Att göra annorlunda. Förändringsarbetet inom projektet Hot och våld.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra annorlunda. Förändringsarbetet inom projektet Hot och våld."

Transkript

1 Att göra annorlunda Förändringsarbetet inom projektet Hot och våld.

2 2 Förändringsarbete Varje år utsätts fler än en halv miljon svenskar för hot och våld på sina arbetsplatser. Problemet har långtgående konsekvenser för såväl individer och organisationer som för hela samhället i stort. Men går det att hantera? Och hur kan man i så fall gå tillväga? För att svara på dessa frågor sjösatte AFA Försäkring tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan för tre år sedan ett preventionsprojekt om Hot och Våld i arbetslivet. Projektet involverade en rad verksamheter inom kommun- och landstingssektorn och gick i mål våren Den här broschyren syftar till att konkret presentera projektets arbetssätt och förhoppningsvis inspirera andra som överväger att ta itu med komplexa förändringsprojekt. Text: Tobias Hammar Foto: Pontus Johansson och Daniel Sahlberg

3 Förändringsarbete 3 Varför ett projekt om hot och våld? Våld och hot i arbetslivet är ett stort och växande samhällsproblem. Arbetskadestatistiken talar om att över en halv miljon svenskar drabbas av hot och våld på sina arbetsplatser varje år, men eftersom mörkertalet är stort kan det röra sig om många fler. Våld och hot om våld förekommer på alla typer av arbetsplatser, inte minst inom den offentliga sektorn där riskutsatta yrkesgrupper återfinns inom bland annat socialtjänst, skola, vård och omsorg. Problemet leder ofta till kostsamma konsekvenser för alla inblandade. Det ger upphov till sjukfrånvaro och arbetsskador och inverkar ofta negativt på människors känsla av arbetstillfredsställelse och arbetsglädje. Om händelsen dessutom varken uppmärksammas eller rapporteras vilket dessvärre ofta är fallet minskar också chansen för den utsatta att bearbeta sina erfarenheter. Detta försämrar i sin tur förutsättningarna för ett aktivt, riskförebyggande arbete ute på den aktuella arbetsplatsen. Mot bakgrund av detta tog AFA Försäkring, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan, år 2009 initiativ till ett preventionsprojekt om hot och våld. Syftet med projektet var att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser genom att utveckla och tillvarata erfarenheter och goda exempel om hur man kan hantera hot och våld på arbetsplatsen. Projektet vände sig till fyra kommuner och två landsting inom skola, äldreomsorg, individoch familj, funktionshinder, ambulanssjukvård samt psykiatrin. Det avslutades formellt våren 2012.

4 4 Förändringsarbete

5 Förändringsarbete 5 En broschyr om att skapa förändring Den här broschyren är ett led i en av Hot och våldprojektets grundläggande målsättningar: att dokumentera och sprida information och värdefulla erfarenheter. Dess syfte är att berätta om arbetssättet i projektet och därigenom förhoppningsvis inspirera dig som eventuellt också är intresserad av komplexa förändringsprojekt. Dessa dras ju annars lätt med den nackdelen att de är lätta att prata om i teorin men betydligt svårare att genomföra i praktiken. Alla är vi ju intresserade av att våra förändringsprojekt ska skapa lärande och delaktighet, dialog och hållbara, synliga resultat. Men hur kan man gå tillväga för att åstadkomma allt det? Vi vill tidigt slå fast att vi inte på något sätt gör anspråk på att sitta inne med facit på detta område. Snarare vill vi se på den här broschyren som en inbjudan och en möjlighet: Det här är våra erfarenheter av att systematiskt ta oss an ett komplext problem. Välkommen att ta del av dem om du vill. Avslut Genomförande Start Förändringsteori Förstudie Idé Nyttjande Formativ utvärdering (2 st) Summativ utvärdering

