Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) Onsdagen den 19 mars, 2014 kl Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Minnesanteckningar GP 5 mars 2 Dnr SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING 3 Dnr INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET a) Resursrekrytering; FoU-projekt (20 min.) b) Familjehemsutredningar (30 min) 4 Dnr MÅNADSUPPFÖLJNING a) Ekonomisk uppföljning per den 28 februari 5 Dnr ANSÖKAN UR SOCIAL INVESTERINGSFOND; STÖD TILL FAMILJER 6 Dnr ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN a) Dnr Projekt Dnr ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 8 Dnr KURSER OCH KONFERENSER a) Inbjudan Mötesplats Linköping. 9 FÖRRÄTTNINGAR 10 Dnr HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM

2 11 SERVERINGSÄRENDEN a) Tillsynsavgifter enligt alkohollagen 12 YTTRANDEN TILL IVO a) Dnr Enskilt ärende 13 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärende CA b) Enskilt ärende KHN 14 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende MG (Besök 15.30) 15 ÖVRIGA FRÅGOR

3 MINNESANTECKNINGAR 1 (2) Presidierna i Omsorgsnämnden, Äldrenämnden och Socialnämnden Minnesanteckningar från gemensamma presidiets sammanträde den 5 mars 2014, kl 08:15 10:00 i Sammanträdesrum Rubinen, Drottninggatan 16 Närvarande: Jan-Willy Andersson (KD), ordförande Linnéa Darell (FP) Niklas Borg (M) Eva Lindh (S) Ali Hajar (S) Elisabeth Gustafsson (S) Övriga deltagare: Peder Ellison, Omsorgsdirektör Anita Lhådö, Socialchef Liselotte Fager (KD), politisk sekreterare Elisabeth Ulvenäs, Omsorgskontoret Ingalill Thor, Omsorgskontoret Elisabeth Viman, Omsorgskontoret Mattias Bly, kvalitets- och utvärderingskontoret Inga-Lill Strand, Socialkontoret Jens Samuelsson, Socialkontoret Anders Petersson, Omsorgskontoret Ärenden 1. Hemsjukvårdsreformen, nuläge Anita Göth beskriver erfarenheterna från kommunens övertagande av hemsjukvården den 20 januari Den viktigaste uppgiften är att hitta former för en bra samverkan. Där utgör implementering av ny riktlinje för samordnad vårdplanering en stor pedagogisk utmaning. 2. Framtiden valfrihetssystem, betänkandet Elisabeth Viman informerar om det förslag som betänkandet lagt kring framtidens valfrihetssystem. Linköpings kommun har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Remisstiden går ut den 10 maj. Den statliga utredningen lämnar inga förslag på lösning av de problemställningar som kommunen framfört till utredningen avseende införande av LOV i vårdbostäder och gruppbostäder. 3. Ensamkommande barn Ingalill Thor, Peder Ellison och Jens Samuelsson beskriver de behov av HVBplatser, utslusslägenheter och resursförstärkning som kommer att krävas med anledning av att antalet asylplatser ökar från 6 till 18. I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2014\SN \Dnr Socialnämndens arbetsformer\gp minnesanteckningar 5 mars.doc

4 Kostnaden för öppenvård av ungdomar som bor i eget boende täcks inte av den ersättning Migrationsverket utger. Denna ökade kostnad faller på Omsorgsnämnden. Vid placering på externt HVB täcker inte migrationsverkets maxbelopp dygnskostnaden. Behov av ökade personalresurser hos Socialförvaltningen hanteras inom kommunstyrelsens anställningsmyndighet. 4. Mini-Maria, stöd till unga med risk- eller missbruksproblem Ingalill Thor presenterar planerna på att öppna ett MiniMaria i Linköping. Omsorgsnämnden kommer att ta ställning till förslaget vid sammanträdet i mars. Vid anteckningarna Anders Petersson

5 1 (3) Socialkontoret Åsa Haraldsson Dnr Socialnämnden Ekonomisk uppföljning per den 28 februari 2014 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen per den 28 februari. SAMMANFATTNING Socialnämndens verksamheter visar sammantaget per den sista februari ett överskott med För det ekonomiska biståndet redovisas en negativ avvikelse med 254 jämfört med periodens budget. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är i snitt 15 stycken fler per månad jämfört med motsvarande period år 2013 (exklusive flyktinghushållen. De senare är 107 stycken färre hittills i år.) Utbetalningen i snitt per hushåll och månad ligger för det ekonomiska biståndet 438 kr högre i snitt per månad i år jämfört med perioden januari-februari Familjehem redovisar ett underskott med 115 jämfört med budget. Antalet organisationsfamiljer ligger marginellt högre än föregående år, vilket belastar budgeten kostnadsmässigt. Posten skyddat boende för kvinnor visar just nu ett underskott med 415 och det saknas budgetmedel inom Socialnämnden för detta. En diskussion påbörjades förra året med Omsorgskontoret om vilken nämnd som ska bära denna typ av kostnader, men det är ännu inte helt klarlagt var ansvaret bör ligga. För verksamheten som avser ensamkommande flyktingbarn har flera ersättningar influtit från Migrationsverket, vilket förklarar överskottet för verksamheten som just nu är Resultatet för Socialnämndens övriga verksamheter redovisar ett visst överskott som uppväger underskottet för ekonomiskt bistånd och familjehem, varvid det samlade resultatet för Socialnämnden per den sista februari är ett överskott med /. Till handlingen finns en bilaga; Ekonomiskt bistånd I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2014\SN \Dnr Ekonomisk uppföljning\dnr Ekonomisk uppföljning.doc

6 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SOCIALNÄMNDENS RESULTAT JANUARI FEBRUARI 2014 JÄMFÖRT MED BUDGET (TKR) Redovisat netto jan-feb Budget jan-feb Resultat (Budget- Redovisat) Verksamhet Socialnämnd & gemensamma funktioner Ekonomiskt bistånd Bosocial verksamhet Familjehem Ensamkommande Utredningsplaceringar Barnahus Skyddat boende kvinnor Summa Nedan följer kommentarer till verksamheterna i tabellen. NÄMND OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Nämndverksamheten och dess gemensamma funktioner redovisar för perioden ett överskott med 841. Orsaken till överskottet är i huvudsak resultatöverföringen för alkoholhandläggningen 2013 med 759 som ska gå tillbaka i verksamheten i år och som bland annat kommer att användas till utbildningsinsatser riktat till krögarna. EKONOMISKT BISTÅND För det ordinarie ekonomiska biståndet (exkl. flyktingar) redovisas fram till den sista september en total nettokostnad om och detta är 254 mer än vad som är budgeterat för perioden. Antalet bidragshushåll per månad är 15 stycken fler i snitt än under samma period år 2013 (exklusive flyktinghushållen). Snittutbetalningen per hushåll och månad ligger 438 kr högre i snitt per hushåll och månad jämfört med föregående år. För ekonomiskt bistånd flyktingar är minskningen av antalet hushåll 107 st och snittutbetalningen i kr per hushåll och månad har för denna kategori minskat med kr i år jämfört med Fler hushåll jämfört med 2013 söker ekonomiskt bistånd och har även rätt till det. I övrigt redovisas ökade kostnader för hushåll med arbetslöshet som försörjningshinder, beviljade kostnader för hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen har vidgat begreppet skälig levnadsnivå. I övrigt kommer beslutet om s.k. jobbstimulans, samt beslutet som inväntas om fördelning av schablonersättning för flyktingmottagandet inom kommunen och flyktinghushåll som söker försörjningsstöd efter avslutat etableringsprogram på Arbetsförmedlingen vara faktorer som påverkar ytterligare framöver. Dessutom växer kommunens invånarantal och erfarenhetsmässigt och med hjälp av statistikuppgifter vet vi att en viss andel kommer att söka försörjningsstöd. BOSOCIALA VERKSAMHETEN Nettokostnaden för den bosociala verksamheten per den sista februari uppgår till 1 692, vilket ger ett överskott med 353 för perioden. Under 2013 har antalet sociala stödkontrakt ökat och var i februari 250 st. Det har skett en successiv ökning under de senaste åren Ökningen beror delvis på bostadsbrist i kommunen men också på striktare bedömningar från hyresvärdarna med högre krav på 2

7 hushåll med förmåga till egen försörjning och att de är skuldfria. Personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla förstahandskontrakt har nekats detta eftersom konkurrensen har varit stor. Hushåll med osäkra inkomster och skulder har hänvisats till att söka bistånd i form av sociala stödkontrakt. Betalningsgraden hos dem som har bistånd i form av socialt stödkontrakt har p.g.a. bättre rutiner ökat och ligger igenomsnitt på cirka 94 %. Socialkontoret har tvingats utöka antalet akutlägenheter som idag är 65 st (inkl Stallgården med 32 lägenheter) I akutlägenheterna bor främst personer som inte är godkända för att erhålla ett socialt stödkontrakt. Det är stort slitage i lägenheterna där reparationer och ny utrustning många gånger är nödvändiga. För närvarande är det fyra lägenheter som är aktuella för en större renovering och detta kommer att finansieras med resultatöverförda medel från överskottet i bokslutet FAMILJEHEM Verksamheten redovisar ett negativt resultat med -115 jämfört med budget per den sista februari. Orsaken är framförallt att Socialkontoret fortsatt tvingas anlita konsulentstödda familjehem i relativt stor omfattning, då det råder brist på egna kontrakterade familjehem. Eftersom konsulentstödda familjehem är betydligt dyrare blir belastningen på budgeten väldigt hög. När det gäller familjehem, barn och ungdom, är 198 personer aktuella för stadigvarande vård (jfr med 203 personer i febr 2013), varav 41 barn där vårdnaden flyttats över till familjehemmet. Jourhemsplaceringarna har varit lägre än under förra året, 816 vårddygn (jfr med vårddygn i febr 2013). För närvarande är det 19 barn i jourhem och 26 barn i kö för stadigvarande vård i familjehem vilket är en ökning. Generellt kan sägas att antalet barn som är placerade i familjehem är relativt stabilt över tid, med en viss tendens att öka långsiktigt. I år är det så här långt något färre familjehemsplaceringar men Socialkontorets prognos för hela 2014 visar ändå på ett underskott för denna verksamhet, främst beroende på att vi har relativt många konsulentstödda familjehem som är betydligt dyrare. UTREDNINGSPLACERINGAR Verksamheten visar en positiv avvikelse jämfört med budget per den sista februari med 270. Kostnaderna för utredningsplaceringar är normalt mycket varierande under året. Ambitionen är som tidigare att vara mycket restriktiv när det gäller förälder- och barnplaceringar. Socialkontoret har allt mer utnyttjat omfattande stöd i öppenvård samtidigt som man köper in psykologbedömningar vilket blir billigare än placeringarna på HVB. Socialkontoret strävar efter att hålla kostnaden inom budgeterad ram. BARNAHUS Tjänsterna på Barnahus är nu fullt ut tillsatta till skillnad från tidigare år varför kostnaderna beräknas ligga i nivå med tilldelad budgetram. 3 SOCIALKONTORET Anita Lhådö Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom

8 Socialkontoret EKONOMISKT BISTÅND 2014,, redovisat enligt "avser månad" i Treserva EKONOMISKT BISTÅND Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd i Treserva* Summa Snitt/månad kr, brutto ###### ###### ###### ####### ####### ####### ####### ###### ###### ###### Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd (ej återbetaln.) Summa intäkter Nettoresultat Budget Avvikelse mot budget FLYKTINGAR Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa Snitt/månad kr, brutto ###### ###### ###### ####### ####### ####### ####### ###### ###### ###### Intäkter (fr BiN & Migr v) jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa intäkter ANTAL HUSHÅLL SOM ERHÅLLIT EKONOMISKT BISTÅND 2014 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec snitt/mån Hushåll. ek.bi Flyktinghushåll ek.bil Föreb. rehab vuxna Föreb rehab barn Föreb rehab ÄoF * Differens mot Agresso per den 28 feb, förskottsbetalningar som periodiseras till kommande månad; Rev:

9 1 (8) Omsorgskontoret Dnr On Ingalill Thor Dnr Sn Ann Henriksson Dnr Bn Mats Ericsson Dnr Bou Dnr KS Socialkontoret Ewa Pettersson Utbildningskontoret Klas Lind Fredrik Gustafsson Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden FÖRSLAG TILL OMSORGSNÄMNDENS BESLUT 1. Omsorgsnämnden godkänner projektansökan och sänder den tillsammans med socialnämnden, bildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden till Kommunstyrelsen för beslut 2. Under förutsättning att kommunstyrelsen godkänner projektansökan i sin helhet begär omsorgsnämnden utökad budgetram med år 2014, samt år Återbetalning sker genom att omsorgsnämndens budgetram minskas med 960 år 2017, år 2018 samt år 2019 FÖRSLAG TILL SOCIALNÄMNDENS BESLUT 1. Socialnämnden godkänner projektansökan och sänder den tillsammans med omsorgsnämnden, bildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden till Kommunstyrelsen för beslut 2. Under förutsättning att kommunstyrelsen godkänner projektansökan i sin helhet begär socialnämnden utökad budgetram med 187 år 2014, samt 40 år Återbetalning sker genom att socialnämndens budgetram minskas med 177 år 2017, 590 år 2018 samt år 2019 I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2014\SN \Dnr Ansökan social investeringsfond\dnr Ansökan ur sociala investeringar; Missiv.doc

10 2 FÖRSLAG TILL BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner projektansökan och sänder den tillsammans med omsorgsnämnden, bildningsnämnden och socialnämnden till Kommunstyrelsen för beslut 2. Under förutsättning att kommunstyrelsen godkänner projektansökan i sin helhet begär barn- och ungdomsnämnden utökad budgetram med 792 år 2014, , år 2016 samt 108 år Återbetalning sker genom att socialnämndens budgetram minskas med år 2018 samt år 2019 FÖRSLAG TILL BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Bildningsnämnden godkänner projektansökan och sänder den tillsammans med omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden till kommunstyrelsen för beslut FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Omsorgsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden 1. Kommunstyrelsen godkänner projektansökan i sin helhet Omsorgsnämnden 2. Omsorgsnämndens budgetram utökas med år 2014, samt år 2016 vilket finansieras med markering för sociala investeringar 3. Omsorgsnämndens återbetalning sker genom minskning av budgetram med 960 år 2017, år 2018 samt år 2019 Socialnämnden 4. Socialnämndens budgetram utökas med 187 år 2014, samt 40 år 2016 vilket finansieras med markering för sociala investeringar 5. Socialnämndens återbetalning sker genom minskning av budgetram med 177 år 2017, 590 år 2018 samt år 2019 Barn- och ungdomsnämnden 6. Barn- och ungdomsnämndens budgetram utökas med 792 år 2014, , år 2016 samt 108 år 2017 vilket finansieras med markering för sociala investeringar 7. Barn- och ungdomsnämndens återbetalning sker genom minskning av budgetram med år 2018 samt år 2019

11 3 SAMMANFATTNING Omsorgskontoret, socialkontoret och utbildningsförvaltningen har på uppdrag gemensamt utarbetat ansökan om sociala investeringar. I arbetet har också Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringen inom landstinget varit delaktiga. Syftet med föreslaget projekt är att åstadkomma metodutveckling när det gäller hur stöd utformas till familjer med sammansatta problem, där barn och/eller förälder har en neuropsykiatrisk diagnos, vilket innebär att både föräldrar och barn ofta har behov av stöd samtidigt men på olika sätt. Utvecklingsarbetet ska vara nämnd- och sektorsövergripande, präglas av ett helhetsperspektiv, utgå från familjerna behov och inkludera tre delar nämligen familjeombud, förstärkt praktiskt/pedagogiskt stöd, skolstöd och stöd till arbete/utbildning Projektet beräknas pågå i tre år med preliminär start den 1 augusti Den totala kostnaden för projektet beräknas till per helår. Finansiering föreslås ske genom de medel som finns avsatta inom ramen för sociala investeringar. Beräknad nettokostnad samt återbetalning framgår av nedanstående tabell: Nämnd Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnd Totalt Ovanstående tabell visar att finansiering sker via social investering under åren 2014, 2015 och 2016 med sammanlagt Vidare framgår att återbetalningen beräknas ske under åren 2017, 2018 och 2019 med samma summa d v s Nämndernas återbetalning återförs till markering för sociala investeringar i samband med Kommunfullmäktiges beslut om resultathantering våren efter respektive års bokslut.

12 4 BAKGRUND Kommunstyrelsens planeringsutskott gav i februari 2013 ( , 26) följande uppdrag gällande sociala investeringar: Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Bildningsnämnden får i uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HvB-placeringar. Finansieringen föreslås genom social investeringsfond. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Omsorgskontoret, socialkontoret, barn- och ungdomsavdelningen och bildningsav-./. delningen har gemensamt utarbetat ansökan om sociala investeringar (se bilaga). I arbetet har också Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringen inom landstinget varit delaktiga. Som underlag har gruppen också använt skriftlig dokumentation i form av studier, behovsanalyser och brukardialoger. Arbetet med ansökan har kontinuerligt förankrats i SAMPLAN, vilket är ett samverkansforum för socialtjänst, skola och närsjukvård i centrala distriktet. Förslaget innebär ett metodutvecklingsprojekt för att förbättra stödet till familjer med sammansatta problem bl a neuropsykiatrisk problematik. KOMMUNALA MÅL Strategisk plan med övergripande mål anger bland annat följande mål: Utanförskapet i Linköping minskar Linköpingsborna har en god hälsa Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam Människor känner sig trygga i Linköping Linköpings kommun erbjuder välfärdstjänster med en hög tillgänglighet och god kvalitet ÅTGÄRDSFÖRSLAG Syftet med föreslaget projekt är att åstadkomma metodutveckling när det gäller hur stöd utformas till familjer med sammansatta problem, där barn och/eller förälder har en neuropsykiatrisk diagnos, vilket innebär att både föräldrar och barn ofta har behov av stöd samtidigt men på olika sätt. Idag erbjuds inget samordnat stöd där perspektivet är hela familjens behov. Även en förbättrad samordning av stödet från bl.a. socialtjänst, skola och landsting är en central del i projektet. Syftet är att bidra till trygghet för familjen och främja en god psykisk hälsa hos barnen genom att hjälpapparaten anpassas till familjens behov och inte tvärtom. Målgruppen är familjer med barn i grundskoleåldern, där föräldrar och/eller barn har en neuropsykiatrisk diagnos. Målsättningen är fungerande vardagssituation hemma, en fungerande skola för barnen, bra fritid och arbete eller utbildning för föräldrar som har försörjningsstöd.

13 5 Utvecklingsarbetet ska vara nämnd- och sektorsövergripande, präglas av ett helhetsperspektiv, utgå från familjerna behov och inkludera tre delar: Familjeombud Förstärkt praktiskt/pedagogiskt stöd Skolstöd Stöd till arbete/utbildning Projektet beräknas pågå i tre år med preliminär start den 1 augusti En mer detaljerad beskrivning av projektet finns i ansökan (bilaga). RESURSBEHOV Nya resurser som bedöms åtgå för utvecklingsarbetet är: Familjeombud/insatssamordnare (2 åa) (Omsorgsnämnd) Praktiskt-pedagogiskt stöd (2 åa) (Omsorgsnämnd) Resurs fritidsstöd (Barn- och ungdomsnämnd) Specialpedagog, (3 åa) (Barn- och ungdomsnämnd) Koordinator socialkontoret (0,75 åa) (Socialnämnd) Resurs för metodstöd och utvärdering, FoU (Omsorgsnämnd) Projektledare (0,50 åa) (Omsorgsnämnd) När det gäller insatser gällande arbete/utbildning t ex stöd till arbetsplatser bedömer bildningsavdelningen att inga nya resurser krävs för deltagande i projektet. KALKYLER Den totala kostnaden för projektet beräknas till per helår fördelat på nämnderna enligt följande: Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Summa kr Kostnaden per familj beräknas bli 396 per år om i genomsnitt 15 familjer fortlöpande får stöd med skola, familjeliv och arbete/utbildning. Den totala projektkostnaden under tre år blir Kostnad per år för 3 år Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden 0 0 Totalt

14 6 Den totala projektkostnaden under tre år är Kostnaderna är beräknade i 2014 års prisnivå. Då beräknad projektstart är den 1 augusti 2014 kommer kostnaderna att fördelas enligt följande över de tre projektåren: Kostnad 2014 from 1 aug 2015 helår 2016 helår 2017 tom 31 juli Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Totalt Återbetalning beräknas ske enligt följande: Nämnd Summa 2018 Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Totalt Kontoren har beräknat att totalt kan återbetalas till och med Den totala kostnaden för projektperioden uppgår till , vilket innebär en mellanskillnad på Eftersom även denna summa ska återbetalas enligt riktlinjerna för sociala investeringar föreslås att de fördelas jämnt över nämnderna och återbetalas FINANSIERING Finansiering föreslås ske genom kommunens sociala investeringsfond. Beräknad nettokostnad samt återbetalning Nämnd Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnd Totalt

