Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) Onsdagen den 22 oktober, 2014 kl Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Minnesanteckningar GP 8 oktober 2014 b) Sammanträdesplan Dnr SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING a) (delas ut vid sammanträdet) 3 Dnr INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET a) Våld i nära relationer (muntlig information ca. 45 min.) 4 Dnr ÄBIC PÅ SOCIALKONTORET 5 Dnr MÅNADSUPPFÖLJNING a) Socialnämndens månadsuppföljning per den 30 september Dnr ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN a) Dnr Vägledning för att upptäcka våld; Yttrande till Socialstyrelsen 7 Dnr ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 8 Dnr KURSER OCH KONFERENSER a) e-hälsa den 7 november FÖRRÄTTNINGAR a) FoU-dag den 16 oktober 2014

2 10 Dnr HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM 11 YTTRANDEN TILL IVO a) Dnr Enskilt ärende 12 SERVERINGSÄRENDEN a) Dnr Restaurang BarBQ Bar & Grill b) Dnr Brigaden Restaurang & Konferens AB 13 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärende AS b) Enskilt ärende HP 14 FADERSKAP a) Enskilt ärende ECB 15 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende AL b Enskilt ärende KH c) Enskilt ärende OL 16 ÖVRIGA FRÅGOR

3 MINNESANTECKNINGAR 1 (2) Presidierna i Omsorgsnämnden, Äldrenämnden och Socialnämnden Minnesanteckningar från gemensamma presidiets sammanträde den 10 september 2014, kl 08:15 09:10 i Sammanträdesrum Rubinen, Drottninggatan 16 Närvarande: Andreas Ardenfors (KD), ordförande Linnéa Darell (FP) Ali Hajar (S) Elisabeth Gustafsson (S) Övriga deltagare: Peder Ellison, omsorgsdirektör John Fristedt, omsorgskontoret punkt 1 Anna Agebjörn Hafström, omsorgskontoret, punkt 1 Elisabeth Ulvenäs, omsorgskontoret, punkt 3 Anders Petersson, omsorgskontoret Ärenden 1. Införande av nationellt fackspråk ICF inom hälso- och sjukvård Anna Agebjörn Hafström och John Fristedt informerar om det uppdrag som regeringen givit socialstyrelsen att införa standardiserade termer och begrepp inom hälso- och sjukvård. Syftet är att hälso- och sjukvårdspersonal oavsett var i Sverige den enskilde vårdas ska använda ett gemensamt språkbruk för att beskriva konsekvenser i funktioner vid olika diagnoser. Ett gemensamt nationellt språkbruk förbättrar också jämförbarheten mellan myndigheterna. Det nationella fackspråket ska nu implementeras i kommunen vilket ställer krav på utbildningsinsatser och överföring av journalinformation. Omsorgskontoret har beräknat kostnaderna för utbildningsinsatserna till 1,2 mnkr. Finansiering föreslås ske genom kommunstyrelsens markering för teknisk utrustning mm. Utförarna står själva för eventuella kostnader för vikarier. Implementeringen beräknas ske under januari 2015-juni Den presentation som används vid föredragningen utsändes med minnesanteckningarna. 2. IVO-dagen Inspektionen för Vård och Omsorg inbjuder till en dialog om tillståndsprövning den 15 oktober kl 13:00-15:00 i Jönköping. Inbjudan vänder sig till berörda tjänstemän och presidierna i omsorgsnämnden, äldrenämnden och socialnämnden. Presidierna meddelar omgående deltagande till Anders Petersson som gör en gemensam anmälan till IVO. I:\KLK\Omsorg\Handläggare\Anders P\GP\GP 2014\Minnesanteckningar\140910\ doc