6 6 Förändringsarbete Så föddes idén Under 2000-talets första år visade arbetsskadestatistiken på en tydlig ökning av problemet med hot och våld inom kommun- och landstingssektorn. Visserligen berodde delar av uppgången på att defini tionerna kring vilka händelser som kan anses utgöra våld hade vidgats. Nya grupper av människor hade också uppmärksammats som utsatta respektive förövare av denna typ av incidenter. Likafullt pekade statistiken på en högst besvärande trend. Vad berodde den på? Och gick den att göra någonting åt? Bland arbetsmarknadens parter inom kommun- och landstingssektorn väcktes nu intresset att agera för att ta reda på dessa frågor. Tillsammans med AFA Försäkring bestämde man sig därför för att initiera ett projekt för att göra just det. Initiativet kom att kallas Hot och våld ett Preventionsprojekt. Bakom det stod AFA Försäkring, Sveriges Kommuner och Landsting samt fackliga organisationer i samverkan. Förstudie Det praktiska arbetet inleddes 2008, när AFA Försäkring fick i uppdrag att i en förstudie undersöka förutsättningarna för ett preventionsprojekt om hot och våld. Gick det att genomdriva och vilken metod var bäst lämpad för det? Förstudien innehöll bland annat intervjuer med ämnesexperter inom hot och våld, mediagranskning samt studier och analys av tillgänglig statistik på området. En tankesmedja genomfördes också, där personer med spetskompetens inom forskning, praktik, utbildning, fackförbund och arbetsgivare under kreativa former arbetade tillsammans med att generera idéer kring problemet. Förstudien visade att området hot och våld är komplext och påverkas av en mängd olika faktorer och processer som har sin upprinnelse på såväl individuella som strukturella nivåer. Det finns, med andra ord, en mängd perspektiv som måste beaktas i arbetet med hot och våldproblematiken. Dessutom kan förutsättningar och behov se olika

7 Förändringsarbete 7 ut på olika arbetsplatser, vilket innebär att varje arbetsplats i praktiken behöver ta fram sina egna skräddarsydda lösningar på problemet. Samtidigt finns det en hel del gemensamma nämnare som återkommer. Därför beslutades det att det finns ett värde i att lyfta fram erfarenheter och goda exempel från arbetet mot hot och våld som andra kan lära av och dra nytta av i sitt eget arbete. Med detta i åtanke bestämdes att själva utvecklingsarbetet i projektet skulle genomföras av medarbetarna ute på ett antal utvalda, lokala arbetsplatser runt om i landet för att sedan förmedlas vidare till andra. En projektorganisation med ett centralt, sammanhållande projekt och sex lokala delprojekt skissades fram. När samarbetsparternas gemensamma styrgrupp väl sagt ja till denna idé fick hela projektet grönt ljus för att starta igång. Uppstart Själva uppstarten skedde sent 2008 i och med att planeringen och riggningen av det centrala projektet drog igång och en övergripande projektbeskrivning började formuleras. Fokus i detta arbete låg på att etablera organisationen och utveckla dess arbetsformer, att marknadsföra projektet såväl internt som bland externa intressenter samt att påbörja urvalet och rekryteringen av de lokala organisationerna. En kommunikationsplan för hur projektets resultat skulle kommuniceras till dess olika intressenter togs tidigt fram med hjälp av en kommunikationsbyrå. På samma sätt bestämde projektgruppen att man ville ta in extern hjälp med utvärderingen av projektet, allt för att säkerställa att arbetet bedrevs så effektivt som möjligt. Med hjälp av ett konsultföretaget beslutades att projektet ska utvärderas i tre successiva steg (läs gärna mer om utvärderingsmetodiken i broschyren Syfte med utvärdering Verktyg som visar om du lyckats. )