15 7 Ovanstående tabell visar att finansiering sker via social investering under åren 2014, 2015 och 2016 med sammanlagt Vidare framgår att återbetalningen beräknas ske under åren 2017, 2018 och 2019 med samma summa d v s Ovanstående innebär att hela summan som finansierats via social investering återbetalas med start under år 2016 och sista återbetalning år SAMRÅD Ansökan har utarbetats gemensamt av omsorgskontoret, socialkontoret, barn- och ungdomsavdelningen och bildningsavdelningen. Samråd har skett med kommundirektören som tillstyrker ansökan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering ska ske enligt vad som framgår av ansökan. Återrapportering till berörda nämnder och kommunstyrelsen kommer att ske en gång per år, vid slutet av åren 2014, 2015, 2016 samt i anslutning till projektets slut MBL MBL information kommer att ske i samband med nämndernas sammanträden. OMSORGSKONTORET Peder Ellison SOCIALKONTORET Anita Lhådö BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Lars Rejdnell

16 8 BILDNINGSAVDELNINGEN Tommy Johansson KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Beslutet skickas till: Omsorgskontoret Socialkontoret Utbildningskontoret Ekonomi och finans

17 Bilaga 1 1 (18) Omsorgskontoret Dnr On Socialkontoret Dnr Sn Barn- och ungdomsavdelningen Dnr Bou Bildningsavdelningen Dnr Bn Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden BAKGRUND Kommunstyrelsens planeringsutskott gav i februari 2013 ( , 26) följande uppdrag gällande sociala investeringar: Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Bildningsnämnden får i uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HvB-placeringar. Finansieringen föreslås genom social investeringsfond. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Omsorgskontoret, socialkontoret, barn- och ungdomsavdelningen och bildningsavdelningen har gemensamt utarbetat denna ansökan. I arbetet har också Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringen inom landstinget varit delaktiga. Som underlag har gruppen också använt skriftlig dokumentation i form av studier, behovsanalyser och brukardialoger. Arbetet med ansökan har kontinuerligt förankrats i SAMPLAN, vilket är ett samverkansforum för ansvariga chefer inom socialtjänst, skola och närsjukvård i centrala distriktet. Förslaget innebär ett metodutvecklingsprojekt för att förbättra stödet till familjer med sammansatta problem bl a neuropsykiatrisk problematik. Linköpings kommun deltar aktivt i regeringens/skl:s nationella satsning PSYNK. Omsorgskontoret och FoU- centrum har ett projektansvar när det gäller tidiga insatser för barn och unga för att förebygga psykisk ohälsa. Ett centralt tema i PSYNKprojektet är att stödja utvecklingen av sociala investeringar i Sveriges kommuner. Genom PSYNK-projektet kan kommunens arbete med sociala investeringar få stöd och inspiration. BESKRIVNING OCH ANALYS AV BEHOV Ansökan avser utvecklingsarbete för att åstadkomma ett bättre och samordnat stöd till familjer med sammansatta behov och där en vuxen och/eller barn har en neuro- I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2014\SN \Dnr Ansökan social investeringsfond\ansökan social investeringsfond; Bilaga 1.doc

18 2 psykiatrisk diagnos. Behovet av utvecklingsarbete har vuxit fram utifrån beskrivningar från flera olika verksamhetsområden och ur flera olika infallsvinklar. Behov av utvecklingsarbete har identifierats och lyfts fram på flera sätt: 1. Studier i Forsknings- och utvecklingsprojektet Familjer i socialtjänsten (FSstudien) som genomförts av FoU centrum för vård, omsorg och socialtarbete i Linköping och flera andra östgötakommuner tillsammans med Linköpings universitet. Studien är en parallellstudie till ett nationellt finansierat forskningsprojekt i Norge Det nye barnevernet som omfattar 12 kommuner och fyra universitet i Norge. Sammantaget är dessa båda projekt ett av Europas större kvalitativa klientstudier. De norska och svenska resultaten och slutsatserna sammanfaller väl. Syftet med projektet har varit och är att utveckla kunskap om familjer som har kontakt med socialtjänsten och se vilken betydelse sociala stödinsatser har för målgruppens möjligheter att kunna påverka och förändra sina livsvillkor. Vidare syftar projektet till att utifrån utvecklad kunskap bidra till utveckling av insatser och metoder i det sociala arbetet med familjer, barn och ungdomar. Ett viktigt resultat av studien är att cirka 25 % av barnen i de familjer som intervjuats har en neuropsykiatrisk diagnos (jämfört med 3-6 % i befolkningen). Vidare framkommer i studien att hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och en hög grad av ohälsa utmärker många av familjerna. Dessa familjer var mindre nöjda med stödet från hjälpapparaten jämfört med familjer med mindre komplexa livssituationer, vilket tyder på att insatserna sammantaget inte är anpassade till familjens behov. Trots, eller också möjligen på grund av, att många familjer har många olika insatser från flera aktörer tycks hjälpapparaten inte fungera väl för dessa familjer. Det finns stora brister när det gäller samordningen av insatserna. Resultat från studien visar att ju fler insatser en familj har desto mer missnöjd är man med insatserna. Inom ramen för FS-studien finns ett upparbetat samarbete med Norge och Nordlandsforskning, Det nye barnevernet. Norge har genomfört motsvarande studie av familjer inom Barnevernet, vilket är att jämställa med den sociala barnavården i Sverige. En viktig slutsats även i Norges studie är att hjälpapparaten har svårt att./. hjälpa familjer med sammansatta och komplexa behov. (Se vidare bilaga 2) 2. Leanlink, Råd & Stöd, och socialkontoret. Leanlink som erbjuder riktade insatser till vuxna personer och barn, har lyft fram behovet av bättre samordning av stödet till familjer där vuxna och/eller barn har en neuropsykiatrisk diagnos. Även socialkontoret har lyft fram detta behov. Fokusgrupper med personal och brukare har genomförts./. för att mer konkret fånga upp behov hos familjerna. I bilaga 2 finns en sammanställning av resultaten av fokusgrupperna. I fokusgrupperna med föräldrarna framkommer bl a önskemål om ett bättre anpassat stöd utifrån familjens egna behov och inte utifrån de insatser som finns. 3. Uppföljning av unga som varit placerade på behandlingshem. I samband med åtgärdsplanen för att förebygga placeringar av unga på behandlingshem redovisades statistik som bygger på data som samlas in i samband med avslut av totalt 38 placeringar (24 pojkar och 14 flickor). Där framgår att drygt 75 % av ungdomarna har en./. neuropsykiatrisk eller annan psykiatrisk diagnos. (Se vidare bilaga 2)

19 3 4. Landstinget, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barnhabiliteringen (HAB). BUP och HAB utreder barn med neuropsykiatrisk problematik och har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser för dessa barn. Landstingets genomförda behovsanalys och brukardialog om barn och unga med np-diagnos från 2011 har utgjort ett viktigt kunskapsunderlag. Av landstingets rapport framkommer att antalet neuropsykiatriska utredningar och diagnoser har ökat kraftigt under senare år. Beräknad förekomst av neuropsykiatriska diagnosen ADHD är 3-5% enligt Socialstyrelsen. Pojkar är överrepresenterade medan sannolikt flickor är underdiagnosticerade beroende på att./. symptomen är svårare att upptäcka. (Se vidare bilaga 2) I samband med behovsanalysen genomfördes intervjuer med barn i åldern år samt med föräldrar till barn med neuropsykiatrisk diagnos. (se sammanfattning i bilaga). Barnen beskriver särskilt utsattheten i skolan medan föräldrar bl a beskriver svårigheter att få en fungerande vardag. En gemensam bild växer fram som visar familjer som har sammansatta problem i form av ekonomiska problem, arbetslöshet, en hög stressnivå med psykisk och fysisk ohälsa och barn med en svår skolsituation. De har idag ofta många vård- och stödkontakter och hjälpapparaten är väldigt fragmenterad. Barn, föräldrar, sjukdomstillstånd och ekonomi hanteras ofta som separata enheter. I projektet avser vi utveckla metoder som som har hela familjens sammanlagda välbefinnande som utgångspunkt och stor vikt kommer därför att läggas vid familjernas egna upplevelser och bedömningar av sin situation. Dessa familjer bedöms kunna få ett bättre anpassat stöd och ha behov av en bättre samordning av stödet än vad som är fallet idag. När det gäller samarbetet mellan skola, socialtjänst, andra kommunala aktörer och landstinget kring barn, unga och deras föräldrar fungerar det i de flesta fall bra framförallt gäller detta om familjernas stödbehov inte är så komplexa som i målgruppen som detta projekt vill fokusera på. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Övergripande syfte Syftet med detta projekt är att åstadkomma metodutveckling när det gäller hur stöd utformas till familjer med sammansatta problem, där barn och/eller förälder har en neuropsykiatrisk diagnos, vilket innebär att både föräldrar och barn ofta har behov av stöd samtidigt men på olika sätt. Idag erbjuds inget samordnat stöd där perspektivet är hela familjens behov. Även en förbättrad samordning av stödet från bl.a. socialtjänst, skola och landsting är en central del i projektet. Syftet är att bidra till trygghet för familjen och främja en god psykisk hälsa hos barnen genom att hjälpapparaten anpassas till familjens behov och inte tvärtom. Målgrupp Målgruppen är familjer med barn i grundskoleåldern, där föräldrar och/eller barn har en neuropsykiatrisk diagnos. Målgruppens sociala situation utmärks ofta av en svag ekonomi, svag anknytning till arbetslivet, svårigheter i skolan och svaga sociala nätverk. Eftersom insatsen är en tidig och förebyggande insats ska familjer med yngre barn prioriteras. Cirka 15 familjer bedöms kontinuerligt få stöd via projektet.

