TILL ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL BEMÖTANDE AV KOMMUNALBESVÄR. Hänvisning: ÅFD Ärende dnr 2016/8

Transkript

1 BILAGA FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE / till kännedom Förbundsstyrelsens bemötande av kommunalbesvär inlämnat mot förbundsfullmäktiges beslut av den / 39 DEBITERING AV GRUNDAVGIFT TILL ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL BEMÖTANDE AV KOMMUNALBESVÄR Hänvisning: ÅFD Ärende dnr 2016/8

2 Ålands förvaltningsdomstol PB 31 AX Mariehamn Hänvisning: ÅFD Ärende dnr 2016/8 BEMÖTANDE AV KOMMUNALBESVÄR SOM INLÄMNATS AV JOMALA KOMMUN GÄLLANDE FÖRBUNDSFULLMÄKTIGES BESLUT / 39 DEBITERING AV GRUNDAVGIFT Förbundsstyrelsen för lämnar in bemötande av kommunalbesvär enligt följande (förbundsstyrelsen / 19) KOMMUNALFÖRBUNDETS FÖRETRÄDARE: Jim Eriksson, förbundsdirektör telefon: , e-post: HANDLINGAR: Begärda handlingar bifogas. (1)REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET: Medlemskommunerna i kommunalförbundet De Gamlas Hem godkände under 2014 ett nytt grundavtal enligt vilket en grundavgift införs. År 2016 är det första räkenskapsår då grundavgiften uppbärs. Grundavgiften uppbärs för varje platsandel i alla situationer, dvs även då en platsandel inte är belagd med en klient. Enligt förbundsfullmäktiges beslut utgör grundavgiften verksamhetskostnader för fastighet, förvaltning mm. Grundavgiften utgör i nuläget 15-20% av totalkostnaderna för verksamheten. Förbundsfullmäktige fastställde i enlighet med grundavtalets 15 grundavgiftens kalkylerade storlek för 2016 i samband med att budgeten för 2016 fastställdes i november Fördelningen av de kostnadsposter som ingår i grundavgiften på samtliga platsandelar har som grund att kommunförbundet byggt upp en beredskap att ha klienter på samtliga 67 platser. En majoritet av medlemskommunerna har ansett det vara skäligt att alla platsandelar påförs en del av dessa grundkostnader för verksamheten, varmed kostnadsbördan för verksamheten inte endast bärs av de kommuner som vid en given tidpunkt har klienter hos kommunalförbundet.

3 Fastigheten och förvaltningsstaben är exempel på kostnadsområden som ingår i grundavgiften och de hör till den typen av kostnader som är ungefär de samma även om beläggningen (antalet klienter) varierar. Grundavgiftens införande innebär att kommunens kostnad för en klient delas upp i två delar, dels grundavgiften, dels vad man kan kalla vårdavgiften. Tidigare har de kostnader som nu utgör grundavgift och vårdavgift inte varit separerade. I praktiken skulle grundavgiften som regel debiteras av platsandelens ägare. Det sker i de fall då platsandelen inte används och i de fall då platsandelen beläggs av en klient från den kommun som äger platsen. I den absoluta majoriteten av fallen råder någon av dessa två situationer. Den fråga som är föremål för Jomala kommuns besvär rör de situationer då en kommun belägger en annan kommuns plats. Vem ska i detta fall betala grundavgiften, ägaren eller användaren av platsen? Enligt förbundsfullmäktiges beslut ska användaren av platsen betala grundavgiften, dvs den kommun som har en klient på platsen, även om användaren inte äger platsen. Om förbundsfullmäktige hade beslutat annorlunda, exempelvis att grundavgiften inte skulle påföras klientens hemkommun, vore följden att vården av en klient som belägger en annan kommuns plats skulle subventioneras av den kommun som äger platsandelen. I sin besvärsskrift framhåller Jomala att den problematiken kan lösas genom separata överenskommelser mellan den kommun som äger en plats och den kommun som behöver använda den. Grundavgiftens storlek ska årligen fastställas i samband med att budgeten godkänns. Grundavgiftens beräkningsgrunder fastställdes av förbundsfullmäktige den 28 maj 2015 och dessa beräkningsgrunder tillämpades då budgeten godkändes av förbundsfullmäktige den 20 november Medlemskommunerna tillställdes den fastställda budgeten i enlighet med grundavtalet, dvs senast den 30 november. (2)BEMÖTANDE AV BESVÄRSGRUNDER: (a)jomala kommuns anförande: Beslutet har inte tillkommit i laga ordning Grundavgiftens beräkningsgrunder fastställdes av förbundsfullmäktige den 28 maj 2015 och dessa beräkningsgrunder tillämpades då budgeten godkändes av förbundsfullmäktige den 20 november Medlemskommunerna tillställdes den fastställda budgeten i enlighet med grundavtalet, dvs senast den 30 november. I budgeten framkommer vad vården av en klient, dvs grundavgiften och vårdavgiften tillsammans, beräknas kosta. Det framkommer att grundavgiften består av verksamhetskostnader. Utgående från dessa uppgifter har det varit möjligt för kommunerna att budgetera sina kostnader. Eftersom prissättningsgrunderna enligt grundavtalet är självkostnadspriset, där

4 verksamhetskostnaderna ska ingå, borde det ha varit förutsägbart för kommunen att även de verksamhetskostnader som utgörs av grundavgifter ska ingå i prissättningen för en klient (b)jomala kommuns anförande: Förbundsfullmäktige i De Gamlas Hem var inte behörigt att fatta beslutet Förbundsfullmäktige är behörigt att fatta beslut som inte bryter mot grundavtalet. För att bedöma om förbundsfullmäktige har brutit mot 15 grundavtalet kan domstolen främst granska förbundsstyrelsens motivering till hur 15 kan tillämpas så att användaren av en plats betalar grundavgiften. (Förbundsstyrelsen 158/ ): I 15 mom. 1 sägs att grunden för prissättning gentemot medlemskommunerna är självkostnadspriset, som innefattar verksamhetskostnader, finansiella kostnader osv Då grunden för prissättning är självkostnadspriset, där verksamhetskostnader ska ingå, torde man inte kunna bortse från en del av verksamhetskostnaderna - grundavgiften innehåller verksamhetskostnader - då man debiterar en kommun för vården av en klient. Grundavgiften skulle således behöva ingå i debiteringen för vården. I 15 mom. 2 sägs att Medlemskommunen skall betala en grundavgift till kommunalförbundet i relation till antalet platsandelar som kommunen äger. Om formuleringen läses fristående från paragrafens övriga innehåll blir betydelsen att det alltid är platsandelens ägare som betalar grundavgift, även då platsen används av en annan kommun. Ser man till 15 som helhet och det som varit DGHs specifika syfte med att införa grundavgift, blir formuleringens tolkning inte lika bokstavlig som om formuleringen läses skilt för sig. Bakgrunden till DGHs införande av grundavgift är specifikt att finna ett sätt att undvika att totalkostnaderna för DGH fördelas endast på de använda platsandelarna. Eftersom DGH upprätthåller en administration och fastighet för 67 vårdplatser ansåg majoriteten av kommunerna det vara skäligt att var och en av de 67 platserna påförs en grundavgift som motsvarar det som anses vara någon form av grundkostnader för verksamheten, dvs vissa lednings-, administrations och fastighetskostnader. Denna kostnad har man alltså ansett ska uppbäras även för de platser som inte används. Kärnan i idén med en grundavgift är således att såväl använda som

5 oanvända platsandelar alltid ska betinga en grundavgift, inte att alla medlemskommuner alltid skall betala en grundavgift. I 15 mom. 3 sägs att prissättningsgrunderna samt grundavgiftens storlek fastställs av förbundsfullmäktige i samband med att budgeten godkänns Eftersom förbundsfullmäktige i enlighet med formuleringen fastställer prissättningsgrunden- som enligt moment 1 ska baseras på självkostnadspris innefattande verksamhetskostnaderna har förbundsfullmäktige möjlighet att besluta att alla verksamhetskostnader ska ingå i den prissättning som fastställs för en använd plats. Därefter ska förbundsstyrelsen bedöma lagligheten i förbundsfullmäktiges beslut. (Utdrag förbundsstyrelsens ) (c)jomala kommuns anförande: Beslutet är inte förenligt med lag Vid bedömningen av om beslutet är förenligt med lag hänvisas speciellt till den inledande redogörelsen för ärendet och till bemötandet i punkt 2 ovan Jomala den Förbundsstyrelsen för genom Jim Eriksson förbundsdirektör