Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25"

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25 Tid och plats Tisdagen den 1 september 2015 kl. 13:30 i A-salen Bo Frank ordförande Martin Fransson sekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Sofia Stynsberg (M) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Anna Gustbée (M) Iréne Bladh (M) Lars Edqvist (MP) Lennart Adell Kind (FP) Camilla Albinsson (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Emelie Öberg (S) Ola Palmgren (S) Eva-Britt Svensson (V) Håkan Engdahl (SD) Tjänstemän Kommunchefen 1 (3)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över Kommunstyrelsens ärenden 1. Justering av protokoll 2. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 3. Information från Växjö Kommunföretag AB 4. Information om hedersrelaterat våld 5. Redovisning av protokoll 6. Redovisning av delegeringsbeslut 7. Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, anställa förslagsställaren och avskaffa Fas 3 8. Skrivelse om Växjö kommun använder "nudging" som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet - Carin Högstedt (V) 9. Skrivelse om mätning och redovisning av antalet soltimmar i SVT:s solliga - Jon Malmqvist (KD) 10. Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) 11. Skrivelse om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun- Per Schöldberg (C) - Behandlas av KSAU den 1 september 12. Redovisning av ombyggnad av Norregårdskolan 13. Medverkan i Funka För Livet Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån 15. Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner 16. Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen 2 (3)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Bidrag till Lammhults byggnadsförening för Behandlas av KSAU den 1 september 18. Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö 19. Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd - Behandlas av KSAU den 1 september 20. Yttrande över Länsstyrelsens remiss av Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län : Hållbar Konsumtion - Behandlas av KSAU den 1 september 21. Yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss av Boverkets rapport om Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader - Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje - Behandlas av KSAU den 1 september 22. Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband 23. Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal 24. Fusionering av Forskaren AB och Växjöbostäder AB - Behandlas av KSAU den 1 september 25. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från den 18 augusti. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll från den 18 augusti. Växjö kommunföretag ABs protokoll från den 13 augusti. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (1)

5 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Planeringschefen, kommunchefen, personal- och förhandlingschefen, upphandlingschefen, kommunstyrelsens ordförande, verksamhetschef måltidsenheten, områdeschef måltidsenheten och markingenjören har lämnat en redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen gäller för perioden 4 augusti maj till och med den 24 augusti Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (1)

6 DELEGATIONSLISTA Sida 1(3) Datum Kommunledningsförvaltningen Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer UPPR Verksamhetschefs delegeringsbestlut, Anställningsavtal Kock tom Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefs delegeringsbeslut, Anställningsavtal måltidsbiträde, tv kommunledningsförvaltningen måltidsenheten UPPR Områdeschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock,, , kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, kock, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock med samordningsansvar, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock/personalpool, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten Berit Clarenfjord Berit Clarenfjord CARKAG Malin Olsson Malin Olsson Malin Olsson Malin Olsson

7 Sida 2(3) Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Måltidsbiträde, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, Kock, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Verksamhetschefens delegationsbeslut, anställningsavtal, kock, tillsv., Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten UPPR Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut gällande ansökan om tillstånd till kameraövervakning Växjö Motor Company, Hammerdalsvägen 1, Växjö UPPR Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut gällande ansökan om tillstånd till kameraövervakning, Piazza Teatro AB, Teatertorget, Växjö UPPR Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut om ombud till extra årsstämma i Leader Linné ideell förening den 20 augusti UPPR Avtal mellan Måltidsenheten och VFG Utbildning AB om lunchmåltider för Öjaby skola från till UPPR Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut gällande ansökan om utvidgat tillstånd till kameraövervakning, Växjö Tingsrätt Malin Olsson Malin Olsson Malin Olsson Malin Olsson Berit Clarenfjord Monica Sandberg Monica Sandberg Fredrik Pettersson Fredrik Pettersson Monica Sandberg

8 Sida 3(3) Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer UPPR Planeringschefens delegationsbeslut över detaljplan för Gårdsby-Tofta 15:3 m.fl. i Sandsbro UPPR Anställningsavtal, fastighetskoordinator, tv, kommunledningsförvaltningen UPPR Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut om lön UPPR Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut om lön UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Växeltjänst för telefoni - Kommunikation som tjänst UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av operatörstjänster för fast och mobil telefoni UPPR Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut gällande ansökan om kameraövervakning, VÖFAB Kungsmadskolan, Ekebovägen 12, Växjö UPPR Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal projektledare, U Hördegård, tv, kommunledningsförvaltningen UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av vitvaror UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av järnhandelsvaror UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av måleriprodukter UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av trävaror UPPR Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av gas Henrik Johansson Berit Nodmar Michael Färdigh Michael Färdigh Ellen Bringevik Ellen Bringevik Monica Sandberg Berit Nodmar Jan Hördegård Jan Hördegård Jan Hördegård Jan Hördegård Jan Hördegård

9

10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, anställa förslagsställaren och avskaffa Fas 3 Organisations- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Bakgrund Medborgarförslag har lämnats in av Lana R. Förslaget består av två huvudfrågor: 1. Att Växjö kommun, i högre utsträckning än idag, ska tillvarata den kompetens som nytillkomna svenskar har med sig. 2. Att Växjö kommun ska verka för ett avskaffande av Fas 3. Därutöver kan medborgarförslaget tolkas som att det även innefattar ett erbjudande om att anställa förslagsställaren för att utveckla arbetsmiljön och pedagogiken inom skolan. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för hur Växjö kommun arbetar med att tillvarata nya svenskars kompetens, att Fas 3 inte ligger inom kommunens kompetens att besluta om samt hur man går tillväga om man vill arbeta inom kommunen. 21 (23)

12 ÄRENDE Dnr KS Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, anställa förslagsställaren och avskaffa Fas 3 Bakgrund Medborgarförslag har lämnats in av Lana R. Förslaget består av två huvudfrågor: 1. Att Växjö kommun, i högre utsträckning än idag, ska tillvarata den kompetens som nytillkomna svenskar har med sig. 2. Att Växjö kommun ska verka för ett avskaffande av Fas 3. Därutöver kan medborgarförslaget tolkas som att det även innefattar ett erbjudande om att anställa förslagsställaren för att utveckla arbetsmiljön och pedagogiken inom skolan. Ärendet Angående förslag 1 Att tillvarata den kompetens som nytillkomna svenskar har med sig är en viktig fråga för att, på lång sikt, lyckas med integrationen i det svenska samhället och upprätthålla samhällsekonomin. I Växjö kommun hanteras frågor kring arbetsmarknad och integration huvudsakligen av verksamheter som lyder under nämnden för arbete och välfärd. Detta gäller även samarbetet med externa parter som till exempel Arbetsförmedlingen. Vi kan dock konstatera att andelen utrikesfödda bland de öppet arbetslösa och de som ingår i Fas 3 ökar i Växjö kommun enligt Arbetsförmedlingens statistik. Växjö kommun är Kronobergs läns största arbetsgivare. Det är därför viktigt att Växjö kommun som arbetsgivare eftersträvar att bidra positivt i integrationsprocessen, även när det gäller anställningar. Samtidigt är det ett grundläggande krav på alla arbetsgivare att följa de lagar och regler som gäller för svensk arbetsmarknad. En grundläggande princip för rekryteringsprocessen är att rekryteringen grundar sig på att arbetsgivaren anställer den av de sökande som bäst motsvarar befattningens kompetenskriterier och som bedöms ha bäst möjligheter att verka i befattningen. Detta är av stor vikt för att undvika diskriminering. Därutöver Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (4)

13 ÄRENDE Dnr KS finns lagstiftat anställningsskydd för anställda/tidigare anställda som reglerar hur arbetsgivaren ska hanterar sina rekryteringar. Principen är att de som redan är anställda, eller har upparbetat en företrädesrätt till återanställning, har större rätt till anställning än andra. Detta förutsätter dock att man har tillräckliga kvalifikationer. En annan aspekt är så kallad positiv särbehandling. Det är i dagsläget, enligt Diskrimineringsombudsmannen, endast tillåtet att tillämpa positiv särbehandling för att öka andelen av ett underrepresenterat kön. Det får dock inte skilja nämnvärt mellan kvalifikationerna. Att positivt särbehandla på andra av de grunder som diskrimineringslagen räknar upp - könsöverskridande uttryck eller identitet, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder - är därmed inte tillåtet. Att tillämpa en särbehandling som innebär att nytillkomna svenskar får företräde till anställningar riskerar att innebära en sådan otillåten positiv särbehandling. Växjö kommun följer de regler som gäller för hur rekrytering får bedrivas. Det har förekommit fall där enskilda individer ansett sig diskriminerade. I samtliga fall har dock Växjö kommun påvisat att ingen diskriminering förekommit varför ärendena varken gått vidare till rättslig prövning eller förlikats. Det är därtill mycket sällan som frågor rörande brott mot företrädesrätten eller brister i omplaceringsskyldigheten drivs vidare. Grundläggande för samtliga de fall som förekommit är att Växjö kommun varit tydliga i vilka kvalifikationskrav som gällt. Växjö kommun bör som arbetsgivare stå fast i grundprincipen att lediga tjänster tillsätts av de sökande som bäst motsvarar uppsatta kvalifikationskriterier. Angående förslag 2 Fas 3 är en del av det arbetsmarknadspolitiska program som infördes av regeringen Frågeområdet ingår således inte i den kommunala beslutskompetensen. Angående förslag att anställa förslagställaren De verksamhetsområden som förslagsställaren erbjuder sina tjänster inom är områden som redan idag hanteras av existerande organisation/befattningar. Det är därför upp till förslagsställaren att söka lämpliga ledigförklarade tjänster. 2 (4)

14 ÄRENDE Dnr KS Ove Dahl kommunchef Michael Färdigh personal- och förhandlingschef 3 (4)

15 ÄRENDE Dnr KS (4)

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 2015 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: 1. Medborgarförslag om att anlägga en hundrastgård i korsningen Ringsbergsvägen-Seminarievägen överlämnas till tekniska nämnden. 2. Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, avskaffa fas 3 samt att anställa förslagsställaren överlämnas till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. Följande förslag på delegering av beslutanderätten föreligger: 1. Medborgarförslag om att anlägga en hundrastgård i korsningen Ringsbergsvägen-Seminarievägen överlämnas till tekniska nämnden. 2. Medborgarförslag om att använda Sveriges arbetskraft, avskaffa fas 3 samt att anställa förslagsställaren överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till För åtgärd Tekniska nämnden Kommunstyrelsen 11 (43)

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (43)

18 Medborgarförslag. Hej vänner! Vi pratar mycket om Demokrati och mänskliga rättigheter. Det måste funka i verkligheten också. 1.Om arbetskraft som finns i landet. (Sparande) Vi, som med andra bakgrund har läst och jobbat utomlands och här, har skapat breda kunskaper och erfarenheter som vill få använda dom här också. Vi kanske bryter i språket, men det är inte den som är viktigast, än vad vi kan ge till utvecklingar som behövs. Man kan spara stora pengar på utvecklingar i Kommunen. Börja acceptera, använda breda kunskaper och erfarenheter som finns redan i kommunen, i landet. Kör inte bara gamla spår som följer till dåliga resultat i skolan till ex. och år efter år. Prata med folk, släng inte deras brev till soporna utan att försöka ge liv till idéer. Med dåligt fundament ett hus går sönder (samma med skolgångs resultat eller människans liv) Kunskap är styrka Jag t.ex. kan utveckla dagis & grundskola ej på lång sikt än IDAG. (om jag ska höras, accepteras och ska få göra den) Tiden rinner År försvinner Vill ni BÖRJA GÖRA den IDAG? (på S mandat period) Behövs bara anställa mig i Kommunen IDAG med utvecklings skolfrågor med arbetsuppgifter som Pedagogik & Arbetsmiljö Manninger. (PAM) På slutet av året ni ska se bra resultat - det lövar jag *Ni ska spara stora pengar i Kommunen för att pengar som ni planerar satsa på skolan ska inte gå till lyften igen. *På ett rät, väll organiserad (i varje hörna) pedagogisk verksamhet behöver man inte minska grupper eller klasser. (sparande) * mm Om Fas3 (Meddela till Riksdagen att Kommunens medborgare mor dålig av Fas3) Medverka i, ge förslag att Ta bort barnsligt-dumt, kränkande arbetsförhållande på arbetsmarknaden - Fas3. (slaveri, vuxet dagis, eller som fängelse straff arbetsförhållande på arbetsmarknaden) - Stor kränkning och SLÖSERI: * Hur många som startade eget och lever på statens pengar för varje arbetslös? * Fas3 hjälper inte folk med jobb än tar på deras hälsa som staten betalar med sjukskrivningar sen. - ond cirkeln, Stor SLÖSERI. Gör det, som lövade att göra, annars tappar S förtroendet till nästa mandat period. Skada inte arbetslösa folket mer! Visa Respekt till arbetslösa folket, ej tvärtom! Kom i håg om Demokrati och Mänskliga rättigheter oftare! Lana R. Vasavägen 2, Växjö (medlem)

19 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag demokrati & mänskliga rättigheter Om ni håller med, då gör det som lövade och lövar. Personuppgifter Förnamn LANA Efternamn R. C/O Adress Vasavägen 2 Lgh 1105 Postnummer Postort VÄXJÖ Telefon Mobiltelefon E-postadress Bifogade dokument Dokument Medborgarförslag.docx Storlek 17.2 KB Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat :47:18 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :47:18

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse om Växjö kommun använder "nudging" som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet - Carin Högstedt (V) Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att inkorporera nudging i Växjö kommuns miljö- och klimatarbete. Bakgrund Det har kommit en skrivelse till kommunstyrelsen från Carin Högstedt (V) om att Växjö kommun bör använda nudging, som verktyg/metod i klimatoch miljöarbetet. Nudging är ett sätt att försöka påverka människor att göra ett önskat val eller beteende i en valsituation, att på ett positivt sätt knuffa människor till önskat beteende. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att det är positivt att använda sig av nudge i det fortsatta miljöarbetet, kanske framför allt inom trafikområdet för att utforma kommunens trafiksystem så att det är enkelt, smidigt och tryggt att t ex cykla och åka kollektivt. Då blir man på ett positivt sätt knuffad att välja hållbara transportsätt. Nudge kan inte ersätta miljöåtgärder men vara ett viktigt komplement 9 (22)

21 ÄRENDE Dnr KS Sohie Kim-Hagdahl miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen Skrivelse angående att använda nudging Förslag till beslut Bakgrund Det har kommit en skrivelse till kommunstyrelsen från Carin Högstedt om att Växjö kommun bör använda nudging, som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet. Nudging är ett sätt att försöka påverka människor att göra ett önskat val eller beteende i en valsituation, att på ett positivt sätt knuffa människor till önskat beteende. Ärendet För att nå miljömålen behöver vi självklart tekniska och fysiska förändringar som t ex cykelvägar och fossilbränslefria tankstationer, däremot blir betydelsen av att också kommunicera förändringar alltmer viktig. Nudging kan vara ytterligare en metod/verktyg att använda så att anställda och allmänhet faktiskt väljer ett önskat beteende. I studien Nudges det nya svarta inom miljöpolicy lyfter Lindahl och Stikvoort fram tre saker som karaktäriserar en nudge: 1. Någon typ av beslutsarkitektur, t.ex. att dubbelsidig utskrift blir standard eller att vegetariska rätter står först på menyn 2. Fokus på ändrade beteenden, inte attityder, t.ex. att man i ökad utsträckning köper ekologiskt vilket man redan egentligen var positiv till 3. Bibehållen valfrihet, inte förbud, t.ex. att den som vill fortsatt kan välja grå istället för grön el. Studien visar att nudges inom miljöområdet ofta varit framgångsrikt. Bland annat har mindre tallrikar minskat matsvinnet och grön el som förval ökat denna els marknadsandel. Nudges skulle kunna spela en betydande roll för att åstadkomma beteendeförändringar. Däremot är nudges kontextberoende, och kräver rigorösa pilotförsök med efterföljande utvärderingar innan en nudge implementas på större skala, menar studien. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

22 ÄRENDE Dnr KS Redan idag finns exempel på nudge inom kommunal verksamhet, t ex genom att standardinställning vid utskrifter har ändrats så det blir dubbelsidig utskrift. Man kan fortfarande skriva ut hur man vill, men om man inte ändrar standard, sparas papper genom dubbelsidig utskrift. Det är positivt att använda sig av nudge i det fortsatta miljöarbetet, kanske framför allt inom trafikområdet för att utforma kommunens trafiksystem så att det är enkelt, smidigt och tryggt att t ex cykla och åka kollektivt. Då blir man på ett positivt sätt knuffad att välja hållbara transportsätt. Nudge kan inte ersätta miljöåtgärder men vara ett viktigt komplement. Beslutet skickas till Kommunchefen, planeringschefen, tekniska chefen För kännedom Carin Högstedt, kommunikationschefen Monica Skagne Kommunchef Julia Ahlrot Miljöstrategisk chef 2 (2)

23

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse om mätning och redovisning av antalet soltimmar i SVT:s solliga - Jon Malmqvist (KD) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att tillskriva berörda instanser och uppmana till översyn av rådande sätt att mäta och redovisa antalet soltimmar som presenteras i SVT:s solliga. Bakgrund Jon Malmqvist (KD) har i en skrivelse den 10 augusti 2015 föreslagit att kommunstyrelsen ska tillskriva berörda instanser och uppmana till översyn av rådande sätt att mäta och redovisa antalet soltimmar som presenteras i SVT:s solliga. Enligt skribenten missgynnas bland annat Växjö kommun av det nuvarande sättet att mäta och anser man bör återgå till det gamla sättet då man inte mätte soltimmar på natten. Yrkanden Malin Lauber (S): Kommunstyrelsen avslår skrivelsen. Bo Frank (M): Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att tillskriva berörda instanser och uppmana till översyn av rådande sätt att mäta och redovisa antalet soltimmar som presenteras i SVT:s solliga. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstarerar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 16 (22)

25

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsens besvarar skrivelsen med hänvisning till kommunchefens bedömning att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Bakgrund Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lyft problematiken kring ovårdade fastigheter. Förslagsställarna föreslår att kommunen utreder möjligheter att kommunen utför förebyggande insatser i syfte att komma till bukt med ovårdade fastigheter. De pekar på att fastigheter överges och förfaller under lång tid och föreslår att kommunen bör ta krafttag mot misskötsel av fastigheter utöver det som hanteras i plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 5 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningsförvaltingen bedömer att det är primärt byggnadsnämnden, som enligt plan- och bygglagen, hanterar råd, information och tillsyn vad det gäller ovårdade fastigheter. Utöver det som regleras i plan- och bygglagens vad det gäller ovårdade fastigheter, kan byggnadsnämnden bedriva ett förebyggande arbete gentemot fastighetsägare. Det kan handla om att tidigt informera om att byggnaden eller tomten behöver underhållas och även upplysa om vad ett tillsynsärende kan innebära för fastighetsägaren med förelägganden med viten etc. Kommunledningsförvaltningen anser att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Kommunen bör avvakta den utredning som Boverket ska redovisa senast den 30 september 2015 för att på så sätt få vägledning i arbetet kring ovårdade fastigheter. 12 (22)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Yrkanden Per Schöldberg (C): Kommunstyrelsens besvarar skrivelsen med hänvisning till kommunchefens bedömning att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Åsa Karlsson Björkmarker (S): Kommunstyrelsen bifaller skrivelsen och uppdrar till kommunchefen att samordna arbetet mot att fastigheter förfaller. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. 13 (22)

28 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson Gruppledare översiktlig planering Tel Kommunstyrelsen Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter - Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) Förslag till beslut Bakgrund Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lyft problematiken kring ovårdade fastigheter. Förslagsställarna föreslår att kommunen utreder möjligheter att kommunen utför förebyggande insatser i syfte att komma till bukt med ovårdade fastigheter. De pekar på att fastigheter överges och förfaller under lång tid och föreslår att kommunen bör ta krafttag mot misskötsel av fastigheter utöver det som hanteras i plan- och bygglagen. Gällande lagstiftning med mera Fastighetsägaren har ett strikt ansvar att sin fastighet i vårdat skick. Det gäller både byggnader och trädgård. Byggnadsnämnden är den myndighet som har tillsyn över att fastighetsägare håller sina byggnader, byggnadsverk och tomter i vårdat skick. Byggnadsnämnden kan göra en utredning för att bedöma om fastigheten är så illa skött att det kan bli påföljder för fastighetsägaren. Om byggnaden förfaller och tomten är dåligt skött, fylld med diverse föremål (upplag) eller drar till sig skadedjur ska byggnadsnämnden ta upp ärendet för tillsyn. Plan- och bygglagen reglerar hanteringen med ovårdade fastigheter enligt legaldefinitionen. Även andra lagrum kan aktualiseras när det gäller ovårdade fastigheter, till exempel miljöbalken, i ärenden som hanterar miljöfarligt avfall/upplag eller nedskräpning. Om en byggnad eller tomt inte underhålls enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen ska byggandsnämnden förelägga ägaren att vidta de åtgärder som behövs för att laga, reparera huset eller röja på tomten. Om huset är väldigt skadat kan byggnadsnämnden besluta om förbud att använda huset eller att riva huset. Föreläggandet kan förenas med viten, en avgift som tas om föreläggandet inte följs. Viten kan vara mycket höga. Om det behövs kan byggnadsnämnden genomföra åtgärderna på ägarens bekostnad eller lämna Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

29 ÄRENDE Dnr KS ärendet till kronofogdemyndigheten för handräckning. Byggnadsnämnden kan även uppdra åt en sakkunnig att utreda vilka åtgärder som behöver göras för att få fastigheten i vårdat skick. Dessutom kan byggnadsnämnden låta upprätta ritningar och handlingar som behövs för att bedöma ditt ärende. Sådant arbete kan fastighetsägaren behöva betala. Däremot har erfarenheter visat på att det är vanskligt att låta utföra åtgärder på den försumliges bekostnad, eftersom kommunen riskerar att få stå för kostnaden. Dessutom kan det vara svårt att få tag på fastighetsägaren av olika skäl. Utöver föreläggande enligt Plan- och bygglagen, kan expropriation ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller befaras uppkomma enligt Expropriationslagen. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda de frågor som är förknippade med att komma till rätta med ovårdade fastigheter. Utredningen ska även belysa det faktum att det i många fall är svårt att komma i kontakt med fastighetsägaren eller att det saknas ekonomiska medel för fastighetsägaren att iståndsätta fastigheten. Boverket ska även analysera om det finns anledning att ändra eller förtydliga lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltingen bedömer att det är primärt byggnadsnämnden, som enligt plan- och bygglagen, hanterar råd, information och tillsyn vad det gäller ovårdade fastigheter. Utöver det som regleras i plan- och bygglagens vad det gäller ovårdade fastigheter, kan byggnadsnämnden bedriva ett förebyggande arbete gentemot fastighetsägare. Det kan handla om att tidigt informera om att byggnaden eller tomten behöver underhållas och även upplysa om vad ett tillsynsärende kan innebära för fastighetsägaren med förelägganden med viten etc. Kommunledningsförvaltningen anser att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Kommunen bör avvakta den utredning som Boverket ska redovisa senast den 30 september 2015 för att på så sätt få vägledning i arbetet kring ovårdade fastigheter. Beslutet skickas till För åtgärd Tony Lundstedt Gullvi Strååt För kännedom Byggnadsnämnden Planeringschefen 2 (3)

30 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 3 (3)

31

32

33

34 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Skrivelse om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun- Per Schöldberg (C) - Behandlas av KSAU 1 sep Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att utreda Wexnets roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt VKAB. Bakgrund Per Schöldberg (C) har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att kommunchefen ska få i uppdrag att utreda och genomföra en organisationsförändring så att Wexnet AB likställs med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt Växjö kommunföretag Arbetsutskottets beslut (VKAB). VKAB har i sitt yttrande ställt sig positiva till att utreda Wexnets roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (1)

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB Dnr Yttrande över remiss från kommunstyrelsen av skrivelse om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun- Per Schöldberg (C) Styrelsens beslut Styrelsen lämnar följande yttrande över remissen: Växjö kommunföretag AB ställer sig positiv till att utreda Wexnet:s roll som eget bolag likställt med kommunkoncernens övriga bolag, Vöfab, Växjöbostäder, Vidingehem, Växjö Energi, Videum, direkt underställda Växjö kommunföretag AB. Bakgrund Kommunstyrelsens har begärt in yttrande från VKAB över en skrivelse från Per Schöldberg (C) om att lyfta IT- och bredbandsfrågorna i Växjö kommun. I Skrivelse föreslår Schöldberg att kommunchefen ska få i uppdrag att utreda och genomföra en organisationsförändring så att Wexnet AB likställs med kommunkoncernens övriga bolag, direkt underställt VKAB. Beslutsunderlag Ordförande har i en skrivelse den 6 augusti lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår även att Wexnet idag är ett dotterbolag inom Växjö Energi AB med Växjö kommun, Alvesta kommun, Lessebo kommun och Tingsryds kommun som ägare och bildades i sin nuvarande form 2014.Wexnet har vuxit drivet av ambitionen att nå uppställda mål i takt med behoven. Tyvärr har Wexnet hamnat i en situation med driftstörningar och har fått lägga stor kraft vid att komma tillrätta med dessa problem och skapa stabilitet i nätet. En extern konsult har anlitats (Combitech, rapport-översyn Wexnet ) och ett antal åtgärder genomförs i syfte att snabbt etablera en solid plattform för fortsatt utveckling. I den utredning som nu föreslås är det viktigt att belysa de synergieffekter som finns med en placering inom Växjö Energi och hur det i så fall skall lösas. 14(20)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 15(20)

37

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av ombyggnad av Norregårdskolan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i 185/2011 att godkänna skol- och barnomsorgsnämndens begäran om att få låta genomföra ombyggnad av Norregårdskolan till en investeringsutgift, baserad på anbud, på max 95 mkr och med en tillkommande hyra på ca 6 mkr/år, år 1. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse lämnat en redovisning av ombyggnationen. Av skrivelsen framgår att ombyggnaden är avslutad och total investeringsutgift uppgår till 90,9 mkr med en tillkommande hyra på 5,8 mkr/år år1. Anledningen till den lägre investeringsutgiften är i huvudsak att räntorna under de två år som ombyggnaden genomförts varit lägre än i kalkyl. Norregårdskolan byggdes och har under åren inte byggts om i någon större omfattning. Målsättningen med ombyggnaden var i huvudsak att dels undanröja ett föreläggande avseende kontaminering mellan mat- och diskfunktioner i tillagningsköket och dels att minska energiförbrukningen eftersom ventilationen helt saknade värmeåtervinning. Dessutom har lokalerna, i samband med ombyggnaden, anpassats för verksamheten. Ombyggnaden, som i princip skett inom befintlig area, har utförts i 2 etapper där eleverna växelvis fått sin undervisning i tillfälliga lokaler uppsatta på tennisbanorna. För att tillskapa en energieffektiv byggnad och sänka energiförbrukningen från 181 kwh/m2 till en prognos efter ombyggnad på ca 71 kwh/m2 har långtgående energieffektivisering utförts i alla delar som byggts om. Vid energideklaration utförd uppmättes en energiprestanda på låga 57 kwh/m2 vilket motsvarar energiklass B för byggnader. I Växjö Kommuns energiplan anges som krav vid renovering och ombyggnad en energiprestanda på 70 kwh/m2 och i Boverkets förskrifter 7 (14)

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott och allmänna råd anges som krav vid nybyggnad av motsvarande byggnad en energiprestanda på 102 kwh/år. 8 (14)

40 ÄRENDE Dnr KS Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Kommunstyrelsens arbetsutskott Avrapportering - Ombyggnad av Norregårdskolan Enligt beslut i kommunfullmäktige 185/2011 godkändes Skol- och Barnomsorgsförvaltningens begäran om att få låta genomföra ombyggnad av Norregårdskolan till en investeringsutgift, baserad på anbud, på max 95 mkr och med en tillkommande hyra på ca 6 mkr/år år 1. Redovisning Ombyggnaden är avslutad och total investeringsutgift uppgår till 90,9 mkr med en tillkommande hyra på 5,8 mkr/år år1. Anledningen till den lägre investeringsutgiften är i huvudsak att räntorna under de två år som ombyggnaden genomförts varit lägre än i kalkyl. Sammanfattning Norregårdskolan byggdes och har under åren inte byggts om i någon större omfattning. Målsättningen med ombyggnaden var i huvudsak att dels undanröja ett föreläggande avseende kontaminering mellan mat- och diskfunktioner i tillagningsköket och dels att minska energiförbrukningen eftersom ventilationen helt saknade värmeåtervinning. Dessutom har lokalerna, i samband med ombyggnaden, anpassats för verksamheten. Ombyggnaden, som i princip skett inom befintlig area, har utförts i 2 etapper där eleverna växelvis fått sin undervisning i tillfälliga lokaler uppsatta på tennisbanorna. För att tillskapa en energieffektiv byggnad och sänka energiförbrukningen från 181 kwh/m 2 till en prognos efter ombyggnad på ca 71 kwh/m 2 har långtgående energieffektivisering utförts i alla delar som byggts om. Vid energideklaration utförd uppmättes en energiprestanda på låga 57 kwh/m 2 vilket motsvarar energiklass B för byggnader. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

41 ÄRENDE Dnr KS I Växjö Kommuns energiplan anges som krav vid renovering och ombyggnad en energiprestanda på 70 kwh/m 2 och i Boverkets förskrifter och allmänna råd anges som krav vid nybyggnad av motsvarande byggnad en energiprestanda på 102 kwh/år. Monica Skagne Kommunchef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator 2 (2)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Medverkan i Funka För Livet 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Kostnaden på kronor tas från kommunstyrelsens budget. Bakgrund Växjö kommun fick i oktober/november 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet som anordnas i Tipshallen den april För att få ett så bra underlag inför beslutet om i vilken omfattning Växjö kommun ska delta gjordes under våren intresseförfrågningar hos olika verksamheter. Positiva svar kom från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunstyrelsens samverkansråd föreslagit att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet 2016 vilket motsvarar en kostnad på kronor. 9 (14)

43 ÄRENDE Dnr KS Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Medverkan i Funka För Livet 2016 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Kostnaden på kronor tas från kommunstyrelsens budget. Bakgrund Växjö kommun fick i oktober/november 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet som anordnas i Tipshallen den april För att få ett så bra underlag inför beslutet om i vilken omfattning Växjö kommun ska delta gjordes under våren intresseförfrågningar hos olika verksamheter. Positiva svar kom från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Ärendet I 31/2015 föreslår kommunstyrelsens samverkansråd att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet 2016 vilket motsvarar en kostnad på kronor. Monterytan blir då 25 kvadratmeter. Inga fler positiva svar från verksamheter har inkommit under sommaren utan bedömningen från juni kvarstår. Utöver oförändrat budgetanslag för 2016 anhåller samverkansrådet därför om kronor extra i budgetmedel från kommunstyrelsen. Detta för att dels kunna täcka övriga utgifter i samband med mötesplatsen (det finns exempelvis planer på att bjuda in en teatergrupp), men också för att kunna genomföra viss utveckling inom tillgänglighetsområdet under år 2016, till exempel certifiering av lättläst webb och så vidare. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (kanslichef) För kännedom Kommunstyrelsens samverkansråd Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

44 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef 2 (2)

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd Dnr Medverkan i Funka För Livet 2016 Kommunstyrelsen samverkansråds beslut Kommunstyrelsens samverkansråd föreslår preliminärt att kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Bakgrund Växjö kommun fick i oktober 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet april Intresseförfrågningar har gjorts hos de verksamheter som kan tänkas vara intresserade. Positiva svar har kommit in från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Några verksamheter har fortfarande inte svarat men sekreterare fortsätter att försöka nå dem. I dagsläget gör samverkansrådets presidium bedömningen att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet Monterytan är då 25 kvadratmeter. Att gå med som en prioriterad sponsor är ett preliminärt förslag till kommunstyrelsen eftersom utredningssekreterare under sommaren fortsätter att söka kontakt med verksamheter som kan tänkas vilja vara med. Om fler intresseanmälningar kommer in kan Växjö kommuns medverkan behöva utökas till att vara medarrangör. Synpunkter och förslag: Carin Högstedt (V) lämnar förslag på en nationell föreställning som heter: "Winston Churchill var inte heller riktigt klok". Den kanske kunde uppträda på mässan - eller att Växjö kommun bjuder på en föreställning som aktivitet. 10(15)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd forts. Kennerth Björn informerar också om att Idé- och KunskapsCentrum har förhandlat med Next Concept Group om att eventuellt ha en stor monter på mässan där flera föreningar kan gå ihop och dela på monterkostnaden. Föreningar/organisationer anmäler intresse till I&KC. 11(15)

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen avslår låneansökan. Bakgrund Nätverket SIP inkom den 24 juni 2015 med en ansökan om ett kommunalt lån om kronor. Som skäl för sin ansökan anger Nätverket SIP att man har en ansträngd likviditetssituation med anledning förvärvet av fastigheten Aslög 1 tidigare i år för en köpeskilling på kronor. Kommunstyrelsen har tidigare i år ( 49/2015) avslagit en ansökan om lån/bidrag från Nätverket SIP för förvärvet av fastigheten Aslög 1. Av den anledningen fick Nätverket SIP därför besked den 27 juli 2015 om att det inte heller är aktuellt med ett lån på de kronor man ansökt om den 24 juni Carin Högstedt (V) inkom sedermera den 4 augusti 2015 med en begäran om att Nätverket SIP:s låneansökan från den 24 juni ska avgöras av kommunstyrelsen i plenum. 10 (14)

48

49 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 27 juli :31 Till: Kopia: Ämne: Ansökan om lån från Växjö kommun Hej, Jag skriver till er på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande Bo Frank med anledning av er ansökan daterad 24 juni 2015 om ett lån på kronor från Växjö kommun. Kommunstyrelsen har tidigare i år ( 49, ) avslagit en ansökan om lån/bidrag från Nätverket SIP för förvärvet av fastigheten Aslög 1. Det är av den anledningen inte heller aktuellt med det lån på kronor som ni ansökt om den 24 juni. Med vänlig hälsning Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel:

50 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :25 Senaste vernr A 718 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1240 Bilar och andra transportmedel , ,00 0, , Ackumulelade avskrivningar, bilar , , , ,00 Summa materiella anläggningstillgångar , , , ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission i ekonomisk förening 1 000, ,00 0, ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 000, ,00 0, ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Skattekonto , , ,00 2, Personfordringar 0,00 0, , , Depositionsavgift 250,00 250,00-250,00 0, Förutbetald försäkringspremier 3 184, ,00 91, , Upplupna intäkter , , , ,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,00 Kassa och bank 1910 Kassa 256,00 256, , , Kassa EURO 0,00 0,00 850,66 850, Företagskont/checkkonto/affärskonto , , , , Placeringskonto FFA , , , , Placeringskonto 2 0,00 0, , , Företagskonto FFA 0,00 0, , ,00 Summa kassa och bank , , , ,40 Summa omsättningstillgångar , , , ,40 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,40 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2114 Fonderade medel mellan 2013 och Fonderade medel mellan 2014 och , , ,98 0,00 0,00 0, , ,11 Summa obeskattade reserver , , , ,11 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , , ,46

51 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :25 Senaste vernr A 718 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2510 Skatteskuld 0,00 0, , , Löneskatt , , , , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , , , Upplupna semlöner , , , , Upplupna sociala avgifter , , , , Beräknade upplupna sociala avgifter , , , , Skud Fora , ,00-636, , Skuld Collectum 2 593, , ,00 0, Övr uppl kostn/förutbet intäkter , , , ,40 Summa kortfristiga skulder , , , ,29 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,40 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 0,00

52 Grrl Tech Sida: 1 Balansrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek.för. PIX 1 000,00 0, ,00 S:a Finansiella anläggningstillgångar 1 000,00 0, ,00 S:a Anläggningstillgångar 1 000,00 0, ,00 Omsättningstillgångar Kassa och bank 1930 Bank, checkräkningskonto , , , Företagskonto SEX , , , Placeringskonto- SEX , , ,51 S:a Kassa och bank , , ,06 S:a Omsättningstillgångar , , ,06 S:A TILLGÅNGAR , , ,06 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2108 Fonderade medel mellan 2013 och , ,16 0, Fonderade medel mellan 2014 och , , ,37 S:a Obeskattade reserver , , ,37 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder -33, , , Övr upplupna kostn , , ,69 S:a Kortfristiga skulder , , ,69 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,06 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00

53 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :21 Senaste vernr A 1699 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig , , , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar , , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Fordringar från US 0,00 0, , , Fordringar från AXA , , , , Övriga förskott- ressekassa 943,60 943,60-943,60 0, Skattekonto , , , , Övriga kortsiktiga fordringar 1 692, ,00-250, , Lämnade depositioner 1 400, ,00 0, , Upplupna intäkter , , , ,21 Summa kortfristiga fordringar , , , ,10 Kassa och bank 1911 Kontantkassa , ,00 190, , Kassa EURO 1 597, ,38-15, , Företagskonto/checkkonto/ affärskonto 1931 Bankkonto Demokratiprojektet (placeringskonto) 1933 Bankkonto Likviditetskonto (placeringskonto) , , , , , , ,05 23, , , , , Galaxhopen 67,22 67,22-67,22 0, Camillas kort 256,17 256,17-256,17 0, SKOLpl , , , , Joanas bankkort 1 173, , , , Volontär , , , ,23 Summa kassa och bank , , , ,41 Summa omsättningstillgångar , , , ,51 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,51 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2114 Fonderade medel mellan 2013 och Fonderade medel mellan 2014 och , , ,65 0,00 0,00 0, , ,32 Summa obeskattade reserver , , , ,32

54 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :21 Senaste vernr A 1699 Ing balans Ing saldo Period Utg balans Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , , , Andra övriga kortfristiga skulder 0,00 0, , , Skatteskuld 0,00 0, , , Löne- och avkastningsskatt , , , , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , , , Upplupna semlöner , , , , Upplupna sociala avgifter , , , , Upplupna sociala avgifter och andra avgifter , , , , Skuld FORA 1 258, , , , Skuld Collectum , , ,00 0, Övriga förutbetalda intäkter , ,83 0, , Upplupna kostnader , , ,00 0, Övr upplupna kostn, förutbet intäkter , , , ,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,19 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,51 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 0,00

55 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :28 Senaste vernr A 483 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1240 Bilar och andra transportmedel , ,00 0, , Ackumulelade avskrivningar, bilar , ,00 0, ,00 Summa materiella anläggningstillgångar , ,00 0, ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission i ekonomisk förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig 0,00 0, , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 000, , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Skattekonto 2,00 2,00 0,00 2, Personfordringar 2 650, , ,00 0, Förutbetald försäkringspremier 3 275, , ,00 0, Upplupna intäkter , , ,00 0,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,00 Kassa och bank 1910 Kassa 3 019, , ,00-388, Kassa Stefan 0,00 0,00-19,00-19, Kassa EURO 850,66 850,66 0,00 850, Företagskont/checkkonto/affärskonto , , , , Placeringskonto FFA , , ,25 0, Placeringskonto , , ,53 0, Företagskonto FFA , , , ,52 Summa kassa och bank , , , ,58 Summa omsättningstillgångar , , , ,58 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,58 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2115 Fonderade medel mellan 2014 och , , ,11 0,00 Summa obeskattade reserver , , ,11 0,00 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , ,46 0, Skatteskuld , , ,00 0,00

56 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :28 Senaste vernr A 483 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2514 Löneskatt , ,00 0, , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , ,99 0, Upplupna semlöner , ,10 0, , Upplupna sociala avgifter , , , , Beräknade upplupna sociala avgifter , , , , Skud Fora , , ,00 0, Övr uppl kostn/förutbet intäkter , , ,40 0,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,95 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,95 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0, , ,63

57 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :30 Senaste vernr A 632 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig , , , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar , , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Fordringar från US 1 435, ,00 100, , Fordringar från AXA 8 453, , , , Kortfristiga fordringar hos anställda 0,00 0, , , Skattekonto , , , , Övriga kortsiktiga fordringar 1 441, ,93-972,30 469, Lämnade depositioner 1 400, ,00 0, , Upplupna intäkter , , ,21 0,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,11 Kassa och bank 1911 Kontantkassa , , , , Kassa EURO 1 582, ,23 38, , Företagskonto/checkkonto/ affärskonto 1931 Bankkonto Demokratiprojektet (placeringskonto) 1933 Bankkonto Likviditetskonto (placeringskonto) , , , ,18 23,21 23,21-23,21 0, , , , , SKOLpl , , , , Joanas bankkort 6 336, , , , Volontär 1 552, , ,23 0, Observationskonto 0,00 0, , ,00 Summa kassa och bank , , , ,32 Summa omsättningstillgångar , , , ,43 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,43 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2115 Fonderade medel mellan 2014 och , , ,32 0,00 Summa obeskattade reserver , , ,32 0,00 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , ,00 0,00

58 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :30 Senaste vernr A 632 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2495 Kortfristiga skulder pga saknade dokument 0,00 0, , , Andra övriga kortfristiga skulder , , ,00 0, Skatteskuld , , ,00 0, Löne- och avkastningsskatt , ,00 0, , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , ,00 0, Upplupna semlöner , ,20 0, , Upplupna sociala avgifter , , ,05 0, Upplupna sociala avgifter och andra avgifter , , , , Skuld FORA 4 499, , ,00 0, Övriga förutbetalda intäkter , , ,83 0, Övr upplupna kostn, förutbet intäkter , , ,00 0,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,25 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,25 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0, , ,18

59 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3110 Intäkter ledsagning 0,00 0, , Intäkter från Projektor , , , Intäkter från Belgien , ,98 0, Biluthyrning , , , Intäktär från PIX , ,01 0, Öresutjämning -23,16-23,16-7, Projektuppdrag , ,00 0, Ungdomsstyrelsen 6 416, , , Föreläsning 3 990, ,00 0, Distanskurs Grimslöv , ,00 0,00 Summa nettoomsättning , , ,84 Övriga rörelseintäkter 3950 Uthyrning av personal , ,00 0, Arvsfonsbidrag , ,00 0, AF, Anställningsstöd , ,00 0, AF, Personligt biträde , , , EU - bidrag , ,00 0, Kommunala bidrag , , , Fonder och stiftelser , , , Övr ersättn och intäkter 7 087, , ,41 Summa övriga rörelseintäkter , , ,41 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,25 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4003 Medlemsavgifter , ,00 0, Trivselkostnader 0,00 0, , Utbildning , , , Hyrd material , ,00 0, Hyra av teknin , ,00 0, Fördelade Material , ,00 0,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,42 BRUTTOVINST , , ,83 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Förbrukningsinventarier -299,40-299,40 0, Förbrukningsmaterial , , , Drivmedel företagsbil , , , Försäkring och skatt till företagsbil , , , Reparation företagsbil , , ,15

60 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år 5614 Parkeringskostnad , ,00 0, Frakter och transporter -20,00-20,00 0, Mässor , ,00 0, Annonseringskostnader 0,00 0,00-60, Trycksaker , , , Mobiltelefoni 0,00 0,00-494, Datakommunikation 0,00 0,00-297, Porto , ,00-827, Revisionskostnader , ,00 0, Övr kostnader , , , IT-Tjänster , , , Bankkostnader , ,00-767, Lönekostnader , , , Administrationskostnader i Projektor , , , Koordineringsavgifter , , ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,89 Personalkostnader 7010 Löner , , , Sjuklöner till kolektivanställda , ,40 0, Semesterlöner till kollektivanställda , , , Löner tjänstmän , , , Sjuklön tjänsteman , , , Semesterlön, tjänstmän , , , Förändring av semesterskulder 207,99 207, , Sändande organisation , ,43 0, Resor , , , Boende , , , Traktamente , ,00 0, Skattepliktiga traktamente -620,96-620,96 0, Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Löneskatt , , , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Personaltrivsel , ,69 0,00 Summa personalkostnader , , ,10 Avskrivningar 7834 Avskrvningar , , ,00 Summa avskrivningar , , ,00 Övriga rörelsekostnader 7960 Orealiserade valuta förluster -11,34-11,34 0,00 Summa övriga rörelsekostnader - 1 1, , 3 4 0,00

61 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSERESULTAT , , ,84 Finansiella poster 8230 Valutadifferens , ,35-264, Skattekonto. Intäktränta 81,00 81,00 3, Ränteintäkter 1 154, ,78 531,84 Summa finansiella poster -54 2, ,57 270,14 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,98 Bokslutsdispositioner 8862 Återföring av fonderade medel mellan 2012 och ,00 0, , Fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , ,98 0, Fonderade medel mellan 2014 och , ,11 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,98 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,25 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00

62 Grrl Tech Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Urval: Allt Samredovisade resultatenheter: GT "Grrl Tech- huvudkont" - SEX "På tal om 6 (sex)" (2 st) Period: Perioden Ackumulerat Rörelsens intäkter mm Övriga rörelseintäkter 3985 Statliga bidrag , ,00 S:a Övriga rörelseintäkter , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4015 Filmproduktion , , Tilläggstjänster Webb och film , , Hyra av teaterteknik , , Hyra av teknik och datorer , , Hyra av material , , Fakturerade kost. för telefoni och Internet , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , ,30 Bruttovinst , ,70 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra-kontorsplats , , Information och marknadsföring , , Utställningar och externa aktiviteter , , Mobiltelefoni , , Frakt och porto , , Redovisningstjänster , , IT-Tjänster, webbsida , , Grafisk formgivning, metodmaterial , , Lönekostnader för projektledning , , Arvode styrgrupp -501,00-501, Administration- Projektor , , Arvode skådespelare , ,00 S:a Övriga externa kostnader , ,30 Personalkostnader 7320 Resor, personal , , Boende vid resor , , Skattefria traktamente , , Resor, övriga , , Övriga personliga kostnader -799,90-799,90 S:a Personalkostnader , ,52 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , ,12 Rörelseresultat före avskrivningar , ,88 Rörelseresultat efter avskrivningar , ,88 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , ,88 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 1 320, ,33 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 320, ,33 S:a Resultat från finansiella investeringar 1 320, ,33 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , ,21 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , ,21

63 Grrl Tech Sida: 2 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Urval: Allt Samredovisade resultatenheter: GT "Grrl Tech- huvudkont" - SEX "På tal om 6 (sex)" (2 st) Period: Perioden Ackumulerat Bokslutsdispositioner 8864 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , , Fonderade medel mellan 2014 och , ,37 S:a Bokslutsdispositioner , ,21 Resultat före skatt 0,00 0,00 Beräknat resultat 0,00 0,00

64 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3131 Intäkter från Pix , , , Intäkter från Grrl tech , , , Intäkter från Funkibator , , , Ackriditeringar GLKRB 3 000, , , Administrationsintäkt volontär , , , Öres- och kronutjämning -50,91-50,91-84, EU-bidrag , ,00 0, Ungdomsstyrelsen , , , Arvsfonden , , , Grimslöv folkhögskola , , ,61 Summa nettoomsättning , , ,19 Övriga rörelseintäkter 3969 Oresaliserade valutavinster 7,23 7,23 0, Bidrag från arbetsförmedlingen, lönestöd , , , Bidrag Arbetsförmedlingen , , , Kommunala bidrag , , , Övriga bidrag , , , Övr ersättn och intäkter , , , Försäkringsersättningar 4 367, ,00 0,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,33 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,52 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4002 Arbetsuppdrag 0,00 0, , Medlemsavgifter 0,00 0, , Trivselinriktade kostnader 0,00 0, , Utbildning , , , Konsultavgifter , , , Sommarjobb- Funkibator , ,00 0, Hyra av material , , , Hyra av teknik , , ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,37 BRUTTOVINST , , ,15 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Driftkostnader, lägenhet , , , Förbrukningsinventarier , ,00-800, Förbrukningsvaror , , , Annonsering 0,00 0, ,00

65 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år 5950 Marknadsföringsmaterial , , , Trycksaker -348,00-348, , Fast telefoni 0,00 0,00-578, Mobiltelefoni , , , Internet -199,00-199,00-197, El, bredband, telefoni debitering , , , Porto,frakter , , , Redovisningstjänster , , , Konstaterade kundförluster , ,00-401, Övr kostnader , , , IT-Tjänster, webbhotell, domän , , , Bankkostnader , , , Serviceteam , , , Hyra av elstolanppssad bil , ,00 0, Övriga avdragsgilla kostnader , ,00 0,00 Summa övriga externa kostnader , , ,23 Personalkostnader 7210 Lön tjänstemän , , , Sjuklön tjänstemän , , , Semesterlön tjänstemän , , , Förändring av semesterlöneskuld , , , Kontanta extraersättningar , , , Matpengar volontär , , , Matkostnad Grimslöv 0,00 0, , Sending activity costs, sändande organisation , , , Visum, vaccination , , , Resor , , , Boende , , , Skattefria traktamente , , , Skattepliktig traktamente , , , Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Löneskatt , , , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Övriga personliga kostnader , ,27 0,00 Summa personalkostnader , , ,26 RÖRELSERESULTAT , , ,66 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 205,21 205,21-321, Ränteintäkter 0,00 0, , Ränteintäkter skattekonto 171,00 171,00-107, Ränteintäkter 3 625, ,96 0, Orealiserade värdeförändringar på omsättningstillgångar 0,00 0,00-32,51

66 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år 8400 Räntekostnader -605,00-605,00 0,00 Summa finansiella poster 3 397, , ,93 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,59 Bokslutsdispositioner 8853 Fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , ,65 0, Fonderade medel mellan ch , ,32 0, Återförening av fonderade medel från 2012 till ,00 0, ,06 Summa bokslutsdispositioner , , ,5 9 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,52 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00

67 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3115 Personlig assistans , ,00 0, Intäkter från Projektor , , , Intäkter från Belgien 0,00 0, , Biluthyrning 0,00 0, , Intäktär från PIX 0,00 0, , Öresutjämning -20,90-20,90-23, Projektuppdrag 0,00 0, , Ungdomsstyrelsen 0,00 0, , Föreläsning 5 910, , , Distanskurs Grimslöv 0,00 0, ,00 Summa nettoomsättning , , ,83 Övriga rörelseintäkter 3900 Medlemsavgifter 5 610, ,00 0, Uthyrning av personal 0,00 0, , Arvsfonsbidrag , , , AF, Anställningsstöd , , , AF, Personligt biträde , , , EU - bidrag , , , Kommunala bidrag 0,00 0, , Fonder och stiftelser , , , Övr ersättn och intäkter 0,00 0, ,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,00 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,83 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4003 Medlemsavgifter 0,00 0, , Utbildning , , , Hyrd material , , , Hyra av teknin , , , Fördelade Material 0,00 0, ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,00 BRUTTOVINST , , ,83 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Förbrukningsinventarier , ,60-299, Förbrukningsmaterial , , , Drivmedel företagsbil -808,86-808, , Försäkring och skatt till företagsbil , , , Reparation företagsbil 0,00 0, ,00

68 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år 5614 Parkeringskostnad -179,00-179, , Frakter och transporter 0,00 0,00-20, Mässor 0,00 0, , Trycksaker , , , Mobiltelefoni -439,00-439,00 0, Internet , ,58 0, Porto 0,00 0, , Företagsförsäkringar -651,00-651,00 0, Revisionskostnader , , , Övr kostnader , , , IT-Tjänster , , , Bankkostnader , , , Lönekostnader , , , Administrationskostnader i Projektor , , , Koordineringsavgifter 0,00 0, ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,55 Personalkostnader 7010 Löner , , , Sjuklöner till kolektivanställda 0,00 0, , Semesterlöner till kollektivanställda , , , Löner tjänstmän , , , Sjuklön tjänsteman , , , Semesterlön, tjänstmän , , , Förändring av semesterskulder 0,00 0,00 207, Kontanta extra ersättn , ,00 0, Matpengar volontär , ,00 0, Sändande organisation 0,00 0, , Resor , , , Boende , , , Traktamente 0,00 0, , Skattepliktiga traktamente 0,00 0,00-620, Bilersättningar -558,70-558, , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Arbgivaravg löner ers (nya pensionssyst) , ,43 0, Löneskatt 0,00 0, , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Personaltrivsel , , ,69 Summa personalkostnader , , ,24 Avskrivningar 7834 Avskrvningar 0,00 0, ,00 Summa avskrivningar 0,00 0, ,0 0 Övriga rörelsekostnader

69 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år 7960 Orealiserade valuta förluster 0,00 0,00-11,34 Summa övriga rörelsekostnader 0,00 0,00-1 1, 3 4 RÖRELSERESULTAT , , ,70 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 0,00 0, , Skattekonto. Intäktränta 0,00 0,00 81, Ränteintäkter 0,00 0, ,78 Summa finansiella poster 0,00 0,00-542,57 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,13 Bokslutsdispositioner 8864 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Fonderade medel mellan 2014 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan ch , ,11 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,1 3 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,83 BERÄKNAT RESULTAT , , 63 0,00

70 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3131 Intäkter från Pix , , , Intäkter från Grrl tech , , , Intäkter från Funkibator , , , Ackriditeringar GLKRB 5 000, , , Administrationsintäkt volontär 6 000, , , Öres- och kronutjämning -5,71-5,71-50, EU-bidrag , , , Ungdomsstyrelsen , , , Arvsfonden , , , Grimslöv folkhögskola 0,00 0, ,88 Summa nettoomsättning , , ,80 Övriga rörelseintäkter 3969 Oresaliserade valutavinster 0,00 0,00 7, Bidrag från arbetsförmedlingen, lönestöd , , , Bidrag Arbetsförmedlingen , , , Kommunala bidrag , , , Övriga bidrag , , , Övr ersättn och intäkter , , , Försäkringsersättningar 0,00 0, ,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,94 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,74 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4006 Utbildning 0,00 0, , Konsultavgifter 0,00 0, , Sommarjobb- Funkibator , , , Hyra av material , , , Hyra av teknik , , ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,00 BRUTTOVINST , , ,74 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , El hyrd lokal -368,00-368,00 0, Driftkostnader, lägenhet -781,00-781, , Förbrukningsinventarier 0,00 0, , Förbrukningsvaror , , , Marknadsföringsmaterial -311,00-311, , Trycksaker , ,00-348, Mobiltelefoni -885,00-885, ,00

