SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen

Transkript

1 Tid och plats A-salen, kl. 13: Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Pontus Nordfjell (SD) Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Sofia Stynsberg (M) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Iréne Bladh (M) Lars Edqvist (MP) Lennart Adell Kind (FP) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Emelie Öberg (S) Ola Palmgren (S) Eva-Britt Svensson (V) Håkan Engdahl (SD) Monica Skagne, kommunchef Per Sandberg, förvaltningschef arbete och välfärd 306 Camilla Holmqvist, förvaltningschef utbildningsförvaltningen 306 Martin Fransson, sekreterare 1 (48)

2 Justering Justerare Plats och tid Åsa Karlsson Björkmarker Kommunkansliet Justerade paragrafer Ajournering Anmärkning Ärendena behandlades i följande ordning: 303, 316, , , , 306 Underskrifter Sekreterare Martin Fransson Ordförande Bo Frank Justerare Åsa Karlsson Björkmarker 2 (48)

3 Bevis om anslag av protokoll s protokoll från sammanträdet är justerat. Anslagsdag Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Den som vill överklaga ett beslut ska göra det skriftligt inom tre veckor från anslagsdagen Underskrift Anette Fredriksen 3 (48)

4 Förteckning över kommunstyrelsen ärenden den 1 september Dnr Justering av protokoll Dnr Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen Dnr Information från Växjö Kommunföretag AB Dnr Information om hedersrelaterat våld Dnr Redovisning av protokoll Dnr Redovisning av delegeringsbeslut Dnr Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, anställa förslagsställaren och avskaffa Fas Dnr Skrivelse om Växjö kommun använder "nudging" som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet - Carin Högstedt (V) Dnr Skrivelse om mätning och redovisning av antalet soltimmar i SVT:s solliga - Jon Malmqvist (KD) Dnr Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) Dnr Skrivelse om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun- Per Schöldberg (C) Dnr Redovisning av ombyggnad av Norregårdskolan Dnr Medverkan i Funka För Livet (48)

5 316 Dnr Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån Dnr Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner Dnr Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen Dnr Bidrag till Lammhults byggnadsförening för Dnr Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö Dnr Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd Dnr Yttrande över Länsstyrelsens remiss av Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län : Hållbar Konsumtion Dnr Yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss av Boverkets rapport om Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje Dnr Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband Dnr Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal Dnr Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB Dnr Övrigt (48)

6 303 Dnr Justering av protokoll s beslut beslutar att Åsa Karlsson Björkmarker (S) ska justera dagens protokoll. 6 (48)

7 304 Dnr Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen Gunnar Storbjörk (S) informerar om att han och Per Schöldberg (C) kommer avrapportera till kommunstyrelsen kring Arenastaden och stationsområdet under hösten. Bo Frank (M) meddelar att kommunstyrelsen kommer att få information om arbetet med trafikplats Fagrabäck efter ett avstämningsmöte med Trafikverket. 7 (48)

8 305 Dnr Information från Växjö Kommunföretag AB s beslut noterar informationen i protokollet. Bakgrund Ordförande i Växjö Kommunföretag AB, Catharina Winberg (M), informerar om aktuella frågor i de kommunala bolagen. 8 (48)

9 306 Dnr Information om hedersrelaterat våld s beslut noterar informationen i protokollet. Bakgrund Per Sandberg, förvaltningschef, arbete och välfärd och Camilla Holmqvist, förvaltningschef för utbildningsförvaltningen informerar om hederrelaterat våld. 9 (48)

10 307 Dnr Redovisning av protokoll s beslut godkänner redovisningen. Bakgrund s arbetsutskotts protokoll från den 18 augusti. s organisations- och personalutskotts protokoll från den 18 augusti. Växjö kommunföretag ABs protokoll från den 13 augusti. 10 (48)

11 308 Dnr Redovisning av delegeringsbeslut s beslut godkänner redovisningen. Bakgrund Planeringschefen, kommunchefen, personal- och förhandlingschefen, upphandlingschefen, kommunstyrelsens ordförande, verksamhetschef måltidsenheten, områdeschef måltidsenheten och markingenjören har lämnat en redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen gäller för perioden 4 augusti maj till och med den 24 augusti (48)

12 309 Dnr Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, anställa förslagsställaren och avskaffa Fas 3 s beslut besvarar medborgarförslaget med att: 1. möjligheter till arbete och individuell utveckling är centralt för att utveckla Växjö kommun och att till exempel nämnden för arbete och välfärd, mycket aktivt arbetar för att stärka individers möjligheter att finna arbete 2. Växjö kommun arbetar efter principen att i rekrytering av medarbetare ska den som är bäst motsvarar uppsatta kvalifikationskriterier erbjudas aktuell tjänst 3. Växjö kommun konstaterar att regeringen avser avskaffa sysselsättningsfasen, även kallat Fas 3, som arbetsmarknadsåtgärd och ersätta denna med andra insatser. Bakgrund Medborgarförslag har lämnats in av Lana R. Förslaget består av två huvudfrågor: 1. Att Växjö kommun, i högre utsträckning än idag, ska tillvarata den kompetens som nytillkomna svenskar har med sig. 2. Att Växjö kommun ska verka för ett avskaffande av Fas 3. Därutöver kan medborgarförslaget tolkas som att det även innefattar ett erbjudande om att anställa förslagsställaren för att utveckla arbetsmiljön och pedagogiken inom skolan. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för hur Växjö kommun arbetar med att tillvarata nya svenskars kompetens, att Fas 3 inte ligger inom kommunens kompetens att besluta om samt hur man går tillväga om man vill arbeta inom kommunen. Organisations- och personalutskottet har i 107/2015 föreslagit att kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. 12 (48)

