Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd"

Transkript

1 Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge

2 2

3 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara samhället pekar ut ekosystemen som grundstenar för framtiden. I ekosystemen finns den gröna cellen som utgör en förutsättning för leverans av förnyelsebar råvara till det framtida samhället genom sin unika egenskap att kunna producera biomassa med solljuset som energikälla. Solens energi, eller omvandlat solljus i form av vind, vatten och bioenergi, ska ersätta olja, kol, naturgas och uran som energikällor. Fordonsbränsle utgörs kanske av skogsetanol eller metanol, vätgas och elektricitet. Det hållbara samhällets behov av material kommer att ställa mycket höga krav på ekosystemen. Det är därför avgörande att ekosystemens långsiktiga producerande förmåga upprätthålls. Den biologiska mångfalden utgör en grund för att ekosystemen fortsätter att fungera samtidigt som dramatiska negativa förändringar förebyggs. Skogen i Borlänges omgivningar har utnyttjats hårt under en period av omkring 700 år. Gruvdriften i trakten hade ett omättligt behov av träråvara som i senare tid följts av avverkningar till fiber och virke. Historien har naturligtvis satt sin prägel på skogarna i Borlänge. Utarmningen, av såväl arter som naturtyper, är förhållandevis långt framskriden och det finns för närvarande ett uppenbart restaureringsbehov. Den skog som ägs av Borlänge kommun utgör en viktig del av markreserven. Skogsmarken erbjuder kommunen handlingsutrymme i strategiska frågor och Borlängeborna nyttjar skogen till friluftsliv, jakt, fiske och rekreation. Skogsbruket erbjuder också arbetstillfällen och ger skördeinkomster. För att tillgodose så många intressen som möjligt beslutade kommunen 1999 att upprätta en ny plan för skogsbruket. Planen är baserad på målen i detta dokument och anpassad för FSC -certifiering, licensnr FSC C

4 Borlänge kommuns skogsinnehav Borlänge kommun äger för närvarande ca ha skog totalt, varav ungefär ha är naturreservat och ha produktiv skogsmark. Markinnehavet förändras ständigt genom köp, försäljning och markbyten. Av den produktiva skogsmarken är en stor andel tätortsnära och hårt utnyttjad av det rörliga friluftslivet med elljusspår och ridoch strövstigar vilket kräver särskild hänsyn och skötsel. Ungefär hälften av produktionsskogen är talldominerad, ca en tredjedel är granskog och resterande är lövskog med framförallt björk. Åldersfördelningen är ganska jämn med en liten topp i åldersintervallet år (14%). Skogsbruksplan För kommunens skogar finns en plan för skogsbruket som gäller under åren Skogsbruksplanen är ett nytt och modernt hjälpmedel för planering och dokumentering av skogen. Det innebär att man pekar ut de marker där produktion kan sättas i fokus och var större hänsyn bör tas till andra intressen som naturvård eller rekreation. Syftet är att hitta en balans mellan produktion och naturvård. Skogsbruksplanen beskriver Borlänge Kommuns skogsinnehav översiktligt men visar också detaljer för varje enskild skogsavdelning. I beskrivningen hittar man bland annat skogens ålder, volymer, trädslag och eventuella speciella naturvärden. Planen uppdateras kontinuerligt och utförda åtgärder läggs till varje skogsavdelning. DEFINITIONER Naturreservat: Allmän plats: Bostadsnära skog: Tätortsnära skog: Rekreationsskog: Produktionsskog: Markområde som är juridiskt skyddat genom miljöbalken Områden som i detaljplan är utlagda som natur- eller parkmark En smal zon av skog inom 300 m från bostadskvarter Skogar inom 3 km från tätortsbebyggelse En bredare zon närmast tätorter och anläggningar där särskild hänsyn tas till rekreation och friluftsliv Skog på längre avstånd från bebyggelse 4