20 4 Delmål Målsättningen är att stödja familjerna till fungerande vardagssituation hemma skola för barnen fritid för barnen arbete eller utbildning för föräldrar Arbetssätt Utvecklingsarbetet ska vara nämnd- och sektorsövergripande, präglas av ett helhetsperspektiv, utgå från familjerna behov och inkludera fyra delar: Familjeombud Familjeombud är en helt ny funktion. Familjeombudets uppdrag är att företräda familjen och att utifrån kartläggning av behov och aktuella insatser tillsammans med familjen skapa en förståelse för familjens situation och behov. Utifrån detta ska insatser utformas och samordnas tillsammans med de aktörer som behövs för att ge bästa möjliga stöd till familjen. Ett fungerande samarbete mellan olika aktörer, som bygger på en gemensam förståelse för familjens sammansatta behov är betydelsefullt för att bidra till bra förutsättningar för att stödja familjen till en förbättrad livssituation. En gemensam Samordnad Individuell plan (SIP) ska upprättas för varje familj. Förstärkt praktiskt - pedagogiskt stöd detta stöd ska förstärkas och utvecklas så att stöd till familjerna kan erbjudas i den omfattning och på det sätt som familjerna har behov av. Familjerna har ofta behov av att få stöd i att hitta och upprätthålla struktur i vardagen (familj, skola, fritid etc) både för vuxna och barn. Skolstöd - barnen ska erhålla bästa möjliga stöd i sitt skolarbete för att främja en god måluppfyllelse för elevens lärande och ge barnet/ungdomen så bra förutsättningar som möjligt för att kunna fullfölja sin skolgång. Stödet kan ges både i hemmet och i skolan. En viktig insats är att parallellt utbilda barn, föräldrar och skolpersonal om strategier för att kunna hantera funktionsnedsättningen. En kartläggning och samordning av aktuella resurser samt en minimering av antalet kontaktpersoner är nödvändigt. Resurserna i form av specialpedagog/speciallärare kommer att kopplas till de skolor där de aktuella eleverna går. Det ska finnas ett nära samarbete med sektionen för resurs- och stödverksamhet. Insatserna syftar till att utveckla pedagogiska strategier i skolan och i samarbetet mellan skola och hem som leder till inkludering och ökade resultat för eleverna. Ett nära samarbete med familjeombudet sker för att utveckla detta. Stöd till arbete/utbildning föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och uppbär försörjningsstöd ska erbjudas samordnade utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser i syfte att få en anställning. Med stöd av familjeombud ska Jobb- och kunskapstorget tillsammans med individen skapa en planering som syftar till att plocka bort hinder för anställning eller fortsatt utbildning.

21 5 En mycket viktig beståndsdel i projektet är att våga tänka utanför sin egen invanda referensram, att hitta formerna för ett annat arbetssätt tillsammans med andra för att utforma ett bra och flexibelt stöd både till vuxna och barn. Ingående parter, delaktighet De parter inom kommunen som i första hand är involverade i projektet är socialkontoret, utbildningsförvaltningen inklusive Resurs- och stödverksamheten och Jobboch kunskapstorget, omsorgskontoret och Leanlink, Råd & Stöd. Från landstingets sida är i första hand barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, vuxenpsykiatriska kliniken samt barn- och vuxenhabiliteringen involverade, men även primärvård och viss slutenvård kan vara berörd. Även andra parter såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, polisen/rättsväsendet kommer sannolikt beröras av projektet. Brukarmedverkan, delaktighet och inflytande En nära och öppen dialog om projektet, med dem projektet berör är en förutsättning för att nå målen och en del projektets innovativa karaktär. Barn och föräldrar ska kunna komma till tals både enskilt och i grupp. Det är mycket angeläget att ta tillvara familjens/brukarens erfarenheter, kunskaper och önskemål i alla delar av metodutvecklingsprojektet. Projektets organisation Projektet ska organiseras i två delar som samverkar med varandra för att uppnå bästa möjliga resultat. Den ena delen benämns Insats/aktörssystemet och inkluderar de verksamheter som är direkt involverade i arbetet med målgruppen. Dessa är primärt socialkontoret, skolan, Leanlink, vuxenutbildningen, jobb- och kunskapstorget samt relevanta icke kommunala samarbetspartners. Varje ingående organisation/verksamhet inom kommunen ska utse en koordinator (eller motsvarande) som har överblick över den egna organisationens/verksamhetens aktiviteter och processer kopplade till projektet. En översiktlig bild över projektets olika delar redovisas i./. bilaga 5. Den andra delen benämns Forsknings och utvecklingssystemet. Den delen i projektet har inte direktkontakt med målgruppen i syfte att ge stödinsatser (kommer att ha kontakt med målgruppen men då med syftet att samla in data och uppfattningar/upplevelser från målgruppen) utan ansvarar för att utvärdering/uppföljning, kunskapsspridning och stöd till kunskapsanvändning genomförs enligt projektplanen. FoU Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete ansvarar för denna del i projektet. Det kommer ske genom att ett team av forskare från FoU Centrum och medforskare från deltagande verksamheter arbetar tillsammans. En modell som utvecklats inom ramen för FoU projektet Familjer inom socialtjänsten och som visat sig framgångsrik när det gäller att samla in, analysera och sprida kunskap i samspel mellan forskning och praktik. Planeringen är också att Willy Lichtwarck, professor i socialt arbete, Nordlandsforskning/Högskolan i Bodö kommer att samarbeta med och följa projektet genom hela projektperioden. Willy Lichtwarck är också projektansvarig för ett liknande nationellt projekt i Norge vilket ger intressanta samarbetsmöjligheter när det gäller erfarenhets och idéutbyte.

22 6 Det är centralt att dessa delar är skilda från varandra men ändå har en nödvändig nära samverkan. Skälet är att dessa system/delar har olika uppdrag som bygger på delvis olika logik och förutsätter olika kompetenser för att nå framgång. Exempelvis kommer Forsknings och utvecklingssystemet att löpande samla in data och erfarenheter från insatssystemet och målgruppen, detta förutsätter en lämplig distans från det direkta klientarbetet samtidigt som dessa data/erfarenheter löpande återförs till Insats/aktörssystemet för gemensam analys. På det sättet blir kunskaper och resultat från uppföljningen/utvärderingen ett kontinuerligt stöd i utvecklingsarbetet som snabbt ska kunna omsättats i praktisk handling. Övergripande projektledning och koordinering på verksamhetsnivå Projektet ska bemannas med en övergripande projektledarfunktion omfattande 50 % tjänst. Projektledarens huvuduppgifter är att ansvara för att den gemensamma projektplanen följs, stödja/samarbeta med ansvariga vid de verksamheter som ingår i projektet exempelvis genom projektledningsgruppen samt rapportera projektet till styrgruppen. Varje ingående kommunal verksamhet, dvs. grundskolan, jobb- och kunskapstorget, Leanlink, Råd & Stöd, samt socialkontoret, i projektet ska utse en koordinator/ansvarig. Huvuduppgifter för denna funktion är att säkerställa att aktuell verksamhet bidrar till projektet med resurser och kompetens enligt projektplanen och löpande överenskommelser och vara ett stöd för funktioner/personer i den egna verksamheten som är aktiva inom projektet. Projektorganisation/projektledning Politisk referensgrupp Styrgrupp BUF; presidierna för barn- och ungdoms-, social-, omsorgs- och bildningsnämnd Styrgrupp tjänstemannanivå Representanter från social-, omsorgs- och utbildningskontoren, Leanlink, Råd & Stöd Projektledningsgrupp Ansvariga chefer, projektledare och FoU-centrum. Projektet Insats/aktörssystem Projektledare Projektkoordinatorer Familjeombud Praktiskt-pedagogiskt stöd Skolstöd Stöd till arbete/utbildning FoU-system FoU-centrum, forskare och medforskare, Nordlandsforskning Politisk referensgrupp: Styrgruppen för BUF, vilka utgörs av presidierna i barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden, omsorgsnämnden och bildningsnämnden, är tillika referensgrupp för detta projekt.

23 7 Styrgrupp tjänstemannanivå: Barn, unga och deras familjer i behov av samhällets stöd (BUF-gruppen), vilken består av representanter från socialkontoret, omsorgskontoret, utbildningskontoren och Leanlink, Råd & Stöd, utgör styrgrupp för projektet. Projektledningsgrupp: Ansvariga chefer, projektledare samt FoU-centrum utgör projektledningsgrupp. Dess uppgift är bl.a. att ansvara för urval av familjer och att leda och följa projektets arbete. Projektledarfunktion kommer att vara nära knuten till projektledningsgruppen. Kompetens, handledning Metodutvecklingsprojektet förutsätter att personal med rätt kompetens kan rekryteras. Personal med rätt utbildning men också nyfikenhet och öppenhet inför att pröva nya arbetssätt ska rekryteras. Tidplan Projektet planeras genomföras under perioden 1 augusti 2014 och tre år framåt dvs till och med 31 juli UTMANINGAR Syftet med detta utvecklingsarbete är att hitta nya vägar att erbjuda och forma stödet tillsammans med familjerna och utifrån deras behov. En utmaning i projektet är att åstadkomma utveckling av metoder och arbetssätt som verkligen innebär ett förändrat arbetssätt. För att under projekttiden säkra att nya arbetssätt prövas och gamla arbetssätt utmanas kommer ett särskilt metodstöd/handledning att prövas. Att pröva nya arbetssätt innebär alltid att ge sig ut i oprövad terräng, vilket i sig innebär osäkerhet. Projektet förutsätter flexibilitet i arbetsformer och i hur stöd utformas utifrån familjens behov. Avgränsningen av projektet och antal aktuella familjer bedöms ge bra förutsättningar för innovativa lösningar. I resonemang om sociala innovationer är det vanligt att skilja på olika typer av innovationer, exempelvis utifrån vilken nivå i samhället som berörs (t.ex. globala, regionala, lokala innovationer) och vad innovationen omfattar (t.ex. system, processer, metoder). Utifrån en sådan kategorisering kan man påstå att projektet syftar till att åstadkomma en lokal process och metodinnovation. Exempelvis funktionen Familjeombud är ny oprövad arbetsmetod i en lokal kontext, att integrera sociala insatser med specialdesignat stöd för föräldrarna att komma närmare arbetslivet är också en komponent i projektet som har en intressant innovationspotential. Ett utvecklingsinriktat arbetssätt förutsätter också att alla berörda sluter upp i det gemensamma arbetet, alltifrån beställare och chefer till verksamhetspersonal och brukare. En utmaning i projektet är att alla berörda parter inkluderas, så att alla känner delaktighet och ansvar för sin del av arbetet men också har ett helhetsperspektiv utifrån familjernas behov. En samsyn på familjens behov är en förutsättning för ett prestigelöst förhållningssätt från alla parter.