8 8 Förändringsarbete dels en utvärdering för att bistå den centrala projektorganisationen i riggningen och planeringen av projektet, en så kallad ex anteutvärdering; dels en utvärdering för att mäta resultat och effekter i förhållande till målsättningarna under projektets genomförande, en så kallad formativ utvärdering; dels en utvärdering för att mäta resultat och effekter i förhållande till målsättningarna efter projektets avslut, en så kallad summativ utvärdering. Ex-ante utvärdering Riggning av projekten Skapa samsyn kring mål och inriktning Belysa potentiella framtida utmaningar Skapa underlag för uppföljning Formativ utvärdering Genomförande av projekten Ge löpande återkoppling och rekommendationer Ge en bild av kortsiktiga resultat Summativ utvärdering Uppsummering och framåtblickande Ge en bild av projektens resultat och effekter Ge en bild av samt stödja projektens hållbarhet

9 Förändringsarbete 9 Som ett led i ex ante-utvärderingen genomförde utvärderaren under 2008 en så kallad förändringsteori med deltagare från både styrgruppen och den dåvarande projektgruppen. En förändringsteori kan sägas vara en logisk karta över vilka resultat och effekter ett projekt ska uppnå på lång respektive kort sikt. Seminariet ledde fram till att tydliga mål med Hot och våldprojektet kunde formuleras, vilket var en värdefull hjälp i styrningen av projektet. Man fastställde också att långsiktigt lärande och högsta möjliga grad av delaktighet hos alla inblandade skulle löpa som en röd tråd genom hela projektet. För att skapa förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete upprättade man även ett antal villkor för de medverkande organisationerna. Dessa ställde bland annat krav på att en kompetent och effektiv organisation skapades för projektet, att nödvändiga resurser sattes av för att genomföra det, att det fanns goda förutsättningar för delaktighet hos de inblandade samt att deltagandet var väl förankrat och hade stöd av alla dem som på ett avgörande sätt antingen påverkades av eller hade mandat över projektet. Organisationerna rekryteras En nyckelfråga under uppstartfasen var den om vilka organisationer som skulle bjudas in att delta i projektet. Mot bakgrund av att äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen, skolan, ambulanssjukvården, funktionshinder och psykiatrin hör till de yrkesområden som är mest utsatta för hot och våld, var det från början naturligt att rikta sökljuset dit. I ett brev till cheferna för de kommuner och landsting som hade flest godkända arbetsolycksfall i AFA Försäkrings skadestatistik gällande hot och våld presenterades projektet i sina huvuddrag. Alla som var intresserade var välkomna att anmäla sig till något av de tre rekryteringsseminarier som under våren 2009 skulle hållas i Stockholm, Göteborg och Leksand. Projektledaren Annika Nilsson reste i detta skede också runt och informerade ett flertal organisa-

10 10 Förändringsarbete tioner som hade uttryckt intresse av att delta. Aspirerande organisationer fick sedan formellt ansöka om deltagande i projektet. Själva urvalsprocessen utgick från hållbarhetskriterierna ovan. Dessutom bedömdes delprojektens praktiska genomförbarhet, inriktning, tilllämpning samt de sökande organisationernas grad av partssamverkan mellan arbetsgivare och berörda fackliga organisationer. När urvalsprocessen var över kunde man så skriva avtal med sex arbetsplatser i fyra kommuner samt två landsting. Dessa var: Angereds Stadsdelsförvaltning (individ- och familjeomsorg); Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning (funktionshinder); Mälarsjukhuset (psykiatri); Nybro kommun (äldreomsorg och skola); Nynäshamns kommun (skola); Sahlgrenska Universitetssjukhuset (ambulanssjukvård). Delprojekten startar upp Hösten 2009 startade de sex inbjudna delprojekten upp sina projektverksamheter. Samarbetsavtal hade då skrivits mellan AFA Försäkrings VD och den högsta chefen i varje deltagande kommun och landsting, en formalitet som gav ett tydligt mandat åt alla berörda att engagera sig i arbetet. En referensgrupp med företrädare för organisationer och personer från liknande verksamheter knöts nu också till projektet. I ett tredagars kick off-seminarium i Stockholm i september 2009 fick representanter från delprojekten en första grundutbildning i hot och våldsproblematiken tillsammans med referensnätverkets medlemmar. En rad aspekter på hot och våldfrågan lyftes här i syfte att ge deltagarna inspiration, idéer och kunskap om hur man kan förebygga hot och våld samt hantera, efterbearbeta och lära av olika typer av incidenter. Ett annat utbildningsseminarium gick ut på att göra en fördjupad, systematisk kartläggning av hot och våldproble-

