Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp

Transkript

1 Jönköpings kommun Tekniska kontoret JÖNKÖPING Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp Gränna skogsgrupp har, tillsammans med övriga naturvårdsföreningar i Jönköping, i mer än ett årtionde varit inblandad i många, ofta infekterade, debatter om kommunens skötsel av sitt markinnehav. Det är därför glädjande att kommunen nu antar en policy för skötsel av kommunens skogar. Bristen på tydlig politisk styrning i kombination med bristande förvaltningsrutiner har varit förödande för såväl biologiska som sociala värden inom kommunens markinnehav. Förhoppningsvis kan många onödiga konflikter undvikas när policyn antagits. I nedanstående text finns GSG:s förslag till skrivningar kursiverade med fetstil. Övrig text i fetstil utgör sammanfattning av våra argument. Vi noterar med viss förvåning att policyn skrivs och remissbehandlas innan kommunens naturvårdsprogram är klart och utan hänvisningar till denna eller grönstrukturplanen. Det naturliga vore att skogspolicyn antogs som ett kompletterande dokument till programmet, inte minst eftersom båda texterna är styrdokument som kommer att innehålla en rad skrivningar om skog och trädmiljöer. Kommunens skogsskötsel är mycket viktig för att uppnå de mål som pekas ut i naturvårdsprogrammet. Skogsgruppens remissvar på programmet lämnas därför som bilaga till detta svar. Ännu mer förvånande är att en av de vikigaste dokumenten för implementering av policyn, en ny skogsbruksplan, är under utarbetande samtidigt som skogspolicyn är ute på remiss. Vi förutsätter att den nya skogsbruksplanens skötselförslag inte tillämpas förrän naturvårdsprogrammet, skogspolicyn och handlingsplanen är antagna, samt att planen omarbetas(eventuellt görs om helt) utifrån de politiska beslut som antas. Vi anser också att det är en brist att dokumentet Rutiner gällande röjning, gallring och enskilda träd inte finns med i denna remissrunda, det är också ett sakfel när man säger att dokumentet är under revidering, oss veterligt har det aldrig antagits. Däremot lämnades ett förslag till skrivning från Tk till naturvårdsgruppen för synpunkter hösten -07. I september samma år lämnade GSG svar på detta. På nästkommande möte med naturvårdsgruppen svarade ansvarig tjänsteman att han inte hunnit läsa det, därefter har vi inte hört något. Med detta som bakgrund lämnas Skogsgruppens förslag som bilaga till detta remissvar. Skogsinnehavet Att författarna redan i det inledande stycket anger skogens betydelse som en ekonomisk resurs visar på en, i vår mening, felaktig syn på syftet med kommunens markinnehav. Kommunen bör inte äga skog för att bedriva skogsbruk med virkesproduktion som det primära syftet, det finns andra aktörer som är bättre skickade för detta. Skogsinnehavet motiveras istället av de skäl som anges senare i texten (framförallt sociala värden och biologisk mångfald, men även behovet av markreserv för exploatering). Forskning vid Lunds universitet (källa) har visat att totalvärdet av Malmö kommuns skogsinnehav är ca 8-10 gånger högre än skogsproduktionsvärdet, situationen i Jönköping torde vara liknande. Policyn bör därför tydligt fastslå att virkesintäkter från kommunens skogsskötsel är en bonus, inget skötselmål i sig. I femte stycket står att lövandelen är ovanligt hög, jämfört med vad?; andra kommuner? omgivande skogsmark? produktionsskog i södra Sverige? Policyns inledande stycke beskriver kommunens skogsinnehav. Stora delar av detta stycke bör flyttas och utgöra en bilaga då den endast bidrar med bakgrundsinformation (stycke 2-5). I sista mening, första stycket, nämns södra Vätterbygden och Östra Vätterbranterna (ÖVB). GSG anser att dokumentet bör ange att dessa områden, av Länsstyrelsen, utpekats som två av länets mest värdefulla trakter för biologisk mångfald. Ädellövskogar är också ur såväl svenskt som europeiskt perspektiv av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. En stor del av det första området utgörs av kommunalt ägd mark och kommunens markinnehav inom Östra Vätterbranterna är stort. För uppnående av de av riksdagen uppsatta miljömålen, målen i naturvårdsprogrammet för kommunen m.fl. politiska mål, krävs omfattande insatser. Offentligt ägd mark bör där vara ett föredöme och ta en stor del av ansvaret, inte minst för restaurering av natur. I dag är det privata markägare inom ÖVB som står för större delen av naturvårdsinsatserna och kommunen ligger långt efter. 1

