Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol, besvär: Merenheimo. TN 113 Beredning: Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn

Transkript

1 Tekniska nämnden Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol, besvär: Merenheimo 68/ /2013 TN 113 Beredning: Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn Juha Merenheimo har hos Helsingfors förvaltningsdomstol överklagat tekniska nämnden i Lovisa stads beslut Beslutet gällde de skogsskötselsåtgärder som skulle vidtas på området för tätortsskog i Gråberg. Med anledning av överklagandet ber Helsingfors förvaltningsdomstol tekniska nämnden i Lovisa stad lämna sitt utlåtande till domstolen. Den som anfört besvär yrkar följande: 1. Helsingfors förvaltningsdomstol ska återförvisa ärendet i nämndbeslutet som är mål för besvär till ny beredning och behandling på grund av att beredningen av beslutet innehåller fel och är lagstridigt. Lovisa stad håller på att inleda ett skötselprojekt i Gråberg. Projektet innefattar olika åtgärder från att gallringsavverka och sköta småträdsbestånd till att avlägsna farliga träd och sköta plantbestånd. Åren 2005 och 2006 lät Lovisa stads tekniska central planera skötselarbeten för de av staden ägda tätortsskogarna. Planeringen gjordes interaktivt genom att höra stadsborna och intressentgrupperna. Efter planeringen godkände fullmäktige i slutet av 2006 de föreslagna åtgärderna och beslutade att de skulle förverkligas i enlighet med planerna under den kommande tioårsperioden ( ). Skötselplanen har i övrigt inte ändrats från planen från 2006 förutom till den del som en tillväxtprognos om sex år för trädbeståndet har lagts till. Detaljplaneringen av Gråberg preciserades efter planeringsprocessen och planerna har nu ändrats att till sin avgränsning motsvara den kommande markanvändningen. Som allmänt mål för skötseln är att värna om skogens hälsa och att efter byggandet hålla området som en boendemiljö i naturenligt tillstånd under sådana tillväxtförhållanden som avviker från de normala i tätorter. Trädbeståndet gallras därför rätt så kraftigt för att det ska uthärda de växlande vindförhållandena på området. Under byggskedet förlorar bland annat de äldsta granbestånden ofta sin livskraft på en mycket kort tid. Därför

2 lönar det sig under det förberedande skedet att byta ut sådana granbestånd mot hållbarare arter för att undvika onödiga öppna platser då markanvändningen ändras. Det kommer att gallras på tomterna för att trädbeståndet på dem ska bli livskraftigt och kunna stå emot vinden efter att tomterna öppnas för byggverksamhet. Om tillräckligt med tillväxtområde inte nu görs för trädbeståndet som blir kvar, kommer inte trädbeståndet som inte genomgått förberedning att hållas stående i de nya vindförhållandena (jämför med området Gråberg 1 som det ofta hänvisas till i besvärsskriften). Avsikten var att genomföra naturskötselåtgärderna i Gråberg i två skeden: Skötselarbetena i Gråbergs södra del skulle utföras 2013 och skötselarbetena på norra delen Hela skötselarealen uppgick till 113 hektar. Tekniska nämnden beslutade att endast en del(cirka 42 hektar) av åtgärderna för 2013 genomförs och gällande avverkningen 2014 fattades inget beslut alls. Det är nödvändigt att utföra en rätt så omfattande förberedande avverkning i Gråberg. För närvarande är trädbeståndet för tätt med beaktande av den kommande markanvändningen. De framtida tomtområdena och väglinjerna avverkas så att de blir klart glesare än de närskogar som blir kvar. På området finns det objekt som ska skyddas. Inga skötselåtgärder kommer att genomföras på dessa objekt. (Figur 3015 på området som är föremål för besvär, dessutom 3017 och 3031 på det område som ska byggas senare.) Avverkningen sker i huvudsak maskinellt. Då blir resultatet mera välvårdat och olägenheterna som arbetet medför användningen av området minimeras. Avtrycken som maskinerna gjort på friluftslederna avlägsnas efter avslutad avverkning. Friluftslederna på avverkningsområdet stängs en figur åt gången i den takt som arbetet framskrider. För att garantera den allmänna säkerheten är det allt skäl att iaktta skyddsområdena. 2. Helsingfors förvaltningsdomstol ska utan dröjsmål besluta att det område i Gråberg som ingår i det överklagade ärendet beläggs med åtgärdsförbud som gäller till dess att kommunalbesvärsärendet är avgjort och det har vunnit laga kraft. Avverkningen på området har inte inletts emedan besluten har överklagats. 3. I den nya beredningen av ärendet ska skötseln och avverkningen av tätortsskogen i Gråberg planeras på behörigt sätt så att planerna beaktar godkända principer för skötsel av tätortsskog och skogarnas rekreationsvärde. Avverkningarnas eventuella konsekvenser för värdefulla naturobjekt/livsmiljön för områdets fridlysta djur ska utredas noggrant. Resultaten för utredningarna ska beaktas när avverkningarna planeras och utförs.