13 Yrkanden Per Schöldberg (C): besvarar medborgarförslaget med att: 1. möjligheter till arbete och individuell utveckling är centralt för att utveckla Växjö kommun och att till exempel nämnden för arbete och välfärd, mycket aktivt arbetar för att stärka individers möjligheter att finna arbete 2. Växjö kommun arbetar efter principen att i rekrytering av medarbetare ska den som är bäst motsvarar uppsatta kvalifikationskriterier erbjudas aktuell tjänst 3. Växjö kommun konstaterar att regeringen avser avskaffa sysselsättningsfasen, även kallat Fas 3, som arbetsmarknadsåtgärd och ersätta denna med andra insatser. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. Beslutet skickas till För kännedom Förslagsställaren 13 (48)

14 310 Dnr Skrivelse om Växjö kommun använder "nudging" som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet - Carin Högstedt (V) s beslut uppdrar till kommunchefen att inkorporera nudging i Växjö kommuns miljö- och klimatarbete. Bakgrund Det har kommit en skrivelse till kommunstyrelsen från Carin Högstedt (V) om att Växjö kommun bör använda nudging, som verktyg/metod i klimatoch miljöarbetet. Nudging är ett sätt att försöka påverka människor att göra ett önskat val eller beteende i en valsituation, att på ett positivt sätt knuffa människor till önskat beteende. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att det är positivt att använda sig av nudge i det fortsatta miljöarbetet, kanske framför allt inom trafikområdet för att utforma kommunens trafiksystem så att det är enkelt, smidigt och tryggt att t ex cykla och åka kollektivt. Då blir man på ett positivt sätt knuffad att välja hållbara transportsätt. Nudge kan inte ersätta miljöåtgärder men vara ett viktigt komplement. Arbetsutskottet har i 397/2015 föreslagit kommunstyrelsen att uppdra till kommunchefen att inkorporera nudging i Växjö kommuns miljö- och klimatarbete. Yrkanden Carin Högstedt (V): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. 14 (48)

15 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (planeringschefen) För kännedom Carin Högstedt 15 (48)

16 311 Dnr Skrivelse om mätning och redovisning av antalet soltimmar i SVT:s solliga - Jon Malmqvist (KD) s beslut uppdrar till kommunchefen att tillskriva berörda instanser och uppmana till översyn av rådande sätt att mäta och redovisa antalet soltimmar som presenteras i SVT:s solliga. Bakgrund Jon Malmqvist (KD) har i en skrivelse den 10 augusti 2015 föreslagit att kommunstyrelsen ska tillskriva berörda instanser och uppmana till översyn av rådande sätt att mäta och redovisa antalet soltimmar som presenteras i SVT:s solliga. Enligt skribenten missgynnas bland annat Växjö kommun av det nuvarande sättet att mäta och anser man bör återgå till det gamla sättet då man inte mätte soltimmar på natten. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): avslår skrivelsen. Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. godkänner följande omröstningsordning: för bifall till arbetsutskottets förslag. Nej för bifall till Gunnar Storbjörks yrkande. Omröstningsresultat beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6 röster för Gunnar Storbjörks yrkande. 16 (48)

17 LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Åsa Karlsson Björkmarker (S) Nej Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catarina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Nej Nej Nej Nej Nej Pontus Nordfjell (SD) Bo Frank (M) Röstningsresultat (48)

18 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (kanslichefen) För kännedom Jon Malmqvist 18 (48)

19 312 Dnr Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) s beslut bifaller skrivelsen och uppdrar till kommunchefen att samordna arbetet mot att fastigheter förfaller. Bakgrund Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lyft problematiken kring ovårdade fastigheter. Förslagsställarna föreslår att kommunen utreder möjligheter att kommunen utför förebyggande insatser i syfte att komma till bukt med ovårdade fastigheter. De pekar på att fastigheter överges och förfaller under lång tid och föreslår att kommunen bör ta krafttag mot misskötsel av fastigheter utöver det som hanteras i plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 5 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningsförvaltingen bedömer att det är primärt byggnadsnämnden, som enligt plan- och bygglagen, hanterar råd, information och tillsyn vad det gäller ovårdade fastigheter. Utöver det som regleras i plan- och bygglagens vad det gäller ovårdade fastigheter, kan byggnadsnämnden bedriva ett förebyggande arbete gentemot fastighetsägare. Det kan handla om att tidigt informera om att byggnaden eller tomten behöver underhållas och även upplysa om vad ett tillsynsärende kan innebära för fastighetsägaren med förelägganden med viten etc. Kommunledningsförvaltningen anser att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Kommunen bör avvakta den utredning som Boverket ska redovisa senast den 30 september 2015 för att på så sätt få vägledning i arbetet kring ovårdade fastigheter. Arbetsutskottet har i 399/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att besvara skrivelsen med hänvisning till kommunchefens bedömning att det är 19 (48)