11 Förändringsarbete 11 matikens orsaker och konsekvenser med hjälp av den så kallade TIPmetoden ( The Integal Process for Complex Issues läs gärna mer om denna i broschyren introduktion till TIP-metoden En metod för att hantera komplexa problem. ). Uppstartsfasen gav även utrymme för projektplanering med de sex medverkande arbetsplatserna samt en analys av vilka eventuella risker som fanns med projektarbetet. Ett annat centralt inslag i detta skede var den utbildning i projektledning och kommunikationsplanering som de lokala projektledarna fick genomgå. Som ett led i utvärderingsansatsen tog Ramböll Management i detta skede även fram förändringsteorier med de deltagande arbetsplatserna. Syftet med dessa var att integrera delprojekten i den centrala projektramen och att tydliggöra och konkretisera de lokala projektens syften, mål, avgränsningar och praktiska innehåll. Med resultaten från TIP-kartläggningen och förändringsteorin kunde varje delprojekt sedan upprätta en egen projektbeskrivning, som i sammanhanget kom att fungera som ett viktigt styrdokument för hela projektarbetet. I projektbeskrivningarna fastställdes de lokala projektens mål, organisation, roller, mandat och aktuella förutsättningar liksom, inte minst, de åtaganden och aktiviteter som varje projekt skulle ta sig an. Förhållandet lokalt centralt: en nyckel till framgång Hela planerings- och uppstartfasen präglades av medvetenheten om att relationen mellan den centrala projektorganisationen och de sex delprojekten skulle utgöra en av de mest kritiska faktorerna bakom Hot och våldprojektets framgång. Den centrala organisationen, med en ägarsammansatt beredningsgrupp, en övergripande styrgrupp samt en operativ projektgrupp, kompletterades nu med sex lokala projektgrupper: en för var och en av de medverkande arbetsplatserna. Navet i samarbetet utgjordes av det processtöd som den centrala

12 12 Förändringsarbete projektgruppen erbjöd de deltagande organisationerna under projektets samtliga faser och som syftade till att bidra till att utveckla arbetssätt och lärande och främja utvecklingen av projektet i de lokala projekten. Stödet gavs i form av handledning, delfinansiering, referensnätverk, forskare och ämnesexperter, utvärderare samt arenor för marknadsföring av verksamheten. Schematiskt bestod processtödet av tre komponenter: dels stöd till de lokala projektorganisationerna, dels en viss grad av styrning för att säkerställa att de lokala projekten gick i takt med varandra, dels någon form av störning, som exempelvis utmanande frågor och stöd till djupare reflektion och analys. De medverkande arbetsplatserna fick själva bestämma i hur stor utsträckning man vill nyttja stödet, men en gräns sattes vid högst tio tillfällen processtöd och fem tillfällen ämnesexpertstöd per medverkande arbetsplats och år. I gengäld förband sig de lokala projektorganisationerna att följa de hållbarhets- och delaktighetsskrav som formulerats under urvalsprocessen. De åtog sig också att vara med i spridningen av projektets erfarenheter och resultat. Beredningsgrupp Styrgrupp Projektgrupp Delprojekt