3 Planeringen av området utgår från den 2006 godkända skötselplanen för tätortsskogar. Skötselplanen har i övrigt inte ändrats från planen från 2006 förutom till den del som en tillväxtprognos om sex år för trädbeståndet har lagts till. Detaljplaneringen av Gråberg har preciserats efter planeringsskedet och planerna har nu ändrats så att de till sin avgränsning motsvarar den kommande markanvändningen. I alla processer, såväl i planläggningen som i skötselplanen för tätortsskogen, har också naturen och djur beaktats i enlighet med lag och förordningar. Staden måste kunna förutse ändringar av markanvändningen i god tid innan ändringen sker. Sålunda undviker man på bästa sätt de negativa konsekvenserna för växtligheten och djuren och den ändring av miljön som sker på kort sikt på området. Områdena där ändringen av markanvändningen sker borde i idealfall gås igenom med avverkningar eller förnyas cirka femton år innan tillväxtförhållandena ändras. Genom att lämna skogen utan skötsel orsakas den kommande markanvändningen och de grönområden som man planerat att ska finnas kvar betydande olägenhet. Om beredande avverkningar inte utförs, kommer trädbeståndet på de kvarstående grönremsorna inte att tåla förändringarna i tillväxtförhållandena och sålunda orsakas bl.a. grönstråksnätet på området och levnadsförhållandena för de arter som ska skyddas på området ansenlig skada. Olägenheterna som avverkningarna orsakar bland annat faunan är ringa. Avverkningsplanerna är i sin helhet planerade i enlighet med och inom ramarna för rådande skogslagstiftning. I planeringen har de i planen framlagda specialområdena beaktats. Eftersom avverkningarna inte är kalhuggningar utan gallringar skär de inte heller av de ekologiska korridorerna. Den planerade avverkningen bildar därmed inte sådana öppna områden som fladdermöss inte vill flyga över. Området består av gammal ekonomiskog, som under årens lopp inte har avverkats. Det finns inga ytterst gamla träd på området, förutom eventuellt på bergsområdena, som också nu avgränsas utanför avverkningsåtgärderna. De ifrågavarande åtgärderna bryter inte mot fridlysningsstadgandena i 39 i naturvårdslagen. Avverkningsåtgärderna genomförs utanför förökningstiden. På området har det inte heller utgående från tämligen

4 genomgripande utredningar med säkerhet hittats arter som kräver särskilt skydd. En icke-artbestämd observation, eventuellt av en fransfladdermus, kan inte förhindra avverkningarna, som till och med skulle kunna förbättra fladdermössens livsbetingelser på området. Det är tämligen orimligt att i samband med avverkning av tätortsskog kräva utredning av hur avverkningarna inverkar på fjärilarnas levnadsmiljö vid planeringen av varje avverkning. Om det var fråga om urskog, skulle saken kunna vara en annan. Värdefulla naturobjekt lämnas utanför avverkningen. Stadsarkitekten i Lovisa stad är fullt medveten om avverkningsplanen och bifaller den även om separat skriftligt utlåtande inte begärts. Tvärtom, med tanke på den önskvärda kommande situationen önskar också hon att sådan typ av trädbestånd som kan fortleva blir kvar på området när området i sinom tid bebyggs. Om bebyggandet av området skjuts upp är det enbart till fördel för det kvarstående trädbeståndets utveckling, bara trädbeståndet är tillräckligt glest. 4. Helsingfors förvaltningsdomstol ska bedöma och avgöra huruvida den beredande tjänsteinnehavarens och föredragandens språkbruk och motiveringar i ärendet i det överklagade nämndebeslutet uppfyller kraven i förvaltningslagen. Om förvaltningsdomstolen konstaterar att språkbruket och/eller motiveringarna för beslutet i ärendet inte följer lagen, ska den ge de ansvariga tjänstemännen en anmärkning beträffande saken. Det finns flera åsikter om hurudan skog bäst tjänar stadens och stadsinvånarnas syften. Den som anfört besvär har sin åsikt och föredraganden en annan. Det är också säkert att det finns andra åsikter. Förenligt med demokratins lagar fattade tekniska nämnden ett beslut, där till exempel de för 2014 planerade avverkningarna inte godkändes. Nämnden avgränsade också i övrigt åtgärderna i beslutet. Det är också säkert att ingen med absolut säkerhet kan säga vilken den garanterat enda rätta lösningen för skötseln av ifrågavarande skogsområde är. Alla lösningar som siktar mot framtiden är också i viss mån känslomässiga. Detta gäller också föredragandens förslag. Sålunda är det kanske i detta fall fel att påstå att någon agerar på emotionella grunder, då i praktiken också alla som deltar i att fatta beslutet är tvungna att utgå från sin egen åsikt. Förslaget syftar till att skogsområdet ska betjäna en så stor del av stadens invånare som möjligt så bra som möjligt oberoende av om området kommer att användas som rekreations- eller bostadsområde i framtiden. Det finns också alltid andra behov, vilka alla inte kan tillgodoses samtidigt, eftersom de i viss grad står i konflikt med andra behov. Det är sannolikt att en del av