2 Målsättning för kommunens mark och skogsinnehav Våtmarker, vatten, jordbruksmark, tomtmark etc. berörs inte i texten och därför bör mark strykas ur rubriken (eller ersättas med trädbärande mark) då policyn avser kommunens skogsinnehav. Stycket som börjar: Skogens brukande sammanfattar väl de förvaltningsprinciper som bör gälla för kommunens skogsinnehav. Det bör därför flyttas upp så att det inleder avsnittet. Av de sex syften som därefter räknas upp vill vi stryka tv, och ifrågasätta vad som menas med optimerad förvaltning (fjärde punkten) optimerad för vad? Om kommunen skall vara ett föredöme med sin skogsskötsel måste man våga pröva andra metoder än de idag dominerande trakthyggena med efterföljande granplantering. Denna typ av skogsbruk håller på att förvandla sydsveriges skogar till virkesåkrar med mycket låga sociala värden. En ny skogsbruksplan bör därför innehålla ytterst få områden betecknade PG (produktion med generell hänsyn), de flesta marker bör, i enlighet med policyns syfte, klassas som K (kombinerade mål) eller N/Ns (naturvård resp. naturvård skötsel). Ovanstående innebär alltså en klar markering att syftet med skogsinnehavet inte är att vara virkesproducent. Vi föreslår istället skrivningen; Kommunens skogsbruk skall präglas av naturvårdande skötsel, i lämpliga bestånd kombineras detta med virkesproduktion. Alternativa skogsbruksmetoder skall prövas och anläggning av lövrika bestånd skall eftersträvas. Rena monokulturer av gran kan avyttras eller ersätts med annan skog om detta kan bidra till uppfyllande av målen med skogsinnehavet. Vad menas med att naturvärdena skall bibehållas och ibland utvecklas (andra punkten). Vi har svårt att föreställa oss någon trädbärande mark där naturvärdena inte kan utvecklas, även utan omfattande åtgärder. Vi föreslår att ibland stryks. Sista punkten, gällande jakt och fiske, föreslår vi utgår helt. Det kan knappast vara ett syfte med kommunens markinnehav att arrendera ut mark! Sista meningen i stycket som börjar Rekretation blir för oss obegriplig med de många syften som angivits ovan. Vilka marker avses som varken är virkesproducerande eller har andra värden?; grustag?, asfalterade ytor? Den svårtolkade skrivningen beror, antar vi, på en sammanblandning av syftena med markinnehavet, vi föreslår därför att den antingen stryks helt eller formuleras om så att begreppet produktionsskogen tas bort ur policyn. Rena granåkrar utan sociala eller biologiska värden kan i så fall avyttras om de inte utgör en viktig markreserv. Näst sista stycket som avslutas med skogsmarken skall även kunna utnyttjas av kommunens övriga verksamheter bör kompletteras och utvecklas med skrivningen; Skolskogar och nyttjandeavtal för boendegrupper, föreningar, skolor m.fl. skall upprättas på kommunal mark där lämpliga områden och intresse finns. Skötselzonering av kommunens skogar Tätortsnära skogsområden GSG saknar i texten en klar definition av begreppet och föreslår att andra stycket (som börjar med I dessa skogar ) flyttas upp och hamnar först med tillägget: Med tätortsnära skog avses den skogsmark som finns på gångavstånd från tätorter och/eller nyttjas av kommuninnevånarna för rekreation och friluftsliv (oftast inom 3-5 km från bebyggelse). På många ställen i texten lyser skogsproduktionstankar igenom. Det talas på många ställen om hänsyn till biologi och sociala värden. Om huvudsyftet med skötseln är biologiska och sociala värden och inte virkesproduktion behöver detta begrepp inte användas. Vi föreslår i enlighet med detta att sista meningen kortas ner så att följande, kursiverade och understrukna text, stryks och resten bibehålls: Speciell hänsyn tas till Gamla ädellövträd skall ges förutsättningar att fortleva och utvecklas. Vad gäller hänsyn intill vattendrag föreslår GSG att skogsstyrelsens råd att spara minst en trädlängds skyddszon mot vattnet skrivs in i policyn (Biotopfaktablad SKS 1996). Detta gäller vid såväl röjning som slutavverkning, ev. skötsel inom denna skyddszon skall syfta till att berika vattenmiljön och strandzonen, inte minst vad gäller död ved. När handlingsprogrammet utarbetas vill vi föreslå att detta särskilt tar upp de schablonmässiga röjningar som vi ofta sett på kommunal mark. Dessa har inneburit större, Ogenomtänka, avverkningar som resulterar i både 2