24 8 Ovanstående kan kopplas till ännu en central utmaning nämligen att integrera projektets resultat i ordinarie verksamhet, både under projektperioden men framförallt efter avslutat projekt. Det förutsätter delaktighet från involverade organisationer under projektprocessen och att projektet kontinuerligt återrapporterar resultat och på olika sätt stödjer kunskapsanvändning utanför projektets ramar. En hållbar integrering av nya arbetsformer kan på sikt kräva systemförändringar och politiska och ekonomiska prioriteringar. Projektets styrgrupp och politiska referensgrupp kommer att spela en nyckelroll när det gäller projektets långsiktiga uthållighet. Förändrade och mer effektiva arbetssätt ska både under projektets gång men framförallt efter avslutat projekt ersätta tidigare arbetssätt. För att möjliggöra detta tvärsektoriellt i kommunen förutsätts en tydlig överenskommelse mellan ledningarna hos ingående kommunala aktörer att projektets resultat ska bli en del av ordinarie verksamhet. Ytterligare en utmaning är att rekrytera personal med rätt kompetens och lämplighet för uppdraget BEDÖMD EFFEKT AV PROJEKTET Kvalitetsvinsten för familjen bedöms framförallt vara en ökad livskvalitet och bättre psykisk hälsa, både för föräldrar och barn. Vidare förväntas vinsten vara ökat självbestämmande och kontroll över sin livssituation samt stärkt familjeekonomi. Ett bra bemötande och avlastning utifrån varje familjs behov bedöms leda till ökad trygghet. Stöd i myndighetskontakter förväntas leda till en lugnare familjesituation. Barnen förväntas få en positiv skolsituation och för de barn som haft skolfrånvaro förväntas närvaron i skolan öka. Familjen förväntas uppleva hjälpapparaten som mer samordnad och insatserna som relevanta. RESURSBEHOV Nya resurser som bedöms åtgå för utvecklingsarbetet är: Familjeombud/insatssamordnare (2 åa, ) Praktiskt-pedagogiskt stöd (2 åa, ) Resurs fritidsstöd, resurs 400 Specialpedagog, (resurs motsvarande 3 åa, ) Koordinator och förstärkt vuxenstöd, socialkontoret (0,75 åa, 450 ) Resurs för metodstöd och utvärdering, FoU (500 ) Projektledare (0,50 åa, 400 ) När det gäller insatser gällande arbete/utbildning t ex stöd till arbetsplatser bedömer bildningsavdelningen att inga nya resurser krävs för deltagande i projektet. Utvecklingsarbetet kan ske inom ramen för de budgetramar som finns. Uppdelat per nämnd fördelar sig resurserna enligt följande: Omsorgsnämnd familjeombud/insatssamordnare, praktiskt-pedagogiskt stöd, samt projektledare 50 %. Socialnämnd koordinator som samordnar kontakterna inom socialkontoret samt resurs för förstärkt vuxenstöd knuten till Team Utreda (försörjningsstöd).

25 9 Barn- och ungdomsnämnd specialpedagoger samt fritidsresurs Bildningsnämnd resurser för stöd till arbete/utbildning ryms inom ram. KALKYLER Det finns ett stort behov av olika stödinsatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga. Samhällets resurser till insatser är och förblir otillräckliga. Därför är det angeläget att resurserna används så effektivt som möjligt och i enlighet med aktuell lagstiftning. Det är en utmaning att beskriva effekten av de föreslagna åtgärderna enligt denna ansökan samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt beskrivs. Beräknade kostnader per år och under 3-årsperioden Beräknad projektstart är den 1 augusti 2014 och projektperioden planeras vara sammanlagt 3 år det vill säga till och med 31 juli Kostnadsfördelningen per nämnd och år beräknas vara: Omsorgsnämnden: Insats/resurs Antal årsarbetare Kostnad, per år Samordnare/familjeombud Praktiskt pedagogiskt stöd Metodstöd, dokumentation, 500 utvärdering, kunskapsspridning (FoU centrum) Projektledare 0, Summa Omsorgsnämnden kostnader utöver nuvarande ram beräknas till sammanlagt 3,6 mnkr per år under 3 år. Den sammanlagda kostnaden för projektperioden är Socialnämnden: Insatser/resurs Antal årsarbetare Kostnad per år Koordinator 0, Förstärkt vuxenstöd 0, Summa 450 Socialnämndens kostnader utöver ram beräknas till sammanlagt 450 per år under 3 år. Den sammanlagda kostnaden för projektperioden är Barn- och ungdomsnämnden: Insatser/resurs Antal årsarbetare Kostnad per år

26 10 Specialpedagog motsv 3 åa Fritidstöd 400 Summa Barn- och ungdomsnämndens kostnader utöver ram beräknas till sammanlagt per år under 3 år. Den sammanlagda kostnaden för projektperioden är Bildningsnämnden: Bildningsavdelningen bedömer att deltagande i metodutvecklingsprojektet kan ske inom ramen för redan avsatta medel. Total kostnad: Total kostnad per år för projektet är Projektets kostnader per familj beräknas bli ca 396 /år om i genomsnitt 15 familjer fortlöpande får stöd med skola, familjeliv och arbete/utbildning. Projektkostnaden per familj under projektperioden kan jämföras med t ex intensiv familjebehandling under 9 mån, 300 per familj, HvB plats per år, ungdomsboende 250 per plats/år och kontaktperson 50 per år/ungdom. Kostnad per år för 3 år Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden 0 0 Totalt Den totala projektkostnaden under tre år är Möjlig återbetalning Denna ansökan bygger på antagandet att en investering i barn och unga och deras föräldrars psykiska hälsa initialt är en kostnad (investeringskostnad). Denna investering förväntas leda till en framtida intäkt. Den framtida intäkten utgörs framförallt av barnens/ungdomarnas framtida produktionsförmåga (skatteintäkter mm) och alla de välfärdskostnader som inte uppstår om stödet till familjerna ger resultat i form av minskat utanförskap. Den framtida intäkten av en investering är alltid osäker, oavsett vad investeringen gäller (t ex maskiner, människor). Beräkningarna som redovisas här bygger på en helhetssyn på familjerna. Familjer som berörs av denna ansökan har ofta en rad olika insatser och myndighetskontakter beroende på bl a barnens ålder och problemens omfattning. Insatserna kan beröra socialtjänst, skola, BUP, vuxenpsykiatri, försäkringskassa, polis m fl. Få aktörer har överblick över helheten utan ser bara sin egen insats och kostnaden för den. Detta innebär att en investering i ett annorlunda arbetssätt/insatser kan föra med sig minskade kostnader hos en rad olika aktörer. Detta innebär att en kommunal satsning kan leda till vinster hos t.ex. landstinget eller försäkringskassan. Det är inte alltid finansiären som tar hem vinsterna. Det kan också uppstå ökade kostnader om behov upptäcks som inte blivit tillfredsställda.

27 11 Viktiga antaganden som är underlag för beräkning av återbetalning Under projektperioden beräknas 15 familjer nås kontinuerligt av projektet. Totalt beräknas 30 familjer innefattas. Dessa familjer antas ha 60 barn barn/ungdomar som kommer att omfattas av projektets arbete. Om hälften av barnen, d.v.s. 30 barn, skulle bli utan stödinsatser och som följd därav hamna utanför arbetsmarknaden under hela vuxenlivet skulle alternativkostnaden totalt vara 510 mnkr, vilket bygger på en beräknad kostnad på mnkr per person mellan 21 och 65 års ålder som står utanför arbetsmarknaden (Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog, Handbok till en förenklad socioekonomisk analysmodell, 2010) Omsorgsnämnden: Följande insatser som idag finns inom omsorgsnämndens budgetram förväntas minska under projektperioden. Beräkningen utgår ifrån att 30 familjer med totalt 60 barn berörs av projektet under en treårsperiod. Ett annat antagande är att ca 10 barn i målgruppen skulle ha placerats om inte projektets insatser erbjudits. Projektets insatser antas leda till att antalet placeringar i målgruppen minskar med 6 årsplatser. Denna beräkning kan också innefatta ett minskat antal vårddygn som blivit följden av en tidigarelagd hemflyttning från behandlingshem. Under 2013 motsvarade det totala antalet vårddygn 67,5 årsplatser, vilket innebär att 67,5 barn och ungdomar kontinuerlig varit placerade på behandlingshem. Insats 2015(halvår) Öppenvård, vuxna 50 tim, tim tim tim 100 Öppenvård, barn och unga 50 tim, tim, tim, tim 100 HvB unga Kontaktperson Kontaktfamilj 1 halvårsplacering barn 25 1 barn 15 1 placeringar barn barn 60 2 placeringar barn barn 60 3 placeringar barn barn 60 Summa Återbetalningsplan vid årets slut, inkl Genom samordning förväntas ett minskat behov av öppenvård för barn, ungdomar och vuxna inom både individ- och familjeomsorg och socialpsykiatrins verksamhetsområde. Den stora kostnadsminskningen gäller placeringar inom HVB-vården. I genomsnitt beräknas ett vårddygn inom institutionsvård kosta kr. Variationen är dock kraftig och det finns vårddygn som kostar över kr per dygn (enskild vård, tvångsvård). Inom en 4 års period beräknas projektet vara lönsamt utifrån en ekonomisk beräkning.

28 12 Den totala återbetalningen från omsorgsnämnden tom år 2019 uppgår till På längre sikt finns ekonomiska vinster att göra dels genom att kostnader minskar när det gäller t ex behandling för missbruk, brottsförebyggande insatser, boendestöd, stödsamtal och psykiatrisk vård. Långsiktiga vinster förväntas också för att barn och unga klarar av sin utbildning och erhåller arbete och därmed också betalar skatt. Socialnämnden Följande insatser som idag finns inom socialnämndens budgetram förväntas minska under projektperioden. Beräkningen är gjord utifrån att 15 familjer kontinuerligt får stöd. Under treårsprojektet beräknas totalt 30 olika familjer nås. Cirka 50 % av målgruppen bedöms ha försörjningsstöd. Ett förväntat resultat av projektet är att totalt 4 familjer/föräldrar klarar av egen försörjning under projektperioden. Ett annat förväntat resultat är att 1 placering per år på familjehem kommer att undvikas. Ett vanligt familjehem kostar i snitt 204 /år och ett konsulentstött familjehem kostar i snitt 780 /år. Beräkningen nedan är gjord utifrån en beräknad årskostnad på 240 per år och familjehem. Knappt 200 barn och unga är kontinuerligt placerade i familjehem. Insats (halvår) Minskat behov ekonomiskt bistånd Familjehemsplacering 1 placering 120 halvår 1 placering placering placering 240 Summa Återbetalningsplan 410 vid årets slut, inkl år Den totala återbetalningen från socialnämnden till och med år 2019 uppgår till Barn och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden menar att det är svårt att redovisa minskade kostnader eftersom kostnadsminskningarna gällande familjehemsplaceringar/hvb-placeringar finns inom socialnämndens och omsorgsnämndens ansvarsområde. Barn- och ungdomsnämnden kan emellertid kalkylera med minskade kostnader om det går att undvika att eleverna placeras i resursskola eller övergripande särskild undervisningsgrupp. Insats Minskade kostnader för resursskola 250 en elev 500 två elever 750 tre elever Minskade kostnader för elever i övergripande särskilda undervisningsgrupper 250 en elev 500 två elever 750 tre elever