4 3. Förvaltningsrättens dom om IVO:s begäran om vite med anledning av kommunens erbjudande av biståndsinsatser som service Förvaltningsrätten avslog IVO:s begäran om utdömande av vite. För närvarande finns två överprövningar av IVO hos Förvaltningsrätten i Jönköping som avser erbjudande av boendestöd inom socialpsykiatrin som service respektive förenklad biståndsprövning avseende hemtjänst för äldre. Elisabeth Ulvenäs berättar att hon varit i kontakt med Förvaltningsrätten i Jönköping som bedömer att ärendet kommer att avgöras före jul. Ärendet har dock inte fördelats på domare och handläggare än. Elisabeth återkommer vid det gemensamma presidiets sammanträde i oktober med eventuella besked om förvaltningsrättens tidplan. Vid anteckningarna Anders Petersson

5 Införande av nationellt fackspråk ICF International Classification of Functioning

6 ICF Termer som beskriver hälsa och hälsorelaterade tillstånd Används av vård och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten, samt individen i sin roll som invånare, brukare, patient och anhörig Användbarhet, för strukturerad informationsöverföring, intyg, beskrivning av vårdtyngd, formulering av olika vårdplaner samt sökord i journalsystem

7 Nationell e-strategi En säker och tillgänglig vård och omsorg som håller hög kvalitet och utgår från befolkningens behov Syfte Systematiskt och strukturerat arbetssätt och dokumentation genom enhetliga, entydiga och jämförbara termer Förbättrad och säkrare informationsförsörjning inom och mellan verksamheter inom vård och omsorg Medborgarperspektivet Ökad säkerhet genom att användande av gemensamma termer och begrepp Ökad möjlighet till förståelse för den enskilde när man läser sin egen journal

8 Omfattning i verksamhet vid införandet Utbildning av alla legitimerad personal (del 1 är genomförd, del 2 och 3 kvarstår 1 ½ dags utbildning) Driftstopp två (2) dagar vid införandet Journalöverförande från befintligt sökordsträd till journal med nationellt fackspråk. Beräknas i genomsnitt ta ca 30 min/vårdåtagande (finns ca 7500 vårdåtagande), Detta behöver ske under en begränsad tid.

9 Preliminär tidsplan Start januari 2015 Slutfört juni 2015

10 Kostnader och resurser Kostnader Genomförande av ICF projektet avseende HSL kr Konsult 60 tim * 1200 kr = kr Projektdeltagare/systemförvaltare 1588 tim *550 kr = kr Utbildning 600 tim * 500 kr = Resurser Styrgrupp Konsult (projektplanering/ledning, information) Projektdeltagare/systemförvaltare (systemkonfiguration, manualer, rutiner och riktlinjer, information) Utbildare (utbildning av ca 430 leg personal)

11 FÖRSLAG/ARBETESMATERIAL Oktober (1) Socialnämnden Tider för sammanträden och presidiemöten 2015 Månad Gemensamt presidium med On och Än Sn presidium Socialnämnden Presidium Grupper Smtr Utskott 1 Grupper 8.30 Smtr 9.30 Utskott 2 Grupper Smtr Januari 8 1 och Februari Utskott 1 Grupper 8.30 Smtr 9.30 Utskott 2 Grupper Smtr Utskott LVM Sammanträder endast vid behov Inlämningsdag för socialnämndens ärenden Inlämningsdag för utskottens ärenden Mars April Maj Juni Juli 8 Augusti 5 19 September Oktober November December Socialnämndens första sammanträde är ett konstituerande sammanträde och är förlagt till en torsdag 2 Möten vad gäller GP är planerade till i huvudsak torsdagar under 2015

