Syfte med utvärdering. Verktyg som visar om du lyckats.

Transkript

1 Syfte med utvärdering Verktyg som visar om du lyckats.

2 2 Utvärdering Att använda utvärderingar för att förbättra styrning och utveckling av projekt blir allt vanligare i såväl näringslivet som i den offentliga sektorn. Men vad har man egentligen att vinna på att utvärdera? Och hur går man tillväga för att göra det bra? Det är några frågor som den här broschyren svarar på. Den handlar om hur du konkret kan arbeta med utvärderingar för att uppnå projektmål på ett mer effektivt och följsamt sätt. Broschyren utgår från preventionsprojektet Hot och våld, ett samarbete mellan AFA Försäkring, Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan som syftar till att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser i Sverige. Text: Tobias Hammar. Foto: Pontus Johansson och Daniel Sahlberg.

3 Utvärdering 3 Utvärdering kan det vara bra? Det övergripande syftet med en utvärdering är att lära av den kunskap som en utvärdering genererar, ett lärande som sedan skall användas för att möjliggöra välgrundade beslut om en framtida utveckling av verksamheten. Evert Vedung, professor emeritus i Statskunskap, Uppsala universitet Hos många kan termen utvärdering säkert väcka en hel del tvivel. Kan utvärderingar verkligen vara bra? Är de mödan värda? Slutar de inte bara sina liv som dammsamlare i någons källararkiv? Frågorna är berättigade, men knappast rättvisa. Mycket har hänt med utvärderingsmetodiken sedan de deskriptiva, mät- och kontrollinriktade målresultatutvärderingarna under och 60-talen. Idag handlar utvärdering om lärande och reflektion. Om dialog och interaktivitet. Om processledning och kreativitet. Om att omfamna och problematisera komplexa samband i syfte att skapa effektivare och roligare arbetssätt, bättre styrning och måluppfyllelse, en långsiktigt hållbar utveckling och ett lärande som omfattar alla led i en organisation. Någon entydig definition av vad som menas med begreppet utvärdering finns inte. Termen har inte bara en tendens att förändras över tid, den är också associerad med en rad olika aspekter som alla beror på vilken utgångspunkt man har när man diskuterar. Samhällsforskaren Evert Vedungs citat ovan är en användbar tolkning, men det finns flera. På samma sätt finns det också en mångfald olika metoder för att utvärdera projekt. I den här broschyren ska vi fokusera på tre vanliga utvärderingsmetoder. Syftet är att förklara hur de konkret har använts inom preventionsprojektet Hot och våld och förhoppningsvis inspirera dig som läsare till att själv börja arbeta med utvärderingar för att uppnå projektmål på ett mer effektivt sätt.

4 4 Utvärdering Varför utvärdera Preventionsprojektet Hot och våld? Arbetslivet är en av de vanligaste arenorna för hot och våld i vårt samhälle och vissa yrken är mer utsatta än andra. Ofta är det de yrken som dagligen kommer i kontakt med människor med olika typer av hjälpbehov som är mest exponerade för hot och våld. Dessa incidenter drabbar tusentals människor varje år och leder både till omfattande kostnader för samhället och till ett stort mänskligt lidande. Med syfte att förebygga problemet och skapa tryggare och säkrare arbetsplatser i Sverige fick AFA Försäkring 2009 i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan att initiera ett preventionsprojekt om hot och våld. Målet var att minska mängden incidenter, olycksfall och sjukfrånvaro på grund av hot och våld i de deltagande organisationerna och att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel till andra arbetsplatser. Projektet byggdes upp kring en central projektorganisation och sex lokala delprojekt inom följande områden: individ- och familjeomsorgen, skolan, äldreomsorgen, ambulanssjukvården, funktionshinder samt psykiatrin. Att driva ett utvecklingsprojekt inom en såpass komplex fråga som hot och våld är svårt. Problemet har inte bara många orsaker och konsekvenser, det involverar också en mängd olika aktörer som alla har delvis olika syn på hur det bäst ska lösas. För att på bästa möjliga sätt underlätta en effektiv måluppfyllelse uppdrog därför AFA Försäkring åt konsultbolaget Ramböll Management Consulting att ansvara för utvärderingen av projektet. Ramböll beslöt att använda sig av en utvärderingsmetodik som följer projektets samtliga faser: dels en utvärdering för att bistå den centrala projektorganisationen i uppläggning och planering av projektet, en så kallad ex anteutvärdering;