71 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år 6216 Internet 0,00 0,00-199, El, bredband, telefoni debitering , , , Porto,frakter -721,00-721, , Företagsförsäkringar -271,00-271,00 0, Redovisningstjänster , , , Konstaterade kundförluster 0,00 0, , Övr kostnader , , , IT-Tjänster, webbhotell, domän -879,94-879, , Bankkostnader , , , Serviceteam 0,00 0, , Hyra av elstolanppssad bil 0,00 0, , Övriga avdragsgilla kostnader , , ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,63 Personalkostnader 7210 Lön tjänstemän , , , Sjuklön tjänstemän , , , Semesterlön tjänstemän , , , Förändring av semesterlöneskuld 0,00 0, , Kontanta extraersättningar , , , Matpengar volontär , , , Sending activity costs, sändande organisation , , , Visum, vaccination , , , Resor , , , Boende , , , Skattefria traktamente , , , Skattepliktig traktamente 167,40 167, , Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Arbgivaravg löner ers (nya pensionssyst) , ,05 0, Löneskatt 0,00 0, , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Övriga personliga kostnader , , ,27 Summa personalkostnader , , ,61 RÖRELSERESULTAT , , ,5 0 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 124,05 124,05 205, Ränteintäkter skattekonto 0,00 0,00 171, Ränteintäkter 0,00 0, , Räntekostnader 0,00 0,00-605, RÄNTEKOSTNAD OCH PÅMINNELSE -195,36-195,36 0,00 Summa finansiella poster - 7 1, , ,17 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,3 3

72 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år Bokslutsdispositioner 8854 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Fonderade medel mellan ch ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2014 och , ,32 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,33 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,74 BERÄKNAT RESULTAT , , 18 0,00

73 Ansökan om föreningslån Bakgrund Under december januari 2015 behandlades en ansökan från oss avseende förvärv av fastighet, Aslög 1, och där etablering av en ny typ av aktivitetshus. Ansökan avsåg primärt lån om 4 Mkr. Ansökan avslogs. Någon månad därefter inbjöds vi till möte med Anna Tenje och Oliver Rosengren för avstämning och diskussion. Efter träffen tror vi mycket blev tydligare både för oss och Anna/Oliver. Som vi uppfattade fanns det många frågor kring vår ansökan och ingen vid beslutsmötet att ställa dem till. Det uppfattades också att det var ett socialt företag som ville låna medel då det i stället var de tre föreningarna Funkibator, Projektor och Grrl Tech som står bakom allt det här. Vi blev välkomnade att inkomma med en ny ansökan om olika förutsättningar förändrats. Nu har det hänt, vilket resulterat i den här nya ansökan. När det här läses har vi redan förvärvat fastigheten Aslög 1, på Infanterigatan 10 i Växjö. Den totala köpeskillingen var på 8 Mkr och sedan tillkom det kr (pantbrev+lagfart). Så hur gick det här till!? Jo, efter att vi fått avslag från kommunen på vår första ansökan gick vi ut med ett erbjudande till privatpersoner, där vi presenterade idén och att vi var öppna för att ta emot privat inlåning. Det här resulterade i stor uppbackning där vi på det här sättet fick ihop 3 Mkr. Swedbank gick in med lån om 4 Mkr. Sedan lyckades vi få ihop det resterande själva genom vår egen högst temporära likviditet. Behov av stöd och hjälp Nu är vi i behov av stöd och hjälp från Växjö kommun. Vi ansöker om ett lån om 1 Mkr. Det här med anledningen att vi inte ska behöva knäcka vår egen ekonomi likviditetsmässigt. Och här ska vi nu vara tydliga. Det här lånet vi ansöker om handlar enbart om likviditet. Det handlar inte om att vi inte har intäkter eller inte kan betala kostnaderna. Det är också ett lån som kommer att återbetalas och inte ett bidrag som vi vill få. Varför det behövs stöd Vi är nu temporärt i en väldigt ansträngd likviditetssituation i flera av våra föreningar på grund av det här initiativet. Mot alla odds lyckades vi med det här men nu handlar det bara om att under en kortare tid få stöd så att vi kan fortsätta arbeta med att utveckla verksamheten, fylla fastigheten med innehåll och lägga tid på väldigt många ytterligare finansieringsmöjligheter i form av bidrag, sponsring, tillgänglighetsanpassningar, vidareutveckling av privat inlåning med mera. Inom några år kommer vi troligen ha ett hus HELT UTAN lån. Det är bara tid vi behöver lägga på att hinna med att ta alla kontakter och initiativ. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö (kansli) Sid 1 av 3

74 Effekter och nulägesstatus Resultatet av det vi nu har gjort är att det påbörjas en uppbyggnad och etablering av ett nytt sorts aktivitetshus i Växjö. Huset kommer kunna inrymma totalt 100 personer och femtio av dessa kommer kunna vara anställda. Det är en fördubbling jämfört med dagens situation, där jobb och sysselsättning skapas för våra primära målgrupper (personer i utanförskap, unga och personer med funktionsnedsättning). En än mer spännande utveckling vi redan börjat med är en utbyggnad och tillbyggnad av huset. Dagens kvm i inre fastighetsyta kan enligt prognos för beviljad byggrätt bli till hela kvm! Det är i den riktningen vi vill gå för att samla sociala verksamheter, föreningar, öppna upp för individer och ha mycket öppen verksamhet. Vår idé som vi tidigare presenterat för er ligger fast och den är riktigt bra! Vi börjar redan nu över sommaren med att sätta upp en smådjursfarm i stadsmiljö. Det här blir som en 4H-gård fast i våra stadsnära lokaler. Vi har redan börjat med grön rehabilitering, planteringar, odlingar. Vi sätter igång verksamhet för barn med autism. Vi är på gång med en bygg- och snickarskola. Vi har utökat dator och medieverksamhet där vi kan erbjuda inriktningar som programmering, animering, filmproduktion. Allt rullar på enligt planerna. Vi har flera andra organisationer som redan visat intresse för att komma hit inom en rimlig framtid. Allt är i grunden platt och fysiskt tillgängligt men vi ska söka stöd för att sätta in en hiss och få till ramper, markeringar och lite annat. Varför vi tycker att Växjö kommun ska stödja oss i den här frågan Vi etablerar ett nytt sorts aktivitetshus i och för Växjös invånare. Unga i allmänhet och personer med funktionsnedsättning (oavsett ålder) i synnerhet. Den här satsningen kan i framtiden samla föreningsrörelsen, sociala organisationer och vara en innovations- och kreativitetsfabrik för många människor. Se inte kvm framför er utan hellre kvm! Vår ansökan handlar om ett lån som vi så snart det går avser och vill återbetala. Det kanske handlar om 1-2 år. Vi har väldigt många andra möjligheter till att söka finansiering, bidrag men vi behöver bara få tid på oss att göra det här. Det här handlar inte heller om att vi inte klarar av våra kostnader. Det är bara likviditet som är det närmsta bekymret. Genom fastighetsförvärvet har vi direkt sänkt aktivitetshusets kostnader med Tkr per år jämfört med när vi hyrde det! Vår ambition är att så snart det går ha ett helt hus utan lån, alternativt ha helt räntefria lån från aktörer som vill stödja så här istället för att ge bidrag/sponsringspengar. Hur skulle inte en föreningsrörelse kunna utvecklas och blomstra om de slapp betala stora summor pengar till en privat fastighetsägare? Det här kan vid en första tanke kännas väldigt ovanligt men det är faktiskt fullt möjligt och vi kommer se till det händer. Vi tycker också att vi under många års tid visat att vi är en innovativ, expansiv och social föreningsrörelse som föder fram nya verksamheter vi etablerar och som kan leva vidare för egen motor, utan bidrag. Det kommer bli på samma sätt med den här fastigheten. Den här situationen av likviditetslån är temporär. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö (kansli) Sid 2 av 3

75 Allt det här tycker vi ligger helt i linje med vad en kommun skulle vilja växer fram samt främja. Vi gör allt arbete och kommunen kan med ert stöd underlätta och främja. Allt det här utan att det innebär någon kostnad för er. Risken att vi inte skulle kunna återbetala lånade medel är mycket låg. Nätverket SIP och Växjö kommun har sedan många år tillbaka goda relationer och flera samarbeten, exempelvis inom sommarferie, urbana utvecklingsfonden, integrationsprojektet På Ingång och inom arbetsmarknadsverksamhet. Genom denna hjälp från Växjö kommun kan vi fortsätta utveckla våra samarbeten och erbjuda ännu fler tjänster till Växjö kommun och till dess invånare. Ansökan Härmed ansöker Nätverket SIP:s ideella organisationer; Funkibator förening, Projektor förening och Grrl Tech förening om stöd i form av föreningslån om 1 Mkr. Erbjudande om att komma och svara på frågor Vi hörde att det vid det förra ärendet fanns frågor, men ingen att ställa dom till. Då liksom nu erbjuder vi oss att komma till er för att ge sådana här svar. Och finns inte möjligheten vid KS-mötet så träffar vi gärna en eller flera av er i mindre grupper. Bilagor Verksamhetsplaner och årsbudgetar från de sökande organisationerna Önskas fler underlag skickar vi gärna det. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö (kansli) Sid 3 av 3

76 Verksamhetsplan 15/16 Verksamhetsplanen beskriver hur Projektor ska arbeta under året för att förverkliga våra visioner och ständigt vidareutveckla vår verksamhet, kompetens och individerna i föreningen. Våra fem huvudområden nedan ska vara en röd tråd i all vår verksamhet.

77 Våra fem huvudområden Verksamhetsplanen beskriver hur Projektor ska arbeta under året för att förverkliga våra visioner och ständigt vidareutveckla vår verksamhet, kompetens och individerna i föreningen. Våra fem huvudområden nedan ska vara en röd tråd i all vår verksamhet. Tillgänglighet & delaktighet Begreppet tillgänglighet använder vi för att beskriva fysisk och digital tillgänglighet, internationella frågor, integration och demokrati. Med tillgänglighet menas till exempel att göra arbetsmarknaden tillgänglig för fler, skapa bättre fysisk och digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, göra IT tillgängligt för äldre och att göra samhället mer tillgängligt för nya svenskar. Kunskapsdelning Med kunskapsdelning menar vi alla olika utbildningstyper och utbildningssituationer; folkbildning, fortbildning, kompetensutveckling, distanskurser, föreläsningar, studiecirklar, workshops. Vi vill uppmuntra ett livslångt lärande och skapa möjligheter för personlig utveckling hos oss själva och andra. Entreprenörskap I begreppet entreprenörskap innefattar vi samhällsentreprenörskap, företagande, personligt entreprenörskap, nytänk, hållbar utveckling och socialt företagande. Vi ser drivkraften hos entreprenörer, oavsett om det är i företag, föreningar eller intraprenörer. Nya medier Vi vill höja den tekniska kompetensen, minska den digitala klyftan och öka den personliga utvecklingen genom informationshantering för så väl medarbetare på SIP som våra kunder och deltagare i projekt. När det gäller media ligger vår kompetens och våra intressen i allt från datorutbildningar till att arbeta aktivt med sociala medier. Vår ambition är att ligga i framkant för att utveckla och stärka befintliga verksamheter, personal och vår omgivning. Jämställdhet och normkritik Vi har ett normkritiskt perspektiv i vårt arbete för ett samhälle fritt från diskriminering. När vi talar om att arbeta för normkritik, jämställdhet och jämlikhet menar vi inte bara att verka för jämställdhet mellan könen, utan jämlikhet mellan fler olika grupper så som HBTQpersoner, personer med funktionsnedsättningar, nya svenskar och mellan personer i olika åldrar. Organisatorisk strategi Vision för ett gladare SIP Vi vill förbättra vår arbetsmiljö på alla sätt vi kan genom att:»»»»»»»»»»»» Förebygga stress i organisationen Friskvårdstimme för alla på SIP Uppmuntra till gemensamma friskvårdsaktiviteter Öka känslan av delaktighet och inflytande Skapa en mer kul och lekfull stämning Skapa olika sorters team inom organisationen för att få alla att hjälpas åt med arbetet Vision för finansiering och ekonomisk utveckling Vi vill skapa ekonomisk utveckling genom att:»»»»»»»» Arbeta för ökad förståelse för hur både Projektors och SIPs ekonomi är uppbyggd och fungerar. Jobba på fler finansieringslösningar än projektfinansiering. Dessa lösningar kan vara i form av paketering och försäljning av vår kompetens, affärsverksamhet, sponsring och nya samarbeten. Hjälpa varandra att ansöka om ekonomiska medel Att verksamhetsöverskridande utnyttja våra ekonomiska resurser på ett hållbart sätt. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 2

78 Nya projekt- och verksamhetsidéer Arbetsmarknadsverksamhet Vår arbetsmarknadsverksamhet är integrerad inom alla delar av SIP. Målet är att alla verksamheter ska kunna inkludera personer som befinner sig i olika arbetsmarknadsinsatser. Nya personer ska rekryteras utifrån deras egna intressen och kompetenser, för att de sedan ska bli delaktiga i specifika arbetsteam där deras kompetens och utvecklingspotential kan tas tillvara. Vårt arbetsmarknadsupplägg erbjuder personer arbetsträning samt praktik och om möjligt vidare sysselsättning. Drömmarnas kontor Drömmarnas kontor är ett planerat projekt där Projektor just nu söker Arvsfondsfinansiering för att påbörjas under verksamhetsåret. Drömmarnas kontor är en mötesplats som ska ge ungdomar ett ökat intresse för samhällsförändring och samhällsentreprenörskap. Projektor vill genom projektet inspirera unga att vara med att skapa/bygga/påverka samhället. Visionen är att Drömmarnas kontor ska kunna bidra till att skapa en mötesplats där unga erbjuds aktiviteter som berikar vår verksamhet i nya fastigheten (se mer under fastighet ). Kunskapsdelning inom Projektor och hela organisationen För att främja kunskapsdelning och både bredda och höja vår kompetens, vill vi fortsätta använda metoden miniutbildningar. Detta ska vi göra både mellan våra projekt men också mellan verksamheterna inom SIP i stort. Varje miniutbildning har ett tema och en ansvarig/ledare. Syftet är även att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan alla på SIP. Fastighet Ett steg som Projektor har tagit tillsammans med de andra tre föreningarna på SIP är att hitta lösningar för att kunna köpa loss fastigheten på Infanterigatan 10, som vi i nuläget hyr. Visionen är att kunna skapa en mötesplats i form av ett aktivitetshus som erbjuder ungdomsverksamhet och olika projektaktiviteter som kan främja våra fem huvudområden. Projektor har i nuläget också påbörjat planering av satsningar i form av grön rehabilitering och djurverksamhet. Djur- och grön rehabilitering Projektor, Funkibator Ideell Förening och Tender Loving Caring Hundcenter testar under året olika piloter för djur- och grön rehabiliteringsverksamhet. Många initiativ är till för personal och deltagares välbefinnande i allmänhet och vissa deltagares unika behov i synnerhet. I och med den stora fastighetssatsningen kommer det finnas goda möjligheter att samverka inom liknande initiativ och bygga upp en långsiktig verksamhet kring personalens välmående tillsammans med aktiviteter inom arbetsmarknadsverksamheten inom olika hälsofrämjande områden. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 3

79 Visioner, arbetssätt och kärnfrågor för Riktning för föreningens arbete»»»»»»»»»» Projektor vill arbeta med verksamhetsutveckling, processledning, idégenerering och samverkan mellan verksamheter på SIP som jobbar med ungdomar, arbetsmarknad, internationella utbyten och integration. Föreningen ska underlätta möjligheten för personer att skapa och genomföra samhällsförändrande och nyskapande projekt. Föreningen ska genom erfarenhets- och kunskapsutbyte fungera som en plattform där nybörjare såväl som erfarna projektledare ska kunna verka. Projektor vill arbeta för att skapa ökad delaktighet och aktivt ansvarstagande hos medlemmarna för hela föreningens verksamhet. I Projektor ska medlemmarna känna sig inkluderande i beslutsfattandet och uppmuntras att vara aktiva i föreningens strategiska arbete. Exempelvis genom att ställa frågor, väcka diskussioner och ta egna initiativ till medlemsaktiviteter men också verksamhetsutveckling i stort. Projektor vill arbeta för en trygg, trivsam, inspirerande och rolig arbetskultur och arbetsmiljö på hela SIP. Riktning för styrelsearbetet Föregående verksamhetsår skedde en ansvarsuppdelning mellan PIX och Projektor, där PIX tog över en stor del av ansvaret för de övergripande ekonomiska och juridiska frågorna i organisationen. Därigenom kommer stora delar av ansvaret för det administrativa och ekonomiska inte längre vila på Projektor. Detta är en medveten prioritering så att styrelsen i Projektor ska kunna arbeta mer fokuserat på kärnfrågorna, det vill säga att arbeta med verksamhetsutveckling, processledning, idégenerering och samverkan mellan verksamheter på SIP som jobbar med ungdomar, arbetsmarknad, internationella utbyten och integration. Styrelsen kommer under kommande verksamhetsår jobba med följande prioriteringar:»» Styrelsen arbetar med att generera nya projektansökningar samt att processleda förverkligandet av andras projektidéer.»» Styrelsens roll är att främja föreningen Projektors syfte och verka för att utveckla Nätverket SIP.»» Styrelsen tar initiativ till samverkansaktiviteter och internutbildningar som kan öka utbyte av idéer och erfarenheter mellan våra respektive verksamhetsområden.»» Styrelsen arbetar för att få andra utanför styrelsen att vilja ta ansvar, initiativ, bli delaktiga och involverade i varandras aktiviteter.»» Styrelsen ger alla, både utanför och inom styrelsen, plats att växa utifrån sina egna förutsättningar.»» Styrelsen är delaktiga i fastighetsutvecklingen som ligger i linje med såväl föreningens som Nätverket SIPs utvecklingsmål.»» Styrelsen ska verka för att alla ska må bra och tri- vas på Nätverket SIP. Samarbeten Samarbeten och nätverkande är viktigt för att vidareutveckla, sprida och förankra vår verksamhet. Projektor utvecklar därför ständigt nya samarbeten med olika organisationer och myndigheter. Vi kommer att fortsätta samarbeta med övriga föreningar inom Nätverket SIP, Arbetsförmedlingen, Växjö Kommun, Växjösommar, Försäkringskassan, Öppna Kanalen m.fl. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 4

80 Verksamhetsplaner för våra projekt Vi ska genomföra våra nya och pågående projektsatsningar och verksamheter. Dessa har egna verksamhetsmål som följer nedan. På ingång Projektet har gått in i sitt sista år med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Under 2015 kommer På ingång att arbeta med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för nyanlända ungdomar, i första hand hos föreningar och organisationer som erbjuder kultur, sport och fritid för unga och till viss del aktiviteter som vi själva arrangerar. Förening På ingång (projektets nystartade ungdomsförening) kommer att dela ut ett kuponghäfte årligen, med start i höst, som innehåller gratis prova-påaktiviteter för nyanlända. Det finansieras till 50 % av föreningarna och 50 % av Växjö kommun. Syftet med kuponghäftet är att kunna hitta en form för fortsatt verksamhet i På ingång efter att finansieringen tar slut i december Projektet väljer att ge ut det första häftet redan till hösten för att kunna vara ett stöd till ungdomarna som sitter i Förening På ingångs styrelse. Under sommaren kommer 25 personer ha feriearbetsplatser i projektet och fokusera på fritid, friluftsliv och engagemang. Till hösten hoppas även På ingång att kunna genomföra en internationell lunch med fokus på samhällsförändring och demokrati tillsammans med Globala Kronoberg. URBAN Detta är ett projekt som fokuserar på målgruppen unga på Araby. Vi har engagerat ett team av unga som bor i och utanför Araby där målet dels är att skapa aktiviteter som kan minska avståndet till arbetsmarknaden men också till skolan och utbildning, dels att tillsammans utveckla idéer för en ansökan till Europeiska Socialfonden. Vi utgår bland annat från metodiken från två förstudier som bedrivits inom Projektor 2014: Inung och Samhällsforskarna. Under våren 2015 kommer Urban och teamet att annonsera ut bland ungdomar att de kan vara med och förändra, genom att komma med egna idéer till en projektansökan (oavsett vad de har för bakgrund och språkliga kunskaper), de ska också få en bra ersättning både som tack och som morot för att på allvar få känna att deras tankar och idéer tas på allvar. Allt kommer att utmynna i en ansökan till ESF i sommar där man inkluderat unga från områden som till exempel Araby. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 5

81 Globala Kronoberg Under samarbetar Globala Kronoberg med tre kommuner: Växjö, Alvesta och Älmhult. I dessa kommuner arbetar vi främst med att hjälpa ungdomar att åka iväg som volontärer genom EU-programmet Erasmus+. Vi planerar att skicka iväg 10 ungdomar utomlands på volontärtjänst och ta emot 20 ungdomar i lokala verksamheter. Förutom det planerar vi följande projekt/aktiviteter: Ett GRUNDTVIG projekt där organisationer från sju olika länder utbyter erfarenheter och kunskaper med syftet att uppmuntra läsvanor och internationellt engagemang. Detta projekt påbörjades i november 2013 och avslutas i augusti Regelbundna träffar med information om möjligheter att komma och verka utomlands i blad annat skolor och arbetsförmedlingar. Ett ungdomsläger i sommar med temat utomhusaktiviteter med ungdomar från fem olika länder, samt en kurs under hösten 2015 för deltagare från fem olika länder som arbetar med ungdomar och utomhusaktiviteter. Kulturaktiviteter som bidrar till en bättre förståelse av olika kulturer i Kronoberg såsom: kulturella möten på Växjö bibliotek, fotoutställningen Att vara volontär på Palladium, en internationell lunch med fokus på samhällsförändring och demokrati samt en dokumentationsfilm om hur ungdomar som varit volontärer i efterhand tänker om sina upplevelser. Utbildning för ungdomar med temat Internationella möjligheter Vi har ansökt hos Allmänna Arvsfonden om projektet Funka i världen där vi vill fokusera på stötta ungdomar med funktionsnedsättning att delta i internationella projekt plus. Vi arrangerar även EVS-fika där alla organisationer som är inblandade i Erasmus+ i Kronoberg kan träffas för att utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar. Växjösommar - en del av Nätverket SIP:s sommarverksamhet Även i år kommer sommarverksamhet för ungdomar mellan år, att erbjudas feriearbete inom våra projekt. Sådan verksamhet har vi arrangerat sedan Projektet arrangeras i samarbete med Funkibator ideell förening, Grrl Tech samt Växjö kommuns satsning på feriearbete, Växjösommar. Målgrupp för verksamheten är främst ungdomar som har funktionsnedsättningar och ungdomar som är nya i Sverige. Verksamheten kommer också att involvera unga handledare som har varit i Sverige under en längre tid och har bra svenskakunskaper. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 6

82 Budget 2015 Intäkter Projektstöd och verksamhetsbidrag Globala Kronoberg På ingång Urban Sommarferieverksamhet kr kr kr kr Projektor förening Projektor förening kr Summa: kr Kostnader Projekt med förutbestämd/egen budget Globala Kronoberg På ingång Urban Sommarferieverksamhet kr kr kr kr Projektor förening Medlemsaktiviter Verksamhetssatsning Trycksaker Internetkostnader Bankkostnader Telefon Resor Revisor Övrigt kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa kr Summa: kr Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 7

83 Grrl Tech verksamhetsplan 2015/2016 Grrl Techs fokus kommer under året vara projektverksamhet. Men på samma sätt som tidigare verksamhetsår kommer Grrl Tech fortsätta att vara tillgängliga för att genomföra uppdrag i form av föreläsningar, medverka i olika kampanjer och kulturella evenemang. Vi vill också vara ett aktivt stöd till våra medlemmar som på olika sätt vill engagera sig för en ökad jämställdhet på bred front. Jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra allt vi gör! Det avslutade projektet På tal om 6 har som målsättning att efter projektet, genom Grrl Tech, kunna erbjuda fortbildning om normkritik till skolpersonal och även föreläsningar för ungdomsledare som jobbar inom organisationer och föreningar utanför skolan om hur de kan bli normkritiska förebilder. Grrl Tech arbetar tillsammans med Linnéuniversitetets Genusinstitution och Funkibator ideell förening med förstudien Få sex att funka. Målet med förstudien är att ta fram underlag baserat på erfarenheter och kunskap för att synliggöra behovet av normkritiska samtal kring sexualitet med utgångspunkt från kroppar som inte följer funktionsnormen. Genom att inte utgå ifrån funktionsnormen, utan istället erfarenheter från personer som kan betraktas som normbrytare kan vi bättre förstå alla människors sexualitet. Intentionen med förstudien är att stimulera intresse och skapa incitament för att få olika aktörer att se värdet av att hitta verktyg och metoder att tala om sexualitet, kropp, funktion och identitet på ett normkritiskt och inkluderande vis. Förstudien pågår under perioden till och med och ska resultera i en projektansökan för ett flerårigt genomförandeprojekt. Utlysningen startar den 7/ och besked beräknas i september. Projektetansökan kommer att innehålla en forsknings del som Linnéuniversitetet driver och Grrl Tech kommer att arbeta med att tillgängliggöra forskningen med audiovisuella nlinemetoder. Tillsammans med projektet På ingång kommer Grrl Tech att anornda en ungdomsaktivitet för nyanlända under prideveckan som äger rum i maj. Planen är kortfilm, fika och diskussion på temat relationer och kärlek eller sexuella rättigheter. Grrl Tech har också planer på att samarbeta med projektet Drömmarnas kontor genom att ställa upp som mentor inom jämställdhetsområdet. Projektet syftar till att hjälpa unga Växjöbor att förverkliga sina samhällsförändrande idéer, med stöd av mentorer i arbetslivet. Besked om projektets beviljande väntas under sommaren Grrl Tech kommer också bistå med kunskap om jämställdhetsanalys och jämställdhetsintegrering i Nätverket SIP s ESF-ansökningar på temat arbetsmarknad. Vad gäller externa samarbeten ska Grrl Tech fortsatt sitta med i Länsstyrelsens Kronobergs läns Jämställdhetsråd. Vi kommer att delta vid externa träffar och aktiviteter där vi har möjlighet att sprida kunskap och engagemang för jämställdhet och ett normkritiskt samhälle! Mail: Telefon Adress: Grrl Tech, Västergatan 8a, Växjö För mer information om Grrl Tech besök

84 Budget för 2015 Föreningen Intäkter: Från föregående år kr Utgifter: Marknadsföring och webb. Bankkostnader Förtäring vid styrelsemöten Resor representation Aktiviteter och övrigt kr kr kr kr kr Summa utgifter kr Projektet På tal om 6 Intäkter: Projektmedel Arvsfonden kr Utgifter: Återbetalning Arvsfonden icke-förbrukade projektmedel kr Summa utgifter kr Mail: Telefon Adress: Grrl Tech, Västergatan 8a, Växjö För mer information om Grrl Tech besök

85 2015 Verksamhetsplan Funkibator ideell förening Avser perioden mars mars Allmänt Det centrala i hela Funkibator är att allt ska syfta till att höja livskvalitén hos enskilda individer. Funkibator ideell förening ska fortsätta verka brett, spretigt och gränsöverskridande. Vi ska vara en förening inom funktionsnedsättning som kan erbjuda många olika sorters verksamheter där alla kan hitta något just för dem. Vi ska fortsätta arbeta med utvecklingsfrågor och sammanföra entreprenörskap med funktionsnedsättning med innovationer som resultat. Arbetsmarknad, utbildning och relaterat Arbeta för att etablera Funkisförmedlingen och en arbetsmarknadsverksamhet på ett sådant sätt att den blir oberoende av projektmedel. Genomföra det pågående Arvsfondsprojektet Funkisförmedlingen. Att utveckla befintlig arbetsmarknadsverksamhet uppåt det dubbla. Utveckla rehabiliterande verksamheter så som odlingar, djur, trolleri, fysisk aktivitet. Understödja befintliga och framväxande sociala affärsidéer. Fortsätta med sommarjobbsverksamheten. Fortsätta med att genomföra distanskursen ihop med Grimslövs folkhögskola. Ansöka om ett eller flera ESF-projekt. Eftersträva att bli medlemmar i EPR, European Plattform Rehabilitering. Ett Europeiskt nätverk av offensiva organisationer som på olika sätt arbetar med funktionsnedsättning. Nya verksamhetsområden Ansöka om tillstånd för att bedriva personlig assistans för att kunna erbjuda ett socialt alternativt jämte privata företag och myndigheter. Att ihop med olika intressenter och samarbetspartners starta ett hunddagis och arbeta för dess vidareutveckling.

86 Fritidsaktiviteter Utveckla och etablera fritidsaktiviteter. Arbeta i riktningen mot att erbjuda mer och mer öppen verksamhet. Fokusera på att erbjuda personliga och sociala sammanhang. Vara öppna för internationella samarbeten då dessa erbjuds. Starta upp utlåning/uthyrning kring införskaffad Zoomcamp. Fastighet Ta en ledande roll avseende förvärv och innehållsutveckling avseende fastigheten Aslög 1. Efter förvärv undersök möjligheterna av tillbyggnation. Föreningen Utveckla föreningens kanslifunktion mot att på sikt utveckla föreningens organisation och medlemsverksamhet till att gå från en regional förening till ett nationellt riksförbund. Bygg upp en mer komplett informationsgrund i form av webbsida, broschyrer och presentationsmaterial. Utveckla och etablera en media- och kommunikationsstrategi. Arbeta för att få ett regionalt ekonomiskt stöd. Se till att förenigen växer medlemsmässigt, FB-liks-mässigt, anställningsmässigt med mera. Utbilda och utveckla nya styrelsemedlemmar. Förändringsverksamhet - Att leva som vi lär Arbeta för att skapa samarbeten ihop med kompisorganisationer där gemensamma nämnare och intresse finns. Ha en ledande och drivande roll inom Nätverket SIP där Funkibator kan skapa pilotexempel och avgränsade tester som kan spridas vidare inom organisationen. Att vara en förening som bryter mot normer, strukturer, etablerade arbetssätt och gör lite tvärtom i jämförelse med samhället omkring oss. Att fortsätta skapa ett positivt klimat med fokus på möjligheter och lösningar. Att i regel säga ja i mycket större omfattning än nej. Att vara dörröppnare och främja enskilda individer att komma med i sociala sammanhang. Att verka för det informella och engagemangsstyrda.

87 2015 Ekonomisk budget Funkibator ideell förening Avser perioden 1 januari 31 december 2015 Intäkter Medel från föregående år Funkisförmedlingen Arvsfonden Funkisförmedlingen ESF-rådet Arbetsmarknadsverksamhet Funkibator förening Aktivitetshelg Träffis (fondmedel) Bil Donerade medel, knappförsäljning Övrigt Projekt eller verksamhetsmedel Funkisförmedlingen Arvsfonden Funkisförmedlingen ESF-rådet Distanskursen Grimslövs folkhögskola Arbetsmarknadsverksamhet Aktivitetshelg Träffis Övriga intäkter Växjö kommun ferieverksamhet Växjö kommun driftmedel förening Studieförbund verksamhetsbidrag kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Total summas kr

88 Kostnader Öronmärkta medel med särskilda budgetar Funkisförmedlingen Arvsfonden Distanskursen Grimslövs folkhögskola Aktivitetshelg Träffis Arbetsmarknadsverksamhet Personalkostnader Personal kansli Särskilda satsningar Volontär Fritid NP Medlemsaktiviteter Grön rehabilitering Administrativa kostnader för kansli Trycksaker Porto Resor Revisorskostnad Övrigt Bil årlig avskrivning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa kr k

89 Kommentarer Utöver befintliga medel i budgeten så finns det olika möjliga intäktskällor som kommer under året. Här är en lista över vad vi vet om: En ansökan om 5 Mkr för lokalstöd är inskickad till Allmänna arvsfonden. Besked kommer i maj/juni. ESF-projekt Funkisförmedlingen kommer att ansökas under mars Besked kommer i juni. Här kan det handla om en omsättning på 2 Mkr/år. Funkibator ansöker om tillstånd för att bedriva personlig assistans. Här kan det uppstå en ekonomi kring den nya verksamheten. Fondansökningar om totalt kr avseende grön rehabilitering är ivägskickade. Några av dem bör bli beviljade. Tre gånger så många fondansökningar kommer säkerligen att skickas iväg avseende djurverksamhet, fysisk aktivitet, uppbyggnad av datorspelslabb, aktivitetshelg med mera. Det är tänkbart att Funkibator under året kommer att ingå i något projektsamarbete där en ekonomi för nedlagt arbete finns.

90 Från: Sofie Fia Sjöstrand Skickat: den 24 juni :38 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Ansökan om föreningslån från Nätverket SIP Bifogade filer: Funkibator budget 2015.pdf; Funkibator verksamhetsplan 2015.pdf; Grrl Tech budget 2015.pdf; Grrl Tech verksamhetsplan 2015.pdf; Projektor verksamhetsplan + budget 2015.pdf; Ansökan om föreningslån Nätverket SIP (150624).pdf Hej, vi översänder här en ansökan om föreningslån från Nätverket SIP:s ideella organisationer; Funkibator förening, Projektor förening och Grrl Tech förening. I samband med denna ansökan vill vi också passa på att dela med oss av dom goda nyheterna att vi nu i juni köpt den fastighet (gamla Växjö glasmästeri) som vi ska göra ett kreativitets- och aktivitetshus av. Bilagas gör verksamhetsplaner och budgetar för de tre föreningarna. Önskas fler underlag skickar vi gärna det. Vi kommer gärna till er och berättar mer om vad lånet ska användas till samt våra planer för aktivitetshuset. Vänliga hälsningar, Sofie Sjöstrand -- Sofie "Fia" Sjöstrand Verksamhetsledare SIP Kansli: Direkt: E-post: Skype/chatt: sofiesjostrand Nätverket SIP, Infanterigatan 10, Växjö Facebook Twitter Vi har ny adress - Infanterigatan 10 i Växjö.

91 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att tillsammans med Alvesta kommun upprätta en gemensam översiktsplan. Bakgrund En gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner ska leda till en förstärkt samverkan, ekonomisk tillväxt och långsiktig hållbar utveckling. Kommungränser är administrativa gränser som sällan markerar naturliga skiljelinjer. Den regionala och mellankommunala nivån ökar i betydelse genom vidgade möjligheter för boende, arbete, utbildning, näringsliv och fritid. En gemensam översiktsplan ska bidra till att göra kommunerna starkare och bättre rustade att möta framtiden än var för sig. Växjö och Alvesta kommuner har ett ömsesidigt beroende för att fungera väl och utvecklas i en positiv riktning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 7 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att det ena huvudsyftet med översiktsplanen är att redovisa översiktliga strategier, inriktningar och strukturer för den fysiska planeringen såsom transportsystem, markanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv och besöksnäring i ett gemensamt helhetsperspektiv. Det andra huvudsyftet är att starta och lägga grunden för en långsiktig process, som leder till att de två kommunernas utvecklingspotentialer tas tillvara på ett sätt som sammantaget leder till nytta för båda. Vår gemensamma översiktsplan ska ha status och processas som en översiktsplan enligt plan- och bygglagen, men avgränsas till att behandla de områden där kommunerna har gemensamma intressen och utmaningar. En översiktsplan skapar förutsättningar för att tänka efter före och att se till helhet och sammanhang, snarare än att se till enskildheter. Den berättar inte i detalj hur kommunerna ska utvecklas, men anger mål och riktning för framtiden 10 (22)

92 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson gruppledare översiktlig planering Tel Kommunstyrelsen Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att tillsammans med Alvesta kommun upprätta en gemensam översiktsplan. Bakgrund En gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner ska leda till en förstärkt samverkan, ekonomisk tillväxt och långsiktig hållbar utveckling. Kommungränser är administrativa gränser som sällan markerar naturliga skiljelinjer. Den regionala och mellankommunala nivån ökar i betydelse genom vidgade möjligheter för boende, arbete, utbildning, näringsliv och fritid. En gemensam översiktsplan ska bidra till att göra kommunerna starkare och bättre rustade att möta framtiden än var för sig. Växjö och Alvesta kommuner har ett ömsesidigt beroende för att fungera väl och utvecklas i en positiv riktning. Det ena huvudsyftet med översiktsplanen är att redovisa översiktliga strategier, inriktningar och strukturer för den fysiska planeringen såsom transportsystem, markanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv och besöksnäring i ett gemensamt helhetsperspektiv. Det andra huvudsyftet är att starta och lägga grunden för en långsiktig process, som leder till att de två kommunernas utvecklingspotentialer tas tillvara på ett sätt som sammantaget leder till nytta för båda. Vår gemensamma översiktsplan ska ha status och processas som en översiktsplan enligt plan- och bygglagen, men avgränsas till att behandla de områden där kommunerna har gemensamma intressen och utmaningar. En översiktsplan skapar förutsättningar för att tänka efter före och att se till helhet och sammanhang, snarare än att se till enskildheter. Den berättar inte i detalj hur kommunerna ska utvecklas, men anger mål och riktning för framtiden. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

93 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Planeringschefen För kännedom Alvesta kommun Region Kronoberg Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen beslutar att styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen ska vara en del i det framtida stadsplaneringsarbetet, samt uppdrar till kommunchefen att inkorporera styrdokumentet i det interna processarbete som kommunchefen har initierat. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i 84/2015 hemställt åt kommunstyrelsen att anta styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen som en del i kommunens stadsplanering. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har genomfört en kartläggning (se rapporten Kartläggning av bostadsnära spontanytor, Växjö stad ) av bostadsnära spontanytor. Baserat på slutsatserna i denna kartläggning har kultur- och fritidsnämnden tagit fram ett förslag på riktlinjer till kommunstyrelsen för spontanytor i stadsplaneringen. 15 (22)

95 Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö stad VÄXJÖ KOMMUN, KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN den 20 maj 2015

96 Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö stad Kartläggning av bostadsnära spontanytor Innehåll BAKGRUND... 2 INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 METOD... 3 URVAL... 3 AVGRÄNSNINGAR... 3 DEFINITIONER... 4 SPONTANIDROTT... 4 SPONTANIDROTTSPLATS... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 BARNS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 UNGDOMARS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 VUXNAS FÖRYTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 5 ÄLDRES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER... 5 PLANERING AV SPONTANIDROTTSPLATSER... 5 UPPLEVELSEVÄRDEN... 6 LOKALISERING... 7 HELHET... 7 SAMARBETE... 8 BARRIÄRER... 8 BEFINTLIGA SPONTANYTOR... 9 ARABY... 9 EVEDAL, KRONOBERG HOV HOVSHAGA HÖGSTORP NORR NORREMARK RÄPPE SANDSBRO SÖDER TELEBORG VÄSTER ÖJABY ÖSTER ANALYS FÖRSLAG TILL UTVECKLING

97 Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen har av dåvarande fritidsnämnden fått i uppdrag att kartlägga bostadsnära spontanytor i Växjö stad. Miljöer för spontanidrott skapar sociala mötesplatser och främjar fysisk aktivitet och folkhälsa. Avståndet och tillgängligheten från bostaden till en anläggning har en avgörande betydelse för om människor är fysiskt aktiva eller inte. Forskning visar att ju fler anläggningar det finns i ett bostadsområde eller i dess närhet, desto högre sannolikhet att de boende är regelbundet fysiskt aktiva. Ett flertal medborgarförslag har pekat på önskemål och behov av fler spontanytor och näridrottsplatser. Inledning Dagens samhälle motverkar ofta fysisk aktivitet och främjar en stillasittande livsstil genom utformningen av våra städer och landskap, minskade krav på fysisk aktivitet i arbetslivet och dagens teknik. Fler och fler forskare, samhällsplanerare och politiker inser betydelsen av den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet och behovet av miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil. För att påverka den långsiktiga utvecklingen krävs insatser som förbättrar den byggda miljön. Dessa insatser har också bättre förutsättningar att nå en större del av befolkningen och är ett mer realistiskt alternativ till att främja rörelse hos de minst aktiva samhällsgrupperna. Hela samhället inte minst kommuner och landsting har mycket att vinna på att skapa goda möjligheter för fysisk aktivitet. Sjukdomsbördan relaterad till fysisk inaktivitet orsakar samhället stora förluster i form av kostnader för sjukvård och produktionsbortfall, vilket uppskattas till 6 miljarder kronor per år i Sverige. Fysisk inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Det har konstaterats att var fjärde svensk befinner sig i riskzonen och rör sig så lite att det kan medföra ohälsa och för tidig död. Det enda som kan förbättra hälsan för denna grupp är ökad motion och fysisk aktivitet. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet av måttlig intensitet som utförs dagligen i 30 minuter eller minst högintensiv aktivitet tre gånger i veckan. För barn är rekommendationen 60 minuter varje dag och bör inkludera både måttlig och hög intensitet. Aktiviteten kan delas upp på flera pass under dagen och bör vara så allsidig som möjligt. Forskning visar att närliggande platser för fysisk aktivitet, motion och rekreation är mycket viktiga för att skapa goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Några framträdande slutsatser är: Parker och grönområden har stor betydelse för fysisk aktivitet utomhus. Frågor som rör natur och grönytor har generellt sett haft en låg prioritering i samhällsplaneringen. Kombinationen av fysisk aktivitet och naturupplevelser har stor potential för förebyggande och behandlade arbete när det gäller att främja mental hälsa. Parker och grönområden i tätortsmiljöer har en framträdande roll i det här arbetet. Sambandet mellan tillgänglighet till stödjande miljöer för fysisk aktivitet till exempel parker, grönområden, anläggningar för motion och rekreation och människors aktivitetsnivå verkar följa ett dos responsförhållande. Det innebär att ju fler stödjande miljöer, platser och anläggningar det finns i ett område, desto högre sannolikhet är det att de som bor i området är regelbundet fysiskt aktiva. I USA har motsvarigheten till Statens folkhälsoinstitut i Sverige funnit att det är möjligt att öka andelen människor som motionerar med 25 procent genom att skapa eller förbättra närbelägna platser och anläggningar för motion och rekreation. Vardagsaktiviteter som leder till fysisk aktivitet kan ge lika goda hälsoeffekter som en mer målmedveten och organiserad fysisk träning. Dessutom är de vardagliga fysiska aktiviteterna lättare att komma igång med, integrera i vardagsrutinerna och upprätthålla. Sammanfattningsvis är det således så att förutsättningarna till att utöva spontanidrott i en kommun eller ett bostadsområde är nära förknippat med tillgången till grönområden och bostadsnära naturmark. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

98 Syfte Syftet med kartläggningen är att visa på hur spontanytorna är fördelade inom Växjö stad för att få en överblick i vad medborgarna erbjuds idag och även visa på eventuella utvecklingsmöjligheter. Kartläggningen ska utgöra en del i den plan för strategisk anläggningsförsörjning som ska tas fram för idrotts- och friluftsanläggningar i Växjö kommun. Mål Målen med kartläggningen är att får en överblick över: De ytor med särskilda installationer/utrustning som finns avsedda för spontanidrott och vilka ytskikt de har De aktivitetsytor som finns utöver de med särskilda installationer som ändå används för olika former av fysisk aktivitet och vilka ytskikt de har Vilka ytor som går att använda året om Användbarhet och tillgänglighet för ytorna/anläggningarna, samt hur enkelt det är att ta sig dit Vilka målgrupper som använder spontanyrorna, samt eventuell anpassning för specifik målgrupp Vilka ytor som i framtiden skulle kunna användas till spontanidrott Metod Den faktiska kartläggningen har skett genom samarbete med utbildningsförvaltningen (dåvarande skol- och barnomsorgsförvaltningen) samt tekniska förvaltningen tillsammans med de kommunala bostadsbolagen. De har alla bidragit med information om vilka spontanytor som finns inom respektive område idag och vilka behov och möjligheter som finns. Ett flertal besök på olika platser i Växjös stadsdelar har också genomförts för att få en tydlig bild av befintliga ytor, behov och möjligheter. För att skapa en väl underbyggd rekommendation inför framtiden har stor vikt lagts vid forskning kring behovet av spontanidrottsplatser och trender inom fysisk aktivitet, motion och träning. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Urval Samtliga Växjös stadsdelar har setts över i denna kartläggning men vi har valt att enbart se till spontanidrottsplatser som är kommunalt ägda alternativt ägda av de kommunala fastighetsbolagen, Vidingehem, Växjöbostäder 1 (före detta Hyresbostäder och Växjöhem) och Vöfab. Vi har även valt att se till ytor ägda av Arenastaden i Växjö AB, Co-fastigheter och Vidéum. Avgränsningar Denna kartläggning innefattar planlagda ytor avsedda för fysisk aktivitet eller som ofta används för ändamålet, utan krav på särskilda installationer/utrustning för specifika idrotter. Lekplatser, badplatser, skogspartier, spår och leder innefattas inte av denna kartläggning. I Växjö stad finns också ett antal privatägda bostadsbolag som också har ytor för spontanidrott. Dessa ytor omfattas dock inte i denna kartläggning. 1 Hyresbostäder och Växjöhem ombildades under kartläggningens gång till ett gemensamt bolag, Växjöbostäder, i rapporten används Växjöbostäder som benämning.

99 Definitioner Att definiera vad spontanidrott och därmed även spontanidrottsplatser är inte helt enkelt. Nedan beskrivs de definitioner som valts för denna kartläggning. Spontanidrott Spontanidrott har två övergripande dimensioner lek och egenorganiserad. Den kan vara idrottsliknande dock utan att helt och hållet följa alla givna regler och dokumentationskrav av resultat. Spontanidrotten innebär ibland eller ofta att aktiviteten utförs i vanliga vardagskläder men den kan också vara planerad motion i syfte att förbättra hälsan och utföras i speciella träningskläder. Aktiviteterna är ofta nära förknippade med friluftsliv och naturbaserad rekreation men kan även utföras i miljöer med hårdgjorda ytor. I denna kartläggning ser vi spontanidrott som synonymt med fysisk aktivitet utanför föreningsdriven eller kommersiell verksamhet. Spontanidrottsplats Spontanidrottsplats definieras som en permanent yta belägen i eller i rimlig närhet av boendemiljö och är lätt att nå. Platsen är utformad för många olika former av fysisk aktivitet. Ytan kan vara mark, vattenrelaterad eller under tak, den kan också vara integrerad i park- och stadsmiljö. Platsen är öppen för alla människor och är varken avgiftsbelagd eller reserverad för föreningsdriven aktivitet. Denna kartläggning innefattar planlagda ytor avsedda för fysisk aktivitet eller andra ytor som ofta används för ändamålet, med eller utan särskilda installationer för specifikt ändamål. Därför används fortsättningsvis begreppet spontanyta istället för spontanidrottplats i rapporten. Exempel på spontanytor som omfattas av kartläggningen är tennisbanor, fotbolls-, basket- och beachvolleybollplaner, kulananläggningar och andra näridrottsplatser, öppna ytor i parkområden, styrketräningsplatser, isbanor, cykelparker, skateramper, mountainbikebanor, pulkabackar samt övriga planlagda aktivitetsytor som används för olika former av spontanidrott. Förutsättningar för ett aktivt liv Beroende på ålder, fysiska och mentala förmågor har människan olika förutsättningar för ett aktivt liv. Nedan ges en beskrivning av dessa förutsättningar och trenderna inom respektive område lyfts fram. Barns förutsättningar för ett aktivt liv Barn rör sig betydligt mer när de är utomhus än inomhus där stillasittande aktiviteter ofta är i fokus. Tyvärr är det så att trenden visar att barnen tillbringar allt mindre tid utomhus, övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt och även den mentala ohälsan ökar. Barn har sämre förutsättningar att på egen hand ta sig till olika platser för lek och rekreation än vad vuxna har, bland annat på grund av hög trafikvolym och höga hastigheter på motorfordon samt ökat avstånd till utbud. Forskning visar på att åtgärder som ökar tryggheten och säkerheten i barnens närmiljö ökar barns utomhusvistelse men det krävs också att de olika ytorna är sammanhängande och spännande för att attrahera barnen och för att ge goda förutsättningar för att på egenhand upptäcka och utforska sin närmiljö vilket är mycket viktigt för barns oberoende, personliga utveckling och rörelsevanor. Även om möjligheterna för barns fysiska aktivitet har minskat de senaste 40 åren med anledning av samhällsutveckling där alltmer av barnens vardag och fritid institutionaliserats och organiserats kan man dock se en annan trend under de senaste åren. Spontanidrotten har börjat ta ny mark bland annat genom skateboard, inlines och cykel. Barn och unga tycker om platser där de kan utöva aktiviteter, som är naturrelaterade samt estetiskt tilltalande. Ungdomars förutsättningar för ett aktivt liv Under ungdomsåren minskar den fysiska aktiviteten markant i jämförelse med barnåren. När det gäller ungdomarnas träningsvanor har det skett en polarisering där de som regelbundet sysslar med fysisk aktivitet gör det ofta och mycket medan de som inte är fysiskt aktiva blir alltmer stillasittande. Även bland ungdomar har haft en dramatisk minskning av spontanidrott genom åren men även här har intresset ökat de senaste åren. Bland ungdomarna är det framförallt skateboard, inlines, bmx och parkour samt anläggandet av näridrottsplatser som Kartläggning av bostadsnära spontanytor

100 bidragit till ökningen. Filmer med våghalsig akrobatik på internet inspirerar fler att bli aktiva. Vintertid är det populärt att åka skridskor, pulka och längdskidor. Vuxnas förytsättningar för ett aktivt liv Minskningen av fysisk aktivitet fortsätter efter ungdomsåren in i vuxenåldern. Socioekonomiskt svaga grupper och de med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva och har en högre sjukdomsbörda än andra grupper, dessutom nyttjar de grönområdena i mindre utsträckning än övriga grupper. I den tidiga vuxenåldern har de flesta fortfarande en god hälsa och fysisks kapacitet, men tidsbrist och andra prioriteringar bidrar till att många minskar sin totala fysiska aktivitet. Här har bland annat kommunerna och idrottsföreningarna viktiga roller för att underlätta för motionsutövning och spontanidrott. Äldres förutsättningar för ett aktivt liv Förmågan hos äldre människor att ta sig till olika platser och för att utöva fysiska aktiviteter varierar stort. Generellt medför dock stigande ålder försämrad muskelstyrka, balans och reaktionsförmåga. Detta ställer stora krav på att byggda miljöer utformas för att stimulera oberoende liv och utomhusvistelse för äldre, trygghet och säkerhet är avgörande. Andra faktorer som främjar utevistelse och fysisk aktivitet hos äldre är bland annat den sociala sammanhållningen i bostadsområdet, en varierad markanvändning och mångfald av närliggande utbud, promenadvänlighet och tillgång till närnatur. Förutsättningar för ett aktivt liv för personer med funktionshinder Den generella kunskap som finns om betydelsen av fysisk aktivitet gäller även personer med någon form av funktionshinder. Att röra på sig kan vara nödvändigt för att bevara den hälsa som finns och för att inte förvärra en redan uppkommen skada eller sjukdom. Någon enhetlig anpassning för funktionshindrade går inte att genomföra för alla med någon form av nedsättning, då begränsningarna hos dessa personer är väldigt olika. Detta innebär att personer med vissa former av funktionshinder har särskilda svårigheter i den byggda miljön då den ofta är planerad och utformad för människor utan funktionsnedsättning. Det krävs god planering för att undanröja detta problem, det är en mänsklig rättighet att kunna ta del av och använda alla samhällsfunktioner. Nära, tillgängliga och användbara spontanidrottsplatser för personer med funktionsnedsättning är extra betydelsefullt eftersom de ofta har sämre mobilitet än vad andra grupper har. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Planering av spontanidrottsplatser Idag är trenden sådan att det ställs stora krav på att när som helst och var som helst kunna utöva fritidsaktiviteter och ha ett socialt liv. Intresset för ett individualiserat idrottande ökar alltmer och detta är något som måste tillgodoses. Dessutom finns allt fler intresseinriktningar i dagens diversifierade samhälle som måste tillfredställas och jämkas samman, vilket ställer stora krav på det offentliga rummet. En tydlig trend idag är att vi bygger för en alltmer högpresterande idrott genom anläggningar med allt högre standard. Prestigarenorna förväntas ofta locka stora evenemang och i förlängningen inkomster åt staden. Ofta används dessa arenor i städernas marknadsföring utåt. Det är dock få städer som i dessa sammanhang skryter med att de har god tillgänglighet till fritidsaktiviteter och grönytor i bostadsområdena. Trots att det är faktorer som social service, trygghet och utbudet av fritidsaktiviteter som väger tungt när livskvaliteten för medborgarna i städer eller kommuner rankas. Tyvärr är det dessutom långt ifrån alla som kan ta del av dessa fina anläggningar. För att slå vakt om idrottens tillgänglighet bör vi därför skapa en kompletterande trend som sätter idrottens sociala och hälsomässig värden i förgrunden. Detta genom att göra det enklare att ta sig in på idrottens fält. Vi måste arbeta för att göra idrotten mer attraktiv för så många som möjligt. För att uppnå detta bör vi väva in idrotten och den fysiska aktiviteten med den byggda miljön. Den fysiska översikts- och detaljplaneringen samt även designen av idrottsanläggningarna har betydelse för om människor kan känna sig uppmuntrade och inbjudna. Om vi lyckas kombinera ett brett 5