29 13 Summa Den totala återbetalningen från barn- och ungdomsnämnden till och med år 2019 uppgår till Barn- och ungdomsnämnden vill påtala att nationalekonom Ingvar Nilsson har visat att denna typ av sociala investeringar ger stora vinster i slutändan. Ett exempel visas nedan utifrån Ingvar Nilssons sätt att göra beräkningar. De som inte når godkänt betyg i grundskolan och senare hamnar utanför arbetslivet med missbruk, kriminalitet och fängelsevistelser kostar kommunen och övriga samhället stora pengar varje år. Prislappen kan ligga på 400 i direkta kostnader per år. Av de som hamnar i utanförskap kan det kosta kommunen, försäkringskassan och rättsväsendet ca mnkr per individ fram till pension (Ingvar Nilsson, se tidigare referens). Bildningsnämnden För bildningsnämnden bedöms inte kostnaden minska över tid. Däremot kan med samma budget som idag kvaliteten höjas och måluppfyllelsen öka genom samverkan i projektet. Som en annan effekt av projektet bedöms att fler ungdomar kommer att fullfölja gymnasiet, vilket dock ej minskar kostnaden för bildningsnämnden. ANDRA MYNDIGHETER SOM BERÖRS På både kort och lång sikt berörs flera myndigheter utöver kommunen av projektet, både när det gäller behov av insatser och tänkbara kostnadsminskningar. Landstinget Minskat behov av läkarvård, psykiatriinsatser, medicinering kan tänkas uppstå under projektperioden för de familjer som ingår i projektet. Det kan också vara tänkbart att vissa av dessa kostnader ökar på kort sikt om nya behov upptäcks. På kort sikt kan hälso- och sjukvård i form av BUP-behandling minska. Även Habiliteringens insatser kan beröras. En positiv effekt av projektet skulle kunna bli att kvaliteten och kontinuiteten av den psykiatriska vård som ges kommer att förbättras. Även på lång sikt bör kostnaderna för hälso- och sjukvård (psykiatrisk, somatisk, beroendevård mm) kunna minska om psykisk ohälsa förebyggs hos familjer med npdiagnos. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Barn- och vuxenhabiliteringen kommer att vara nära knutna till arbetet i projektet. Polis/rättväsendet Även kostnaden för polisen och övriga rättsväsende kan på kort sikt minska om brottslighet hos unga förebyggs. Minskad ungdomskriminalitet, färre brottsoffer, färre på anstalt i vuxen ålder borde leda till minskade kostnader. Andra myndigheter Även kostnader hos arbetsförmedlingen och försäkringskassan för personer med arbetshinder skulle kunna påverkas. Det kan t ex beröra insatser som arbetsrehabiliterande insatser, arbetsträning och aktivitetsersättning.

30 14 JÄMSTÄLLDHET Det föreligger en könsskillnad när det gäller hur en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning tar sig uttryck hos flickor och pojkar. Det finns en risk att flickors symptom förbises och därför en risk för underdiagnostisering. Studier visar att pojkarnas problem lättare upptäcks av omgivningen t ex skolan p.g.a. av att uppmärksamhetsproblem ofta uppträder. Föräldrarna själva upplever i lika hög grad sina döttrars besvär som sina söners även om symptomen skiljer sig åt. Det är därför viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas upplevelser och beskrivningar av sina barns besvär. I detta projekt är det angeläget att de olika symptom som pojkar och flickor kan uppvisa tas på lika stort allvar och att de stödinsatser som utformas passar den enskilda individen så bra som möjligt. Utifrån de föräldrastödjande insatserna är det viktigt att båda mammor och pappor nås och involveras. Det krävs sålunda kunskap när det gäller de könsskillnader som finns och som är relevanta i detta projekt. Det är också angeläget att uppföljningen av projektet har ett tydligt könsperspektiv. KALKYL Total kostnad per år för projektet är Kostnad per år för 3 år Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden 0 0 Totalt Den totala projektkostnaden under tre år är Kostnaderna är beräknade i 2014 års prisnivå. Då beräknad projektstart är den 1 augusti 2014 kommer kostnaderna att fördelas enligt följande över de tre projektåren: Kostnad 2014 from 1 aug 2015 helår 2016 helår 2017 tom 31 juli Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Totalt Den totala kostnaden för projektperioden uppgår till

31 15 Beräknad återbetalning med start år 2016: Nämnd Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Totalt FINANSIERING Finansiering föreslås ske genom kommunens sociala investeringsfond. Beräknad nettokostnad samt återbetalning Nämnd Summa Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnd Totalt Ovanstående tabell visar att finansiering sker via social investering under åren 2014, 2015 och 2016 med sammanlagt Vidare framgår att återbetalningen beräknas ske under åren 2017, 2018 och 2019 med samma summa dvs Ovanstående innebär att hela summan som finansierats via social investering återbetalas med start under år 2016 och sista återbetalning år Annan möjlig finansiering En diskussion med Samordningsförbundet i centrala Östergötlands förbundschef Åsa Swenson har inletts gällande eventuell delfinansiering av insatser för att ge stöd till de vuxna att komma närmare arbetsmarknaden. VAD HÄNDER EFTER PROJEKTETS SLUT Vår förhoppning är att detta projekt ska resultera i att nya arbetssätt och metoder utvecklas och konstateras värdefulla och effektiva utifrån önskat resultat för familjerna. Att implementera nya arbetsmetoder i den ordinarie verksamheten efter projektets slut är möjligt oavsett om resurser kan avsättas på samma nivå som under projektperioden. När det gäller t ex sociala stödinsatser är det fullt realistiskt att inarbeta krav på nya arbetssätt i förfrågningsunderlag som ligger till grund för avtalen med utförarna. Om metoderna och arbetssätten visar sig effektiva utifrån familjernas behov

32 16 och den utvärdering som kommer att ske under projektperioden kommer de att kunna lyftas fram som kunskapsbaserade och är därmed en del i en evidensbaserad praktik. Även när det gäller skolans insatser är detta resonemang möjligt. VETENSKAPLIGT UTLÅTANDE Utlåtande från Willy Lichtwarck, professor i socialt arbete, Nordlandsforskning/Högskolan i Bodö, bifogas (bilaga 3). Utlåtande från Per Gustafsson, professor i barnpsykiatri, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping, bifogas (bilaga 4). SAMRÅD Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden står gemensamt bakom ansökan. KUNSKAPSANVÄNDNING, UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering av effekter på tre nivåer familj, process samt aktörsnivå FoU Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete kommer att ha en nyckelroll vad gäller dokumentation, uppföljning och utvärdering av projektet. Projektet förväntas få resultat och effekter på tre nivåer, nämligen: för familjerna som deltar, för de professionella aktörer som utvecklar arbetsmetoderna samt för de organisationer och verksamheter som deltar. I projektteorin skiljer man ofta mellan ett projekts resultat och ett projektets effekter. Resultat ses vanligen mera på kort sikt och fokuserar primärt på om projektet genomfört de aktiviteter som var avsedda att genomföras. Med effekter avses projektets både kortsiktiga och långsiktiga påverkan på de problem och brister som är orsaken till att projektet genomförs. Det skulle kunna vara så att aktiviteterna och insatserna genomförs enligt planen men att förväntade effekter inte visar sig, åtminstone på kort sikt. Aktiviteter på projektets olika nivåer samspelar också och förväntas ge olika utfall. Mot denna bakgrund är det av högsta vikt med en löpande utvärdering/uppföljning vars resultat snabbt kommer projektet till godo. Det är rimligen så att korrigeringar och förändringar måste göras under projektets gång, speciellt då detta är ett metodutvecklingsprojekt med fokus på innovation. En interaktiv (nära samspel mellan praktiken och FoU) uppföljning/utvärdering som genomförs löpande och regelbundet återför resultat till projektet är centralt. Nedan beskrivs tänkbara fokus för uppföljning/utvärdering på tre nivåer. Exakt utformning och exakta frågeställningar kommer att utarbetas tillsammans med ingående verksamheter under projektets planeringsfas. Uppföljning av resultat och effekter, omfattar för- och eftermätning samt ska ske löpande utifrån projektets målsättningar. Uppföljning/utvärdering kommer att ske på tre nivåer, som samspelar med varandra. Dessa nivåer beskrivs närmare nedan.

33 17 1. Familjenivån (effekter i form av påverkan på individ och grupp) Effektmätning ska ske utifrån projektets målsättningar. För samtliga faktorer nedan kommer uppföljning/utvärdering att genomföras löpande inklusive för och eftermätning. Val av undersökningsmetoder kommer att göras utifrån syfte och relevans. Fungerande vardagssituation/hemsituation före, efter och löpande - skattning av förändring, barn och vuxna, mäta stressnivån i familjen, familjeklimat (ev. journal digital) Fungerande skola för barnen Före, efter och löpande - betyg, skolnärvaro, barnets upplevelse, mm Fungerande utbildning/arbete för föräldrar Före och eftermätning - sysselsättningsgrad, egen försörjning, behov av försörjningsstöd. Fungerande fritid för barnen Före och eftermätning - deltagande i fritidsaktivitet. Förekomst av öppenvårdsinsatser, karaktär och frekvens. Familjernas uppfattningar/upplevelser av insatserna t.ex. nöjdhetsenkät eller uppföljningsintervju med familjerna. Följa förekomsten av placeringar, familjehem och HVB Är insatsen genomförbar andel avbrott Ekonomisk analys av kostnader för pågående insatser - före och eftermätning All statistik ska om möjligt vara könsuppdelad. 2. Process och metodnivå (arbetsmetoder, kunskapsbildning, kunskapsanvändning och innovationer) Exempel på frågeställningar: Hur sker arbetet i relation till familjerna val och utveckling av metoder? Hur arbetar de olika professionerna tillsammans i projektorganisationen familjeombud, pedagoger, koordinator, projektledare? Finns det inslag i processen som kan karakteriseras som innovativa och vad består de i så fall i? Vilken kunskap genereras i processen och hur dokumenteras och sprids den kunskapen? 3. Aktörsnivå (Samspelet mellan involverade organisationer, verksamheter) Exempel på aspekter: Vilka organisationer deltar i processen? På vilket sätt deltar olika aktörer i processen tid, resurser, forum, makt och inflytande, fördelning av ansvar och uppgifter? Vilken kunskap genereras i processen och hur dokumenteras och sprids den kunskapen? Resulterar projektet i kunskaper som implicerar att verksamheter bör organiseras på ett annorlunda sätt? Återrapportering till nämnder och kommunstyrelsen