20 byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Anna Tenje (M): bifaller skrivelsen och uppdrar till kommunchefen att samordna arbetet mot att fastigheter förfaller. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Tony Lundstedt Gullvi Strååt 20 (48)

21 313 Dnr Skrivelse om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun- Per Schöldberg (C) s beslut uppdrar till kommunchefen att utreda Wexnets roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt VKAB. Bakgrund Per Schöldberg (C) har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att kommunchefen ska få i uppdrag att utreda och genomföra en organisationsförändring så att Wexnet AB likställs med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt Växjö kommunföretag (VKAB). Beslutsunderlag VKAB har i sitt yttrande ställt sig positiva till att utreda Wexnets roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag. Arbetsutskottet har i 418/2015 föreslagit att kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att utreda Wexnets roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt VKAB. Yrkanden Per Schöldberg (C): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Per Schöldberg Växjö Kommunföretag AB 21 (48)

22 314 Dnr Redovisning av ombyggnad av Norregårdskolan s beslut godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i 185/2011 att godkänna skol- och barnomsorgsnämndens begäran om att få låta genomföra ombyggnad av Norregårdskolan till en investeringsutgift, baserad på anbud, på max 95 mkr och med en tillkommande hyra på ca 6 mkr/år, år 1. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse lämnat en redovisning av ombyggnationen. Av skrivelsen framgår att ombyggnaden är avslutad och total investeringsutgift uppgår till 90,9 mkr med en tillkommande hyra på 5,8 mkr/år år1. Anledningen till den lägre investeringsutgiften är i huvudsak att räntorna under de två år som ombyggnaden genomförts varit lägre än i kalkyl. Norregårdskolan byggdes och har under åren inte byggts om i någon större omfattning. Målsättningen med ombyggnaden var i huvudsak att dels undanröja ett föreläggande avseende kontaminering mellan mat- och diskfunktioner i tillagningsköket och dels att minska energiförbrukningen eftersom ventilationen helt saknade värmeåtervinning. Dessutom har lokalerna, i samband med ombyggnaden, anpassats för verksamheten. Ombyggnaden, som i princip skett inom befintlig area, har utförts i 2 etapper där eleverna växelvis fått sin undervisning i tillfälliga lokaler uppsatta på tennisbanorna. För att tillskapa en energieffektiv byggnad och sänka energiförbrukningen från 181 kwh/m2 till en prognos efter ombyggnad på ca 71 kwh/m2 har långtgående energieffektivisering utförts i alla delar som byggts om. Vid energideklaration utförd uppmättes en energiprestanda på låga 57 kwh/m2 vilket motsvarar energiklass B för byggnader. I Växjö Kommuns energiplan anges som krav vid renovering och ombyggnad en energiprestanda på 70 kwh/m2 och i Boverkets förskrifter och allmänna råd anges som krav vid nybyggnad av motsvarande byggnad en energiprestanda på 102 kwh/år. 22 (48)

23 Arbetsutskottet har i 386/2015 föreslagit att kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) 23 (48)

24 315 Dnr Medverkan i Funka För Livet 2016 s beslut beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Kostnaden på kronor tas från kommunstyrelsens budget. Bakgrund Växjö kommun fick i oktober/november 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet som anordnas i Tipshallen den april För att få ett så bra underlag inför beslutet om i vilken omfattning Växjö kommun ska delta gjordes under våren intresseförfrågningar hos olika verksamheter. Positiva svar kom från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunstyrelsens samverkansråd föreslagit att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet 2016 vilket motsvarar en kostnad på kronor. Arbetsutskottet har i 388/2015 föreslagit att kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Kostnaden på kronor tas från kommunstyrelsens budget. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (kanslichefen) För kännedom Förvaltningsekonomen s samverkansråd 24 (48)

25 316 Dnr Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån s beslut 1. avslår låneansökan. 2. uttalar att verksamheten som Nätverket SIP bedriver är viktig och kommunen avser att även fortsättningsvis stödja denna. Reservation Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Bakgrund Nätverket SIP inkom den 24 juni 2015 med en ansökan om ett kommunalt lån om kronor. Som skäl för sin ansökan anger Nätverket SIP att man har en ansträngd likviditetssituation med anledning förvärvet av fastigheten Aslög 1 tidigare i år för en köpeskilling på kronor. har tidigare i år ( 49/2015) avslagit en ansökan om lån/bidrag från Nätverket SIP för förvärvet av fastigheten Aslög 1. Av den anledningen fick Nätverket SIP därför besked den 27 juli 2015 om att det inte heller är aktuellt med ett lån på de kronor man ansökt om den 24 juni Carin Högstedt (V) inkom sedermera den 4 augusti 2015 med en begäran om att Nätverket SIP:s låneansökan från den 24 juni ska avgöras av kommunstyrelsen i plenum. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 389/2015 föreslagit att kommunstyrelsen avslår låneansökan. Finanschefen har i en skrivelse den 31 augusti lämnat kompletterande information i ärendet. Yrkanden Carin Högstedt (V): beviljar låneansökan från Nätverket SIP. 25 (48)