101 idrottande i befolkningen utifrån lekens och det sociala mötets värdegrund med de rent idrottsliga prestationerna och framgångarna så samverkar dessa två och bidrar till en positiv utveckling för samhället i övrigt. Viktig att komma ihåg är att det inte bart är gröna ytor som inbjuder till fysisk aktivitet och välbefinnande utan många uppskattar hårda urbana, traditionella stadsmiljöer och finner dessa minst lika inbjudande. Därmed är en variation mellan dessa två att föredra. Upplevelsevärden Bara för att det finns gröna ytor och spontanidrottsplatser betyder det inte per automatik att de är attraktiva och används flitigt. Grundprincipen är att miljöerna behöver vara sammanhängande, trygga men ändå spännande. Växjö kommuns grönstrukturprogram lyfter fram tio olika upplevelsevärden som människor särskilt uppskattar när de besöker en park eller ett grönområde. Åtta av dessa värden har identifierats genom forskning som genomförts de senaste 20 senaste åren kring grönområdens kvalitet, innehåll och egenskaper. Utöver dessa lades till ytterligare två värden i Grönstrukturplanen vilka bedömts som särskilt intressanta utifrån Växjös förutsättningar. Frihet och rymd: Landskap och platser med öppna vyer och utblickar. Öppna kulturlandskap, utblickar över vatten eller utsikt från höjder. Känsla av frihet. Skogskänsla: Sammanhängande större skogsområden där man kan ta långa promenader och vandra i timmar. Känslan av att träda in i en annan värld, där man lämnar staden bakom sig. Framförallt naturens ljud. Rofylldhet: Lugn, trygg oas och avskildhet. Naturens ljud överväger med t.ex. vindsus, vattenporl och fåglar. Städat, välskött. Vildhet: Vildvuxet och till synes orört där man kan känna fascination inför det vilda. Naturen eller växtligheten som tagit överhanden. Ofta flerskiktad vegetation med tidvis rik markflora. Kan vara ett mindre område men tyst och lugnt, naturens ljud överväger. Stora stenar, slingrande stigar, mystik som lockar till upptäcktsfärder. Artrikedom: Mångfald och myller. En variation eller ett överdåd av träd, buskar och blommor. Såväl skapat och anlagt som naturligt och friväxande. Rikt insekts- och fågelliv. Kan vara knutet till vissa årstider som t.ex. ett hav av vitsippor. Samvaro: Folkliv, kvällsliv, intensivt och nöjen. Centralt i staden är de ofta belysta, välskötta och utsmyckade och har likhet med stadens torg. I stadens utkant utgörs de av givna samlings- och mötesplatser som t.ex. etablerade picknick-/grill- eller festplatser. Lekfullhet: Robust miljö som tål och inspirerar till lek i olika former. Möjlighet att kunna förändra. Öppna platser. Tryggt och omgärdat. Oömma växter, buskar att gömma sig i. Skapade lekplatser men också skyddade bostadsnära naturmiljöer. Kulturhistoria: Platser och landskap med kulturprägel. Fornlämningar, stengärdesgårdar, gamla träd, platsbildningar. Platser som berättar en historia eller har en stor betydelse för stadens och stadsbornas identitet. Allmänningen: Stora öppna ytor, ofta med klippt gräs, utan bestämd användning. Viss avskildhet och avgränsat mot vägar och bebyggelse. Robust och tålig miljö för liv och rörelse. Bjuder in till t.ex. bollspel, kubb, picknick, is-spolning eller större konserter. Skalan kan skifta från bostadsområdets mindre yta till ytor för en större samling människor. Friluftsliv och aktivitet: Områden särskilt viktiga för friluftsliv, motionsaktiviteter och strapatser i naturen. Ofta större friluftsområden med elljusspår, leder, ridvägar, badplatser, idrottsanläggningar, bryggor, stränder. Vatten eller en varierad och utmanande natur en viktig del. Känsla av trygghet, god tillgänglighet och viss information vid entréplatser. Viktigt att tänka på i planeringen är att skapa en variation mellan ensidigt och blandat. Det är på många sätt bra med platser som skapar möten mellan olika grupper, det skapar tryggare och mer levande miljöer. Fördelaktigt är också om platsen kan utnyttjas stora delar av dygnet. I blandade miljöer ökar chansen till att man blir inspirerad av att utöva fysisk aktivitet och om vi ser andra som aktiverar sig kan vi påverkas och inspireras. Det finns dock Kartläggning av bostadsnära spontanytor

102 tillfällen när det inte känns tryggt att olika grupper möts, det måste finnas platser där en viss grupp känner sig fredad. Yngre barn behöver ytor som inte domineras av äldre barn. Ungdomar behöver platser där de kan aktiverar sig utan vuxnas kontroll. Flickor behöver ytor där det är de som sätter ramarna och reglerna. Spontanfotbollsspelarna behöver ytor som inte kan bokas upp av föreningsidrotten. Vi kan med hänvisning till ovanstående slå fast att attraktiva, rena och trygga miljöer är viktiga för fysisk aktivitet. Faktum är att dessa platser dessutom bidrar till att öka tryggheten i stort. Det har visat sig att i områden som har rustats upp och där platser för möte och fysisk aktivitet skapats har vandalismen sjunkit och rent av försvunnit. Viktigt är dock att inte dra det här med trygghet och säkerhet till sin spets. I Sverige har vi sett en tendens till att vi med formalistiska säkerhetsföreskrifter och stel planering skapat tillrättalagda miljöer som inte ger utrymme för barn/människors egen kreativitet. Det är inte de mest estetiska och säkra miljöerna som är mest attraktiva bland barn och ungdomar. Det krävs flexibilitet och det kan vi bland annat uppnå genom att låta barn och ungdomar medverka. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till säkra och utvecklande miljöer, rörelsefrihet, utmaningar och trygghet. Lokalisering Platser för spontanidrott bör vara belägna i närheten till boendemiljö, skola, barnomsorg, äldreomsorg samt parker och grönområden. Dessutom bör man också beakta faktorer som trafiksäkra anslutningar, hur naturmiljön ser ut, tillgänglighet (även för funktionsnedsatta), naturtypografi och väderkänslighet. Det ska finnas belysning och platsen ska ha god överblickbarhet från omgivande fastigheter. Platsen ska vara väl integrerad med övrig bebyggelse och rörelsestråk. En målsättning kan vara att alla ska ha tillgång till någon form av yta för spontanidrott inom 300 meter från bostadsadressen, i de fall detta inte är möjligt ska det i alla fall finnas inom rimligt gång- eller cykelavstånd, 1 respektive 3 kilometer. Det går att öka tillgängligheten till och användningen av friytor, rekreationsområden och idrott i ett område utan att tillföra ny friyta. Exempelvis genom att förbättra gångstråk, bygga bort barriärer, minska biltrafik och hastigheter, förbättra belysning med mera. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö kommuns Grönstrukturprogram lyfter fram vikten av närheten till grönytor av olika slag. För att ett grönområde ska besökas ofta måste det vara lätt att nå från bostaden. Forskning har visat att 300 meter till fots är den längsta sträcka som de flesta är beredda att ta sig i vardagen till en mindre park eller naturområde. Är avståndet längre besöker man området mer sällan. Till ett större friluftsområde kan man tänka sig att gå 1-2 kilometer. Tar man cykeln kan man tänka sig en sträcka på ca 3 kilometer. Bland andra rekommenderar Folkhälsomyndigheten att det inom 50 meter från bostaden bör finnas ett mindre grönområde med bland annat lekplats de minsta barnen. Studier visar att barn i skolåldern tillbringar mycket tid i sitt bostadsområde, ofta inom en ganska snäv radie från bostaden. I många områden råder en geografi så kallad bundenhet bland barn och unga. Detta innebär att det finns ett stort behov av miljöer för fysisk aktivitet i bostadsområdena. I områden med förhållandevis låg socioekonomisk status sker en stor andel av den fysiska aktiviteten i oorganiserad/spontan form. Detta betyder att efterfrågan på näridrottsplatser och andra stödjande miljöer för fysisk aktivitet är stor i dessa områden. Kopplingen mellan skola och fritid är betydelsefull. I denna har de skolnära näridrottsplatserna en viktig funktion. Ungdomarna lär sig använda idrottsplatsen och integrerar den i sitt dagligrum. Helhet Den ultimata spontanidrottsplatsen ska erbjuda fysisk aktivitet men också glädje, spänning, social kontakt, avspänning och naturupplevelse. Platsen ska därmed tillfredsställa många olika grupper och mänskliga behov. Områden som innehåller många upplevelsevärden och stimulerar många olika aktivitetsformer gynnar de flesta människor och grupper. Ett varierat och tillgängligt stadsrum är helt avgörande för att skapa liv och rörelse, medan enformiga och stängda miljöer motverkar detta. Det mest fördelaktiga är om ytorna kan användas året om, även om aktiviteterna varierar. 7

103 Samarbete När människors idrottande flyttar ut från de traditionella arenorna och behovet av ytor för spontanidrottande ökar måste offentliga projekt och privata initiativ ses som komplement till varandra. För att strategiskt kunna arbeta med detta krävs ett nämnds- och förvaltningsövergripande samarbete. Detta för att möjliggöra att fritidsfrågorna finns med redan tidigt i planeringsstadiet vid exempelvis planering av nya områden och förtätning i staden. Planarkitekter och kultur- och fritidsstrateger måste samarbeta för en bättre helhetssyn i samhällsplaneringen. Dessutom är det viktigt att ta tillvara den styrka och kompetens som finns i olika lokala föreningar såsom bostadsrättsföreningar, Smålandsidrotten, idrottsföreningar och andra intresserade grupper. Exempelvis kan en multiarena vid en skola användas av eleverna på skoltid medan allmänheten kan nyttja den på eftermiddags och kvällstid. Traditionella idrottshallar skulle kunna kompletteras ned ytor för individuell motion och träning för att locka fler användare. Frågor som rör spontanidrott och ökad rörelse på offentliga platser bör synas i förvaltningsövergripande strategier. Tillsammans bör frågor diskuteras som i stadsplaneringen kan sporra till fysisk aktivitet och som kan bidra till ökad trygghet, bättre hälsa för alla, ökad rörlighet för barn och unga etcetera. Om man som kommun ska kunna arbeta långsiktigt med hållbar och attraktiv kommunutveckling är det avgörande att man har klart för sig hur befolkningens välbefinnande hänger ihop med utveckling och bevarande av den byggda miljön. Barriärer Det finns flera orsaker till att vi inte tillämpar så mycket fysisk aktivitet som vi borde. De vanligaste barriärerna är bilar och andra motorfordon kör för fort, trafikvolymen är för stor, att man är orolig för att drabbas av brott, att belysningen är bristfällig, att man inte har tillgång till anläggningar för motion eller rekreation och att det saknas gång- och cykelbanor. Dessutom har frågor som rör naturen och grönytorna generellt sett varit lågt prioriterade trots att grönområden och annan bostadsnära natur har stor betydelse för möjligheten till fysisk aktivitet utomhus. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

104 Befintliga spontanytor Nedan visas sammanställningar i matrisform av de spontanytor som finns i Växjö stad. För att kunna visa på fördelningen av ytorna presenteras de områdesvis. Ytorna är även karterade i GIS-kartan och kommer när allt är klart att publiceras i handläggarkartan för alla användare. Valda delar kommer även att finnas tillgängliga som information för medborgarna via Växjö kommuns hemsida. Pulkabacke Fotboll Näridrottsplats Basket Bordtennis Isbana Beachvolleyboll Tennis Styrketräning Boule Skateramp/skatepark Parkour Bouldering Frisbeegolf Övrig planlagd yta Belysning finns Araby Antal invånare Prognos personer personer Placering Araby park arena x x x x Arabyparken x x x x x Hjalmar Petris väg x x Centrumskolan x x x x Höstvägen/Sommarvägen x x Kartläggning av bostadsnära spontanytor Kommentarer Araby park arena Beachfotbollsplan, multiarena med konstgräs. Belysning finns på samtliga ytor. Arabyparken parken är upplyst kring gång- och cykelvägar vilket även lyser upp spontanytorna något. Fotbollsplanen har gräsunderlag. Hjalmar Petris väg grusfotbollsplan med belysning, möjligt att åka pulka i slänten ner mot Arabyparken. Centrumskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Höstvägen/Sommarvägen Multiarenan har asfaltsunderlag och belysning. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på skolgården medan kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för driften av ytorna utanför Araby Park Arena och tekniska förvaltningen ansvarar för ytorna i Arabyparken samt den stora grusplanen vid Hjalmar Petris väg. Spontanytorna på Höstvägen/Sommarvägen ligger under Växjöbostäders ansvar. 9

105 Evedal, Kronoberg 2 Antal invånare Prognos personer 283 personer Placering Evedal x x x Kommentar Evedal tennisbana med asfaltsunderlag, stor öppen grusyta och fler öppna gräsytor. Drift Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för driften på Evedal. Hov Antal invånare Prognos personer personer Placering Klarinettvägen x x Norregårdskolan x x Pilbäckskolan x x x x x Seminarievägen x x Skogslyckevägen x Spetsamossen x x x Tomtabacken x Kommentarer Klarinettvägen mindre grusfotbollsplan med små mål för bollspel, ytan har belysning. Här finn sockså en öppen asfalterad yta som kan användas till olika former av spontanidrott. Norregårdskolan Stor grusfotbollsplan med tillgång till sex mål, här finns också en öppen gräsyta samt längdhopp och kastyta med rödgrusunderlag. Pilbäckskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Den större grusfotbollsplanen norr om skolan spolas till is på vintern har belysning på ena långsidan. Den mindre fotbollsplanen på skolgården har också grusunderlag. Seminarievägen grusfotbollsplan med belysning, basketkorg med grusunderlag. Skogslyckevägen mindre grusfotbollsplan med små mål för bollspel, planen är helt igenväxt med ogräs. Spetsamossen Cirkusfotboll (stor rund yta med många fotbollsmål), både fotbollsytan och skateparken har belysning, stora gräsytor finns för diverse aktiviteter. Tomtabacken pulkabacke med belysning Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av spontanytorna på Klarniettvägen, Skogslyckevägen, Spetsamossen och Tomtabacken. Växjöbostäder sköter driften av fotbollsplanen på Seminarievägen. 2 Området ligger utanför Växjö tätort men är av betydelse för befolkningen inom tätorten och har därför inkluderats Kartläggning av bostadsnära spontanytor

106 Hovshaga Antal invånare Prognos personer personer Placering Björnbärsvägen/Vallmästarevägen x x Frustuguvägen x x Gustavslundskolan x x x x x Hovshagaskolan x x x x Kapellvägen x Lugnets park x x Merkuriusvägen x Novembervägen x Påskvägen x x x Slottsbrovägen x Uranusvägen x x Vasavägen x Östra Lugnets skola x x x x x Kommentarer Björnbärsvägen asfaltsyta och grusfotbollsplan med belysning. Frustuguvägen grusfotbollsplan med belysning och en basketkorg med asfaltsunderlag. Gustavslundskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarenan har asfaltsunderlag, fotbollsplanen har grusunderlag. Övriga ytor består bland annat av asfaltsytor, gräsytor och bollplank. Hovshaga skolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. På skolgården finns två fotbollsytor med grusunderlag varav den ena omgärdas av en sarg. Kapellvägen Pulkabacke Lugnets park grusyta med mindre fotbollsmål samt stora gräsytor. Merkuriusvägen gräsyta med ett fotbollsmål Novembervägen grusfotbollsplan med belysning Kartläggning av bostadsnära spontanytor Påskvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is på vintern. Slottsbrovägen gräsyta för fotboll Uranusvägen gräsyta för dagvattenhantering som kan användas för bollspel, små mål finns. Östra Lugnets skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarena med konstgräsunderlag. Övriga ytor består bland annat av en mindre grusyta som spolas till is på vintern samt asfaltsytor. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området. Tekniska förvaltningen ansvarar för spontanytorna vid Björnbärsvägen, Frustuguvägen, Kapellvägen, Lugnets park, Merkuriusvägen, Novembervägen, Påskvägen, Slottsbrovägen och Uranusvägen. 11

107 Högstorp Antal invånare Prognos personer personer Placering Björktrastvägen x Högstorpskolan x x x x x x Skansvägen x Svanvägen x x Talgoxevägen x Törnsångarevägen x x Vildgåsvägen x x Kommentarer Högstorpsskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Fotbollsplanerna har gräsunderlag. Övriga ytor består bland annat av löparbanor, längdhoppsgrop, asfaltsytor och bollplank. Tennisbanan saknar nät, används idag för landhockey. Svanvägen gräsyta. Talgoxevägen grusfotbollsplan med belysning. Törnsångarevägen gräsfotbollyta Vildgåsvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is på vintern. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Högstorpskolan medan tekniska förvaltningen ansvara för driften på övriga spontanytor inom området. Norr Antal invånare Prognos personer personer Placering Pär Lagerkvists väg x x Fagrabäckskolan x x Kristina Nilssons väg x x Lillestadskolan x x x x Teknikum x x Kommentarer Fagrabäckskolan stora gräsytor, tre tennisbanor med asfaltsunderlag, löparbanor, längdhoppsgrop och asfaltsytor Lillestadskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. De övriga ytorna består bland annat av löparbanor, bollplank, kastyta, asfaltsytor och gräsfotbollsplan (en igenväxt grusfotbollsplan). Kristina Nilssons väg fotbollsplanen har gräsunderlag. Teknikum tre tennisbanor med asfaltsunderlag Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av pulkabacken och fotbollsplanen på Pär Lagerkvists väg. Spontanytorna på Kristina Nilssonsväg har Växjöbostäder ansvar för. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

108 Norremark Antal invånare Prognos personer 202 personer Placering Norrastugan x VAIS-torpet x x Kommentarer Norrastugan styrketräning, här finns belysning VAIS-torpet 3 styrketräning med belysning, stor gräsyta Drift Styrketräningsutrustningen vid Norrastugan respektive VAIS-torpet ligger under kultur- och fritidsförvaltningens driftsansvar. Räppe Antal invånare Prognos personer personer Placering Bergundaskolan x x x Sågmästarevägen x Tunnbindarevägen x Kommentarer Bergundaskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Övriga planlagda ytor består av asfaltsytor och gräsytor. Sågmästarevägen gräsyta med mindre mål för bollspel. Tunnbindarvägen (Bergsnäs) gräsyta med ett mindre mål Kartläggning av bostadsnära spontanytor Drift Vöfab ansvarar för driften av Bergrundaskolan, tekniska förvaltningen ansvara för övriga ytor. Sandsbro Antal invånare Prognos personer personer Placering Björkvägen x x x Brinkvägen x Movallen x x x x Sandsbro skola x x x x x Kommentarer Björkvägen stor grusyta med belysning, stora gräsytor. Brinkvägen pulkabacke med belysning. 3 Ytan ligger egntligen utanför Växjö tätort men har betydelse för området i Fylleryd och tas därför med i alla fall. 13

109 Movallen grusyta med belysning, ytan spolas till is på vintern, fotbollsplan med gräsunderlag Sandsbro skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Den ena fotbollsplanen har gräsunderlag och den andra är en grusfotbollsplan. Övriga planlagda ytor består bland annat av aktivitetsyta med asfaltsunderlag och sarg och löparbanor. Drift Vidingehem ansvarar för driften av ytorna på skolgården. Tekniska förvaltningen bär ansvaret för ytorna på Björkvägen, Brinkvägen och Movallen. Söder Antal invånare Prognos personer personer Placering Bäckaslövskolan x x x Domprostmossen x x x Kala höjden x Strandbjörket x x x Kommentarer Bäckaslövskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns två grusfotbollsplaner och bollplank. Domprostmossen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is vintertid, här finns också stora gräsytor. Kala höjden pulkabacke med belysning. Strandbjörket stora gräsytor, minitennisbana samt bollvägg för tennis, enkel skateramp. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Bäckaslövskolan. Domprostmossen ligger under kultur- och fritidsförvaltningens ansvar medan tekniska förvaltningen sköter Kala höjden och Strandbjörket. Teleborg Antal invånare Prognos personer personer Placering Berlintorpet x Bladvägen x Bolmörtsvägen x Campus x x x x x x x Furutåskolan x x x x x Grimvägen x Ljungfälleskolan x x x x Lungörtsvägen x x Lybäckstorpet x Romavallen x x Skeppsvägen x Skottvägen x Skördevägen x Slåttervägen x x x Sportfältet x x Stockvedsvägen x x Teleborgs centrum x x Kartläggning av bostadsnära spontanytor

110 Torparskolan x x x Trädvägen x x Violvägen x Virkesvägen x x Kommentarer Berlintorpet stor grusplan men halva är inhägnat för ridsport. På den andra halvan finns ett mål för fotboll, men ytan används inte och är igenväxt med ogräs. Det finns belysning på hela ytan. Bladvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Campus två tennisplaner med asfaltsunderlag, basketplan med belysning, fotbollsplan med grusunderlag. Furutåskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. En större grusfotbollsplan som spolas till is på vintern här saknas dock belysning. På skolgården finns även en mindre grusfotbollsplan och två mindre gräsfotbollsplaner. Övriga planlagda ytor utgörs av bland annat asfaltsytor, kastyta, löparbanor och längdhoppsgrop. Ljungfälleskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns en grusfotbollsplan och en gräsfotbollsplan. Lungörtsvägen Grusfotbollsplan som är igen växt med ogräs så att den numera mer eller mindre kan betraktas som en sämre gräsplan. Lybäckstorpet Grusfotbollsplan med belysning. Planen används mestadels för boulspel. Romavallen Kulananläggning (multiarena) med belysning Skeppsvägen Gräsyta med två mindre mål för bollspel. Skördevägen Gräsyta med mål för fotboll. Slåttervägen asfaltsyta. I framtiden är det tänkt att en multiarena ska placeras här. Sportfältet Tre tennisplaner med asfaltsunderlag. En av banorna saknar nät. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Stockvedsvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Teleborg centrum 4 belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Övriga planlagda ytor utgörs av gräsyta med litet mål för bollek samt asfaltsytor. Basketplanen som finns på skolgården kommer att försvinna i framtiden till förmån för byggnation. Torparskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Grusfotbollsplan och asfaltsytor. Trädvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Violvägen Gräsyta med två mindre mål för bollspel, ytan har också funktion för dagvattenhantering. Virkesvägen Grusfotbollsplan som vintertid spolas till is. Här finns belysning. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för spontanytorna vid Sportfältet. Spontanytorna vid Berlintorpet, Bladvägen, Bolmörtsvägen, Grimvägen, Lungörtsvägen, Lybäckstorget ligger under tekniska förvaltningens ansvar. Växjöbostäder ansvarar för Romavallen. 4 Basketplanen kommer att på sikt att försvinna till förmån för byggnation 15

111 Väster Antal invånare Prognos personer personer Placering Ulriksbergskolan x x x x Ulriksbergspromenaden x x Vintervägen x x x x Kommentarer Ulriksbergskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Hör finns tillgång till både gräs- och grusfotbollsplaner. Ulriksbergspromenaden öppna gräsytor och pulkabacke. Vintervägen Multiarena med konstgräsunderlag, tennisbanan har asfaltsunderlag. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Ulriksbergskolan medan tekniska förvaltningen ansvarar för gräsytorna och pulkabacken intill Ulriksbergspromenaden. Spontanytorna på Vintervägen sköter Växjöbostäder. Öjaby Antal invånare Prognos personer personer Placering Fornvägen x x Helgehusvägen x Helgövägen x x Kantorsvägen x x Persgårdsvägen x Virdavägen x Öjaby skola x x x x x x Kommentarer Fornvägen mindre gräsfotbollsyta med små mål Helgehusvägen öppen gräsyta som används för bland annat bollspel. Helgövägen bandybanan är en öppen grusyta sommartid, här finns också en gräsfotbollsplan. Kantorsvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is vintertid. Persgårdsvägen gräsyta Öjaby skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns en fotbollsplan med asfaltsunderlag och en mindre grusfotbollsyta samt en asfalterad yta med sarg för landhockey. Det finns också möjlighet till enkel styrketräning genom armgång och räcken. Drift Vidingehem ansvarar för driften av Öjaby skola medan tekniska förvaltningen har ansvar för övriga ytor inom området. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

112 Öster Antal invånare Prognos personer personer Placering Kvarnvägen x x Kampen x x Sandviksvägen x Östregårdskolan x x x x x Kommentarer Kvarnvägen gräsyta med mindre mål för bollspel. Kampen stor öppen gräsyta samt en variant av utomhusgym. Sandviksvägen grusfotbollsplanen används för tillfället för uppläggningsplats för stockar. Östregårdsskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarenan har konstgräsunderlag och belysning. På skolgoråden finns också en mindre grusfotbollsplan. Övriga ytor består bland annat av asfaltsytor och bollplank. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Östregårdskolan medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av spontanytorna på Alegatan, Kampen och Skyttegatan. Analys Enligt kartläggningen kan konstateras att det finns en god tillgång till spontanytor i samtliga äldre delar av bostadsområdena i Växjö stad med undantag för de mest centrala delenarna. I takt med att områdena har vuxit i ytterkanterna har tyvärr inte alltid skapandet av nya ytor följt med i utvecklingen. Därmed har de boende i flera nya områden relativt långa sträckor att ta sig för att utnyttja de planlagda ytorna som finns. Tonvikten av spontanytorna i staden är av traditionell karaktär, där grusfotbollsplaner är mest dominerande, men också basketplaner och övriga planlagda ytor. Med ett fåtal undantag saknas urbana, trendiga spontanytor. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Eftersom spontanytorna inte har följt exploateringstakten i staden tyder detta på att det inte heller lockar barn och unga i de nya områdena att ta sig någon längre sträcka för att använda sig av befintliga ytor i de äldre områdena. Hade däremot spontnytorna utgjorts av större, mer spännande installationer med större variation kan man anta att det sett annorlunda ut. Befintliga spontanytor används nästan uteslutande av barn och unga medan tillgången till ytor som lockar vuxna och äldre är mycket begränsad. Inom denna kartläggning har inte genomförts några mätningar vad gäller användarna men utifrån de kunskaper vi har kring våra ytor och även genom undersökningar som gjorts i andra kommuner kan vi konstatera att många spontanytor används nästan uteslutande av killar. Vid inventeringen kunde konstateras att det finns flera spontanytor som inte används och inte heller underhålls, i synnerhet grusfotbollsplaner. Inom samtliga bostadsområden finns en eller flera grusplaner och det är flera av dessa som inte används utan de är mer eller mindre igenväxta. Några används vintertid då de spolas till isytor för skridskoåkning. Belysning finns inte på alla spontanytor, vilket begränsar dess användning, särskilt under vinterhalvåret. Samtliga hårdgjorda ytor på skolgårdarna är belysta och kan därmed användas för spontanidrott på kvällstid även om det är mörkt ute. 17

113 Med utgångspunkt i riktlinjerna från Växjö kommuns Grönstrukturprogram vad gäller avstånd till olika grönområden från bostaden, tillsammans med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, har motsvarande riktlinjer för spontanytor tagits fram. Grönområde Inom (från bostaden) 50 m gröning el. mindre närpark 300 m grannskapspark m medelstor mångfunktionell stadsdelspark 2500 m större natur- och rekreationsområde. Spontanyta Inom (från bostaden) 50 m öppen yta som kan användas för spontanidrott 300 m yta med enklare installationer/utrustning m ytor med varierat utbud för spontanidrott, belysning ska finnas 2500 m näridrottsplats, skolgård, spontanyta med mer avancerade installationer och belysning För att enklare kunna sammanställa befintliga spontanytor beroende på faktorerna ovan används här en bokstavsklassificering: A näridrottsplats, skolgård, spontanyta med mer avancerade installationer och belysning B ytor med varierat utbud för spontanidrott, ex skolgårdar med enklare installationer, belysning ska finnas C yta med enklare installationer/utrustning D öppen yta som kan användas för spontanidrott Enligt kartläggningen av spontanytor kan följande områdesvisa sammanställning presenteras Område A B C D Araby Evedal, Kronoberg Hov Hovshaga Högstorp Norr Norremark Räppe Sandsbro Söder Teleborg Väster Öjaby Öster Totalt Sammanställningen bekräftar ytterligare att det är spontanytor av enklare karaktär som dominererar. De ytor som i sammanställningen klassificerats som B-ytor utgörs till största delen av skolgårdar, i varierande skick. Här är det värt att ställa sig frågan om barn och ungdomar upplever att det är välkommet att använda skolgården som spontanyta efter skolans slut och om området är tillräckligt lockande för att även använda på fritiden. Dessutom Kartläggning av bostadsnära spontanytor

114 visar sammanställningen också ytterligare på att de mer avancerade och urbana spontanytorna är klart underrepresenterade. Sett till antalet invånare är Väster det område som idag har sämst tillgång till spontanytor, följt av fler stadsdelar i innerstaden Hov, Araby, Söder och Öster. Enligt befolkningsprognosen växer dock inte dessa områden så mycket sett till antal invånare som bostadsområdena i ytterkanten av Växjö stad. Väster är fortfarande den del som har sämst tillgång till spontanytor 2021 fortfarande följt av Väster Hov, Araby, Söder och Öster. Teleborg är den stadsdel som ökar mest enligt befolkningsprognosen. Centrum saknar idag helt anlagda ytor för spontanidrott, och enligt prognosen fortsätter befolkningsantalet att växa här. Rent generellt ser vi att utvecklingen går mot en allt mer åldrande befolkning i kommunen, men till skillnad från flertalet andra kommuner i landet ökar här även antalet barn och ungdomar. Om man ser till antalet barn och ungdomar så är det Teleborg som växer snabbast, följt av Öster, Räppe, Araby och Hovshaga. Förslag till utveckling Vid planering av nya bostadsområden måste behoven av spontanytor tidigt tas i beaktande. Karteringen i GISkartan ska fungera som ett hjälpmedel i att få en överblick över nuläget i närområdena. Framtagen rekommendation för avstånd till spontanytor bör finnas tillgänglig och användas i samhällsplaneringen. För att se vilken efterfrågan som finns bör man se till de trender som råder men framförallt föra en dialog med den målgrupp som det berör. Intresse och behov skiljer sig mellan olika åldersgrupper och även mellan olika kön etcetera. Genom dialog och delaktighet säkerställer vi att det finns ett behov och en efterfrågan på de ytor vi skapar, vilket i sin tur leder till att fler använder dem. Förutom den hälsoeffekt det innebär för användarna så har undersökningar visat att det också leder till minskad skadegörelse. Genom medborgaförslag vet vi att det finns efterfrågan på exempelvis BMX- park, offroad-cykelbana, mountainbikeslinga, utomhusgym, streetbasket och inomhushall för skateboard. Kartläggning av bostadsnära spontanytor För att kunna tillhandahålla attraktiva spontanytorkan för olika grupper kan det vara en god idé att satsa på flera mindre ytor inne i bostadsområdena som kräver mindre investeringar och mindre underhåll. För att sedan kunna skapa attraktiva spontanytor av det lite större slaget krävs en samordning mellan flera förvaltningar och även med bostadsbolagen för att möta olika målgrupper utifrån centrala platser inom respektive stadsdel/bostadsområde. Exempelvis kan gemensamma satsningar med utbildningsförvaltningen på skolgårdarna ge möjligheter till viktiga samlingsplatser för fysisk aktivitet på fritiden medan eleverna också kan ha glädje av dem i undervisning, på raster och på fritids. Ansvaret över övriga kommunalt ägda spontanytor bör ligga under en förvaltning för att underlätta den strategiska anläggningsförsörjningen och därigenom bland annat säkerställa en jämn standard. Alternativt tydliggöra vilken förvaltning som ansvarar för drift och skötsel av befintliga ytor men också för planering och inverstering av nya. Inne i bostadsområdena ligger villor sida vid sida med kommunala hyresrätter, här bör en samverkan ske kring skapandet av gemensamma spontanytor för största möjliga effekt. Växjös centrala delar växer och blir mer tätbefolkat de kommande åren. Det ställer stora krav på kreativa lösningar för att tillgodose behoven av spontanytor. I några områden finns det plats att utöka befintliga spontanytor till att bli mer varierande och lockade men i några områden måste vi tänka nytt. På några platser kanske det finns möjlighet att använda befintliga idrottsanläggningar eller parker för att skapa fler spontanytor. Eftersom Väster är ett av de områden som i framtiden har sämst tillgång till bostadsnära spontanytor och nya bostadsområden kommer att växa fram inom både Västra Mark och Regementstaden, det som vi nu kallar Bäckaslövsområdet men också inom Arenastadsområdet, är det helt avgörande att vi planerar för bostadsnära spontanytor inom samtliga dessa områden. 19

115 Tillsammans med den organiserade idrotten hade ett antal urbana spontanytor inneburit en attraktiv plats att mötas på för en aktiv fritid. De bostadsområden som ligger i ytterkanten av Växjö stad är de som växer mest, särskilt Teleborg men även Räppe och Hovshaga och andra områden. I de flesta fall utökas dessa områden genom exploatering av nu obebyggd mark, vilket ger större möjligheter att strategiskt planera för spontanytor i nya områden. För att säkerställa att dessa ytor inte glöms bör framtagna riktlinjer för spontanytor användas, de pekar på vilken typ av ytor som bör finnas inom vilket avstånd från bostaden. Det krävs aktiva och medvetna åtgärder för att stimulera fler målgrupper att använda spontanidrottsplatserna. Det krävs en stor delaktighet i planeringsprocessen för att veta vad som efterfrågas. När ytan är på plats gäller det att bjuda in förebilder från den underrepresenterade målgruppen och även skapa organiserade aktiviteter för dessa för att väcka intresset och visa på att ytan är till för dem. Det är också en fördel att samla flera olika typer av anläggningar på ett och samma ställe för en gemensam mötesplats för aktivitet trots skilda intressen. Med tanke på befolkningsutvecklingen med både en ökande äldre befolkning och ökande antal barn och unga så krävs det medvetna satsningar för de olika målgrupperna för att alla ska få möjlighet till en god hälsa genom fysisk aktivitet i sitt närområde. De grusplaner som spolas till is på vintern bör förses med belysning för att möjliggöra skridskoåkning även efter mörkrets inbrott, idag saknas det vid Furutåskolan. Barnen går i skola och på fritids under dygnets ljusa timmar vilket medför att skridskoåkningen genomförs först när det blivit mörkt ute. Den belysning som finns på skolgårdarna är i nästan samtliga fall begränsade till de asfalterade ytorna. För att kunna skapa ytor för spontanidrott i centrum krävs en stor kreativitet för att utnyttja de ytor som finns. Det finns exempel i Danmark där man byggt spontanidrottsplatser på taket av parkeringshus. Detta kan vara något att inspireras av. Våra grannländer har mycket vi kan lära inom spontanytor och om hur vi främjar barns aktivitet genom utformningen av utomhusmiljöer, Danmark med sina idrottslekplatser och Norge med närmiljöanläggningar. I Sverige finns goda exempel i bland annat Helsingborg, där Idrottsoasen inkluderar specialplaner för aktiviteter och streetsporter som streetbasket, innebandy, futsal, parkour, beachvolleyboll, pannafotboll, paddeltennis, boule och även bouldering, utegym och pingis. Det finns också en dansstation, där du kan koppla din egen smartphone till högtalarsystemet och dansa loss. Varje enskild ny näridrottsplats har kanske inte så stor inverkan på den fysiska aktiviteten men som en pusselbit och som ett steg i en utvecklingsstrategi för bostadsområden är de avgörande. En spännande, estetisk och varierande miljö lockar fler användare, vilket i sin tur skapar trygghet och livsglädje. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

116 Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen Platser för spontanidrott bör vara belägna i närheten till boendemiljö, skola, barnomsorg, äldreomsorg samt parker och grönområden. Dessutom bör man också beakta faktorer som trafiksäkra anslutningar, hur naturmiljön ser ut, tillgänglighet (även för funktionsnedsatta), naturtypografi och väderkänslighet. Det ska finnas belysning och platsen ska ha god överblickbarhet från omgivande fastigheter. Platsen ska vara väl integrerad med övrig bebyggelse och rörelsestråk. Det går att öka tillgängligheten till och användningen av friytor, rekreationsområden och idrott i ett område utan att tillföra ny friyta. Exempelvis genom att förbättra gångstråk, bygga bort barriärer, minska biltrafik och hastigheter, förbättra belysning med mera. Växjö kommuns Grönstrukturprogram lyfter fram vikten av närheten till grönytor av olika slag. För att ett grönområde ska besökas ofta måste det vara lätt att nå från bostaden. Forskning har visat att 300 meter till fots är den längsta sträcka som de flesta är beredda att ta sig i vardagen till en mindre park eller naturområde. Är avståndet längre besöker man området mer sällan. Till ett större friluftsområde kan man tänka sig att gå 1-2 km. Tar man cykeln kan man tänka sig en sträcka på ca 3 km. Bland andra rekommenderar Folkhälsomyndigheten att det inom 50 m från bostaden bör finnas ett mindre grönområde med bland annat lekplats de minsta barnen. En målsättning kan vara att alla ska ha tillgång till någon form av yta för spontanidrott inom 300 meter från bostadsadressen, i de fall detta inte är möjligt ska det i alla fall finnas inom rimligt gång- eller cykelavstånd, 1 respektive 3 kilometer. Studier visar att barn i skolåldern tillbringar mycket tid i sitt bostadsområde, ofta inom en ganska snäv radie från bostaden. I många områden råder en geografi så kallad bundenhet bland barn och unga. Detta innebär att det finns ett stort behov av miljöer för fysisk aktivitet i bostadsområdena. I områden med förhållandevis låg socioekonomisk status sker en stor andel av den fysiska aktiviteten i oorganiserad/spontan form. Detta betyder att efterfrågan på näridrottsplatser och andra stödjande miljöer för fysisk aktivitet är stor i dessa områden. Kopplingen mellan skola och fritid är betydelsefull. I denna har de skolnära näridrottsplatserna en viktig funktion. Ungdomarna lär sig använda idrottsplatsen och integrerar den i sitt dagligrum. Med utgångspunkt i riktlinjerna från Växjö kommuns Grönstrukturprogram vad gäller avstånd till olika grönområden från bostaden, tillsammans med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, har motsvarande riktlinjer för spontanytor tagits fram. Spontanyta Inom (från bostaden) 50 m öppen yta som kan användas för spontanidrott 300 m yta med enklare installationer/utrustning m ytor med varierat utbud för spontanidrott, belysning ska finnas 2500 m näridrottsplats, skolgård, spontanyta med mer avancerade installationer och belysning

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Kartläggning av bostadsnära spontanytor Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden antar rapporten Kartläggning av bostadsnära spontanytor. 2. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utifrån rapporten ta fram förslag på plan för framtida prioriteringar av spontanytor i Växjö stad. 3. Karteringen av ytorna publiceras i handläggarkartan. 4. Kultur- och fritidsnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att anta riktlinjer för avstånd mellan bostad och spontanyta, rapporten bifogas för kännedom. Bakgrund Fritidsnämnden gav i 19/2013 förvaltningen i uppdrag att kartlägga tillgången till bostadsnära spontanytor i Växjö stad. Miljöer för spontanidrott skapar sociala mötesplatser och främjar fysisk aktivitet och folkhälsa. Avståndet och tillgängligheten från bostaden till en anläggning har en avgörande betydelse för om människor är fysiskt aktiva eller inte. Forskning visar att ju fler anläggningar det finns i ett bostadsområde eller i dess närhet, desto högre sannolikhet att de boende är regelbundet fysiskt aktiva. Ett flertal medborgarförslag har pekat på önskemål och behov av fler spontanytor och näridrottsplatser. 27(47)

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Fritidsnämnden gav i 73/2012 kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att i samband med en kommande kartläggning vad gäller behovet av fler näridrottsplatser och spontanytor ska behovet av fler basketplaner utomhus ses över. Vidare gav fritidsnämnden i 84/2012 kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att identifiera och kartlägga behovet av en BMX-yta i samband med kartläggningen av spontanytor och näridrottsplatser under Beslutsunderlag Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen Rapport kartläggning av bostadsnära spontytor Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Tekniska nämnden Skol- och barnomsorgsnämnden Byggnadsnämnden 28(47)

119 ÄRENDE Dnr KS Jan Karlman Ekonom Tel Kommunstyrelsen Bidrag till samlingslokaler 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar göra en andra delutbetalning av driftbidrag på kronor till Lammhults folkets hus för Bakgrund I ärende Dnr KS beslutades om utbetalning av driftbidrag till samlingslokaler Där beslutades det att Lammhults Folkets Hus skulle få ett bidrag på kronor med en delbetalning på kronor och sedan lämna in ett delårsbokslut innan resterade bidrag kunde utbetalas. Föreningen har nu lämnat ett delårsbokslut efter sex månader. I delårsbokslutet finns det önskemål av mer pengar som baseras på att de har kostnad för elinstallation som inte täcks av försäkring och amortering av det kommunala lånet på c a kronor tillsammans. Enligt deras inlämnade redovisning av budget 2015 har de 1,4 miljoner i omsättningstillgångar som täcker dessa utgifter. Enligt den budgeterade balansräkning, som föreningen lämnade in i samband med bidragsansökan för 2015, beräknas föreningen vid årets slut ha ett eget kapital på 13,0 mkr, anläggningstillgångar på 12,6 mkr och ett rörelsekapital på 1,4 mkr. I kommunledningsförvaltningens yttrande påpekade vi att föreningen bör kunna skriva ned värdet på fastigheten mot eget kapital varefter eget kapital skulle uppgå till ca 0,4 mkr. Framtida resultat kommer då inte att belastas med några avskrivningar. Görs däremot ingen nedskrivning av värdet på fastigheten kommer föreningen istället att redovisa årliga underskott men detta täcks av eget kapital. Avskrivningar är ingen utgift och påverkar inte likviditeten. Med det underlag som finns tillgängligt är bedömningen att föreningen, tack vare ett stort eget kapital och rörelsekapital, rimligen bör klara flera år med ett kommunalt bidrag på :- och med den nivå på kostnader och intäkter som i övrigt redovisas i ansökan. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

120 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne Kommunchef Ingemar Waldemarsson Ekonomichef 2 (2)

121 Till Kommunstyrelsen, Växjö kommun Lammhults Byggnadsförening UPA, Centrumgatan LAMMHULT ekonomisk redovisning för 2015 Resultatrapport Prognos Intäkter Intäkter Intäkter bio och digitala sändningar Hyresintäkter Lönebidrag Kommunalt bidrag Totala intäkter Kostnader Bio och digitala sändningar Kostnaden fastighet driften Innehåller en beräknad kostnad för elinstallation som inte täckts upp av Marknadsföring o kontor o hemsida försäkringen Försäkring halvår Bank och revisor Medl FHP Personal Räntekostnad kostnader ,6 Resultat Prognostiserad förlust för Lammhults byggnadsförening före avskrivningar för 2015 blir då Finns möjlighet att öka det kommunala bidraget vore vi mycket tacksamma. Dessutom tillkommer en avbetalning på det kommunala lånet med kr per år, detta innebär en likviditetsbrist på kr för 2015 Styrelsen för Lammhults byggnadsförening UPA gm Eva Christiansson

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Bidrag till samlingslokaler 2015 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att fördela bidrag på totalt kronor för 2015 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag. 2. Kommunstyrelsen beslutar att göra en delutbetalning på :- i bidrag till Lammhults Folkets Hus för 2015 och att nytt ställningstagande till resterande bidrag görs när föreningen lämnat in delårsbokslut efter fyramånader samt helårsprognos för Bakgrund I kommunstyrelsens budget för 2015 finns kronor att fördela till föreningar som driver samlingslokaler i Växjö Kommun. Efter förslag till utfördelning återstår kronor av budgeten för eventuella ansökningar av investeringsbidrag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 15 januari 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelsen beskrivs situationen för Lammhults Folkets Hus samt övriga möjligheter till finansiering för berörda föreningar och organisationer. Arbetsutskottet har i 37/2015 föreslagit kommunstyrelsen besluta följande: 1. Kommunstyrelsen beslutar att fördela bidrag på totalt kronor för 2015 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag. 2. Kommunstyrelsen beslutar att göra en delutbetalning på :- i bidrag till Lammhults Folkets Hus för 2015 och att nytt ställningstagande till resterande bidrag görs när föreningen lämnat in delårsbokslut efter fyramånader samt helårsprognos för (79)

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen fortsättning Beslutet skickas till 45(79)

124 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Lammhults Folkets Hus För åtgärd Kommunchefen (ekonomichefen 46(79)

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner Överenskommelse angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö, mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Bakgrund Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre utbildning. Beslutsunderlag Växjö kommun förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden. Relevanta forskningsområden, inom ramen för överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan Kommun och LNU. Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av denna överenskommelse. 22 (22)

126 ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE SATSNING PÅ FORSKNINGSBASERAD KUNSKAP, KONKURRENSKRAFT OCH TILLVÄXT I UNIVERSITETSSTADEN VÄXJÖ mellan VÄXJÖ KOMMUN och LINNÉUNIVERSITETET daterat /

127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND TID OCH OMFATTNING M.M LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN UPPFÖLJNING AVTALSTID FÖRTIDA UPPHÖRANDE ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG /

128 Denna överenskommelse ( Överenskommelsen ) har ingåtts mellan (1) Växjö kommun, , [Box 1222, Växjö], ( Kommunen ); och (2) Linnéuniversitet,[ ],[Box Växjö], ( LNU ). Kommunen och LNU är nedan var för sig benämnda "Part" samt gemensamt "Parterna". 1 BAKGRUND 1.1 Tillväxt i en globaliserad och kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. Det krävs samspel och ömsesidig kunskapsöverföring, mellan flera aktörer. Målsättningen för Kommunen är därför att framgångsrikt bedriva samverkan med LNU i syfte att främja möjligheten till internationellt framstående forskning, utveckling och högre utbildning. 1.2 Mellan Kommunen och LNU har Överenskommelsen träffats till gagn för såväl Växjö kommuns som Linnéuniversitetets utveckling med avseende på forskning inom relevanta områden för kunskapsutveckling för kvalitet och tillväxt. 2 TID OCH OMFATTNING M.M. 2.1 Överenskommelsen bygger på gemensamma ställningstaganden där forskningsfält fastställs i dialog mellan Kommunen och LNU där långsiktighet och ömsesidigt förtroende bildar viktiga grundstenar. Överenskommelsen bygger på långsiktighet, initialt med ett 10- årsperspekti för att få genomslag och påvisa påtaglig styrka, tydlighet och resultat. 2.2 Mellan Parterna finns, utöver Överenskommelsen, omfattande samverkan i olika former. 2.3 Relevanta områden, inom ramen för Överenskommelsen, fastställs i den ledningsgrupp som finns mellan Kommun och LNU, se under avsnitt 3. Kommunen förbinder sig att verka för att till LNU årligen utge två miljoner kronor i tio år från och med 2016, för forskningsuppbyggnad inom överenskomna områden. 2.4 Betalning erläggs av Kommun mot faktura där det ska framgå vilket område som avses. 2.5 För ledning, organisation och uppföljning av samverkan finns en ledningsgrupp vars uppdrag är att i enlighet med Överenskommelsen skapa goda förutsättningar för dess förverkligande. 3 LEDNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG 3.1 Ledningsgruppen består av representanter från de båda organisationerna som rektor vid Lnu och kommunchef vid Växjö kommun utser. 3 /

129 3.2 Ledningsgruppen har till uppdrag att (i) fatta de formella besluten som omfattas av Överenskommelsen, att (ii) uppdra åt respektive organisation att verkställa utifrån fattade beslut, att (iii) fastställa områden för forskning och att (iv) fungera som utvecklingsgrupp för universitetsstaden Växjö. 3.3 Ledningsgruppen bör träffas fyra gånger per år. Sammankallande är rektor och kommunchef var för sig. 3.4 Besluten i ledningsgruppen fattas enhälligt och i samförstånd. 4 UTGÅNGSPUNKT FÖR VAL AV FORSKNINGSOMRÅDEN 4.1 Behov (nu och i framtiden) och samhälleliga utmaningar ska finnas. 4.2 Gemensamma strategiska områden och ömsesidiga intressen ska vara i fokus inför val av områden. 1.3 Forskningsområdena ska utformas utifrån kommunens behov och önskemål samt LNU:s forskningsprofil. 4.4 Möjlighet att förmera insatta resurser genom annan extern finansiering ska alltid prövas. 5 UPPFÖLJNING 5.1 Ledningsgruppen ska årligen upprätta en rapport över resultaten av nn Överenskommelse. Rapporten ska ligga till grund för parternas årliga gemensamma avstämning. 5.2 LNU ska årligen i efterskott senast utgången av första kvartalet redogöra för hur medel Kommunen har erlagt har använts. 6 AVTALSTID 6.1 Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december Överenskommelsen upphör automatiskt vid avtalstidens utgång utan föregående uppsägning. 7 FÖRTIDA UPPHÖRANDE 7.1 Parternas gemensamma utgångspunkt är att Överenskommelsen ska gälla i tio år och att Överenskommelsen genom årliga uppföljningar och liknande ska utvecklas. 4 /

130 7.2 Part har rätt att med iakttagande av sex månaders uppsägningstid frånträda Överenskommelsen till det årsskifte som infaller närmast efter det att uppsägningstiden har gått ut om Parts förutsättningar att genomföra Överenskommelsen har ändrats på ett inte obetydligt sett jämfört med när Överenskommelsen ingicks. 7.3 Vidare har Part rätt att säga upp Överenskommelsen vid väsentligt avtalsbrott från den andra Partens sida. 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 8.1 Eventuella ändringar och/eller tillägg till ska, för att vara bindande, avfattas skriftligen och vara undertecknade av behöriga ställföreträdare för båda Parterna. 9 GILTIGHET 9.1 Detta avtal är giltigt under förutsättning att kommunstyrelsen i Växjö kommun fattar beslut i ärendet. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna har tagit var sitt. Växjö den Växjö den VÄXJÖ KOMMUNN LINNÉUNIVERSITETET Bo Frank kommunstyrelsens ordförande Växjö kommun Stephen Hwang rektor Linnéuniversitetet Monica Skagne kommunchef Växjö kommun 5 /

131 ÄRENDE Dnr KS Socialstyrelsen Växjö kommuns yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd Växjö kommun har inga principiella invändningar rörande Socialstyrelsens förslag om förändringar kring statistikuppgifterna för ekonomiskt bistånd och har liksom flertalet kommuner under lång tid levererat sådana uppgifter till Socialstyrelsen. Växjö kommun har full förståelse för de syften som ligger till grund för inhämtningen av statistik och att det är viktigt att denna görs så enhetlig och begriplig att det inte råder några tveksamheter om kvaliteten på vad som presenteras som officiell statistik. En nationell och enhetlig statistik med hög kvalitet bör enligt vår bedömning ha en högre prioritet och ett högre kunskapsvärde, än lokalt utarbetade instrument, som både kan ge utrymme för olika tolkningar och ha ett mindre värde utifrån omfattningen i urval. Det finns också en stor efterfrågan på jämförande statistik mellan t.ex. likvärdiga kommuner. Vi noterar att redovisning av avslutningsorsak är en av de nya uppgifter som föreslås redovisas i fortsättningen och att det ska göras för sökande, medsökande och hushållet. Vi efterlyser här tydliga anvisningar och definitioner kring hur detta ska redovisas, eftersom ekonomiskt bistånd ansöks och prövas utifrån hushåll; deras storlek, behov och totala ekonomiska ramar (utgifter och inkomster). Detta skiljer sig i väsentliga delar från andra transfereringssystem, som utgår från individen. Vad gäller redovisning av kommunala arbetsmarknadsinsatser har från verksamhetens sida framförts synpunkter på definitioner av olika former av insatser och att det kan föreligga behov av underkategorier t.ex. kommunala arbetsmarknadsanställningar, som i Växjö kommun prövats framförallt vad gäller s.k. nystartsjobb. Man ser det här som viktigt att bl.a. kunna följa de personer som ges möjlighet till arbetsrehabiliterande insatser utanför det ordinarie sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan). Det är också viktigt att begränsa insamlandet av uppgifter till det som verkligen kan ha ett kunskapsvärde, vara tydlig med definitioner och begrepp samt att de uppgifter som inlevereras fyller höga krav på individens Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

132 ÄRENDE Dnr KS integritet, både vid insamlandet och också redovisningar av resultat. Detta gäller inte minst vid insamlandet av uppgifter på individ- och hushållsnivå. Vi noterar att Datainspektionen och Statistiska Centralbyrån också är remissinstanser och i dessa frågor bör ha viktiga synpunkter utifrån integritets- och säkerhetsperspektiv för individen. Även om kommunernas medverkan i lämnandet av statistikuppgifter kan ha ett kunskapsvärde, så krävs det vissa ansträngningar och kostnader från kommunernas sida för att kunna leverera detta. Det gäller att ha personal, som i vissa fall kan behöva utbildning, både vad det gäller att på ett korrekt sätt registrera uppgifter samt att kunna ta ut dessa för redovisning. Detta medför en viss tidåtgång. Verksamhetssystemen, som har olika leverantörer till landets kommuner, måste också anpassas till de krav som ställs på den efterfrågade statistiken. Växjö kommun bedömer att de föreslagna förändringarna kan innebära vissa extra kostnader, som inledningsvis handlar om en anpassning av verksamhetssystemet till de definitioner och nya uppgifter som föreslås, men eftersom flera av dessa idag redan redovisas på annat sätt bedöms det vara fullt hanterbart. Vi tycker det därför är bra att Socialstyrelsen redan under 2015 fattar beslut i frågan, med ikraftträdande av de nya föreskrifterna 1 januari 2017, vilket skapar möjligheter till förberedelser och utbildning bland personal, såväl som leverantörers anpassning av verksamhetssystem. 2 (2)

133 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar yttrande daterat som svar på Socialstyrelsens remiss. Yttrandet innebär att Växjö kommen ställer sig positiv till förslaget med vissa synpunkter på detaljnivå. Bakgrund Socialstyrelsen har berett Växjö kommun tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott har i 134/2015 yttrat sig över remissen. Nämnden är i positiv till förslaget men har vissa synpunkter på detaljnivå. Beslutet skickas till Socialstyrelsen Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (1)

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr REMISS avseende förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott antar nedanstående yttrande som sitt eget och översänder remissvar till kommunstyrelsen. Bakgrund Socialstyrelsen har berett Växjö kommun tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd. Kommunstyrelsen har hemställt åt nämnden för arbete och välfärd att inkomma med yttrande senast 20 augusti. Synpunkterna ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 1 september 2015 och under mail-adressen: Ärendet Sedan 1994 är Socialstyrelsen statistikansvarig myndighet för officiell statistik över ekonomiskt bistånd. Individbaserade uppgifter om hushåll som fått ekonomiskt bistånd samlas in från Sveriges kommuner med stöd av lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt förordningen (1981:1370) om skyldigheten för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Syftet med statistiken är att ge kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och verksamhetsutveckling på nationell, regional och kommunal nivå. Statistiken möjliggör även forskning, analyser av befolkningens biståndsbehov över tid samt kommunvisa jämförelser. I det förslag till nya föreskrifter som presenteras av Socialstyrelsen föreslås både justeringar av befintliga uppgifter (t.ex. personnummer för hemmavarande gymnasiestuderande ungdomar fr.o.m. 18 år, istället för 16 år samt förändringar av vissa variabelnamn/definitioner), borttagande av vissa 20(28)

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott uppgifter (framförallt kopplat till kommunernas tidigare ansvar för flyktingmottagande) samt utvidgning av vissa uppgifter (t.ex. uppgifter om kommunala arbetsmarknadsinsatser samt uppgifter om avslutningsorsaker för vidare ekonomiskt bistånd). Dessa uppgifter ska inrapporteras månads- och årsvis. Växjö kommun har inga principiella invändningar rörande Socialstyrelsens förslag om förändringar kring statistikuppgifterna för ekonomiskt bistånd och har liksom flertalet kommuner under lång tid levererat sådana uppgifter till Socialstyrelsen. Växjö kommun har full förståelse för de syften som ligger till grund för inhämtningen av statistik och att det är viktigt att denna görs så enhetlig och begriplig att det inte råder några tveksamheter om kvaliteten på vad som presenteras som officiell statistik. En nationell och enhetlig statistik med hög kvalitet bör enligt vår bedömning ha en högre prioritet och ett högre kunskapsvärde, än lokalt utarbetade instrument, som både kan ge utrymme för olika tolkningar och ha ett mindre värde utifrån omfattningen i urval. Det finns också en stor efterfrågan på jämförande statistik mellan t.ex. likvärdiga kommuner. Vi noterar att redovisning av avslutningsorsak är en av de nya uppgifter som föreslås redovisas i fortsättningen och att det ska göras för sökande, medsökande och hushållet. Vi efterlyser här tydliga anvisningar och definitioner kring hur detta ska redovisas, eftersom ekonomiskt bistånd ansöks och prövas utifrån hushåll; deras storlek, behov och totala ekonomiska ramar (utgifter och inkomster). Detta skiljer sig i väsentliga delar från andra transfereringssystem, som utgår från individen. Vad gäller redovisning av kommunala arbetsmarknadsinsatser har från verksamhetens sida framförts synpunkter på definitioner av olika former av insatser och att det kan föreligga behov av underkategorier t.ex. kommunala arbetsmarknadsanställningar, som i Växjö kommun prövats framförallt vad gäller s.k. nystartsjobb. Man ser det här som viktigt att bl.a. kunna följa de personer som ges möjlighet till arbetsrehabiliterande insatser utanför det ordinarie sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan). Det är också viktigt att begränsa insamlandet av uppgifter till det som verkligen kan ha ett kunskapsvärde, vara tydlig med definitioner och begrepp samt att de uppgifter som inlevereras fyller höga krav på individens integritet, både vid insamlandet och också redovisningar av resultat. Detta gäller inte minst vid insamlandet av uppgifter på individ- och hushållsnivå. Vi noterar att Datainspektionen och Statistiska Centralbyrån också är remissinstanser och i dessa frågor bör ha viktiga synpunkter utifrån integritets- och säkerhetsperspektiv för individen. 21(28)

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Även om kommunernas medverkan i lämnandet av statistikuppgifter kan ha ett kunskapsvärde, så krävs det vissa ansträngningar och kostnader från kommunernas sida för att kunna leverera detta. Det gäller att ha personal, som i vissa fall kan behöva utbildning, både vad det gäller att på ett korrekt sätt registrera uppgifter samt att kunna ta ut dessa för redovisning. Detta medför en viss tidåtgång. Verksamhetssystemen, som har olika leverantörer till landets kommuner, måste också anpassas till de krav som ställs på den efterfrågade statistiken. Växjö kommun bedömer att de föreslagna förändringarna kan innebära vissa extra kostnader, som inledningsvis handlar om en anpassning av verksamhetssystemet till de definitioner och nya uppgifter som föreslås, men eftersom flera av dessa idag redan redovisas på annat sätt bedöms det vara fullt hanterbart. Vi tycker det därför är bra att Socialstyrelsen redan under 2015 fattar beslut i frågan, med ikraftträdande av de nya föreskrifterna 1 januari 2017, vilket skapar möjligheter till förberedelser och utbildning bland personal, såväl som leverantörers anpassning av verksamhetssystem. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 22(28)

137 1(2) SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den XXXXXXXX Socialstyrelsens föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om ekonomiskt bistånd; beslutade den XXXXXXX. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Uppgiftsskyldighet 2 Varje socialnämnd ska lämna uppgifter om personer och hushåll som under ett kalenderår har beviljats ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). 3 De uppgifter som avser ekonomiskt bistånd, försörjningshinder och kommunala arbetsmarknadsinsatser ska lämnas månadsvis i enlighet med vad som framgår av bilaga 1. Uppgifterna ska avse den kalendermånad som biståndet gäller för och ska lämnas senast den 15:e nästkommande månad. 4 De uppgifter som avser orsaker till att enskilda och hushåll inte längre får ekonomiskt bistånd ska lämnas månadsvis i enlighet med vad som framgår av bilaga 2. Uppgifterna som registrerats under en kalendermånad ska lämnas senast den 15:e nästkommande månad. 5 De uppgifter som avses i bilaga 1 och 2 ska även lämnas årsvis i enlighet med vad som framgår av bilaga 3. Uppgifterna ska lämnas senast den 15 april varje år och avse det föregående kalenderåret. 6 Uppgifterna ska lämnas sammanhållet för ett hushåll och för en socialnämnd.