13 Förändringsarbete 13 Genomförande Själva genomförandet av projektet inleddes hösten 2010 när de lokala projekten gick från ord till handling. Nu verkställdes de aktiviteter som arbetsplatserna hade formulerat i sina respektive projektbeskrivningar, vilket innebar ett värdefullt test och en verifiering av hela projektets riggning och organisation. Aktiviteterna var lokalt utformade och skräddarsydda efter varje arbetsplats egna förutsättningar och behov. Ett antal gemensamma workshops hölls också med projekten i syfte att tillvarata och sprida erfarenheter och goda exempel. Parallellt med dessa aktiviteter tillhandahöll det centrala projektet även process- och ämesexpertstöd till de lokala projektorganisationerna. Under genomförandefasen handlade detta stöd till stor del om att hjälpa arbetsplatserna att stanna upp för att kunna reflektera och lära av de olika insatserna. De utvärderingsaktiviteter som vidtogs under genomförandefasen handlade om att mäta och kalibrera projektets resultat och effekter i förhållande till de i förväg uppsatta målen. Denna så kallade formativa utvärdering innehöll bland annat fallstudier, enkätundersökningar, intervjuer och resultatuppföljningar. Utvärderingsresultaten sammanställdes i PM som återkopplades till projektdeltagarna i återkommande seminarier. En viktig del av utvärderingsarbetet gick också ut på att dokumentera erfarenheter och goda exempel till den slutrapport som skulle färdigställas inför projektets avslut. Summering och avslut I maj 2012 hölls en avslutande workshop med det centrala projektet, de medverkande arbetsplatserna samt referensnätverket i syfte att summera och avsluta det gemensamma metodutvecklingsprojektet. Fokus under seminariet, liksom under hela processtödet under avslutningsfasen, låg på att inspirera de lokala organisationerna till

14 14 Förändringsarbete att tänka på livet efter projektet så att dess effekter skulle bestå även efter att processen hade tagit slut. En sista summativ utvärdering hade under våren också genomförts för att mäta de uppnådda resultaten i förhållande till de utsatta projektmålen. Utvärderingen, som sammanfattades i en avslutande utvärderingsrapport, undersökte också projektets metoder, hur samarbetet hade fungerat, om resultaten fångats upp i den ordinarie verksamheten på de deltagande arbetsplaterna samt hur styrning, organisation och arbetssätt hade fungerat. En stor del av det avslutande arbetet utgjordes också av att dokumentera och ta tillvara projektens erfarenheter och goda exempel för att kunna sprida dem till andra arbetsplatser och organisationer. Sex rapporter en från varje delprojekt färdigställdes och överlämnades till projektets beredningsgrupp. Rapporterna beskrev hur arbetsplatserna hade arbetat med identifiering av behov på operativ nivå, genomfört åtgärder för att möta lokala behov samt hur man gått tillväga för att sprida sina erfarenheter vidare. En slutrapport från den centrala projektorganisationen var också en del av detta arbete, liksom de mer publika skrifter och publikationer som producerades under parollen Bättre beredd än rädd och som bland annat inkluderar denna broschyr (för mer litteratur, se sidan 19).

15 Förändringsarbete 15 Röster om resultatet Så här i efterhand är det uppenbart att Hot och våld ett preventionsprojekt ledde till förbättringar för alla arbetsplatser som deltog. De aktiviteter som genomfördes varierade mellan allt från studiecirklar kring bemötandefrågor och förbättrad incidentrapportering, till införande av nya metoder för att hantera våld och förbättrad kommunikation mellan yrkesgrupper bland mycket annat. Medvetenheten om hot och våld har ökat, och vi har ett helt nytt sätt att tänka, säger Anders Jegeman, projektledare för delprojektet i Nybro kommun. Han framhåller att tidsaspekten i projektet varit unik. Det är sällan ett projekt får ta så lång tid som tre år och att så mycket tid kan ägnas åt det, fortsätter han. Malin Johansson, projektledare för delprojektet vid Angereds individoch familjeomsorg, betonar också tidsaspekten som en viktig styrka. Vi har fått tid att analysera problemen och fundera ut lösningar. Det har man sällan möjlighet att göra annars, säger hon. Att arbete mot hot och våld måste få ta tid hävdar också Elisabet Hammar, ansvarig för det lokala projektet vid ambulanssjukvården

