KYRKSLÄTTS KOMMUNS SKOGSSTRATEGI SAMT VÅRD- OCH BRUKSKLASSIFICERING

Transkript

1 Bilaga Kst 2/ (1) KYRKSLÄTTS KOMMUNS SKOGSSTRATEGI SAMT VÅRD- OCH BRUKSKLASSIFICERING

2 2(2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Skogsstrategi., Mål....., Verksamhetsprinciper Vård- och bruksklassificering av skogarna Sätt att vårda och behandla skogarna Vårdplaner Åtgärdsprogram Kommuninvånarnas deltagande och information till kommuninvånarna Fördelning av planeringsuppgifter mellan kommunala myndigheter Tillstånd för miljöåtgärder och trädfällning Genomförande av skogsåtgärder Vård- och bruksklassificering av de kommunägda skogarna Tätortsskogar Närskogar Frilufts- och rekreationsskogar Skyddsskogar Skogar med naturvärden och skyddade skogar Ekonomiskogar Avverkningsmängd och tillväxt Årliga skogsarbeten, riktgivande Areal i vård- och bruksklasserna

3 1. Skogsstrategi 3(3) Skogsstrategin omfattar målen för behandlingen av de kommunägda skogarna och de verksamhetsprinciper enligt vilka kommunen förverkligar dessa mål. 1.1 Mål De kommunägda skogarna ger invånarna rekreation, naturupplevelser och motionsmöjligheter. De kommunägda skogarna tryggar naturens mångfald i kommunen. Ur de kommunägda skogarna fås virke inom de gränser som målen ovan medger. 2. Verksamhetsprinciper 2.1 Vård- och bruksklassificering av skogarna För reglering och styrning av områdesanvändningen i kommunen har en generalplan och mer detaljerade detaljplaner för tätorterna gjorts upp. Styrningen av och ändamålet med områdena ligger som grund för behandlingen av de kommunägda skogarna. Skogsområdena delas in i vård- och bruksklasser enligt följande: Bruksklass 1 Tätortsskogar Närskogar vårdklass C 1 Frilufts- och rekreationsskogar vårdklass C 2 Skyddsskogar vårdklass C 3 Bruksklass 2 Skogar med naturvärden och skyddade skogar Bruksklass 3 Ekonomiskogar 2.2 Sätt att vårda och behandla skogarna Sätten att vårda och behandla de kommunägda skogarna väljs enligt den vård- och bruksklass som skogen tillhör. I fortsättningen granskas placeringen av skogarna i vård- och bruksklasserna tillsammans med åtgärdsprogrammet.

4 4(4) 2.3 Vårdplaner Utgångspunkten för vård och behandling av de kommunägda skogarna är naturvårdsplanen (på områden som hör till vård- och bruksklasserna 1-2) och ekonomiskogsvårdsplanen (på områden som hör till vård- och bruksklassen 3). I naturvårdsplanen kan även andra grönområden än skogar tas med, t.ex. ängar. I naturvårdsplanen och ekonomiskogsvårdsplanen anges de mål och åtgärder som vidtas i de kommunägda skogarna under de följande tio åren. Om godkännandet av naturvårdsplanen och ekonomiskogsvårdsplanen beslutar direktionen för utrymmes- och produktionstjänster i fråga om andra områden än detaljplaneområden. På detaljplaneområden behandlas planerna enligt instruktionen för samhällstekniska väsendet och 90 Markanvändnings- och bygglagen. 2.4 Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram utarbetas årligen. För direktionen för utrymmes- och produktionstjänster presenteras naturvårdsplanerna för följande år och de åtgärder som skall vidtas i kommunens skogar. I åtgärdsprogrammet placeras de skogsområden som kommunen fått i sin ägo i olika vårdklasser. Dessutom justeras placeringen i olika vårdklasser av de skogsområden som kommunen sedan tidigare äger samt sätten att vårda och behandla skogarna. Om godkännandet av åtgärdsprogrammet beslutar direktionen för utrymmes- och produktionstjänster. I anslutning till åtgärdsprogrammet behandlar direktionen en redogörelse över åtgärder som har vidtagits i de kommunägda skogarna efter att det föregående åtgärdsprogrammet godkänts. 2.5 Kommuninvånarnas deltagande och information till kommuninvånarna Genom att informera om vårdplanerna på kommunens officiella anslagstavla, bibliotek och webbsidor gör man det möjligt för invånarna och de föreningar som verkar i kommunen att delta när åtgärdsprogrammet för natur- och ekonomiskogsvårdsplanerna görs upp. Dessutom presenteras vårdplanerna för invånarna på områdena (centrum, Masaby och Veikkola). Kommuninvånarna och föreningarna kan delta genom att uttrycka sin åsikt om och ge ett bemötande till den föreslagna vårdplanen. Sammandrag av och bemötanden till åsikterna fogas till den vårdplan som skall tas upp till behandling i direktionen. När åtgärdsprogrammet utarbetas informeras invånarna i närheten om de vårdåtgärder som skall vidtas. På åtgärdsområdet sätts en skylt upp med information om de åtgärder som skall vidtas där inom den närmaste tiden.

5 5(5) 2.6 Fördelning av planeringsuppgifter mellan kommunala myndigheter För beredningen av planerna och åtgärdsprogrammet i bruksklasserna 1 och 3 samt anmälan om användning av skog ansvarar huvudsakligen kommunens områdestjänster. För beredningen av planerna och åtgärdsprogrammet i bruksklass 2 samt anmälan om användning av skog ansvarar kommunens miljövårdsenhet. Före godkännandet skall följande ombes ge utlåtanden om naturvårdsplanen, ekonomiskogsvårdsplanen och åtgärdsprogrammet: Bruksklass 1 och 3 - miljövårdsenheten, planläggningsenheten och idrottsväsendet Bruksklass 2 - planläggningsenheten, områdestjänsterna och idrottsväsendet Utlåtandena skall bifogas till förslagen till vårdplan och åtgärdsprogram. 2.7 Tillstånd för miljöåtgärder och trädfällning När syftet är att fälla träd, utföra jordbyggnadsarbete eller vidta någon annan jämförbar åtgärd som förändrar landskapet på detaljplaneområden eller andra områden där förutsättningen för trädfällning är ett tillstånd för miljöåtgärder enligt markanvändnings- och bygglagen, begär kommunens skogsansvariga av vederbörande tillståndshandläggare ett utlåtande om behovet av tillstånd och ansöker vid behov om tillstånd. Kommunträdgårdsmästaren ger tillstånd för trädfällning som kommunens representant för markägaren. Fällningstillstånden bokförs. 2.8 Genomförande av skogsåtgärder Åtgärderna enligt det årliga åtgärdsprogrammet, som direktionen för utrymmes- och produktionstjänster godkänner, genomförs antingen av kommunens egna anställda eller av någon som valts för uppdraget via en anbudstävlan. För uppgifterna i fråga om att genomföra skogsåtgärder ansvarar kommunens områdestjänster.

6 6(6) 3. Vård- och bruksklassificering av de kommunägda skogarna Bruksklass Tätortsskogar Tätortsskogarna ligger nära byggd eller planerad tät bebyggelse. Invånarna använder dem för rekreation på vardagar och veckoslut. I planerna är tätortsskogarna betecknade med V, EV eller MU (rekreationsområde, park, lekpark, närrekreationsområde, idrotts- och rekreationstjänster, ströv- och friluftsområde, badstrandsområde eller skyddsgrönområde, jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet). Tätortsskogarna kan också innefatta s.k. landskapsskogar, där målet för vården är att odla kraftiga träd Närskogar ( C 1 ) Närskogarna är belägna i omedelbar närhet av tät bebyggelse på detaljplaneområden. Närskogen erbjuder alternativa gångförbindelser och möjligheter till dagligt friluftsliv samt är livskraftig, varierande och stimulerande. Närskogen är utsatt för kraftigt slitage. I detaljplanerna är närskogarna betecknade med V eller EV (rekreationsområde, park, lekpark, närrekreationsområde, idrotts- och rekreationstjänster, ströv- och friluftsområde, badstrandsområde eller skyddsgrönområde). Mål för vården Målet för vården är att upprätthålla landskapsbilden samt en mångsidig och livskraftig växtlighet med många skikt, och även att trygga möjligheterna till friluftsliv. Särskild uppmärksamhet fästs vid tryggheten för dem som rör sig i närskogen. Utgångspunkten för behandlingen av skogen är att såvitt möjligt vårda trädbeståndet på platsen så att det utvecklas i önskad riktning. Den allmänna principen för behandlingen av närskogar är att skogen vårdas enligt varierande åldersstruktur, så att den omfattar träd och buskar av alla åldrar. Då närskogen förnyas används små kalytor, så att förnyelsen görs på ett område om högst en halv hektar åt gången. Vid behandlingen av närrekreationsskogar bibehålls såvitt möjligt även sällsynta och speciella typer av livsmiljöer samt träd som är värdefulla för landskapet. Målet för behandlingen är en ljus skog där särdragen i landskapsstrukturen betonas. I trädbeståndet främjas tall och lövträd. På lämpliga platser ökas variationen i

7 skogarna genom plantering av t.ex. ädla lövträd. Sådana träd som utgör säkerhetsrisker för människorna avlägsnas. 7(7) Avverkningen i närskogarna utförs för hand eller med lätt utrustning när det är tjäle och snö. De fällda träden transporteras bort med lätt utrustning. Från närskogarna förs avverkningsresterna bort eller flishuggs. Invånarna kan ges möjlighet att samla avverkningsrester samt döende och fallna träd för användning som ved. På områden med typer av livsmiljöer som är känsliga för slitage leds slitaget bort med hjälp av bl.a. friluftsleder, täta trädbestånd och markträd. Hållbarheten för slitage förbättras vid behov t.ex. med flisbeläggning, glesare trädbestånd än normalt och val av trädslag. Om slitaget förhindrar tillväxten hos plantorna, sätts stängsel upp kring plantområdet. Dessutom vårdas obyggda bostadsområden eller områden som anvisats för andra ändamål i detaljplanen som närskog på så sätt att målen för vården stämmer överens med det slutliga ändamålet på området. I närskogen kan det finnas naturobjekt. De vårdas enligt bruksklass Frilufts- och rekreationsskogar ( C 2 ) Frilufts- och rekreationsskogarna ligger på general- eller detaljplansområden med MU/VL-beteckning, på utkanterna av bebyggelsen som stora grönzoner som gör tätortsstrukturen öppen. Frilufts- och rekreationsskogarna fungerar också i generalplanen som frilufts- och rekreationsområden för kommuninvånarna, t.ex. Porkala udd och Linlo. Områdena används för rekreationsverksamhet såsom friluftsliv, utfärder samt svamp- och bärplockning. Nätet av stigar är i allmänhet glest. Det kan också finnas öppna naturområden såsom kärr och berg. Mål för vården Målet för vården är att bevara skogslandskapet, den ursprungliga naturen, växtligheten och djurlivet samt att trygga möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Vård av frilufts- och rekreationsskogar på detaljplaneområden Utgångspunkten för behandlingen av skogen är att vårda trädbeståndet på platsen så att det utvecklas i önskad riktning. Skogen vårdas enligt varierande åldersstruktur, så att den omfattar träd och buskar av alla åldrar. Då frilufts- och rekreationsskogar på detaljplaneområden förnyas används inte luckhuggning. När skogen planteras är målet att välja ett mångsidigt urval av träd som är lämpliga för den plats där de skall växa. Som skydd för djurlivet lämnas täta träd- och buskbestånd kvar. Naturens mångfald bevaras genom att döende träd och markträd lämnas kvar i frilufts- och rekreationsskogarna. I gränszonerna främjas honungs- och bärväxter som är nyttiga för djuren.

8 8(8) Avverkningsresterna förs bort från friluftsvägarna och stigarna samt även från andra platser på de mest centrala områdena. På områden med typer av livsmiljöer som är känsliga för slitage leds slitaget bort med hjälp av bl.a. friluftsleder, täta trädbestånd och markträd. Hållbarheten för slitage förbättras vid behov t.ex. med flisbeläggning, glesare trädbestånd än normalt och val av trädslag. Om slitaget förhindrar tillväxten hos plantorna, skyddas plantområdet med stängsel eller på annat sätt. I frilufts- och rekreationsskogarna kan det finnas naturobjekt. De vårdas enligt bruksklass 2. Invånarna kan ges möjlighet att samla avverkningsrester samt döende och fallna träd för användning som ved. Vård av frilufts- och rekreationsskogar på generalplaneområden Utgångspunkten för behandlingen av skogen är trädbeståndet på platsen såvitt möjligt. Dess utveckling styrs genom beståndsvård. Skogen vårdas enligt varierande åldersstruktur, så att den omfattar träd av alla åldrar. I frilufts- och rekreationsskogarna används en längre omloppstid än i ekonomiskogar, så att de gamla skogarna förblir rådande i den långsiktiga skogsbilden. Förnyelseavverkning genomförs i form av naturlig förnyelse, om träden, marken och ytväxtligheten på området i förväg kan uppskattas ha förutsättningar för naturlig återväxt. Förnyelsen genomförs stegvis, så att skadorna på landskapet och friluftsoch rekreationsmöjligheterna blir så små som möjligt. Då frilufts- och rekreationsskogen förnyas på generalplaneområden kan små kalytor eller motsvarande användas så att förnyelsen görs på ett område om högst 0,2 hektar åt gången. För att bevara naturens mångfald lämnar man kvar grupper av sparträd och murkna träd. När skogen planteras är målet att välja ett mångsidigt urval av träd som är lämpliga för den plats där de skall växa. Träd som är värdefulla för landskapet bevaras. Som skydd för djurlivet lämnas täta träd- och buskbestånd kvar i frilufts- och rekreationsskogarna. I gränszonerna främjas honungs- och bärväxter som är nyttiga för djuren. I frilufts- och rekreationsskogar kan det finnas naturobjekt. De vårdas enligt bruksklass 2. Invånarna kan ges möjlighet att samla avverkningsrester samt döende och fallna träd för användning som ved. Avverkningsresterna förs bort från friluftsvägarna och stigarna samt även från andra platser på de mest centrala områdena. På områden med typer av livsmiljöer som är känsliga för slitage leds slitaget bort med hjälp av bl.a. friluftsleder, täta trädbestånd och markträd. Hållbarheten för slitage

9 9(9) KYRKSLÄTTS KOMMUN förbättras vid behov t.ex. med flisbeläggning, glesare trädbestånd än normalt och val av trädslag. Om slitaget förhindrar tillväxten hos plantorna, skyddas plantområdet med stängsel eller på annat sätt. Dessutom vårdas obyggda bostadsområden eller områden som anvisats för andra ändamål i generalplanen som frilufts- och rekreationsskog på så sätt att målen för vården stämmer överens med det slutliga ändamålet på området Skyddsskogar ( C 3 ) Skyddsskogarna är belägna vid utkanterna av huvudleder, industriområden och vattendrag. De fungerar som skyddszoner vilka lindrar störningar i form av buller, damm, vind och föroreningar. Användningen av skyddsskogar för rekreation är obetydlig. Där finns inte konstruktioner eller utrustning för friluftsliv. Genom området kan det gå en stig eller lättrafikled. Skyddsskogarna kan också strukturera tätorten. Bruksklass 2 Mål för vården Målet med vården är i allmänhet att upprätthålla en täckande och skyddande växtlighet med många skikt. Utgångspunkten för behandlingen är att skogens skyddande inverkan blir så bra som möjligt. Skydd mot buller och damm kan bäst uppnås med hjälp av täta, unga barrträdsbestånd som kontinuerligt förnyas i remsor. 3.2 Skogar med naturvärden och skyddade skogar Skogar med naturvärden och skyddade skogar ligger antingen på ett inrättat skyddsområde eller i annat fall har de officiell skyddsstatus (t.ex. Natura-områden, som inte skall bli skyddsområden). I planerna är naturobjekten i allmänhet betecknade med SL (naturskyddsområde). I tätorts- och ekonomiskogar kan det på vissa områden finnas små naturobjekt med mål för vården enligt bruksklass 2. Naturobjekten är skogsområden med speciella naturvärden. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara baserade på skogslagen eller naturvårdslagen. Det kan t.ex. vara fråga om häckningsområden för fåglar, förekomst av sällsynta växter, förökningseller viloplatser för flygekorren eller skog vid bäckar. Det kan också gälla en åker som inte skall planteras eller en skogsbetesplats som har stor betydelse som foderområde för fåglar och många andra vilda djur. Mål för vården Behandlingen av skogar med naturvärden och skyddade skogar är individuell, med utgångspunkten att bevara de skyddade naturvärdena på området. För fredade naturskyddsområden gäller specifika bestämmelser som skall följas. I vården av

10 skogar med naturvärden och skyddade skogar beaktas också användning för rekreation, om skogen är av betydelse för rekreationen. 10(10) Bruksklass Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som vårdas enligt principerna för ekonomiskogsvård och som inte just används för rekreation eller strövande. För närvarande förutsätts det inte heller att de tas eller reserveras för annat bruk till följd av befolkningstillväxten i kommunen, bebyggelse som utvidgas eller bevarande av naturens mångfald. I ekonomiskogar kan det finnas naturobjekt. De vårdas enligt bruksklass 2. Mål för vården Vid behandlingen av ekonomiskogar tillämpas principerna för ekonomiskogsvård. Bl.a. enskilda gamla och ståtliga träd sparas dock. Förnyelseavverkning utförs på områden om högst 3 ha. I ekonomiskogar undviks emellertid förnyelseavverkningar såvitt möjligt (förpliktelse till förnyelse enligt 3 skogslagen). För att bevara naturens mångfald lämnar man kvar grupper av sparträd och murkna träd när skogen förnyas. Enskilda träd som blåsten fällt lämnas i skogen för att murkna. Avverkningsresterna förs om möjligt bort från avverkningsområdet. I ekonomiskogarna främjas blandskog. På åkrar där skog skall planteras och under ellinjer kan också specialskog odlas, såsom julgranar och energiträ. 4. Avverkningsmängd och tillväxt (naturlig tillväxt) SKOGSBRUKSPLAN m3 m3/v Rekommenderad avverkningsmängd enligt målen Största avverkningsmängd för skogsvården Genomsnittlig tillväxt Avverkning Uppgifterna om avverkningsmängderna och tillväxten finns i skogsbruksplanen Avverkningsmängden enligt målen i skogsstrategin är högst 2500 m3/år.

11 11(11) 5. Årliga skogsarbeten, riktgivande Årliga skogsarbeten ha m3 /m3 Inkomster: Skogsarbeten enligt vårdklassificeringen Totalt Utgifter: Skogsvårdsarbeten Närskogar Totalt RESULTAT 0 6. Areal i vård- och bruksklasserna AREAL I VÅRD- OCH BRUKSKLASSERNA vårdklass ha Tätortsskogar: Närskogar C1 465 Frilufts- och rekreationsskogar C2 770 Skyddsskogar C3 71 Skogar med naturvärden m.m. 320 Ekonomiskogar 174 TOTALT 1800

12 12(12)