138 2(2) 7 Uppgifterna ska lämnas till Socialstyrelsen genom myndighetens elektroniska tjänster för filöverföring eller på motsvarande sätt till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för att samla in uppgifterna. Undantagsbestämmelse 8 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari För statistiska uppgifter som avser tid före den 1 januari 2017 gäller dock fortfarande Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:13) om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter. Socialstyrelsen XX xx

139

140

141

142

143

144 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER HÅLLBAR KONSUMTION- KRYSSA I OCH Ä KEMIKALIER (5 st) ÅTGÄRD 1 Minska kemikalier i barnens omgivning. 2 Fokusera på kemikalier i upphandlingar. 3 Samverkan för minskning av kemikalieanvändning. 4 Kampanj för alternativ till produkter utan farliga kemikalier. 5 Avskiljning av kemikalier i reningsverk. MAT (5 st) ÅTGÄRD 6 Målsättning i det offentliga köket mot hållbar mat. 7 Matpolicyn för konferens/bjudningar/fika. 8 Informationsinsatser.

145 9 Ökning av användning av ekologiska och etiska matvaror. 10 Stödja lokalt matproduktion. RESOR (4 st): Behövs den här åtgärdsgruppen här överhuvudtaget? ÅTGÄRD 11 Stimulera hållbart resande. 12 Samåkning och bildelning. 13 Främja kollektivt resande till våra närmaste regioner. 14 Underlätta för hållbara tjänsteresor. TEXTILIER (6 st) ÅTGÄRD 15 Upphandlingar för hållbara textilier. Skiljer den här åtgärden sig EGENTLIGEN från åtgärd 2 om att foksuera på kemikalier i upphandlingar? 16 Informationsionsinsatser om textilier och hållbarhet. 17 Underlätta för återanvändning.

146 18 Utbilda barn och ungdomar om textilier och hållbarhet. 19 Utveckling av marknad för återanvändning av textilier. 20 Insamlingsystem för textilier. ÖVRIGT (10 st): hela den här måste gås igenom igen och se om den kan läggas överst som ett paraply, med rubriken cirkulär ekonom ÅTGÄRD 21 Hållbarhetsrådgivning. 22 Utbildning- och folkbildning för hållbar konsumtion. 23 Etablera Hållbarhetskontor. 24 Upphandlingsstrategi för hållbarhet. 25 Mindre avfall. 26 Underlätta för cirkulär ekonomi. 27 Utveckla besöks- och eventnäringar. 28 Förlänga produkters användningsfas. 29 Kräv policyförändring. 30 Utbildning för barn och ungdomar för hållbar konsumtion.

147 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER HÅLLBAR KONSUMTION- KRYSSA I OCH ÄNDRA Kan förklaringarna struktureras bättre genom att de beskrivs på liknande sätt och detaljeringsnivå? FÖRKLARING Agera för att minska kemikalier i barnens omgivning: använd befintliga checklistor och verktyg som utgångspunkt. Ta fram riktlinjer för val av produkter och dess hantering, involvera förskolor. Syfta på att tillåta enbart miljögodkända produkter, prioritera ekologiska, miljösmarta produkter; underlätta för lokala/små leverantörer; ställ krav på byggnadsvaror t.ex. enlig BASTA, fokusera även på avtalsförvaltning: avtalsuppföljning och utvärdering. Samverkan och samarbetet av olika aktörer inom länet för att minska användning av kemikalier inom olika verksamheter och av allmänhet (exempelviss Länsstyrelsen kan komma med Strategisk samtal med flertal aktörer från länet). Få näringsidkare att föreslå produktaternativ som inhhehåller mindre/mindre farliga kemikalier för att ertsätta de befintlliga som upphandlas av offenlig sektor; jobba även med leverantörer för att hitta alternativ. Målgrupp: näringslivet. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 21 i tema Klimat & Energi. Öka avskiljning av kemikalier som finns i avlopp, sträva mot certifiering av reningsverk mot REVAQ. Åtgärden kompletterar även vår regionalt mål om slam från kommunala reningsverk. FÖRKLARING Satsa mer på ekologisk, vegetarisk/naturbeteskött från lokala/svenska gårdar. Använd intressanta namn på vegetarisk mat i restauranger och offentliga köken och inte bara "dagens alternativ" (bra namn kan locka fler att välja vegetarisk maträtt). Åtgärden är en komplettering till åtgärd 3 tema Hälsa. Prioritera hållbar mat som har mindre miljöpåverkan genom att t.ex vid arrangemang av olika möten prioritera ekologisk mat, vegetarisk/mindre kött, helst naturbetskött på lokala/svenska gårdar. Lyfta hållbarhetsaspekterna av mat. Ta upp t ex. problematiken med matsvinn, hög köttkonsumtion (t.ex.importerat billigt kött av låg kvalitet vs lokalt naturbeteskött), miljöpåverkan, hälsoaspekter, märkning av ekologisk mat (KRAV, EU-blomma, MSC, mm). Målgrupp: allmänhet

148 Bidra till ökad andel ekologisk, etisk miljösmart mat och matvaror på marknaden genom att t.ex. samarbeta med mataffärer/butiker/restauranger/offentliga kök för mer ekologiskt/lokal eller svensk naturbeteskött/vegetariskt, koppla passande recept till annonsvaran, hjälp med att lyfta bra exempel, använd intressanta namn på vegetarisk mat och inte bara "dagens alternativ" (namn t.ex. "Blomkålssoppa från Solbacka Gård" kan locka fler att välja en vegetarisk maträtt). Satsa på t.ex. gemensam skördefest; utveckling av abonnemang på produkter (andelsjordbruk); öka intresset för torgförsäljning hos producenter, nå lokala producenter för att trygga vår egen matförsörjning; utveckla stadsodlingsformer. r åtgärdsgruppen här överhuvudtaget? FÖRKLARING Inför resepolicy: t.ex. tillåt restid på arbetstid om det tar längre med kollektivt jmf med bil, minimera flygandet, stimulera anställda till att välja cykel eller buss före bilen t.ex. genom att höja parkeringsavgiften eller öka avståndet till bilparkering, premiera anställda som reser hållbart, underlätta för distansarbete, införa bonussystem, till ex. i form av poäng för besparat kg CO2 eller annat mått, erbjuda tjänstecyklar, underlätta samåkning vid tjänsteresor både med privatbil och tjänstebil. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 63 tema Klimat & Energi. Väldigt många av de här förslagen i förklaringarna står med som åtgärder i åtdgärdsprogrammet för Klimat & Energi. Är det då inte samma sak som den här åtgärden? Informera om samåkning eller bildelning för att underlätta för flera att komma igång. Dela kunskaper om hur man börjar, försäkringar, tekniska system mm. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 61 & 62 tema Klimat & Energi. Jobba mot bättre pendlingslinjer utanför regionen (Jönköpings län, Skåne, Blekinge osv) med tätare avgångar och fler linjer. Underlätta för kollektiva transporter och samåkning till olika möten. Planera nationella och regionala möten/konferens/arrangemang efter tidtabell. I mötesinbjudningar och konferenser alltid arrangera för samåkning och rekommendera/informera om kollektivtrafik (linje, tider). FÖRKLARING Prioritera ekologiska textilier/arbetskläder, mindre kemikaliekrävande texilier, också Fairtrade/etiskt märkta. Miljökraven ska vara bra utformade (se Konkurrensverket) så att man faktisk får det man vill ha. Genom olika kanaler (webbsidor, konsumentrådgivning mm.) informera om miljöproblem kring textilier, bl.a. om miljöpåverkan från produktion utomlands, vikten av ekologiska textilier, användning och återanvändning, sambandet till barn och hälsa; uppmuntra affärer att skylta/marknadsföra ekomärkta textilier. Hänvisa till t.ex. energi och klimatrådgivare för mer info om vad som finns i textilierna (möjligen hållbarhetsrådgivare? se Övrigt, punkt 21), satsa på t.ex. pilotprojekt i Växjö som kan överföras till andra kommuner). Målgrupp: allmänhet Man kan inte hänvisa till energi/klimatrådgivare för att få veta vad som finns för kemikalier i textilier. Två helt olika professioner!! Upplåta lokaler gratis eller mycket billigt för enskilda och föreningar för att ordna bytesdagar, loppisar etc.

149 Lära ut om textilier från hållbarhetsperspektiv på slöjden i skolorna/fritidsgårdar. Underlätta inköp av begagnade textilier och informera om "upcycling" och reparation av textilier. Satsa på förstudie med fokus på möjligheter till återvinning av textilier i vårt län och möjligheter till effektiv insamling av lump (t.ex. student projekt, kandidat/examensuppsats). Tillhandahålla insamlingssystem för återanvändning/återvinning av textilier. r måste gås igenom igen och se om den kan läggas överst som ett paraply, med rubriken cirkulär ekonomi Införa konsumentrådgivning/hållbarhetsrådgivning om miljö, hållbarhet, hälsa och ekonomi kopplad till konsumtion för att hjälpa allmänhet och företag att göra rätt val när det gäller produkter och uppmuntra till återbruk. Målgrupp: allmänhet Åtgärden är en komplettering till åtgärd 17 tema Klimat & Energi. Insatser för ökad medvetenhet och ändrade värderingar för hållbar konsumtion (t.ex. cirkulär ekonomi och vad det kan innebära för olika aktörer i samhället; köttkonsumtion; och/eller för att sprida goda exempel inom området mm. ). Målgrupp: allmänhet Sprida information om vikten av hållbara produkter och hållbar produktion, lång livslängd, hjälp med beräkningar inför investeringar (life cycle cost, LCC). Målgrupp: företag, föreningar, organisationer Strategin syftar till rätt prioritering för hållbara, ekologiska, återvinningsbara, återanvändbara produkter. T. ex. prioritera: längre användningstid av utrustning t.ex. elektronik, utrustning med utbytbara komponenter, en återvunnen utrustning, trävaror (till ex. möbler) på skolor, kommunkontor, äldreomsorg etc., hållbar energi som drivmedel till de stora offentliga byggnader, återbruk av möbler och utrustning. Åtgärden är en komplettering till åtgärd tema Klimat & Energi. Informationskampanj för att minska avfall (t.ex liknande Miljönären av Avfall Sverige). Informera, mäta avfallsströmmar, öka källsortering. Målgrupp: allmänhet Utveckla återbrukskoncept kopplad till socialt arbetet och/eller sociala företag (typ av Macken) i flera kommuner: t.ex. sakbibliotek, verktygsbibliotek, leksaksbibliotek, cykelköket, osv. inkl. reparation och "upcycling"; utveckla återbruksby i Växjö som ett center för cirkulär ekonomi. Genom satsningar inom tjänste-/turismsektor gynna lokala resor, lokala näringar och arbetsmarknad. Inledningsvis t.ex. en studie som kartlägger aktörer och potential (t.ex. student projekt) Anordna bytestorg/bytesdagar av saker och ting på arbetsplatserna, för både privata och arbetsrelaterade föremål. Sätt kriterierna för bidragsansökningar för föreningar till att omfatta en antagen och konkret hållbarhetspolicy. Erbjud roliga och engagerande utbildningar, gärna med praktiska övningar, för att öka medvetande och kunskaper om hur vi påverkar miljö, ändra beteende av både ungdomar, deras kompisar och föräldrar. Åtgärden är en komplettering till åtgärd nr 15 tema Klimat&Energi

150 NDRA Genomgående: Offentlig sektor, inte offentlig sektör ANSVARIG AKTÖR Kommun, Offentlig sektör MILJÖMÅL Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektör Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektor, näringslivet Offentlig sektör, Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Offentlig sektör, Näringslivet Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Kommun, Offentlig sektör Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektör ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Alla aktörer Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Region Kronoberg, Kommun, Studjefrämjandet, Miljöresurs Linné Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag

151 Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag LRF, lantbruksorganisationer, Kommun, Bondens egen marknad, Bondens Skafferi i Älmhult, Arbetsförmedlingen, Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Alla aktörer ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Region Kronoberg Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Länstrafiken Alla aktörer Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Offentlig sektör ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Giftfri miljö Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö Kommun Giftfri miljö

152 Kommun, Föreningar, Offentlig sektör, Näringslivet Giftfri miljö Linnéuniversitet, Kommun Giftfri miljö Region Kronoberg, Kommun Giftfri miljö Näringslivet är också en aktör här mi ANSVARIG AKTÖR Kommun, Region Kronoberg alla MILJÖMÅL Kommun, Studiefrämjandet, Region Kronoberg alla Region Kronoberg, Kommun, Energikontor Sydost, Näringslivet Alla aktörer alla alla Region Kronoberg, Kommun, Avfall Sverige Näringslivet, Offentlig sektör, Kommun, Växjö Kommun, Macken alla alla Region Kronoberg, Kommun, Linnéuniversitet Alla aktörer Kommun Kommun, Naturskyddsförening, Studjefrämjandet, Miljöresurs Linné alla alla alla alla

153 Kryssas i av remissinstanserna antal aktiviteter/aktör EV. INDIKATOR Vi avser att genomföra/delta i genomförandet av åtgärden Vi avvaktar med att ta ställning till detta tills strukturen är tydligare Vi avser vara huvudaktör antal aktiviteter/aktör uppstart av samverkan antal kampanjer; antal förslag på produkter det är nog väldigt svårt att få fram statistik på antalet förslag på produktalternativ förändring av halter i % jämfört med basvärde Faktiska halter (mg/l, µg/l etc) är bättre som indikator. Det är lätt att jämföra med vilka krav som ställs på certifiering, vilket inte en procentuell minskning gör antal aktiviteter/aktör EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; Om åtgärden är att se till att prioritera hållbar mat i matpolicys, så är det väl antalet aktörer med sådana matpolicys som är relevant, inte antalet deltagare vid olika konferenser, fika etc antal aktiviteter/aktör

154 uppstart av samverkan antal kampanjer; antal förslag på produkter, antal deltagare/skördefest EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal nya avgångar antal kampanjer/aktör; antal förslag/aktör Vad är det för förslag/aktör som avses? EV. INDIKATOR antal insatser/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal aktiviteter/aktör

155 antal aktiviteter/aktör antal studier, projekt antal punkter/aktör Antal platser för insamling av textilier antal satsningar EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal satsningar antal satsningar/aktör antal kampanjer/aktör; antal förslag/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör

156 Löpande

157 Från: Ahlrot Julia Skickat: den 2 juni :06 Till: Kommunstyrelsen Kopia: Kim-Hagdahl Sohie; Flores Jesserina; Wallin Pär Ämne: VB: REMISS- Förslag till åtgärder Hållbar Konsumtion Bifogade filer: Förslag till åtgärdsprogram HK_UT.pdf; Åtgärdslista för remissvar HK.xlsx; Sändlista.pdf; Följebrev åtgärdsprogram HK _UT.pdf Hej! Vi är några stycken som har fått det här mejlet av länsstyrelsen. Har ni tanke om det ska upp politiskt eller hur kommunen ska svara? Julia Från: Nawrocka Dagmara Skickat: den 1 juni :48 Till: Håkan Bergström; Flores Jesserina; Ahlrot Julia; Åsa Garp; Wallin Pär; Kim-Hagdahl Sohie; Simic Arijana (Planeringskontor); Info Lessebo kommun; Växjö kommuns kontaktcenter; Eriksson Magnus Kopia: Ellman-Kareld Louise; Persson Per-Anders; Andreasson Ida Ämne: REMISS- Förslag till åtgärder Hållbar Konsumtion Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram: Hållbar Konsumtion Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärder inom tema Hållbar Konsumtion som är en komplettering till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län Det tidigare framtagna och beslutade Åtgärdsprogrammet är uppdelat i 3 tematiska områden: Hälsa i Miljöarbetet, Det hållbara Landskapet och Klimat & Energi. Ni ges nu möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna åtgärder och aktörer. Länsstyrelsen önskar synpunkter av remissinstanser på följande: 1. Är det några ytterligare åtgärder som bör lyftas fram? Förslagen ska i så fall vara konkreta och tydliga, utförligt formulerade och beskrivna i enlighet med remissförslagen. 2. Är de åtgärder, som ni står som huvudaktör eller medaktör till, relevanta för er verksamhet?

158 3. Avser ni, som föreslås vara huvudaktör eller medaktör i genomförandet, medverka till att genomföra åtgärden? Svaren lämnas i bifogad Excel-lista. I Excel filen finns även möjlighet att lämna kommentarer på åtgärder och föreslå ändringar. Svar på remiss Synpunkter på punkt 1-3 önskas elektroniskt (ifyllda i Excel fil) senast 30 september med e-post till Om detta är omöjligt, kan brev skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Ange ärendets diarienummer Med vänliga hälsningar, Dagmara Dagmara Nawrocka Miljömålssamordnare, Klimat och Energi handläggare Tel Länsstyrelsen i Kronobergs län SE VÄXJÖ / Telefon: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö

159 Meddelande Ärendenummer (3) Enligt sändlista Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram: Hållbar Konsumtion Länsstyrelsen i Kronobergs län har i samverkan med flera aktörer tagit fram ett förslag på åtgärder inom tema Hållbar Konsumtion som är en komplettering till Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län Det tidigare framtagna och beslutade Åtgärdsprogrammet är uppdelat i 3 tematiska områden: Hälsa i Miljöarbetet, Det hållbara Landskapet och Klimat & Energi. Kompletterande åtgärdsprogrammets syfte Behovet att fokusera länets miljömålsarbete även på konsumtionsfrågor signalerades redan vid framtagningen av det första beslutade åtgärdsprogrammet. Redan då uttryckte aktörer både intresse och behovet av insatser. Hållbar konsumtion uppmärksammas också nationellt av olika aktörer, från akademiska till myndigheter. Naturvårdsverket har till exempel, genom olika rapporter, uppmärksammat konsumtion som ett viktigt miljöpåverkande område redan år 2008, 2010 och 2011, och föreslog år 2014 åtgärder för mer hållbar konsumtion till olika nationella aktörer. För att utforma länets arbete så att det siktar bredare och tar hänsyn till generationsmålet har Länsstyrelsen tagit fram ett kompletterande fjärde tema. Åtgärderna är utformade så att de ska användas som en verktygslåda som pekar ut vad som behöver göras och föreslår även vem som kan göra dem. Tanken är att åtgärderna kan underlätta för prioritering inom miljöområdet på både regional och lokal nivå. Alla 4 teman av åtgärdsprogram tillsammans har bättre möjligheter att förbättra tillståndet i vår miljö och även främja hållbar utveckling. Postadress Gatuadress Telefon E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan

160 Meddelande 2 (3) Förslag till åtgärder Länsstyrelsens arbete under 2014 och 2015, engagerade ett stor antal aktörer i länet i en dialog, och resulterade i 30 förslag på åtgärder inom temaområdet Hållbar Konsumtion. Åtgärderna presenteras med en rubrik, en förklaring till vad åtgärden innebär och med exempel på vad som kan göras samt förslag på aktörer som kan ansvara eller medverka till att åtgärden genomförs. Till åtgärderna finns angivet vilket/vilka miljömål som åtgärden påverkar. Granskning av förslagen- remiss Ni ges nu möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna åtgärder och aktörer. Länsstyrelsen önskar synpunkter av remissinstanser på följande: 1. Är det några ytterligare åtgärder som bör lyftas fram? Förslagen ska i så fall vara konkreta och tydliga, utförligt formulerade och beskrivna i enlighet med remissförslagen. 2. Är de åtgärder, som ni står som huvudaktör eller medaktör till, relevanta för er verksamhet? 3. Avser ni, som föreslås vara huvudaktör eller medaktör i genomförandet, medverka till att genomföra åtgärden? Svaren lämnas i bifogad Excel-lista. I Excel filen finns även möjlighet att lämna kommentarer på åtgärder och föreslå ändringar. Svar på remiss Synpunkter på punkt 1-3 önskas elektroniskt (ifyllda i Excel fil) senast 30 september med e-post till Om detta är omöjligt, kan brev skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Ange ärendets diarienummer Mer information Information om miljömål och miljömålsuppföljningen i länet finns på miljömålsportalen, Uppföljningen finns på särskilda regionala sidor från Dokumentet Regionala mål i Kronobergs län och mer information om det regionala miljömålsarbetet finns att läsa på Miljömål -Länsstyrelsen i Kronobergs län,

161 Meddelande 3 (3) Beskrivning av Generationsmålet finns på miljömålsportalen, Per-Anders Persson Funktionsledare Miljö och Naturförvaltning Dagmara Nawrocka Miljömålsamordnare Bilagor 1. Förslag till kompletterande tema till åtgärdsprogram Hållbar Konsumtion. Remissversion 1 juni-30 september Åtgärdslista för remissvar (Excel-dokument att kryssa i) 3. Sändlista

162 REMISS 1 (13) Datum Ärendenummer Förslag till kompletterande tema till Åtgärdsprogram: Hållbar Konsumtion REMISS 1 juni-30 september 2015

163 REMISS 2 (13) Datum Ärendenummer Läsanvisning: Dokumentet inleds med en bakgrund samt inledande text med beskrivning av åtgärdsarbetet för hållbar konsumtion. Därefter följer avsnitt uppdelat i två delar som beskriver temaområde Hållbar Konsumtion och sedan åtgärder. Temaområde inleds med en övergripande förklaring till de främsta utmaningarna som identifierats. Förslag till åtgärder redovisas i tabellform. Varje åtgärd presenteras med rubrik, förklaring till förslaget, och förslag på aktörer, både huvud- och medaktörer samt koppling till miljömål. Det finns också mycket enkla förslag på möjliga nyckettal som kan användas för att mäta utveckling i arbetet. Förklaring till begrepp Huvudaktör: markerat i texten med fet stil; betyder den organisation som är huvudansvarig för genomförande av årgärdet. Medaktör: betyder organisation som är samarbetspartner och är medansvarig för genomförandet. En mer detaljerad sammanställning av förslag till åtgärder och dokumentation över samtliga förslag till åtgärder som prioriterats ner av olika orsaker finns på Länsstyrelsens hemsida, (kommer senare) Bakgrund Miljömålen Grunden för miljöarbetet är våra miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen år Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och ett övergripande generationsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (Begränsad klimatpåverkan till 2050). Generationsmålet Övergripande målsättningen för Sveriges miljöpolitik är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta övergripande mål är det så kallade generationsmålet.

164 REMISS 3 (13) Datum Ärendenummer För Kronobergs län finns det även 45 regionala mål som har beslutats för att komplettera Generationsmålet, Miljökvalitetsmålen och Etappmålen. Samtliga aktuella mål finns samlade i dokumentet Regionala mål i Kronobergs län Dokumentet finns på Länsstyrelsens hemsida, Syfte Det redan beslutade åtgärdsprogramet är en del av det miljöarbetet som pågår ständigt i många verksamheter i länet. Både offentlig sektor som näringslivet jobbar med egna internsatta miljömål och många har även lyckats att påbörja arbetet med de tidigare beslutade åtgärderna. De åtgärder som finns i Åtgärdsprogram syftar på att öka möjligheter att nå de nationell och regionala miljömålen. Men för att nå generationsmålet krävs det dock bredare syn på vår miljöpåverkan där vi tar hänsyn till vårt beteende och miljöproblem som förekommer utanför Sveriges gränser men ändå är orsakad av oss. Vår konsumtion är ett sådant område. Den ger upphov till miljöföroreningar och förstörelse inte bara i vårt eget län men också, ofta i största grad där våra varor är producerade. För att omfatta även generationsmålet i åtgärdsarbetet har Länsstyrelsen antagit utmaningen att utveckla en kompletterande tema till åtgärdsprogrammet, tema hållbar konsumtion. Metod Länsstyrelsens roll i framtagandet av åtgärdsprogrammet har varit att fungera som samordnare för arbetet. Förslagen som presenteras här är ett resultat av deltagarnas förslag, där Länsstyrelsens har varit en av flera deltagare och på så vis påverkat arbetet. Processen kortfattat beskrivs nedan inleddes åtgärdsprogram med tema hållbar konsumtion i Kronobergs län. Arbetet uppdelades i fem områden: Kemikalier, Mat, Resor, Textilier och Övrigt. För att få den breda samverkan som arbete med hållbar konsumtion kräver, kontaktade Länsstyrelsen berörda aktörer i länet och bjöd in till en dag fylld av inspiration och kreativitet. Under seminariet och workshop med engagerade deltagare har dryg 150 åtgärdsförslagen tagits fram. Följande kriterier har varit utgångspunkt vid framtagning av förslag till åtgärder: Genomförbara Tydliga Regionknutna Detta har utgjort grunden för vidareutveckling av förslaget. Genom att sortera bort de åtgärder som var snarlika till de i redan beslutade åtgärdsprogram eller bedöms vara ej av regional karaktär och sammanförning av kompletterande förslag har antalet förslag reducerats. Slutresultatet är 30 åtgärder inom tema Hållbar Konsumtion.

165 REMISS 4 (13) Datum Ärendenummer Tema Hållbar Konsumtion Konsumtion är oftast förklarat som vår förbrukning och användning av produkter och tjänster, och på det sätt även indirekt förbrukning av resurser. Konsumtionen påverkar naturen omkring oss och bidrar till många olika problem, både miljömässiga, sociala men även ekonomiska. Konsumtionen alltmer oftare belyses som en del av vår kultur och en faktor som ligger bakom miljöförståelse (direkt och indirekt). Konsumtion påverkar våra ekosystem, både på nära håll och i fjärran, och på det sättet påverkar den också vår förmåga att nå miljömålen, både på nationell och på regional nivå. Kanske mest självklart bidrar konsumtionen till ökning av avfallsmängder, ökade transporter, utsläpp av växthusgaser och andra luft föroreningar inkl. partiklar, ökad användning av kemikalier och på det sätt ökad mängd av kemikalier som blir utsläppta i miljö. Indirekt bidrar konsumtion till försämring av vatten kvalité, inkl. försurning, övergödning, ökad användning av mark till odling, ökning av produktionsskogar, klimat förändringar etc. Som en naturlig följd är hållbar konsumtion förespråkat som en lösning till de problemen vår dagliga konsumtion skapar. Hållbar konsumtion är relaterad till hållbar utveckling och de tre grundaspekterna: ekologiska, ekonomiska och sociala. Hållbar konsumtion minimerar användning av råvaror och giftiga kemikalier och har mindre negativ miljöpåverkan jämfört med vanlig konsumtion. Hållbar konsumtion är också ett område som är präglat av känsliga frågeställningar som rör konsumentens beteende, val av produkter eller tjänster, både privat som i tjänst och inte minst ofta skilda intressen, t.ex. ekonomiska vs. ekologiska. Struktur Tema Hållbar Konsumtion är en utökning till det redan beslutade åtgärdsprogrammet med tre teman: Hälsa i Miljöarbete, Det Hållbara Landskapet och Klimat & Energi, se bild 1. Det föreslås löpa under samma tid som den redan beslutade program dvs. under åren Åtgärderna är uppdelade i fem områden: Kemikalier, Mat, Resor, Textilier och Övrig. Åtgärdsförslagen i detta tema är tänkta som en naturlig utökning av arbetsfältet för att nå miljö- och generationsmålen. Men komplettering sker också på åtgärdsnivå. Föreslagna åtgärder är i flera fall en utökning av tidigare beslutad åtgärd för att skaffa handlingsmöjligheter på ett sätt som relaterar till hållbar konsumtion men också tar hänsyn till flera miljömål samtidig (t.ex. utökning av informationsinsatser från klimatperspektivet till hållbarhetsperspektiv). Skriv till något om indikatorer som föreslås! Genomförande av åtgärder

166 REMISS 5 (13) Datum Ärendenummer Åtgärdsprogram är ett verktyg till för hela länet och ska inte ses som Länsstyrelsens åtgärdsprogram. Ett framgångsrikt miljöarbete bygger i väsentliga delar på att alla aktörer utifrån sina förutsättningar tar ansvar för att genomföra de åtgärder som behövs. För att få förankring och även för att ge åtgärderna tyngd kommer regionala aktörer, efter det att åtgärdsprogrammet fastställts, erbjudas att teckna avsiktförklaringar. Frivilliga avsiktförklaringar har under namnet Miljömålslöfte, och tidigare Klimatavtal används med god framgång för genomförande av länets åtgärder. Detta arbete kommer att försätta och omfatta även konsumtionsperspektivet. Målgruppen för åtgärdsdokumentet är kommuner, regionala myndigheter, övriga aktörer från offentlig sektor, företag och organisationer. Finansiering av åtgärder Förslagen till åtgärder i detta tema är i flera fall delar av eller är stark relaterade till pågående arbete och uppdrag hos olika aktörer. Genomförandet är därför beroende av prioriteringar i den ordinarie verksamheten. Uppföljning av åtgärdsprogrammet Länsstyrelsen kommer att följa upp åtgärder, och om det behövs även revidera programmet. Länsstyrelsens Miljömålsfunktion samordnar uppföljningen.

167 REMISS 6 (13) Datum Ärendenummer ÅTGÄRDSARBETET DELAS IN I TEMAN BILD 1. Illustration över hur åtgärdsarbetet är indelat i teman.

168 REMISS 7 (13) Datum Ärendenummer TABELL 1. Förslag på åtgärder till tema Hållbar Konsumtion KEMIKALIER (5 st) relaterar till miljömål: Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet ÅTGÄRD FÖRKLARING ANSVARIG AKTÖR EV. INDIKATOR 1 Minska kemikalier i barnens omgivning. 2 Fokusera på kemikalier i upphandlingar. 3 Samverkan för minskning av kemikalieanvändni ng. 4 Kampanj för alternativ till produkter utan farliga kemikalier. 5 Avskiljning av kemikalier i reningsverk. Agera för att minska kemikalier i barnens omgivning: använd befintliga checklistor och verktyg som utgångspunkt. Ta fram riktlinjer för val av produkter och dess hantering, involvera förskolor. Syfta på att tillåta enbart miljögodkända produkter, prioritera ekologiska, miljösmarta produkter; underlätta för lokala/små leverantörer; ställ krav på byggnadsvaror t.ex. enlig BASTA, fokusera även på avtalsförvaltning: avtalsuppföljning och utvärdering. Samverkan och samarbetet av olika aktörer inom länet för att minska användning av kemikalier inom olika verksamheter och av allmänhet (exempelviss Länsstyrelsen kan komma med Strategisk samtal med flertal aktörer från länet). Få näringsidkare att föreslå alternativ till produkter som innehåller mindre/mindre farliga kemikalier för att ersätta de befintliga som upphandlas av offentlig sektor; jobba även med leverantörer för att hitta alternativ. Målgrupp: näringslivet. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 21 i tema Klimat & Energi. Öka avskiljning av kemikalier som finns i avlopp, sträva mot certifiering av reningsverk mot REVAQ. Kommun, Offentlig sektor Offentlig sektor Offentlig sektor, Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge Offentlig sektor, Näringslivet Kommun, Offentlig sektor antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör uppstart av samverkan antal kampanjer; antal förslag på produkter förändring av halter i % jämfört med basvärde

169 REMISS 8 (13) Datum Ärendenummer Åtgärden kompletterar även vårt regionala mål om slam från kommunala reningsverk. MAT (5 st) relaterar till miljömål: Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag ÅTGÄRD FÖRKLARING ANSVARIG AKTÖR EV. INDIKATOR 6 Målsättning i det offentliga köket mot hållbar mat. 7 Matpolicyn för konferens/bjudnin gar/fika. 8 Informationsinsatser. 9 Ökning av användning av ekologiska och etiska matvaror. Satsa mer på ekologisk, vegetarisk/naturbeteskött från lokala/svenska gårdar. Använd intressanta namn på vegetarisk mat i restauranger och offentliga köken och inte bara "dagens alternativ" (bra namn kan locka fler att välja vegetarisk maträtt). Åtgärden är en komplettering till åtgärd 3 tema Hälsa. Prioritera hållbar mat som har mindre miljöpåverkan genom att t.ex. vid arrangemang av olika möten prioritera ekologisk mat, vegetarisk/mindre kött, helst naturbetskött på lokala/svenska gårdar. Lyfta hållbarhetsaspekterna av mat. Ta upp t ex. problematiken med matsvinn, hög köttkonsumtion (t.ex. importerat billigt kött av låg kvalitet vs lokalt naturbeteskött), miljöpåverkan, hälsoaspekter, märkning av ekologisk mat (KRAV, EUblomma, MSC, mm). Målgrupp: allmänhet Bidra till ökad andel ekologisk, etisk miljösmart mat och matvaror på marknaden genom att t.ex. samarbeta med mataffärer/butiker/restauranger Offentlig sektor Alla aktörer Region Kronoberg, Kommun, Studiefrämjandet, Miljöresurs Linné Region Kronoberg, Länsstyrelsen antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal aktiviteter/aktör uppstart av samverkan

170 REMISS 9 (13) Datum Ärendenummer Stödja lokalt matproduktion. /offentliga kök för mer ekologiskt/lokal eller svensk naturbeteskött/vegetariskt, koppla passande recept till annonsvaran, hjälp med att lyfta bra exempel, använd intressanta namn på vegetarisk mat och inte bara "dagens alternativ" (namn t.ex. "Blomkålssoppa från Solbacka Gård" kan locka fler att välja en vegetarisk maträtt). Satsa på t.ex. gemensam skördefest; utveckling av abonnemang på produkter (andelsjordbruk); öka intresset för torgförsäljning hos producenter, nå lokala producenter för att trygga vår egen matförsörjning; utveckla stadsodlingsformer. LRF, lantbruksorganisat ioner, Kommun, Bondens egen marknad, Bondens Skafferi i Älmhult, Arbetsförmedlinge n, Region Kronoberg, Länsstyrelsen antal aktiviteter; antal förslag på produkter; antal deltagare/skördef est RESOR (4 st) relaterar till miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft ÅTGÄRD FÖRKLARING ANSVARIG AKTÖR EV. INDIKATOR 11 Stimulera hållbart resande. 12 Samåkning och bildelning. Inför resepolicy: t.ex. tillåt restid på arbetstid om det tar längre med kollektivt jmf med bil, minimera flygandet, stimulera anställda till att välja cykel eller buss före bilen t.ex. genom att höja parkeringsavgiften eller öka avståndet till bilparkering, premiera anställda som reser hållbart, underlätta för distansarbete, införa bonussystem, till ex. i form av poäng för besparat kg CO 2 eller annat mått, erbjuda tjänstecyklar, underlätta samåkning vid tjänsteresor både med privatbil och tjänstebil. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 63 tema Klimat & Energi. Informera om samåkning eller bildelning för att underlätta för flera att komma igång. Dela Alla aktörer Region Kronoberg antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare

171 REMISS 10 (13) Datum Ärendenummer Främja kollektivt resande till våra närmaste regioner. 14 Underlätta för hållbara tjänsteresor. kunskaper om hur man börjar, försäkringar, tekniska system mm. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 61 & 62 tema Klimat & Energi. Jobba mot bättre pendlingslinjer utanför regionen (Jönköpings län, Skåne, Blekinge osv) med tätare avgångar och fler linjer. Underlätta för kollektiva transporter och samåkning till olika möten. Planera nationella och regionala möten/konferens/arrangemang efter tidtabell. I mötesinbjudningar och konferenser alltid arrangera för samåkning och rekommendera/informera om kollektivtrafik (linje, tider). Länstrafiken Alla aktörer vid tillfälle; antal nya avgångar antal kampanjer/aktör; antal förslag/aktör TEXTILIER (6 st) relaterar till miljömål: Giftfri miljö ÅTGÄRD FÖRKLARING ANSVARIG AKTÖR EV. INDIKATOR 15 Upphandlingar för hållbara textilier. 16 Informationsinsatser om textilier och hållbarhet. Prioritera ekologiska textilier/arbetskläder, mindre kemikaliekrävande textilier, också Fairtrade/etiskt märkta. Miljökraven ska vara bra utformade (se Konkurrensverket) så att man faktisk får det man vill ha. Genom olika kanaler (webbsidor, konsumentrådgivning mm.) informera om miljöproblem kring textilier, bl.a. om miljöpåverkan från produktion utomlands, vikten av ekologiska textilier, användning och återanvändning, sambandet till barn och hälsa; uppmuntra affärer att skylta/marknadsföra eko-märkta textilier. Hänvisa till t.ex. energi och klimatrådgivare för mer info om vad som finns i textilierna (möjligen Offentlig sektor Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen antal insatser/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle;

172 REMISS 11 (13) Datum Ärendenummer Underlätta för återanvändning. 18 Utbilda barn och ungdomar om textilier och hållbarhet. 19 Utveckling av marknad för återanvändning av textilier. 20 Insamlingssystem för textilier. hållbarhetsrådgivare? se Övrigt, punkt 21), satsa på t.ex. pilotprojekt i Växjö som kan överföras till andra kommuner). Målgrupp: allmänhet Upplåta lokaler gratis eller mycket billigt för enskilda och föreningar för att ordna bytesdagar, loppisar etc. Lära ut om textilier från hållbarhetsperspektiv på slöjden i skolorna/fritidsgårdar. Underlätta inköp av begagnade textilier och informera om "upcycling" och reparation av textilier. Satsa på förstudie med fokus på möjligheter till återvinning av textilier i vårt län och möjligheter till effektiv insamling av lump (t.ex. student projekt, kandidat/examensuppsats). Tillhandahålla insamlingssystem för återanvändning/återvinning Kommun Kommun, Föreningar, Offentlig sektor, Näringslivet Linnéuniversitet, Kommun, Länsstyrelsen Region Kronoberg, Kommun antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör antal studier/projekt antal punkter/aktör av textilier. ÖVRIGT (10 st) relaterar till miljömål: alla ÅTGÄRD ANSVARIG AKTÖR EV. INDIKATOR 21 Hållbarhetsrådgivn ing. 22 Utbildning- och folkbildning för hållbar konsumtion. Införa konsumentrådgivning/ hållbarhetsrådgivning om miljö, hållbarhet, hälsa och ekonomi kopplad till konsumtion för att hjälpa allmänhet och företag att göra rätt val när det gäller produkter och uppmuntra till återbruk. Målgrupp: allmänhet Åtgärden är en komplettering till åtgärd 17 tema Klimat & Energi. Insatser för ökad medvetenhet och ändrade värderingar för hållbar konsumtion (t.ex. cirkulär ekonomi och vad det kan innebära för olika aktörer i samhället; köttkonsumtion; och/eller för att sprida goda Kommun, Region Kronoberg Kommun, Studiefrämjandet, Region Kronoberg antal satsningar antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle;

173 REMISS 12 (13) Datum Ärendenummer exempel inom området mm. ). Målgrupp: allmänhet 23 Etablera Hållbarhetskontor. 24 Upphandlingsstrat egi för hållbarhet. Sprida information om vikten av hållbara produkter och hållbar produktion, lång livslängd, hjälp med beräkningar inför investeringar (life cycle cost, LCC). Målgrupp: företag, föreningar, organisationer Strategin syftar till rätt prioritering för hållbara, ekologiska, återvinningsbara, återanvändbara produkter. T. ex. prioritera: längre användningstid av utrustning t.ex. elektronik, utrustning med utbytbara komponenter, en återvunnen utrustning, trävaror (till ex. möbler) på skolor, kommunkontor, äldreomsorg etc., hållbar energi som drivmedel till de stora offentliga byggnader, återbruk av möbler och utrustning. Åtgärden är en komplettering till åtgärd tema Klimat & Energi. 25 Mindre avfall. Informationskampanj för att minska avfall (t.ex. liknande Miljönären av Avfall Sverige). Informera, mäta avfallsströmmar, öka källsortering. Målgrupp: allmänhet 26 Underlätta för cirkulär ekonomi. Utveckla återbrukskoncept kopplad till socialt arbetet och/eller sociala företag (typ av Macken) i flera kommuner: t.ex. sakbibliotek, verktygsbibliotek, leksaksbibliotek, cykelköket, osv. inkl. reparation och "upcycling"; utveckla återbruksby i Växjö som ett center för cirkulär ekonomi. Region Kronoberg, Kommun, Energikontor Sydost, Näringslivet Alla aktörer Region Kronoberg, Kommun, Avfall Sverige Näringslivet, Offentlig sektor, Kommun, Växjö Kommun, Macken antal satsningar antal satsningar/aktör antal kampanjer/aktör; antal förslag

174 REMISS 13 (13) Datum Ärendenummer Utveckla besöksoch eventnäringar. 28 Förlänga produkters användningsfas. 29 Kräv policyförändring. 30 Utbildning för barn och ungdomar för hållbar konsumtion. Genom satsningar inom tjänste- /turismsektor gynnas lokala resor, lokala näringar och arbetsmarknad. Inledningsvis t.ex. en studie som kartlägger aktörer och potential (t.ex. student projekt) Anordna bytestorg/bytesdagar av saker och ting på arbetsplatserna, för både privata och arbetsrelaterade föremål. Sätt kriterierna för bidragsansökningar för föreningar till att omfatta en antagen och konkret hållbarhetspolicy. Erbjud roliga och engagerande utbildningar, gärna med praktiska övningar, för att öka medvetande och kunskaper om hur vi påverkar miljö, ändra beteende av både ungdomar, deras kompisar och föräldrar. Åtgärden är en komplettering till åtgärd nr 15 tema Klimat&Energi Region Kronoberg, Kommun, Linnéuniversitet Alla aktörer Kommun Kommun, Naturskyddsföreni ng, Studiefrämjandet, Miljöresurs Linné antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör

175 Sändlista FÖRSLAG TILL KOMPLETTERANDE TEMA TILL ÅTGÄRDSFÖRSLAG HÅLLBAR KONSUMTION (skickas enbart elektronisk) Alvesta kommun Energikontor sydost Företagarna Kronoberg Lessebo kommun Lessebohus Linnéuniversitet Ljungby kommun LRF Sydost Länstrafiken Kronoberg Macken Markaryd kommun Miljöresurs Linné Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Region Kronoberg RUS Småbrukarna/ Kenneth Fransson Studjefrämjandet Svenskt Näringsliv Tingsryds Kommun Trafikverket region syd Uppvidinge kommun

176 Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun Växjö Kommun Växjö Kommun Växjö Kommun Växjö Kommun Växjö Kommun Växjö Kommun Älmhults kommun Älmhults kommun Älmhults Kommun

177 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER HÅLLBAR KONSUMTION- KRYS KEMIKALIER (5 st) ÅTGÄRD 1 Minska kemikalier i barnens omgivning. 2 Fokusera på kemikalier i upphandlingar. 3 Samverkan för minskning av kemikalieanvändning. 4 Kampanj för alternativ till produkter utan farliga kemikalier. 5 Avskiljning av kemikalier i reningsverk. MAT (5 st) ÅTGÄRD 6 Målsättning i det offentliga köket mot hållbar mat. 7 Matpolicyn för konferens/bjudningar/fika. 8 Informationsinsatser. 9 Ökning av användning av ekologiska och etiska matvaror.

178 10 Stödja lokalt matproduktion. RESOR (4 st) ÅTGÄRD 11 Stimulera hållbart resande. 12 Samåkning och bildelning. 13 Främja kollektivt resande till våra närmaste regioner. 14 Underlätta för hållbara tjänsteresor. TEXTILIER (6 st) ÅTGÄRD 15 Upphandlingar för hållbara textilier. 16 Informationsionsinsatser om textilier och hållbarhet. 17 Underlätta för återanvändning. 18 Utbilda barn och ungdomar om textilier och hållbarhet. 19 Utveckling av marknad för återanvändning av textilier. 20 Insamlingsystem för textilier. ÖVRIGT (10 st)

179 ÅTGÄRD 21 Hållbarhetsrådgivning. 22 Utbildning- och folkbildning för hållbar konsumtion. 23 Etablera Hållbarhetskontor. 24 Upphandlingsstrategi för hållbarhet. 25 Mindre avfall. 26 Underlätta för cirkulär ekonomi. 27 Utveckla besöks- och eventnäringar. 28 Förlänga produkters användningsfas. 29 Kräv policyförändring. 30 Utbildning för barn och ungdomar för hållbar konsumtion.

180 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER HÅLLBAR KONSUMTION- KRYSSA I OCH ÄNDRA FÖRKLARING Agera för att minska kemikalier i barnens omgivning: använd befintliga checklistor och verktyg som utgångspunkt. Ta fram riktlinjer för val av produkter och dess hantering, involvera förskolor. Syfta på att tillåta enbart miljögodkända produkter, prioritera ekologiska, miljösmarta produkter; underlätta för lokala/små leverantörer; ställ krav på byggnadsvaror t.ex. enlig BASTA, fokusera även på avtalsförvaltning: avtalsuppföljning och utvärdering. Samverkan och samarbetet av olika aktörer inom länet för att minska användning av kemikalier inom olika verksamheter och av allmänhet (exempelviss Länsstyrelsen kan komma med Strategisk samtal med flertal aktörer från länet). Få näringsidkare att föreslå produktaternativ som inhhehåller mindre/mindre farliga kemikalier för att ertsätta de befintlliga som upphandlas av offenlig sektor; jobba även med leverantörer för att hitta alternativ. Målgrupp: näringslivet. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 21 i tema Klimat & Energi. Öka avskiljning av kemikalier som finns i avlopp, sträva mot certifiering av reningsverk mot REVAQ. Åtgärden kompletterar även vår regionalt mål om slam från kommunala reningsverk. FÖRKLARING Satsa mer på ekologisk, vegetarisk/naturbeteskött från lokala/svenska gårdar. Använd intressanta namn på vegetarisk mat i restauranger och offentliga köken och inte bara "dagens alternativ" (bra namn kan locka fler att välja vegetarisk maträtt). Åtgärden är en komplettering till åtgärd 3 tema Hälsa. Prioritera hållbar mat som har mindre miljöpåverkan genom att t.ex vid arrangemang av olika möten prioritera ekologisk mat, vegetarisk/mindre kött, helst naturbetskött på lokala/svenska gårdar. Lyfta hållbarhetsaspekterna av mat. Ta upp t ex. problematiken med matsvinn, hög köttkonsumtion (t.ex.importerat billigt kött av låg kvalitet vs lokalt naturbeteskött), miljöpåverkan, hälsoaspekter, märkning av ekologisk mat (KRAV, EU-blomma, MSC, mm). Målgrupp: allmänhet Bidra till ökad andel ekologisk, etisk miljösmart mat och matvaror på marknaden genom att t.ex. samarbeta med mataffärer/butiker/restauranger/offentliga kök för mer ekologiskt/lokal eller svensk naturbeteskött/vegetariskt, koppla passande recept till annonsvaran, hjälp med att lyfta bra exempel, använd intressanta namn på vegetarisk mat och inte bara "dagens alternativ" (namn t.ex. "Blomkålssoppa från Solbacka Gård" kan locka fler att välja en vegetarisk maträtt).