16 16 Förändringsarbete på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Framför allt, menar hon, gäller det att få tid till grundliga förberedelser innan man börjar genomföra förändringar och insatser. Det är viktigt att ha en lång inledningsfas och noggranna förberedelser innan man börjar med aktiviteterna, så att man gör rätt saker, säger hon. Elisabet Hammar anser att TIP-metoden, med sitt sätt att analysera problem och finna vägar framåt, har varit särskilt värdefull. Tack vare den kom de verkliga problemen upp på bordet, vilket underlättade när det gällde att hitta lösningar på problemet. TIP-metoden fick också deltagarna att se hur olika slags problem hänger ihop, menar hon. Det ständiga lärandet som central tanke i projektet Hot och våld syns i det sätt som de olika delprojekten tagit sig an problemen på. Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, till exempel, har börjat arbeta med kompetensutveckling på ett helt nytt sätt. Alla anställda erbjuds numera att delta i studiecirklar om bemötande. De har också börjat tala om hot och våld under arbetsplatsträffar och personalmöten något som tidigare bara hände när en incident hade inträffat. Personalen har blivit mer medveten om att det handlar om metodfrågor, konstaterar Mirja Dahlberg, projektledare för projektet vid Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning. Från de boenden där man tidigare hade stora problem med vissa brukare rapporteras numera betydligt färre incidenter. Två enkäter genomfördes under själva projektet. Den första (2010) besvarades av 644 personer och den andra (2011) av 508 personer på de arbetsplatser som deltog. Enkäterna visade att de som svarade såg värdet med projektet och var engagerade i det. När den andra enkäten gjordes visste också fler av dem som svarade hur de ska göra en anmälan om de utsattes för hot och våld på jobbet. Fler ansåg också att de fått tillräcklig utbildning om hot och våld och att deras arbetsplats var väl utformad för att förhindra sådana händelser. Dessutom var det fler i den senare enkäten som kände till de rutiner och handlingsplaner för hot och våld som finns på deras arbetsplats.

17 Förändringsarbete 17 Elisabet Hammar, projektledare

18 18 Förändringsarbete Hållbarhet kräver annorlunda metoder Konventionell projektmetodik räcker inte. Vill man skapa långsiktigt hållbara resultat i komplexa utvecklingsprojekt krävs helt andra metoder, menar Lennart Svensson, professor i sociologi vid Linköpings universitet och forskningsledare vid det Örebrobaserade forskningsinstitutet ApeL. Vilka är de viktigaste ingredienserna för att skapa ett framgångsrikt projekt? Det beror på vad du menar med framgångsrikt. Är syftet att uppvisa snabba resultat ska man använda sig av den traditionella projektledningsläran, med starka projektledare, små försöksenheter, tydliga mål och delmål, skarpa avgränsningar och klassisk dokumentation och uppföljning som de flesta projekt jobbar. Dessvärre visar vår forskning att allt det här egentligen leder fel. Om man med framgång menar att projekten ska leva kvar långt efter projekttidens slut måste man göra helt annorlunda. Hur då? Kruxet är att det är mycket svårare eftersom det inte finns några allmängiltiga recept som täcker in alla situationer. Vi menar att det finns tre grundläggande, kritiska faktorer som måste vara uppfyllda för att hållbarheten ska garanteras. Dels måste projektet ha en aktiv ägare som från en strategisk nivå kan följa, stötta och engagera sig i arbetet. Dels kräver komplexa problem en samverkan mellan alla de parter och organisationer som berörs av dem. Dels måste man bygga in lärande i processen, så att man hela tiden kan anpassa projektets förlopp efter förändrade förutsättningar. Bra är om man kan ha med en utvärderare som kan ge underlag till de strategiska aktörerna genom att hela tiden ställa frågan: vad lär vi oss av det här?