5 Utvärdering 5 dels en utvärdering för att mäta resultat och effekter i förhållande till målsättningarna under projektets genomförande, en så kallad formativ utvärdering; dels en utvärdering för att mäta resultat och effekter i förhållande till målsättningarna efter projektets avslut, en så kallad summativ utvärdering. Denna avslutande utvärdering syftar inte bara till att ta fasta på programmets resultat och effekter i relation till externa målgrupper, utan också på projektets interna processer och samverkan. Som ramverk för hela utvärderingen valde man att utgå följande kriterier: Relevans är projektet relevant utifrån olika målgruppers behov? Effektivitet har projektets organisation och genomförande varit effektiva? Effekter vad uppnår man på längre sikt med projektets olika insatser? Hållbarhet är de resultat och effekter som uppnås hållbara över tid?

6 6 Utvärdering Med denna ansats kunde utvärderarna redan från början ta ett helhetsgrepp på projektet och dess faser, med maximala förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling genom kontinuerliga återkopplingar och korrigeringar i förhållande till de uppsatta målen. Hög prioritet gavs också åt lärandeperspektivet, så att erfarenheter och resultat kan tas tillvara och bidra till ny kunskap både inom och utanför de medverkande organisationerna. För att skapa bästa möjliga delaktighet bland de deltagande aktörerna och minimera risken för att utvärderingen skulle bli ännu en i raden av dammsamlare använde utvärderaren följande tre begrepp vid analys av genomförandet: vilja, kunna och förstå. Målsättningen med detta var att göra arbetet med att förebygga hot och våld så meningsfullt och motiverande att aktörerna kände att de ville göra det, hade förutsättningarna att kunna göra det rent praktiskt och förstod varför det var viktigt. Ex-ante utvärdering Riggning av projekten Skapa samsyn kring mål och inriktning Belysa potentiella framtida utmaningar Skapa underlag för uppföljning Formativ utvärdering Genomförande av projekten Ge löpande återkoppling och rekommendationer Ge en bild av kortsiktiga resultat Summativ utvärdering Uppsummering och framåtblickande Ge en bild av projektens resultat och effekter Ge en bild av samt stödja projektens hållbarhet

7 Utvärdering 7 Utvärdering I Ex Ante Att genomföra en förhandsutvärdering innan ett projekt har dragit igång kan verka motsägelsefullt, men faktum är att det drastiskt ökar chanserna för att projektet ska lyckas. Rent övergripande handlar ex ante-utvärderingar om att lägga upp och organisera projekt så att förutsättningarna för en god måluppfyllelse blir så goda som möjligt. De utgår ofta från relevanskriteriet ovan, genom att säkerställa att projekten och dess aktiviteter blir så relevanta som möjligt i förhållande till målgruppens specifika behov och perspektiv. Inom Hot och våldprojektet specificerades målen med utvärderingen som: 1) att skapa samsyn kring mål och inriktning med projektet, 2) att skapa underlag för systematisk uppföljning av genomförande och resultat, samt 3) att belysa potentiella framtida utmaningar. Innan arbetet började bestämde man att processen skulle utgå från följande frågeställningar: Vilka resultat och effekter ska projekten ge? Vilka faktorer kan potentiellt påverka projektens målsättningar? Var befinner sig projekten i dagsläget? Grunden för utvärderingen för det centrala, sammanhållande projektet lades under ett seminarium 2008 som samlade deltagare från både styrgruppen och den dåvarande projektgruppen. Man genomförde då dels en så kallad SWOT-analys, för att belysa projektets interna kapacitet (inre styrkor och svagheter) och externa förutsättningar (yttre hot och möjligheter), dels en så kallad förändringsteori. En förändringsteori kan sägas vara en visuell karta över hur ett projekt är tänkt att fungera. Den tas alltid fram bakifrån, vilket innebär att man börjar i projektets önskade, långsiktiga effekter och utifrån dessa sedan härleder vilka (kort- respektive långsiktiga) resultat, utfall och specifika aktiviteter som behöver realiseras innan det slutgiltiga