26 Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Anna Tenje (M), Cheryl Jones Fur (MP) och Per Schöldberg (C): 1. avslår låneansökan. 2. uttalar att verksamheten som Nätverket SIP bedriver är viktig och kommunen avser att även fortsättningsvis stödja denna. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Åsa Karlsson Björkmarkers yrkade. Omröstning begärs. godkänner följande omröstningsordning: för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Nej för bifall till Carin Högstedts yrkande. Omröstningsresultat beslutar enligt Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande med 14 röster mot en röst för Carin Högstedts yrkande. LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catarina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) 26 (48)

27 Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Nej Pontus Nordfjell (SD) Bo Frank (M) Röstningsresultat 14 1 Beslutet skickas till Nätverket SIP 27 (48)

28 317 Dnr Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner s beslut ger kommunchefen i uppdrag att tillsammans med Alvesta kommun upprätta en gemensam översiktsplan. Bakgrund En gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner ska leda till en förstärkt samverkan, ekonomisk tillväxt och långsiktig hållbar utveckling. Kommungränser är administrativa gränser som sällan markerar naturliga skiljelinjer. Den regionala och mellankommunala nivån ökar i betydelse genom vidgade möjligheter för boende, arbete, utbildning, näringsliv och fritid. En gemensam översiktsplan ska bidra till att göra kommunerna starkare och bättre rustade att möta framtiden än var för sig. Växjö och Alvesta kommuner har ett ömsesidigt beroende för att fungera väl och utvecklas i en positiv riktning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 7 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att det ena huvudsyftet med översiktsplanen är att redovisa översiktliga strategier, inriktningar och strukturer för den fysiska planeringen såsom transportsystem, markanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv och besöksnäring i ett gemensamt helhetsperspektiv. Det andra huvudsyftet är att starta och lägga grunden för en långsiktig process, som leder till att de två kommunernas utvecklingspotentialer tas tillvara på ett sätt som sammantaget leder till nytta för båda. Vår gemensamma översiktsplan ska ha status och processas som en översiktsplan enligt plan- och bygglagen, men avgränsas till att behandla de områden där kommunerna har gemensamma intressen och utmaningar. En översiktsplan skapar förutsättningar för att tänka efter före och att se till helhet och sammanhang, snarare än att se till enskildheter. Den berättar inte i detalj hur kommunerna ska utvecklas, men anger mål och riktning för framtiden. 28 (48)

29 Arbetsutskottet har i 398/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans med Alvesta kommun upprätta en gemensam översiktsplan. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (planeringschefen) För kännedom Alvesta kommun 29 (48)

30 318 Dnr Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen s beslut beslutar att styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen ska vara en del i det framtida stadsplaneringsarbetet, samt uppdrar till kommunchefen att inkorporera styrdokumentet i det interna processarbete som kommunchefen har initierat Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i 84/2015 hemställt åt kommunstyrelsen att anta styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen som en del i kommunens stadsplanering. Kultur- och fritidsnämnden har genomfört en kartläggning (se rapporten Kartläggning av bostadsnära spontanytor, Växjö stad ) av bostadsnära spontanytor. Baserat på slutsatserna i denna kartläggning har kultur- och fritidsnämnden tagit fram ett förslag på riktlinjer till kommunstyrelsen för spontanytor i stadsplaneringen Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 401/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen ska vara en del i det framtida stadsplaneringsarbetet, samt uppdrar till kommunchefen att inkorporera styrdokumentet i det interna processarbete som kommunchefen har initierat. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Kommunchefen (planeringschefen) 30 (48)

31 319 Dnr Bidrag till Lammhults byggnadsförening för 2015 s beslut beslutar göra en andra delutbetalning av driftbidrag på kronor till Lammhults byggnadsförening för Bakgrund har i beslut om bidrag till samlingslokaler beviljat Lammhults byggnadsförening ett bidrag om kr med en delbetalning på kr. Den andra delbetalningen skulle ske efter att föreningen inkommit med delårsbokslut. Föreningen har nu lämnat delårsbokslut efter sex månader med en begäran om ökat bidrag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 20 augusti redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelsen påpekas att föreningen bör kunna skriva ned värdet på fastigheten mot eget kapital varefter eget kapital skulle uppgå till ca 0,4 mkr. Framtida resultat kommer då inte att belastas med några avskrivningar. Görs däremot ingen nedskrivning av värdet på fastigheten kommer föreningen istället att redovisa årliga underskott men detta täcks av eget kapital. Avskrivningar är ingen utgift och påverkar inte likviditeten. Med det underlag som finns tillgängligt är bedömningen att föreningen, tack vare ett stort eget kapital och rörelsekapital, rimligen bör klara flera år med ett kommunalt bidrag på :- och med den nivå på kostnader och intäkter som i övrigt redovisas i ansökan. Arbetsutskottet har i 414/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att göra en andra delutbetalning av driftbidrag på kronor till Lammhults folkets hus för Beslutet skickas till Lammhults Byggnadsförening För åtgärd Kommunchefen (ekonomichefen) 31 (48)

32 320 Dnr Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö s förslag Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Bakgrund Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre utbildning. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 408/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att godkänna Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Växjö kommun förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden. Relevanta forskningsområden, inom ramen för överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan Kommun och LNU. Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av denna överenskommelse. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. 32 (48)