34 Återrapportering till berörda nämnder och kommunstyrelsen kommer att ske en gång per år, vid slutet av åren 2014, 2015 och 2016 samt i samband med projektets slut I projektets tidsplan finns ett antal viktiga milstolpar angivna, vid milstolpen hösten 2015 ska projektets fortsatta genomförande prövas särskilt utifrån i första hand följande kriterier a) är projektets rekryterade målgrupp relevant b) prövas och utvecklas inom projektet förändrade arbetssätt enligt planen c) deltar samtliga kommunala aktörer i projektet med de resurser och intentioner som gäller enligt projektplanen d) indikerar projektets resultat att de effekter som ska uppnås är rimliga att uppnå på sikt. Se bilaga 6. 18

35 Bilaga 2 1 (7) Omsorgskontoret Dnr On Bilaga till ansökan om sociala investeringar I denna bilaga ges en del sammanfattande bakgrund som är relevant för ansökan om projektmedel. Följande rubriker är beskrivna: 1. Vad avses med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? 2. Landstingets behovsanalys samt burkardialog gällande barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos; Studien Familjer i socialtjänsten 4. Åtgärdsplanen HvB unga 2013 inklusive uppföljning av avslutade placeringar 5. Resultat från fokusgrupper med brukare och personal 1. Vad avses med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom. Även relaterade tillstånd till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Personer med NPF har ofta svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, samspelet med andra människor, inlärning och minne, att uttrycka sig i tal och skrift och motorik. Många människor har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning. 2. Landstingets behovsanalys samt brukardialog gällande barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos, 2011 Landstinget genomförde under 2011 en behovsanalys och brukardialog gällande barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos. Arbetet finns redovisat i en rapport. Nedanstående uppgifter är hämtade från denna rapport. Beräknad förekomst av barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning I den mittersta kolumnen anges hur många individer detta skulle utgöra i Östergötland och till höger hur många det ungefär motsvarar i Linköpings kommun. Tabell 1. Beräknad förekomst av diagnoser inom autismspektrumtillstånd och adhd (0 18 år), cirka Beräknat antal i Östergötland, cirka Autismspektrumtillstånd 0,5 1% Autistiskt syndrom, 0,2%, Aspergers syndrom, 0,4% Autismliknande tillstånd, 0,2% Beräknat antal i Linköping, cirka Besöksadress: Drottninggatan 16, Linköping Postadress: Box 356, Linköping Växel: Direktnummer: E-postadress: I:\SOC\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2014\SN \Dnr Ansökan social investeringsfond\ansökan social investeringsfond; Bilaga 2.doc

36 2 Adhd, 3 5 % Varav svår Adhd, 1 % Behovsanalys Av landstingets rapport framkommer att antalet neuropsykiatriska utredningar och diagnoser har ökat kraftigt under senare år. Det är viktigt att stödet till barn och ungdomar med np-diagnos är rätt utformat i skolan och hemma. Tidiga insatser är viktigt för dessa barn, då prognosen försämras ju längre tiden går om man inte får relevanta insatser. Utvecklingsområde som lyfts fram i rapporten är: Ansvarsområdet mellan landstinget och länets kommuner behöver förtydligas, att hitta en gemensam första linjens vård för dessa barn och unga. Kunskapsspridning bör ske till skolor och förskolor, samt att säkerställande att rekommendationer från landstinget efterföljs i skolan. Det finns skillnader i länet avseende behandling och läkemedelsförskrivning Vissa behandlingsmetoder kan inte utföras i önskad utsträckning. I samband med behovsanalysen under 2011 genomfördes intervjuer med 10 barn med en neuropsykiatrisk diagnos i åldern år samt intervjuer med 30 föräldrar till barn med neuropsykiatrisk diagnos. Barnens erfarenheter: Många av barnen berättar att de upplever problem med utanförskap och mobbing och att det framförallt är i skolan som det märks. Känslan av att vara missförstådd är vanlig och många känner sig ledsna över det. Skolan beskrivs som mycket viktig, det är där man tillbringar stor del av sin tid. Relationen till lärare och klasskamrater har stor betydelse för hur situationen fungerar, det handlar mycket om personkemi enligt barnen. Föräldrarnas erfarenheter: De flesta föräldrarna beskriver att det fått stora konsekvenser för hela livssituationen att ha ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Arbetslivet påverkas för vissa, exempelvis att man inte kan jobba heltid eller behöver ta ledigt från jobbet för att kunna gå på många möten med vård och skola. Det sociala nätverket påverkas, ex genom att man inte känner att man kan besöka andra p.g.a. oförståelse för deras barns funktionsnedsättning eller att de känt sig skuldbelagda av omgivningen. Samlivet påverkas ibland, då det kan förekomma mycket konflikter och bråk i hemmet. Många beskriver en allmänt tung situation att hantera ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 3. Forskningsstudien Familjer i socialtjänsten Inom ramen för FOU - centrum för vård, omsorg och socialt arbete pågår ett större forskningsprojekt, Familjer i socialtjänsten. (För mer ingående information hänvisas till rapporten: Familjer i socialtjänsten - levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av socialtjänsten, FoU-rapport 68:2012. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om familjer som har kontakt med socialtjänsten och se vilken betydelse sociala stödinsatser har för målgruppens möjligheter

37 3 att kunna påverka och förändra sina livsvillkor. Vidare syftar projektet till att utifrån utvecklad kunskap bidra till utveckling av insatser och metoder i det sociala arbetet med familjer, barn och ungdomar. Projektet påbörjades 2010 och beräknas hålla på till och med Projektet består av 3 faser: Fas 1: Kartläggning har genomförts, 202 föräldrar har intervjuats med hjälp av enkätintervjuer. Fas 2: Djupintervjuer med de tyngst belastade familjerna och djupintervjuer med barn samt uppföljande enkätintervjuer med föräldrar och socialsekreterare har genomförts. Fas 3: Metodutveckling och implementering i de medverkande kommunerna. Seminarier och arbete med att skriva fram lokal handlingsplan utifrån studien pågår. Ansökan till den sociala investeringsfonden för att utveckla metoderna att erbjuda stöd till familjer där barnet eller föräldern har en np-diagnos är ett resultat av detta arbete. Utmärkande för familjerna i de ursprungliga 202 föräldraintervjuerna är hög arbetslöshet, där hälften saknar anställning var femte har försörjningsstöd och utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Vidare att utbildningsnivån är markant lägre än riksgenomsnittet och att de flesta barn bor med en ensamstående moder. När det gäller frågan om hur föräldrarna upplever sin egen och barnens livssituation och behov framkommer bland annat att en fjärdedel av barnen i studien har en neuropsykiatrisk diagnos och att dessa barn fungerar generellt sämre på alla livsområden. Neuropsykiatrisk diagnos är den enskilt starkaste förklaringsfaktorn vad gäller att förklara barnens problem och övriga bakgrundsvariabler som barnets kön, aktualiseringsperiod, ärende (bistånd eller service), familjens inkomst och om familjen tidigare haft kontakt med socialtjänsten påverkar ej förälderns upplevelse av barnets belastning. Det är också vanligt att föräldrarna uppger att de varit nedstämda eller deprimerade samt att de upplever stora bekymmer för sina barn. En försiktig slutsats är att föräldrar och barn kan ha olika belastning. Mot bakgrund av de resultat som kom fram i projektets första fas valdes 30 familjer ut. Kriterierna för urval var att föräldern och/eller barnen skulle ha medelhög till hög belastning. Dessa 30 familjer medverkade i en djupintervju vilken analyserade kvalitativt. I denna analys framkommer sex olika typer av familjemönster. Dessa familjemönster är så konstruerade att en familj en bart kan vara representerad i en familjetyp, men att man inom ramen för en familjetyp kan uppvisa olika eller sammansatta problem. Följande mönster erhölls i analysen: 1. Familjen med sammansatta problem och där föräldrarna själva upplevt omsorgsvikt i sin egen uppväxt. Familjen kan ha ett eller flera av följande problem: dålig ekonomi, stå långt från arbetsmarknaden samt barn med diagnos. (Totalt 11 familjer) 2. Familjer med sammansatta problem men där problemen uppkommit senare i livet. (8 familjer) 3. Familjer med en historia av missbruk men som nu är drog- och alkoholfria. (2 familjer) 4. Familjer där problemen uppträder då barnen kommer i tonåren. (3 familjer)

38 4 5. Familjer med barn med fysisk- och/eller neuropsykiatrisk diagnos. (6 familjer) I mönstret ingår också att det är familjerna som uppvisar familjemönster 1 och 2 som är minst nöjda med den hjälp de får. Familjerna med familjemönster 4 och 5, där problemet är mera avgränsat, har lättare att skapa en bra dialog med socialtjänsten och är därmed nöjdare med det stöd de får. Därmed inte sagt att de familjer som enbart har problem med barn med neuropsykiatrisk diagnos inte är i behov av stöd och hjälp samt att utvecklingsarbete inte behövs för dem. Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att anta att utvecklingsarbete bör fokusera på att utveckla stödet till familjer med diagnosbarn överlag, men att familjer med sammansatta problem, där barnet har diagnos och familjens ekonomi är ansträngd, i synnerhet bör omfattas av utvecklingsarbete. 4. Åtgärdsplanen HvB unga inklusive uppföljning av avslutade placeringar Utifrån obalansen i budgeten beslutade Kommunstyrelsens planeringsutskott , 26, att ge följande uppdrag: Omsorgsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att redovisa förslag till kostnadssänkande åtgärder i form av till exempel placeringstider, hemtagningsplaner, alternativa lokala insatser samt resultat av överläggningar med landstinget. Möjlighet att använda familjehemsplaceringar som alternativ till HvB-placeringar ska belysas. Arbetet ska ske i samråd med Kommunledningskontorets ekonomiavdelning och redovisas till Planeringsutskottet senast Vid sammanträdet gavs även ett uppdrag gällande sociala investeringar: Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Bildningsnämnden får i uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HvB-placeringar. Finansieringen föreslås genom social investeringsfond. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Nedanstående diagram visar budget och utfall HvB-unga under åren

39 HVB-unga, kostnader Budget, HVB-unga, netto Utfall HVB-unga, netto Budget, HVB-unga, netto, med normal uppräkning Kommentar: För mer information om utvecklingen, se analys i åtgärdsplanen, Dnr On Socialkontoret gjorde i mars 2013 en kartläggning av de placerade ungdomar som då var aktuella vid socialkontorets grupp för uppföljning av HvB-vård. Kartläggningen omfattar 53 ungdomar som var placerade på HvB utifrån beslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller LVU (Lagen on vård av unga). Av ungdomarna är 72 % mellan 17 och 19 år. Behovsbilden hos de ungdomar som placeras bedöms under åren vara delvis densamma förutom att gruppen unga med neuropsykiatrisk diagnos har ökat markant. Anledningen är att antalet barn som diagnosticerats ökat betydligt under senare år och fortsätter att öka. Problem- och behovsbilder (flera områden kan anges) Missbruk Diagnos ADHD, Asperger, autism, borderline, anorexi Kriminalitet Relationsproblematik Lågbegåvning Omsorgssvikt hos föräldrar Antal ungdomar 21 ungdomar 26 ungdomar 13 ungdomar 18 ungdomar 7 ungdomar 6 ungdomar Alla de 53 ungdomarna utom en hade haft en annan insats innan de placerades på HvB. Hälften av ungdomarna som är placerade har en neuropsykiatrisk/psykiatrisk diagnos i kombination med annan problematik. Flera av dessa ungdomar kräver vård i enskildhet. Detta är ungdomar med svåra psykiska problem, varför de inte fungerar i grupp. Drygt hälften av ungdomarna har varit placerade i familjehem eller jourhem innan HvB-placeringen. 38 ungdomar hade haft öppenvårdskontakt innan placeringen och 12 hade haft kontakt med BUP innan placeringen.

40 6 Under 2012 implementerades uppföljningssystemet Uppföljning Barn och Unga (UBU) i Linköping. UBU består av strukturerade intervjuer med barnet/ungdomen, vårdnadshavaren och socialsekreteraren efter att HvB-placeringen avslutats. Nedan presenteras några resultatet från de uppföljningsintervjuer som hittills genomförts under 2012 och 2013 i Linköping. Totalt ingår 38 ungdomar (24 pojkar och 14 flickor) i uppföljningen. - De två vanligaste problemområdena hos ungdomarna var beteendeproblem och missbruk av ungdomarna (78 %) hade en skriftlig diagnos ställd av psykolog eller psykiatriker. De vanligaste diagnoserna var ADHD/ADD och autismspektrumstörning av ungdomarna (82 %) hade varit placerade tidigare. Av dessa hade 16 varit placerade 1-3 ggr, 9 av ungdomarna 4-6 ggr, 3 ungdomar hade varit placerad 7-10 ggr och 2 ungdomar 11 ggr eller fler (43 %) av de 38 placeringarna avslutades i enlighet med uppgjord planering, 22 (57 %) placeringar avslutades genom sammanbrott. - Den vanligaste insatsen efter avslut är annan form av HVB-vård (70 %); 12 ungdomar placerades på SiS-hem, 14 på annat HVB, 7 i föräldrahemmet, 3 i stödlägenhet och 1 i annat boende. - Ungdomarnas svar på frågan om de tycker det fanns tillgång till personal när de hade det svårt visar att flickorna är nöjda i lägre utsträckning än pojkarna Flickorna svar resulterar i ett medelbetyg på 3.11 och pojkarnas svar 4.00 på en femgradig skala. - Trygghetsfrågan till ungdomarna, om de känt sig trygga på institutionen, visar också på stora skillnader i svaren mellan pojkar och flickor. Flickorna uppger att de i mindre omfattning känt sig trygga på institutionen. Flickornas medelbetyg är 2.56 medan pojkarnas är av de 32 ungdomarna som svarat på frågan uppger att de aldrig eller sällan kände sig trygga på institutionen av de 28 ungdomar som svarat på frågan tror att de kommer klara sig bättre eller mycket bättre nu i jämförelse med innan placeringen. 5. Resultat från fokusgrupper med brukare och personal Under förarbetet till denna ansökan har de kommunala verksamheterna (Leanlink, Råd & Stöd) genomfört fokusgrupper med brukarrepresentanter och personal som jobbar med den berörda målgruppen. Även socialkontoret har genomfört en fokusgrupp med personal som arbetar med berörd målgrupp inom socialkontoret. Nedan sammanfattas tankar och synpunkter från två fokusgrupper som genomfördes under våren 2013 med föräldrar som själva har en np-diagnos. Tankar och synpunkter från föräldrar: Det är viktigt med kunskap om sitt eget funktionshinder. Lära sig hantera sin funktionsnedsättning och även barnets ev. funktionsnedsättning, Hur fungerar jag Hur fungerar mitt barn. Anhöriga behöver också veta hur de ska förhålla sig till personen och familjen. Bemötandet är viktigt, att man förstår vad det innebär att ha en neuropsykiatrisk diagnos. Det framförs önskemål

41 7 om utbildningar/föreläsningar om neuropsykiatriska diagnoser så man kan få en större inblick i sin funktionsnedsättning och även få möjlighet att möta andra att diskutera med. Stöd vid kontakt med skolan. Det är viktigt att skola/dagis vet om förälders och barns diagnos. Stödinsatser i skolan är viktigt och man föreslår besök i skolan tillsammans med stödperson. Det framförs även önskemål om läxhjälp för barnen. Stödnätverk runt omkring är viktigt, att man lärs sig vilket stöd som finns att få. Ibland behövs avlastning från barnen för att fylla energibanken. Önskemål om Gruppverksamhet - viktigt att ha andra vuxna att prata med, träffa andra med liknande svårigheter och frågor. Struktur i vardagen är viktigt. Att vara konsekvent i sitt föräldraskap, passa tider, komma ihåg tider, planera in kalas, möten m.m. Diverse lov från skolan beskrivs som problematiska och det finns behov av att behålla strukturen även då. Det framförs önskemål om aktiviteter för barnen och föräldern behöver fylla på energi. De beskriver att de önskar stöd i att motivera barn till att gå i skolan, drivkraft att komma iväg. Stöd i att ställa rimliga krav på barnen och att orka slutföra kravet. De framhåller vikten av att få stöd i att vara förälder, att ingen tar över rollen, utan endast fungerar som stöd. De framhåller särskilt vikten av stöd i tonåren och med tonårs barn. Det vardagsnära stödet beskrivs också i termer av en startknapp. Det framhålls också att det är viktigt att ha någon som man kan bolla och diskutera med, om vad som är rätt och fel. Inre stress. Viktigt att hitta metoder som är avkopplande (t.ex. mindfullness, meditation). Hitta aktiviteter som dämpar ångest, rastlöshet (ex köra bil). Hitta sysselsättning hemma, veta var man ska börja. Någon typ att sysselsättning viktig. Samarbete med andra instanser framhålls som viktigt, ex BUP, och att stödet utformas så att det blir individanpassat utifrån familjerna behov och inte utifrån vad som finns (stödfunktioner som redan är inrutade). Nedan sammanfattas tankar och synpunkter från två fokusgrupper med personal som genomfördes under våren Personalen framhåller följande synpunkter som bör påverka utformning av stöd: Det är viktigt att lyssna på vad familjerna vill och behöver Sysselsättning för de vuxna Samverkan, samordning av alla kontakter inom bl a landsting och kommun Bygg på familjens styrkor, inte bara problem Hjälp med planering och struktur i vardagen, rutiner Möjlighet till daglig kontakt med stödperson Avlastning, praktiskt stöd Stöd i skolan, skolkontakter Föräldragrupper Behövs bättre kompetens inom området bland breda personalgrupper

42 Bilaga 3 Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden Prosjektet «Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan» er et viktig, nødvendig og spennende prosjekt. Det er banebrytende innen sosialt arbeid ved at prosjektets utgangspunkt er at dersom familiens og barnas situasjon skal blir bedre, så må kunnskap - tiltaksutvikling skje i tjenesten. Hensikten med dette prosjektet er å utvikle nye metoder i arbeidet med familier med store og sammensatte problem. Disse familiene har ofte svak økonomi, svak tilknytning til arbeidslivet, vanskeligheter i skolen, og dårlige sosial nettverk Ulike forskningsrapporter både fra Sverige og Norge viser at disse familiene får lite adekvat og samordnet hjelp. Prosjektets problemstillikng er derfor svært relevant. Det er viktig å kunne utvikle nye metoder og tiltak i forhold til disse familiene, ikke minst med hensyn på barna. De innsdatser som foreslås i prosjketet er svært relevante i forhold til de problemområdene som er i fokus. Ikke minst er forslaget om å etable familieombud interessant og nytekende. Alle de andre innsatser som prosjektet foreslår senytare for å forsøke å utvikle nye metoder og ny kunnskap som kan være med på å bidra til at famuiliene får det bedre. En viktig indikator på om tiltakene som iverksettes har virket er at familiene får sin livsituasjon bedret. Slik prosjektet er organisert og designet er sannsynligheten stor for at de innsatser som kommer familien tilgode langt på vei vil kunne gjøre foreldrenes og barnas situasjon bedre og på sikt stabiliseer situasjone. Prosjektet legger blant annet opp til en tett oppfølging av den enkelte familie, og det er nettopp dette som i dag er en stor mangel i hjelpeappratet. Det er også viktig å understerke at nettopp denne intensive oppfølging av familiene også kan medføre at en oppdager flere alvorlige situasjoner, som igjen kan føre til at sosialtjenesten må plassere barnet utenfor hjemmet Prosjetet har også en viktig og nødvendig evalueringsdel. Skal en kunne måe effekt av de tiltakene som blir iverksatt er det nødvendig å ha en evalueringsdel som er uavhengig av selve innovasjonen som skjer i familiene. Det er også spennede at prosjektet bygger videre på erfraingene fra prosjektet Familien i soscialtjeneste når det gjelder medforskere. Medforskernes rolle er viktig for å få et bredest mulig perpsketiv i evalueringen, og de er også med på å legitimere prosjektet i kommunen Dette FoU-prosjektet er et stort og komplekst prosjekt. Det innvolverer mange aktører sosisalarbeidere, administartorer og politikere. Samtidig har prosjektet til oppgave å skape en felles forståelse for familienes problem, samt få alle til aktørene til å dra i samme retning. Et slik prosjekt krever derfor en solid prosjektledelse, med god forankring i FoU-centrum. Prosjektkleder burde defor ha månedlig rapportering/møter med leder for FoU-cenrum om fremdriften i prosjektet. P.Box 1490, N-8049, Norway Tel nf@nforsk.no Besøksadr.: Universitetsalleen 11 Bankkonto(account) Foretaksregisteret NO/VAT nr: MVA

43 Konklusjon Dette prosjektet er viktig å få gjennomført fordi det tar utgangspunkt i de familier som idag har de mest sammensatte og komplekse problem, men får minst adekvat hjelp. Prosjektet vil bidra til mer kunnskap om situasjonen til disse familienen, utvikle et bedre samordnet tiltaksreportuar, samt bidra til metodeutvikling inne feltet. Bodø den 24.november 2013 Willy Lichtwarck professor P.Box 1490, N-8049, Norway Tel nf@nforsk.no Besøksadr.: Universitetsalleen 11 Bankkonto(account) Foretaksregisteret NO/VAT nr: MVA