8 8 Utvärdering effektmålet kan förverkligas. Vid sidan av den centrala förändringsteorin genomfördes också separata förändringsteorier för vart och ett av de sex lokala projekten. Aktiviteter Utfall Kortsiktiga resultat Långsiktiga resultat Effekter Som ett led i ex ante-utvärderingen genomförde Ramböll Management även en så kallad nollbasmätning inför projektstarten Denna inledande nulägesrapport byggde på en enkätundersökning bland Hot och våldprojektets deltagare och syftade bland annat till att ta fram ett referensunderlag till den avslutande, summativa utvärderingen. Utvärdering II formativ utvärdering Även formativa utvärderingar kan verka motsägelsefulla vid en första anblick: utvärdera under processens gång? Men de bygger naturligtvis på insikten att förändringsinsatser blir betydligt mer effektiva om de sätts in medan projekt ännu rullar än när de tagit slut. Under en formativ utvärdering även kallad process- eller lärandeutvärdering bidrar utvärderaren aktivt till projektet genom att stötta projektledningen under dess genomförande. Syftet är att ge löpande återkoppling och rekommendationer kring projektets arbetssätt och relevans, samt att skapa en bild av projektets kortsiktiga resultat helt enkelt om projektet verkar vara på väg i rätt riktning. Utvärderingen utgår från effektivitets- och relevanskriterierna i analysramen ovan, och dess analys bygger på de målsättningar och indikatorer som specificerades i förändringsteorin. Den formativa utvärderingen i Hot och våldprojektet byggde på dokumentstudier, enkätundersökningar, djupintervjuer och fallstu-

9 Utvärdering 9 dier, och genomfördes i två steg: ett hösten 2010 och ett under våren Utvärderingen fokuserade i huvudsak på det centrala projektet. Dess projektledare ansvarade sedan för att återföra resultaten till de lokala projekten. Bärande frågeställningar under utvärderingen var: Hur ser organisationen och det faktiska genomförandet ut? Vilka metoder, material och arbetssätt använder man? Hur sprider man information och erfarenheter? Bygger projektet kunskaper och lärande? Utvärdering III summativ utvärdering När ett projekt går mot sitt avslut är det viktigt att ordentligt summera och bedöma dess resultat i en så kallad summativ utvärdering. Denna bygger på utvärderingskriterierna effekt och hållbarhet och fokuserar både på själva projektperioden och på dess förmodade, framtida konsekvenser. Inom Hot och våldprojektet bestämdes följaktligen att den summativa utvärderingen skulle användas dels för att ge en bild av projektets resultat och effekter, dels för att stötta projektets hållbarhet genom att utvärdera möjligheterna att implementera dess metoder i de deltagande organisationernas ordinarie verksamheter. Utvärderingen genomfördes under våren 2012, bland annat med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och enkätundersökningar bland deltagarna i de lokala projekten. De bärande frågeställningarna under processen var: Vilka resultat har projektet uppnått? Vilka effekter bör dessa leda till på lång sikt? Hur kan metoderna implementeras för att skapa så långsiktigt hållbara resultat som möjligt? Hur engagerade är deltagarna i att använda sig av arbetssättet (vilja, kunna, förstå)?

10 10 Utvärdering Relationen centralt lokalt: en klassisk återkopplingsloop Utvärderingen av Hot och våldprojektet har hela tiden utgått från det centrala projektet. Datainsamlingen har visserligen skett både centralt och lokalt ute i delprojekten, men det är den övergripande förändringsteorin som har stått i fokus för utvärderingsprocessen. Samtidigt har den centrala projektorganisationen också haft på sitt ansvar att kontinuerligt återföra resultaten av utvärderingen till de lokala projekten. Detta arbetssätt har givit upphov till en klassisk återkopplingsloop, där lokala erfarenheter och lärdomar lyfts upp på en central nivå för bearbetning och analys, för att sedan återföras till den lokala nivån och där ligga till grund för både förändrade insatser och bättre resultat. De lokala förändringsteorierna har på så sätt både stöttat verksamhetsutvecklingen lokalt och bidragit till uppföljningen av arbetet under resans gång. Feedback

