En mycket väl godkänd utbildning.

Transkript

1 Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning En mycket väl godkänd utbildning.

2 2 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt för att hantera hot och våld samt att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg.

3 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning 3 Bakgrund Hot och våld var länge ett problem som medarbetarna inom gruppoch servicebostäder för funktionshindrade i stadsdelen Hägersten- Liljeholmen, Stockholm, hade svårt att komma tillrätta med. Problemet är komplext inte minst för att många av brukarna utöver utvecklingstörning även har autism, psykisk sjukdom eller demens. Ledningen för gruppbostäderna och de som arbetade inom verksamheten såg att det fanns ett behov av mer utbildning. Det behövdes också bättre rutiner för att rapportera incidenter när något inträffade. Stadsdelen ansökte därför om att få gå med i det nationella projektet Hot och våld. Under 2009 blev grupp- och servicebostäderna i Hägersten Liljeholmen ett av sex lokala delprojekt. Tidvis har det varit svåra problem med hot och våld, inklusive allvarliga incidenter, inom vissa delar av verksamheten. Projektet innebar en chans att arbeta med problemen. Vi har fått till ett levande arbete. Projektet har till stor del drivits ute i verksamheterna som deras projekt, berättar Mirja Dahlberg, projektledare för Hot och våldprojektet i Hägersten-Liljeholmen. Några av de anställda har blivit så engagerade i ämnet att de själva föreläst om det. Det har funnits gott om eldsjälar. Styrgruppen som tillsattes tidigt i projektet med de två enhetscheferna, Kommunals lokala ombud och sociala avdelningens utredare har varit aktiva i arbetet från början till projektets slut. (En styrgrupp är en beslutande grupp bakom exempelvis ett projekt. Den bestämmer mål och vad som ska göras och lämnar beställningar till en utförande projektgrupp eller enskilda personer.) Den projektgrupp som arbetat med projektet har bestått av styrgruppens medlemmar och fyra skyddsombud från grupp- och servicebostäderna. De bestämde tidigt att hot och våld skulle vara en stående punkt på alla arbetsplatsträffar. Det var möjligt eftersom cheferna både satt med i styrgruppen och deltog på arbetsplatsträffarna.

4 En trygg arbetsmiljö där hot och våld minimeras det var målet för projektet.

5 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning 5 Bemötande, samarbete och rutiner Projektet startade med en enkätundersökning om hot och våld till medarbetarna, en kartläggning av problemen samt en analys av dåvarande nuläge. Förarbetet ledde fram till de områden som man bestämde att man skulle arbeta särskilt med under de tre år projektet pågick. Kunskap om utagerande brukare var ett område som det var viktigt att jobba med. Det handlade framför allt om hur personalen ska bemöta boende och andra brukare och om hur de kan hantera situationer som uppstår. Alla förstod att bemötandet var viktigt, men man begrep kanske inte att det var så viktigt som det skulle visa sig. Innan projektet talade man mest om behovet av dokument och rutiner, inte så mycket om bemötande, säger Mirja Dahlberg. Ett annat av projektets så kallade fokusområden var samarbetet i personalgrupperna. De som arbetade med Hot- och våldsprojektet insåg att ett bra samarbete i personalgruppen var avgörande för att kunna jobba med och förbättra bemötande av brukarna. Det gäller att kunna prata öppet och ärligt om hot och våld på arbetsplatsen, men även att personalen släpper allt prestigetänkande och vill hjälpa varandra. Det tredje fokusområdet var samverkan med andra aktörer. Redan under inledningen av projektet bestämdes dess övergripande mål. Det blev en trygg arbetsmiljö där hot och våld minimeras. Vi kan inte ha någon nollvision. Det kan räcka med att det flyttar in en ny brukare så förändras saker. Men vi kan minimera incidenterna genom bra bemötande och bra rutiner, säger Mirja Dahlberg. Projektet har lyckats väldigt bra, inte minst på boenden där de haft stora problem med hot och våld. Incidentrapporteringen har ökat där det tidigare rapporterades få incidenter och minskat betydligt där problemen var stora. Det har blivit lugnt och behagligt på alla enheter, men framför allt på dem där det tidigare har förekommit mycket hot och våld, säger