33 Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Carin Högstedts yrkande. 33 (48)

34 321 Dnr Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd s beslut lämnar yttrande daterat som svar på Socialstyrelsens remiss. Yttrandet innebär att Växjö kommen ställer sig positiv till förslaget med vissa synpunkter på detaljnivå. Bakgrund Socialstyrelsen har berett Växjö kommun tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott har i 134/2015 yttrat sig över remissen. Nämnden är i positiv till förslaget men har vissa synpunkter på detaljnivå. Arbetsutskottet har i 412/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta att lämna yttrande daterat som svar på Socialstyrelsens remiss. Yttrandet innebär att Växjö kommen ställer sig positiv till förslaget med vissa synpunkter på detaljnivå. Beslutet skickas till Socialstyrelsen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd 34 (48)

35 322 Dnr Yttrande över Länsstyrelsens remiss av Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län : Hållbar konsumtion s beslut lämnar nedanstående synpunkter som sitt yttrande över remissen. Cirkulär ekonomi Återbruk och kretslopp är väl inarbetade begrepp och idag har ett nytt begrepp fått fäste, nämligen cirkulär ekonomi. Begreppet cirkulär ekonomi används idag både lokalt och regionalt i Kronobergs län. Den 17 juni 2015 antog regionfullmäktige Kronobergs regionala utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg Strategin visar inriktningen på Kronobergs regionala utvecklingsarbete och är vägledande för de beslut som fattas. I dokumentet står Gröna Kronoberg har en stark förnyelseförmåga och växer av en cirkulär ekonomi. Nätverket Sustainable Småland, Linnéuniversitetet och Växjö kommun anger i Växjödeklarationen, som lanserades den 23 mars 2015, att Växjö ska etablera ett kunskapscentrum för cirkulär ekonomi, anlägga en återbruksby och ta fram lokala styrmedel för att främja cirkulär ekonomi. Målbilder finns alltså både regionalt och lokalt i Kronobergs län. När man diskuterar cirkulär ekonomi är kemikalier och giftfri miljö något som är viktigt att ta i beaktande. Det är förstås väsentligt att ohälsosamma kemikalier inte fortsätter att cirkulera i våra system utan att oönskade ämnen i produkter kan fasas ut och omhändertas istället för att återanvändas. anser att för att det ska vara möjligt att nå de regionala och lokala målbilderna om cirkulär ekonomi behöver hela regionen, inklusive länsstyrelsen, samlas kring detta begrepp. Regionens aktörer behöver ökad kunskap kring hur näringslivet, organisationer och enskilda kan utvecklas utan att utarma jungfruliga råvaror. anser att det tillägg som skickats på remiss inte fyller en önskvärd funktion eftersom den inte tar tillräckligt stort helhetsgrepp på området. Handlingsplanen bör därför inledas med en övergripande åtgärd 35 (48)

36 som handlar om att gemensamt konkretisera vad cirkulär ekonomi innebär för länets aktörer. Handlingsplanens övriga åtgärder bör kunna ses som delar av en cirkulär ekonomi. Handlingsplanen Listan över åtgärder känns ostrukturerad. Framför allt är det den information som står skriven i kolumnen Förklaring som bidrar till detta. Här kan det ibland bli för detaljerat. Går det att få förklaringstexterna utformade på samma sätt? Några åtgärder liknar dessutom varandra fast de placeras i olika kategorier, och blir därmed upprepningar. Vi vill också uppmärksamma er på att användning av indikatorn antal aktiviteter/aktör kan vara förenad med svårigheter när det gäller uppföljning. Mer detaljerade kommentarer till åtgärderna görs på sina ställen i Excelfilen, men nedan några generella tankar: Åtgärdsgrupperna Kemikalier och Mat är viktiga delar att arbeta med för en hållbar konsumtion. Bortsett från de synpunkter som redan givits ovan finns inte mycket att anmärka på. Föreslagna åtgärder i åtgärdsgruppen Resor skiljer sig inte nämnvärt från åtgärder i handlingsplanen för Klimat & Energi och då är frågan om den ens behövs även här. Kopplingen blir dessutom svår att göra till begreppet cirkulär ekonomi. Det är intressant med åtgärdsgruppen Textilier, men här behövs det också jobbas på strukturen. När det gäller gruppen Övrigt är många av åtgärderna i den gruppen rätt allmänna och bör i så fall kunna flytts upp och behandlas i en övergripande del, direkt under cirkulär ekonomi. Sammanfattningsvis anser kommunstyrelsen att syftet med åtgärdsprogrammet är välmenande, men att förslaget i sig behöver struktureras upp bättre. Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärder inom tema Hållbar Konsumtion som är en komplettering till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län Det tidigare framtagna och beslutade Åtgärdsprogrammet är uppdelat i 3 tematiska områden: Hälsa i Miljöarbetet, Det hållbara Landskapet och Klimat & Energi. Kommunen ges nu möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna åtgärder och aktörer. 36 (48)

37 Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 augusti redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en grupp tjänstemän från kommunledningsförvaltningen, tekniska förvaltningen och miljö- och hälsoskyddskontoret har arbetat med att besvara remissen. Tjänstemannagruppen anser att åtgärderna i förslaget från länsstyrelsen framställs på ett onödigt ostrukturerat sätt, vilket gör att det blir svårt att ge tydliga svar på om kommunen kommer att delta i olika åtgärder eller ej. Dessutom anser tjänstemannagruppen att kompletteringar behöver göras på en mer generell nivå för att få ett helhetsgrepp. Arbetsutskottet har i 415/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta följande: lämnar nedanstående synpunkter som sitt yttrande över remissen. Cirkulär ekonomi Återbruk och kretslopp är väl inarbetade begrepp och idag har ett nytt begrepp fått fäste, nämligen cirkulär ekonomi. Begreppet cirkulär ekonomi används idag både lokalt och regionalt i Kronobergs län. Den 17 juni 2015 antog regionfullmäktige Kronobergs regionala utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg Strategin visar inriktningen på Kronobergs regionala utvecklingsarbete och är vägledande för de beslut som fattas. I dokumentet står Gröna Kronoberg har en stark förnyelseförmåga och växer av en cirkulär ekonomi. Nätverket Sustainable Småland, Linnéuniversitetet och Växjö kommun anger i Växjödeklarationen, som lanserades den 23 mars 2015, att Växjö ska etablera ett kunskapscentrum för cirkulär ekonomi, anlägga en återbruksby och ta fram lokala styrmedel för att främja cirkulär ekonomi. Målbilder finns alltså både regionalt och lokalt i Kronobergs län. När man diskuterar cirkulär ekonomi är kemikalier och giftfri miljö något som är viktigt att ta i beaktande. Det är förstås väsentligt att ohälsosamma kemikalier inte fortsätter att cirkulera i våra system utan att oönskade ämnen i produkter kan fasas ut och omhändertas istället för att återanvändas. anser att för att det ska vara möjligt att nå de regionala och lokala målbilderna om cirkulär ekonomi behöver hela regionen, inklusive länsstyrelsen, samlas kring detta begrepp. Regionens aktörer behöver ökad kunskap kring hur näringslivet, organisationer och enskilda kan utvecklas utan att utarma jungfruliga råvaror. 37 (48)

38 anser att det tillägg som skickats på remiss inte fyller en önskvärd funktion eftersom den inte tar tillräckligt stort helhetsgrepp på området. Handlingsplanen bör därför inledas med en övergripande åtgärd som handlar om att gemensamt konkretisera vad cirkulär ekonomi innebär för länets aktörer. Handlingsplanens övriga åtgärder bör kunna ses som delar av en cirkulär ekonomi. Handlingsplanen Listan över åtgärder känns ostrukturerad. Framför allt är det den information som står skriven i kolumnen Förklaring som bidrar till detta. Här kan det ibland bli för detaljerat. Går det att få förklaringstexterna utformade på samma sätt? Några åtgärder liknar dessutom varandra fast de placeras i olika kategorier, och blir därmed upprepningar. Vi vill också uppmärksamma er på att användning av indikatorn antal aktiviteter/aktör kan vara förenad med svårigheter när det gäller uppföljning. Mer detaljerade kommentarer till åtgärderna görs på sina ställen i Excelfilen, men nedan några generella tankar: Åtgärdsgrupperna Kemikalier och Mat är viktiga delar att arbeta med för en hållbar konsumtion. Bortsett från de synpunkter som redan givits ovan finns inte mycket att anmärka på. Föreslagna åtgärder i åtgärdsgruppen Resor skiljer sig inte nämnvärt från åtgärder i handlingsplanen för Klimat & Energi och då är frågan om den ens behövs även här. Kopplingen blir dessutom svår att göra till begreppet cirkulär ekonomi. Det är intressant med åtgärdsgruppen Textilier, men här behövs det också jobbas på strukturen. När det gäller gruppen Övrigt är många av åtgärderna i den gruppen rätt allmänna och bör i så fall kunna flytts upp och behandlas i en övergripande del, direkt under cirkulär ekonomi. Sammanfattningsvis anser kommunstyrelsen att syftet med åtgärdsprogrammet är välmenande, men att förslaget i sig behöver struktureras upp bättre. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) 38 (48)