11 Utvärdering 11 Att ta tillvara på resultat från en utvärdering Att effektivt kunna ta tillvara på resultaten är den kanske viktigaste delen av en utvärderingsprocess. Ofta är det just på denna punkt som många utvärderingar brister mest vilket är en av anledningarna till att utvärderingar ofta får en begränsad påverkan i praktiken. Hot och våldprojektet bestämde i ett tidigt skede att utvärderingens resultat för att uppnå maximal effekt skulle förvaltas på tre sätt: via styrning, lärande och vidareförmedling. Att utvärderingen skulle påverka styrningen av projektet var en förutsättning redan från början. Förändringsteorin gav här tydliga svar på vilka orsakssambanden och förklaringsfaktorerna var bakom projektets önskade långsiktiga effekter. Dess resultat tillhandahöll en plan för det fortsatta arbetet och möjliggjorde en löpande granskning av projektet utifrån dess önskade målsättningar. Även lärandet byggdes in som en central aspekt av utvärderingen från starten. Under hela den formativa utvärderingen hölls därför flera seminarier med de berörda aktörerna. Dessa syftade till att skapa en fördjupad förståelse för de uppnådda resultatens orsaker och konsekvenser. Seminarierna var dialogbaserade och interaktiva, där deltagarna fick reflektera gemensamt över hur processen dittills hade fungerat. En viktig del av dialogerna var också att återkoppla och följa upp målen med arbetet i förhållande till den ursprungliga förändringsteorin och fundera över varför vissa resultat hade uppnåtts och andra inte. Som ett led i förmedlingen av utvärderingens resultat upprättades skriftliga rapporter över vad arbetet hade lett fram till. Den skriftliga dokumentationen sammanställdes av utvärderaren och resulterade i dels en samlad rapportering för projektet i stort, dels enskilda rapporter för respektive delprojekt. Även återkommande seminarier var ett led i denna process, eftersom de gav de centrala projektmedlemmarna möjlighet att löpande ta del av hur projektet fortskred. De centrala projektmedlemmarna såg sedan till att återföra resultaten

12 12 Utvärdering till de lokala projekten och att uppmuntra de lokala projekten att aktivt och kontinuerligt ta tillvara på resultaten av utvärderingen på hemmaplan. Den lokala projektledaren och representanterna i de lokala styrgrupperna delgavs resultaten, varpå de sedan ansvarade för att ta vara på och återföra utvärderingsresultaten till sina respektive organisationer. Tre frågor till Mattias Wikner, manager, Ramböll Management Consulting Varför är det bra att utvärdera? Det kan vara bra av flera olika skäl. Man kan utvärdera för att kontrollera att man gjort det man ska, lite som en revisor tänker. Sedan kan man utvärdera för att förklara: Varför blev det så här och vad kan vi lära oss av det? Det tredje syftet är att förbättra, att försöka hitta alternativa lösningar. Beskriva, förklara och förbättra det är huvudvinsterna med att utvärdera. Sedan finns det en stor verktygslåda med olika upplägg och metoder utifrån vad det är man vill uppnå. Hot- och våldprojektet har ett ambitiöst utvärderingsupplägg. Vad kan man göra om man vill utvärdera, men saknar stora resurser för det? Man kan se det som en trappa med tre olika steg, där det är möjligt att välja trappsteg och ambitionsnivå utifrån vilka resurser man har. Man kan också överväga att utvärdera löpande eller först i efterhand. Det viktiga är att noga tänka igenom vad man ska ha utvärderingen till, så att den inte blir slentrianmässig. Då blir det fel.