181 Satsa på t.ex. gemensam skördefest; utveckling av abonnemang på produkter (andelsjordbruk); öka intresset för torgförsäljning hos producenter, nå lokala producenter för att trygga vår egen matförsörjning; utveckla stadsodlingsformer. FÖRKLARING Inför resepolicy: t.ex. tillåt restid på arbetstid om det tar längre med kollektivt jmf med bil, minimera flygandet, stimulera anställda till att välja cykel eller buss före bilen t.ex. genom att höja parkeringsavgiften eller öka avståndet till bilparkering, premiera anställda som reser hållbart, underlätta för distansarbete, införa bonussystem, till ex. i form av poäng för besparat kg CO2 eller annat mått, erbjuda tjänstecyklar, underlätta samåkning vid tjänsteresor både med privatbil och tjänstebil. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 63 tema Klimat & Energi. Informera om samåkning eller bildelning för att underlätta för flera att komma igång. Dela kunskaper om hur man börjar, försäkringar, tekniska system mm. Åtgärden är en komplettering till åtgärd 61 & 62 tema Klimat & Energi. Jobba mot bättre pendlingslinjer utanför regionen (Jönköpings län, Skåne, Blekinge osv) med tätare avgångar och fler linjer. Underlätta för kollektiva transporter och samåkning till olika möten. Planera nationella och regionala möten/konferens/arrangemang efter tidtabell. I mötesinbjudningar och konferenser alltid arrangera för samåkning och rekommendera/informera om kollektivtrafik (linje, tider). FÖRKLARING Prioritera ekologiska textilier/arbetskläder, mindre kemikaliekrävande texilier, också Fairtrade/etiskt märkta. Miljökraven ska vara bra utformade (se Konkurrensverket) så att man faktisk får det man vill ha. Genom olika kanaler (webbsidor, konsumentrådgivning mm.) informera om miljöproblem kring textilier, bl.a. om miljöpåverkan från produktion utomlands, vikten av ekologiska textilier, användning och återanvändning, sambandet till barn och hälsa; uppmuntra affärer att skylta/marknadsföra ekomärkta textilier. Hänvisa till t.ex. energi och klimatrådgivare för mer info om vad som finns i textilierna (möjligen hållbarhetsrådgivare? se Övrigt, punkt 21), satsa på t.ex. pilotprojekt i Växjö som kan överföras till andra kommuner). Målgrupp: allmänhet Upplåta lokaler gratis eller mycket billigt för enskilda och föreningar för att ordna bytesdagar, loppisar etc. Lära ut om textilier från hållbarhetsperspektiv på slöjden i skolorna/fritidsgårdar. Underlätta inköp av begagnade textilier och informera om "upcycling" och reparation av textilier. Satsa på förstudie med fokus på möjligheter till återvinning av textilier i vårt län och möjligheter till effektiv insamling av lump (t.ex. student projekt, kandidat/examensuppsats). Tillhandahålla insamlingssystem för återanvändning/återvinning av textilier.

182 Införa konsumentrådgivning/hållbarhetsrådgivning om miljö, hållbarhet, hälsa och ekonomi kopplad till konsumtion för att hjälpa allmänhet och företag att göra rätt val när det gäller produkter och uppmuntra till återbruk. Målgrupp: allmänhet Åtgärden är en komplettering till åtgärd 17 tema Klimat & Energi. Insatser för ökad medvetenhet och ändrade värderingar för hållbar konsumtion (t.ex. cirkulär ekonomi och vad det kan innebära för olika aktörer i samhället; köttkonsumtion; och/eller för att sprida goda exempel inom området mm. ). Målgrupp: allmänhet Sprida information om vikten av hållbara produkter och hållbar produktion, lång livslängd, hjälp med beräkningar inför investeringar (life cycle cost, LCC). Målgrupp: företag, föreningar, organisationer Strategin syftar till rätt prioritering för hållbara, ekologiska, återvinningsbara, återanvändbara produkter. T. ex. prioritera: längre användningstid av utrustning t.ex. elektronik, utrustning med utbytbara komponenter, en återvunnen utrustning, trävaror (till ex. möbler) på skolor, kommunkontor, äldreomsorg etc., hållbar energi som drivmedel till de stora offentliga byggnader, återbruk av möbler och utrustning. Åtgärden är en komplettering till åtgärd tema Klimat & Energi. Informationskampanj för att minska avfall (t.ex liknande Miljönären av Avfall Sverige). Informera, mäta avfallsströmmar, öka källsortering. Målgrupp: allmänhet Utveckla återbrukskoncept kopplad till socialt arbetet och/eller sociala företag (typ av Macken) i flera kommuner: t.ex. sakbibliotek, verktygsbibliotek, leksaksbibliotek, cykelköket, osv. inkl. reparation och "upcycling"; utveckla återbruksby i Växjö som ett center för cirkulär ekonomi. Genom satsningar inom tjänste-/turismsektor gynna lokala resor, lokala näringar och arbetsmarknad. Inledningsvis t.ex. en studie som kartlägger aktörer och potential (t.ex. student projekt) Anordna bytestorg/bytesdagar av saker och ting på arbetsplatserna, för både privata och arbetsrelaterade föremål. Sätt kriterierna för bidragsansökningar för föreningar till att omfatta en antagen och konkret hållbarhetspolicy. Erbjud roliga och engagerande utbildningar, gärna med praktiska övningar, för att öka medvetande och kunskaper om hur vi påverkar miljö, ändra beteende av både ungdomar, deras kompisar och föräldrar. Åtgärden är en komplettering till åtgärd nr 15 tema Klimat&Energi

183 NDRA ANSVARIG AKTÖR Kommun, Offentlig sektör MILJÖMÅL Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektör Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektör, Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Offentlig sektör, Näringslivet Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Kommun, Offentlig sektör Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet Offentlig sektör ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Alla aktörer Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Region Kronoberg, Kommun, Studjefrämjandet, Miljöresurs Linné Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag

184 LRF, lantbruksorganisationer, Kommun, Bondens egen marknad, Bondens Skafferi i Älmhult, Arbetsförmedlingen, Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Alla aktörer ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Region Kronoberg Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Länstrafiken Alla aktörer Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft Offentlig sektör ANSVARIG AKTÖR MILJÖMÅL Giftfri miljö Kommun, Region Kronoberg, Länsstyrelsen Giftfri miljö Kommun Kommun, Föreningar, Offentlig sektör, Näringslivet Linnéuniversitet, Kommun Giftfri miljö Giftfri miljö Giftfri miljö Region Kronoberg, Kommun Giftfri miljö

185 ANSVARIG AKTÖR Kommun, Region Kronoberg alla MILJÖMÅL Kommun, Studiefrämjandet, Region Kronoberg alla Region Kronoberg, Kommun, Energikontor Sydost, Näringslivet Alla aktörer alla alla Region Kronoberg, Kommun, Avfall Sverige Näringslivet, Offentlig sektör, Kommun, Växjö Kommun, Macken alla alla Region Kronoberg, Kommun, Linnéuniversitet Alla aktörer Kommun Kommun, Naturskyddsförening, Studjefrämjandet, Miljöresurs Linné alla alla alla alla

186 EV. INDIKATOR Kryssas i av remissinstanserna Vi avser att genomföra/delta i genomförandet av åtgärden Vi avser vara huvudaktör antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör uppstart av samverkan antal kampanjer; antal förslag på produkter förändring av halter i % jämfört med basvärde antal aktiviteter/aktör EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal aktiviteter/aktör uppstart av samverkan

187 antal kampanjer; antal förslag på produkter, antal deltagare/skördefest EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal nya avgångar antal kampanjer/aktör; antal förslag/aktör EV. INDIKATOR antal insatser/aktör antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal aktiviteter/aktör antal aktiviteter/aktör antal studier, projekt antal punkter/aktör

188 antal satsningar EV. INDIKATOR antal aktiviteter/aktör; antal deltagare vid tillfälle; antal satsningar antal satsningar/aktör antal kampanjer/aktör; antal förslag/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör antal satsningar/aktör

189 Löpande

190 ÄRENDE Dnr KS Jan Johansson energiplanerare Tel Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av Boverkets rapport om Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje Förslag till beslut Sammanfattning av Växjö kommuns synpunkter Förslaget från Boverket är tänkt att minska energin till uppvärmning men Växjö kommun är kritisk till följande: Att Boverket håller fast vid dagens systemgräns med "köpt energi" och inte i stället väljer att utgå från hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Att Boverkets förslag innebär att man slipper bygga energisnålt om man producerar egen förnybara energi nära huset. Även förnybar energi ska användas sparsamt! Det saknas skrivningar om tappvarmvatten eftersom det finns effektiviseringar att göra där. Växjö kommun ställer sig positiv till: Att Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för eluppvärmning i förhållande till annan uppvärmning och att det har tagits fram en metod för att fastställa faktorn. Det är en klar förbättring jämfört med dagens regler eftersom den tar bättre hänsyn till den totala energieffektiviteten i energisystemet. Växjö kommun ser förslaget från Boverket som att den som producerar sin egen energi slipper bygga energisnålt. Om förslaget går igenom kommer byggreglerna främst att styra valet av uppvärmning i husen, andra styrmedel inom energiområdet sätts ur spel, samtidigt som energikraven inte leder till mer energieffektiva byggnader. Det nya förslaget förstärker diskrimineringen av energieffektiva gemensamma uppvärmningsalternativ på värmemarknaden, som fjärrvärme, och gynnar istället värmepumpar. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (4)

191 ÄRENDE Dnr KS Bakgrund Boverket har sedan januari 2014 haft ett regeringsuppdrag att föreslå en definition av nära-nollenergibyggnader och att lämna förslag till nivåer på skärpta energihushållningskrav i byggnader. En bakgrund är EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, som ställer krav på att medlemsländerna inför skärpta energikrav i sina byggregler. Det övergripande syftet med EU:s direktiv om nära-nollenergibyggnader är att spara energi så att energikällor med fossilt ursprung kan avvecklas och ersättas med förnybar energi som inte ökar växthuseffekten. I uppdraget till Boverket ingick också att energikraven i byggreglerna ska vara teknikneutrala och att se över systemgränsen för vilken energi som ska räknas in i energikraven. Boverket har nu kommit med ett förslag till ändrade energikrav i byggreglerna. De nya reglerna föreslås träda i kraft för alla nya byggnader 2021 och för offentliga byggnader I sin rapport föreslår Boverket att dagens systemgräns med utgångspunkt i "köpt energi" behålls. Vidare föreslås att användningen av så kallad "fritt flödande förnybar energi" som tas tillvara i, eller i direkt närhet till en byggnad inte ska räknas in i energiprestandakravet. Boverket föreslår också en betydande skärpning av energikraven till 55 kwh per kvadratmeter för flerbostadshus i den klimatzon som omfattar huvudsakligen Svealand - en skärpning på ca 30 procent jämfört med de krav som trädde i kraft den 1 mars i år. Förslaget från Boverket kan sammanfattas i följande punkter: Energikraven i byggreglerna ska även fortsättningsvis utgå från "köpt energi". S.k. "fritt flödande energi" (från sol, vind, mark, luft och vatten) vid byggnaden eller i närheten ska inte ingå i den energimängd som energiprestandakravet ställs på. El som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten ska viktas med viktningsfaktorn 2,5. Energikraven ska skärpas med ca 30 procent (exakta tal beror på klimatzon). De nya kraven ska träda i kraft 2018 för offentliga byggnader och för övriga byggnader (4)

192 ÄRENDE Dnr KS Ärendet Förslaget från Boverket är tänkt att minska energin till uppvärmning men Växjö kommun anser att förslaget om att undanta så kallade fritt flödande energier, från den energimängd som energiprestandakravet ställs på, motverkar verklig energieffektivisering genom att det gör det möjligt att bygga med sämre klimatskal för att istället bygga billigt. Det låser i sin tur fast fastighetsägaren vid den uppvärmning som byggaren valt. Det synsättet leder i helt fel riktning om man ska uppnå energieffektivisering. Det är ett avsteg från inriktningen att energikraven ska bidra till energisnåla byggnader och förstärker diskrimineringen av energieffektiva gemensamma uppvärmningsalternativ, som fjärrvärme. Energikraven i byggreglerna ska stimulera till välbyggda hus som använder så lite energi som möjligt under hela byggnadens livslängd. Boverkets förslag innebär att man slipper bygga energisnålt om man producerar egen förnybara energi nära huset. Det står i strid med både Sveriges och EU:s energieffektiviseringspolitik. Även förnybar energi ska användas sparsamt! Växjö kommun ser positivt på att Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för eluppvärmning i förhållande till annan uppvärmning och att det har tagits fram en metod för att fastställa faktorn. Det är en klar förbättring jämfört med dagens regler eftersom den tar bättre hänsyn till den totala energieffektiviteten i energisystemet. Däremot är Växjö kommun kritisk till att Boverket håller fast vid dagens systemgräns med "köpt energi" och inte i stället väljer att utgå från hur mycket energi en byggnad faktiskt använder. Energikraven bör istället ställas på hur mycket en byggnad använder, inte hur mycket energi som köps till den. Boverket skriver att man inte vill missgynna värmepumpar. Istället för att lägga fram ett teknikneutralt förslag blir konsekvensen att förslaget gynnar värmepumpar framför fjärrvärme. Växjö kommun, liksom Energimyndigheten, är starkt kritisk till detta, ett av skälen är att det är en stor utmaning för samhället att få tillräckligt med förnybar el i energisystemet. Fjärrvärme produceras ofta i kraftvärmeanläggningar, där både el och värme produceras på ett effektivt och resurssnålt sätt. Om behovet av fjärrvärme minskar till följd av att byggreglerna gynnar värmepumpslösningar, så minskar även produktionen av klimateffektiv el i dessa anläggningar. Växjö kommun saknar skrivningar om tappvarmvatten eftersom det finns effektiviseringar att göra där. 3 (4)

193 ÄRENDE Dnr KS Växjö kommun anser avslutningsvis att Boverket måste våga ställa så höga krav som är möjligt för att skynda på utvecklingen. Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 4 (4)

194 RAPPORT 2015:26 REGERINGSUPPDRAG Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje

195

196 Förslag till svensk tilllämpning av näranollenergibyggnader Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje Boverket

197 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Titel: Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Rapportnummer: 2015:26 Utgivare: Boverket, juni, 2015 Upplaga: 1 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Nära-nollenergibyggnader, definitioner, riktlinjer, energiprestanda, energikrav, systemgränser, förnybara energikällor, teknikneutralitet, Norden, Sverige, Danmark, Norge, Finland Dnr: /2014 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: E-post: Telefon: Postadress: Boverket, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

198 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 3 Förord Boverket fick enligt ett regeringsbeslut den 9 januari 2014 i uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energikrav för näranollenergibyggnader. Utredningen ska visa hur olika sätt att definiera energiprestanda, med det menas val av systemgräns, förändrar incitamenten för dels olika strategier som kan användas för att uppfylla en given kravnivå, dels användningen av förnybara energikällor. Därtill ska Boverket analysera hur dessa förändringar påverkar styrningens teknikneutralitet. Boverket ska även bedöma vilken systemgräns som är mest gynnsam för den samhällsekonomiska effektiviteten. De kvantitativa riktlinjerna ska bedömas utifrån energisystemmässiga, miljömässiga, fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska aspekter. Projektgruppen har bestått av Thomas Johansson, Erik Olsson, Pål Sjöberg, Linda Lagnerö, Otto Ryding, Roger Gustafsson, Mari-Louise Persson, Mikael Näslund, Sofia Lindén, Joakim Iveroth och Paul Silfwerberg. Karlskrona juni 2015 Janna Valik generaldirektör Boverket

199 4 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Innehåll Sammanfattning Inledning och läsanvisningar Begrepp Utgångspunkter Energiprestandadirektivet Energikravens förändrade roll Teknikutveckling Val av tekniknivå för nära-nollenergibyggnader Kvantitativ riktlinje nivåer på energiprestanda för näranollenergibyggnader Metodbeskrivning Uppskattning av möjlig nivå Effekter på byggkostnader och byggande Påverkan på övriga tekniska egenskaper Energisystem och miljö Tekniskt tillgänglig nivå slutsatser Tekniskt tillgänglig nivå slutsatser Förslag till definition av energiprestanda systemgräns för näranollenergi-byggnader Metodbeskrivning Systemgränser och styrmedlets omfattning Byggherrens incitament och val av strategier Energiprestandadirektivet Teknikneutralitet Effekter på fastighetsekonomi, energisystem och miljö Förslag på definition för nära-nollenergibyggnader Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Förslag till kvantitativ riktlinje- nivåer på energikraven Förslag till systemgräns Jämförelse med energikraven i BBR Byggnader som ägs och används av myndigheter Omfattningen av lydelsen byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter Innebörden av de olika tolkningarna Arbetet med nära-nollenergibyggnader i Norden Danmark Norge Finland Energiprestanda ett begrepp, fyra olika betydelser! Nordiska samarbeten Litteratur Bilaga A Regeringsuppdraget Bilaga B Grön tillväxt och miljödriven näringslivsutveckling Bilaga C Expertpanelens bedömning Bilaga D Indata TIMES-Sweden Boverket

200 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 5 Bilaga E Beskrivning av systemgränserna Bilaga F Användning av olika energislag i småhus, flerbostadshus och lokaler Bilaga G Systemgräns och effekter på energisystem Bilaga H Systemgräns och effekter på miljö Bilaga I Sammanställning av olika viktningsfaktorer Bilaga J Nordiska energikrav Bilaga K Energimyndighetens synpunkter på Boverkets förslag129 Boverket

201 6 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Sammanfattning Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara näranollenergibyggnader. Syftet är att genom höga energikrav, ställda så att berörda företag får tid på sig att ställa om, driva på takten i utvecklingen mot ett allt mer energieffektivt byggande i Europa. En nära-nollenergibyggnad definieras i artikel 2(2) i Energiprestandadirektivet som: En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Boverket har haft i uppdrag att föreslå vad nära-noll ska innebära i Sverige i form av krav på byggnaders energiprestanda. Ett förslag har tagits fram som omfattar dels hur kraven ska ställas, det vill säga vilken energimängd som ska räknas in i byggnadens energiprestanda, och dels vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla för näranollenergibyggnader. Direktivets krav på införande av nära-nollenergibyggnader grundar sig på antagandet att genom införandet av energikrav, som är mer ambitiösa än vad som på kort sikt motsvarar kostnadsoptimala nivåer, över tid kommer att generera dynamiska effekter i form av teknisk utveckling och därtill knutna positiva samhällsekonomiska effekter. Dessa positiva effekter förväntas neutralisera de merkostnader som kravskärpningen initialt medför. Eftersom nya byggnader redan idag ligger på energiprestandanivåer en bra bit under befintlig bebyggelse, och eftersom nya byggnader utgör en liten andel av det totala byggnadsbeståndet, kommer effekten i form av minskad energianvändning att vara liten i förhållande till energianvändningen i stort. Effekten av skärpta energikrav ska ses på längre sikt och de handlar framförallt om att driva på en utveckling. Det kan förmodas att skärpta energikrav kommer att stimulera innovationer men det är osäkert i vilken utsträckning sådana innovationer och sådan teknisk utveckling kommer att ske. De största riskerna med allt för högt ställda energikrav är att takten i nybyggnationen påverkas märkbart (negativt) och att det som byggs Boverket

202 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 7 håller en sämre kvalitet på grund av svårigheter med att anpassa byggandet till de skärpta kraven. Föreslagna nivåer för kommande nära-nollenergibyggnader är framtagna för att balansera mellan tillräckligt skarpa krav och en rimlig förvissning om att kraven inte ställs så högt att kännbara negativa konsekvenser blir följden. Analysen visar att en kravnivå där man kan använda sådan teknik som är kommersiellt tillgänglig och väl introducerad på marknaden idag ska kunna fungera pådrivande utan att kostnaderna ökar i en sådan omfattning att det hämmar nyproduktionen av byggnader. Förslag till definition av energiprestanda systemgräns Bilaga 1 i Energiprestandadirektivet definierar hur byggnaders energiprestanda ska beräknas och därmed vad som ska ingå i energikraven. Bilagan tar upp byggnadens termiska egenskaper, värme- och luftkonditioneringsanläggningar, ventilation och byggnadens utformning, placering och orientering. Direktivet ställer också krav på att byggnaders energiprestanda ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning. Boverket föreslår att systemgräns levererad (köpt) energi ska användas för nära-nollenergibyggnader i Sverige. Det vill säga att den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Som ett sätt att uppfylla energiprestandadirektivets intention att särskilt främja användningen av energi från förnybara energikällor föreslås att fritt flödande energi, som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten, inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen. Boverket föreslår att viktningsfaktorer används. Den el som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten föreslås viktas med en faktor på 2,5. För övriga energislag föreslås viktningsfaktorn 1. Viktningsfaktorn för el är framtagen med utgångspunkt i att undvika att energikraven särskilt främjar användning av elenergi för uppvärmning. Boverket

203 8 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Viktningsfaktorerna kan användas som primärenergifaktorer i energiprestandadirektivets mening, för att uppfylla direktivet i detta avseende. Förslag till kvantitativ riktlinje nivå Boverket föreslår att byggnadens energiprestanda, E spec, beräknas utifrån den levererade (köpta) energin och beräknas då enligt: E spec = (E el,uppv + E el,vv + E el,kyla ) 2,5 + E el,fast + E uppv + E vv + E kyla A temp där E el,upp Elenergi till uppvärmning, kwh/år E el,vv Elenergi till varmvatten, kwh/år E el,kyl Elenergi till komfortkyla, kwh/år E el,fast Fastighetsel, kwh/år E uppv Annan energi än el till uppvärmning, kwh/år E vv Annan energi än el till varmvatten, kwh/år E kyla Annan energi än el till komfortkyla, kwh/år A temp Area med temperatur över 10 C, m 2 För en byggnad i Stockholm får energiprestandan, inte överstiga nivåerna i tabellen nedan. För byggnader placerade i övriga landet tillkommer en justering för skillnader i klimatet. Flerbostadshus (kwh/m 2,år) Flerbostadshus (max 35 m 2 /lgh) (kwh/m 2,år) Lokaler (kwh/m 2,år) Småhus (kwh/m 2,år) Byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter För myndigheter som dels äger och dels använder nya byggnader kommer kraven för nära-nollenergibyggnader att införas 2019, två år tidigare än för övriga byggnader. Direktivets innebörd beror på hur vi i Sverige tolkar skrivningen Byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter. Vid en strikt tolkning skulle de tidigarelagda kraven omfatta sådana statliga myndigheter som både äger och förvaltar sina nya byggnader. Det är Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk. Vid en vidare tolkning skulle även fastighetsförvaltande bolag kunna omfattas. Då skulle de fyra Boverket

204 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 9 statliga fastighetsförvaltande bolagen Akademiska hus AB, Jernhusen AB, Specialfastigheter AB och Vasallen AB också. påverkas. Inom kommun och landsting skulle de som har överlåtit sina fastigheter i ett eget bolag omfattas. En konsekvens av den vidare tolkningen kan bli att dessa myndigheter/bolag får högre byggkostnader vilket kan påverka hyresprisättningen och därmed konkurrenssituationen. Både Ekonomistyrningsverket (ESV) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har yttrat att ett tidigarelagt krav för offentliga myndigheter inte skulle påverka konkurrenssituationen negativt. Bedömningen är att stat, kommun och landsting kommer att verkställa de planer de har på nybyggnation. Deras uppfattning är att det inte kommer att innebära tidsmässiga förskjutningar på grund av snedvriden konkurrens. Arbetet med nära-nollenergibyggnader i Danmark, Norge och Finland Det finns principiella skillnader i hur man räknar ut energiprestandan i de nordiska länderna och det är därför väldigt svårt att göra en jämförelse mellan dem införde Danmark två byggnadsklasser: Lavenergibygninger 2015 och Bygningsklasse Dessa klasser är frivilliga men blir bindande krav från 2015 (30 juni) respektive 2020 (2018 för offentligt ägda byggnader). Byggnadsklass 2020 innebär en skärpning i intervallet procent jämfört med dagens regelverk. Kunskapsspridning om lågenergibyggande främjas bl.a. genom demonstrationsprojekt I Norge har Stortinget genom klimaforliket 1 bestämt att energikraven i de byggnadstekniska föreskrifterna (TEK10) ska skärpas till passivhusnivå 2015 och till nära-nollenerginivå Energiprestandakraven kommer att skärpas med ca 26 procent för bostäder och med ca 38 procent för kontorshus. Man bedömer att reglerna kommer att gå något längre än vad en strikt tillämpning av en kostnadsoptimal nivå ger. Den kommande nära-nollenerginivån ska fastslås efter det att en utvärdering av passivhus nivå har gjorts och träda i kraft den 1 januari Energi og miljøkomiteen (2012). Boverket

205 10 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader I Finland har man bedömt att de regler som reviderades 2013 ska motsvara en kostnadsoptimal nivå och det finns inga signaler på att man är beredd att gå utöver en denna nivå. Finland ska föreslå miniminivåer på energi från förnybara energikällor i ny- och ombyggnader samt utfärda rekommendationer och teknisk beskrivning för nära-nollenergibyggnader. En proposition ska överlämnas till den finska riksdagen hösten Nya föreskrifter ska utarbetas under Det ska bli ett gradvist genomförande i samråd med byggbranschen. Boverket

206 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 11 1 Inledning och läsanvisningar Boverket fick den 14 januari 2014 i uppdrag från regeringen att analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav avseende nära-nollenergibyggnader, samt föreslå kvantitativa riktlinjer för energihushållningskrav avseende näranollenergibyggnader. I uppdraget har ingått att i nära dialog med Statens energimyndighet (Energimyndigheten) verka för att de förslag som Boverket lämnar är sådana att även Energimyndigheten kan ställa sig bakom dem. Boverket och Energimyndigheten har arbetat i nära dialog och har en gemensam syn på förslagen som läggs, med undantag av förslagen om tillgodoräknande av fri energi, om val av systemgräns samt om införande av viktningsfaktor för el och nivån på viktningsfaktorn. Energimyndighetens yttrande finns i bilaga K. 2 Uppdraget innebär att utreda hur nära-nollenergibyggnader enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda kan införas i Sverige. Enligt energiprestandadirektivet ska alla nya byggnader senast den 31 december 2020 vara nära-nollenergibyggnader. Alla nya byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader den 31 december Bakgrunden till uppdraget finns i regeringens skrivelse 2011/12:131, Vägen till nära-nollenergibyggnader, som utgör Sveriges nationella handlingsplan för nära-nollenergibyggnader. Handlingsplanen utgör/är Sveriges återrapportering till EU enligt kraven i direktivet om byggnaders energiprestanda. 3 Regeringen bedömde i sin skrivelse att det 2012 inte fanns tillräckligt med underlag för att slå fast de kvantifierad riktlinje för den framtida skärpningen beslutade regeringen om tre uppdrag till Boverket och Energimyndigheten i syfte att förbättra kunskapsläget. De andra uppdragen, utöver detta, är följande: 2 Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energikrav för näranollenergibyggander (N2104/75/E) 3 Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD), 2010/31/EU (rev.) Boverket

207 12 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Utvärdering av lågenergibyggnader Boverket och Energimyndigheten fick enligt regeringsbeslut den 9 januari 2014 i uppdrag att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader samt redogöra för hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader. Utvärderingen ska redovisa kostnaderna för att bygga lågenergibyggnader och om det finns negativ påverkan på andra tekniska egenskaper i dessa byggnader. Uppdraget ska redovisas den 9 juni Boverket

208 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 13 Främjandeåtgärder för att underlätta genomförandet av krav på nära-nollenergibyggnader Energimyndigheten har enligt regleringsbrev (senast för år 2015) i uppdrag att genom främjandeåtgärder underlätta genomförandet av krav på nära-nollenergibyggnader, särskilt demonstrationsprojekt, kompetenshöjande insatser för nyckelgrupper, samt uppföljning, utvärdering och analys av nya och befintliga lågenergibyggnader. Detta uppdrag utförs under perioden Rapporten är upplagd så att det inledande kapitlet redovisar utgångspunkterna för utredningen med början i direktivet om byggnaders energiprestanda och en tolkning av vad nära-noll kan innebära för Sverige. I denna rapport används Boverkets byggregler i tre olika lydelser: Boverkets föreskrifter (2011:26) om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR 19 Boverkets föreskrifter (2014:3) om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR 21 Boverkets föreskrifter (2015:3) om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR 22 Rapportens disposition är följande: Kapitel tre innehåller metod, resultat och slutsatser från utredningen om den kvantitativa riktlinjen, det vill säga vilken nivå på byggnaders energiprestanda som framtida nära-nollenergibyggnader ska ha. Kapitel fyra innehåller Boverkets förslag till definition av begreppet byggnaders energiprestanda innefattande analys och redovisning av de effekter som uppstår till följd av valet av systemgräns. Kapitel fem innehåller Boverkets förslag till energikrav för näranollenergibyggnader och en jämförelse med nuvarande krav. Kapitel sex innehåller Boverkets bedömning av innebörden och omfattning av energiprestandadirektivets krav på byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter. Kapitel sju redogör för arbetet med nära-nollenergibyggnader i Norden. I bilagorna finns uppdraget och fördjupande texter kopplade till huvudrapporten. Boverket

209 14 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 1.1 Begrepp I denna rapport har följande begrepp använts med den här angivna betydelsen. A temp : arean av alla våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 C, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. (Källa: BBR 22). Asymmetrisk information: innebär att den information som i en perfekt marknadsekonomi antas vara tillgänglig för alla i verkligheten kan vara ojämnt fördelad. En del aktörer vet mer än andra. Om den ojämnt fördelade information systematiskt hindrar individer från att göra rationella val är det ett marknadsmisslyckande. Byggnadens energianvändning: Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. (Källa: BBR 22). Byggnadens fastighetsenergi: del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. (Källa: BBR 22). Byggnadens specifika energianvändning: se Energiprestanda Tekniskt tillgänglig nivå: den bästa tekniken för byggnader och installationer som ska användas för att uppfylla energikraven för näranollenergihus. Tekniken ska vara kommersiell och har visats fungera väl i tillämpningen. Delade incitament/split Incentives: brister i incitamentsstrukturen kan uppkomma när den som beslutar om en ekonomisk aktivitet är en annan än den som betalar för den. Förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst Boverket

210 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 15 kan i vissa fall klassificeras som ett delat incitament. Ägaren av en hyresfastighet står vanligtvis för inköpen av vitvaror, medan det är hyresgästen som betalar för hushållselen. Fastighetsägaren har därför svaga eller inga incitament att investera i de dyrare och mer energieffektiva produkterna, eftersom det är hyresgästen som tillgodogör sig de positiva effekterna i form av lägre driftskostnader. Externa effekter: uppkommer när en part på en marknad agerar på ett sätt som påverkar andra utan att ta hänsyn till detta vid sina beslut. De externa effekterna kan vara antingen positiva eller negativa. Förekomsten av externa effekter gör att det produceras mer respektive mindre av vissa varor och tjänster än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Energiomvandling har negativ påverkan på miljön, hur stor den är beror på vilken energibärare och teknik som används. Miljöbelastning är en negativ extern effekt och innebär en kostnad som belastar hela samhället i större utsträckning än den enskilde energiproducenten. Eftersom kostnaden är exkluderad i producentens kostnad tas den inte med i priset på energi och det leder till större produktion och användning av energi än vad som vore optimalt för samhället. Energiprestanda/byggnadens specifika energianvändning: byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2, år. Hushållsenergi eller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande krav på värme, varmvatten och ventilation inräknas inte. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m : genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnaden inklusive köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS (2). (Källa: BBR 22). Hushållsenergi: el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. (Källa: BBR 22). Kostnadseffektivitet: ett kostnadseffektivit styrmedel innebär att alla aktörer möter samma marginalkostnad för den sista besparade kilowattimmen. Om det finns ett politiskt satt mål är det möjligt att göra en kostnadseffektivitetsanalys, för att analysera hur målet ska nås till lägst kostnad. Boverket

211 16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Nära-nollenergibyggnader (NNE): NNE beskrivs i energiprestandadirektivet (EPBD) som En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Systemgräns: gräns i eller runt byggnaden som definierar vad som räknas som tillförd och bortförd energi. Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. (Källa: BBR 22) Viktningsfaktor: faktor som multiplicerat med den faktiska elanvändningen ger energibidraget för el till uppvärmning, varmvatten och komfortkyla i byggnadens specifika energiprestanda. Viktningsfaktorn är en metod att säkerställa hushållning med elenergi. Boverket

212 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 17 2 Utgångspunkter Energiprestandadirektivet är ett ramdirektiv. Medlemsländerna ska införa direktivets bestämmelser i den nationella lagstiftningen. 2.1 Energiprestandadirektivet I Energiprestandadirektivets artikel 4.1 ställs krav på medlemsstaterna att fastställa minimikrav på byggnaders energiprestanda. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att minimikrav avseende byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda fastställs i avsikt att uppnå kostnadsoptimala nivåer. Energiprestandan ska beräknas i enlighet med den metod som avses i artikel 3. Den konstandsoptimala nivåerna ska beräknas enligt ramen för jämförbara metoder som avses i artikel 5, när ramen införts. Enligt artikel 2.2 definieras en nära-nollbyggnad som: En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Definitionen kan tolkas som att kravet på mycket hög energiprestanda har högst prioritet. Att tillförd energi ska vara förnybar energi är lägre prioriterat men intentionen är tydlig. Direktivet understryker dessutom att det är en fördel att den förnybara energin produceras på plats eller i närheten av byggnaden. Enligt artikel 9 ska medlemsstaterna se till att: alla nya byggnader, senast den 31 december 2020, är nära-nollenergibyggnader och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är näranollenergibyggnader efter den 31 december En kostnadsoptimal nivå är en energiprestandanivå som medger att de investeringskostnader som krävs för att uppnå den kan hämtas in i form av minskade kostnader för energianvändningen under byggnadens livslängd. Direktivets krav på byggnaders energiprestanda kan läsas som att krav på nivåer som kan anses kostnadsoptimala är utgångspunken. Medlemsstater vars energikrav ligger över den kostnadsoptimala nivån ska rapportera till Kommissionen hur kraven ska skärpas. Införandet av nära-nollenergibyggnader handlar om att införa energikrav som ska tillämpas vid en senare tidpunkt. Genom detta skapas förutsäg- Boverket

213 18 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader barhet för berörda branscher och tid för företag att anpassa sig. Syftet är att använda energikraven för att driva på takten i utvecklingen mot ett mer energieffektivt byggande. Sveriges energikrav ligger inom det spann som kan räknas som kostnadsoptimala nivåer. En förutsättning för att energikraven ska få den pådrivande effekt som är syftet med nära-nollenergibyggnader krävs att de ställs märkbart bortom de kostnadsoptimala nivåerna. 2.2 Energikravens förändrade roll När krav på byggnaders värmeisoleringsförmåga först började ställas gjordes det framförallt för att säkerställa ett bra inomhusklimat. När kraven på värmeisolering skärptes efter andra världskriget var det mot bakgrund av krigsårens bränslebrist och tonvikten hade då förskjutits mot ökad försörjningstrygghet. Detta aktualiserades återigen vid oljekrisen 1973 och energireglerna har därefter skärpts successivt. Behovet av att hushålla med el har accentuerats på senare tid. Jämsides med samhällsutvecklingen har byggreglerna också förändrats till sin form. Sedan åtminstone 1960-talet har det funnits en ambition att överge detaljregler till förmån för mera funktionsbaserade krav. Som en följd av oljekrisen infördes dock ett antal detaljkrav i regelverket för att bryta oljeberoendet. Ett paradigmskifte för energireglerna inträffade 2006 då det i BBR infördes ett renodlat funktionskrav på energianvändning i den färdiga byggnaden. Med införandet av nära-nollenergibyggnader kommer energireglerna återigen att få en utökad funktion. Utöver att utgöra minimikrav på byggnaders energiprestanda ska energikraven också bidra till att driva på takten i energieffektiviseringsarbetet och utvecklingen mot än mer energieffektiva byggnader. 2.3 Teknikutveckling Nära-nollenergibyggnader bygger implicit på antagandet att genom att införa energikrav som är mer ambitiösa än vad som på kort sikt motsvarar de kostnadsoptimala nivåerna, så kommer detta att över tid generera dynamiska effekter i form av teknisk utveckling och därtill knutna positiva samhällsekonomiska effekter som i förlängningen mer än neutraliserar de merkostnader som kravskärpningen initialt medför. Antagandet utgör grundtanken bakom grön tillväxt och idéområdet miljödriven näringslivsutveckling. Detta idéområde genomsyrar flera av EU:s strategier, exempelvis Europa 2020-strategin. En bärande tanke är Boverket

214 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 19 att det med rätt utformade miljöpolitiska styrmedel inte finns någon motsättning mellan miljö och ekonomisk tillväxt. Det teoretiska fundamentet till detta antagande finns i den så kallade Porterhypotesen 4. I korthet går den ut på att förbättrade produkter och processer kommer att leda till ökad konkurrenskraft, som i sin tur driver på tillväxten. De positiva resultaten av denna process är enligt hypotesen att både tillväxt och miljönytta ökar samtidigt. Att skärpta energikrav kommer att ge incitament till innovationer får bedömas som troligt, bland annat mot bakgrund av vad som framkommit i kontakten med branschen under utredningens gång. 5 Däremot är det betydligt mera svårbedömt i vilken utsträckning som innovationer och teknisk utveckling kommer att ske. Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter. 2.4 Val av tekniknivå för nära-nollenergibyggnader Efter att ha konstaterat att införandet av nära-nollenergibyggnader innebär att styrmedlet får en något utvidgad roll, samt vad detta kan komma att innebära, övergår vi i detta avsnitt till hur nivån för näranollenergibyggnader kan definieras. Den lägsta ambitionsnivå för en nära-nollenergibyggnader är de (kostnadsoptimala) krav som finns i dag. Därifrån stegras de möjliga kravnivåerna. I praktiken finns dock en övre gräns för ambitionsnivån då allt för skarpa krav riskerar att få negativa effekter på nybyggnadstakten och/eller på kvaliteten på det som byggs. Byggsektorn utgör en betydande del av svensk ekonomi. Effekter av ett kraftigt minskat byggande riskerar att få långtgående konsekvenser på såväl tillväxt som på samhällsutvecklingen i stort. Bygginvesteringarna har den senaste tjugo-årsperioden utgjort mellan 5 och 10 procent av BNP och ett minskat byggande ger således en direkt påverkan på Sveriges tillväxt. Dessutom kan företag få svårigheter att växa och utvecklas om det blir svårt att locka till sig arbetskraft på grund av brist på bostäder. 4 Porterhypotesen beskrivs i bilaga B. 5 Sweco (2015b). Boverket

215 20 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Det går att kategorisera fem möjliga definitioner på de tekniska och ekonomiska nivåerna för nära-nollenergibyggnader. Dessa nämns i följande punkter: Kostnadsoptimal nivå 2015 Kostnadsoptimal nivå 2021 Tekniskt tillgänglig nivå Tekniskt möjlig nivå Nivå som kräver utveckling teknisk utveckling Tekniskt tillgänglig nivå och tekniskt möjlig nivå ligger nära det som i andra sammanhang kallas bästa tillgängliga teknik (Best Available Techniques, BAT) och bästa möjliga teknik (BMT). I detta arbete använder vi följande begrepp och definitioner för den fortsatta diskussionen. Tekniskt tillgänglig nivå är den bästa teknik som i dag är kommersiellt tillgänglig och visats fungera väl i tillämpningen. Det är inte enbart spjutspetstekniken som uppfyller kraven för denna beskrivning utan även teknik med något lägre prestanda. Tekniskt möjlig nivå är den teknik som är mer avancerad och med högre prestanda än tekniskt tillgänglig nivå. Den är dock inte kommersiellt tillgänglig. Den kan ha demonstrerats i laboratorium, i fältförsök eller i en annan tillämpning. Vidare teknisk utveckling är nödvändig. Utifrån energiprestandadirektivet är det tydligt att med näranollenergibyggnader avses nivåer som är skarpare än dagens (2015) kostnadsoptimala nivåer. Detta framgår tydligt av direktivets formulering att det behövs åtgärder för att öka antalet byggnader som inte bara uppfyller nuvarande minimikrav utan som är mer energieffektiva, för att på så sätt sänka både energianvändningen och koldioxidutsläppen. Eftersom nära-noll är ett koncept som skiljer sig från betydelsen av kostnadsoptimalitet 2021 kan det i praktiken inte utgöra en näranolldefinition. 6 6 Däremot finns det en tydlig länk mellan kostnadsoptimalitet 2021 och nära-noll. I ECOFYS (2013) diskuteras ett potentiellt gap mellan dessa två begrepp i form av teknologiska gap och skillnader i livscykelkostnader. Därav följer att begreppet kostnadsoptimalitet 2021 egentligen handlar om hur man ska nå kostnadsoptimalitet givet definitionen av nära-noll. Boverket

216 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 21 I en studie beställd av Europeiska Kommissionen diskuteras näranollenergibyggnader och teknisk utveckling. 7 Där uttrycks uppfattningen att dagens teknik för energibesparingar är tillräcklig för att nå ett lämpligt mål för nära-nollenergibyggnader. Med andra ord ska nära-noll inte innebära kravnivåer som förutsätter teknisk utveckling. Den nivå som benämnts tekniskt möjlig nivå innebär en rad osäkerheter framförallt när det gäller de kostnadsmässiga aspekterna. Att i stor utsträckning behöva använda sig av spjutspetsteknik i byggandet kommer sannolikt att öka merkostnaderna för energieffektivisering avsevärt. Detta skulle kunna ge stora ickeönskvärda effekter i samhället som till exempel ett kraftigt minskat bostadsbyggande. Mot bakgrund av dagens situation på bostadsmarknaden medför det en alltför stor risk att välja tekniskt möjlig nivå som definition för nära-nollenergibyggnader. Den högsta nivån, nivå som kräver teknisk utveckling, är inte heller aktuell mot bakgrund av samma argument. Den återstående definitionen är då tekniskt tillgänglig nivå. Boverket föreslår att det vi kallat tekniskt tillgänglig nivå är den definition som ska gälla för de tekniska lösningarna i nära-nollenergibyggnader. I nästa kapitel övergår vi till att hitta den nivå på byggnadens energiprestanda som denna definition innebär det vill säga ge förslag på den kvantitativa riktlinjen. 7 ECOFYS (2013). Boverket

217 22 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 3 Kvantitativ riktlinje nivåer på energiprestanda för näranollenergibyggnader I Boverkets uppdrag ingår att ta fram en kvantitativ riktlinje för de energikrav som ska tillämpas för nära-nollenergibyggnader. Det betyder att vi nu omsätter begreppet tekniskt tillgänglig nivå till konkreta krav på byggnaders energiprestanda. De riktlinjer som Boverket föreslår ska enligt uppdraget vara bedömda utifrån fastighetsekonomiska, samhällsekonomiska, energisystemmässiga och miljömässiga aspekter. 3.1 Metodbeskrivning För att få en uppfattning om vad en tekniskt tillgänglig nivå kan innebära har vi använt en metod där utgångspunkten varit att med hjälp av personer aktiva i branschen få fram en uppskattning av en möjlig nivå för näranollenergibyggnader. Denna uppskattning baseras på de enskilda deltagarnas samlade erfarenheter. 8 Metoden som använts är en variant av den så kallade TEQUILA-metoden som har utvecklats inom EU för att bedöma effekter av politiska beslut. Metoden syftar till att få fram en uppskattning av möjliga nivåer från deltagarnas sida. 9 Det visade sig dock vara svårt att fånga upp de mindre aktörerna. Intervjuer genomfördes därför med ett urval av små bygg- och fastighetsföretag för att göra bilden mer komplett. 10 Aktörerna har även fått uppge förväntade kostnadsökningar relaterade till olika nivåer. Detta har jämförts och kompletterats med resultatet av kostnadsberäkningar som gjordes i uppdraget om utvärdering av lågenergibyggnader 11. De förväntade merkostnaderna har utgjort underlag för att bedöma effekter på nyproduktionen av byggnader. För detta har vi använt modellen RegSweDyn som är en så kallad allmän jämviktsmodell 12. Det 8 Sweco (2015a). 9 Camagni (2006). Modellen bygger på den s.k. Delphi-metoden. Metoden har utvecklats inom EU-programmet ESPON European Spatial Planning Observation Network, En närmare beskrivning av metoden finns i Sweco (2015a). 10 Sweco (2015c). 11 Uppdrag (N2014/75/E) att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader. 12 En s.k. CGE-modell (Computable General Equilibrium). RegSweDyn (och även RegFinDyn, som är den finska föregångaren) är en vidareutvecklad version av den australiensiska TERM-modellen som utvecklats av Centre of Policy Studies vid Victoria University i Melbourne. Modellen togs fram i samband med ett EU- Boverket

218 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 23 är en typ av modell som ofta används för att analysera samhällsekonomiska effekter av politiska beslut. 13 Modellen fångar upp hur byggbranschen interagerar med övriga aktörer i ekonomin (till exempel andra branscher och hushåll) och hur olika aktörer reagerar på förändringar, i det här fallet skarpare krav på energikraven i byggnader 14. Särskilt fokus har lagts på effekter på byggandet av bostäder. Underlag för hur olika nivåer på skärpningar påverkar andra tekniska egenskaper i byggnader har hämtats från uppdraget om utvärdering av lågenergibyggnader 15. Analys av vilka effekter skärpta energikrav får för miljön och Sveriges energisystem har gjorts med energisystemmodellen TIMES-Sweden. 3.2 Uppskattning av möjlig nivå En analys av vad som är en möjlig nivå på energikraven för näranollenergibyggnader har analyserats genom att fånga aktörerers bedömningar. Undersökningen genomfördes i två steg. Först gjordes intervjuer med representanter för bygg- och fastighetsföretag och sedan genomfördes en workshop med en expertpanel. I intervjuerna fick aktörerna ge sin syn på möjliga nivåer för nära-nollenergibyggnader och vilka effekter dessa skärpningar skulle kunna få för olika typer av byggnader. Expertpanelen fick först ta del av och diskutera resultaten från intervjuerna och därefter göra en första egen bedömning av olika nivåer. Bedömningarna gjordes utifrån vilken teknik som finns tillgänglig idag, tillgången till teknisk kompetens och förväntade kostnader i samband med olika skärpningar. Varje deltagare fick ta ställning genom att ange en siffra mellan minus tre och plus tre, där minus tre var den mest negativa förutsättningen och plus tre den mest positiva. Inget nollvärde fick anges. Resultaten från den första bedömningen användes som underlag för en diskussion om hinder, risker och möjligheter relaterade till olika nivåer av energiprestanda. Efter denna diskussion fick deltagarna göra en ny, slutlig bedömfinansierat projekt, Bothnian Green Logistics Corridor, där järnvägsinvesteringarnas regionalekonomiska effekter i Sverige och Finland analyserades. Se Kinnunen (2007) och Törmä (2007). 13 Exempel på CGE-modeller som används på detta sätt i Sverige är Konjunkturinstitutets modell EMEC och Riksbankens modell RAMSES. 14 Detta är alltså modellens dynamiska effekter. En simulering av hur ekonomin (olika aktörer) reagerar på en förändring (allt annat lika). 15 Uppdrag (N2014/75/E) att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader. Boverket

219 24 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader ning av de olika kravnivåerna. 16 Den slutliga sammanvägda bedömningen visas i tabell 3.1. Tabell 3.1: Sammanvägd bedömning av olika nivåer. Sammanvägd bedömning Flerbostadshus (ej elvärmda) Småhus (elvärmda) Lokaler (ej elvärmda) Nivå på energiprestanda (kwh/m 2, år) Energikrav i BBR 21 = 90 kwh/m 2, år Energikrav i BBR 21 = 55 kwh/m 2, år Energikrav i BBR 21 = 80 kwh/m 2, år 70 Mycket positiva förutsättningar finns vid denna nivå. Mycket positiva förutsättningar finns vid denna nivå. 50 Svagt positiv för tillgången till teknik och teknisk kompetens. Svagt negativ för kostnader. Mycket positiva förutsättningar finns vid denna nivå. Mycket positiva förutsättningar finns vid denna nivå. 40 Starkt negativ för tillgången till teknik. Svagt negativ för tillgången till teknisk kompetens. Starkt negativ för kostnader. Svagt positiv för tillgången till teknik, svagt negativ för tillgången till teknisk kompetens. Svagt positiv för kostnader. Svagt positiv för tillgången till teknik och teknisk kompetens. Neutral bedömning vad gäller kostnader. <30 Stora negativa följder. Stora negativa följder. Stora negativa följder. Resultaten från undersökningen visar att deltagarna bedömer att det finns förutsättningar för att skärpa kraven för alla typer av byggnader jämfört med BBR 21. Flerbostadshus Resultatet tyder på att det för flerbostadshus finns mycket positiva förutsättningar vid 70 kwh/m 2 och år. Vid en skärpning till 50 kwh/m 2 och år, är tillgången till teknik och teknisk kompetens fortfarande svagt positiv, det vill säga det finns både teknik och teknisk kompetens att bygga enligt denna nivå. Bedömningen av kostnader är dock svagt negativ, det vill säga det börjar kosta mer. Vid en skärpning till 40 kwh/m 2 och år, sker en väsentlig försvagning av förutsättningarna för tillgången till teknik. Bedömningen är starkt negativ, det vill säga tekniken att bygga enligt denna nivå saknas. Tillgången till teknisk kompetens är svagt negativ, det vill säga, det saknas teknisk kompetens. 40 kwh/m 2, år, är också brytpunkten för kostnader, det vill säga merkostnaderna ökar väsentligt vid denna nivå. 16 Läs mer om metoden i Sweco (2015a). Boverket

220 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 25 En skärpning för flerbostadshus till under 30 kwh/m 2, år skulle få stora negativa påföljder, eftersom både teknik och teknisk kompetens saknas för att kunna producera dessa byggnader. Merkostnaderna skulle också öka väsentligt. Småhus Resultatet tyder på att det för småhus finns mycket positiva förutsättningar vid 50 kwh/m 2, år. Även för småhus är det alltså möjligt att bygga strax under kraven i BBR 21 (55 kwh/m 2, år). Vid en skärpning till 40 kwh/m 2, år sker en försvagning av förutsättningarna både för tillgången till teknik och till teknisk kompetens. Tillgången till teknik är dock fortfarande svagt positiv, det vill säga det finns teknik att bygga enligt denna nivå. Tillgången till teknisk kompetens är däremot svagt negativ, det vill säga det finns en saknad av teknisk kompetens. Bedömningen av kostnaderna är fortfarande svagt positiv, det vill säga brytpunkten för när merkostnaderna ökar väsentligt ligger för småhus under 40 kwh/m 2,år. En skärpning för småhus till under 30 kwh/m 2, år skulle få stora negativa påföljder, då både teknik och teknisk kompetens saknas. Merkostnaderna ökar också väsentligt. För småhus framkom även att det är svårare att skärpa kraven på energiprestanda i småhus som är mindre än 130 m 2 och i enplansvillor. Lokaler Resultatet tyder på att det för lokaler finns mycket positiva förutsättningar vid 70 kwh/m 2, år, det vill säga något lägre än kraven i BBR 21 (80 kwh/m 2, år). Även förutsättningarna vid en skärpning till 50 kwh/m 2, år, bedöms vara mycket positiva. Vid en skärpning till 40 kwh/m 2,år försvagas förutsättningarna för samtliga kriterier. Tillgången till teknik och teknisk kompetens är dock fortfarande svagt positiva, det vill säga det finns både teknik och kompetens att bygga enligt denna nivå. Bedömningen av kostnader är varken positiv eller negativ, det vill säga. Brytpunkten för när merkostnaderna ökar väsentligt ligger under 40 kwh/m 2, år. En skärpning för lokaler till under 30 kwh/m 2, år skulle få stora negativa påföljder, då både teknik och teknisk kompetens saknas. Merkostnaderna ökar också väsentligt. När det gäller lokaler grundas bedömningen på kontorslokaler. Boverket

221 26 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader En slutlig uppskattning Den gemensamma uppskattningen (av personer från branschen) av möjliga nivåer på krav på byggnaders energiprestanda för näranollenergibyggnader redovisas i tabell 3.2. Tabell 3.2: Gemensam uppskattning av möjliga nivåer Byggnadstyp BBR 21 Gemensam uppskattning av möjliga nivåer på kraven i BBR Procentuell skärpning jämfört med BBR 21 Flerbostadshus (ej elvärmda) Småhus (elvärmda) Lokaler (ej elvärmda) % % % Den sammanvägda bedömningen visar att det finns både tillgänglig teknik och teknisk kompetens för att uppföra byggnader till de nivåer som anges i tabell 3.2. Brytpunkten för när merkostnaderna ökar väsentligt ligger på 40 kwh/m 2, år för flerbostadshus och under 40 kwh/m 2, år för småhus och lokaler Kostnadsbedömningar I undersökningen framkom det att aktörerna förväntar sig vissa kostnadsökningar vid högre krav på energiprestanda. Däremot angav de flesta aktörerna att de ökade kostnaderna inte kommer att påverka nybyggnadstakten i någon större omfattning. 17 Aktörerna ange förväntade kostnadsökningar för ett antal givna kravnivåer. Dessa framgår av tabell 3.3. Tabell 3.3: Aktörernas förväntade kostnadsökningar Byggnadstyp Energikrav (kwh/m 2,år) Förväntad kostnadsökning Flerbostadshus (ej elvärmda) Småhus (elvärmda) Lokaler (ej elvärmda) % 45 1,5 4 % % 17 Se expertpanelens slutliga bedömningar av olika nivåer på energiprestanda i bilaga C. Boverket