3 förlorad mångfald, lägre upplevelsevärden och inte minst i fördyrad framtida skötsel (kraftigt slyuppslag). Kommunen bör istället eftersträva stora variationer i bestånd och skötselinsatser. Stabila miljöer med uppvuxen skog bör i större utsträckning än nu lämnas i stort sett orörda medan skötselinsatserna istället koncentreras på de f.d. beteshagar med gamla, grova f.d. solitärträd (oftast ek) som ur både biologisk och social aspekt behöver röjas. I policyn bör finnas en punkt om ambitionen att kartlägga de viktigaste av dessa gamla hagmarker samt alla skogliga nyckelbiotoper på kommunens mark. Tätortsnära skog skall skötas med sociala och biologiska mål, dessa marker skall överhuvudtaget inte betraktas som produktionsområden. Skötsel av dem i form av gallring kan dock generera ett överskott, men vinsten skall inte vara drivkraften för åtgärder. Vid gallringar i Bankeryd för några år sedan samarbetade Tn med naturskydds- och hembygdsföreningen, botaniska sällskapet, villaägare, GSG, m.fl. Skolor och förskolor arbetade med skogsteman och barn fick besöka och se praktiskt skogsarbete, prata med skogsarbetare och se på maskinerna. Hästutkörning av en del av virket gav skonsam drivning och var mycket uppskattat av alla inblandade. Alla dessa aktiviteter medförde naturligtvis en minskad lönsamhet. De sociala värdena av åtgärden uppvägde med råge förlorad effektivitet och är ett bra exempel på hur kommunen skulle kunna jobba mer offensivt tillsammans med kommuninnevånarna. Skogsområden för friluftsaktiviteter Även under denna rubrik saknas en definition av vilka marker som avses. GSG föreslår följande: Områden som i stor utsträckning används av det rörliga friluftslivet präglas av en skötsel där biologisk mångfald, sociala värden och produktion kombineras. Det är viktigt att policyn uttrycker skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och kombinerade mål. I enlighet med förra rubriken (tätortsnära..) anser vi därmed att alla skrivningar om hänsyn tas bort. Det som avses med hänsyn anser vi skall vara målbild, inte undantag. Vårt förslag till skrivning blir då: Områden som i stor utsträckning används av det rörliga friluftslivet präglas av en skötsel där biologisk mångfald, sociala värden och produktion kombineras. Dessa skogar har ett varierande inslag av såväl barr som lövträd och buskar. Död ved skapas och bevaras. Huvudmålet med skötseln är att uppmuntra till besök och rekreation, varför de estetiska värdena är viktiga. Vägar och stigar underhålls så att de blir attraktiva för promenad och motion. Friluftsskogarna skall verksamt bidra till uppfyllelse av kommunens naturvårdsprogram. Gamla träd, särskilt av de långlivade arterna, skall därför ges förutsättningar att fortleva och utvecklas. Skogsområden för produktion Det är svårt för oss som utomstående att förstå vilka områden som avses (definition av begreppet saknas även här) och hur stora arealer som omfattas under rubriken. Om fullmäktige anser att det är kommunens uppgift att bedriva skogsbruk för virkesproduktion, bör detta ha som ett viktigt mål att bidra till en hållbar utveckling av skogsnäringen. Anläggning av bestånd för lövproduktion bör göras, alternativa skogsbruksmetoder utvecklas och rena monokulturer av ett trädslag skall inte förekomma på kommunal mark. Kommunen skall vara ett föredöme i lövskogsskötsel, såväl tätortsnära som i produktionsskog. En flerskiktad trädstruktur med flera trädarter skall eftersträvas i alla bestånd. Miljö Jönköpings kommun bör, i egenskap av stor offentlig markägare, vara ett föredöme för övrigt skogsbruk. Förvaltningen skall ske med stor kunskap om och hänsyn till sociala och biologiska värden. Den miniminivå som lagen och certifieringsreglerna anger skall inte vara kommunens lägstanivå. Skogsvårdslagen innebär en frihet under ansvar, med en mycket låg tvingande lagstiftning och hög rådgivningsnivå. I enlighet med detta kan sista meningen i första stycket ersättas med: Kommunen bör hålla minst SKS rådgivningsnivån och minst samma ambitionsnivå som exv. Sveaskog. Andelen kombinerade mål i skogsbruksplanen bör öka kraftigt. Varje avverkning skall innehålla en genomtänkt hänsyn. Ingenstans i policyförslaget omnämns behovet av att öka mängden död ved, den största enskilda faktorn för ökad biologisk mångfald. Kommunen har här en viktig roll såväl som markägare som myndighet. Förståelsen för behovet av död ved kan ökas väsentligt genom informationsinsatser i form av tidningsartiklar, möten, skyltar och hemsidan. Arbetsinsatser och transporter kan också minskas då man drar ner på städinsatserna. Vi föreslår att detta klargörs i policyn; Död ved i alla former är nyckelfaktorer för ökad biologisk mångfald. Kommunen avser därför att arbeta aktivt för att öka volymen död ved i alla bestånd samt informera om dess betydelse. 3