13 Utvärdering 13 Vad rekommenderar du som första steg? När du vet varför du vill utvärdera och hur mycket resurser du vill lägga på det, är det viktigt att utse vem i organisationen som ska vara utvärderingsansvarig och föra dialogen med utvärderarna. Det underlättar väldigt. Ett annat tips är att tänka över rollfördelningen innan man kör igång, så att alla vet vad som är utvärderarens ansvar och vad som hör till projektledaren. På så sätt minskar man risken för att utvärderaren tar över projektet med sina rekommendationer. Mats Stenberg, handläggare, arbetslivssektionen på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Vilka vinster ser du med att utvärdera projekt? De är i huvudsak två: dels ger utvärderingar dig möjlighet att se om projektet leder till de önskade effekterna, dels ger de dig chansen att korrigera insatserna under arbetets gång. Dessutom skapar de utrymme för reflektion, vilket ofta är en bristvara när man genomför projekt. Därigenom förbättras nästan alltid resultatet. På vilket sätt bidrar en solid utvärderingsansats till projektets resultat? Normalt utvärderar man projekt i efterhand. Men då är det jättesvårt att veta vad som har bidragit till vad. Är det de aktuella insatserna eller andra aktiviteter i organisationen? Ansatsen i Hot och våldprojektet valdes eftersom vi var måna om att ta tillvara och sprida projektets resultat. För det krävdes att vi visste säkert vilka effekter det gav. Därför ville vi också ha med oss utvärderingen redan från start. Att utvärdera är ofta en kunskaps- och resursfråga hur kan verksamheterna inom kommun och landstingssektorn få hjälp? Vi på SKL försöker bidra genom att på olika sätt sprida erfarenhe-

14 14 Utvärdering ter och lärdomar. Men det stora arbetet vid utvärdering och uppföljning måste man göra i organisationerna, då utvecklingsarbeten ofta bedrivs verksamhetsnära. Titta gärna inåt i den egna organisationen ofta finns kunskap och stödresurser inom de egna utvecklingsavdelningarna. Externt finns företag som specialiserar sig på området, och ibland kan även högskolor och universitet hjälpa till med utvärderingar. Det handlar om vilken ambitionsnivå man har vad man behöver veta och varför för att få fram kunskap och lärande vid utvecklingsarbeten. Ser man utvärderingar som en kritisk faktor för att lyckas, då behöver man prioritera det. Gunilla Söderholm, vårdenhetschef för psykosverksamheten, Mälarsjukhuset Eskilstuna Vad har varit mest utmanande med att utvärdera? Vi gjorde en förändringsteori i början av projektet och har sedan haft projektstöd från AFA Försäkring under hela processen. Utmaningen när vi gjorde förändringsteorin var att vi var så många yrkeskategorier representerade allt från skötare och sekreterare till verksamhetschef. Det gav väldigt många olika perspektiv på problemet, vilket kändes otroligt rörigt till en början. Men till slut blev det väldigt bra, vi kunde enas om vad vi pratade om och fick en väldigt tydlig bild av vad vi skulle jobba med. Vilka var framgångsfaktorerna? För det första har stödet från AFA Försäkring och Ramböll varit väldigt bra under hela processen. Det har blivit en hög kvalitet på utvärderingen, samtidigt som det har blivit något konkret av den. Sedan har vi också varit väldigt eniga internt om att det här var någonting vi verkligen behövde. Det har också hjälpt oss under processens gång.

15 Utvärdering 15 Vilka lärdomar skulle du vilja dela med dig av till andra som vill utvärdera? När man startar ett projekt är det alltid bra att tänka igenom hur man ska utvärdera, så att man lägger en bra grund redan innan projektet drar igång. Det har stor nytta av under hela processens gång. Sedan är det alltid värdefullt att låta saker och ting få ta sin tid. En utvärdering är ingenting man gör på en höft, det tror jag att många kan ha felaktiga föreställningar om. Malin Johansson, projektledare, individ- och familjeomsorgen, Stadsdelsförvaltning Angered Vilken nytta hade ni av att utvärdera ert projekt? Vi deltog framför allt i två enkätundersökningar. Den första hade vi stor nytta av: den hjälpte oss att ringa in vad vi skulle göra. Den andra enkäten gav inte lika mycket, eftersom den kom i ett rörigt skede när vi just hade genomgått en stor omorganisation. Vi fick också hjälp att genomföra en förändringsteori i samband med projektstarten. Den har varit väldigt värdefull när vi har varit ute och presenterat projektet för andra. Det är också bra att kunna gå tillbaka till den för att se vad det är vi egentligen har gjort. Vilka tankar har du kring utvärderingens upplägg och genomförande? Vi kände i efterhand att vi gärna hade haft lite mer tid till förändringsteorin. Nu fick vi sitta och komplettera den i efterhand själva. I övrigt var det bra att det var en webbenkät, eftersom vi sitter mycket vid datorer och arbetar. Det var också bra att samma företag höll i hela utvärderingen, så att den följde samma upplägg och metodik hela vägen.

