verksamhetsstart 1 feb Kirurgi upphandling genomförd, endast 1 anbud, mycket högt i pris. Analys gentemot de leverantörer (21 st) som tagit ut ffu. Analys visar att flera leverantörer (6-7st) pekar på att omfattningen (10 Mkr/år) är för liten för uppdraget, flera (6-7 st) pekar på att den geografiska placeringen är besvärande. Förvaltningarnas hantering av egna köer, 60 mkr (20 mkr per förvaltning inkl SUS) 50 procent av medlen utbetalades direkt. För att få återstående 50 procent krävdes antingen att andel väntande inom 60 dagar till operation ökar med minst 20 procent vid jämförelse mellan okt-nov 2016 med motsvarande period 2015, att totalt antal väntande minskar med 25 procent eller mer, eller att 80 procent -målet uppnåtts. Förvaltningarnas interna kösatsningar har inte följts upp regionalt utifrån antal som fått vård och inom vilka områden utan enbart utifrån de måltal som sattes upp. Arbetsuppgiftsomflyttningar (AUOF) Uppdraget I hälso och sjukvårdsnämndens beslut föreslås också att det ska ske permanent förflyttning av viss verksamhet från SUS. Vad som skulle kunna vara aktuellt

5 5 (17) skulle utredas tillsammans med berörda verksamheter. Beslut om AUOF skulle fattas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med arbetsuppgiftsomflyttningarna är att frigöra kompetens och resurser på SUS för att skapa förutsättningar för SUS att fullgöra sitt uppdrag inom den högspecialiserade vården och även bli centrum för nationell och regional nivåstrukturering. För att uppnå maximal effekt av föreslagna förflyttningar noterades att det är viktigt att satsningen blir långsiktig så att mottagande enheter kan skapa trygga förutsättningar för verksamheten på lång sikt. Den ekonomiska grundprincipen i förslaget var att finansiering tillförs mottagande enheter och att SUS fick behålla nuvarande resurser för att kunna fullgöra aktuellt och kommande uppdrag. Mottagande enheter skulle få 50 procent av ersättningen när omflyttningen startade och resterande 50 procent efter deluppföljning. Dessa resurser är också bashöjande. För att skapa förutsättningar för en effektivare hantering av remisserna föreslogs också att regional remisshantering skulle införas för de verksamheter som blir föremål för arbetsuppgiftsomflyttning. Detta har inte skett. Totalt avsattes 42 miljoner till arbetsuppgiftsförflyttningar. Utfall Beslut Hälso och sjukvårdsnämnden fattar beslut om arbetsuppgiftsomflyttningar. Berörda sjukvårdsnämnder ska innan HSN beslut ha bekräftat avlämnade respektive mottagande. Hälso och sjukvårdsnämnden har fattat följande beslut: (igång) Beslut om AUOF akuta höftfrakturer från sjukvårdsnämnd SUS till sjukvårdsnämnd Kryh med start (igång) Beslut om AUOF dagkirurgiska operationer inom området benign gynekologi från sjukvårdsnämnd SUS till sjukvårdsnämnd Sund med start och till sjukvårdsnämnd Kryh med start AUOF beslutades också avseende operationer och mottagningsbesök inom området Nedre GI-kirurgi sjukvårdsnämnd SUS till sjukvårdsnämnd Kryh med start Beslut om AUOF av pacemaker implantat från sjukvårdsnämnd SUS till sjukvårdsnämnd Sund med start under hösten AUOF beslutades också avseende operationer avseende robotassisterad laparoskopisk prostatektomi från sjukvårdsnämnd SUS till sjukvårdsnämnd Sund med start