6 6 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning Cia Bergström, enhetschef vid Hägerstens gruppbostäder. Jag tror att man har fått verktyg som gör att man känner trygghet när något inträffar. Att man har pratat igenom vad man ska göra innan en situation inträffar. Det handlar främst om bemötande: Man kan backa, gå ut ur rummet, be om ursäkt eller något liknande för att dämpa upprörda känslor, säger Mirja Dahlberg. Framgångsrika föreläsningar och studiecirklar Hösten 2010 drog projektet igång sina aktiviteter. De innebar till en början utbildning och information. Projektgruppen arrangerade ett antal föreläsningar och startade dessutom studiecirklar för personalen om boken Problemskapande beteende av Bo Hejlskov Elvén. Den vänder sig till personal och anhöriga till personer med bland annat autism, Downs syndrom och utvecklingsstörning. Boken tar upp hur man bemöter och minskar utagerande och våldsamt beteende genom ett så kallat lågaffektivt bemötande. Lågaffektivt bemötande innebär att man tar hänsyn till att en person med exempelvis autism reagerar på ens eget beteende, och till exempel blir arg om man skäller på henne eller honom. Metoden handlar om att skapa lugn och avleda negativ energi i besvärliga situationer. Studiecirklarna har genomförs ute på arbetsplatserna med en cirkelledare ur personalen som fått ledarutbildning i regi av ett studieförbund. Varje studiecirkel träffas tio gånger och en timme per gång. Projektgruppen har tagit fram ett särskilt material till studiecirkeln med instuderingsfrågor det vill säga vad man ska tänka på när man läser boken och diskussionsfrågor som är anpassade till verksamheten. Studiecirklarna har varit mycket uppskattade av deltagarna. Den första föreläsningen i föreläsningsserien hölls av Conny Akterhall, en före detta självförsvarsinstruktör som talade om kroppsspråk och hur man kan hantera våld om man blir utsatt. Han blev också handledare på ett av stadsdelens boenden där personalen hade stora

7 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning 7 Eftersom brukarna inte kan ställas till svars för sina handlingar behövs olika metoder för att förhindra hot och våld.

8 Stockholm Stads datorprogram Risk förenklar rapporteringen. problem med en brukare, och gav råd om allt från hur de kunde skydda sig i våldssituationer till hur de borde möblera för att göra boendet säkrare. Projektgruppen anordnade även en föreläsningsdag där Agneta Karlström från Arbetsmiljöverket talade om arbetsmiljölagstiftningen och hur viktigt det är att man anmäler incidenter. Samma dag talade även Riitta-Leena Karlsson, Stockholms stads funktionshindersombudsman om LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt om hot och våld ur brukarperspektivet. Dessutom har det hållits föreläsningar om hot och våld och etiska dilemman med Erik Blennberger, medlem i Socialstyrelsens etiska råd och etikforskare vid Ersta Sköndal högskola, och om hur människor reagerar efter att ha varit med om en allvarlig händelse, med Per Sandberg från Kris och traumacentrum i Stockholm. Utöver information och utbildning har projektet också tagit fram särskilda så kallade lärandefrågor, som är ett stöd vid det uppföljande möte den som drabbats av hot och våld har med sin chef. Frågorna

9 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning 9 handlar dels om hur man mår efter incidenten och om företagshälsovården bör kontaktas, men också om att de drabbade ska få berätta vad som hände och vad som kan ha legat bakom händelsen. Frågorna syftar till att både den enskilde vårdaren och arbetsgruppen ska dra lärdom efter incidenter för att kunna förebygga att liknade händelser inträffar i framtiden. Projektet har också tagit fram en särskild incidentrapporteringsblankett som anpassats till verksamheten. Den ska användas om det är stora problem med exempelvis en viss brukare eller en viss verksamhet, utöver de vanliga formulären för att rapportera hot- och våldsincidenter. Blanketten har även frågor om hur den drabbade känner sig efter händelsen och vad som föregick den. Personalen har tidigare tyckt att det varit knepigt och omständligt att rapportera incidenter. Men under projektettiden har förvaltningen börjat använda Stockholms stads datorprogram Risk som förenklar rapporteringen. Verksamheternas huvudskyddsombud samt en biträdande enhetschef har dessutom tagit fram ett enhetligt dokumentationssystem runt brukarna. Det är ett pärmsystem som innefattar incidentrapportering, katastrof- och krisplan, hot- och våldsrutiner, pärmar för de enskilda brukarna med mera. De har även förbättrat och anpassat de rutiner för hot och våld som fanns innan projektet startade och sett till att alla verksamheter använder samma rutiner vilket är en fördel inte minst för att personalen ibland byter arbetsplats. Projektet har tagit fram ett flödesschema som bland annat visar hur man bör agera om en hot- eller våldssituation inträffar. Projektet samverkar med Carpe, ett EU-finansierat projekt där omsorgspersonal erbjuds kompetensutveckling, workshops och träffar för att diskutera sitt arbete. Hägersten och Liljeholmens gruppbostäder planerar för ett nytt projekt kallat Delaktighetsprojektet där brukarnas åsikter om sitt

10 10 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning boende står i fokus. Medarbetare i verksamheten kommer att utbildas till vägledare för att leda brukarmöten där olika kvalitetsfrågor diskuteras i boendegruppen och där brukarnas åsikter tas tillvara för att vidareutveckla arbetet på gruppbostäderna. Gäller att jobba med rätt saker De som har arbetat med projektet betonar, vilket är återkommande för alla sex delprojekten i Hot och våld, vikten av noggranna förberedelser. Det var bra att vi gjorde så mycket jobb i början, så att vi ringade in och kunde slå fast vad vi skulle arbeta med och se till att vi arbetade med rätt saker. Det är viktigt att göra kartläggningar av behov och problem och bestämma sig i förväg för vad man vill göra, säger Mirja Dahlberg. Det är också avgörande, häv dar hon, att cheferna är med på tåget om man ska kunna arbeta effektivt med arbetsmiljön. Det är cheferna som ser till att arbetet mot hot och våld prioriteras. Det har varit en styrka att vi har haft en så pass aktiv projektgrupp med såväl enhetschefer som avdelningssekreteraren, facket och skyddsombud från verksamheten, konstaterar hon. Eftersom vissa verksamheter inte alls har haft problem med hot och våld och andra har haft mycket stora problem, så har engagemanget för projektet varierat mellan Mirja Dahlberg, projektledare. personalgrupperna.

11 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning 11 Projektet har undersökt problemområdets samverkan med andra aktörer. Med vissa aktörer finns samverkansproblem som personalen ute i verksamheterna betraktar som stora och akuta. Det rör sig om samverkan med färdtjänst, psykiatriska vårdavdelningar på sjukhus, den allmänpsykiatriska mottagningen, en vårdcentral, vissa gode män och anhöriga, några dagliga verksamheter, ett specifikt taxibolag för turbundna resor, samt ett apotek. Verksamheterna ska fortsätta att arbeta med problemen kring dessa aktörer. Det sker på olika nivåer i organisationerna. Personalen i verksamheterna arbetar också vidare med att sprida sina kunskaper om bemötande till anhöriga, gode män och personal i daglig verksamhet. Goda chanser till fortlevnad De som varit mest aktiva i projektet tror att de goda resultaten och de minskade problemen på grupp- och servicebostäderna kommer att hålla i sig. I det samlade pärmmaterialet som tagits fram finns också en introduktion till hot- och våldsfrågor för nyanställda. Där klargörs att personalen arbetar med ett så kallat lågaffektivt bemötande, med fokus på vårdarens professionalitet och ansvar. Studiecirklarna fortsätter efter projektet, och så även det nya sättet att incidentrapportera samt lärandefrågorna när något har hänt. Det gäller också flödesschema, krisplan och annat material som tagits fram under projekttiden. Eftersom brukarna inte kan ställas till svars för sina handlingar behöver verksamheten olika metoder för att förhindra att hot eller våld inträffar. Erfarenheter och goda exempel från projektet ska spridas via föreläsningar till andra enheter i stadsdelen, gode män, personal från daglig verksamhet, socialförvaltningen i Stockholm och angränsande projekt som Carpe.

12 12.03 : infobahnreklambyra.se På grupp- och servicebostäder för funktionshindrade är det vanligt med hot och våld mot personalen. Problemet är komplext, inte minst för att många av brukarna inte bara har en utvecklingstörning, utan även autism, psykisk sjukdom eller demens. Men att arbeta med bemötandet av brukarna och fortbilda medarbetarna har visat sig vara effektiva åtgärder för att göra arbetsplatserna säkrare och tryggare. I den här skriften kan du läsa mer om Hot och våldprojektet på Hägersten-Liljeholmens grupp- och servicebostäder ett av sex lokala projekt som ingick i det nationella preventionsprojektet Hot och våld mellan 2009 och Ta del av deras erfarenheter och läs om deras framgångsrika arbete för att komma tillrätta med problemen. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.