12 Tjänsteskrivelse 1 (1) Socialkontoret Dnr Sn Inga-Lill Strand Socialnämnden Införandet av ÄBIC i Linköpings kommun SOCIALKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden tillstyrker införandet av ÄBIC (Äldres behov i centrum) på socialkontoret under SAMMANFATTNING Socialstyrelsen har utifrån ett regeringsuppdrag tagit fram en modell som kallas Äldres behov i centrum, ÄBIC. Denna modell har som mål att förankra ett systematiskt arbetssätt som har fokus på den äldres behov istället för de insatser som finns tillgängliga i kommunerna. Som verktyg i modellen har Socialstyrelsen valt att använda den internationella klassificeringen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Grundtanken är att om man har ett gemensamt språk och modell blir det lättare att jämföra kvalitet och omsorg över landet och dessutom borde missförstånd vid kunskapsöverföring och dialog minska om man har samma verktyg och språk. Modellen är framtagen utifrån gällande lagstiftning, aktuell kunskap samt handläggning och dokumentation. Med detta menas att man inte tillfört något nytt i modellen, utan helt och hållet sökt stöd i handläggningen inom befintlig lagstiftning och litteratur. Socialstyrelsens tanke är att med ett systematiskt arbetssätt kunna bidra med större rättssäkerhet i och med att hanteringen i utredningsprocessen görs likvärdig oavsett vem som gör den. Socialstyrelsen planerar att hämta nationell statstik under 2016 grundat på de äldres egna bedömda behov, bedömt funktionstillstånd utifrån ICF. Äldres behov i centrum bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad information Bättre underlag för planering och uppföljning Införandet kommer att innebära merkostnader i form av utbildningsinsatser till medarbetare inom avdelningen för äldre och funktionsnedsatta under Kommunen kan erhålla 220 tkr om ett beslut är taget i kommunen om att införa ÄBIC vilket ska inrapporteras till Socialstyrelsen i samband med ansökan som skall vara inlämnad 24/ Det finns inget krav på när ÄBIC ska införas. Samtliga kommuner får samma ersättning, oaktat storlek och demografi. Anita Lhådö Socialchef

13 1 (4) Socialförvaltningen Åsa Haraldsson Dnr SN Socialnämnden Ekonomisk uppföljning per den 30 september 2014 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen per den 30 september SAMMANFATTNING Socialnämndens verksamheter visar sammantaget per den sista september ett överskott med tkr. För det ekonomiska biståndet redovisas en negativ avvikelse med tkr jämfört med periodens budget. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är i snitt 19 stycken färre per månad jämfört med motsvarande period år 2013 (exklusive flyktinghushållen. De senare är 83 stycken färre i snitt per månad hittills i år.) Utbetalningen i snitt per hushåll och månad ligger för det ekonomiska biståndet 296 kr högre i år jämfört med perioden januari-september Familjehem redovisar ett underskott med 739 tkr jämfört med budget. Antalet organisationsfamiljer ligger marginellt högre än föregående år, vilket belastar budgeten kostnadsmässigt. Posten skyddat boende för kvinnor visar just nu ett underskott med tkr och det saknas budgetmedel inom Socialnämnden för detta. En diskussion påbörjades förra året med Omsorg och Äldreförvaltningen om vilken nämnd som ska bära denna typ av kostnader och dialogen har återupptagits efter sommaren. Utredningsplaceringar har ökat något de senaste månaderna och just nu visar verksamheten ett underskott med tkr. När det gäller posten ensamkommande flyktingbarn har flera ersättningar influtit från Migrationsverket, vilket förklarar överskottet där som just nu är tkr. Resultatet för Socialnämndens övriga verksamheter redovisar också ett överskott, vilket uppväger underskottet för ekonomiskt bistånd, familjehem och utredningsplaceringar, varvid det samlade resultatet för Socialnämnden per den siste september är ett plus med tkr../. Till handlingen finns en bilaga; Ekonomiskt bistånd I:\KLK\Omsorg\Handläggare\Anki\Offentliga handlingar\soc okt\05a) Dnr Socialnämndens månadsuppföljning per 30 september 2014.doc