6 6 (17) Genomfört Särskild uppföljning har skett av hur igångsatta arbetsuppgiftesomflyttningarna har utvecklats under Omflyttningarna har inte fullt ut kommit igång i enlighet med beslut. Under 2016 har 490 personer flyttats genom AUOF, inkl akuta höftfrakturer. Antal personer som flyttats per område genom AUOF 2016, besök och behandling, exkl akuta höftfrakturer. Antal mottagna personer per förvaltning AUOF 2016, besök och behandling, exkl akuta höftfrakturer. Cancersatsning Uppdraget Ett omfattande arbete pågår såväl nationellt som i för att korta väntetiderna för patienter med misstänkt eller fastställd cancer. Inom ramen för den nationella cancersatsningen avsätter staten vissa medel till landsting och regioner för att specifikt arbeta med så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för vissa cancerformer. Utöver dessa satsningar krävs ett flertal andra åtgärder för att uppnå hög tillgänglighet för patienter med cancersjukdom. I tillgänglighetspaketet avsattes därför specifika medel för läkemedel, nationell nivåstrukturering (till SUS för att ta emot patienter med sällsynt cancer), utökad ASiH/palliativ vård, Diagnostiska Centra på samtliga förvaltningar samt utökad verksamhet inom bildoch funktionsmedicin, genetik och patologi. Totalt avsattes 91 miljoner, vilka var bashöjande, till cancersatsning inom ramen för tillgänglighetspaketet som fördelades enligt nedan.

7 7 (17) Område/behov Total kostnad SUS Sund Kryh MSF HSN Läkemedel PET-CT (drift) 14 10,7 2 1,3 Nationell nivåstrukturering 5 5 Utökad ASiH/palliativa Diagnostiska Centra Utökad diagnostik 9 3 1,5 1,5 3 Onkogenetiska analyser 5 5 TOTALT 91 53,7 10,5 18,8 3 5 Utfall Läkemedel En kraftig kostnadsökning fortsätter för läkemedel mot malign tumörsjukdom. Nya läkemedel och indikationer introducerades inom prostata- och lungcancer, malignt melanom och blodcancer. Vissa läkemedel ersatte befintlig terapi medan andra erbjuder behandling där det tidigare inte fanns någon att tillgå. Prognosen var att det skulle öka med ca 60 milj 2016 varav 34 milj bokfördes som rekvisitionsläkemedel och togs därför upp i beslutet. Bedömningen är att prognosen stämde och att kostnaderna för förvaltningarna ökade med minst 34 miljoner utöver uppskrivningen av läkemedelsbudgeten. För verksamheterna Hematologi, Onkologi, Urologi och Lungmedicin inom SUS ökade läkemedelskostnaderna 2016 jämfört med 2015 med 43 mkr. PET-CT Utbyggnaden har av byggtekniska orsaker blivit försenad och de nya maskinerna kommer tas i drift under 2017 och Majoriteten av medlen har använts till personalkostnader som uppkom redan under 2016 p.g.a. den långa upplärningstiden för berörda medarbetare. Nationell nivåstrukturering och SUS Malmö delar sedan tidigare tillsammans med Örebro uppdraget att utföra kurativt syftande peniscancer-kirurgi beslutades att regionen och Skånes universitetssjukvård får ett nationellt ansvar inom ytterligare fyra diagnostiska områden; kurativt syftande kirurgi vid definierade, ovanligare och komplicerade tillstånd av matstrupscancer, kurativt syftande radiokemoterapi vid analcancer, kirurgisk behandling, så kallad salvage kirurgi, vid analcancer, kurativt syftande behandling vid vulvacancer samt cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal kemoterapi för behandling av cancer i bukhinnan (CRS/HIPEC). Det utökade antalet patienter inom aktuella diagnoser kommer till stor del att finansieras genom externa intäkter, men vissa kostnader kommer SUS inte alls eller inte omedelbart kunna finansiera genom fakturering. Det finns krav på införande av nationell multidisciplinär konferens (MDK) för analcancer, HIPEC, matstrups- och magsäckscancer samt vulvacancer. Anslaget har därför använts till finansiering av dessa konferenser. Kostnaden för MDKverksamheten för de nationella uppdrag SUS redan fått uppgår till ca 4 mkr. MDK faktureras inte.