4 I vissa bestånd har kvarlämnad död ved städats bort av närboende, även här krävs informationsinsatser. I det kommande handlingsprogrammet bör skrivningar från naturvårdsprogrammet tas in. GSG har föreslagit följande: I tätortsnära grönområden skall rishögar och grov död ved lämnas kvar efter skogliga åtgärder. Högarna märks med skyltar faunadepå. Vid större åtgärder i tätortsnära områden skall tillfälliga informationsskyltar sättas upp. Nytt stycke: Förvaltningsrutiner och kommunikation Många naturvårdskonflikter i kommunen har, enligt vår mening, sin grund i bristande politisk styrning och därmed oklara uppdrag, oklara beslutsgångar och avsaknad av utvärdering. För att råda bot på detta föreslår vi att policyn även behandlar principer i förvaltningen samt kommunikation med andra myndigheter, kommuninvånare och föreningar. GSG föreslår: Tk skall införa en tydlig och transparent organisation för hantering av skog och naturvårdsärenden. För varje område kommunen förvaltar skall det vara klart vem som är ansvarig (det är idag exempelvis ofta oklart om ett område förvaltas som park eller skog). Kommunen skall eftersträva dialog med samtliga intressenter som kan ha synpunkter på åtgärder och skötsel. Information om vilka åtgärder som görs och varför, skall finnas lätt tillgängliga på kommunens hemsida samt delges ex. boende och föreningar. Det är viktigt att Tk, inte bara informerar, utan även har en dialog och samlar in information om de områden som förvaltas (se bilaga GSG svar på N.v. programmet ang. åtgärder i Bankeryd). Detta för att höja kvalitén och undvika tids och arbetskrävande konflikter. Att kartlägga hur ett område används av boende, skolor och föreningar borde vara rutin inför skötselåtgärder. Tidigare hade Tk under en period låtit naturvårdsfrågor hanteras av en. GSG föreslår att denna organisationsmodell återupptas och formaliseras så att: Ett naturvårdsråd inrättas med representanter från Tk, Sbk och miljökontoret. Rådet har ett övergripande ansvar för kommunens naturvårdsarbete och gör utvärdering av genomförda uppdrag. Utvärderingen syftar till att kontinuerligt höja kvalitén på bl.a. skogliga åtgärder samt vid behov fortbilda inblandad personal. Alla skogar med träd äldre än 130 år, eller innehållande områden med nyckelbiotoper och naturvärden, skall endast åtgärdas efter en noggrann biologisk bedömning. Nytt stycke: Trädbärande kulturmarker Inom kommunen och på kommunal mark finns en stor mängd kultur eller f.d. kulturmarker med värdefulla träd. Många av dem är idag inte skogsmark men hyser stora värden kopplat till träd och buskar. För många människor och en stor del av de arter som är sällsynta eller hotade är solbelysta och solitära trädmiljöer mkt värdefulla. GSG föreslår att dessa miljöer får ett eget avsnitt i policyn då många av dem är ex. parker, kyrkogårdar, betesmarker eller enstaka träd. Kommunen skall eftersträva att öka antalet fristående träd, särskilt gamla ädellövträd. Kulturmarker med värdefulla träd och buskmiljöer skall skötas så att naturvärdena upprätthålls. GSG har i remissvar till n.v.programmet föreslagit: Minst 300 skyddsvärda träd ska frihuggas per år i betesmarker och skogsmiljöer på kommunens mark. Jakt och fiske Stycket jakt och fiske utgår ur policyn och behandlas i handlingsprogrammet Sammanfattning Ovanstående text är GSG:s svar på remissversion av skogspolicyn. Några av de föreslagna skrivningarna kan överföras till ett kommande handlingsprogram några kommer ev. att finnas med i naturvårdsprogrammet. # Vi anser att det är av högsta vikt att kommunens olika styrdokument samordnas. 4

5 # Värdetrakterna Östra Vätterbranterna och Södra Vätterns Lövskogar bör omnämnas vid beskrivning av kommunens markinnehav. # Kommunen skall inte ha virkesproduktion som primärt mål i något bestånd. # Tydliga förvaltningsrutiner behöver införas och kommunikationen förbättras. # Inrätta ett naturvårdsråd med övergripande ansvar för kommunens markanvändning. För Gränna Skogsgrupp Claes Hellsten Claes.hellsten@bredband.net alt Bilagor: GSG:s remissvar naturvårdsprogrammet GSG:s remissvar på trädpolicy 5