39 323 Dnr Yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss av Boverkets rapport om Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader - Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje s beslut lämnar följande yttrande till Miljö- och energidepartementet: Förslaget från Boverket är tänkt att minska energin till uppvärmning men Växjö kommun anser att förslaget om att undanta så kallade fritt flödande energier, från den energimängd som energiprestandakravet ställs på, motverkar verklig energieffektivisering genom att det gör det möjligt att bygga med sämre klimatskal för att istället bygga billigt. Det låser i sin tur fast fastighetsägaren vid den uppvärmning som byggaren valt. Det synsättet leder i helt fel riktning om man ska uppnå energieffektivisering. Det är ett avsteg från inriktningen att energikraven ska bidra till energisnåla byggnader och förstärker diskrimineringen av energieffektiva gemensamma uppvärmningsalternativ, som fjärrvärme. Energikraven i byggreglerna ska stimulera till välbyggda hus som använder så lite energi som möjligt under hela byggnadens livslängd. Boverkets förslag innebär att man slipper bygga energisnålt om man producerar egen förnybara energi nära huset. Det står i strid med både Sveriges och EU:s energieffektiviseringspolitik. Även förnybar energi ska användas sparsamt! Växjö kommun ser positivt på att Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för eluppvärmning i förhållande till annan uppvärmning och att det har tagits fram en metod för att fastställa faktorn. Det är en klar förbättring jämfört med dagens regler eftersom den tar bättre hänsyn till den totala energieffektiviteten i energisystemet. Däremot är Växjö kommun kritisk till att Boverket håller fast vid dagens systemgräns med "köpt energi" och inte i stället väljer att utgå från hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Energikraven bör istället ställas på hur mycket en byggnad använder, inte hur mycket energi som köps till den. Boverket skriver att man inte vill missgynna värmepumpar. Istället för att lägga fram ett teknikneutralt förslag blir konsekvensen att förslaget gynnar värmepumpar framför fjärrvärme. Växjö kommun, liksom Energimyndigheten, är starkt kritisk till detta, ett av skälen är att det är en 39 (48)

40 stor utmaning för samhället att få tillräckligt med förnybar el i energisystemet. Fjärrvärme produceras ofta i kraftvärmeanläggningar, där både el och värme produceras på ett effektivt och resurssnålt sätt. Om behovet av fjärrvärme minskar till följd av att byggreglerna gynnar värmepumpslösningar, så minskar även produktionen av klimateffektiv el i dessa anläggningar. Växjö kommun saknar skrivningar om tappvarmvatten eftersom det finns effektiviseringar att göra där. Växjö kommun anser avslutningsvis att Boverket måste våga ställa så höga krav som är möjligt för att skynda på utvecklingen. Bakgrund Boverket har sedan januari 2014 haft ett regeringsuppdrag att föreslå en definition av nära-nollenergibyggnader och att lämna förslag till nivåer på skärpta energihushållningskrav i byggnader. En bakgrund är EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, som ställer krav på att medlemsländerna inför skärpta energikrav i sina byggregler. Det övergripande syftet med EU:s direktiv om nära-nollenergibyggnader är att spara energi så att energikällor med fossilt ursprung kan avvecklas och ersättas med förnybar energi som inte ökar växthuseffekten. I uppdraget till Boverket ingick också att energikraven i byggreglerna ska vara teknikneutrala och att se över systemgränsen för vilken energi som ska räknas in i energikraven. Boverket har nu kommit med ett förslag till ändrade energikrav i byggreglerna. De nya reglerna föreslås träda i kraft för alla nya byggnader 2021 och för offentliga byggnader Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 18 augusti redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att förslaget från Boverket är tänkt att minska energin till uppvärmning men Växjö kommun är kritisk till följande: Att Boverket håller fast vid dagens systemgräns med "köpt energi" och inte i stället väljer att utgå från hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Att Boverkets förslag innebär att man slipper bygga energisnålt om man producerar egen förnybara energi nära huset. Även förnybar energi ska användas sparsamt! 40 (48)

41 Det saknas skrivningar om tappvarmvatten eftersom det finns effektiviseringar att göra där. Växjö kommun ställer sig positiv till: Att Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för eluppvärmning i förhållande till annan uppvärmning och att det har tagits fram en metod för att fastställa faktorn. Det är en klar förbättring jämfört med dagens regler eftersom den tar bättre hänsyn till den totala energieffektiviteten i energisystemet. Arbetsutskottet har i 416/2015 föreslagit att kommunstyrelsen lämnar följande yttrande till Miljö- och energidepartementet: Förslaget från Boverket är tänkt att minska energin till uppvärmning men Växjö kommun anser att förslaget om att undanta så kallade fritt flödande energier, från den energimängd som energiprestandakravet ställs på, motverkar verklig energieffektivisering genom att det gör det möjligt att bygga med sämre klimatskal för att istället bygga billigt. Det låser i sin tur fast fastighetsägaren vid den uppvärmning som byggaren valt. Det synsättet leder i helt fel riktning om man ska uppnå energieffektivisering. Det är ett avsteg från inriktningen att energikraven ska bidra till energisnåla byggnader och förstärker diskrimineringen av energieffektiva gemensamma uppvärmningsalternativ, som fjärrvärme. Energikraven i byggreglerna ska stimulera till välbyggda hus som använder så lite energi som möjligt under hela byggnadens livslängd. Boverkets förslag innebär att man slipper bygga energisnålt om man producerar egen förnybara energi nära huset. Det står i strid med både Sveriges och EU:s energieffektiviseringspolitik. Även förnybar energi ska användas sparsamt! Växjö kommun ser positivt på att Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för eluppvärmning i förhållande till annan uppvärmning och att det har tagits fram en metod för att fastställa faktorn. Det är en klar förbättring jämfört med dagens regler eftersom den tar bättre hänsyn till den totala energieffektiviteten i energisystemet. Däremot är Växjö kommun kritisk till att Boverket håller fast vid dagens systemgräns med "köpt energi" och inte i stället väljer att utgå från hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Energikraven bör istället ställas på hur mycket en byggnad använder, inte hur mycket energi som köps till den. Boverket skriver att man inte vill missgynna värmepumpar. Istället för att lägga fram ett teknikneutralt förslag blir konsekvensen att förslaget gynnar värmepumpar framför fjärrvärme. Växjö kommun, liksom 41 (48)