222 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 27 De större aktörerna angav att kostnadsökningarna framförallt är relaterade till kompetenshöjning, logistik, administration, material och projektering. Det framkom också att skärpta krav förmodligen kommer att sätta igång en innovationsprocess inom byggandet. Den initiala kostnadshöjningen förväntas därmed sjunka gradvis. De mindre företagen hade svårt att ange förväntade kostnadsökningar relaterade till de skarpare kraven. De hade också svårt att ange var kostnaderna skulle uppstå. De få aktörer som ändå gjorde bedömningar angav merkostnader på 0 5 procent för flerbostadshus och 1 5 procent för småhus och lokaler Övrigt som framkommit i undersökningen I undersökningen framkom att de flesta aktörerna, med undantag för småhusproducenterna, hade beställt, eller projekterat, för en bättre energiprestanda än vad dagens byggregler anger. Anledningarna till detta var främst att företagen ville stärka sitt varumärke och att de såg ekonomiska fördelar över tid genom lägre driftskostnader och därmed ett högre värde på fastigheten. Framför allt för lokaler framkom det att kunderna i allt större utsträckning ställer högre miljökrav. Det framkom också att vissa deltagare ansåg att det i framtiden kan vara svårt att hålla en lika snabb förbättringstakt som den som varit under de senaste åren. Bland de större aktörerna sågs tillgången till teknisk kompetens som det största hindret. Detta gällde för alla byggnadstyper. Bristen på teknisk kompetens i alla led ansågs vara märkbar redan idag och förväntas bli ännu mer uttalad vid en skärpning av kraven på energiprestanda. Enligt de större aktörerna förväntas detta främst beröra underleverantörer och mindre aktörer inom fastighetsförvaltning. De mindre aktörerna verkade inte se samma problem när det gäller tillgång till teknisk kompetens. De ansåg att fem år är tillräckligt för att kunna anpassa kompetensen efter de skärpta kraven. En förklaring till detta kan vara att de små aktörerna till stor del förlitar sig på sina underleverantörer och att de underskattar den kompetensutveckling som kommer att krävas. Rent generellt verkade de små byggföretagen inte vara lika fokuserade på hinder och risker som de större aktörerna. De menade att föreställningen att de små företagen skulle slås ut vid en skärpning av energikraven är felaktig. Förutsättningen är att de har en fortlöpande kompetensutveckl- Boverket

223 28 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader ing. Det framkom dock att det kan vara svårt för de riktigt små företagen att skaffa sig den kompetens som krävs. 3.3 Effekter på byggkostnader och byggande I det här avsnittet analyseras skärpta energikrav och dess effekter på kostnader och på byggproduktionen Fastighetsekonomiska beräkningar 18 Som konstaterats i kapitel 2 ligger energiprestandanivån för näranollenergibyggnader bortom dagens kostnadsoptimala nivåer. Detta medför att det i många fall kommer att krävas merinvesteringar som inte kan räknas hem med minskade energikostnader. I detta avsnitt redovisas kostnadsberäkningar som tillsammans med aktörernas bedömningar av förväntade kostnadsökningar ger en uppfattning om storleksordningen på merkostnaderna. Merkostnaderna utgör sedan input till simuleringen i RegSweDyn. Utöver detta görs några uppskattningar av hur långt utöver dagens kostnadsoptimala nivå skärpningar på 25 respektive 50 procent skulle leda till. Merkostnader för energieffektivare byggnader Inom ramen för Boverkets och Energimyndighetens uppdrag att utvärdering lågenergibyggnader har Wikells byggberäkningar AB utfört beräkningar på uppdrag av Boverket. Dessa beräkningar utgår från en teoretisk byggnad som precis uppfyller kraven i BBR 21 varefter den förbättras för att uppnå en energiprestanda som är 25 respektive 50 procent bättre än kravnivån i BBR 21. Exempelbyggnaderna består av två småhus och två flerbostadshus 19. Byggnaderna har antingen fjärrvärme eller elvärme som uppvärmningssätt. Kostnadsökningarna för de olika exempelbyggnaderna redovisas i nedanstående tabell. 18 Beräkningarna i detta avsnitt bygger på siffror från Boverket och Energimyndigheten (2015). 19 Kraven i BBR 19 för en elvärmd byggnad i klimatzon III är 55 kwh per m 2 A temp och år samt att är byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U m < 0,4 W/m 2 A temp K. Högsta tillåtna installerade eleffekt får beräknas för varje fall med utgångspunkt i A temp och i kontorsfallet även ventilationsgrad. För annat uppvärmningssätt än elvärme är högsta tillåtna specifika energianvändning 90 kwh/m 2 A temp år och U m < 0,4 W/m 2 A temp K. 19 Boverket

224 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 29 Tabell 3.4: Ökade byggkostnader vid 25 respektive 50 procents bättre energiprestanda. 25 % reduktion 50 % reduktion Småhus, el Småhus, fjv Flerbostadshus, el Flerbostadshus, fjv Källa: Wikells byggberäkningar AB (2015) De beräkningar som gjorts innehåller de totala merkostnader som uppstår vid de åtgärder som görs för att nå till de nivåer som diskuteras (25 respektive 50 procents bättre energiprestanda). I nedanstående tabell har dessa merkostnader räknats om per m 2 och satts i relation till den totala produktionskostnaden enligt SCB:s statistik detta för att ge en indikation på vad merkostnaderna innebär för kundens slutpris. 20 Tabell 3.5: Ökade byggkostnader per kvadratmeter vid 25 respektive 50 procents bättre energiprestanda. 25 % reduktion 50 % reduktion Merkostnad per m 2 Ökad produktionskostnad Merkostnad per m 2 Ökad produktionskostnad SH, el % % SH, fjv % % FB, el % % FB, fjv % % Källa: Boverket och Energimyndigheten (2015) samt egna beräkningar SH= Småhus, FB= Flerbostadshus För eluppvärmda småhus tycks kostnadsökningen ligga i intervallet 2 till 4 procent. Detta stämmer relativt väl med företagens syn på ökade kostnader (se avsnitt 3.2.3). För fjärrvärmeuppvärmda flerbostadshus tyder kalkylen på en ytterst marginell ökning med 1 till 2 procent. Aktörerna uppskattade en något högre ökning; tre till sju procent. Vi har så här långt enbart tittat på ökade kostnader. Minskad energianvändning ger givetvis även fastighetsekonomiska vinster framförallt i form av sänkta framtida energikostnader. 20 Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett småhus för försäljning eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. Boverket

225 30 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Merinvesteringar och sänkta energikostnader Hur mycket energikostnaderna sänks med de energibesparingsåtgärder som görs beror på två faktorer. Dels beror det på hur mycket energi som sparas, dels beror det på de framtida energipriserna. En metod för att beräkna det ekonomiska utfallet är livscykelkostnadsmetoden. Med livscykelkostnadsmetoden ser man till de totala kostnaderna (byggkostnader plus de samlade driftskostnaderna) sett över investeringens hela livslängd. Eftersom vi bara studerar förändringen i byggkostnaden och i driftskostnaden blir slutresultatet i vår analys förändringen i livscykelkostnaden. Metoden utgörs av en traditionell investeringskalkyl (nettonuvärdesmetoden) och är densamma som används inom EU vid bestämning av kostnadsoptimala nivåer. Om vi ställer nuvärdet av merkostnaderna i relation till värdet av minskade driftskostnader ser vi att vid alternativet 25 procents reduktion räknas den initiala investeringen för småhus och för elvärmda flerbostadshus hem till ungefär 50 procent enbart med hjälp av minskade energikostnader. För fjärrvärmda flerbostadshus räknas vid detta alternativ ungefär 80 procent av de initiala merkostnaderna hem. Vid alternativet 50 procents reduktion ligger siffrorna något lägre för småhus och för elvärmda flerbostadshus procent kan räknas hem med hjälp av minskade energikostnader. För fjärrvärmda flerbostadshus räknas däremot vid detta alternativ hela de initiala merkostnaderna hem. Dessa siffror kan ses som en indikation på hur långt utöver dagens fastighetsekonomiskt kostnadsoptimala nivåer man hamnar vid skärpningar på 25 respektive 50 procent. Tabell 3.6: Andel av prisökning som kan räknas hem med minskade energikostnader % reduktion 50 % reduktion Småhus, el 48 % 47 % Småhus, fjv 57 % 35 % Flerbostadshus, el 49 % 37 % Flerbostadshus, fjv 81 % >100 % Källa: Egna beräkningar 21 Vad gäller fjärrvärmepriserna måste man notera att dessa varierar kraftigt över landet. År 2014 var priset i den dyraste kommunen mer än 100 procent dyrare än den billigaste. Detta gör att huruvida kalkylen vad gäller fjärrvärmeuppvärmda byggnader går ihop eller inte till stor del är avhängigt av vilken fjärrvärmeleverantör man har. Boverket

226 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 31 Avslutningsvis måste det noteras att detta är en kalkyl utifrån dagens situation. Införandet av nära-nollenergibyggnader sker år I kapitel 2 diskuterades möjligheterna till teknisk utveckling och minskade merkostnader för energiinvesteringar. Givet en viss utveckling framförallt att kostnaderna blir mindre kommer det fastighetsekonomiska nettot åtminstone inte vara fullt så negativt Effekter på byggandet En alltför stor kravskärpning skulle kunna leda till ett kraftigt minskat byggande. Resultaten från analysen i RegSweDyn av möjliga effekter på byggandet presenteras nedan. 22 I vår analys utgörs förändringen i ekonomin av ökade kostnader i byggbranschen till följd av hårdare energikrav. Antagandet är att byggbranschen behöver använda fler varor och tjänster för produktion av samma antal byggnader som tidigare. Detta ger dyrare produktionskostnader som i sin tur ger dyrare bygginvesteringar för övriga branscher. För att fånga även de energibesparingar som görs till följd av lägre energianvändning i nya byggnader läggs en kostnadsreduktion för hushållen och fastighetsbranschen in i modellen. RegSweDyn-analysen RegSweDyn är en dynamisk allmän jämviktsmodell som omfattar 20 branscher, varav byggverksamhet och fastighetsverksamhet är två. 23 I modellen beräknas den ackumulerade effekten på bostadsbyggandet från och med att de skärpta energikraven börjar tillämpas 2021 och tjugo år framåt. Effekterna beräknas som en avvikelse gentemot referensalternativet att energikraven förblir oförändrade. 24 Effekterna beräknas både nationellt och regionalt samt för olika kostnadsökningsscenarior. De analyserade alternativen är kostnadsökningar på 5, 10 respektive 15 procent. 25 Dessa tre scenarier varieras dessutom utifrån olika grad av beständighet i kostnadsökningarna, för att fånga upp byggbranschens förmåga att anpassa sig till de skärpta kraven. I ett första scenario antas den initiala 22 Sweco (2015b). 23 Modellen omfattar regionalräkenskaper, sysselsättning, befolkning och inputoutputkärna. Tillsammans med beteendeekvationer (konsumtionselasticiteter, substitutionselasticiteter, företagens vinstmaximering, hushållens välfärdsmaximering etc.) möjliggörs en kvantitativ skattning av de olika ekonomiska aktörernas reaktioner på en policyförändring som påverkar bl.a. de relativa priserna inom ekonomin. Förändringarna av relativpriserna påverkar i sin tur de olika ekonomiska aktörernas beteende. 24 Med nuvarande krav avses genomgående BBR Kostnadsökningar i spannet 5 10 % motsvarar rätt väl de ökade merkostnaderna i avsnitt och Kostnadsökningar på 15 % är mera att betrakta som ett worst-case - scenario. Boverket

227 32 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader kostnadsökningen bestå i sin helhet under hela simuleringsperioden. I ett andra scenario antas halva den initiala kostnadsökningen ha klingat av efter tio år. I ett tredje scenario antas kostnadsökningen vara temporär, och ha försvunnit helt efter tio år. Resultatet från analysen framgår av Tabell 3.7 nedan. För riket som helhet handlar det om ett minskat bostadsbyggande på mellan och bostäder, beroende på scenario, för hela kalkylperioden Detta kan jämföras med att det enligt referensalternativet totalt sett bedöms tillkomma drygt bostäder under samma period. Det handlar om ett bortfall på 0,4 procent enligt det mest gynnsamma alternativet och ett bortfall på 3,6 procent enligt det minst gynnsamma alternativet. Tabell 3.7: Modellgenererad minskning av nybyggnationen Antagen kostnadsökning Temporär Halverad Permanent 5 % (0,4 %) (0,8 %) (1,2 %) 10 % (0,7 %) (1,5 %) (2,4 %) 15 % (1,1 %) (2,3 %) (3,6 %) Källa: Sweco (2015b) Om vi håller oss kring de nivåer på krav på byggnaders energiprestanda för vilka det finns tillgänglig teknik och teknisk kompetens bör scenariot med 5 procents kostnadsökning vara det mest troliga. Vår tidigare analys tyder även på att de initiala kostnadsökningarna kan förväntas att gradvis reduceras och återgå till den ursprungliga nivån. 26 Detta skulle även innebära att alternativet med en temporär kostnadsökning är det mest troliga. Vad är avgörande för nybyggnadstakten? Vad som är avgörande för nybyggnadstakten kommer delvis an på vilken typ av byggande det rör sig om. I RegSweDyn görs analysen på branschnivå och det är därför inte möjligt att ta hänsyn till vilken upplåtelseform byggandet avser, eller i vilket syfte byggandet sker, det vill säga om byggherren i fråga bygger för omedelbar försäljning (försäljningsbyggherre) eller om byggherren planerar att äga och förvalta den uppförda byggnaden (förvaltningsbyggherre). Den numera kanske vanligaste formen av byggande är då byggentreprenörer bygger bostadsrätter på eget initiativ för försäljning. Vid denna typ av byggande gäller sannolikt andra riktlinjer för prissättningen jämfört med om byggherren är beställare och 26 Sweco (2015b). Boverket

228 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 33 avser att förvalta den uppförda byggnaden. 27 I det senare fallet avser byggnationen vanligtvis hyresrätter. Ett typiskt exempel på en förvaltningsbyggherre kan vara ett allmännyttigt bostadsbolag. Förvaltningsbyggherrar har av naturliga skäl inte bara incitament att ta hänsyn till de merkostnader som skärpta energikrav medför i byggskedet, utan även det förbättrade driftnetto som uppkommer genom energibesparingen i förvaltningsskedet. Med andra ord är det denna mellanskillnad, snarare än de ökade åtgärdskostnaderna brutto, som borde vara avgörande för förvaltningsbyggherrens ställningstagande om att bygga eller inte. Detta innebär i sin tur att de negativa effekter på byggandet som RegSweDyn-modellen genererar sannolikt är något överdrivna, eftersom vi i modellen har använt antagna ökningar av byggkostnaden brutto som ingångsvärden. På en väl fungerande marknad, där marknaden värderar en högre energiprestanda så att det precis motsvarar nuvärdet av det förbättrade driftnettot, skulle i princip detsamma gälla även vid försäljningsbyggande. Anledningen är att nuvärdet av driftnettoförbättringen då är kapitaliserat i det försäljningspris som byggherren kan ta ut. I verkligheten är dock marknaden inte särskilt väl genomlyst när det gäller olika värdefaktorer som exempelvis energiprestanda. I praktiken kan marknaden tilldela den ökade energiprestandan både ett högre eller lägre värde av ökad energiprestanda än det teoretiskt riktiga. Det faktum att värdet av förbättrad energiprestanda inte är transparent på marknaden, och att det därför kanske inte går att räkna hem energiprestandahöjande investeringar via försäljningspriset, kan innebära att försäljningsbyggherrars incitament att projektera för en energieffektiv byggnad försvagas. När det gäller försäljningsbyggande är det tänkbart att marknadens betalningsvilja, snarare än byggkostnaderna, är styrande för vilket försäljningspris som tas ut. Om byggherren kan få ut ett försäljningspris som tillräckligt mycket överstiger byggkostnaderna kommer byggandet att komma till stånd även om det fastighetsekonomiska nettot för de energibesparande åtgärderna skulle vara negativt. 27 En tydlig indikation på detta är den stora skillnaden i produktionskostnad mellan bostadsrätter och hyresrätter. Enligt SCB:s statistik för år 2013 var den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter kr för bostadsrätter medan motsvarande siffra för hyresrätter var kr. Boverket

229 34 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Kostnader kan vältras över på slutkunden Givet att byggherrar inte vill ge avkall på sina vinstmarginaler, är det slutkunden som på det ena eller andra sättet får betala mellanskillnaden mellan merkostnaden och energibesparingen, i de fall där den kostnaden överstiger besparingen. Hur stor andel av kostnadsökningen som kan vältras över på slutkunden beror på hur efterfrågans priselasticitet på marknaden ser ut. Ju mindre elastisk efterfrågan är med avseende på priset, desto större andel av kostnadsökningen kan vältras över, vilket då samtidigt innebär mindre negativa reala effekter i form av minskat byggande. Tidigare studier har visat att efterfrågans priselasticitet är lägre än ett, det vill säga efterfrågan på bostäder är prisoelastisk. 28 Detta talar för att bostadskonsumenterna kommer att bära en del av mellanskillnaden mellan de ökade byggkostnaderna och energibesparingen. I SweRegDyn-modellen har antagits att efterfrågans priselasticitet är lägre på regionala marknader med stark bostadsefterfrågan än på svagare bostadsmarknader. Denna skillnad reflekterar att bostadskonsumenterna i starka regionala bostadsmarknader är beredda att lägga en större andel av sin hushållsbudget på boendet, relativt sett. RegSweDyn och makroekonomiska effekter Eftersom SweRegDyn är en allmän jämviktsmodell fångar modellen även upp makroekonomiska effekter. Av resultaten framgår att dessa, i synnerhet på den nationella nivån, genomgående är rätt små. De effekter som ändå genereras uppstår främst av spridningseffekterna av de ökade och fördyrade inköpen till byggsektorn som de skärpta energikraven medför. Detta ger en marginell ökning av BNP och sysselsättningen, men någon mätbar effekt på befolkningen genereras inte. 29 När det gäller de makroekonomiska effekter som modellen genererar, bör det framhållas att modellen antar perfekt fungerande marknader för alla i modellen ingående branscher, vilket bland annat innefattar ett antagande om perfekt fungerande konkurrens på alla marknader. Även om ingen marknad är perfekt fungerande torde antagandet ligga längre från sanningen i vissa fall än i andra. Exempel på marknader där tidigare utredningar har visat att antagandet om perfekt fungerande konkurrens svarar dåligt mot de verkliga förhållandena, är bygg- och byggmaterialmarknaderna. 30 Modellantagandet om perfekt konkurrens på byggmarknaden 28 Se t.ex. Riksbanken (2011). 29 (Sweco, 2015b). 30 Se exempelvis tidigare rapporter av Konkurrensverket inom området; 2006:2, 2009:4 2013:10. Se även SOU 2000:44 och SOU 2002:115. För närvarande pågår en utredning, Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande (dir. 2014:75), med slutredovisning den 1 oktober Boverket

230 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 35 innebär att de produktions- och spridningseffekter som modellen genererar, sannolikt skiljer sig en del från de effekter som skärpta energikrav i verkligheten leder till Byggindustrins anpassning och dynamiska effekter Under utredningens gång har det kommit fram, via intervjuer med byggoch fastighetsbranschen, att skärpta energikrav kommer att sätta igång en innovationsprocess inom utformning och konstruktion av byggnader, byggtekniker, samt nya material och komponenter. Enligt flera av de intervjuade aktörerna skulle dessa förändringar mycket väl eller i alla fall till stor del kunna kompensera för de ökade kostnader som de bedömer skulle uppkomma med i dag känd teknik. 31 Vid intervjuerna har det också framkommit att den initiala kostnadsökningen kan förväntas minska gradvis. Ett antal företag bedömer att såväl projekterings- som kompetenshöjande kostnader kommer att stiga under en kortare period för att sedan falla tillbaks till ursprunglig nivå. Kostnaderna bedöms även kunna minska genom en effektivisering av byggprocessen. Om och i så fall i vilken takt som den initiala kostnadsökningen gradvis reduceras är förstås svårt att ha en bestämd uppfattning om, men inom ramen för utredningen har det framkommit att den initiala kostnadsökningseffekten sannolikt klingar av i ganska snabb takt. 32 I en tidigare utredning som analyserat de samhällsekonomiska effekterna av skärpta energikrav inom ramen för en traditionell kostnads-nyttoanalys, framkommer bland annat att de åtgärdskostnader som uppfyllandet av kraven medför är den enskilt största kalkylposten, samt att kalkylresultatet totalt sett hamnar på minus. 33 Samtidigt visar känslighetsberäkningar att kalkylen är väldigt känslig för vilka antaganden som görs om bland annat energiprisutveckling liksom hur åtgärdskostnaderna utvecklas över tid. Jämförelsevis små skillnader i antagandena slår alltså stort på resultatet och kan betyda skillnaden mellan ett plus och minus i det samhällsekonomiska nettoresultatet. Om exempelvis åtgärdskostnaderna antas öka med 1 procent realt per år, istället för att antas vara realt oförändrade under kalkylperioden, försämras kalkylresultatet (nuvärdet) med drygt 10 miljarder kronor till -38 miljarder kronor. Resultatetet från 31 Sweco (2015b). 32 ibid. 33 WSP (2012). Totalt sett hamnar kalkylen på ca -28 mdkr. För att sätta denna nuvärdessumma i ett sammanhang kan som jämförelse nämnas att det samlade värdet av det som produceras inom byggsektorn under ett enskilt år uppgår till mer än det tiodubbla, eller någonstans mellan mdkr. Boverket

231 36 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader denna känslighetsberäkning ger en uppfattning om hur mycket det samhällsekonomiska nettoresultatet kan förväntas förbättras om åtgärdskostnaderna istället skulle falla med 1 procent över tid. Och skulle åtgärdskostnaderna falla i ganska snabb takt, exempelvis enligt det temporära kostnadsökningsscenariot i analysen ovan (se tabell 3.7), så borde detta, allt annat lika, leda till en relativt kraftig förskjutning mot ett förbättrat samhällsekonomiskt nettoresultat. Utvecklingen av nya byggtekniker samt komponenter bedöms även innebära nya möjligheter till export för de involverade företagen. 34 Det handlar om ett stort antal aktörer som potentiellt skulle kunna dra nytta av skärpta energikrav, allt från underleverantörer till tillverkare av energieffektiva helhetslösningar. 35 I den mån företagen lyckas utnyttja de ökade exportmöjligheterna genereras även samhällsekonomiska värden. Det är dock mycket svårt att bedöma i vilken utsträckning företagen lyckas utnyttja ökade exportmöjligheter. 36 För att företagen ska kunna dra nytta av de skärpta energikraven i exporthänseende bedöms det som viktigt att svenska byggregler/energikrav är jämförbara med byggreglerna inom exempelvis övriga Europa. För att uppnå en mer betydande utväxling i termer av teknikexport krävs sannolikt också en fortsatt skärpning av energikraven bortom 2021 (se avsnitt 2) Bortom modellvärlden I ovanstående avsnitt har vi med beräkningar och modeller sökt uppskatta möjliga effekter av skärpta energikrav på kostnader och i förlängningen på byggandet. Hur väl dessa beräkningar än är utförda och hur väl modellerna än är uppbyggda vilar de trots allt på ett antal förenklade antaganden av verkligheten. Därför finns alltid ett mervärde att utöver dessa beräkningar och modeller diskutera några centrala aspekter i synnerhet vad gäller bostadsbyggandet ur ett mer principiellt perspektiv. Detta är av betydelse då ett relevant beslutsunderlag ska tas fram. Det måste konstateras att det inte är klarlagt hur det exakta sambandet mellan byggkostnader och faktiskt byggande ser ut. Nedanstående figur visar utvecklingen av byggkostnader mätt som byggnadsprisindex och antal nybyggda lägenheter under perioden Sweco (2015b). 35 WSP (2012). 36 Ibid. Boverket

232 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 37 Figur 3.1: Byggnadsprisindex (BPI) och faktiskt byggande, Som synes har byggkostnaderna åtminstone sedan mitten på 1990-talet i stort sett ökat varje år. Byggnadsprisindex har ökat med över 100 procent sedan Däremot ser vi stora variationer i nybyggnationen. Dessa variationer beror på en mängd faktorer. Det handlar exempelvis om det faktiska behovet av att producera nytt men även av politiska beslut samt givetvis av konjunkturläget. Sammantaget tyder detta på att det inte finns någon självklar och exakt relation mellan byggkostnader och byggande. 37 Detta understödjs av att knappast någon av intervjupersonerna 38 anser att de kostnadsökningar som diskuterades i avsnitt kommer att påverka nybyggnadstakten i något väsentligt avseende. Skälet till denna bedömning är att företagen tror att den initiala kostnadsökningen successivt kommer att minska genom utveckling av projektering, konstruktion, byggteknik, komponenter och material. Dessutom betonar företagen att man måste beakta marknadsförhållanden för nya bostäder; det är i regel en stark efterfrågan på bostäder och en viss prisökning beroende på höjda kostnader kommer inte att nämnvärt på- 37 Detta gäller framförallt merkostnader i de trots allt ganska små intervall vi här rör oss inom. Riktigt kraftiga merkostnader som givet antagandet att allt annat lika innebär riktigt stora produktionskostnadsökningar skulle troligen innebära stora negativa effekter på byggandet. 38 Sweco 2015b. Boverket

233 38 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader verka denna efterfrågan. 39 Vidare måste konstateras att försäljningspriset påverkas av ett antal variabler där energianvändning endast är en. 40 Om byggherren kan få ut ett tillräckligt högt försäljningspris kommer byggnaden att byggas även om det fastighetsekonomiska nettot för de energibesparande åtgärderna skulle vara negativt. Det bör dock tilläggas vilket påpekades av flera intervjupersoner att efterfrågan på bostäder skiljer sig väsentligt åt mellan storstadsregioner (och områden med starkt växande befolkning) och övriga regioner till exempel landsbygds- och glesbygdsregioner. Denna skillnad i efterfrågan är särskilt märkbar på småhusmarknaden. För att ytterligare nyansera resonemanget har dock ett par intervjupersoner samt deltagare i workshopen framfört att investeringar i speciellt småhus på landsbygden inte värderas huvudsakligen utifrån ekonomiska skäl, eftersom priset på bostäder är mycket lägre än kostnaden för att bygga ett nytt småhus. Istället finns andra faktorer som påverkar nybyggnadstakten, såsom personliga preferenser som gör att man föredrar nybyggda hus framför begagnade hus. Vad gäller småhus finns ytterligare ett argument för att merkostnader för energiinvesteringar och byggandet inte behöver vara starkt korrelerade. Det finns en mycket stor mängd kataloghus i olika storlekar, stilar och inte minst olika prisklasser. Under förutsättning att skärpta energikrav ger merkostnader med i storleksordningen fem procent torde detta inte innebära att ett hushåll som önskar bygga ett eget småhus avstår från detta det sannolika är i stället att man väljer ett något billigare hus. Avslutningsvis måste konstateras att det inte är självklart att ett hus med hög energiprestanda överhuvudtaget är dyrare att producera än ett hus som precis uppfyller dagensenergikrav. Ett exempel på detta är SABO:s så kallade kombohus. Dessa produceras till en kostnad av kronor per kvadratmeter. Det innebär ett slutpris som ligger mellan 20 och 30 procent lägre än ett genomsnittligt hyresrättshus. Samtidigt har 39 En hypotes som framförts av bland annat Lind (2003) är att man ska vända upp och ner på den vanliga förställningen om att priset bestäms av kostnaden, och i stället hävda att kostnaden bestäms av priset. Implikationen av detta är att mängden som produceras inte bestäms av kostnaden utan i stället av hur mycket man kan sälja till ett givet pris. 40 Flertalet av de intervjuade anser också att markpriser har en mycket större påverkan på prisutvecklingen av bostäder än de kostnadsfördyringar som skulle kunna ske vid en skärpning av energikraven. Det är därför möjligt att eventuella ökningar i produktionskostnader kommer att neutraliseras av något sänkta markpriser, framförallt i de regioner där kommuner har ett stort intresse av att öka nybyggnationstakten. Boverket

234 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 39 kombohusen ett energikrav på 60 kwh/m 2, år. Till dags dato har det producerats eller är på väg att produceras närmare lägenheter i kombohus. 3.4 Påverkan på övriga tekniska egenskaper 41 Skärpta energikrav skulle kunna medföra oönskade effekter på andra tekniska egenskaper i byggnaden. I detta avsnitt analysera det om det i befintliga lågenergihus finns indikationer på brister i uppfyllande av övriga tekniska egenskaper. Motsvarande brister kan dock förekomma även i andra byggnader. Det går således inte att dra några långtgående generella slutsatser utifrån de lågenergibyggnader som undersökts. Resultaten bygger framförallt på en enkätundersökning som besvarats av boende/arbetande i 27 lågenergibyggnader. Jämförelser har gjorts med BETSI-undersökningen. Svaren i enkätundersökningen visar på både positiva och negativa iakttagelser. Täta flerbostadshus kombinerat med användning av köksfläkt skapar i flera fall sådant undertryck att ytterdörren blir svår att öppna. Detta innebär problem vid utrymning av byggnaden. Inrykning från eldstad vid eldning har konstaterats när spisfläkten är igång. Detta ger luftkvalitetsproblem. Bristande termisk komfort är vanlig i samtliga typer av byggnader, främst i form av att byggnaderna upplevs kalla vintertid, men även upplevd övertemperatur sommartid. Problem med drag från bland annat ventilationssystemet är också vanligt. I flera fall saknas manuell solavskärmning i byggnader med övertemperatur. Installation av solavskärmning skulle kunna avhjälpa problemet helt eller delvis. Spridning av lukter är vanlig i både flerbostadshus och lokaler, vilket troligen hör samman med ventilationssystemet. I de luftvärmda lågenergibyggnaderna finns brister i omblandningen av rumsluften. Även kortslutning mellan avluft och luftintag har konstaterats. I några fall har problem med dagsljus iakttagits. Både för lite och för mycket ljus har konstaterats. Beräkningar av dagsljus- och solvärmelasttal visar att inga av de undersökta bostäderna når angivna nivåer enligt det allmänna rådet i BBR Boverket och Energimyndigheten (2015). Boverket

235 40 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader En stor del av de boende i flerbostadshusen har svarat att de har invändig kondens på fönster. Även om ljudkomforten ofta upplevs som mycket god i de undersökta lågenergibyggnaderna upplever personalen i flera förskole- och vårdlokaler att ventilation och fläktar skapar väsentliga bullerstörningar. Ett fåtal boende upplever det svårt att bli av med fuktig luft i dusch/badrum. Luftkvaliteten i bostäder och kontor är generellt bra. I småhus och flerbostadshus vädras det betydligt mer sällan vintertid jämfört med vad som framkommit i BETSI-undersökningen. På flertalet kontor upplever man heller inga behov av vädring. Detta indikerar en god luftkvalitet. Ljudkomforten upplevs vanligen som mycket god i lågenergibyggnaderna, troligen sammanhängande med den omfattande isoleringen. I både småhus och flerbostadshus upplevs ljudförhållandena betydligt oftare som mycket bra jämfört med resultaten i BETSIundersökningen. Alltför långtgående skärpningar av energikrav kan medföra förhöjda risker, där jakten på energibesparingar kan ge upphov till att obeprövade byggnadstekniker, byggnadsmaterial samt tekniska system, används i en större utsträckning. Uppförande av byggnader med hög energiprestanda ställer stora krav på att hantverket håller hög kvalitet. Vikten av detta ökar markant ju högre energiprestanda byggnaden ska ha. En intervjuperson liknade situationen med att branschen går från att vara low-tech till high-tech, eftersom kraven som ställs på alla aktörer inom byggfasen är mycket högre än tidigare. 42 Vid lägre energiprestanda spelar misstag eller slarvigt utfört hantverk inte så stor roll. Slutsatserna från Sweco 43 är att det råder samstämmighet kring att det finns tekniska förutsättningar för en skärpning av energikraven. Både teknik relaterat till byggnadens klimatskal samt komponenter såsom ventilation är välutvecklade. Osäkerheten när det gäller klimatskalet, komponenter samt byggteknik ökar dock gradvis för samtliga byggnadskategorier när kraven om energiprestanda skärps till under kwh/m 2 och år. 42 Se Sweco (2015a). 43 Sweco (2015a). Boverket

236 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Energisystem och miljö Den temperaturkorrigerade slutanvända energin till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler var 85 TWh i Sverige år Det motsvarade drygt 20 procent av den totala slutanvända energin. 44 Då energianvändningen i bostäder och lokaler är en relativt stor del av den totala energianvändningen är det viktigt att studera eventuella effekter på energisystemet och miljön vid skärpningar av energikrav. Nyproducerade lokaler och bostäder utgör dock endast en liten del av det totala beståndet. Dessutom är energianvändningen redan idag betydligt lägre i nyproduktionen jämfört med beståndet som helhet. Därför är det inte troligt att skärpta energikrav får några större effekter på det svenska energisystemet som helhet. Det är oklart i vilken mån skärpta energikrav påverkar utsläppen av växthusgaser Bostadssektorn använder redan idag mycket förnybar energi, det vill säga koldioxidutsläppen från denna sektor är låga. Dessutom omfattas de anläggningar som tillför energi för uppvärmning och varmvatten av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) 45. En minskning av utsläppen i dessa, de så kallade handlande sektorerna, fås framför allt genom en sänkning av koldioxidtaket i systemet Modellen TIMES-Sweden och antaganden 46 För att kunna studera vilka följder skärpta energikrav skulle kunna få för miljön och Sveriges energisystem har beräkningar i den heltäckande energisystemmodellen TIMES-Sweden gjorts. Modellen har först beräknat ett jämförelsealternativ där kraven antagits vara som i dag. Detta resultat har sedan jämförts med resultaten för om energikraven skärpts med 25 respektive 50 procent. TIMES-Sweden 47 är ursprungligen utvecklad som en del av den europeiska TIMES-modellen 48, en optimeringsmodell som minimerar kostnaden för att möta en given efterfrågan. Modellen är anpassad efter svenska förhållanden och kan explicit beskriva hur investeringar i olika energieffektiviserande åtgärder påverkas av förändrade incitament och regleringar av olika slag, vilket gör den lämplig att använda i detta sammanhang. 44 Energiläget 2013, ET 2013:22 45 Inom EU-ETS sätts ett utsläppstak för varje period, vilket innebär att en minskning av koldioxidutsläppen från till exempel svensk fjärrvärmeproduktion inte leder till någon nettoreduktion globalt. Det vill säga de totala utsläppen från aktörer som är inkluderade av EU-ETS är förutbestämd. 46 För mer information om bakomliggande antaganden, se bilaga D. 47 Se till exempel Krook-Riekkola (2011), Martinsson (2014) och Krook-Riekkola (2015). 48 Simoes (2013). Boverket

237 42 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Med modellen har vi analyserat hur resten av energisystemet påverkas av förändringar i framtida värmebehov i bostäder. 49 I modellen ligger ett antagande om att dagens styrmedel gäller under hela perioden. Priser på fossila bränslen och koldioxid är baserade på European Commission (2014) 50. Som input till modellen ges byggnadens behov av värme och varmvatten enligt Energimyndighetens energiscenarier En skärpning med 25 procent respektive 50 procent relativt BBR 21 har jämförts med referensscenariot som motsvarar BBR 22. Existerande småhus och flerbostadshus antas för dessa beräkningar energieffektivisera med 0,3 procent respektive 0,5 procent årligen. Tabell 3.8: Scenarier för framtida energikrav. I samtliga scenarier antas energieffektivisering i det befintliga beståndet enligt dagens takt. Scenario Energikrav nya byggnader Befintligt bestånd Referensscenario BBR 22-0,5 % per år i flerbostadshus, 25 % skärpning 25 % minskning BBR 21 resp. 0,3 % i 50 % skärpning 50 % minskning BBR 21 småhus Analysen har fokuserat på hur förändringen i bostadssektorn påverkar resten av energisystemet. En skärpning av energikrav skulle kunna innebära att man gör andra val av uppvärmningssystem till följd av dessa skärpningar. 52 Modellen har inte varit fullt anpassad till att fånga upp dessa effekter. Resultaten ger ändå en god uppfattning om vad som påverkar och vilka trender som skulle kunna uppstå. 49 I modellen har enbart förändringar i bostadssektorn analyserats medan lokalernas energianvändning inte har varierats mellan de olika scenarierna. Detta då variationen mellan olika lokaler är stor och dess energilösningar mer komplexa, dvs. det finns stora osäkerheter vad gäller kostnader. Då det totala värmebehovet är betydlig mindre i lokaler kan det ändå vara relevant att fokusera enbart på bostäder. Hushållsel och verksamhetel har inte heller förändrats mellan de olika scenarierna, eftersom analysen har fokuserat på konsekvensen av olika BBR-krav där dessa faktorer inte ingår. 50 European Commission (2014). Impact assessment: A policy framework for climate and energy in the period from 2020 up to Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions. SWD(2014) 15 final. 51 Scenarier över Sveriges energisystem, ER 2014: I modellen finns ett antagande om en effektivisering av värmepumpar över tid, men modellen har inte tagit hänsyn till att en skärpning av BBR möjligen bidrar till en teknikutveckling av värmeanläggningarna (speciellt värmepumpar) och mer avancerad värmeutvinning. Detta innebär att modellen troligen har underskattat effekten av en skärpning av energikraven något. Boverket

238 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Påverkan på energisystemet och miljön Kravskärpningar ger små effekter på mängden levererad energi Modellen beräknar utifrån efterfrågan på energi för uppvärmning och varmvatten, det vill säga värmebehovet, den mängd energi som levereras till bostäder för detta ändamål. Behovet av energi i referensscenariot det vill säga med dagens energikrav antas vara marginellt lägre år 2030 jämfört med år I detta scenario ligger vidare antaganden om en övergång från direktverkande el till värmepumpar och användande av mer effektiva tekniker framtiden. 53 I referensscenariot beräknas därför mängden levererad energi för bostäders uppvärmning och varmvatten vara 11,4 TWh lägre år 2030 jämfört med år Detta motsvarar en minskning av levererad energi på i storleksordningen 20 procent. En skärpning av energikraven för nya byggnader leder endast till marginella skillnader i mängden levererad energi jämfört med referensalternativet. En skärpning av energikraven med 25 procent leder till en minskning av den levererade energin med 11,8 TWh. Motsvarande minskning vid en skärpning av kraven med 50 procent beräknas till 12,0 TWh. Skillnaderna mellan de tre scenarierna är små. Elanvändningen minskar Modellen visar att i referensscenariot minskar eltillförseln för värme i bostäder (det vill säga den el som levereras till bostäder för uppvärmning och varmvatten) med 6,9 TWh mellan år 2010 och 2030, framförallt på grund av en övergång från direktverkande el till värmepumpar i det befintliga beståndet. Motsvarande skillnad med 50 procents skärpning av energikraven är 7,4 TWh. Den extra minskade användningen av el i bostadssektorn är således mycket liten till följd av kravskärpningar. Generellt kan dock sägas att utvecklingen i samtliga scenarior leder till att el frigörs för användning i andra sektorer där fossila bränslen kan ersättas. 53 Val av uppvärmningsteknik baseras i modellen på en kostnadsminimering av den totala systemkostnaden (det vill säga inte per individ eller aktör). I modellen antas att befintliga byggnader till viss grad behåller befintlig uppvärmningsform. Vidare antas i modellen att uppvärmningsbehovet i alla bostäder följer samma nyttjandegrad och årsprofil som befintliga bostäder, medan bättre isolerade bostäder har en kortare uppvärmningssäsong och lägre nyttjandegrad (lägre energiuttag per installerad enhet) jämfört med existerande genomsnittsbostad. Modellen kan således inte fånga upp att uppvärmningstekniker med hög investeringskostnad inte blir lönsamma i nya mer effektiva bostäder. Modellen kan därför inte i nuläget helt korrekt återge kostnadsoptimala val av uppvärmningstekniker i nya bostäder. Analysen har istället fokuserat på hur förändringen i bostadssektorn påverkar resten av energisystemet. 54 I Energimyndighetens energiscenarier 2014 (se Energimyndigheten (2014) minskar energianvändningen till uppvärmning och varmvatten från 85 TWh år 2011 till cirka 77 TWh år 2030, det motsvarar 20 procent av den totala slutanvända energin år Boverket

239 44 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Koldioxidutsläppen minskar marginellt Genom att utgå ifrån den slutliga energimixen som fås ur modellen kan förändringen av koldioxidutsläpp räknas fram. Enligt referensscenariot där levererad energi beräknas minska med cirka 20 procent fram till 2030 minskar koldioxidutsläppen, detta som en följd av att de redan låga mängderna fossila bränslen beräknas minska ytterligare. Skillnaderna mellan referensscenariot och scenariot med en 50 procentig skärpning av kraven är minimala sett till hela energisystemet. Bostadssektorn använder redan nu mycket förnybar energi. Med en lägre energianvändning frigörs dock denna förnybara energi och kan användas för att ersätta fossila bränslen i andra sektorer och andra länder. Detta skulle i förlängningen kunna leda till minskade koldioxidutsläpp om detta sker i icke handlande sektorer Energieffektivisering av det befintliga beståndet Vi har nu konstaterat att de kravskärpningar på 25 respektive 50 procent som diskuterats ovan troligtvis inte får några större effekter vare sig på det svenska energisystemet eller på miljön. Betydligt större effekter på energisystemet fås om de skärpta energikraven även bidrar till ökade investeringar i energieffektivisering i det befintliga beståndet. Hur stora dessa effekter blir beror på i vilken takt och i vilken omfattning energieffektiviseringarna genomförs. Detta beror i sin tur på i vilken mån ny teknik utvecklas och implementeras. För att åstadkomma en snabbare och större minskning av koldioxidutsläppen måste energianvändningen även minska i det befintliga beståndet. Ett problem är dock, vilket tidigare nämnts, att minskningen framförallt sker i de så kallade handlande sektorerna (sektorer som omfattas av EU- ETS), vilket inte ger någon global netto-reduktion av koldioxidutsläpp. För att få en sådan effekt måste det således till en sänkning av koldioxidtaket i systemet. 3.6 Tekniskt tillgänglig nivå slutsatser Utifrån de analyser som har gjorts anser Boverket att följande nivåer är sådana där tekniken finns tillgänglig redan idag, det vill säga de vi tidigare benämnt bästa befintliga teknik. Nivåerna ligger under brytpunkten för när det blir väsentligt dyrare att uppföra dessa byggnader. Nivåerna redovisas i Tabell 3.9. De avser byggnader i klimatzon III, till exempel Stockholm, enligt BBR 21. Boverket

240 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 45 Tabell 3.9: Förslag på nivåer, kwh/m 2,år. Flerbostadshus (ej elvärmda) Lokaler (ej elvärmda) Småhus (elvärmda) areakorrektion För flerbostadshus är nivån något mindre långtgående än aktörernas uppskattning av möjlig nivå (50 kwh/m 2,år). För lokaler är Boverkets förslag till nivå i paritet med aktörernas uppskattning (40 50 kwh/m 2,år). För småhus skiljer sig nivån något från aktörernas uppskattning av möjlig nivå för elvärmda hus (45 kwh/m 2,år). Boverket menar bland annat mot bakgrund av utdrag ur energideklarationsregistret att det går att nå längre. Utdrag ur energideklarationsregistret visar att så mycket som 32 procent av de elvärmda småhus som byggdes under perioden redovisade en energianvändning på 45 kwh/m 2,år eller lägre. 12 procent redovisade en energianvändning på 35 kwh/m 2,år eller lägre. Detta tyder på att det i dag är fullt möjligt att nå dessa lägre nivåer. Ett flertal småhusproducenter erbjuder dessutom i sitt standardsortiment hus med energiprestanda motsvarande de nivåer vi föreslår. I aktörernas bedömning av nivån har framförts att mindre småhus, på grund av dess form, har svårare att uppfylla högre ställda krav. Därför är det rimligt att införa en anpassning av kraven med hänsyn till småhusets storlek. Det viktigaste i analysen har varit att titta på vilka effekter införandet av nära-nollenergikrav skulle kunna få på nyproduktion av byggnader, samt om, och på vilket sätt, förslaget kan medföra risker, som negativa konsekvenser på inomhusmiljön. När det gäller effekter på byggandet tyder resultaten från de genomförda analyserna på att dessa blir av det mer blygsamma slaget. En viktig slutsats är också att den initiala kostnadsökningen som följer med vårt förslag mest sannolikt klingat av redan efter en tioårsperiod, i takt med att företagen hunnit anpassa teknikval, byggnadssätt m.m. efter de nya förutsättningarna. När det gäller påverkan på inomhusmiljön och övriga tekniska egenskapskrav visar de sammanlagda resultaten att de flesta studerade bostäder och kontor fungerar bättre än motsvarade standardhus Uppdrag (N2014/75/E) att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader. Boverket

241 46 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Effekterna av skärpta energikrav på energisystemet verkar bli små, mest beroende på att energibesparingarna i nybyggda hus motsvarar en mycket liten del av den totala energianvändningen i byggnader. Detta gäller även påverkan på miljön (utsläpp av växthusgaser). Om motsvarande teknik däremot används till större del även i det befintliga beståndet kan de positiva effekterna bli mer märkbara. Slutsatsen är att det råder samstämmighet kring att tekniska förutsättningar finns för en skärpning av energikraven. Både teknik relaterat till byggnadens klimatskal samt komponenter såsom ventilationsanläggningar är välutvecklade. Osäkerheten avseende klimatskalet, komponenter samt byggteknik ökar gradvis för samtliga byggnadskategorier när kraven om energiprestanda skärps. Boverket anser att de föreslagna nivåerna på nära-nollenergikrav inte får oacceptabla effekter för byggproduktionen, samt att det finns en potential om än svårvärderad för positiva effekter av en teknikutveckling. Det är inte uteslutet att ännu skarpare krav skulle vara möjliga utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Riskerna för negativa effekter både sådana som går att förutse och oförutsägbara sådana skulle dock öka. Boverket anser att de nivåer vi föreslår är väl balanserade utifrån olika intressen och inte innebär några stora och uppenbara risker. 3.6 Tekniskt tillgänglig nivå slutsatser Utifrån de analyser som har gjorts anser Boverket att följande nivåer är sådana där tekniken finns tillgänglig redan idag, det vill säga de vi tidigare benämnt tekniskt tillgänglig nivå. Nivåerna ligger under brytpunkten för när det blir väsentligt dyrare att uppföra dessa byggnader. Nivåerna redovisas i Tabell 3.9. De avser byggnader i klimatzon III, till exempel Stockholm, enligt BBR 21. Tabell 3.10: Förslag på nivåer, kwh/m 2,år. Flerbostadshus (ej elvärmda) Lokaler (ej elvärmda) Småhus (elvärmda) areakorrektion (se avsnitt 5.2.5) För flerbostadshus är Boverkets förslag till nivå något mindre långtgående är aktörernas uppskattning av möjlig nivå (50 kwh/m 2,år). För lokaler är Boverkets förslag till nivå i paritet med aktörernas uppskattning (40 50 kwh/m 2, år). Boverket

242 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 47 För småhus skiljer sig Boverkets förslag något från aktörernas uppskattning av möjlig nivå för elvärmda hus (45 kwh/m 2,år). Boverket menar bland annat mot bakgrund av utdrag ur energideklarationsregistret att det går att nå längre. Utdrag ur energideklarationsregistret visar att så mycket som 32 procent av de elvärmda småhus som byggdes under perioden redovisade en energianvändning på 45 kwh/m 2, år eller lägre. 12 procent redovisade en energianvändning på 35 kwh/m 2, år eller lägre. Detta tyder på att det i dag är fullt möjligt att nå dessa lägre nivåer. Ett flertal småhusproducenter erbjuder dessutom i sitt standardsortiment hus med energiprestanda motsvarande de nivåer vi föreslår. I aktörernas bedömning av nivån har framförts att mindre småhus, på grund av dess form, har svårare att uppfylla högre ställda krav. Därför är det rimligt att införa en anpassning av kraven med hänsyn till småhusets storlek. Det viktigaste i analysen har varit att titta på vilka effekter förslaget till nära-nollenergikrav skulle kunna få på nyproduktion av byggnader, samt om, och på vilket sätt, förslaget kan medföra risker, som negativa konsekvenser på inomhusmiljön. När det gäller effekter på byggandet tyder resultaten från de genomförda analyserna på att dessa blir av det mer blygsamma slaget. En viktig slutsats är också att den initiala kostnadsökningen som följer med vårt förslag mest sannolikt klingat av redan efter en tioårsperiod, i takt med att företagen hunnit anpassa teknikval, byggnadssätt m.m. efter de nya förutsättningarna. När det gäller påverkan på inomhusmiljön och övriga tekniska egenskapskrav visar de sammanlagda resultaten att de flesta studerade bostäder och kontor fungerar bättre än motsvarade standardhus. 56 Effekterna av skärpta energikrav på energisystemet verkar bli små, mest beroende på att energibesparingarna i nybyggda hus motsvarar en mycket liten del av den totala energianvändningen i byggnader. Detta gäller även påverkan på miljön (utsläpp av växthusgaser). Om motsvarande teknik däremot används till större del även i det befintliga beståndet kan de positiva effekterna bli mer märkbara. 56 Uppdrag (N2014/75/E) att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader. Boverket

243 48 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Slutsatsen är att det råder samstämmighet kring att tekniska förutsättningar finns för en skärpning av energikraven. Både teknik relaterat till byggnadens klimatskal samt komponenter såsom ventilationsanläggningar är välutvecklade. Osäkerheten avseende klimatskalet, komponenter samt byggteknik ökar gradvis för samtliga byggnadskategorier när kraven om energiprestanda skärps. Boverket anser att de föreslagna nivåerna på nära-nollenergikrav inte får oacceptabla effekter för byggproduktionen, samt att det finns en potential om än svårvärderad för positiva effekter av en teknikutveckling. Det är inte uteslutet att ännu skarpare krav skulle vara möjliga utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Riskerna för negativa effekter både sådana som går att förutse och oförutsägbara sådana skulle dock öka. Boverket anser att de nivåer vi föreslår är väl balanserade utifrån olika intressen och inte innebär några stora och uppenbara risker. Boverket

244 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 49 4 Förslag till definition av energiprestanda systemgräns för nära-nollenergi-byggnader Att införa nära-nollenergikrav för byggnader innebär, som framgår av avsnitt 2, att energikraven används för att driva på effektiviseringstakten. I Boverkets uppdrag ingår att föreslå en definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader. Med definition av energiprestanda menas enligt uppdraget val av systemgräns. Energiprestandadirektivet sätter ramverket för definitionen av energiprestanda vid tillämpningen av näranollenergibyggnader. En nära-nollenergibyggnad definieras i direktivet som en byggnad med mycket hög energiprestanda, bestämd i enlighet med bilaga Vidare anges att den energi som tillförs byggnaden i mycket hög grad bör vara energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. Bilaga 1 i energiprestandadirektivet 58 anger också de faktorer som ska beaktas vid beräkning av byggnaders energiprestanda, till exempel byggnadens termiska egenskaper, värme- och luftkonditioneringsanläggningar, ventilation och byggnadens utformning, placering och orientering. I det här avsnittet genomförs en kvalitativ analys för att bedöma vilka systemgränser som är möjliga att använda för att uppfylla direktivet. 4.1 Metodbeskrivning Systemgränsen sätter gränserna för vad energikraven omfattar och därmed vilken roll reglerna kommer att ha vid införandet av näranollenergikrav. Energiprestandadirektivet ställer samtidigt upp ett ramverk som ska uppfyllas. För att bestämma vilken definition som bör gälla för nära-nollenergibyggnader delas analysen upp i följande steg: Fastställa vilka systemgränser som är möjliga att använda i energikraven. Visa hur val av systemgräns påverkar reglernas omfattning och vilka konsekvenser det får för styrmedlets roll. Jämföra systemgränserna med varandra för att tydliggöra hur byggherrens incitament förändras och vilka strategier byggherren kan använda 57 Art 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (rev.). 58 Bilaga 1, Gemensam allmän ram för beräkning av byggnaders energiprestanda. Boverket

245 50 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader för att uppfylla en given kravnivå. Analysen omfattar vilka strategier byggherren kan välja, det vill säga tillgängliga strategier, och inte vilka val byggherren faktiskt gör. Jämföra systemgränserna med ramverket i framförallt energiprestandadirektivet, men också förnybarhetsdirektivet 59 som har betydelse för hur förnybar energi kan hanteras i byggreglerna. Visa hur den eller de systemgränser som bäst stämmer överens med energiprestandadirektivet påverkar styrningens teknikneutralitet. Som en del i den analysen behandlas även frågan om särskild hushållning med elenergi i byggnader. Visa på vilka effekter valet av systemgräns får för fastighetsekonomin, energisystemet och miljön (särskilt avseende utsläpp av växthusgaser). Därefter ger Boverket förslag på den definition av energiprestanda som bäst stämmer överens med energiprestandadirektivet och som inte får andra oönskade konsekvenser. 4.2 Systemgränser och styrmedlets omfattning Systemgränsen är den gräns i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd och bortförd energi. 60 Gränsen kan sättas inom eller i direkt anslutning till den fysiska byggnaden, eller dras långt utanför byggnaden. I figur 4.1 visas en översiktlig illustration över olika perspektiv för energianvändningen i byggnader. 59 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG. 60 Definition av systemgräns enligt Svensk Standard SS-EN 15603:2008 gräns som inom denna inkluderar alla delar associerade med byggnaden (både inom och utanför byggnaden) där energi används eller produceras. Boverket

246 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 51 Figur 4.1: Olika perspektiv för energianvändning i byggnader. Källa: Boverket (2010). Om systemgränsen sätts inom byggnaden kommer energikraven framför allt att omfatta de egenskaper hos byggnaden som påverkar energibehovet, till exempel klimatskalet och värmeåtervinning inom byggnaden. Den systemgräns som motsvarar detta är nettoenergi. Om systemgränsen utvidgas och i stället sätts i direkt anslutning till den fysiska byggnaden omfattas även byggnadens system för energitillförsel. Energikraven skulle då omfatta de egenskaper som påverkar energibehovet men också värme- och kylanläggningar. Den systemgräns som motsvarar detta är levererad energi. Systemgränsen kan också, även om gränsen fortfarande sätts i direkt anslutning till den fysiska byggnaden, utvidgas till att användningen av fritt flödande energi på plats eller i närheten av byggnaden får tillgodoräknas när ett krav ska uppfyllas. Med fritt flödande energi menar vi energi som direkt kan tillgodogöras från sol, vind, mark, luft eller vatten. Sådan energi utgör gratis energi för fastighetsägaren. Om fritt flödande energi på plats eller i närheten får tillgodoräknas innebär det att levererad energi till byggnaden motsvarar köpt energi. Detta alternativ kan alltså benämnas levererad (köpt) energi. 61 Dessa tre alternativ, nettoenergi, levererad energi och levererad (köpt) energi, kallas nedan för byggnadens systemgränser. 61 Användningen av ved från egen fastighet kan vara utan kostnad för fastighetsägaren. Användningen av ved och andra biobränslen får trots det inte tillgodoräknas i systemgränsen eftersom sådana bränslen har en alternativ användning. Boverket