16 16 Utvärdering Malin Johansson, projektledare

17 Utvärdering 17 Har du några tips till andra som är intresserade av utvärderingar? Mitt mest konkreta tips är att arbeta mycket med öppna frågor, de ger betydligt mer när man sedan ska sammanställa utvärderingen. Det är också bra att gå runt till de olika arbetsgrupperna och förklara nyttan med att delta i en enkät. Det ger mycket högre svarsfrekvens. Tina Thörnsell, förtroendevald för Kommunal, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning Vad är värdet med att utvärdera tycker du? Det ger en indikation på om huruvida man är på rätt väg. Vi har en stor personalgrupp som ska få del av det här arbetet. Det centrala är att få med dem på tåget, att de upplever att det här är viktigt. Det är ju för dem vi gör det här. Har du som fackrepresentant något särskilt perspektiv på utvärderingar? Som fackligt engagerad tyckte jag att det här var ett oerhört viktig ämne redan från början. Hot och våld är ett stort problem, och det växer. Det har alltid funnits i vår verksamhet, men man har inte pratat om det utan refererat till det som lite smällar får man tåla. I samband med att vi startade vårt projekt skickade vi ut enkäter i organisationen som både visade arbetsgivaren omfattningen av problemet och talade om för oss åt vilket håll vi skulle jobba. Det var väldigt värdefullt. Har du några lärdomar från er utvärdering som du skulle vilja skicka med andra som är intresserade av att utvärdera? Det är viktigt att de som utför arbetet har koll på den verksamhet de ska utvärdera. När företaget som skötte utvärderingen skrev sina omdömen efter att ha intervjuat oss, upplevde vi att de inte helt och

18 18 Utvärdering fullt hade förstått vad vår verksamhet går ut på. Vi tog ett nytt möte med dem och informerade om det. Det är någonting jag tror är väldigt viktigt för att utvärderingen ska bli riktigt effektiv. Annika Nilsson, huvudprojektledare, preventionsprojektet Hot och våld, AFA Försäkring Du är projektledare för Hot och våldprojektet, hur kom det sig att ni valde en så omfattande utvärderingsansats? Jag har jobbat länge med att försöka minska sjukfrånvaron i arbetslivet och har ofta slagits av hur svårt det är att mäta mjuka frågor, att sätta specifika mål och att veta om man gör rätt saker. För några år sedan fick jag höra talas om ex ante-begreppet. Det var då jag och mina kolleger bestämde oss för att göra en ordentlig utvärdering för att komma vidare.

19 Utvärdering 19 Vad är nyttan med utvärderingar utifrån ditt centrala perspektiv? Det handlar om flera saker: att styra projekt och se att man är på rätt spår, att lära av processerna så att man kan förbättra dem i god tid, att få ett verktyg för att hålla ihop spridda och komplexa projekt, och att fortlöpande kunna kommunicera resultaten. Det är också en fråga om arbetsmiljö. Har man ett bra sätt att utvärdera behöver man inte göra om allt från början om någonting inte blev som man tänkt sig. Man vinner både tid och pengar och minskar frustrationen eftersom man är ense om vad man ska göra. Vad är viktigt att tänka på när det gäller metoden? Jag tror på att skräddarsy utvärderingen efter vilka resultat man vill uppnå. Vi valde en form, men hade vi velat uppnå andra resultat hade vi behövt göra det på ett annat sätt. Det är också viktigt att ha en ram för utvärderingen som är tillräckligt vid för att man ska kunna ha handlingsutrymme, men också såpass snäv att man inte tappar förmågan att styra.

20 12.03 : infobahnreklambyra.se Under de senaste decennierna blev allt fler utsatta för hot och våld på jobbet. En viktig orsak är förändringar i arbetsmiljön. Men det går att göra något åt hot och våld i arbetslivet. Det visar inte minst AFA Försäkrings preventionsprojekt Hot och våld, som pågick mellan 2009 och I den här skriften kan du läsa mer om det projektet, om vilka yrken som är mest drabbade och varför anmälningarna om hot och våld på jobbet ökat. Du kan också läsa om hur du gör en anmälan ifall du drabbas och om vilka krav som lagen ställer på din arbetsgivare när det gäller att förebygga hot och våld och hjälpa dem som blir slagna eller hotade på arbetsplatsen. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.