42 Energimyndigheten, är starkt kritisk till detta, ett av skälen är att det är en stor utmaning för samhället att få tillräckligt med förnybar el i energisystemet. Fjärrvärme produceras ofta i kraftvärmeanläggningar, där både el och värme produceras på ett effektivt och resurssnålt sätt. Om behovet av fjärrvärme minskar till följd av att byggreglerna gynnar värmepumpslösningar, så minskar även produktionen av klimateffektiv el i dessa anläggningar. Växjö kommun saknar skrivningar om tappvarmvatten eftersom det finns effektiviseringar att göra där. Växjö kommun anser avslutningsvis att Boverket måste våga ställa så höga krav som är möjligt för att skynda på utvecklingen. Beslutet skickas till Miljö- och energidepartementet För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) 42 (48)

43 324 Dnr Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband s förslag 1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om kronor för utbyggnad av fibernät/bredband. 2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för borgensavgiften. 3. Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet från Jordbruksverket. Bakgrund Ellandarundans fiberförening har i en skrivelse den 13 augusti 2015 ansökt om ett kommunalt lån om kronor med en beräknad lånetid från till för utbyggnad av fibernät/bredband. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att den totala kalkylen för bredbandsutbyggnaden är på kronor inklusive moms. Stödet från Jordbruksverket är 60 % av investeringsutgiften och 40 % hamnar på medlemmarna som ansluter sig. Föreningen har 80 hushåll som är intresserade av bredband. Föreningens verksamhetsområde är Öja, Ellanda, Törnåkra, Usteryd och Gransholm med omnejd. Vid utlåning till Ellarundans fiberförening bör räntan vara marknadsmässig med ett påslag motsvarande borgensavgiften. Arbetsutskottet har i 403/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige beviljar Ellandarundans fiberförening ett lån om kronor för utbyggnad av fibernät/bredband. 2. Lånet ska ges till marknadsmässig ränta med påslag för borgensavgiften. 3. Lånet ska återbetalas när föreningen mottar det ekonomiska stödet från Jordbruksverket. 43 (48)

44 325 Dnr Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal s beslut återremitterar ärendet till kommunchefen. Bakgrund Riksdagen har den 24 juni 2014 beslutat om ändrade regler i plan- och bygglagen (ändrad genom SFS 2014:900) och om en ny lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2015 med vissa övergångsbestämmelser. De nya reglerna syftar till att skapa en ökad transparens och förutsägbarhet i kommunens arbete med exploateringsavtal och markanvisningar. Gemensamt för både exploateringsavtal och markanvisningar är att kommuner som ämnar ingå sådana avtal skall anta riktlinjer för detta. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 25 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Växjö kommun har sedan tidigare inga antagna riktlinjer för vare sig markanvisningar för bostadsbebyggelse, optioner för verksamhetsmark eller exploateringsavtal. Det finns däremot väl etablerade arbetsrutiner och förfaringssätt vilka har utvecklats under längre tid. I och med antagandet av riktlinjer kommer vissa av dessa rutiner att ändras för att bättre anpassas till nu gällande rätt. Riktlinjerna är vägledande och inte bindande, varken för kommunen själv eller för de byggherrar och exploatörer som kommunen avser att ingå avtal med. Planeringskontoret har upprättat riktlinjer för markanvisningar för bostadsmark, optioner för verksamhetsmark och upprättande av exploateringsavtal. Riktlinjerna sammanfattar de grundläggande mål, arbetsrutiner och villkor som gäller för att ingå avtal med kommunen. Riktlinjerna omfattar inte sådana tomter som säljs till tomtkön. 44 (48)

45 Arbetsutskottet har i 400/2015 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S): Kommunfullmäktige antar förslag till Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun, med följande tillägg och ändringar: Under ett nytt avsnitt som benämns Boendekostnad: Växjö kommun strävar efter att hålla nere bostadspriser och hyresnivåer så att fler får möjlighet att bo i nybyggnationen. Därför har även byggherrens beräknade boendekostnad betydelse vid markanvisningstävling. Texten under avsnittet Gestaltning ändras till: Växjö? kommun lägger vikt vid områdets och bostadens utformning, både boende- och utomhusmiljö?. Därför är ett projekts arkitektoniska kvaliteter samt hur väl byggherren följer detaljplan och i förekommande fall valda delar av gestaltningsprogram ett kriterium vid markanvisning. Cheryl Jones Fur (MP): återremitterar ärendet till kommunchefen. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar första om ärendet ska avgöras idag eller om det ska återremitteras och konstaterar att ärendet ska återremitteras. Omröstning begärs. godkänner följande omröstningsordning: för återremiss Nej för att ärendet ska avgöras idag Omröstningsresultat beslutar att ärendet ska återremitteras med 9 röster mot 6 röster för att ärendet ska avgöras idag. 45 (48)

46 LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Åsa Karlsson Björkmarker (S) Nej Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catarina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Nej Nej Nej Nej Nej Pontus Nordfjell (SD) Bo Frank (M) Röstningsresultat 9 6 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (planeringschefen) 46 (48)