247 52 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Systemgränsen kan som ytterligare ett alternativ sättas långt utanför byggnaden och inkludera den energimängd som totalt har gått åt för att producera den energi som levereras till byggnaden. Energikraven skulle då omfatta energianvändningen i hela energikedjan, från utvinning av energiråvara till slutlig användning. Den systemgräns som motsvarar detta är primärenergi. Tabell 4.1: Styrmedlets omfattning beroende på vilken systemgräns som används i energikraven i Boverkets byggregler. Gränsdragning Systemgräns Styrmedlets omfattning Inom byggnaden Nettoenergi Framförallt energibehovet, till exempel klimatskal och värmeåtervinning I direkt anslutning till den fysiska byggnaden I direkt anslutning till den fysiska byggnaden men utvidgad till att fritt flödande energi på plats eller i närheten får tillgodoräknas Levererad energi Levererad (köpt) energi Energibehov och system för energitillförsel i byggnaden (värme- och kylanläggningar) Energibehov, system för energitillförsel i byggnaden, och fritt flödande energi på plats eller i närheten (energi från sol, vind, mark, luft eller vatten) Långt utanför byggnaden Primärenergi Alla energiförluster från utvinning av energiråvara till slutanvänd energi I bilaga E beskrivs systemgränserna närmare. Figur 4.2 visar en illustration som beskriver den gradvisa utvidgningen av systemgränsen enligt ovan. Boverket

248 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 53 Figur 4.2: Illustration av möjliga systemgränser och den gradvis utökade omfattningen som dessa innebär. Var gränsen sätts bestämmer reglernas omfattning och därmed den roll som energikraven kommer att ha vid införande av nära-nollenergikrav. Ska styrmedlet ha en avgränsad eller en mer utvidgad roll, och i sådana fall, hur mycket ska energikraven omfatta? 4.3 Byggherrens incitament och val av strategier Systemgränsen påverkar vilka egenskaper hos byggnaden som byggherren kan arbeta med för att uppfylla en given kravnivå. Vilka val byggherren gör, oavsett om dessa åtgärder omfattas av energikraven eller inte, styrs dock av många andra faktorer. Det kan till exempel gälla installationskostnader för en viss teknik, energipriser eller tillgängligheten till olika uppvärmningsformer. Analysen av hur olika systemgränser förändrar byggherrens incitament avgränsas till vilka strategier byggherren kan välja som en del i att uppfylla ett krav, det vill säga tillgängliga strategier. Analysen omfattar inte vilka val som byggherren faktiskt gör. Om vissa egenskaper hos byggnader ingår i systemgränsen kan däremot valmöjligheten göra att reglerna främjar en typ av lösningar Tillgängliga strategier Analys av de valmöjligheter byggherren har utgår från byggnadens systemgränser. Dessa systemgränser är grunden för de egenskaper hos byggnaden som byggherren kan arbeta med för att uppfylla ett krav. Primärenergi innebär att hänsyn tas till energiförluster utanför byggnaden genom att tillämpa faktorer på den levererade energin till byggnaden. Boverket

249 54 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Storleken på primärenergifaktorerna påverkar hur byggnaden utformas för att uppfylla ett krav. Primärenergifaktorer behandlas därför separat efter det att vi har utrett tillgängliga strategier för byggnadens olika systemgränser Byggnadens systemgränser De egenskaper som kan påverka energianvändningen i en byggnad är exempelvis: termiska egenskaper (till exempel isolering, köldbryggor och termisk kapacitet) utformning (inklusive placering och orientering av byggnaden) kylbehov (internlaster, solavskärmning och så vidare) varmvattenförsörjning (inklusive förluster för varmvattencirkulation) ventilation (naturlig eller mekanisk ventilation, inklusive lufttäthet) styrning- och reglering fastighetsenergi (till exempel elenergi till fläktar och pumpar) värmeanläggningar kylanläggningar Om fritt flödande energi får tillgodoräknas eller inte har också betydelse för byggnadens energianvändning vid jämförelse med ett krav. Byggnadens systemgränser skiljer sig åt när det gäller vilka egenskaper hos byggnaden som omfattas och som därmed påverkar energianvändningen. Omfattningen illustreras i figur 4.3. Figur 4.3: Exempel på vilka egenskaper hos byggnaden som omfattas av systemgränserna nettoenergi, levererad energi och levererad (köpt) energi. Nettoenergi Levererad energi Levererad (köpt) energi Termiska egenskaper Utformning Kylbehov Varmvatten Ventilation Styr- och regler Fastighetsenergi Termiska egenskaper Utformning Kylbehov Varmvatten Ventilation Styr- och regler Fastighetsenergi Värmeanläggning Kylanläggning Termiska egenskaper Utformning Kylbehov Varmvatten Ventilation Styr- och regler Fastighetsenergi Värmeanläggning Kylanläggning Fritt flödande energi I bilaga E beskrivs byggnadens systemgränser närmare och också grunden för hur de definieras. Boverket

250 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 55 Nettoenergi Systemgränsen nettoenergi definieras som: den energi som tillförs byggnaden från tekniska system inom byggnaden för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Den del av byggnaden som har särskilt lång livslängd är klimatskalet. Viktiga egenskaper hos klimatskalet är isolering, köldbryggor och lufttäthet. Låga värmeförluster genom klimatskalet är generellt sett en väsentlig egenskap för att säkerställa ett lågt behov av tillförd energi i en byggnad. Systemgränsen nettoenergi styr i hög grad mot goda termiska egenskaper och god lufttäthet. När det gäller installationer har byggherren (som en del i att uppfylla ett krav) möjligheten att arbeta med den typ av teknik som faller inom systemgränsen. Systemgränsen innebär också att all energi värderas lika. Det innebär att det inte skapas incitament för val av vissa energislag, till exempel förnybar energi. Levererad energi Systemgränsen levererad energi definieras som: den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift. Skillnaden mellan systemgräns levererad energi och systemgräns nettoenergi är att värme- och kylanläggningar faller inom systemgränsen. Det betyder att systemgränsen inkluderar omvandlingsförluster i sådana anläggningar vilket i sin tur innebär att effektiviteten hos värme- och kylanläggningar påverkar byggnadens energiprestanda. Byggherren har därmed möjlighet att välja effektiva värme- och kylinstallationer som en del i att uppfylla kraven. En effekt av systemgränsen levererad energi är att de omvandlingsförluster som sker i byggnaden, det vill säga inom systemgränsen, inkluderas i byggnadens energianvändning men inte om de inträffar utanför byggnaden. Detta gör att systemgränsen, i vissa fall, gynnar kollektiva lösningar framför individuella, som till exempel fjärrvärme kontra värmepannor i den egna byggnaden. Systemgränsen levererad energi innebär att all energi värderas lika, vilket även i detta fall innebär att incitament för val av energislag saknas. Levererad (köpt) energi Systemgräns levererad (köpt) energi definieras som: den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Boverket

251 56 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Skillnaden mot levererad energi är att med denna systemgräns får fritt flödande energi, som tillvaratas på plats eller i närheten, tillgodoräknas. Byggherren har därmed möjlighet att välja tekniska lösningar för att tillvarata sol- och vindenergi eller energi från mark, luft eller vatten som en del i att uppfylla kraven. Sådana åtgärder kan vägas mot investeringar i andra energitillförselsystem eller åtgärder för att minska nettoenergianvändningen. 62 Att fritt flödande energi på plats eller i närheten får tillgodoräknas medför att individuella lösningar gynnas framför kollektiva. En teknik som blir extra gynnsam att använda är värmepumpar. Dessa drivs med elenergi men utnyttjar i hög utsträckning energi från mark, luft eller vatten. Det leder till att det i en byggnad med värmepump får tillföras mer energi (elenergi + fritt flödande energi) än om ett annat uppvärmningssystem väljs som inte utnyttjar fritt flödande energi på plats eller i närheten. Det gör att en värmepumpslösning blir gynnsam för byggherren att välja med avseende på vilka övriga åtgärder som behöver vidtas i byggnaden för att uppfylla kravet. Valet av en värmepumpslösning medger därmed att byggherren kan investera mindre i andra åtgärder för att uppfylla ett krav. 63 Detta gör att systemgränsen gynnar elvärme med värmepumpar framför andra energislag eller uppvärmningsformer, som till exempel fjärrvärme Primärenergi Primärenergi definieras som: energi från förnybara och icke-förnybara energikällor som inte har genomgått någon omvandling. 64 Med primärenergianvändning avses den energimängd som totalt går åt för att producera den energi som levereras till en byggnad (utvinning av energiråvara, förädling, transporter, omvandling osv). Primärenergifaktor är förhållandet mellan primär energianvändning och levererad energi till byggnaden. 65 Genom att tillämpa primärenergifaktorer på den levererade energin till byggnaden speglas det totala energiresursbehovet för den energi som används i byggnaden. 62 Systemgräns levererad (köpt) energi gör att värdet på byggnadens energiprestanda speglar de driftskostnader för energi som fastighetsägaren har. Effektiviseringsåtgärder som leder till minskade energikostnader leder därför också till en förbättrad energiprestanda. Byggherrens (fastighetsägarens) valmöjligheter omfattar de åtgärder som påverkar energikostnaderna i driftsfasen. 63 För att säkerställa goda termiska egenskaper kan systemgränsen levererad (köpt) energi behöva kompletteras med särskilda krav, till exempel på värmegenomgångstal, som ska uppfyllas oberoende av vilka övriga åtgärder en byggherre väljer att genomföra. 64 Art. 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). 65 Svensk Standard SS-EN 15603:2008. Byggnaders energiprestanda Sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda. Boverket

252 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 57 Det finns två huvudsakliga sätt att definiera primärenergifaktorer. 66 Primärenergi inkluderar som utgångspunkt både förnybar och icke-förnybar energi. Faktorn kan då benämnas total primärenergifaktor. En sådan faktor gör ingen åtskillnad mellan ändliga eller förnybara resurser. En total primärenergifaktor överstiger alltid talet ett. Den andra huvudsakliga definitionen är icke-förnybar primärenergifaktor. Den utgörs av den icke förnybara energin för en given energibärare dividerat med den levererade energin. Om förnybar energi används för produktionen kan den ickeförnybara primärenergifaktorn understiga talet ett. Om primärenergifaktorer används i energikraven skulle de påverka byggherrens val och utformningen av byggnadens energisystem. Byggherren ges möjlighet att välja energislag med en primärenergifaktor som är gynnsam sett till vilka övriga energiinvesteringar byggherren behöver göra i byggnaden för att uppfylla kravet. Därmed främjas produktion och användning av sådan energi som bedöms ha en låg total energianvändning i hela energikedjan. 4.4 Energiprestandadirektivet I följande avsnitt jämförs systemgränserna med framförallt ramverket i energiprestandadirektivet men också med förnybarhetsdirektivet som har betydelse för hur förnybar energi kan hanteras i byggreglerna Faktorer som ska ingå vid beräkning av byggnaders energiprestanda En nära-nollenergibyggnad ska enligt definitionen i energiprestandadirektivet vara en byggnad med en mycket hög energiprestanda som ska bestämmas i enlighet med direktivets bilaga 1. I bilagan beskrivs en gemensam allmän ram och metod för beräkning av byggnaders energiprestanda (eller för uppmätta värden 67 ). I bilagan finns en beskrivning (p. 3) av de faktorer som ska beaktas i metoden. Där upptas bland annat faktorer som värmeisolering, köldbryggor, ventilation och värme- och kylanläggningar. Den systemgräns som innebär att gränsen dras inom byggnaden, det vill säga nettoenergi, beaktar alla faktorer förutom värme- och kylanläggningar Ibid. 67 Art. 2 (4) och bilaga 1 p.1. i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). 68 I skäl (9) i energiprestandadirektivet framhävs utöver det grundläggande kring byggnaders termiska egenskaper den allt viktigare rollen som bl.a. värme- och luftkonditioneringsanläggningar spelar för energianvändningen i byggnader. Detta har även bäring på EU-kommissionens meddelande Åtgärdspaket för en energiunion som presenterades i februari I meddelandet lyftes bl.a. uppvärmning och kylning i byggnadssektorn fram Boverket

253 58 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Primärenergi I bilaga 1 till energiprestandadirektivet anges att en byggnads energiprestanda ska uttryckas klart och tydligt och ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning grundad på primärenergifaktorer per energibärare. Faktorerna kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. Primärenergifaktorer kan bestämmas genom olika metoder och angreppssätt. Beräkningsmetoden kan till exempel ta sin utgångspunkt i en genomsnittlig historisk produktion av el och fjärrvärme eller i ett marginalperspektiv, det vill säga vilka produktionssätt som påverkas av en förändrad energianvändning. 69 Bestämningen kan inkludera all energianvändning, det vill säga både förnybar och icke-förnybar energi, eller enbart den icke-förnybara energin (där primärenergianvändningen för förnybar energi sätts till noll). Bestämningen kan även innehålla bedömningar av bränslens alternativa användning eftersom det uppstår en kostnad (förlust) när en resurs används som hade kunnat användas till något annat. 70 Det kan leda till olika värderingar av till exempel hyggesrester (GROT) och avfall. I bilaga I görs en sammanställning av bestämda viktningsfaktorer enligt några olika källor, däribland faktorer som uttryckligen ska spegla primärenergianvändningen. Spridningen i resultaten är förhållandevis stora. Energimyndigheten har till exempel i en analys av hur primärenergianvändningen påverkas av en förändrad energianvändning visat på hur olika resultaten kan bli beroende på vilka antaganden som görs. 71 Man kan konstatera att bestämningen av primärenergifaktorer för olika energislag är mycket komplex. De olika metodval och angreppssätt som kan väljas, tillsammans med de antaganden och värderingar som en bestämning innehåller, ger att osäkerheten är stor. Tillvägagångssättet påverkas dessutom av vilken energianvändning det är man faktiskt vill som den största enskilda källan till energiefterfrågan i Europa, och att åtgärder krävs för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i byggnader. 69 Svensk standard SS-EN 15603: Energimyndigheten (2013b). 71 Energimyndigheten gör bedömningen att påverkan på primärenergianvändningen [och utsläpp av koldioxid] som en följd av förändrad energianvändning är behäftad med stor osäkerhet. I utredningen görs bl.a. en bedömning av primärenergianvändning [och koldioxidutsläpp] kopplat till olika uppvärmningsformer. Spridningen i resultaten utifrån vart och ett av uppvärmningssätten blir förhållandevis stora beroende på vilka antaganden som görs. Man kan dock se, trots spridningen i resultaten, att direktel avviker från övriga uppvärmningssätt genom att generellt ha en högre primärenergianvändning. Källa: Energimyndigheten (2008). Boverket

254 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 59 spegla vid bestämningen. Man kan konstatera att det saknas samstämmighet inom området. Mot bakgrund av det blir slutsatsen att det inte finns några entydiga primärenergifaktorer som beskriver den faktiska energianvändningen i hela energikedjan, och att det inte heller för Boverket är möjligt att bestämma faktorer som på ett korrekt sätt beskriver den faktiska primärenergianvändningen. Trots den osäkerhet som omgärdar primärenergifaktorer kan man, sett till de bestämningar av primärenergifaktorer som finns, konstatera att faktorer för elenergi generellt är högre än för andra energislag. Primärenergi inkluderar energiförlusterna i hela energikedjan, inklusive de som sker utanför bygganden. Primärenergifaktorer tillämpas på den levererade energin vilket innebär att energiförlusterna i byggnadens värme- och kylanläggningar också räknas in. Systemgräns nettoenergi inkluderar inte omvandlingsförlusterna i byggnadens värme- och kylanläggningar, vilket gör att primärenergianvändningen inte kan beaktas, det vill säga energiförlusterna i hela energikedjan. Det gör att primärenergifaktorer inte är lämpligt att applicera på systemgränsen nettoenergi Förnybara energikällor I energiprestandadirektivet framgår det att energianvändningen i en näranollenergibyggnad i mycket hög grad bör täckas av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. Detta är en vägledande princip. Sverige har en hög andel förnybara energikällor i energianvändningen, inklusive energianvändningen i bebyggelsen. 72 Sverige tillämpar generella styrmedel för att stödja tillförsel och användning av energi från förnybara energikällor. Främjandet av sådan energi på plats eller i närheten av byggnader kan också ske genom andra styrmedel. Idag finns exempelvis skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från solceller eller vindkraftsverk. I standarden SS-EN , som beskriver ett allmänt ramverk för bedömning av energianvändning i byggnader, ingår som utgångspunkt inte den sol- eller vindenergi som aktivt kan tillvaratas i den levererade energin till byggnaden. Det anges samtidigt i standarden att frågan om energi från förnybara energikällor på plats ska vara en del av byggnadens energianvändning eller inte, bestäms på nationell nivå. Det finns ytterligare direktiv som har betydelse för nya byggnaders energiförsörjning. Förnybarhetsdirektivet anger att byggregler ska innehålla 72 Vägen till nära-nollenergibyggnader (skr. 2011/12:131). 73 Svensk Standard SS-EN 15603:2008 Byggnaders energiprestanda Sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda. Boverket

255 60 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader åtgärder som ökar andelen förnybara energikällor. 74 I artikel 13 (6) anger direktivet mer specifikt att byggregler ska främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor. Lydelserna i förnybarhetsdirektivet kompletterar rekommendationerna i definitionen av nära-nollenergibyggnad i energiprestandadirektivet. Varken systemgräns nettoenergi eller levererad energi främjar användningen av förnybara energikällor. Systemgräns levererad (köpt) energi främjar energi från förnybara energikällor på plats eller i närheten i form av t.ex. sol-, vind- och geotermisk energi Bedömning av systemgränserna I följande avsnitt jämförs systemgränserna och hur de uppfyller ramverket i energiprestandadirektivet men också hur de stämmer överens med förnybarhetsdirektivet som har betydelse för hur förnybar energi kan hanteras i byggreglerna. Tabell 4.2. Beskrivning av hur systemgränserna nettoenergi, levererad energi och levererad (köpt) energi uppfyller dels energiprestandadirektivets gemensamma allmänna ram för beräkning av energiprestanda (bilaga 1), dels stämmer överens med vad energiprestandadirektivet och förnybarhetsdirektivet anger om förnybar energi. Nettoenergi Levererad energi Levererad (köpt) energi Energiprestandadirektivets bilaga 1 1 X X Förnybar energi i energiprestandadirektivet och X förnybarhetsdirektivet 1 Primärenergiaspekter kan beaktas i systemgränserna levererad energi och levererad (köpt) energi. Den systemgräns som sammantaget bäst svarar upp mot vad som enligt definitionen i energiprestandadirektivet ska utmärka en näranollenergibyggnad, och också med förnybarhetsdirektivet, är levererad (köpt) energi. 74 Art. 13 (4). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. Boverket

256 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Teknikneutralitet Begreppet teknikneutralitet är komplext och måste sättas i relation till det mål som styrmedlet tjänar. Generellt sett utmärks teknikneutrala styrmedel av att de främjar de samhällsekonomiskt mest effektiva lösningarna, och därmed skapar drivkrafter för konkurrens och teknikutveckling på marknaden. I styrmedelssammanhang framhålls ofta betydelsen av en teknikneutral utformning. Anledningen är att en teknikneutral utformning borgar för en kostnadseffektiv styrning, det vill säga en styrning som innebär att de åtgärder som uppnår ett givet mål till lägst kostnad genomförs först. Ett flertal styrmedel på miljöområdet har en teknikneutral utformning, till exempel koldioxidskatten eller marknadsbaserade styrmedel som elcertifikatsystemet. Genom att teknikneutraliteten främjar konkurrensen mellan olika alternativ kan också mångfald, teknikutveckling och konkurrens främjas. Teknikneutraliteten analyseras här med avseende på energislag och med innebörden att styrningen ska vara oberoende av uppvärmningsformen Nettoenergi Systemgräns nettoenergi ger en teknikneutral styrning där varje använd kwh värderas lika oberoende av energislag och uppvärmningsform och oberoende av om det är frågan om ett kollektivt uppvärmningssystem eller en individuell lösning. 75, 76 Systemgräns nettoenergi är den systemgräns som är mest teknikneutral Levererad (köpt) energi Systemgränsen främjar användningen av värmepumpar framför andra uppvärmningssystem. Eftersom värmepumpar drivs med elenergi skulle ett strängare krav på el till värme och varmvatten fylla funktionen att utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer. Systemgräns levererad (köpt) energi är inte att betrakta som teknikneutral 75 En teknikneutral utformning med denna innebörd innebär en styrning mot de lösningar som i nuläget är mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga, det vill säga på kort sikt. Vid utformningen av energikraven är det viktigt att också beakta dynamisk effektivitet, det vill säga styrmedlets förutsättningar att generera teknisk utveckling (inom t ex förnybara tekniker) och därigenom styra mot den eller de lösningar som är kostnadseffektiva över tid. Det är inte osannolikt att det kan finnas alternativ som i nuläget inte är mogna men som på sikt kan ge större utväxling i termer av uppsatta miljö- och energipolitiska mål, jämfört med etablerade tekniker. 76 Med systemgränsen nettoenergi i energikraven skulle reglerna inte främja effektiva lösningar för energitillförsel i byggnader och inte heller användandet av förnybara energikällor. För att gynna sådana lösningar får man vända sig till andra styrmedel. Byggherrens (fastighetsägarens) ambition att minimera energiskostnaderna i driftsfasen är en viktig faktor för valet av energieffektiva lösningar och detta gäller oberoende av kraven i BBR. Energipriserna påverkas i sin tur av generella styrmedel som energiskatter. Det finns också energimärkningar och ecodesignkrav som påverkar valet av energieffektiva produkter. Boverket

257 62 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader och behöver därför kompletteras med en viktningsfaktor för elenergi som är högre än för andra energislag. Det ställs redan i dag särskilda krav på hushållning med elenergi, bland annat för att el är en högvärdig energiform som av tekniska skäl inte kan ersättas med andra energiformer i de flesta andra användningsområden förutom vid uppvärmning. 77 En viktningsfaktor för elenergi som är högre än för andra energislag fyller därför två funktioner: dels syftet att hushålla med elenergi, dels att beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi Viktningsfaktor för elenergi Utgångspunkten för särskild hushållning med elenergi kan tas i primärenergifaktorer eller i effektiviteten hos värmepumpar. 78 Det finns inte några entydiga primärenergifaktorer som beskriver energianvändningen i hela energikedjan. Av den anledningen har utgångspunkten för viktningsfaktorn tagits i effektiviteten hos värmepumpar. Frågan blir då vilken värmepumpstyp som bör vara utgångspunkten för bestämningen av viktningsfaktorn och vilken byggnadskategori som fokus bör ligga på. Anledningen till det är att användningen av olika energislag och uppvärmningsformer skiljer sig åt mellan olika byggnadskategorier. I småhus är elvärme (inklusive värmepumpar) vanligast. 79 Antalet värmepumpar som användes för uppvärmning och varmvatten sammantaget i småhus, flerbostadshus och lokaler under 2013 var stycken. 80 Majoriteten av dessa, 96 procent av alla värmepumpar, återfanns i småhus. I flerbostadshus och lokaler dominerar fjärrvärme. År 2013 var andelen fjärrvärme, av total energianvändning för värme och varmvatten i flerbostadshus, över 90 procent, för lokaler upp emot 80 procent. 81 Effektiviteten skiljer sig åt mellan olika värmepumpstyper. Årsvärmefaktorn är generellt högst för vätska-vattenvärmepumpar (berg-, ytjord-, sjöoch grundvattenpumpar), följt av luft-vatten- och frånluftsvärmepumpar. 82 Installationskostnaderna är normalt de omvända. Därför behöver vi även ta hänsyn till vilken värmepumpstyp som är vanligast i nya hus i 77 Bakgrunden till kraven på särskild hushållning med elenergi finns i propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145). 78 De strängare kraven på användningen av elenergi som gäller idag har tagit sin utgångspunkt i effektiviteten i värmepumpar (prop.2005/06:145). 79 Se bilaga F Användning av olika energislag i småhus, flerbostadshus och lokaler. 80 Energimyndigheten (2014b). 81 Se bilaga F Användning av olika energislag i småhus, flerbostadshus och lokaler. 82 Energimyndigheten (2015). Boverket

258 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 63 dag, och vad som kan komma att bli fallet i framtida näranollenergibyggnader. Småhus I befintliga småhus med lågt energibehov för värme- och varmvatten har Energimyndigheten bedömt att en luft-vatten- eller en frånluftsvärmepump är de lämpligaste alternativen. 83 Frånluftsvärmepumpar är också den typ som installeras idag i de allra flesta nya småhus. 84 Behovet av värme- och varmvatten i framtida nära-nollenergibyggnader kommer att vara ännu lägre än vad som kommer med dagens kravnivåer. Luft-vattenvärmepumparnas effektivitet sjunker snabbt med sjunkande utetemperatur och är inte lämpliga att använda i hela Sverige. Prestandan är bäst i södra Sverige och fungerar ofta bra även i Mellansverige, men är mindre lämplig i norra Sverige. 85 Vätska-vattenvärmepumpar är mest lämpliga i småhus med högre energibehov. 86 Effektiviteten hos dessa, men också installationskostnaderna, är generellt högre än för de andra typerna av värmepumpar. Alla uppvärmningssystem är inte tillgängliga för alla småhusägare. Som exempel kan nämnas fjärrvärme och naturgas. Det kan även finnas hinder för att använda vätska-vattenvärmepumpar, till exempel möjligheten att borra för bergvärme eller att förlägga kollektorslang i ytjorden. För nya småhus bör sammantaget utgångspunkten inte tas i luft-vatteneller vätska-vattenvärmepumpar. Det lämpligaste alternativet bedöms vara effektiviteten hos frånluftsvärmepumpar. En annan utgångspunkt än denna riskerar att leda till negativa konsekvenser för värmepumpsanvändningen (generellt) i nya småhus. Flerbostadshus och lokaler Det totala behovet av värme och varmvatten är större i (nya) flerbostadshus och lokaler än i småhus och det kan göra det mer aktuellt att installera vätska-vattenvärmepumpar. Eftersom dessa generellt har en högre effektivitet skulle det kunna motivera en högre viktningsfaktor än vad som blir fallet om utgångspunkten tas i frånluftsvärmepumpar. I flerbostadshus och lokaler dominerar fjärrvärme samtidigt som elanvändningen för uppvärmning och varmvatten är låg, särskilt för flerbostadshus. Energimyndigheten har bedömt att värmepumpar i framtiden kan bli mer konkurrenskraftiga i större byggnader vilket kan innebära att värmepumpar 83 Energimyndigheten (2010). 84 Energimyndigheten (2015). 85 Ibid. 86 Energimyndigheten (2010). Boverket

259 64 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader på sikt ökar sin marknadsandel i flerbostadshus och lokaler. 87 Trots det, och sett till syftet att särskilt hushålla med elenergi i nya byggnader, är småhusen särskilt viktiga att beakta vid bestämningen av viktningsfaktorn Nivå på viktningsfaktorn Utgångspunkten för strängare krav på elenergi tas i situationen för nya småhus och i effektiviteten hos frånluftsvärmepumpar. Energimyndighetens tester av frånluftsvärmepumpar visar att i småhus kan dessa uppnå en värmefaktor för uppvärmning på 2,6 3,0 i ett system med golvvärme och 2,3 2,6 i ett system med radiatorer. 89 Värmefaktorn för varmvatten är generellt något lägre; testerna visar att faktorn kan nå upp till 2,5. 90 De kravnivåer som föreslås för nära-nollenergibyggnader utgår ifrån tekniskt tillgänglig nivå. Mot bakgrund av det bör viktningsfaktorn för elenergi till uppvärmning och varmvatten ligga mellan 2,5 och 3,0. Skärpta kravnivåer för nära-nollenergibyggnader kommer generellt leda till att andelen energi för varmvatten ökar i förhållande till energi för uppvärmning. Detta, tillsammans med att värmefaktorn för varmvatten generellt är lägre än för uppvärmning, gör att en viktningsfaktor på 2,5 är lämplig. Mot bakgrund av ovanstående skulle viktningsfaktorn 2,5 för elenergi vara lämplig för att reglerna ska styra mot att begränsa elvändningen för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten i framtida näranollenergibyggnader. Faktorn skulle också utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer och beakta teknikneutraliteten. Energiprestandadirektivet anger att en byggnads energiprestanda ska inkludera en numerisk indikator för primärenergianvändning. För exempelvis nordisk elproduktion och svensk fjärrvärme, och utifrån en historisk genomsnittlig produktion, visar några källor att kvoten dem emellan kan vara ungefär 1,7 2,1. 91 Viktningsfaktorn 2,5 har enligt ovan inte bestämts utifrån en bedömning av primärenergianvändning. Faktorn 2,5 för elenergi faller dock inom gränserna för bestämningar av viktningsfaktorer, däribland primärenergifaktorer, som anges i olika sammanhang inklusive 87 Energimyndigheten (2014a). 88 Teoretiskt skulle olika viktningsfaktorer för el kunna användas för småhus respektive andra byggnadskategorier. Det leder dock till mer komplicerade regler. Det är fördelaktigt om en faktor för elenergi kan användas för enkelhetens och tydlighetens skull. 89 Energimyndigheten (2015). 90 mpar ( ). 91 Se bilaga I Sammanställning av olika viktningsfaktorer. Boverket

260 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 65 sådana som används i andra länder i Europa. Viktningsfaktorn 2,5 för elenergi och faktorn 1,0 för övriga energislag (inklusive fjärrvärme) bör därför kunna användas som grund för en indikator för primärenergianvändning och som en del i att uppfylla energiprestandadirektivet i detta avseende Slutsats Ur perspektivet teknikneutralitet med avseende på energislag är systemgräns nettoenergi det bästa alternativet. Denna systemgräns uppfyller däremot inte Energiprestandadirektivet och kan därför inte införas som en systemgräns för nära-nollenergibyggnader. Levererad (köpt) energi med en viktningsfaktor på 2.5 för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten uppfyller direktet och beaktar styrningens teknikneutralitet. 4.6 Effekter på fastighetsekonomi, energisystem och miljö Utgångspunkten för bedömningen av vilka effekter valet av systemgräns kan ha på fastighetsekonomin, energisystemet och miljön tas i systemgränsen levererad (köpt) energi. Det är den systemgräns som bäst svarar upp mot energiprestandadirektivet (och förnybarhetsdirektivet). Är systemgränsen levererad (köpt) energi gynnsam i dessa avseenden eller riskerar den att leda till oönskade konsekvenser? Fastighetsekonomi Systemgränsen levererad (köpt) energi innebär att byggherren kan väga åtgärder för minskat energibehov (ökad isolering, bättre ventilationsvärmeåtervinning och så vidare) mot investeringar i effektivare tillförselsystem när kravnivån ska uppfyllas. Som en del i valet av effektivare tillförselsystem kan värme- och kylanläggningar med högre verkningsgrad väljas såväl som tekniska lösningar för att utnyttja fritt flödande energi i form av till exempel frikyla eller solenergi. 92 Systemgränsen ger stor flexibilitet att välja de åtgärder som i de enskilda fallen är fastighetsekonomiskt mest lönsamma. 92 För till exempel energi till komfortkyla består de åtgärder byggherren kan genomföra dels i att begränsa byggnadens kylbehov dels i att välja effektivare kylanläggningar eller tekniska lösningar för att utnyttja frikyla. Sådana installationstekniska lösningar kan vara mer kostnadseffektiva än att ytterligare sänka kylbehovet. På motsvarande sätt kan valet av effektivare installationer för värmetillförsel vara mer kostnadseffektivt än att t.ex. ytterligare isolera klimatskalet. För att säkerställa ett bra klimatskal kan energikraven kompletteras med särskilda krav på klimatskalets värmegenomgångstal; ett minimikrav som ska uppfyllas oberoende av vilka övriga åtgärder som byggherren väljer att vidta. Boverket

261 66 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Systemgränsen nettoenergi innebär att energikraven skulle få en mer avgränsad omfattning (se avsnitten 4.2 och 4.3). För att uppfylla en given kravnivå kan inte byggherren göra en avvägning mellan åtgärder som minskar nettoenergianvändningen mot investeringar i effektivare tillförselsystem. De åtgärder som reducerar nettoenergianvändningen behöver genomföras oberoende av valet av energiförsörjningssystem, vilket i enskilda fall riskerar att leda till att fastighetsekonomiskt dyrare åtgärder behöver genomföras. 93 Energisystem Effekterna på energisystemet har analyserats utifrån påverkan på användningen av olika energislag för värme- och varmvatten i bebyggelsen. I bilaga F beskrivs bland annat användningen av olika energislag i småhus, flerbostadshus och lokaler för perioden I avsnitt beskrivs resultatet av simuleringar i energisystemanalysmodellen TIMES Sweden. Simuleringarna visar, när det gäller det totala energibehovet för uppvärmning och varmvatten i bostäder, att skillnaderna blir små mellan ett referensscenario (nuvarande kravnivåer) och en betydande skärpning av nybyggnadskraven. Eftersom energianvändningen i nya byggnader är låg och eftersom de utgör en liten del av den totala bebyggelsen blir effekterna på användningen av olika energislag som en följd av valet av systemgräns för framtida nära-nollenergibyggnader begränsade. 94 Levererad (köpt) energi kan dock antas stimulera småskaliga lösningar. En jämförelse kan göras med systemgränsen nettoenergi. Denna systemgräns skulle ge en styrning som är oberoende av val av uppvärmningsform, det vill säga systemgräns nettoenergi skulle varken stimulera kollektiva eller individuella lösningar. Miljö Effekter på miljön har vi avgränsat till utsläpp av växthusgaser. Växthusgasutsläpp som en följd av energianvändningen i framtida näranollenergibyggnader blir små oavsett om kraven för nya byggnader skärps i liten eller i betydande grad. Analyser i TIMES Sweden visar på detta (se avsnitt 3.5.2). Mot bakgrund av det bedöms också att valet av 93 I till exempel ett läge då byggherren behöver minska energi till komfortkyla ytterligare finns inte möjligheten för byggherren att välja effektivare kylanläggningar eller tekniska lösningar för att utnyttja frikyla. Byggnadens kylbehov behöver minska oberoende av sådana lösningar. Motsvarande gäller för uppvärmning. Att ytterligare sänka energin för uppvärmning genom effektivare installationer för värmetillförsel kan inte vägas mot åtgärder för att t.ex. ytterligare isolera klimatskärmen. 94 Se också bilaga G Systemgräns och effekter på energisystem. Boverket

262 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 67 systemgräns och dess betydelse för utsläpp av växthusgaser i näranollenergibyggnader är begränsad. 95 Naturvårdsverket har pekat på att användningen av fossila bränslen i sektorn bostäder och lokaler förväntas försvinna helt till 2030 med dagens styrmedel, och också att utsläppen av växthusgaser i tillförselsektorn väntas försvinna varför behovet av ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen bedöms vara små. 96 Naturvårdsverket pekar dock på andra tänkbara positiva effekter av energieffektivisering. Effektivisering av energianvändningen kan leda till att knappa förnybara resurser frigörs för att ersätta fossila bränslen i andra sektorer och länder. Effekter vid val av systemgräns levererad (köpt) energi Systemgränsen levererad (köpt) energi bedöms vara fastighetsekonomiskt gynnsam på grund av den stora flexibilitet i åtgärdsval som byggherren får. Systemgränsen levererad (köpt) energi bör heller inte leda till några oönskade konskevenser sett till effekter på energisystem och miljö i jämförelse med andra systemgränser. 4.7 Förslag på definition för näranollenergibyggnader Boverket föreslår följande definition av energiprestanda för näranollenergibyggnader, tillsammans med en viktningsfaktor på 2,5 för elenergi: Definition levererad (köpt) energi: den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Skäl Systemgräns levererad (köpt) energi är den systemgräns som bäst svarar upp mot vad som ska utmärka en nära-nollenergibyggnad enligt energiprestandadirektivet. Systemgränsen beaktar de faktorer som ska ingå i metoden för beräkning av energiprestandan, ger möjlighet att beakta primärenergiaspekter, samt främjar användningen av förnybara energikällor. 95 Se också bilaga H Systemgräns och effekter på miljö. 96 Naturvårdsverket (2012). Boverket

263 68 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Systemgränsen levererad (köpt) energi ger ett flexibelt utformat styrmedel som omfattar de egenskaper hos byggnaden som både påverkar energibehovet men också energitillförseln och tekniska lösningar för fritt flödande energi. Med systemgränsen levererad (köpt) energi blir energikraven ett styrmedel för ökad energieffektivitet och för att främja förnybara energikällor i byggnader. Boverket

264 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 69 5 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 5.1 Förslag till kvantitativ riktlinje- nivåer på energikraven I detta avsnitt beskrivs Boverkets förslag på hur byggnadens specifika energianvändning ska beräknas och vilka nivåer som är de kvantitativa riktlinjerna Beräkning av byggnaders specifika energianvändning Byggnadens specifika energianvändning beräknas enligt principen: E spec = E if i A temp där E i står för faktisk energianvändning av ett givet energislag (el eller annat) för en viss typ av ändamål (uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla eller fastighetsenergi). F i står för en viktningsfaktor, som enligt vårt förslag är 2,5 för el till uppvärmning, varmvatten och komfortkyla, och 1,0 för all energi till övriga ändamål. Byggnadens energiprestanda, E spec, beräknas utifrån den levererade (köpta) energin och beräknas då enligt: E spec = (E el,uppv + E el,vv + E el,kyla ) 2,5 + E el,fast + E uppv + E vv + E kyla A temp där E el,upp Elenergi till uppvärmning, kwh/år E el,vv Elenergi till varmvatten, kwh/år E el,kyl Elenergi till komfortkyla, kwh/år E el,fast Fastighetsel, kwh/år E uppv Annan energi än el till uppvärmning, kwh/år E vv Annan energi än el till varmvatten, kwh/år E kyla Annan energi än el till komfortkyla, kwh/år A temp Area med temperatur över 10 C, m 2 Byggnadens specifika energianvändning beräknas med samma metod oavsett vilket energislag som används. Med detta förslag kan definitionen av elvärme i BBR 22 tas bort. Boverket

265 70 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Kravnivåer på byggnaders specifika energianvändning Boverkets förslag på specifik energianvändning för näranollenergibyggnader visas i Tabell 5.1. I tabellen visas kraven för klimatförhållanden som motsvarar Stockholm. I det kommande föreskriftsarbetet kommer ändringar i klimatzonerna att övervägas. Tabell 5.1. Förslag till energikrav för olika byggnadskategorier Flerbostadshus (kwh/m 2,år) Flerbostadshus (max 35 m 2 /lgh) (kwh/m 2,år) Lokaler (kwh/m 2,år) Småhus (kwh/m 2, år) Justering av krav på specifik energianvändning för mindre småhus I det nuvarande regelverket tar kraven inte hänsyn till byggnadens storlek och form. Mindre byggnader har, relativt sätt, en större omslutningsarea i förhållande till den uppvärmda arean. Det leder till merkostnader för energiåtgärder för denna kategori av byggnader. Om regelverket leder till att man, för att klara energikraven, bygger större småhus så medför det ingen energibesparing. Det är därför rimligt att justera kravet på specifik energianvändning för mindre småhus. Hur det ska utformas kommer att fastställas i kommande föreskriftsarbete. 5.2 Förslag till systemgräns Boverkets föreslår att den systemgräns som kallas levererad (köpt) energi utgör en del av den svenska tillämpningen av nära-nollenergibyggnader. Med levererad (köpt) energi menas den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten Fritt flödande energi Nuvarande regelverk I nuvarande regelverk räknas inte energi från mark, luft eller vatten till värmepumpar eller energi från solceller och solfångare in i byggnadens specifika energianvändning när källorna är placerade på byggnaden eller inom den egna tomten. Om värmepumpen eller solcellerna placeras utanför tomtgränsen, räknas energin som levererad (köpt) energi och ska ingå i byggnadens specifika energianvändning. Andra former av fritt flödande Boverket

266 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 71 energi, t.ex. vindkraft, räknas alltid som köpt oberoende av var anläggningen är placerad. Förslag till ändring Boverket föreslår att fritt flödande energi som kan omvandlas till en annan energiform (till exempel värme, el eller kyla) och som produceras i, eller i närheten, av byggnaden inte ska räknas med i byggnadens specifika energianvändning. Med fritt flödande energi menar vi energi från sol, vind, mark, luft och vatten. I fritt flödande energi ingår inte ved och andra former av biobränsle. Med skrivningen i närheten menar vi att anläggningen under vissa förutsättningar kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen. Att utvidga gränsen för när fritt flödande energi inte ska räknas med gör det möjligt att förse en grupp av byggnader med energi från en gemensam anläggning. Det här förslaget lägger vi för att det är ett sätt att gynna småskalig energiproduktion. Anläggningen ska då vara särskilt uppförd för att tillgodose de aktuella byggnadernas behov. Formuleringen i närheten utesluter att distributionen av energin sker över ett allmänt nät för ledningsbunden energi, till exempel el, fjärrvärme och gas. Fastighetsägarna ska ha rådighet över anläggningen och dess fortbestånd ska vara varaktigt säkerställd. De juridiska förutsättningarna för detta behöver dock utredas vidare. Skälen för förslaget är att det överensstämmer med energiprestandadirektivets definition av energiprestanda, det vill säga att produktion av förnybar energi ska främjas på plats eller i närheten det möjliggör att man samverkar kring placeringen av egen producerad energi från sol, vind, mark, luft och vatten de olika slagen av fritt flödande energi behandlas lika i regelverket 5.3 Jämförelse med energikraven i BBR 22 Det finns ingen enkel metod att jämföra detta förslag med energikraven i BBR 22. Det beror på att den specifika energianvändningen i förslaget ska beräknas med en viktningsfaktor. För att ändå få en uppfattning om vad det kan handla om ges här exempel för småhus, flerbostadshus och lokaler. För alla tre kategorierna jämförs en byggnad som värms enbart Boverket

267 72 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader med el med en byggnad där ingen el används till uppvärmning, varmvatten eller komfortkyla. Byggnaderna har klimatförhållanden motsvarande Stockholm. Generellt sett blir skärpningen hårdare för byggnader med elvärme, omkring 40 procent jämfört med BBR 22. I icke elvärmda flerbostadshus och lokaler blir skärpningen omkring 30 procent. Skärpningen blir minst för småhus utan elvärme Småhus Tabell 5.2 visar den faktiska energianvändningen för att uppfylla kraven enligt BBR 22 och de föreslagna kraven för nära-nollenergihus. Anta att ett småhus precis uppfyller kravet på 80 kwh/m2,år. Fastighetsel är 5 kwh/m 2, år. El till uppvärmning och varmvatten kan då maximalt uppgå till 75/2,5 = 30 kwh/m 2, år och den totala elanvändningen blir 30+5 = 35 kwh/m 2, år som kan jämföras med kravet i BBR 22 som är 55 kwh/m 2, år. Den faktiska elanvändningen kan variera något beroende på fastighetselens storlek. Tabell 5.2. Jämförelse mellan beräknad specifik energianvändning och krav enligt BBR 22 och krav för nära-nollenergibyggnader (småhus) Energianvändning (kwh/m 2,år) Ej elvärme El till uppvärmning, E el,uppv 0 0 El till varmvatten, E el,vv 0 0 Elvärme BBR 22 NNE BBR 22 NNE (75/2,5) El till komfortkyla, E el,kyla Fastighetsel, E el,fast Annan energi till uppvärmning, E uppv Annan energi till varmvatten, E vv 0 0 Annan energi än el till komfortkyla, E kyla Faktisk energianvändning Beräknad specifik energianvändning (krav) Boverket

268 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Flerbostadshus Tabell 5.3 visar den faktiska energianvändningen för att uppfylla kraven enligt BBR 22 och de föreslagna kraven för nära-nollenergihus. Anta att ett flerbostadshus precis uppfyller kraven för BBR 22 på 90 kwh/m 2, år och för nära-nollenergihus på 55 kwh/m 2, år. Fastighetsel är 15 kwh/m 2, år. El till uppvärmning och varmvatten kan då maximalt uppgå till 40/2,5 = 16 kwh/m 2,år och den totala elanvändningen blir = 31 kwh/m 2, år som kan jämföras med kravet i BBR 22 som är 50 kwh/m 2, år. Den faktiska elanvändningen kan variera något beroende på fastighetselens storlek. Ett tillägg görs på 10 kwh/m 2, år (ej elvärmt) respektive 5 kwh/m 2, år (elvärmt) för flerbostadshus där minst 50 procent av A temp upptas av lägenheter med en area som inte överstiger 35 m 2 Tabell 5.3. Jämförelse mellan beräknad specifik energianvändning och krav enligt BBR 22 och krav för nära-nollenergibyggnader (flerbostadshus) Ej elvärme Elvärme Energianvändning (kwh/m 2,år) El till uppvärmning, E el,uppv 0 0 El till varmvatten, E el,vv 0 0 BBR 22 NNE BBR 22 NNE (40/2,5) El till komfortkyla, E el,kyla Fastighetsel E el,fast Annan energi till uppvärmning, E uppv Annan energi till varmvatten, E vv 0 0 Annan energi än el till komfortkyla, E kyla Faktisk energianvändning Beräknad specifik energianvändning (krav) Boverket

269 74 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Lokaler Tabell 5.4 visar den faktiska energianvändningen för att uppfylla kraven enligt BBR 22 och de föreslagna kraven för nära-nollenergihus när det gäller lokaler. Anta att ett kontorshus precis uppfyller kraven för BBR 22 på 70 kwh/m 2, år och för nära-nollenergihus på 50 kwh/m 2, år. Fastighetsel är 20 kwh/m 2 år. El till uppvärmning och varmvatten kan då maximalt uppgå till 20/2,5 = 8 kwh/m 2 år och den totala elanvändningen blir = 32 kwh/m 2, år som då kan jämföras med dagens krav i BBR 22 som är 50 kwh/m 2, år. Den faktiska elanvändningen kan variera något beroende på fastighetselens storlek. Observera att el till komfortkyla beräknas olika enligt BBR 22 och i förslaget för nära-nollenergihus. Tabell 5.4. Jämförelse av beräknad specifik energianvändning och krav enligt BBR 22 och NNE för lokaler Energianvändning (kwh/m 2,år) Ej elvärme El till uppvärmning, E el,uppv 0 0 El till varmvatten, E el,vv 0 0 Elvärme BBR 22 NNE BBR 22 NNE 26 8 (20/2,5) El till komfortkyla, E el,kyla 4( 3) 4( 2,5) 4 4( 2,5) Fastighetsel, E el,fast Annan energi till uppvärmning, E uppv Annan energi till varmvatten, E vv 0 0 Annan energi än el till komfortkyla, E kyla Faktisk energianvändning Beräknad specifik energianvändning (krav) Boverket

270 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 75 6 Byggnader som ägs och används av myndigheter I Boverkets uppdrag ingår att närmare bedöma innebörden och omfattningen av direktivets lydelse byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter. I energiprestandadirektivet 97 anges att medlemsstaterna ska se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergi byggnader, och att nya byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter är näranollenergibyggnader efter den 31 december I energiprestandadirektivets skäl 21framhålls vikten av att den offentliga sektorn går före i energieffektiviseringsarbetet. --- Den offentliga sektorn i varje medlemsstat bör visa vägen när det gäller byggnaders energiprestanda, och därför bör det i de nationella planerna ställas upp mer ambitiösa mål för de byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter. I artikel 9 kommer detta till uttryck genom att kraven för nära-nollenergibyggnader för nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska tillämpas två år tidigare än för andra byggnader. 6.1 Omfattningen av lydelsen byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter Enligt energiprestandadirektivet ska de tidigarelagda kraven gälla för nya byggnader som samtidigt både ägs och används av offentliga myndigheter. Fastighetsförvaltningen organiseras dock på olika sätt inom den offentliga sektorn, vilket gör att man kan se på omfattningen på olika sätt Förvaltningen av statliga fastigheter Enligt förordning (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter beslutar regeringen om vilka myndigheter som ska förvalta fastigheter för statens räkning. Dessa är (sedan regeringens beslut 2010) följande: 98 Exportkreditnämnden Fortifikationsverket Kammarkollegiet Länsstyrelserna BKN (numera Boverket) Statens fastighetsverk Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk Sveriges lantbruksuniversitet 97 Se artikel 9 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/31/EU. 98 Se regeringsbeslut Fi2010/1838. Boverket

271 76 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Affärsverket svenska kraftnät Luftfartsverket Trafikverket Sjöfartsverket Sveriges geologiska undersökningar Det är bara ett fåtal av dessa myndigheter som äger byggnader. Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket är de enda myndigheter som har fastighetsförvaltning som huvuduppgift och de äger tillsammans större delen av de statliga byggnader som förvaltas av en myndighet. Både Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket har privata hyresgäster 99 men till största delen hyrs byggnaderna ut till andra statliga myndigheter. Ytterligare några av de fastighetsförvaltande myndigheterna äger (ett fåtal) byggnader som främst används för egen verksamhet. 100 Fastighetsförvaltningen inom staten sker, förutom genom myndigheter, även genom fyra statligt helägda bolag (Akademiska hus AB, Jernhusen AB, Specialfastigheter AB och Vasallen AB). 101 Dessa bolag äger och förvaltar universitets- och högskolefastigheter (Akademiska hus AB), stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen (Jernhusen AB) och anpassade lokaler för offentlig verksamhet med höga säkerhetskrav (Specialfastigheter AB). Vasallen AB utvecklar och förädlar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter. Dessa fyra bolag har som en del i sina uppdrag att äga och förvalta byggnader för statens räkning. 102 Akademiska hus AB och Specialfastigheter AB har till största delen andra myndigheter som hyresgäster medan knappt hälften av Vasallen AB:s hyresintäkter kommer från myndigheter. 103 Jernhusen AB har framför allt privata hyresgäster Förvaltningen av kommunala fastigheter Förvaltningen av kommunala fastigheter är organiserad på olika sätt i olika kommuner. Kommunala myndigheter får enligt 3 kap, 16 i kom- 99 Statens Fastighetsverk Årsredovisning 2014 och Fortifikationsverket Årsredovisning Se regeringskansliets promemoria N2013/2873/E om genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet. 101 Se SOU 2011:31, Staten som fastighetsägare och hyresgäst. 102 Se Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande Akademiska hus AB Årsredovisning 2014, Specialfastigheter AB Årsredovisning 2014 och Vasallen AB Årsredovisning Boverket

272 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 77 munallagen (1991:900) lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett kommunalt bolag. Det finns olika gränsdragningar vid bolagisering av kommunal fastighetsverksamhet. Kommunen kan fortsätta att äga fastigheterna och handla upp driften av dessa från ett eller flera bolag (kommunala och/eller privata). I dessa fall är det fortfarande den kommunala förvaltningen som har ansvaret för de beslut som tas kring fastigheterna. Ett annat alternativ är att kommunen överlåter alla, eller några, av sina fastigheter på ett kommunalt bolag, som därmed också ansvarar för besluten kring dessa. 104 Kommunalt ägda bolag kan ha både offentliga och privata hyresgäster. 6.2 Innebörden av de olika tolkningarna Tolkningen av direktivets ordval kan göras på olika sätt, en restriktiv (bokstavstolkning) och en extensiv tolkning. En extensiv tolkning innebär att man mer ser till syftet med texten mer än själva texten. En restriktiv tolkning skulle medföra att nya byggnader som används och ägs av samma offentliga myndighet/juridiska person omfattas. I Sverige är det ovanligt att en myndighet äger den byggnad som den bedriver sin verksamhet i. Normalt är det en juridisk person (offentlig eller privat) som äger byggnaden och hyr ut den till myndigheter som bedriver sin verksamhet i den. En extensiv tolkning skulle medföra att nya byggnader som används av en offentlig myndighet (eller juridisk person) men som ägs av en annan offentlig myndighet omfattas. Det första alternativet leder till att de skärpta kraven kommer att omfatta ett mycket litet antal nya byggnader eftersom det är mycket få offentliga myndigheter som både äger och använder sina byggnader. Det andra alternativet innebär att alla nya byggnader som används av en offentlig myndighet och ägs av en annan offentlig myndighet (eller offentlig juridisk person) kommer att omfattas av de skärpta kraven. Intentionen i direktivet är att offentliga myndigheter ska vara ett föredöme i arbetet med energieffektivisering. Detta kan dock leda till en snedvriden konkurrens mellan byggnader som ägs och förvaltas av en offentlig myndighet (eller offentlig juridisk person) och privatägda nya byggnader. 104 Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Boverket