5 Tätortsnära skog och rekreationsskog En tätort är sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. I begreppet tätortsnära skog ingår både bostadsnära skog och rekreationsskog. Rekreationsskog ligger inte alltid nära tätorten. Tätortsnära skog består av många olika komponenter såsom gatu- och parkträd, trädgrupper och skogsområden i anslutning till tätorten. Skogen kan användas för att skärma av, skydda och dölja, till exempel vid industrier, vägar eller andra anläggningar. Träd och natur i och nära tätorten är av stort värde, såväl för växt- och djurliv som för människors utsikt och vardagsrekreation. Träden förbättrar luftkvaliteten genom att ta upp stoft och producerar syre utjämnar temperaturen och sänker vindhastigheten sänker ljudnivån och kan verka hastighetsdämpande på trafik fördröjer och hjälper till med omhändertagande av dagvatten Träd nära hus och trädgård upplevs mycket individuellt. Skogen kan ibland uppfattas som om den växer in på knuten men samtidigt vill man ofta ha det vind- buller- och insynsskydd som skogen kan ge. Har man skogen i söder vill man ofta ha gallrat, har man skogen i norr tycker man att skogen ger ett bra insynsskydd. Andra gläds åt de rika naturupplevelser eller den goda lekmiljö som skogen och träden erbjuder. Orsaker till att man vill få träd nedtagna, skog gallrad eller ett område röjt är ofta otrygghet, farliga träd, skugga, grön vägg, paraboler etc. Vid åtgärder för enstaka träd är grundtanken alltid att karaktären på platsen generellt ska bevaras. Endast träd som utgör en uppenbar fara för liv och egendom tas ned omgående, till exempel om trädet har många stora döda grenar, är sjukt eller står nära en elledning. I övrigt gäller generellt att restriktivitet ska råda. Skötselplaner Våra tätortsnära skogar och rekreationsskogar är särskilt viktiga för lek, motion och friluftsliv. Här ska skötseln av skogen präglas av mångformighet och med inriktning för dessa intressen. I bostadsnära skog ska skötseln anpassas efter de boendes behov, i rekreationsskogar efter det rörliga friluftslivets behov. Eftersom den tätortsnära skogen engagerar många bör skötselplaner upprättas. Dessa planer sammanfattar skötselbehovet och kommunens mål med skogen samtidigt som de boendes och allmänhetens intressen och åsikter vägs in. I planen beskrivs målet med respektive område, hur skogen ska föryngras, vilka trädslag eller buskar som är önskade osv. Den tätortsnära skogen som ägs av Borlänge kommun sköts av olika förvaltare. De skogar som i detaljplan är avsatt som naturmark eller parkmark sköts av Borlänge Energi Stadsmiljö och övrig skogsmark sköts av en skogsförvaltare anlitad av Borlänge kommun. Ofta finns ingen naturlig gräns utan det är ett och samma skogsområde. De skogar som har skötselplaner sköts gemensamt och åtgärder utförs i huvudsak av kommunens skogsförvaltare. 5

6 Mål för skogsbruket Den övergripande policyförklaringen ovan är vägledande och de fyra målen nedan är likvärdiga, utan inbördes rangordning. Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas så att biologisk mångfald främjas Skogsbruket ska vara miljöcertifierat och restriktioner mot vissa skötselmetoder tas fram. I rekreationsskogar förlängs omloppstiden med 20 år i förhållande till normal skogsskötsel Lövandelen i slutavverkningsskogen ska öka till 20 % på lämpliga marker och andelen skog äldre än 140 år ska på sikt uppgå till 5 % av den totala arealen. Restaurering av naturtyper genomförs 10 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas som naturreservat och skötas efter särskilt fastställda bestämmelser. Alla nyckelbiotoper och hänsynsområden sparas och omsorgs- och indikatorarter dokumenteras Skötseln av kommunens bostadsnära skogar och rekreationsskogar ska präglas av mångformighet och med inriktning för lek, motion och friluftsliv Skogsbruket ska bedrivas så att tydliga spår av platsens geologiska historia samt spår av gammal hävd eller historia bevaras Skogsbruket ska anpassas till anläggningar för rekreation och friluftsliv Skötseln av bostadsnära skogar ska påverkas av användningsområden som lek, promenader och exkursioner och allmänhetens önskemål beaktas Borlänge kommuns skogsinnehav ska tjäna som markreserv och bytesvaluta vid förvärv av mark för bebyggelse och andra ändamål av allmänt intresse I områden där framtida bebyggelse förväntas ska skogsskötseln i möjligaste mån ta hänsyn till kommande detaljplaner Kommunen ska behålla och aktivt komplettera skogsinnehavet inom områden där översiktsplanen eller kommunala beslut i övrigt föreslår bebyggelse eller annan samhällsutveckling I kommunens markreserv ska finnas ett antal skogsskiften lämpliga som bytesobjekt och förvärv av skog ska i första hand ske när tillfälle ges i de områden där markbyten kan förväntas. Komplettering av kommunens skogsinnehav ska i övrigt främst göras i anslutning till det egna tätortsnära innehavet 6

7 Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas på ett långsiktigt ekonomiskt lönsamt sätt och samtidigt utnyttjas som källa till sysselsättning Avverkningsnivån i Borlänge kommuns skogar ska ge en jämn och hög avkastning och skogsuttaget ska under en konjunkturcykel inte överstiga tillväxten Borlänge kommuns skogbruk ska nyttjas för sysselsättning i den utsträckning som det är till nytta för kommunens totala ekonomi med alla intressen invägda Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas med effektiva och miljövänliga metoder där den bästa tillgängliga tekniken används. Samtliga entreprenörer som arbetar i Borlänge kommuns skogar ska vara miljöcertifierade och inneha Grönt kort I rekreationsskog anpassas avkastningskravet till de förutsättningar som gäller för respektive område 7

8 Enstaka träd eller trädgrupper Träden i Borlänge Borlänge är en relativt ung stad och de äldsta träden planterade kring 1900 då Borlänge växte fram kring industrierna. En del mer långlivade gamla träd från den tiden finns kvar i t ex parker och alléer. För de äldre långlivade träden har livsbetingelserna under årens lopp förändrats. Träd som tidigare stod i parkmark har blivit stadsträd och träd som tidigare stod längs en smal landsväg har fått mindre livsutrymme när vägen breddats. Detta åldrande trädbestånd gör att det idag fälls fler träd än det planteras nya. De träd som har planterats på senare tid har många gånger alldeles för litet livsutrymme. Om vi vill uppnå ett friskt och livskraftigt trädbestånd kan vi inte längre arbeta på samma sätt. Vi måste redan från början ge träden som planteras en rimlig chans att bli gamla och långlivade. Vi behöver ta bättre hand om de träd vi har för att se till att de inte skadas i onödan. Mål för trädbeståndet Borlänge kommuns vision är att bibehålla och skapa ett friskt och livskraftigt trädbestånd genom att skydda, vårda och utveckla stadens träd- och trädmiljöer samt att verka för ett utökat bestånd av träd som en viktig del av stadsplaneringen Ett friskt och livskraftigt trädbestånd Tillräckligt med träd i alla åldrar av varierande art Träden ska skyddas Träden ska planteras med tillräckliga livsbetingelser Träden ska vårdas En viktig del av stadsplaneringen Öka förståelsen för befintliga träds ekonomiska värde Öka det aktiva och medvetna användandet av träd som stadsbyggnadselement Öka intresset för träd Öka användningen av träd som tekniskt hjälpmedel i dagvattenhanteringen 8

9 Källor Skogsbruksplan för Borlänge kommun Trädpolicy Grön plan 2002 Grönstruktur i Borlänge tätort Borlänges miljömål Miljöprogram 2008 Borlänge kommun Borlänge Energi Borlänge Energi Borlänge kommun Läs mer om Borlänges träd och verktygen för måluppfyllnad i Trädpolicy framtagen av Borlänge Energi. Läs mer om Borlänge kommuns arbete med den gröna strukturen i Grön plan 2002 och Borlänge kommuns miljömål. 9

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun

Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun Bild: Gösta Börjesson, 2013 Riktlinjer för tätortsnära skogsbruk i Habo kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 2015, 54 Innehåll Definitioner... 2 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:

Läs mer

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Krokoms kommuns styrdokument

Krokoms kommuns styrdokument Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogspolicy Finspångs kommun

Skogspolicy Finspångs kommun Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Policyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki:

Policyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki: Program för Jönköpings kommuns skogar - REMISS Jönköpings kommun äger ca 5000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. Den kommunala skogsmarken återfinns till största delen i nära anslutning

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Arbetsgrupp: Josefin Edling; Knivsta kommun, Johanna Friberg; Knivsta kommun Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen,

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument POLICY FÖR MARKFÖRVÄRV ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-03-09, 70 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-03-09 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Samhällsbyggnadschef

Läs mer

STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN

STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011, 171 1/7 Strategi för Gislaveds kommuns markförsörjning STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN Rätt mark på rätt plats MARKFÖRSÖRJNING MARKFÖRVÄRV

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Kommunstyrelsen Utdrag ur protokoll 2014-04-28 114 Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Strategi för Knivsta kommuns

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun 2016-2020 Antaget av Kommunfullmäktige 2016-05-11 48 Mark- och fastighetsprogram 2016-2020 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas

Läs mer

Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen 2008-04-24 Tekniska nämnden

Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen 2008-04-24 Tekniska nämnden Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen 2008-04-24 Tekniska nämnden 1 Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Övergripande mål 5 Återbeskogning efter stormarna 5 Framtida exploateringsmark

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Samt upphävande av del av Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda Samrådshandling 2 (7) Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

SKOGSCERTIFIERING GENOM GRÖNT PARAPLY

SKOGSCERTIFIERING GENOM GRÖNT PARAPLY Framtagen av: Martin Persson Ledningshandbok kapitel: 2. Ansluta ny medlem Godkänd av: Johan Roos Dokument: 201. Information och förberedelse inför anslutning Version / releasedatum: 2017-11-06 SKOGSCERTIFIERING

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark

Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN Produktion Heby kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog Biotopskydd och skötselplaner Viveca Jansson, kommunekolog 2016-10-25 Värmdö kommun Drygt 1100 ha skogsmark Mycket ligger tätortsnära 4 biotopskyddsområden 1 naturreservat (Ösbyträsk) 2 naturreservat på

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Tomtebogård gröna kvaliteter

Tomtebogård gröna kvaliteter Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige 1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo Janolof Hermansson RAPPORT 1(11) Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo Uppdragsgivare: Anas Skaef 2(11) Sammanfattning Området som betecknas natur (N) i detaljplanen är egentligen för smalt

Läs mer

Kommunens skogsägande syftar till att uppnå mål för:

Kommunens skogsägande syftar till att uppnå mål för: Samtliga kommentarer i detta dokument är Stellan Gustavssons. Program för Jönköpings kommuns skogar och trädbärande marker Arbetsgruppens förslag Gulmarkerade stycken är ändrade eller strukna i Tk:s förslag

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

arbetstillfällen

arbetstillfällen Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

är klart endast undertecknandet återstår. Tillträde beräknas ske till hösten.

är klart endast undertecknandet återstår. Tillträde beräknas ske till hösten. Possebergsskogen Possebergsskogen är värd att bevara Naturskyddsföreningen i Värmland har startat upp en skogsgrupp för att stödja de lokala kretsarnas arbete med att skydda Värmlandsskogens natur och

Läs mer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och

Läs mer

Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp

Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp Jönköpings kommun Tekniska kontoret 551 89 JÖNKÖPING Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp Gränna skogsgrupp har, tillsammans med övriga naturvårdsföreningar

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Riktlinjer för upplåtelser, förvärv och försäljning av mark

Riktlinjer för upplåtelser, förvärv och försäljning av mark Riktlinjer för upplåtelser, förvärv och försäljning av mark Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-01-10 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Sektor Samhällsutveckling Antagen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Skogsbrukscertifiering

Skogsbrukscertifiering Skogsbrukscertifiering Viktiga direktiv för att kunna certifiera din skog Så här fungerar Stora Ensos miljöcertifiering Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap i Stora Enso Skogs gruppcertifikat.

Läs mer

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog Excellent certifiering Skogsbrukscertifiering för generationer Så certifierar du din skog 9 viktiga direktiv att följa Så här fungerar Stora Enso Skogs Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är

Läs mer