14 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SOCIALNÄMNDENS RESULTAT JANUARI SEPTEMBER 2014 JÄMFÖRT MED BUDGET (TKR) Redovisat netto jan-sep Budget jan-sep Resultat (Budget- Redovisat) Verksamhet Socialnämnd & gemensamma funktioner Ekonomiskt bistånd Bosocial verksamhet Familjehem Ensamkommande Utredningsplaceringar Barnahus Skyddat boende kvinnor Summa Nedan följer kommentarer till verksamheterna i tabellen. NÄMND OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Nämndverksamheten och dess gemensamma funktioner redovisar för perioden ett överskott med tkr. Orsaken till överskottet är i huvudsak resultatöverföringen för alkoholhandläggningen 2013 med 759 tkr som ska gå tillbaka i verksamheten i år och som bland annat kommer att användas till utbildningsinsatser riktat till krögarna. EKONOMISKT BISTÅND För det ordinarie ekonomiska biståndet (exkl. flyktingar) redovisas fram till den sista maj en total nettokostnad om tkr och detta är tkr mer än vad som är budgeterat för perioden. Antalet bidragshushåll per månad är 19 stycken färre i snitt än under samma period år 2013 (exklusive flyktinghushållen). Snittutbetalningen ligger 296 kr högre i snitt per hushåll och månad jämfört med föregående år. För ekonomiskt bistånd flyktingar är minskningen av antalet hushåll 83 st och snittutbetalningen i kr per hushåll och månad har för denna kategori minskat med kr i år jämfört med Det finns flera orsaker till att snittkostnaderna ökar; bland annat har fler behov av att få bistånd till hälso- och sjukvårdskostnader. Dessutom hamnar alltfler mediciner utanför högkostnadsskyddet. Socialstyrelsen har vidgat begreppet skälig levnadsnivå. Invandrade familjer ska numera ges möjlighet till återförening med sina barn om detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Även kostnader för dator och internetabonnemang ska ingå i en skälig levnadsnivå. Beslutet om s.k. fritidspeng kommer att öka kostnaderna framöver. Flyktingmottagandet inom kommunen och flyktinghushåll som söker försörjningsstöd efter avslutat etableringsprogram på Arbetsförmedlingen är faktorer som påverkar ytterligare. Även om det kommer att ljusna på arbetsmarknaden framöver kommer det att finnas stora svårigheter att få dem som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden ut till en egen försörjning. Den målgrupp som definieras som långtidsberoende av försörjningsstöd består av 51 % av totala antalet aktuella hushåll för försörjningsstöd i kommunen. Det är liten rörlighet på bostadsmarknaden och en stor del av det gamla bostadsbeståndet håller på att renoveras, vilket innebär högre hyror och mindre möjligheter att flytta till billigare boenden. 2

15 3 Dessutom växer kommunens invånarantal och erfarenhetsmässigt och med hjälp av statistikuppgifter vet vi att en viss andel kommer att söka försörjningsstöd. BOSOCIALA VERKSAMHETEN Nettokostnaden för den bosociala verksamheten per den siste september uppgår till tkr, vilket ger ett överskott med tkr för perioden. I september 2014 var antalet sociala stödkontrakt 248 st. 14 hushåll är dessutom färdigutredda och väntar på att få ett kontrakt. Det sker fortsatt en successiv ökning av de sociala stödkontrakten. Ökningen beror delvis på bostadsbristen i kommunen, men också på striktare bedömningar från hyresvärdarna med högre krav på hushåll med förmåga till egen försörjning och att de är skuldfria. Personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla förstahandskontrakt har nekats detta eftersom konkurrensen har varit stor. Hushåll med osäkra inkomster och skulder har hänvisats till att söka bistånd i form av sociala stödkontrakt. Betalningsgraden hos dem som har bistånd i form av socialt stödkontrakt har p.g.a. bättre rutiner ökat och ligger igenomsnitt på cirka 95 %. Socialförvaltningen har utökat antalet akutlägenheter som idag är 67 st (inkl Stallgården med 32 lägenheter) I akutlägenheterna bor främst personer som inte är godkända av hyresvärdar för att erhålla ett socialt stödkontrakt. Akutlägenheterna kan i vissa fall ses som ett sorts träningsboende för att erhålla referenser att lämna till hyresvärdar. Fler och fler hyresvärdar kräver att någon form av boendestöd är kopplat till ett kontrakt. Socialförvaltningen upprättar idag särskilda avtal med utförare som kan utföra boendestöd. Orsaken är att de utförare som Omsorgsnämnden har tecknat ramavtal med har slut på sina timmar. Det finns trots de särskilda avtalen personer som beviljats boendestöd och där biståndet inte har kunnat verkställas. Prognosen för året visar i dagsläget på ett positivt resultat och ett överskott med cirka 500 tkr. FAMILJEHEM Verksamheten redovisar ett negativt resultat med 739 tkr jämfört med budget per den siste september. Socialförvaltningen har fortsatt tvingats anlita konsulentstödda familjehem i relativt stor omfattning, då det råder brist på egna familjehem. Eftersom konsulentstödda familjehem är betydligt dyrare blir belastningen på budgeten väldigt hög. När det gäller familjehem, barn och ungdom, är 146 personer aktuella för stadigvarande vård (jfr med 153 personer i sept 2013), varav 43 barn där vårdnaden flyttats över till familjehemmet. Jourhemsplaceringarna har varit högre än under förra året, vårddygn (jfr med vårddygn i sept 2013). För närvarande är det 29 barn i jourhem och 19 barn i kö för stadigvarande vård i familjehem vilket är betydligt fler än för samma tid förra året. Generellt kan sägas att antalet barn som är placerade i familjehem är relativt stabilt över tid. Trots ett intensivt rekryteringsarbete finns det idag en brist på familjehem. Socialförvaltningen tvingas att anlita olika organisationer för att tillgodose behoven av familjehem. Dessa familjehem är betydligt dyrare och belastar budgeten negativt. I år är det färre familjehemsplaceringar än motsvarande tid förra året. Trots detta gör Socialförvaltningen bedömningen att prognosen som lämnades i tertialbokslutet i augusti kvarstår, d.v.s. ett underskott för verksamheten i år med motsvarande 500 tkr. UTREDNINGSPLACERINGAR Verksamheten visar just n u en negativ avvikelse jämfört med budget med tkr. Antalet vårddygn på utredningshem för förälder/barn har ökat. Det har på grund av fler anmälningar under våren varit överbelastning på det egna utredningsteamet, vilket påverkat behovet av externa placeringar för utredning. Utredningar har även gjorts i

16 samverkan med BUP eftersom de inte har haft resurser att genomföra utredningen i Linköping. Socialförvaltningen kommer att ha en fortsatt restriktiv hållning till externa utredningsplaceringar, men bedömer ändå att verksamheten kommer att visa ett underskott i år med tkr. BARNAHUS Verksamheten redovisar ett plusresultat med 359 tkr. En del debiteringar väntas fortfarande in från Landstinget vilket förklarar överskottet. Tjänsterna på Barnahus är nu fullt ut tillsatta till skillnad från tidigare år varför kostnaderna beräknas ligga i nivå med tilldelad budgetram vid årsskiftet. 4 SOCIALFÖRVALTNINGEN Anita Lhådö Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom

17 Socialkontoret EKONOMISKT BISTÅND 2014, tkr, redovisat enligt "avser månad" i Treserva EKONOMISKT BISTÅND Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd i Treserva* Summa Snitt/månad kr, brutto ###### ###### ###### Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd (ej återbetaln.) Summa intäkter Nettoresultat Budget Avvikelse mot budget FLYKTINGAR Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa Snitt/månad kr, brutto ###### ###### ###### Intäkter (fr BiN & Migr v) jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa intäkter ANTAL HUSHÅLL SOM ERHÅLLIT EKONOMISKT BISTÅND 2014 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec snitt/mån Hushåll. ek.bi Flyktinghushåll ek.bist Föreb. rehab vuxna** Föreb rehab barn** Föreb rehab ÄoF * Differens mot Agresso per den 30 sept, förskottsbetalningar som periodiseras till kommande månad; tkr Rev: ** Hanteras ej i Treserva längre, då fakturor går via Agresso, därav ingen hushållsstatistik, däremot ingår kostnaden på rad 4 ovan.