19 Förändringsarbete 19 Hur gör man bäst för att bygga in delaktighet i ett projekt? Det är samma sak här: tycker man på allvar att det här är en svår men viktigt fråga att jobba med, då måste man ha en medverkan där folk får diskutera och återkoppla med varandra. I en öppen process där lärandet står i fokus kommer delaktigheten ofta automatiskt. Tillåter du ett projekt att formas och påverkas både uppifrån, nedifrån, från mellanchefsnivån i mitten och från HR-avdelningen i sidan då blir det hållbart. Källor och referenslitteratur Hållbart arbetsliv, projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Lennart Svensson, Gunnar Aronsson, Hanne Randle och Jörgen Eklund. Gleerups (2007). Övriga skrifter i denna skriftserie: Hot och våld på jobbet Fakta, statistik och åtgärder Broschyr om TIP-metoden: Introduktion till TIP-metoden (En metod för att hantera komplexa problem.) Broschyr om utvärdering: Syfte med utvärdering (Verktyg som visar om du lyckats.) Streetsmart ett projekt för tryggare arbetsmiljö inom ambulansen i Göteborg Hot och våldprojektet i Nybro kommun gemenskap över yrkesgränser och tryggare medarbetare Projektet Hot och våld i Hägersten-Liljeholmen. Så kan hot och våld minskas på grupp- och servicebostäder Trygg skola-projektet Hot och våld i fyra Nynäshamnsskolor Bemötande, maktfrågor och kommunikation Projektet Hot och våld vid Mälarsjukhusets psykiatri Hot och våld inom socialtjänst och omsorg Så gjorde stadsdelsförvaltningen i Angered!

20 12.03 : infobahnreklambyra.se Under de senaste decennierna blev allt fler utsatta för hot och våld på jobbet. En viktig orsak är förändringar i arbetsmiljön. Men det går att göra något åt hot och våld i arbetslivet. Det visar inte minst AFA Försäkrings preventionsprojekt Hot och våld, som pågick mellan 2009 och I den här skriften kan du läsa mer om det projektet, om vilka yrken som är mest drabbade och varför anmälningarna om hot och våld på jobbet ökat. Du kan också läsa om hur du gör en anmälan ifall du drabbas och om vilka krav som lagen ställer på din arbetsgivare när det gäller att förebygga hot och våld och hjälpa dem som blir slagna eller hotade på arbetsplatsen. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under parollen Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.

Syfte med utvärdering. Verktyg som visar om du lyckats.

Syfte med utvärdering. Verktyg som visar om du lyckats. Syfte med utvärdering Verktyg som visar om du lyckats. 2 Utvärdering Att använda utvärderingar för att förbättra styrning och utveckling av projekt blir allt vanligare i såväl näringslivet som i den offentliga

Läs mer

En mycket väl godkänd utbildning.

En mycket väl godkänd utbildning. Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning En mycket väl godkänd utbildning. 2 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

En metod för att hantera komplexa problem.

En metod för att hantera komplexa problem. Introduktion till TIP-metoden En metod för att hantera komplexa problem. 2 Introduktion till TIP-metoden Klimatförändringar, segregation, långtidsarbetslöshet listan över vår tids stora, komplexa samhällsproblem

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ett material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska;

Ett material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska; Projektet Vård i annans hem AFA Försäkring genomför på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan ett preventionsprojekt inom vård i annans hem Målet med projektet

Läs mer

Fakta, statistik och åtgärder. Inblick i hot och våld på jobbet.

Fakta, statistik och åtgärder. Inblick i hot och våld på jobbet. Fakta, statistik och åtgärder Inblick i hot och våld på jobbet. 2 Fakta, statistik och åtgärder AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att hitta metoder och verktyg

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013

Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Partsrådet är både unikt och spännande Lite om Partsrådet Partsrådet är en ideell förening, där centrala parterna (Arbetsgivarverket

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer