Uppdatering av skötselplan för tätortsskogarna i Gråberg och åtgärderna

Transkript

1 Tekniska nämnden Tekniska nämnden Uppdatering av skötselplan för tätortsskogarna i Gråberg och åtgärderna / /2013 TN 13 Beredning: chef för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn Lovisa stad håller på att påbörja ett skötselprojekt i Gråberg. Projektet innefattar olika åtgärder från att gallringsavverka och sköta småträdsbestånd till att avlägsna farliga träd och sköta plantbestånd. Åren 2005 och 2006 planerade Lovisa stads tekniska central skötselarbeten för de av staden ägda tätortsskogarna. Planeringen gjordes interaktivt genom att höra stadsborna och intressentgrupperna. Efter planeringen godkände fullmäktige mot slutet av 2006 de föreslagna åtgärderna och beslöt att de skulle förverkligas i enlighet med planerna under den kommande tioårsperioden ( ). För siffrornas del har inte skötselplanen ändrat från planen En sex års tillväxtprognos för trädbeståndet har lagts till. Detaljplaneringen för Gråberg har preciserats efter planeringsskedet och planerna har nu ändrats till att motsvara till sin avgränsning den kommande markanvändningen. Som allmänt mål för skötseln är att värna om skogens hälsa och att hålla området i naturenligt tillstånd under sådana tillväxtförhållanden som avviker från de normala i tätorter. Trädbeståndet gallras rätt så kraftigt för att det ska uthärda de växlande vindförhållandena på området. Under byggskedet förlorar bland annat de äldsta granbestånd ofta sin livskraft under en mycket kort tid. Därför lönar det sig under det förberedande skedet att byta ut sådana granbestånd mot hållbarare arter för att undvika onödiga öppna platser då markanvändningen ändras. Det kommer att gallras kraftigt på tomterna för att på dem få ett livskraftigt trädbestånd som tål vinden efter att de öppnas för byggverksamhet. Om tillräckligt med tillväxtområde inte nu görs för trädbeståndet som blir kvar, kommer inte trädbeståndet som inte genomgått förberedning att hållas stående i de nya vindförhållandena. Avsikten är att naturskötselåtgärderna i Gråberg genomförs i två skeden. Skötselarbetena i Gråbergs södra del utförs 2013 och på norra delen Hela skötselarealen uppgår till 113 hektar. Det är nödvändigt att utföra en rätt så omfattande förberedande avverkning i Gråberg. För närvarande är trädbeståndet för tätt med beaktande av den

2 kommande markanvändningen. De framtida tomtområdena och väglinjerna avverkas så att de blir klart glesare än de närskogar som blir kvar. Det finns några objekt som ska skyddas på skötselområdet. Objekten är alla nästan trädfria klippområden. Inga skötselåtgärder kommer att genomföras på dessa objekt. Avverkningen sker i huvudsak maskinellt. Så är resultatet snyggare och man kan minimera störningarna som arbetet medför för användandet av området. Efteråt repareras avtrycken som maskinerna gjort på lättrafiklederna. Friluftslederna på arbetsområdet stängs en figur åt gången enligt det som arbetet fortskrider. För att trygga allmän säkerhet är det skäl att följa säkerhetsområdena. Skötselplanen var framlagd på stadens webbplats med detaljerade arbetsbeskrivningar. Invånarna hade möjligheten att framföra åsikter och sammanlagt inkom det 3 åsikter. Åsikterna och svaren på dem finns som bilaga. I bilagan har man räknat upp de figurer i vilka skötselåtgärder vidtas 2013 och Motionerare och de som använder området i rekreationssyfte informeras i god tid innan arbetena inleds. Enligt förslaget till skötselplan för 2013 får staden försäljningsintäkter på euro och kostnaderna för skogsdrivningen, förnyandet och skötseln uppgår till euro. Nettointäkterna beräknas uppgå till euro. Enligt förslaget till skötselplan för 2014 får staden försäljningsintäkter på euro och kostnaderna för skogsdrivningen, förnyandet och skötseln uppgår till euro. Nettointäkterna beräknas uppgå till euro. Kartorna och planerna för de olika figurerna för 2013 och 2014 i förslaget till skötselplan finns för påseende på tekniska centralen och på nämndens sammanträde. Bilaga 8 Föredragning: Tekniska direktören Ulf Blomberg Förslag: Tekniska nämnden godkänner den framställda uppdaterade skötselplanen för tätortsskogar och de åtgärder som ska vidtas i Gråberg för 2013 och 2014.

3 Behandling: Under diskussionens gång föreslog ordföranden Kopiloff att ärendet återremitteras för ny beredning. Ledamot Antas understödde förslaget. Vid verkställd omröstning fick föredragandens förslag JA 6 röster (Hansson, Hämäläinen, Jalkanen, Laitinen, Lindlöf och Tähtinen) och ledamot Kopiloffs förslag NEJ 5 röster (Antas, Ekebom-Jönsas, Eloranta, Wikström och Kopiloff). Ledamot Hansson gjorde ett nytt förslag till ändring: Den uppdaterade skötselplanen för tätortsskogar och åtgärderna för förverkligandet av Gråbergsområdet godkänns för 2013 beträffande punkterna 3000, 3001, 3002, 3003, 3006, 3012, 3013, 3014, 3019 och 3020 i bilagan. Ledamot Lindlöf understödde förslaget. Vid verkställd omröstning fick föredragandens förslag JA en (1) röst (Ekebom-Jönsas) och ledamot Hanssons förslag NEJ 9 röster (Antas, Eloranta, Hämäläinen, Jalkanen, Laitinen, Lindlöf, Tähtinen, Wikström och Hansson), och en blank röst (Kopiloff). Beslut: Ledamot Hanssons förslag blev tekniska nämndens beslut med rösterna 9-1, och en blank röst. Tekniska nämnden godkänner den framlagda uppdaterade skötselplanen för tätortsskogarna och åtgärderna för förverkligandet av Gråbergsområdet för 2013 beträffande punkterna 3000, 3001, 3002, 3003, 3006, 3012, 3013, 3014, 3019 och 3020 i bilagan. Ordföranden Kopiloff lämnade avvikande mening i ärendet. TN Beredning: Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn Över tekniska nämndens beslut , 13 har framställts en begäran om omprövning. Bilaga 25 begäran om omprövning Föredragande: Tekniska direktören Ulf Blomberg Förslag: Tekniska nämnden beslutar förkasta Juha Merenheimos begäran om omprövning. Motiveringar: i 13 givna bemötanden till anmärkningarna samt nedan nämnda motiveringar. Det krävs ingen officiell utlåtanderond för det område som uppdateringen av

4 skötselplanen för tätortsskogarna i Gråberg gäller. Skötselplanen framlades dock på anslagstavlan så att stadsborna hade möjlighet att framföra sina åsikter. I nämndens beslut beaktades största delen av åsikterna, eftersom områdets norra del (skidspårsområdet) enligt beslutet inte kommer att genomföras. På Gråbergsområdet har planerats ett nytt detaljplaneområde, vilket ifall det genomförs leder till att markanvändningen ändras från rekreationskogsområde till byggnads- och grönområden. Staden måste kunna förutse dylika ändringar av markanvändningen i god tid innan ändringen sker. Sålunda undviker man på bästa sätt de kraftiga negativa konsekvenserna för växtligheten på området och den ändring av miljön som sker på kort sikt. Områdena där ändringen av markanvändningen sker borde i idealfall gås igenom med avverkningar eller förnyas cirka femton år innan tillväxtförhållandena ändras. På Gråbergsområdet är skogen klenare och grövre gallringsskog. Så kallad gammal skog och arter som förekommer i en sådan skog finns inte på området. Trädbeståndet är alltför tätt och av den orsaken är utgallringen kraftig. Krontaken har blivit betydligt kortare och trädbeståndets livskraft har försvagats. Det beslut som stadsfullmäktige fattat år 2006 om gallringsavverkningarna på området är helt ofullbordat. Om skogsskötseln försummas leder det till att området förfaller, oberoende av vilket ändamål området än används för i framtiden. De nu planerade beredningsgallringarna inverkar inte betydligt på huruvida den kommande slutliga användningsformen är rekreationsbruk eller byggande. Staden har dock som kommande användningsform prioriterat det nuvarande detaljplaneförslaget, enligt vilket skogsbehandlingen har optimerats. Det att skogen behandlas till den planerade användningsformen inverkar inte i betydande grad på det huruvida detaljplanen genomförs eller inte. Den olägenhet som den kraftiga avverkningen skulle förorsaka t.ex. på den kommande rekreationsanvändningen är obetydlig. Också med tanke på rekreationsanvändningen ska området gallras med det snaraste. Avverkningarna är till sin natur gallringsavverkningar. De har i sin helhet planerats i enlighet med och inom gränserna för den nuvarande skogslagstiftningen. Eftersom gallringsavverkningarna på Gråbergsområdet är försenade, har man i arbetsbeskrivningarna inte kunnat ställa upp så kraftiga virkesuttag som i de riksomfattande rekommendationerna. Fastän man i formuleringarna använder sig av allmänna termer som "kraftig avverkning", har man i arbetsanvisningarna dock inte i något fall överskridit ett uttag som är över 30 % av det totala trädbeståndet. Det är sålunda spekulativt om en 28 % stor gallringsstyrka av stamantalet är kraftigt eller normalt. Med formuleringarna i planen har man emellertid velat uttrycka sig beskrivande för stadsbor som är ovana med avverkningar, fastän avverkningen i själva verket är i enlighet med normal avverkning av ekonomiskogar. Den verkliga gallringsstyrkan av stamantalen syns inte i tillkännagivandena, eftersom folk i allmänhet inte i detalj vill sätta sig in i dem, och därför har man ansett en verbal uttrycksform vara bättre. Genom

5 att lämna skogen utan skötsel förorsakas betydande olägenhet för den kommande markanvändningen och för de grönområden som man planerat att ska stå kvar. Om beredningsavverkningar inte utförs, kommer trädbeståndet på de kvarstående grönremsorna inte att tåla de ändrande tillväxtförhållandena och sålunda orsakas ansenlig skada för bl.a. grånstråksnätet på området och för levnadsförhållandena för de arter som ska skyddas på området. Det är också att märka att de obebyggda delarna av tomterna som ska bevaras i naturtillstånd på detaljplaneområdet är helt en annan sak än de i naturtillstånd bevarade områdena i urskogar. I splittrade skogsdungar och alléer leder en ändring av tillväxtförhållandena i de fall att de inte sköts alltid till att skogen förfaller, att landskapet skadas och att trädbeståndet dör ut. På byggnadsområden inverkar vattenhushållningen, belysningsförhållandena, mängden partiklar och dylika faktorer på trädbeståndets livskraft. Av förenämnda orsaker blir tätortsskogarna ensidigt slybevuxna om de inte sköts, och utvecklas inte till sådan skog som liknar så kallade urskogar i naturtillstånd. Det att man lämnar skogarna oskötta kan inte motiveras med att skogarna ska bevaras i naturtillstånd eller bidra till det, utan situationen utvecklas i motsatt riktning. Att lämna tomterna i naturtillstånd efter byggandet är möjligt först som en följd av avverkning. Om skötselåtgärder inte vidtas i tid, ökar risken för stormfällning betydligt då man inleder byggandet på områden som ska bevaras. Avverkningsplanerna för Gråberg strider inte mot den skötselplan som godkänts Figuruppgifterna har uppdaterats till nivån för 2012 av investeringarna för Tillväxten av trädbeståndet eller förändringen av landskapet kan inte stannas upp vid en av människan önskad tidpunkt. Detta har konstaterats i tidigare bemötanden. Avverkningarna är inte överdimensionerade utan de är helt i enlighet med modellerna för avverkning av ekonomiskogar och med skogslagstiftningen. Det bör ännu poängteras att staden inte har framlagt för planeraren några som helst ekonomiska mål, utan staden har bett planeraren planera skötseln av trädbeståndet på området optimalt för en markanvädning som eventuellt kommer att ändras. Avverkningarna inverkar inte på något sätt på områdets naturvärden. Luo-områdena i förslaget till detaljplan har i planerna avgränsats utanför avverkningarna, och det är inte ändamålsenligt att utreda användningen eller skötseln av dem i förslag till skötsel av bredvidliggande figurer. Luo-områdena har beaktats vid planeringen av avverkningarna. Branterna och bergsområdena har i sin helhet avgränsats utanför avverkningsplanerna. Av den orsaken tar man inte separat ställning till planerna, utan områdena utgör så kallade skyddsområden. Avverkningarna omfattar inte en enda brant eller ett enda bergsområde. I fråga om ormgranen som ska skyddas måste konstateras att det inte är behövligt att lämna en oskött skyddszon runt trädet, eftersom skötselåtgärderna ska dimensioneras så att det värde som ska skyddas bevaras eller ökar. Om området runt trädet lämnas oskött blir det slybevuxet och minskar sålunda

6 skyddsvärdet i fortsättningen. Ett enskilt träd mår bättre om det får mera utrymme att växa och mera ljus från samma kronskikt. Uttalandet i enlighet med skötselklassificeringen för rekreationsskogar om kravet på avkastning i rekreationsskogar har använts fel i begäran om omprövning, då kravet har tagits bort från sitt saksammanhang. Uttalandet i bemötandet till anmärkningen gällande nämndens beslut att det i avverkningarna inte finns krav på avkastning gäller målen för planeringen av Gråbergområdet, och inte den allmänna riksomfattande uppfattningen. Allmänt taget söker man också ekonomisk avkastning med rekreationsskogarna, eftersom underhållet av skogarna förorsakar kostnader och de huvudsakligen täcks med intäkter från skogarna. Det är att märka att skyddsalternativet är den allra dyraste formen att underhålla tätortsskogarna på lång sikt, eftersom den användningsformen förorsakar enbart kostnader. Genom att sköta skogarna produceras virke och energi framställs. Intäkterna ska alltid beaktas i kalkylerna, fastän de inte ens utgör mål. Planernas avverkningsmetoder är mest ändamålsenliga då man tänker på målet och tajmningen av en åtgärd. Omnämnandena i begäran om omprövning gällande tunga arbetsmaskiner strider mot forskningsbaserad kunskap om avverkningarnas konsekvenser för naturmiljön och grundar sig enbart på antaganden. Det är helt klart att maskinella gallringsavverkningar förorsakar mindre skador på den kvarblivande växtligheten än manuella avverkningsmetoder. Likaså är kostnadsinverkningarna betydliga mellan dessa två alternativ. Det är inte motiverat att ändra de framlagda åtgärdskedjorna på grund av ett känslobetonat krav. Ytterligare information om avverkningsskadornas konsekvenser från man t.ex. från Skogsforskningsinstitutets och Työtehoseuras publikationer från de senaste årtiondena. Gallringsavverkningarna avlägsnar inte skyddsremsorna invid rutterna. Bland annat i Suomen latus utbildningar och anvisningar samt i andra städer, som har betydligt flera friluftsleder och vilka sköts mera aktivt, är rekommendationerna för skogsskötsel invid rutter och leder helt motsatta jämfört med de synpunkter som framförs i begäran om omprövning. Skidspårsnätverket i Lovisa blir helt och hållet utanför avverkningarna Försummandet av skogsskötselåtgärderna i Gråberg och anpassandet av dem till eventuell ändring av markanvändningen kommer i framtiden att leda till betydande förluster av natur-, miljö- och landskapsvärden oberoende vilken markanvändningen är, byggande eller rekreation. En hållbar avverkning är ett medeltal på lång sikt varifrån man kan avvika på årsnivå och som är direkt beroende av utvecklingsklassfördelningen och mängden ogjorda skötselarbeten. Staden ligger betydligt efter i skötseln av tätortsskogarna, eftersom planen inte har genomförts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. Till denna del kan situtionen korrigeras enbart genom att öka skötselavverkningarna under de kommande åren. Meningen, där man säger att skogen gallras rejält mera än ekonomiskogen,

7 t.o.m. under stamantalet i gallringsmodellerna, refererar till maximeringen av den ekonomiska nyttan av ekonomiskogarna, där målet är att få så mycket pengar som möjligt under omloppstiden. Detta är inte målet med skogsskötseln i Gråberg, utan målet är att försöka bevara ett så långlivat och friskt trädbestånd som möjligt, av vilken orsak det är nyttigare att i talldominerade skogar låta trädbeståndet växa glesare än i ekonomiskogarna. Virkesproduktionen är endast en delmålsättning. Hur granarna inverkar på skidspårens skick och vilken betydelse de har för rekreationsanvändningen har nämnts i tidigare utlåtanden. På grund av att jordgrunden i Gråberg är stenig och karg lämpar den sig bättre som naturligt växtunderlag för tall än för gran. Den väntade omloppstiden för tall är på området dubbel i förhållande till omloppstiden för gran. Genom att gynna tall undviker man slutavverkningar i framtiden och får området att hållas relativt oförändrat vad huvudträdbeståndet beträffar också för kommande generationer. Planerarens uttalande: Ställningstagandena av den som lämnat in begäran om omprövning fördröjer den ändamålsenliga användningen av området och orsakar skada för växtligheten på området. Det är fråga om en odlingsskog som människan fått till stånd och som i stadsmiljöns ändrade tillväxtförhållanden försvagas om den inte sköts. Skogens immateriella värde minskar och staden får inte av området den materiella och immateriella nytta som staden som samfällighetsskogsägare ska ha som mål. Stadens skyldighet är att upprätthålla allmänna områden och det betyder i lagen annat än att totalskydda samtliga grönområden eller att förhindra en ändring av markanvändningen. Målet hos den som lämnat in begäran om omprövning tycks vara rent skyddsbaserat, vilket strider mot områdets rekreations- eller byggnadsmål. Behandling: Under behandlingens gång framlade ordförande Kopiloff att begäran om omprövning godkänns. Ledamot Jalkanen understödde framställningen. Vid den verkställda omröstningen fick föredragandens förslag JA 10 röster (Lindén, Antas, Ekebom-Jönsas, Eloranta, Hämäläinen, Laitinen, Lindlöf, Paakkarinen, Wikström och Jalkanen), och ordförande Kopiloffs förslag NEJ fick en röst (Kopiloff). Beslut: Tekniska nämndens beslut är i enlighet med föredragandens förslag. ---