18 1 (1) Socialförvaltningen Dnr KS Anna Widéen SN Socialnämnden Vägledning för att upptäcka våld, yttrande till Socialstyrelsen FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialförvaltningens förslag yttrande tillstyrks. SAMMANFATTNING Linköpings kommun har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens förslag till vägledning för att upptäcka våldsutsatthet. Till socialnämnden har det uppdragits att lämna synpunkter på förslaget. Socialförvaltning har i en daterad skrivelse redogjort för ärendet. Förslaget tillstyrks i sin helhet. BESLUT Då socialnämndens beslut inte kan avvaktas beslutar jag enligt Socialförvaltningens förslag med stöd av Socialnämndens delegation. Niklas Borg Ordförande i Socialnämnden

19 1 (3) Socialförvaltningen Dnr KS Anna Widéen SN Socialnämnden Vägledning för att upptäcka våld, yttrande till Socialstyrelsen FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden föreslås besluta 1. Socialförvaltningens förslag till yttrande tillstyrks. Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Yttrande avges enligt Socialförvaltningens förslag. SAMMANFATTNING Linköpings kommun har i en daterad remiss inbjudits att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till vägledning för att upptäcka våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Till socialnämnden har det uppdragits att lämna synpunkter på förslaget. Socialförvaltningen har i en daterad skrivelse redogjort för ärendet. Förvaltningen är positiv till att en vägledning för att upptäcka våld tas fram, men anser att det nuvarande förslaget till vägledning inte utgör ett tillräckligt stöd när ställning ska tas till om frågor om våld ska ställas på rutin eller endast vid indikation.

20 2 BAKGRUND Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram en vägledning för att upptäcka våld. Syftet med vägledningen är att stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten att upptäcka och värdera våldsutsatthet hos dem de möter i verksamheten. I förslaget till vägledning konstaterar Socialstyrelsen att en av anledningarna till att frågor om våldsutsatthet inte ställs är att rutiner saknas; rutiner för att ställa frågor och rutiner för att ta hand om svaren. Socialstyrelsen anger att rutiner och processer är en del av ledningssystemet och ska ge en beskrivning av hur en åtgärd bör utföras och av vem. Hänvisning görs till föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vidare hänvisar Socialstyrelsen till de nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer som träder i kraft den 1 oktober Där rekommenderas socialnämnden att avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld, samt att det är krav på att personalen ska ställa frågor om våld när ett barn eller en vuxen visar symtom eller tecken på våldsutsatthet eller på att ett barn bevittnat våld. Socialstyrelsen lyfter fram vikten av ett etiskt förhållningssätt vid frågor om våldsutsatthet, men tar inte ställning till om frågor ska ställas på rutin eller endast vid indikation. I förslaget till vägledning framkommer att det är upp till verksamheterna att själva ta ställning till om de ska införa rutinfrågor om våld eller inte. Man redogör för forskningsläget, att nackdelarna med att ställa frågor om våld på rutin överväger fördelarna, men utesluter inte att forskningsläget kan komma att ändras framöver. I förslaget till vägledning tas vidare upp att det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuder personalen fortbildning i våld i nära relationer för att öka förutsättningarna att upptäcka våld, att frågor om våld ställs i en för patienten/klienten trygg och stödjande miljö samt att information om våldsutsatthet och om vart våldsutsatta kan vända sig ska vara lättillgänglig och målgruppsanpassad. SAMRÅD Samråd har skett med Omsorgskontoret som inte har något att erinra mot förslaget. SOCIALFÖRVALTNINGENS BEDÖMNING På Socialförvaltningen finns en medvetenhet om att frågan om våld ställs alltför sällan, varför vi är positiva till att en vägledning för att upptäcka våld tas fram. Socialförvaltningen bedömer dock att det nuvarande förslaget till vägledning inte utgör ett tillräckligt stöd när ställning ska tas till om frågor ska ställas på rutin eller endast vid indikation. Eftersom Socialstyrelsen tydligt anger att det är upp till verksamheterna att själva ta ställning till om de ska införa rutinfrågor om våld eller inte, bör vägledningen kompletteras med ett utförligare resonemang om i vilka verksamheter det skulle kunna vara tillämpligt att fråga om våld på rutin.