8 8 (17) I samband med uppstart av nya nationella uppdrag uppkommer initiala kostnader för upprättande av gemensamma principer för remittering, utredning, behandling, ansvar för komplikationer, uppföljning, rehabilitering m.m. Detta innefattar även möten och kostnader för arbetstid, resor och logi i samband med detta. Kostnaderna 2016 bedöms ha uppgått till 1 mkr. Aktuella verksamhetsområden inom SUS ligger redan på eller över nuvarande kapacitetstak. Även en volymmässigt liten ökning av antalet patienter i samband med den nationella nivåstruktureringen kräver därför en ökad kapacitet som inte fullt ut finansieras med de tillkommande externa vårdintäkterna. Utökad ASiH/palliativ cancervård En utbyggnad har skett i Skåne de senaste åren, men fortfarande är tillgången inte helt jämnt fördelad i Skåne. Efter genomförandet av nedan beskrivna insatser kopplade till handlingsplanen för 10 mkr, tillgänglighetspaketet - cancersatsningen har tagit ytterligare steg mot en jämlik specialiserad Palliativ vård och ASIH-verksamhet. Satsningar har under 2016 gjorts inom följande område; specialiserad palliativa öppenvårdsmottagningar, fördjupad samverkan Palliativ vård och ASIH och barnkliniker i Skåne, resursförstärkning Palliativ vård och ASIH Malmö, Lund och Trelleborg, införande av beslutsstöd, Nationell Vårdplan (NVP) samt intern kompetensutveckling kring roll som palliativ konsult. Diagnostiska Centra Målet med diagnostiska centra (DC) är att uppnå kortare tid från symptom till diagnos samt att tidigare upptäcka cancer vid diffusa symtom. Patienter som ingår i två standardiserade vårdförlopp tas om hand på DC, men man sköter också utredningar kring andra patienter med oklara symptom. DC-verksamheten i Skåne har under 2016 successivt ökat i omfattning på de redan befintliga i Malmö och Kristianstad och en DC verksamhet har byggts upp i Helsingborg. Redan under 2016 är alla tre DC nära att nå de nationellt uppsatta tidsmålen för hur lång tid en utredning får ta. Utökad diagnostik Förvaltning Medicinsk service och Klinisk patologi hade ett behov av satsning motsvarande ca 12,5 mkr 2016 för att nå upp till de krav som ställs i standardiserade vårdförlopp (SVF). Tilldelade medel har av förvaltningarna SUS, Sund och Kryh använts till att betala utökad diagnostik och Med service har framför allt använt pengarna till riktade kösatsningar samt att utföra den ökade diagnostiken. Onkogenetiska analyser Begreppet onkogenetik används fr a för utredning/analyser av ärftlighet för cancer, fr a bröst- och coloncancer. Genom att genetiskt analysera cancerceller från enskilda patienter kan behandling skräddarsys vilket innebär bättre behandlingsresultat och färre biverkningar. Pengarna har använts till att bygga ut denna verksamhet.

9 9 (17) Ökat antal disponibla vårdplatser och mobila team Uppdrag Brist på vårdplatser leder till överbeläggning och utlokalisering av patienter till avdelningar som inte har rätt kompetens. Detta får konsekvenser för tillgängligheten för såväl akut som planerad verksamhet. Utöver att tillföra fler vårdplatser (eller öppna vårdplatser som tillfälligt stängts på grund av personalbrist) kan man även på andra sätt öka antalet disponibla vårdplatser. Respektive förvaltning har lämnat in handlingsplaner med konkreta åtgärder för att öka antalet disponibla vårdplatser varefter ersättning fördelas inför genomförande och efter visat resultat. Totalt avsattes 86 miljoner för att öka antalet disponibla vårdplatser inom såväl somatisk som psykiatrisk slutenvård. Denna del var bashöjande. Utfall Följande bild visar disponibla somatiska vårdplatser 2015 och 2016, månad för månad och visar att 2016 ligger lite under Handlingsplanerna som förvaltningarna lämnade in visade på olika typer av aktiviteter för att öka antalet disponibla vårdplatser. Det redovisades också olika aktiviteter i samband med mobila team. Disponibla vårdplatser (ibland benämnt tillgängliga vårdplatser) är vårdplatser som är patientsäkra vilket framförallt innebär att de är rätt bemannade. Eftersom tillgång till personal är begränsad är idag antalet tillgängliga/disponibla vårdplatser betydligt färre än antalet fastställda vårdplatser. Antalet disponibla vårdplatser kan också minska pga tillfälliga vårdplatsstängningar till följd av smitta tex calici.

10 10 (17) Det som förvaltningarna skrev i sina handlingsplaner har i princip uppfyllts. Förvaltning Vårdplatser Mobila team Kryh Sund SUS Öppnat 12 vårdplatser inom specialiserad närsjukvård Ökat med 3 vpl inom psykiatrin Platser köps från Hälsostaden och Sommarsol, totalt ca 24 platser Start av ankomstavdelning, äldrevårdsavdelning och intermediärplatser, utveckling av processer och ändrade arbetssätt Startat mobilt team i Hässleholm Mobilt team i Helsingborg startade i september. SUS har inte med något om mobila i team i handlingsplanen eller uppföljning. Hälsostaden Utökning med 2 vpl Utökning skett med ett mobilt team fr o m april. Incitamentspaket Uppdrag I tillgänglighetspaketet ingick också en modell för incitament som bestod av stimulansmedel till förvaltningar som minskar överbeläggning och utlokalisering av patienter (exklusive psykiatri och ASiH). Totalt avsattes 49,2 miljoner som fördelas till samtliga sjukvårdsförvaltningar utifrån uppnådda resultat. Ersättning baserades på två målnivåer där högsta nivån motsvarar målnivån enligt s uppdrag för hälso- och sjukvård. Bilden ovan visar totalt antal överbeläggningar (ÖB) respektive utlokaliserade patienter (UL) (antal per 100 disponibla vårdplatser) månad för månad sedan januari Siffran för 2016 har varit relativt stabil för både ÖB (mellan 3-4) och UL (strax under 1). Siffrorna är exkl psykiatri.

11 11 (17) Sammanfattande ekonomiskt resultat tillgänglighetspaket Prognos/budget 2016 Summa HSN SUS Sund Kryh MS Hälsosta den KK Kö-satsningar ,5 32,6 73,4 64,5 1 Arbetsuppgiftsomflyttningar Cancersatsning ,7 10,5 18,8 3 Vårdplatser inkl mobila NS-team Incitament 49, ,2 Totalt 468,2 33,5 150,3 141,9 134,3 3 4,2 1 Utfall 2016 Summa HSN SUS Sund Kryh MS Hälsosta Budavvik KK den område Kö-satsningar 140,7 28,5 30,8 28,3 52,1 1,0 70% Arbetsuppgiftsomflyttningar 17,3 1,5 15,9 41% Cancersatsning 91,0 5,0 53,7 10,5 18,8 3,0 100% Vårdplatser inkl mobila NS-team 80,0 34,0 25,0 18,0 3,0 93% Incitament 7,4 2,0 2,3 2,0 1,1 15% Totalt 336,3 33,5 120,5 67,5 106,7 3,0 4,1 1,0 72% Budavvik per fv 72% 100% 80% 48% 79% 100% 98% 100% Särskild redovisning av kösatsningens olika delar: Område Prognos (mkr) Utfall (mkr) Sund (mkr) Kryh (mkr) SUS (mkr) HSN (mkr) Allmän kirurgi (inkl koloskopi) 16,0 7,8 1,1 6,8 Ortopedi 30,0 2,4 2,4 Gynekologi 12,0 6,2 3,2 2,9 ÖNH 7,0 0,1 0,1 0,0 Urologi 9,0 1,7 1,7 MR/CT 16,5 16,5 0,7 3,5 12,3 ADHD 8,0 6,0 6,0 Dyslexi/TS/dyskalkyli 7,5 6,9 2,2 1,4 3,3 Plastikkirurgi 3,0 3,0 1,5 1,5 Privat upphandling 27,0 27,0 27,0 Åtgärder för egna köer 60,0 59,1 14,0 32,4 12,7 Adm förstärkning 4,0 4,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Totalt 200,0 140,7 28,3 52,1 30,8 29,5

12 12 (17) Tillgänglighetspaketet i ett större sammanhang Utveckling tillgänglighet Hur förhåller sig utfallet av TG-paketet till den totala tillgängligheten, samordningen och vårdkonsumtion 2016? Totalt antal väntande Den första grafen nedan visar andel väntande till besök inom 90 dagar under åren Måltalet är detsamma som vårdgarantin, dvs 100 procent. Den andra grafen visar detsamma men avseende operation/åtgärd. När det gäller operation/åtgärd följer kurvan i stort 2015, men bryter den positivt i december. Framgångsfaktorer för en god tillgänglighet är att göra rätt från början. Det inkluderar ett arbetssätt som främjar en hållbar köfri vård över tid och där regionala riktlinjer och praxis följs. Samordning Diagrammet nedan visar antalet anmälda för samordning per månad åren , exkl AUOF.

13 13 (17) Under 2016 anmäldes till samordning och totalt personer fick vård hos annan vårdgivare, varav 1450 inom ramen för TG-paketet. Personer som fått vård inom ramen för förvaltningarnas egna kösatsningar ingår inte, men dessa har heller inte anmälts för samordning. Flest samordningar har skett inom områdena endoskopi, ÖNH, urologi, ögonsjukvård, gynekologi, ortopedi och kirurgi, dvs områden som stämmer väl överens med de i TG-paketet identifierade problemområdena. Vårdkonsumtion 2016 Följande siffror visar den vård som skåningarna fått oavsett om det skett i Skåne eller i annat landsting. Totalt gjorde skåningarna drygt 9 miljoner sjukvårdsbesök (inkl besök i primärvård), och sjukhusvårdtillfälle (sluten vård) under All vårdkonsumtion (slutenvård, läkarbesök, övriga besök, privat och off. vård) har totalt minskat med 0,5 procent jämfört med Slutenvården har för 2016 en minskning på -2,3 procent, och besök inom öppenvård en minskning på -0,5 procent. Vårdproduktion 2016 Följande siffror visar den vård vårdproducenterna i gett till skåningarna. Antalet besök i öppenvård (exkl primärvård) till läkare var knappt 1,7 miljoner vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med Till övriga vårdgivare var antalet besök drygt vilket är en ökning med 3,4 procent. Antalet vårdtillfällen (slutenvård) var 2016 drygt vid sjukvårdsförvaltningarna vilket innebär en minskning med 2,8 procent. Antalet vårddagar uppgick till drygt vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med Antal unika patienter i den somatiska öppenvården (exkl primärvård) var drygt och i slutenvård Avseende öppenvård en ökning med 1 procent och avseende slutenvård en minskning med 1,8 procent.

14 14 (17) Ytterligare initiativ Under året kom förslag om att starta ett regionalt operationsteam med inriktning dagkirurgiska operationer. Syftet är att på ett flexibelt kunna öka tillgängligheten genom att använda resurser på ett effektivt sätt. Teamet ska använda ledig kapacitet avseende operationssalar på s alla sjukhus och ansvara för hela vårdprocessen under operation och det postoperativa förloppet i anslutning till operationen. Syftet är också att bidra till att göra till en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en självstyrande enhet med hög kompetens hos medarbetarna. Hälso och sjukvårdsnämnden beslutade den 4 november att ge ett regionalt uppdrag till Kryh avseende ett regionalt operationsteam. Arbetsformer Övergripande Ganska snart efter hälso och sjukvårdsnämndens beslut om TG-paketet identifierades behov av en organisering kring TG-paketet. I mars 2015 beslutade dåvarande regiondirektören om en organisation för en effektiv hälso och sjukvård. TG-paketet inlemmades i denna struktur. Styrgrupp för effektiv hälso- och sjukvård med förvaltningscheferna, hälso och sjukvårdsdirektör och ekonomidirektör blev också styrgrupp för TG-paketet. I befintlig struktur finns också Kapacitetsgruppen med representanter för koncernkontoret och sjukvårdsförvaltningarna. Gruppen fick i uppdrag att planera och följa upp kösatsningen, men följde också andra delar av TG-paketet. Nätverket av tillgänglighetskoordinatorer (TK nätverket) har haft en central roll. Nätverket har ett regionövergripande ansvar för samordning av patienter med anledning av vårdgarantin. När det gäller TG-paketet har nätverket haft särskilt uppdrag inom ramen för den riktade kösatsningen. Speciellt för TG-paketet bildades en särskild grupp på koncernkontoret med representanter för avdelningen för hälso och sjukvårdsstyrning och koncernstab ekonomi. Gruppen träffades för avstämning var 14:e dag och hade som uppgift att koordinera de olika delarna avseende planering, genomförande och uppföljning, beredning till styrgruppen och vid behov ta fram förtydliganden och anvisningar samt kommunikation. Två viktiga principer var dels att det var linjen som effektuerade tillgänglighetspaketet, dels att övergripande uppdrag om planering och genomförande av arbetsuppgiftsomförflyttning gavs av avlämnande förvaltningschef till berörda chefer. Mottagande förvaltningschef ansvarar för att resurser avsätts för att säkerställa mottagande.

15 15 (17) Riktade kösatsningar Kapacitetsgruppen planerade och följde upp kösatsningen. Vid sammanträdet den 11 december 2015 beslutades följande: En arbetsgrupp per område med representanter från alla förvaltningarna + en tillgänglighetskoordinator. Sammankallande förvaltning för respektive område: Allmän kirurgi Kryh Ortopedi Kryh Gynekologi Sund Urologi Sund Öron Kryh Ordinarie rutiner för samordning gäller. Gällande registreringsrutiner för Orbit ska följas. Arbetsgrupperna rapporterar till kapacitetsgruppen varje vecka (i praktiken till ordförande). Hålla patientfokus. Viktigt med tydligt uppdrag och tydlig uppföljning. All samordning inom berörda områden ingår från 1 januari. Det behöver belysas vad detta har för effekter ekonomiskt och vilken extra effekt vi får. Om inte någon av arbetsgrupperna kommer överens lyfts frågan via kapacitetsgruppen till styrgruppen. Gränssnittsförflyttningar sker inte inom ramen för kösatsningen. Två uppdrag togs fram; ett uppdrag avseende körevision och ett avseende kösatsningen. Uppdragen stämdes av i styrgruppen och skickades ut i linjen. TK-nätverket fungerade som stöd för verksamheterna när det gällde körevisionen avseende regelverk och registreringsrutiner och i den riktade kösatsningen med rutiner för samordning och registrering, deltagande i områdenas arbetsgrupper och uppföljning. På mötena i kapacitetsgruppen följs utvecklingen i de olika arbetsgrupperna och tolkningar görs av skrivningarna i beslutsunderlaget när frågor kommer från verksamheterna. Arbetsuppgiftsomflyttningar Områden som kunde vara lämpliga för AUOF identifierades av förvaltningarna som också tog fram underlag avseende volymer och kostnader. Mottagande sjukvårdsnämnd fattade beslut att man var beredd att ta emot och avlämnande sjukvårdsnämnd fattade beslut att man var beredd att lämna. Sedan fattade hälso och sjukvårdsnämnden beslut om flytt av uppdrag och finansiering. Ett särskilt uppdrag togs fram från hälso och sjukvårdsdirektören till förvaltningschefen för SUS: Bilda arbetsgrupper för de områden där arbetsuppgiftsomflyttning bedöms bli aktuella. I grupperna ska finnas representation från SUS, Sund och Kryh. Såväl linjeansvariga som processansvariga ska ingå. Ansvara för att arbetsgrupperna inom angiven tid tar fram förslag till lämpliga arbetsuppgiftsomflyttningar och för dessa anger volym och patientgrupp. Vidare ska volym kostnadsberäknas dels av avlämnande förvaltning (historisk

16 16 (17) kostnad) och dels av mottagande förvaltning (framtida kostnad avseende delår 2016 samt för helår 2017). Beskriva risker och konsekvenser av framförda förslag Föreslå tidplan och steg i genomförandet Föreslå rutiner för remisshantering och i vilka fall centralisering av remisshanteringen kan genomföras För att hålla ihop processen togs även för detta område fram anvisningar och mallar utifrån uppdraget. Ifyllda mallar lämnades in till koncernkontoret för avstämning mot budget etc. Erfarenheter och lärande I bilaga 1 finns en sammanställning av de synpunkter som inkommit på hur Tillgänglighetspaketet har fungerat från koncernkontoret och förvaltningarna. Tillgänglighetspaketet har lyft medvetenheten kring tillgänglighetsfrågorna, öppnat upp samarbeten mellan förvaltningarna och olika indikationer för åtgärder och andra rutiner har uppmärksammats och därmed en ökad möjlighet att arbeta för en likvärdig vård i. Utifrån sammanställningen kan några generella erfarenheter summeras som bör finnas med i ett eventuellt arbete med att ta fram fler paket. I ett regionalt perspektiv ses bredden i paketet som en framgångsfaktor, medan förvaltningarna i första hand haft kösatsningen i fokus, följt av arbetsuppgiftsomflyttningarna. Förvaltningarna är också tydligt mer intresserade av de delar som man själva kunde styra, som den interna kösatsningen. Förankringen/avsaknaden av förankringen av paketet har lyfts av både koncernkontoret och förvaltningarna. Att det skulle bli ett TG-paket blev klart sent under budgetprocessen, vilket gav kort tid för framtagandet. Det fanns också viss otydlighet kring innehåll och fördelning av medlen. TG-paketet var också ett tydligt regionalt uppdrag utifrån ett patientperspektiv som skulle genomföras av förvaltningarna. Det regionala perspektivet stämmer inte alltid överens med förvaltningsperspektivet, samtidigt som innehållet i paketet måste vara möjligt att genomföras. Förankringsprocessen behöver vara mer genomtänkt. Betydelsen av långsiktighet i så här stora satsningar lyfts. Osäkerhet kring fortsatt finansiering kan innebära att förslag på åtgärder som bidrar till förbättrad tillgänglighet förblir förslag. Administrationen kring kösatsningen och arbetsuppgiftesomflyttningarna uppfattades som onödigt krånglig. Detta handlar om balansen mellan så lite administrativt arbete som möjligt och hur man säkerställer att den halva miljard som avsattes faktiskt användes till det som var avsett och att kunna följa effekterna.

17 17 (17) Handlingsplanerna är inte ett helt oproblematiskt verktyg. De handlingsplaner som inlämnades avseende disponibla vårdplatser och mobila team har i stort sett uppfyllts. Samtidigt har antalet disponibla vårdplatser under hela året legat lägre än 2015 med undantag av december. Skulle en förklaring kunna vara att fokus att varit på att öka vårdplatserna i enlighet med handlingsplanen vilket påverkat arbetet med andra vårdplatser? Kraven på gemensamma arbetsgrupper öppnade upp samarbeten som inte funnits tidigare. Det gemensamma arbetet visade på olikheterna i rutiner och bedömningar mellan förvaltningarna inom samma medicinska områden. Förhoppningsvis leder detta till fortsatt arbete för att minska skillnaderna. Följsamheten till de riktlinjer och praxis som finns i varierar mellan förvaltningarna och Kryh med hög följsamhet och också en bättre kapacitet och i princip inga väntande över ett år. Paketet behövde en organisering. Vem svarar på frågor, vem fattar beslut etc. Detta löstes men organiseringen borde ha varit med redan i planeringen av paketet. Ordinarie rutiner användes så mycket som möjligt, vilket var positivt. Beslutsprocessen kring t ex hur bedömningarna av handlingsplanerna skulle göras kunde varit mer transparant. En orsak till att TG-paketet inte nådde upp till den satta ambitionsnivån är den påverkan på kapaciteten som bl a brist på sjuksköterskor har på operationskapacitet och vårdplatser. Även pågående byggnationer påverkar. Kryh som tagit emot flest patienter från SUS har genomfört den extra produktionen på marginalen. Erfarenheterna från arbetet med TG-paketet visar också på svårigheterna för förvaltningarna att se sig i ett regionalt perspektiv, där tillgängligheten för patienterna är ett Skåneproblem och som kräver samarbete över förvaltningsgränser.