5 invånarna vill ha rekreationsskog, som inte överhuvudtaget sköts, utan som får utvecklas på sitt eget sätt, såsom den utvecklats efter föregående gång den skötts. En annan uppfattning är att en skog som lämnas utan skötsel kan vara otrevlig och till och med farlig för användarna. Skötseln eller icke-skötseln av skog har alltid konsekvenser med inverkan långt in i framtiden. Tätorts-, rekreations- och ekonomiskog måste alltid skötas i viss mån. Skogen undergår hela tiden förändringar och speciellt förändras tämligen likåldrig skog ganska mycket under årens lopp. Om skötselåtgärderna skjuts upp till en mycket senare tidpunkt, blir det eventuella slutresultatet också ett annat. I tät skog dör trädens nedre grenar, och det går inte längre att få dem att växa om gallringen sker senare. I skötseln av ifrågavarande skog strävar man efter att få träd med levande kvistar på en så stor del som möjligt och som står kvar vid en eventuell kommande ännu kraftigare gallring eller när området bebyggs. Situationen förändras hela tiden, så med avseende på detta kan det uppstå problem om skötselåtgärderna skjuts upp till en mycket senare tidpunkt. Jämförelsen med avverkningarna på området Gråberg 1 (området för Solviksvägen) är inte befogad, eftersom den största förändringen på området i fråga och det som också väckt diskussion är att hela trädbeståndet på gatuområdena (Solviksvägen och Morgonrodnadsgatan och -stigen) avlägsnades och att nuvarande Solviksvägens sträckning ändras en aning och att vägen blir nästan dubbelt så bred (vägområdet 24 meter), eftersom det också anläggs en led för gång- och cykeltrafik. Dessutom avlägsnades träd som var i dåligt skick från de kommande byggplatserna. Fotografierna som bifogats besvären har tagits precis under avverkningen och på bilderna syns i huvudsak gatuområden samt områden där tomter anlades och där friska tillväxtdugliga tallar lämnades kvar. Dessutom ska man beakta att den 2006 godkända skötselplanen för tätortsskog inte hade genomförts på området Gråberg 1, vilket ledde till större förändringar när byggandet inleddes, eftersom den kommande ändringen inte hade förutsetts. Bifogat bilder över nuläget när området börjat bildas, juli Utbyggnaden av Gråbergsområdet utgör en del av stadens strategi och en åtgärd för att uppnå befolkningsmålet. Ändringssökandens ställningstaganden till planförslagets meningsfullhet och problematiken med genomförandet utgör inga argument för att sluta utveckla området. Bilaga 65 Föredragning: Tekniska direktören Ulf Blomberg

6 Förslag: Tekniska nämnden beslutar avge det ovan förelagda utlåtandet och dessutom yrkar nämnden att besvären förkastas till samtliga delar som obefogade. Denna paragraf justeras omedelbart. Beslut: Nämnden beslutade avge det ovan förelagda utlåtandet och dessutom yrkar nämnden att besvären förkastas till samtliga delar som obefogade. Denna paragraf justerades omedelbart. ---