273 78 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Innebörden för statliga myndigheterna Större delen av statens byggnader ägs av myndigheterna Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Dessa myndigheter har också till största delen andra myndigheter som hyresgäster. Det är dessa två myndigheter som kommer att påverkas när man gör den restriktiva tolkningen. Om, förutom myndigheter, även fastighetsförvaltande direkt ägda bolag skulle omfattas 105, påverkas även de fyra statliga fastighetsförvaltande bolagen Akademiska hus AB, Jernhusen AB, Specialfastigheter AB och Vasallen AB. På en konkurrensutsatt marknad kan det innebära en nackdel för myndigheterna på så vis att potentiella hyresgäster väljer andra privata hyresvärdar som har haft möjlighet att uppföra en liknande byggnad till ett lägre pris. Denna risk för ändå anses som marginell och väldigt kortvarig (2 år) sett i perspektivet över byggnadens livslängd Innebörden för kommunala myndigheterna För de kommunala myndigheterna varierar förutsättningarna från kommun till kommun, och från landsting till landsting, beroende på om fastighetsförvaltningen är bolagiserad eller inte och i vilken omfattning den är det. Om kommunen äger sina fastigheter kommer de att påverkas av de tidigarelagda kraven. Om kommunen bara ett indirekt ägande (genom ett kommunalt bolag) kommer de inte att påverkas. Vid en restriktiv tolkning, det vill säga att kommunen inte har bolagiserat sin förvaltning, kan skillnaden mellan förutsättningarna i olika kommuner bli ganska stor. Bara de kommuner som inte har bolagiserat sin verksamhet, oftast mindre, kommer att påverkas av de högre kraven. En möjlig effekt skulle kunna vara att kommunerna då väljer att tidigarelägga sina byggstarter för att minska investeringskostnaderna. Om även de kommunala bolagen skulle omfattas skulle skillnaderna i förutsättningar mellan kommunerna försvinna. Alla kommuner och landsting skulle omfattas av de tidigarelagda kraven, oavsett om fastighetsförvaltningen är bolagiserad eller inte. 105 Dvs. indirekt ägda fastighetsförvaltande bolag omfattas inte. Boverket

274 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 79 Både Ekonomistyrningsverket (ESV) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har, i dialog med Boverket, svarat att ett tidigarelagt krav för offentliga myndigheter inte skulle påverka konkurrenssituationen negativt. Bedömningen är att stat, kommun och landsting kommer att verkställa de planer de har på nybyggnation. Deras uppfattning är att det inte kommer att innebära tidsmässiga förskjutningar på grund av snedvriden konkurrens Från ESV:s yttrande till Boverket: att ESV har ingen uppfattning om hur många offentliga byggnader som kommer att uppföras under den närmaste tio-årsperioden, oavsett hur begreppet offentliga byggnader definieras. Det är svårt att se att den strängare regeln för offentliga byggnader skulle innebära ett senareläggande av nybyggnadsprojekt, möjligen kan det i något fall innebära ett tidigareläggande för att undslippa den stängare regeln. Boverket

275 80 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 7 Arbetet med näranollenergibyggnader i Norden Här följer en redovisning av arbetet med implementeringen av energiprestandadirektivets krav på nära- nollenergibyggnader i de nordiska länderna Danmark, Norge och Finland samt vilka insatser som görs i dessa länder för att främja byggandet av nära-nollenergibyggnader. De nordiska länderna har liknande förutsättningar i klimat, byggnadstradition och kultur. Det finns också ett gemensamt mål att minska bebyggelsens klimatpåverkan. Behovet av att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen är likartad och det finns därför stor anledning att samordna aktiviteter och att lära av varandra Danmark Regelverk och byggnadsklass 2020 I Danmark förberedde man implementeringen av näranollenergibyggnader genom att 2011 införa två byggnadsklasser Lavenergibygninger 2015 respektive Bygningsklasse 2020 i regelverket (Bygningsreglement 2010, BR10). Dessa klasser förväntas bli bindande krav från 2015 respektive 2020 (2018 för offentligt ägda byggnader). I ett energipolitiskt aftale 108 beslöt Danmark 2008 att kravet på energianvändning i nya byggnader ska skärpas med minst 75 procent till 2020 jämfört med Ett första steg togs med de skärpta kraven i BR 10 och de resterande stegen utgörs av de två nya byggnadsklasserna. Genom att successivt skärpa kraven till i förväg angivna nivåer har man skapat goda förutsättningar för byggbranschen att anpassa sig till de skärpta kraven. Inför införandet av de nya byggnadsklasserna i regelverket genomförde Danmarks Tekniske Universitet (DTU) en omfattande genomgång av 107 Eek (2014). 108 Aftale mellem regeringen (Venstre og Det Konservative Folkeparti), Socialdemokraterne, Dansk Folkeparti, Socialistisk Folkeparti, Det Radikale Venstre og Ny Alliance om den danske energipolitik i årene , varmeforsyning/forsyning-varme/regulering/godkendelsesprocedure/energiaftale _final.pdf 109 Erhvervs- og Byggestyrelsen (2011a). Boverket

276 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 81 vilka tekniska utvecklingsmöjligheter man såg med hänsyn till förbättrade energimässiga lösningar i byggnader. 110 Förutom skärpta krav på energiprestanda innebär de två nya byggnadsklasserna ett antal andra förändringar i regelverket. Viktningsförhållandena för de olika energislagen förändras och korrigeringsfaktorn för yta som finns i dagens regelverk avvecklas successivt. Hur stor skärpningen blir för en enskild byggnad blir därmed beroende av byggnadens storlek och uppvärmningssätt. Skärpningen blir störst för byggnader som värms med annat än fjärrvärme eller el och minst för byggnader som värms med fjärrvärme. Några olika räkneexempel ger vid handen att Byggnadsklass 2020 innebär en skärpning i intervallet procent jämfört med dagens regelverk. Detta visas i Tabell 7.1. Tabell 7.1 De danska energiklasserna enligt BR 10 tillämpade på ett par byggnader av olika storlek och med olika uppvärmningssätt. Siffrorna avser värden som inte har viktats med de olika energislagen. Bostadshus 150 kvm Fjärrvärme El Annat 2010 (kwh/m 2 år) 63,5 25,4 63, (kwh/m 2 år) 45,9 14,7 36, (kwh/m 2 år) 33,3 11,1 20,0 Skillnad (%) Bostadshus 1000 kvm 2010 (kwh/m 2 år) 54,2 21,7 54, (kwh/m 2 år) 38,8 12,4 31, (kwh/m 2 år) 33,3 11,1 20,0 Skillnad (%) Främjande av implementeringen Danmark har som målsättning att ha 100 procent förnybar energi år Renovering med energieffektivisering är en viktig del av strategin att nå dit. Sedan 2012 pågår ett arbete i ett nätverk med 200 inblandade aktörer. Man ser en potential att minska energianvändningen med procent till I Danmark främjas lågenergibyggande bland annat genom demonstrationsprojekt. Enligt uppgift 112 har man börjat arbeta med sjukhus, där ny teknik för att minska energianvändningen testas vid ny- och ombyggnad. Att man börjat med sjukhus beror på att de har en hög energianvändning 110 DTU (2011). 111 Eek (2014). 112 Niels Bruus Varming på danska Energistyrelsen, telefonintervju Boverket

277 82 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader och det finns stor potential till besparing och energieffektivisering. Demonstrationsprojekten är en del i Danmarks arbete med att hitta nivån för nära-nollenergibyggnader. Redan 2010 startade arbetet med att utveckla en frivillig lågenergihusklass i Danmark. Byggbranschens organisationer ville redan då försäkra sig om att bygga upp erfarenhet kring framtidens byggande av lågenergihus. En arbetsgrupp tillsattes av danska Bygningsstyrelsen och en omfattande mängd analyser genomfördes. Med utgångspunkt från resultaten från utredningar och analyser vill man försäkra sig om ett gott inneklimat i lågenergibyggnaderna. Utifrån erfarenheter är man medveten om tidigare problem med övertemperaturer sommartid och otillräcklig uppvärmning vintertid. Det är därför viktigt att redan i projekteringsfasen ta hänsyn till faktorer som solinstrålning och väderstreck för att undvika över- och undertemperaturer. Om det är möjligt att ordna solavskärmning genom att bygga på rätt sätt, så är det att föredra. Det är även viktigt att lyssna till de kommande användarna av byggnaden och deras behov. 7.2 Norge Regelverk och föreslagna förändringar I Norge har Stortinget genom klimaforliket 113 bestämt att energikraven i de byggnadstekniska föreskrifterna (TEK10) ska skärpas till passivhusnivå 2015 och till nära-nollenerginivå Ett förslag till passivhusnivå sändes ut på remiss i februari Avsikten är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari I remissen anges också att den kommande nära-nollenerginivån ska fastställas utifrån en utvärdering av passivhusnivån. Det remitterade förslaget innebär att energiprestandakraven för bostäder skärps med 26 procent och att kraven för kontorshus skärps med 38 procent. Av konsekvensbeskrivningen framgår att man bedömer att reglerna eventuellt kommer att gå något längre än vad en strikt tillämpning av en kostnadsoptimal nivå ger. I det nuvarande regelverket finns två metoder att tillgodose energikraven, antingen kan man tillgodose ett antal detaljkrav för olika byggnadsdelar eller så kan man uppfylla ett ramkrav för hela byggnaden. Nu föreslås ramkravet bli den enda metoden. Modellen med två olika metoder ansågs 113 Energi og miljøkomiteen (2012). Boverket

278 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 83 ge upphov till förvirring och missförstånd om vilka krav som gäller. Av de bägge metoderna bedömdes ramkraven medge störst flexibilitet och därmed bättre stimulera kostnadseffektiva lösningar. 114 De nuvarande begränsningsreglerna för direktverkande el slopas helt. Begränsningsregeln infördes 2007 av försörjningstrygghetsskäl och behov av flexibilitet. Med en förbättrad överföringskapacitet och ett förväntat ökat nordiskt kraftöverskott görs bedömningen att begränsningen av direktverkande el inte längre är motiverad utifrån försörjningstryggheten. Med en mindre energianvändning blir också konsekvenserna för energisystemet mindre 115. Installation av uppvärmningsanordningar för fossila bränslen (olja, gas och koks) förbjuds, eventuellt med undantag för gaseldad spetslast. För att tillgodose flexibilitet för den enskilda byggnaden ställs det krav på att småhus ska förses med en skorsten, dock utan något krav på eldstad. Byggnader med en uppvärmd BRA över m 2 ska förses med ett flexibelt värmesystem, det vill säga normalt ett vattenburet system. I flerbostadshus och kommersiella byggnader med centrala värmesystem ska mätare installeras så att energin för uppvärmning, ventilation och tappvarmvatten kan mätas separerat. Motivet till detta är att kunskap om vad energin används till är en förutsättning för att kunna genomföra energieffektiviseringsåtgärder Främjande av implementeringen Inför arbetet med att implementera nära-noll-energibyggnader i Norge tillsatte det norska Direktoratet for byggkvalitet (DiBK) en utredning 2012 för att definiera nesten nullenerginivå Finland Regelverk De nuvarande finländska byggbestämmelsesamlingen 118 om byggnaders energiprestanda trädde i kraft juli I Finland ska byggnadernas nettoenergibehov beräknas. Utifrån nettoenergibehovet beräknas därefter behovet av köpt energi. Behovet av köpt energi multiplicerat med en energiformfaktor utgör det så kallade E-talet och det är utifrån E-talen 114 Direktoratet for byggkvalitet (2015). 115 ibid. 116 ibid /Skal-utrede-nesten-nullenerginiva-i-Norge/ 118 Finlands Miljöministerium (2011). Boverket

279 84 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader som kraven i regelverket ställs. E-talet synes motsvara primärenergiförbrukningen och byggnadens energikrav ställs alltså på denna systemgränsnivå. Såväl de olika energiformsfaktorerna som E-talen reviderades under Bedömningen har varit att reglerna skulle motsvara en kostnadsoptimal nivå och att de därmed skulle uppfylla direktivets krav. Det finns inga signaler om att man ifrån finländsk sida skulle vara beredd att gå utöver en kostnadsoptimal nivå. De finska reglerna säger också att huset ska ha mätare för total elanvändning och köpt energi till uppvärmningssystemet. Varmvatten och el till ventilation ska kunna mätas för alla byggnader utom småhus Främjande och implementering En proposition om nära-nollenergibyggande ska överlämnas till den finska riksdagen hösten Ansvarig är finska Miljöministeriet och arbetet med definition för nära-nollenergibyggnad sker bland annat genom projektet FinZEB 119 som berör byggnaders energiprestanda, föreskrifter och anvisningar. Det handlar bland annat om att precisera beräkningsmetoderna för värmegenomgångskoefficienter. Finlands mål är att föreslå miniminivåer på energi från förnybara energikällor i ny- och ombyggnader samt rekommendationer och teknisk beskrivning av nära-nollenergibyggnader. Nya föreskrifter ska utarbetas under Tanken är att det blir ett gradvist genomförande i samråd med byggbranschen. 7.4 Energiprestanda ett begrepp, fyra olika betydelser! I de föregående avsnitten har vi redogjort för hur stora procentuella skärpningar av energiprestandakravet som Danmark och Norge har gjort respektive avser att genomföra. Även i Sverige har kraven skärpts i flera omgångar under de senare åren. Men storleken på de procentuella skärpningarna säger naturligtvis ingenting om de faktiska kravnivåerna. I olika sammanhang har det gjorts försök att jämföra de nordiska ländernas krav på energiprestanda. Slutsatsen man kan dra av dessa försök är att det finns så stora principiella skillnader i metoderna att beskriva en byggnads energiprestanda att en rättvis jämförelse inte låter sig göras Granlund (2012), Boverket (2011a) och Lundberg (2012). Boverket

280 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 85 Inom ramen för ett svenskt examensarbete 121 har ett försök gjorts att jämföra de nordiska ländernas krav på energiprestanda. Ett konstruerat typhus placerades i de olika länderna och beräknades av personer med kännedom om respektive lands regelverk och beräkningsmetodik. Om byggnaden placeras i Malmö har den en energiprestanda på 55,5 kwh/m 2,år enligt det svenska regelverket. Om samma byggnad placeras i Köpenhamn (samma klimatförhållanden) har den en energiprestanda på 43,6 kwh/m 2 år enligt det danska regelverket, en skillnad på 27 procent beroende på hur energiprestandan definieras. Om byggnaden skulle ha viktats med 0,6, som är faktorn för fjärrvärme enligt den danska byggnadsklass 2020, hade skillnaden blivit över 100 procent mellan ländernas sätt att beräkna energiprestanda. Det ska dock betonas att jämförelsen gäller just den specifika byggnaden. Hade byggnaden utformats på ett annorlunda sätt hade relationerna blivit annorlunda Faktisk respektive beräknad energianvändning En viktig principiell skillnad är att medan de svenska kraven avser faktisk energianvändning i den färdiga byggnaden, så avser kraven i de övriga nordiska länderna beräknade värden. I Danmark och Norge finns det fastställda beräkningsprogram som ska följas. Syftet med beräkningsprogrammen är att verifiera att byggnaderna har de tekniska egenskaper som krävs, inte att beräkna byggnadernas faktiska energianvändning. Att de olika beräkningsprogrammen använder sig av olika indata försvårar ytterligare en jämförelse av kravnivåerna mellan länderna. I Danmark görs till exempel beräkningen utifrån en varmvattenanvändning om 250 l/m 2 år medan man i de finländska reglerna utgår från 600 l/m 2 år. Det har också anförts att eftersom de svenska reglerna avser färdigställd byggnad så behöver man vid projektering ta höjd för en viss osäkerhetsmarginal. Eftersom behovet av en osäkerhetsmarginal är beroende av byggarens kompetens och erfarenhet, så är den dock svår att uppskatta Olika principer för beräkning av energiprestanda Det finns stora och principiella skillnader i hur energiprestandakraven är konstruerade i de olika nordiska länderna. Skillnaderna består bland annat i: olika viktningsfaktorer för olika energislag synen på gratisenergi från värmepumpar, solceller och vindkraft hanteringen av omvandlingsförluster inom den egna fastigheten vilka ytor som energianvändningen ska fördelas på vilken energianvändning som räknas in 121 Lundberg (2012). Boverket

281 86 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader olika korrigeringsfaktorer till exempel avseende yta, olika tidsperioder som ligger till grund för normalårskorrigering olika värden för till exempel varmvattenanvändning, inomhustemperatur och passiv solinstrålning som ska ansättas i beräkningsprogrammen. Eftersom de numeriska värden som anges för byggnaders energiprestanda i de olika ländernas regelverk avser helt olika saker så är det inte meningsfullt att jämföra dessa. Vill man göra en systematisk jämförelse av de faktiska kraven i de olika länderna, så behöver man ta fram ett antal olika typhus med olika förutsättningar och placera dem i de olika länderna och beräkna dem med samma beräkningsmetod. I bilaga J jämför vi hur de nordiska regelverken ställer krav på byggnaders energiegenskaper och vilken typ av krav som ställs. Syftet är endast att ge en grov överblick eftersom de olika metoderna gör det svårt att jämföra. 7.5 Nordiska samarbeten Concerted Action Concerted Action for Energy Performance of Buildings är ett gemensamt initiativ från EU: s medlemsstater och Europeiska kommissionen. Det startades 2005 och syftar till att öka utbytet av information och erfarenheter från nationella antaganden och genomföranden av energiprestandadirektivet. Samtliga EU-länder och Norge ingår i EU:s Concerted Action. Genom Concerted Actions rapporteringar kan man följa medlemsländernas status i arbetet med nära-nollenergibyggnader Innovationsprogrammet Nordic Built Nordic Built är ett nordiskt initiativ inom byggsektorn som syftar till att accelerera utvecklingen av hållbara byggnadskoncept. Man har genomfört gemensamma nordiska demonstrationsprojekt och hela 140 parter står bakom initiativet. Programmet beslutades av Nordiska Ministerrådet i september 2010 och samordningsuppdraget tilldelades Nordic Innovation. Nordiska Ministerrådet har beslutat om 30 miljoner danska kronor till Nordic Built Boverket

282 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 87 Syftet med detta nordiska innovationsprogram är att överbrygga globala utmaningar genom samarbetet mellan nordiska aktörer, och därmed förbättra Nordens unika position för att utveckla globala lösningar för en hållbar byggd miljö i framtiden. Huvudmålet för programmet är att accelerera nordiska konkurrenskraftiga koncept för en hållbar byggmiljö 123. Gemensam överenskommelse Programmet har tagit fram en gemensam överenskommelse för Nordisk bygg- och fastighetssektor, The Nordic Built Charter, som över 60 företag i de nordiska länderna har anslutit sig till. Överenskommelsen innehåller 10 principer för hur våra framtida byggnader ska konstrueras Boverket

283 88 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Litteratur Boverket (2008), Konsekvensutredning, Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler(bfs 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:XX, inför EU-anmälan, augusti. Boverket (2010), Statistiska urval och metoder i Boverkets projekt BETSI. Boverket (2011a), Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland. Boverket PM. dnr /2011. Boverket (2011b), Lägsta möjliga nya energianvändning i nya byggnader, Boverket Rapport 2011:31, september. Boverket (2012a), Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2. Boverket (2012b), Optimala kostnader för energieffektivisering Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, Boverket rapport 2012:20, december Boverket (2013), Analys av delade incitament för energieffektivisering Med fokus på energiprestandaförbättrande investeringar, Rapport 2013:32. Boverket (2014), Skärpta energihushållningskrav, 2014:19. Boverket (2015), Sammanfattning av remissvar och Boverkets kommentarer angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav dnr /2014. Boverket och Energimyndigheten (2015), Utvärdering av lågenergibyggnader en fallstudie. 2015:25. Brännlund (2007), Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av Porterhypotesen, Expertgruppen för miljöpolitiska studier Rapport 2007:2. Brännlund och Lundgren (2009), Environmental policy without costs? A review of the Porter hypothesis, Working paper, Department of Economics, Umeå university, Sweden. Boverket

284 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 89 Camagni, R. (2006), TEQUILA - Territorial Efficiency QUality Identity Layered Assessment. ESPON - European Spatial Planning Observation Network. TEQUILA-modellen, utvecklad av Robert Camagni för ESPON (European Spatial Planning Observation Network), ESPON project 3.2 Spatial Scenarios and Orientations in relation to the ESDP and Cohesion Policy, DTU, Danmarks Tekniske Universitet, Institut for Byggeri og Anlæg (2011), Analyse 6. Komponentkrav, konkurrence og eksport. Februar. Direktoratet for byggkvalitet (2015), Nye energikrav til bygg, Høringsnotat 16. februar 2015, Oslo, Norge ECOFYS (2013), Towards nearly zero-energy buildings Definition of common principles under the EPBD. Final report. Eek, Hans (2104), Nordiskt samarbete. Passivhuscentrum Västra Götaland rapport mars 2014, Alingsås. Ejdemo, Thomas och Söderholm, Patrik (2010), Ekonomisk analys av energieffektivisering i bebyggelsen, Bilaga 1 till Finansieringsinstrument för energieffektivisering, Energimyndigheten rapport ER 2010:37. Energimarknadsinspektionen (2012), Uppvärmning i Sverige 2012, EI R2012:09. Energimyndigheten (2008), Koldioxidvärdering av energianvändning. Energimyndigheten (2010), Välj rätt värmepump. ET 2010:02. Energimyndigheten (2012), Färdplan Energimyndighetens underlag för sektorn bostäder och lokaler till Naturvårdsverkets uppdrag med en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år ER 2012:28. Energimyndigheten (2013a), Energiindikatorer 2013, ER 2013:05. Energimyndigheten (2013b), Heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla, ER 2013:24. Energimyndigheten (2013c), Energiläget 2013, ET 2013:22. Boverket

285 90 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Energimyndigheten (2014a), Scenarier över Sveriges energisystem. ER 2014:19. Energimyndigheten (2014b), Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler ES 2014:06. Energimyndigheten (2015), Värmepumparnas roll på uppvärmningsmarknaden. ER 2015:09 Energi- og miljøkomiteen (2012), Instilling fra energi- og miljøkomiteen om norsk energipolitikk, Innst. S. 390, , Oslo, Norge https://www.stortinget.no/globalassets/pdf/innstillinger/stortinget/ /inns pdf Energistyrelsen (2010), Bygningsreglement 2010 BR 10, Köpenhamn, Danmark, EPISCOPE (2014), Inclusion of New Buildings in Residential Building Typologies - Steps Towards NZEBs Exemplified for Different European Countries - EPISCOPE Synthesis Report No. 1, oktober Erhvervs- og Byggestyrelsen (2011a), Kortlægning af stategier for lavenergibyggeri i EU Lande. Köpenhamn, Danmark Erhvervs- og Byggestyrelsen (2011b), Bygningsklasse daterad , Köpenhamn, Danmark. Erlandsson, Martin och Petersson, Daniel (2015), Klimatpåverkan för byggnader med BBR19 energiprestanda och antagen nivå på nära-noll. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport U Europeiska Kommissionen (2014), En klimat- och energipolitisk ram för perioden Meddelande COM(2014) 15 final. European Commission (2014). Impact assessment: A policy framework for climate and energy in the period from 2020 up to Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions. SWD(2014) 15 final. Europeiska kommissionen (2015), Åtgärdspaket för en energiunion. Meddelande. 25 februari. Boverket

286 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 91 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Finlands Miljöministerium (2011), Byggnaders energiprestanda. Föreskrifter och anvisningar 2012, Finlands byggbestämmelsesamling, mars 2011, Gode, Jenny m.fl (2011), Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. Värmeforsk Rapport Granlund Oy (2012), Utredning av gränshinder för export av småhus i Norden. Finländska miljöministeriet Projektnr H04214.P081. Göransson, Anders m.fl. (2013), Reglerna för nära-nollenergihus konsekvenser av olika formuleringar av energikraven. Svensk Fjärrvärme. Fjärrsyn rapport 2013:18. Hoel (2012), Klimatpolitik och ledarskap vilken roll kan ett litet land spela? Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2012:3. Kinnunen, Juoko (2007), Dynamic version of the RegFin regional model Practical documentation. Helsingfors universitet. Konjunkturinstitutet (2014), Energieffektivisering som del av ett 2030 ramverk. PM Nr 27. Konkurrensverket (2006), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet!. Rapport 2006:2. Konkurrensverket (2009), Åtgärder för bättre konkurrens - konkurrensen i Sverige. Rapport 2009:4. Konkurrensverket (2013), Konkurrensen i Sverige Rapport2013:10. Krook Riekkola, A. (2015), National Energy System Modelling for Supporting Energy and Climate Policy Decision-making: The Case of Sweden. Doctoral Thesis, Department of Energy and Environment, Chalmers University of Technology, Sweden. ISBN: Boverket

287 92 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Krook Riekkola, A., Ahlgren, E.O. och Söderholm P. (2011), Ancillary benefits of climate policy in a small open economy: The case of Sweden. Energy Policy, Vol. 39 (9), pp Lind (2003), Bostadsbyggandets hinderbana. Rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Lundberg J. och Redman, J. (2012), Komparativ studie av de nordiska ländernas energiprestandakrav vid nybyggnad av bostäder. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet LTU. Martinsson, F. m.fl (2014), Modelling the Swedish residential and service sectors in TIMES: a feasibility study. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB. IVL Rapport. B; No Naturvårdsverket (2012), Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp rapport Porter, M. (1991), America s Green Strategy. Scientific American. vol no 4, April. Porter, Michael E. och van der Linde, Claas (1997) Toward a New Conception of the Environment-Competitiveness Relationship. I A Reader on Environmental Law, Bridget Hutter (red.). Oxford Readings in Socio- Legal Studies. Oxford. Oxford University Press. Propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145). Regeringskansliet (2014),Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande Fi 2014:3 Riksbanken (2011), Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Sandström (2012), Guld och gröna jobb Om Europas nya tillväxtpolitik. Timbro. ISBN Simoes, S. m.fl. (2013). The JRC-EU-TIMES model Assessing the longterm role of the SET Plan Energy technologies. JRC scientific and policy reports. JRC85804, EUR EN. ISBN Sköldberg, Håkan och Rydén, Bo red. (2014), Värmemarknaden i Sverige en samlad bild. Värmemarknad Sverige. SOU (2000), Från byggsekt till byggsektor, SOU 2000:44. Boverket

288 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 93 SOU (2002), Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. SOU 2002:115. SOU (2008), Ett energieffektivare Sverige delbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen. SOU 2008:25. SOU (2011), Staten som fastighetsägare och hyresgäst. 2011:31. SOU (2015), En kommunallag för framtiden. 2015:24. SP (2013), Nuvarande status och framtidsutsikter för värmepumpar, solvärme och pellets på den svenska värmemarknaden, SP rapport 2013:45. SP (2015), Kvalitativ utvärdering av innemiljön i lågenergibyggnader: enkätundersökning i bostäder och lokaler. SP (2015) Utvärdering av energianvändning, kostnadseffektivitet och övriga tekniska egenskapskrav för lågenergibyggnader, SP rapport 2015:21. Svensk Standard SS-EN 15603: Byggnaders energiprestanda Sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda. Sveriges centrum för nollenergihus (2012), Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus Bostäder. Sveriges Kommuner och Landsting (2011), Fastigheter i bolag. ISBN Sveriges Kommuner och Landsting (2014), Ren fakta om kommuner, landsting och regioner. ISBN: Sweco (2015a), Kartläggning och analys avseende aktörers syn på en lämplig skärpning av energikraven i nuvarande byggregler. Sweco (2015b), Effekter på bostadsbyggandet av kostnadshöjande energikrav En modellbaserad studie. Sweco (2015c), Småföretagens syn på skärpta energikrav en intervjustudie. Tillväxtanalys (2013), Miljöpolitiska styrmedel och företagens konkurrenskraft återbesök hos Porterhypotesen, Working paper 2013:22. Törmä, Hannu och Zawalinska, Katarzyna (2007), Technical description of the CGE RegFin/RegPol models, Helsingfors universitet. Boverket

289 94 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Värmemarknad Sverige (2013), 12 påståenden om värmemarknaden. WSP (2012), Samhällsekonomisk analys av skärpta energikrav för byggnader. Boverket

290 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 95 Bilaga A Regeringsuppdraget Boverket

291 96 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Boverket

292 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 97 Boverket

293 98 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Boverket

294 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 99 Bilaga B Grön tillväxt och miljödriven näringslivsutveckling Porterhypotesen Idéområdet miljödriven näringslivsutveckling genomsyrar flera av EUs strategier, exempelvis Europa 2020-strategin124. En bärande tanke är att med rätt utformade miljöpolitiska styrmedel finns ingen motsättning mellan miljö och ekonomisk tillväxt. Det ekonomisk-teoretiska fundamentet finns till en stor del i den så kallade Porterhypotesen125. Porterhypotesen säger att det inte behöver finnas något negativt samband mellan miljö och tillväxt. Enligt Porterhypotesen kan miljöpolitiska styrmedel, förutsatt att de svarar mot vissa kriterier, användas i tillväxtfrämjande syfte, vid sidan om att bidra till en förbättrad miljö. Med väl valda och rätt utformade miljöregleringar går det alltså att uppnå en vinn-vinn-situation det vill säga uppnå såväl miljövinster som ökade vinster för berörda branscher och i förlängningen samhället. Att företagens vinster i slutändan ökar beror, enligt hypotesen, på att miljöregleringen skapar ett omvandlingstryck i företagen vilket i sin tur driver fram innovationer som innebär produktivitetsförbättringar, vilket i sin tur minskar kostnaderna och därigenom ökar företagens konkurrenskraft. Omvandlingstrycket kan även driva fram en produktutveckling som leder till ökat produktvärde, vilket i sin tur leder till ökad konkurrenskraft och ökade exportmöjligheter. Enligt Porterhypotesen kan således miljöregleringar driva fram innovationer som främjar konkurrenskraft och tillväxt genom två huvudkanaler (se figur). 124 Europa 2020-strategin (tidigare Lissabonstrategin) är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi, Strategin syftar bland annat till att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. 125 Hypotesen är uppkallad efter den amerikanske ekonomen och forskaren Michael Porter, verksam vid Harvard. Se Porter (1991), Porter och Linde (1995). Boverket

295 100 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Figur 2.1. Illustration av Porterhypotesen. Källa: Rapport 2007:2 till Expertgruppen för miljöpolitiska studier. Porterhypotesen, som utgör fundamentet inom grön tillväxtteori, har ansetts kontroversiell sedan den lanserades i början av 1990-talet. Ett skäl till detta är att den ansetts stå i strid med neoklassisk teoribildning. Den teoretiska litteraturen kring de mekanismer och omständigheter som kan leda till Portereffekter, det vill säga ovan beskrivna vinn-vinn - situationer, kan grovt sett indelas i tre huvudsakliga förklaringsmodeller 126 : Modeller som fokuserar på positiva externaliteter 127 förknippade med ny kunskap, forskning och utveckling inom miljöområdet. Modeller som involverar marknadsimperfektioner och strategiska interaktioner. 126 Brännlund (2007). 127 Externaliteter (externa effekter) innebär i princip att en transaktion får effekter för en tredje part (till exempel samhället stort), som inte omfattas av transaktionen i fråga. Externaliteter utgör en form av marknadsmisslyckande, som innebär att det på en fri (oreglerad) marknad framställs en kvantitet av varan som inte överensstämmer med den samhällsekonomiskt optimala nivån. Externaliteter kan vara både negativa och positiva. Vid negativa externaliteter framställs en större kvantitet än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt (till exempel miljöutsläpp) medan det omvända gäller vid positiva externaliteter (till exempel ny kunskap). Boverket

296 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 101 Modeller som utgår från att företag inte är fullt ut rationella i sitt beteende. Noterbart är att de två första modellkategorierna i huvudsak vilar på neoklassisk teoribildning, medan den tredje ligger närmare Porters teorier om att företags omvärldsmiljö präglas av dynamik och därmed också ett kontinuerligt omvärldstryck. Enligt Porter-anhängarna är det neoklassiskt synsättet alltför statiskt för att lyckas fånga upp denna dynamik. Givet företagens dynamiska omvärld kan en miljöreglering enligt Porters teorier göra företagen uppmärksamma på, och tvinga fram utnyttjandet av, outnyttjade produktionsmöjligheter och effektiviseringspotentialer, vilket i slutändan ledet till att företagen ökar sina vinster. De empiriska beläggen för hypotesens giltighet har tidigare varit svaga. 128 De empiriska tester av hypotesen som genomförts på svenska förhållanden indikerar inte heller något stöd för hypotesen. 129 Det empiriska stödet har dock ökat under senare tid, något som åtminstone delvis kan kopplas till att testmetoderna blivit mer sofistikerade. Det finns således numera belägg för att politik som syftar till att minska näringslivets miljöpolitik kan vara förenlig med ambitionen att stärka företagens konkurrenskraft. 130 En förutsättning för hypotesens giltighet är enligt Porter att styrmedlets utformning svarar mot vissa kriterier. För det första bör styrmedlet utmärkas av hög grad av flexibilitet, det vill säga ge företagen största möjliga frihet att själva välja de måluppfyllande lösningar som de finner optimala. För det andra bör styrmedlet ge incitament till att arbeta med innovationsverksamhet på mer kontinuerlig basis, och för det tredje så bör styrmedlet präglas av förutsägbarhet och långsiktig stabilitet. 131 Slutligen ska framhållas att Porterhypotesen bygger på antagandet att företag som är först ut med ny teknik stärker sin konkurrenskraft genom detta. I enlighet med detta antagande gynnas också ett land som är tidigt ute med skärpt miljöreglering eftersom detta skapar drivkrafter för landets företag att investera i ny teknik. Porterhypotesen bygger alltså på att det finns en first-mover-advantage, vilket dock inte alltid är fallet Exempelvis finner Brännlund (2007) i sin omfattande litteraturgenomgång på området inget allmänt stöd för hypotesen och landar i slutsatsen att hypotesen tillsvidare kan förkastas. 129 Se t ex Brännlund & Lundgren (2009). 130 Tillväxtanalys (2013). 131 Ibid. 132 Se t.ex. Brännlund (2007) och Sandström (2012). Boverket

297 102 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Bilaga C Expertpanelens bedömning Boverket

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker Tid och plats Utvandrarnas hus, Växjö, kl. 15.30-15.40 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 10.

Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 10. KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 10. Tid och plats tisdagen den 18

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-09-01 Tid och plats A-salen, kl. 13:30 14.10 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg

Läs mer

Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2

Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2 KALLELSE Kommunstyrelsen 2015-06-11 Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2 Tid och plats tisdagen den 16 juni 2015 kl. 12.50 i Utvandrarnas

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 2015-02-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 2015-02-10 Tid och plats Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän 15.10-16.30, C-salen Per Schöldberg (C), ordförande Tony Lundstedt (S) Lars Edqvist (MP) Catharina Winberg (M) Malin Lauber (S)

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10 Tid och plats A-salen klockan 10.00 Beslutande Ledamöter Per Schöldberg (C) ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Cheryl Jones Fur (MP) Tomas Thornell (S)

Läs mer

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S)

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S) Plats C-salen Tid Kl. 13.30 15.20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Per Schöldberg (C) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Förändring av varulager 4970 Förändr påg arbete -125 567,00-125 567,00-111 142,00 S:a Förändring av varulager -125 567,00-125 567,00-111 142,00

Förändring av varulager 4970 Förändr påg arbete -125 567,00-125 567,00-111 142,00 S:a Förändring av varulager -125 567,00-125 567,00-111 142,00 Olstam Borrteknik AB Sida: 1 Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 3041 Försäljn tjänst och material 25% sv 8 694 820,00 8 694 820,00 11 654 336,45 3231 Försäljn bygg, omv skattskyld 7 128 890,00 7 128

Läs mer

KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott 2013-09-24

KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott 2013-09-24 Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 3. Tid Plats

Läs mer

Avveckling/försäljning av BNAB

Avveckling/försäljning av BNAB BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Kommunstyrelsen 20131204 KS dnr. KS Avveckling/försäljning av BNAB Beskrivning av ärendet 2008 bildades ett av kommunen och näringslivet gemensamt ägt bolag, Båstad

Läs mer

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00-11:10 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk

Läs mer

Revisionsberättelse. Till Stockholmscenterns distriktsstämma. Orgnr 802000-4829

Revisionsberättelse. Till Stockholmscenterns distriktsstämma. Orgnr 802000-4829 Revisionsberättelse Till Stockholmscenterns distriktsstämma Orgnr 802000-4829 Vi av Stockholmscenterns distriktsstämma valda revisorer har granskat årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens förvaltning

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12.

Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12. KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12. Tid och plats tisdagen den 25

Läs mer

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen, Växjö kommun Tid Kl. 10:00-10.30 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg

Läs mer

Förenklat årsbokslut för. Hemmesta Södra Vägförening Organisationsnummer: 717903 8000 814000-2653*

Förenklat årsbokslut för. Hemmesta Södra Vägförening Organisationsnummer: 717903 8000 814000-2653* Dokument: Förenklat årsbokslut för verksamhetsåret 2014-15 Förenklat årsbokslut för Hemmesta Södra Vägförening Organisationsnummer: 717903 8000 814000-2653* Räkenskapsåret 2014 15 Innehåll: Resultaträkningar

Läs mer

Svenska Taidoförbundet

Svenska Taidoförbundet svenska taidoförbundet Swedish Taido Association www.taido.nu Ekonomisk berättelse, Svenska Taidoförbundet 2013 Året 2013 har präglats av VM i Finland, vilket har drivit upp omsättningen jämfört med budget

Läs mer

Årsredovisning. Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening

Årsredovisning. Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening Årsredovisning för Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening 769619-5598 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18.

Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18. KALLELSE Kommunstyrelsens organisations och personalutskott 2015-08-12 Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende

Läs mer

Hej alla. Med vänliga hälsningar:

Hej alla. Med vänliga hälsningar: Hej alla Denna soliga lördagsmorgon befinner jag mig på Visingsö och kan därför dessvärre inte delta på arbetsdagen. Vad gäller föreningens ekonomi kan jag meddela att får räkenskapsåret 2008 har vi i

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-13. Klockan 10.00 i A-salen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-13. Klockan 10.00 i A-salen Tid och plats Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Klockan 10.00 i A-salen Bo Frank (M) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Anna Tenje (M) Catharina

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-27

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-27 Tid och plats A-salen klockan 10.00 11.30 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Tomas Thornell (S)

Läs mer

Årsredovisning 2014. BRF Ingetorp 769617-2100

Årsredovisning 2014. BRF Ingetorp 769617-2100 1(9) Årsredovisning 2014 BRF Ingetorp Styrelsen för BRF Ingetorp får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat särskilt anges, redovisas

Läs mer

DAGORDNING. Förslag till dagordning för årsstämma med Rödeby vägars samfällighet

DAGORDNING. Förslag till dagordning för årsstämma med Rödeby vägars samfällighet 2 DAGORDNING Förslag till dagordning för årsstämma med Rödeby vägars samfällighet 2010 03 17, kl 18.30 Rödeby kommunalhus 1 Val av ordförande för stämman 2 Val av sekreterare för stämman 3 Val av två justeringsmän

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11-04. Klockan 10.00 i A-salen. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11-04. Klockan 10.00 i A-salen. Åsa Karlsson Björkmarker Plats och tid Beslutande Ledamöter Klockan 10.00 i A-salen Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2014-10-15. Atriumsalen, Utvandrarnas hus

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2014-10-15. Atriumsalen, Utvandrarnas hus Plats Atriumsalen, Utvandrarnas hus Tid Kl. 16:30 17:20 Beslutande Ledamöter Benny Johansson M Alf kogmalm Anders Lindoff Andreas Ekman M Andreas C Håkansson Anna Gustbée M Anna Hultstein M Anna Tenje

Läs mer

Rörskärets Samfällighetsförening 1 (1) 716417-2202 Utskriven: 2011-03-11, 14:50 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 174

Rörskärets Samfällighetsförening 1 (1) 716417-2202 Utskriven: 2011-03-11, 14:50 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 174 1 (1) 716417-2202 Utskriven: 2011-03-11, 14:50 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 174 Balansrapport TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2010-01-01 Förändring 2010-12-31 1110 Byggnader 1 581 180,00-45 000,00

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 40

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 40 KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-07 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 40 Tid och plats Tisdagen den 15 september 2015 kl. 14:00 i

Läs mer

Balansrapport 2014-01-01 Förändring 2014-12-31

Balansrapport 2014-01-01 Förändring 2014-12-31 1 (1) 769624-4412 Utskriven: 2015-05-05, 10:03 2014-01-01-2014-12-31 T o m ver nr: A 89, I 696, K 694, L 66, U 67 Balansrapport 2014-01-01 Förändring 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1181 Pågående

Läs mer

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande av dagordning. 3. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet. 4. Val av två protokolljusterare, tillika

Läs mer

SMC Uppsala Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: 11-10-14

SMC Uppsala Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: 11-10-14 SMC Uppsala Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: 111014 Räkenskapsår: 100901 110831 Senaste vernr: A102 Resultatenhet: Hela föreningen Period: 100901 110831 Perioden Rörelsens intäkter och lagerförändring

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

A-salen, kommunhuset. Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Åsa Karlsson Björkmarker (S)

A-salen, kommunhuset. Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10.00 11.15 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Bo Frank (M) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson

Läs mer

Grrl Techs årsmöte 2009

Grrl Techs årsmöte 2009 Grrl Techs årsmöte 2009 Plats: Nätverket SIP:s kansli Datum: 2009-03-28 Dagordning: 01. Årsmötets öppnande 02. Val av årsmötets ordförande 03. Val av mötessekreterare 04. Val av justeringspersoner, tillika

Läs mer

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader 1(1) Resultatrapport (t o m ver 3) 2013/14 2012/13 Nettoomsättning 3040 Avgifter 132 300,00 3740 Öresutjämning 9,00 Summa nettoomsättning 9,00 132 300,00 Övriga rörelseintäkter 3910 Hyresintäkter 226 800,00

Läs mer

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte i Norra Havsängens Samfällighetsförening

Protokoll fört vid styrelsemöte i Norra Havsängens Samfällighetsförening Protokoll fört vid styrelsemöte i Norra Havsängens Samfällighetsförening Tid: 2014-05-10, 10.00 12.30 Plats: Hos Niclas Tjäder Norra Havsängen 53 Närvarande: Bengt Ericsson (BE) Anna Pallin (AP) Bengt

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Pennan 22 769600-0814. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Pennan 22 769600-0814. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Pennan 22 Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 2014-05-22 Västervik Bostads AB styrelsesammanträde Sida 1

Sammanträdesprotokoll 2014-05-22 Västervik Bostads AB styrelsesammanträde Sida 1 Västervik Bostads AB styrelsesammanträde Sida 1 Plats och tid Bostadsbolagets sammanträdesrum 22 maj 2014 kl. 09.00 12.00 Sammanträde nr 3 Beslutande Bo Andersson, ordf. Ingegerd Karlsson Kajsa Andersson

Läs mer

35 Eget kapital 9 531 268 36

35 Eget kapital 9 531 268 36 Sammanställning EFS i Umeå INTÄKTER & KOSTNADER Budget 2012 Utfall 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 1 Intäkter 2 Gåvomedel 1 630 000 1 665 863 1 730 000 1 660 981 1 690 000 1 637 699

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE KALLELSE TILL ÅRSMÖTE Medlemmarna i Äppelträdgårdens Samfällighetsförening kallas härmed till årsmöte. Söndagen 21 mars 2010, kl 15.00 till 17.00 i Sjöscouternas nya lokal (Ekebyhovsbacken), Ekerö Gällstao,

Läs mer

AU 5:18 Dnr. KS 2014/368. Utvärdering av införande av möjligheten att lämna in medborgarförslag i Österåkers kommun

AU 5:18 Dnr. KS 2014/368. Utvärdering av införande av möjligheten att lämna in medborgarförslag i Österåkers kommun Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 ö Östei AU 5:18 Dnr. KS 2014/368 Utvärdering av införande av möjligheten att lämna in medborgarförslag i Österåkers kommun Arbetsutskottets

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Jernet 7

Årsredovisning. Brf Jernet 7 Årsredovisning för Brf Jernet 7 Räkenskapsåret 2006 Brf Jernet 7 1(10) Styrelsen för Brf Jernet 7 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006. Förvaltningsberättelse Fastighet Järnet 7 Styrelse

Läs mer

Företag X. Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX. Bokoredo AB info@bokoredo.se

Företag X. Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX. Bokoredo AB info@bokoredo.se Företag X Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX Bokoredo AB info@bokoredo.se Innehållsförteckning 1. Verksamheten den gångna perioden... 1.1 Resultaträkning 1.2 Balansräkning 2. Förfallna kundfakturor...

Läs mer

Samfälligheten Brynhild

Samfälligheten Brynhild Årsredovisning för Samfälligheten Brynhild Räkenskapsåret 2008-01-01-2008-12-31 Samfälligheten Brynhild 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Samfälligheten Brynhild, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011

ÅRSREDOVISNING  2011 ÅRSREDOVISNING Brf VALLEN Malmö 2011 1 Brf Vallen i Malmö Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 0 Förvaltningsberättelse... 1 Resultaträkning... 3 Balansräkning... 5 Underskrifter:... 7 Revisionsberättelse...

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-04-24 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 24 april 2014, kl. 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid

Läs mer

VIDJA VÄGFÖRENING - s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g

VIDJA VÄGFÖRENING - s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g VIDJA VÄGFÖRENING - s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g INBJUDAN 2014-03-15 Till medlemmarna i Vidja Vägförening Härmed inbjuds du till Vidja Vägförenings medlemsmöte måndagen den 31 mars, klockan

Läs mer

C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18. Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30

C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18. Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30 Plats C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18 Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30 Närvarande Benny Johansson, ordförande Rose-Marie Holmqvist, vice ordförande Gudrun Rydh,

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-03-26 1(5) Kommunstyrelsen

ANSLAG/BEVIS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-03-26 1(5) Kommunstyrelsen 2013-03-26 1(5) Plats och tid: Centrumhuset i Alvesta den 26 mars 2013, kl 17.00 17.35. Beslutande Mats Johnsson (m), ordf. Per-Anders Nordahl (s) Thomas Johnsson (m) Thomas Haraldsson (c) Helen Gustavsson

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset, Skoghall, kl 18.30-18:55 Beslutande Se bifogad närvarolista Övriga närvarande Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Kallelse till ordinarie årsstämma i Mörsils Vägsamfällighetsförening! Tid för stämman: onsdagen 25/4-2012, kl 1900 Plats: Församlingshemmet i Mörsil.

Kallelse till ordinarie årsstämma i Mörsils Vägsamfällighetsförening! Tid för stämman: onsdagen 25/4-2012, kl 1900 Plats: Församlingshemmet i Mörsil. Mörsils Vägsamfällighetsförening c/o Marcus Elf Horneyvägen 57 830 04 Mörsil Mörsil 2012-04-05 Kallelse till ordinarie årsstämma i Mörsils Vägsamfällighetsförening! Tid för stämman: onsdagen 25/4-2012,

Läs mer

BRF S:t Michael 25 i Visby

BRF S:t Michael 25 i Visby Årsredovisning för BRF S:t Michael 25 i Visby Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i BRF S:t Michael 25 i Visby intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd 1 (1) 802447-2121 Utskriven: 2011-03-29, 12:11 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 144

Leader Södertälje Landsbygd 1 (1) 802447-2121 Utskriven: 2011-03-29, 12:11 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 144 1 (1) 802447-2121 Utskriven: 2011-03-29, 12:11 2010-01-01-2010-12-31 T o m ver nr: A 144 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2010-01-01 Förändring 2010-12-31 1630 Avräkning för skatter och avgifter

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24 KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-06-08 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24 Tid och plats Ledamöter Benny Johansson (M), ordf. Marie-Louise

Läs mer

1(9) 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING. för den ideella. Föreningen Närheten 802437-7924

1(9) 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING. för den ideella. Föreningen Närheten 802437-7924 1(9) ÅRSREDOVISNING för den ideella Föreningen Närheten 802437-7924 Bokslutsdatum: Verksamhetsår: ÅRSREDOVISNING för Föreningen Närheten 802437-7924 2(9) 2013-12-31 20130101 20131231 Resultaträkning för

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 26/3-06

Protokoll styrelsemöte 26/3-06 SVEROK GÄVLEDALA Sveriges roll- och konfliktspelsförbund GävlaDala-distriktet Protokoll styrelsemöte 26/3-06 Plats: Sverok GävleDalas kansli. Närvarande: Peter Engström, Andreas Hallqvist, Freddie Juza,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Djupviks Hamnförening 2013

Verksamhetsberättelse för Djupviks Hamnförening 2013 Verksamhetsberättelse för Djupviks Hamnförening 2013 Under våren fick vi byggnadslovet för båthuset. Byggnadslovet var villkorat på ett antal punkter. Bl.a. är kioskrampens utformning och tid för när den

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Bostadsföreningen Iris u.p.a. 1(6) 746000-1709 Styrelsen för Bostadsföreningen Iris u.p.a. får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Årsredovisning. Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening

Årsredovisning. Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening Årsredovisning för Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening 769619-5598 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Frillesås Östra fibernät ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Plats och tid Örestensrummet, kommunhuset, Kinna, klockan 08.00-08.45 Beslutande M Margareta Lövgren C Leif Sternfeldt MBP Henry Sandahl S Lisa Dahlberg V Eivor Hellman

Läs mer

Årsredovisning Swedish Motorsport Industry

Årsredovisning Swedish Motorsport Industry Årsredovisning Swedish Motorsport Industry 802437-5829 Räkenskapsåret 2012 Swedish Motorsport Industry 1(5) Styrelsen för Swedish Motorsport Industry får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012.

Läs mer

Western Riders Association of Sweden

Western Riders Association of Sweden Western Riders Association of Sweden WESTERN RIDERS ASSOCIATION OF SWEDEN Org.nr 834001-1330 Förbundsårsstämma, Arlanda 2011-04-17 Protokoll fört vid ordinarie Western Riders Association s Förbundsårsstämma

Läs mer

Ärende Föredragande Anteckningar tjänsteman

Ärende Föredragande Anteckningar tjänsteman KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Måndagen den 18 maj 2015, kl. 08.30 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Läs mer

Brf Nya Hettemarkshuset

Brf Nya Hettemarkshuset Brf Nya Hettemarkshuset Årsredovisning 2013 BRFNyaHettemarkshusetorgnr76961497672 ÅRSREDOVISNING avseenderäkenskapsåret1januari 31december2013 Förvaltningsberättelse Föreningsinformation Bostadsrättsföreningenregistrerades2006307313undernamnetStIlian9:1,namnändradessedantill

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Årsredovisning. Brf Killingen 22

Årsredovisning. Brf Killingen 22 Årsredovisning för Brf Killingen 22 Räkenskapsåret 2005 Brf Killingen 22 1(9) Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005. Förvaltningsberättelse Verksamhet Fastighet

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Berget 10 Räkenskapsåret 2011 Bostadsrättsföreningen Berget 10 1(10) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Berget 10 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Barn- och ungdomsnämnden Paragraf Ärendelista Sammanträdesdatum 2014-08-28 69 Budgetuppföljning och ekonomisk redovisning år 2014 70 Budget skolskjuts 2015 71 Återremiss motion om förskola i Vallberga

Läs mer

Årsredovisning. Bf Lövkojan upa

Årsredovisning. Bf Lövkojan upa Årsredovisning för Bf Lövkojan upa Räkenskapsåret 2007 Bf Lövkojan upa Styrelsen för Bf Lövkojan upa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten

Läs mer

**S:a anläggn tillgångar 250 558 35 213-215 345

**S:a anläggn tillgångar 250 558 35 213-215 345 AB Trafikskolan mitt i Stan i Örebro Balansrapport 150430 Sida 1 R-plan: 1-9471 TILLGÅNGAR IB 150101-150430 150430 Materiella anl.tillgångar 1220 Inventarier o verktyg 289 331 289 331 1229 Ack avskrivn

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2013-06-18. Utvandrarnas hus, Atriumsalen, Växjö

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2013-06-18. Utvandrarnas hus, Atriumsalen, Växjö Plats Utvandrarnas hus, Atriumsalen, Växjö Tid Kl. 14:00-17:20 Beslutande Ledamöter Nils Posse (M), ordförande Marie-Louise Gustavsson (S) Berith Swalander (M) Patricia Aguilera (S) Ann Albertsen (C) Jan

Läs mer

Gagnef-Floda Bruksh u ndkl u bb. Arsmöteshandlingar. Ekonomi 20L4-20L5

Gagnef-Floda Bruksh u ndkl u bb. Arsmöteshandlingar. Ekonomi 20L4-20L5 Gagnef-Floda Bruksh u ndkl u bb o Arsmöteshandlingar Ekonomi 20L4-20L5 BUDGET 2014 Jämf Likviditetsbudget IN Utfall in UT Utfall ut Lvdnads / Bruks. IPO k 3010 35 450 t4 il25 31 900 1g 457-5 432 -L734C

Läs mer

A-salen, Växjö kommun. Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

A-salen, Växjö kommun. Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen, Växjö kommun Tid Kl. 10.00 10.45 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(12) Bostadsrättsföreningen Hedmans Fjällby i Åre Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 -

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22.

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Brf Killingen 22 1(9) Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSBOKSLUT. för. Hopphästklubben 817606-9006. räkenskapsåret. Genarp den / 2013. Hopphästklubben. Ronny Persson AB

ÅRSBOKSLUT. för. Hopphästklubben 817606-9006. räkenskapsåret. Genarp den / 2013. Hopphästklubben. Ronny Persson AB ÅRSBOKSLUT för räkenskapsåret 2012 Genarp den / 2013 2(7) R E S U L T A T R Ä K N I N G 2012 2011 Nettoomsättning 186 543 192 547 Övriga intäkter 57 500 47 500 244 043 2447 Rörelsens kostnader Råvaror

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Brf Rosendal Större 25

Brf Rosendal Större 25 Årsredovisning för Brf Rosendal Större 25 Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Brf Rosendal Större 25 1(10) ' Brf Rosendal Större 25 2(10) ' Brf Rosendal Större 25 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson 1 Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05 Beslutande Bengt Torstensson Lotta Husberg Kerstin Gadde Veronica Almroth Claes Nordevik Hans Pernervik Els-Marie Ragnar Bo Andersson

Läs mer

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18 KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-03-06 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18 Tid och plats Ledamöter Johansson Benny, M Gustafsson Marie-Louise,

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2008-10-27 1 (12) Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15.

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2008-10-27 1 (12) Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15. 2008-10-27 1 (12) Plats och tid Beslutande Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15.25 Anders Tollin (S) Ordförande Leif Carlberg (S) Christina Waster Jansson (S)

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson

Läs mer