21 3 SOCIALFÖRVALTNINGEN Anita Lhådö KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg

22 1 (1) Socialförvaltningen Dnr KS Anna Widéen SN Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till vägledning för att upptäcka våld, diarienummer 31070/2012 SAMMANFATTNING Linköpings kommun är positiv till att en vägledning för att upptäcka våld tas fram, men anser att det nuvarande förslaget till vägledning inte utgör ett tillräckligt stöd när ställning ska tas till om frågor ska ställas på rutin eller endast vid indikation. ETISKA ASPEKTER PÅ ATT FRÅGA OM VÅLD Kommunen anser att vägledningen bör kompletteras med ett utförligare resonemang om i vilka verksamheter det skulle kunna vara tillämpligt att fråga om våldsutsatthet på rutin. För Linköpings kommun Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande

23 Sociala förvaltningen Dnr Socialnämnden Förteckning över delegationsbeslut Socialnämndens utskott 1: , , Socialnämndens utskott 2: , , Socialnämndens LVM-utskott: , Delegationsbeslut enligt datalistor under 2014.

24 Välkomna till ehälsodag Östergötland 7 november 2014 Landstinget och kommunerna i Östergötland bedriver sedan några år tillbaka regional IT-samverkan inom vård- och omsorgsområdet - ehälsa. Syftet är att genomföra lämpliga utvecklingsinsatser inom området. Bakom arbetet står Nätverket för ehälsa i Östergötland. Den 7 november anordnar nätverket en ehälsodag för målgruppen politiker, chefer och medarbetare som arbetar med verksamhetsutveckling inom både landstinget och kommunerna. Även privata utförare och intresseorganisationer kommer bjudas in. Syftet med dagen är att ge både ett nationellt och lokalt perspektiv av ehälsa samt presentera pågående samverkansinsatser. Programmet finns nedan och du kan anmäla dig redan nu! Information om tid och plats: Tid: Fredagen den 7 november kl. 09:00-15:30 Plats: Missionskyrkan, Linköping Anmäl dig här:

25 Program Moderator för dagen Lars Jerlvall 09:00 Registrering och kaffe 09:30 Välkommen, meningen med dagen Politiska satsningar, syn på ehälsa i vård och omsorg. Marie Morell, ordförande landstingsstyrelsen Linnéa Darell, ordförande omsorgsnämnden Linköping 09:45 ehälsa - Nationellt perspektiv Nationella arenan, vad gör man från SKL:s sida och andra aktörer. Hur kan vi samverka för en bra utveckling? Patrik Sundström programansvarig SKL 10:45 Paus med frukt och vatten 11:00 ehälsa - verksamhetsperspektiv Samverkan mellan kommun, landsting och privata vårdgivare för bättre vård. Brister i dag möjligheter med ehälsa. Framtidens patient/brukare krav och möjligheter. Gerd Sandgren Lundström -Närsjukvårdsdirektör Landstinget i Östergötland Peder Ellison Omsorgsdirektör Linköpings kommun ehälsa med ett regionalt perspektiv Nätverket för ehälsa i Östergötland, målbild, strategi, framtida utmaningar. Håkan Nilsson Produktionsenhetschef IT-centrum Landstinget i Östergötland 11:40 Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Genomförda, pågående och planerade insatser Pär Holgersson ehälsosamordnare Regionförbundet Östsam 12:00 Lunch

26 13:00 Demonstration och praktiska exempel - valbara sessioner Deltagarna väljer pass som man vill gå på. Varje pass är 20 min och presenteras vid tre tillfällen med start kl 13:00, 13:30 och 14:00. Lokal meddelas under dagen. Välj bland följande sessioner:. Videokonferens samordnad vårdplanering Införande av teknisk lösning och verksamhetsnära rutiner för att använda videokonferenssystem vid samordnad vårdplanering.. Digitala trygghetslarm ehälsonätverket stöttar kommunerna i arbetet med att införa digitala trygghetslarm. Möjligheter med samverkan och tilläggstjänster såsom nattillsyn med digital teknik.. etjänster Länet samarbetar kring etjänster, här visar vi några praktiska exempel.. Panorama Landstinget i Östergötland har tagit fram vårdöversikten; Panorama. Genom att fokusera på användaren har vårdöversikten tagits emot på ett mycket positivt sätt och används nu av både länets kommuner och landstinget.. Mobilt arbetssätt Verksamheten ser nya möjligheter genom att ha ett mobilt arbetssätt. Vi visar exempel på lösningar som används och är på väg att föras in redan idag.. Den uppkopplade patienten/brukaren Sensorer, appar, tekniska möjligheter - en spännande inblick i framtiden hos den uppkopplade patienten/brukaren. 14:30 Kaffe 15:00 Gemensam avslutning - paneldiskussion Vilka hinder eller möjligheter ser vi i framtiden? Vilka tankar tar du med dig hem? 15:30 Dagen avslutas

27 Inbjudan och program Årets FoU-dag Förmingel med lättlunch Inledning Presentation av FoU-projekt: Team Utreda - evidensbaserad social verksamhet Helena Paulsson (verksamhetschef, socialkontoret, Linköpings kommun) Samarbete skola och socialtjänst - stöd till ungdomar med hög skolfrånvaro i Kinda kommun Bo Cronstrand (projektledare, Kinda kommun) Ceremoni där författare till FoU-rapporter uppmärksammas Linnea Darell (ordförande i omsorgsnämnden, Linköpings kommun) Kaffe Föreläsning: Barn, unga och vuxna med neuropsykiatrisk problematik, konsekvenser i vardagen - möjligheter och hinder. Kristina Hellberg (lektor & forskare i specialpedagogik, Stockholms universitet) Avslutning Datum: 16 oktober Plats: Missionskyrkan, Drottninggatan 22, Linköping AnmälAN: (senast 8/10) Frågor: till Ann-Britt Olofsson ( , ann-britt.olofsson@linkoping.se), Mats Ericsson ( , mats.eriksson3@linkoping.se)

28 Sociala förvaltningen Dnr Socialnämnden Handlingar för kännedom 1. IVO beslut , dnr / Avslag på ansökan från Omsorgsgruppen IN AB om tillstånd enligt 23 LSS att bedriva bostad för vuxna med särskild service enligt 9 9 LSS vid Tunngatans gruppbostad. 2. Länsstyrelsen Östergötlands meddelande med information angående mottagande av ensamkommande barn och unga. 3. Kommunstyrelsens protokoll , 318, avseende yttrande till Socialstyrelsen, i enlighet med socialnämndens förslag, angående Vägledning för att upptäcka våld. 4. CKS nyhetsbrev nummer 3, oktober Statiska Centralbyråns resultat avseende utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2015, preliminärt utfall. 6. IVO beslut , dnr / IVO ställer kräver att HVB barn och unga vid Olivlunden i Linköpings kommun ska inhämta utdrag ur Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister för varje person som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande.