Världen som arbetsplats

Transkript

1 NYHETER INFÖR BOKSLUTET 2014 tidningenbalans.se Ladda ner på I KARRIÄREN / I LIVET NR 10 DECEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Världen som arbetsplats Jonas Hällström satte global standard för offentlig revision, ett omöjligt uppdrag s. 24 NYHETER Årsredovisningarna allt sämre Stora brister när företagen väljer bort revision. FOKUS Automatisering hot eller möjlighet? Med smartare datorer kan redovisningskonsulten satsa på analys och rådgivning. VÅR BYRÅ Det personliga mötet LR Revision och Redovisning Hedemora Gävle ser till helheten. s. 11 s. 16 s. 40

2 En av paneldeltagarna pekade obarmhärtigt på alternativen: make history eller made by history. Ledare Nyheter från Hogia Hogia Approval elektronisk fakturahantering Det är en välsignad bransch som bygger sin framtid Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till. Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift, säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi! Hogia Cloud en driftlösning från Hogia Hogia OpenHR personalen i molnet Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt och effektivt med hög kvalitet! Hogia Point Ett byråstöd i molnet Hogia Approval Hantera fakturor i molnet Med Hogia Approval CE slipper du och byrån den fysiska hanteringen av leverantörsfakturor. Allt sköts digitalt från inkommande fakturor till kontering, attest, bokföring och arkivering. Den digitala informationen lagras direkt i ekonomisystemets databas. Varför inte passa på att även ta emot leverantörsfakturor som e-fakturor via Hogia einvoice? Det ger ett ännu effektivare fakturaflöde, samtidigt som ni sparar tid och miljö samt minskar era kostnader. Boka en kostnadsfri webbvisning på så får du se! På något sätt kändes det som att den intensiva veckan aldrig ville ta slut. Men så kallas ju Rom för Den eviga staden, och det var där som branschens världskongress World Congress of Accountants 2014 hölls i mitten av november med uppemot deltagare från 140 länder. Under världskongresserna diskuteras branschens hetaste frågor och vägval. Årets tema Learning from the past, building the future kändes extra spännande med tanke på vår framtidsstudie och det förändringsarbete som många svenska byråer nu genomför för att skapa sin egen framtid. Jag har för övrigt svårt att tänka mig en bättre inramning för det temat. Med sina otaliga ruiner påminner Rom om flydda tider. Samtidigt är det en modern storstad som sjuder av liv och som lockar besökare från hela världen. Alla vägar tycks faktiskt bära till Rom. Att påve Franciskus dessutom beviljade branschen audiens blev till en oslagbar final. om branschen ska kunna återta platsen i förarsätet, där ju politikerna nu trängs, och ta ansvar för sin utveckling och bygga sin framtid är det faktiskt nödvändigt att vi träffas över gränserna och gemensamt tar ut färdriktningen. För framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till. En av paneldeltagarna pekade obarmhärtigt på alternativen: make history eller made by history. seminarierna under kongressen erbjöd en bred meny om frågor som redovisning, revision och finansiering i mindre företag men också om hur revisionsutskottets roll i större företag förändras. Den nya revisionsberättelsen, som publiceras i januari 2015, var ett annat populärt ämne. För att inte tala om offentlig redovisning som ju är så avgörande för världsekonomin. Jag valde att även gå på seminarier om framtidens redovisning - integrerad rapportering. I ett seminarium presenterade norske kollegan Per Hanstad det nordiska arbetet med att ta fram en ny standard för revision i mindre företag. Det möttes av en spontan applåd och efteråt var intresset stort från många håll runt vår jord. För det är hög tid att differentiera revisionen och anpassa den till företag av olika storlek och komplexitet. Att revisorn i företag av allmänt intresse ska öppna svarta lådan och berätta mer i den nya revisionsberättelsen mottogs positivt. Här kunde britterna, som har tjuvstartat, visa på positiv respons från marknaden. Revisionsberättelsens läsvärde ökar om det alltid finns företagsspecifika kommentarer. Att revisorn blir mer transparent gör också att företagens rapportering och riskhantering förbättras. Så tror i alla fall många. men det som dröjer sig kvar allra starkast är diskussionerna om framtidens redovisning - integrerad rapportering. Det var under kongressen i Kuala Lumpur 2010 som jag först hörde om tankarna på integrerad rapportering. Behovet ökar nu att finna ett sätt att i både små och stora företag integrera den finansiella rapporteringen med annan information så att det går att förstå hur företaget hållbart kan skapa värde. Pilotföretagen säger att en förutsättning är en annorlunda och integrerad styrning av företaget. I Rom fick vi bevis på hur den integrerade rapporteringen vinner terräng. Det var också uppmuntrande att höra hur ett företag kunde gå från en årsredovisning på 660 sidor(!) till en integrerad rapport på 55 sidor. Ett företags redovisning ska inte bara vara korrekt utan också begriplig och användbar. På den punkten konstaterades att branschen proaktivt måste medverka till att finansiella rapporter verkligen blir bra beslutsunderlag. Här fladdrade mina tankar till vårt arbete med att utveckla redovisningen för de svenska bostadsrättsföreningarna. Den som vill köpa en bostadsrätt har rätt att förvänta sig att årsredovisningen är ett bra beslutsunderlag. Varför ska den annars ligga framme på visningen? det går alltid att önska mer, men jag tycker att den globala branschen har blivit öppen för förnyelse och innovation. Det bådar gott och stärker min framtidstro. Att påven dessutom har välsignat oss kan bara vara en fördel. Att påven dessutom har välsignat oss kan bara vara en fördel. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 11 s. 16 s. 40 PETER SVING, VISMA SPCS Innehåll 9 IFRS i praktiken Harmoniseringen har uteblivit, visar Pernilla Lundqvists avhandling. sida 9 sida Hälften av företagen utan revisor Oroande utveckling, enligt UC. JOBBA MED DINA KUNDER VAR DU VILL OCH NÄR DU VILL. VISMA BYRÅPAKET WEBB. sida 23 "Behövs Revisorsnämnden? Tveklöst ja, men inte som domstol eller klagomur, utan som kvalitetskontrollant av revisorernas löpande arbete." Peter Malmqvist sida Integrerad rapportering Ny bok sammanfattar de senaste årens utveckling. 15 Krönika: Caisa Drefeldt K2 eller K3 det är dags att vakna! 16 Fokus: Automatiseringen Hot eller möjlighet? 24 Profilen: Jonas Hällström Doldisen som satte standarden för hela världen. 30 Experten: David Perrone Land för land-rapportering. 33 After Work "Revision är lite som äldre bilar..." Byrån som ser företaget, företagaren och familjen som en helhet. I KARRIÄREN / I LIVET NR 10 DECEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se s. 24 ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Världen som arbetsplats Jonas Hällström satte global standard för offentlig revision, ett omöjligt uppdrag på omslaget NYHETER INFÖR BOKSLUTET 2014 Ladda ner på tidningenbalans.se Debatt "Revisorer, dags att städa trappan uppifrån." Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och Visma eekonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer. Nyhet! PAKETPRIS från 200:-/MÅN Surfa på teknikvågen 38 Debattpanelen tycker till om styrelseansvar och skatt. NYHETER Årsredovisningarna allt sämre Stora brister när företagen väljer bort revision. FOKUS Automatisering hot eller möjlighet Med smartare datorer kan redovisningskonsulten satsa på analys och rådgivning. VÅR BYRÅ Det personliga mötet LR Revision och Redovisning ser företaget och familjen som en helhet. omslag Jonas Hällström foto Christian Gustavsson Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 24 Experten 30 Debatt 35 Debattpanelen 38 Vår byrå 40 Mot väggen 46 5

4 BOLAGSASSISTANS Hjälper dig med bolagsbildning Nybildning, befintliga bolag, lagerbolag, företagsvärderingar Bokföring, Juridik, IT Kompletta Offshorelösningar i 30 Länder Nummer 10/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Christian Gustavsson Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm Mot nya utmaningar! kan en robot bli medlem i FAR? Frågan kan tyckas apart, men bottnar i den senaste tidens omvälvande teknikutveckling och de utmaningar den medför för branschen. i far:s framtidsstudie analyseras trender och tendenser i omvärlden och hur de kommer att påverka branschen. En utmaning är automatiseringen av en stor del av branschens tjänster. Främst är det redovisningskonsulterna som utmanas av datorerna, men även andra delar av branschen berörs. Prognosen styrks från flera håll. Bland annat visar en undersökning från Stiftelsen för Strategisk Forskning att det arbete som redovisnings- och bokföringsassistenter utför i dag, inom en 20-årsperiod till 97 procent kommer att utföras av datorer. vad innebär då detta för branschen? Som alltid handlar det om vad man gör av situationen. I detta fall om i vilken utsträckning man kan ta sig an nya uppgifter och bygga vidare på det arbete som de allt smartare datorerna kan göra. Många menar till exempel att morgondagens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt rådgivning och analys, det vill säga tjänster som det går att ta bättre betalt för. Teknikskiftet innebär alltså stora möjligheter! Läs mer om automatiseringen på sidorna och apropå förändringar, detta är sista numret för i år. Så jag passar på att önska både en God Jul och ett Gott Nytt År! Vi hörs igen 2015! Chefredaktören En utmaning är automatiseringen av en stor del av branschens tjänster. E-post fornamn.efternamn@far.se. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Resursplanering för byrån Webbaserad plattform Kvalitetssäkring av byråverksamhet. Hanterar Reko och ISQC1 krav. Tidsregistrering/tidsplanering, enkelt och effektivt. Automatisk uppföljning av nedlagd tid mot budgeterad tid. Automatisk uppföljning med påminnelsehantering av byråns checklistor. För effektiv byrådrift. All information ni behöver i samma plattform. Tfn info@officecaddie.se 7

5 Nyheter Nyheter 3 av 4 av redovisningskonsulternas kunder tycker att de har lagom mycket kontakt med sin konsult. Källa: FAR:s Framtidsstudie Det är väldigt konstigt. Jag häpnar. Sverige har ingen arvsskatt och USA har? Wow. Men även om USA inte hade arvsskatt skulle jag fortfarande göra exakt vad jag gör. Min syn är att det varken är en tjänst till samhället eller dina barn, att de får börja med hundratals miljoner dollar. Bill Gates i en intervju i Dagens Industri 14 november Sverige hamnar på tionde plats i en rankning av världens 50 mest attraktiva länder. Tyskland, USA och Storbritannien är populärast. Källa: Nation Brands Index 3 snabba foto: susanna berglund kvalitetskontroll Revisorer Katarina Ljungqvist. NY ORDFÖRANDE I KVALITETS- NÄMNDEN Katarina Ljungqvist är ny ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Hon är auktoriserad revisor och arbetar sedan 1986 på Mazars, där hon i dag är kontorschef för kontoren i Helsingborg, Höganäs och Båstad. Mitt uppdrag som ordförande i kvalitetsnämnden innebär att jag får vara med och leda och övervaka kvalitetskontrollen och aktivt verka för att upprätthålla god och hög kvalitet på de revisioner som utförs av revisorer i hela landet. Jag blev både glad och hedrad när jag valdes till ordförande, säger hon. Noterat FÅ FAMILJEFÖRETAG ÖVER- LEVER GENERATIONSSKIFTE Statistik visar att få familjeföretag överlever ett generationsskifte och endast tio procent finns kvar att ta över för en tredje generation. Efter sex generationer är siffran nere i en procent. Samtidigt visar en undersökning från PwC att cirka 70 procent av de svenska familjeföretagen i undersökningen saknar en tydlig succesionsplan för nyckelpositioner. foto: dreamstime EY SPÅR STARKT HELÅR FÖR FÖRETAGSAFFÄRER En ny rapport från EY visar att svenska storbolag totalt genomförde 36 företagsaffärer under tredje kvartalet 2014, vilket är en minskning med tolv procent jämfört med andra kvartalet i år. Men transaktionsaktiviteten spås dock vända uppåt igen i slutet av året. Trots färre affärer under det tredje kvartalet, tror jag på ett starkt avslut för året. Den minskade aktiviteten kan vara ett resultat av ett stort antal redan offentliggjorda affärer som vi tror kommer att slutföras under det sista kvartalet, säger Pär-Ola Hansson, ansvarig för Transaction Advisory Services för EY i Europa. EXTERNA FAKTORER PÅVER- KAR FÖRETAGENS VÄRDE Brist på naturresurser, ett växande globalt välstånd och större socialt ansvarstagande påverkar företagens värde i allt högre grad. I takt med att dessa externa faktorer blir finansiellt påverkade tvingas företagen ta dem i beaktande vid strategiska beslut och framtida investeringar. Hur man kvantifierar företags verkliga ekonomiska, sociala och miljömässiga värdeskapande framgår av KPMG:s nya rapport A New Vision of Value. Företagsledare måste förstå vilken lagstiftning, vilka intressegrupper och vilka marknadsmekanismer som påverkar just deras affär, säger Helena Mueller, hållbarhetsexpert på KPMG. foto: dreamstime BDO 30 ÅR I SOLLENTUNA 2014 är året då BDO firar 30 år i Sollentuna. Sollentunakontoret var Stockholmsbyråns första filialkontor och avgörande vid etableringen var Sollentunas centrala läge i norra Stockholm, samt att det från olika håll satsades mycket längs hela Arlanda- Stockholm-stråket. Men avgörande var också det faktum att det för 30 år sedan inte fanns en enda auktoriserad revisor i kommunen. BDO var först på plats, säger Bertil Oppenheimer på BDO:s Sollentunakontor. WILLIS ERSÄTTER AON Efter ett mångårigt samarbete med Aon har FAR valt att byta försäkringsförmedlare till Willis ( nr 5/2014). Formellt börjar förmedlingsuppdraget att gälla från årsskiftet, men Willis har redan nu påbörjat en upphandling av nya gruppförsäkringslösningar för att få ut bästa möjliga nytta för FAR:s medlemmar. Willis Sverige har stor erfarenhet av ansvarsförsäkringar inom olika områden. Tanken är att Willis ska fungera som FAR:s egen försäkringsavdelning och kommer att lägga mycket tid på att vara delaktiga i utbildning och information kring försäkringsprodukterna gentemot FAR:s medlemmar. Beställ dina Rätt-böcker för 2015 redan nu! Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Pernilla Lundqvists avhandling bygger på en fallstudie av Volvokoncernen. IFRS HAR INTE LETT TILL HARMONISERING I PRAKTIKEN ett gemensamt regelverk räcker inte för att verklig harmonisering ska uppstå. I sin doktorsavhandling visar Pernilla Lundqvist att tillämpningen av redovisningsnormer beror på andra faktorer än normgivningen. international financial reporting Standards (IFRS) har etablerat sig som den globala redovisningsstandarden för noterade bolag. I dag används den i mer än 120 länder. Men regelharmoniseringen har inte lett till en motsvarande harmonisering av tilllämpningen eftersom förståelse av redovisning varierar, vilket Pernilla Lundqvist visar i sin nyligen framlagda avhandling. Många säger att detta är vad de har sett och misstänkt, så jag har fått många positiva reaktioner om att det är bra att de nu har fått det verifierat, säger Pernilla Lundqvist. avhandlingen bygger på en fallstudie av Volvokoncernen och innefattar en genomgång av årsredovisningar från 1930 till 2012 och 21 djupintervjuer. Det är lite olyckligt att Volvo pekas ut, eftersom jag tror att Volvo ligger jämförelsevis långt framme när det gäller en konsistent tillämpning. Men det visar att förståelsen av redovisning varierar bland tillämparna vilket i sin tur kan påverka den faktiska harmoniseringen, säger Pernilla Lundqvist. Hennes huvudsakliga slutsats är att det är en sak att harmonisera normer, men en helt annan, och mycket svårare, att harmonisera förståelsen bland de individer som ska tilllämpa normerna. Individernas tillämpning av redovisningsnormerna beror på andra faktorer än själva normgivningen, det kan vara vilken tjänst eller utbildningsnivå man har, eller vilken kultur man är färgad av. Ganska snabbt utkristalliserade sig fem förståelsekategorier, berättar Pernilla Lundqvist. begreppet förståelsekategori handlar om vilken förståelse en individ har av redovisning, till exempel hur en individ argumenterar om vid vilken tidpunkt hon ska redovisa en intäkt. En individ inom förståelsekategorin försiktighet och beskattning kommer exempelvis att redovisa intäkter så sent som möjligt och avsättningar så tidigt som möjligt samt uppfatta banken som den primära intressenten. Så länge som harmoniseringen inte uppnås i praktiken, uteblir vinsterna med gemensamma normer. EU motiverade införandet av IFRS med att det bland annat skulle leda till ökad jämförbarhet, men det kan inte fullt ut uppnås om normerna inte tillämpas på ett enhetligt sätt, säger Pernilla Lundqvist. Att uppnå harmonisering i praktiken tar lång tid och det räcker alltså inte med att harmonisera normerna. fakta: Avhandlingen rakel lennartsson Tillämpning av redovisningsnormer Intäkter och avsättningar av Pernilla Lundqvist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Handledare: Sten-Eric Ingblad och Jan Marton. I Fördjupning nr 1/2015 publiceras en artikel skriven av Pernilla Lundqvist, som sammanfattar resultatet av avhandlingen. till Carina Edlund, redovisningsspecialist på KPMG, som för fjortonde året i rad skriver Nyheter inför bokslutet i. I år skriver hon tillsammans med Camilla Persson, Catharina Pramhäll och Jörgen Nilsson. Vilka är de hetaste frågorna i år? I år är de absolut hetaste frågorna effekter i samband med övergång till K2 och K3. Ingen kan ha missat debatten om progressiv avskrivning eller debatten om tillämpning av komponentmetoden. Aldrig tidigare har väl redovisningsfrågor debatterats i så många olika forum. Vilka frågor är aktuella inom redovisningsområdet under nästa år? I juni i år publicerade IASB en ny standard avseende redovisning av intäkter. De bolag som tillämpar IFRS behöver nu göra en noggrann genomgång vilka effekter den nya standarden kommer att ge. Leasing är ju ett område som IASB arbetat med under många år. Enligt IASB:s projektplan ska en ny standard publiceras under 2015, en standard som vi med spänning väntar på. Du är redovisningsspecialist, vad innebär det? Det innebär att jag varje dag får nya spännande redovisningsfrågor! Exempelvis frågor som rör omstruktureringar inom en koncern, hur en viss transaktion ska presenteras i de finansiella rapporterna, hur en fusion ska redovisas eller vilka effekter en övergång till IFRS kan ge för en koncern. Jag är även kopplad till några av KPMG:s börsnoterade kunder och bistår våra revisorer i de redovisningsfrågor som kommer upp samt med att göra genomgångar av årsredovisningarna för att säkerställa att de är upprättade i enlighet med IFRS. Eftersom jag är ledamot i Expertpanelen som bistår Rådet för finansiell rapportering (Rådet), arbetar jag även bland annat med den normgivning som Rådet har till de noterade företagen (RFR 1 och RFR 2). Jag har även arbetat med undervisning i många år, men nu har jag begränsat det till att hålla presentationer hos de kunder som jag arbetar med löpande och då fokuserat på presentationer av nyheter inom IFRS. pernilla halling Nyheter inför bokslutet finns att ladda ner på tidningenbalans.se 8 9

6 Nyheter Hälften av företagen utan revisor oroande utveckling enligt UC mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision. Sett till enbart de nystartade bolagen väljer fyra av fem bort revisionen. Det visar färska siffror från UC. i år är det fyra år sedan den frivilliga revisionen infördes. Reformen infördes för att stimulera företagandet i Sverige och minska den administrativa bördan för företagen. Nu, när några år har gått, ser man effekterna av reformen och på UC kan man konstatera att kvaliteten på årsredovisningarna sjunkit betydligt bland bolag som inte har löpande hjälp med sin redovisning eller med sina bokslut. Vår uppgift på UC är att förse näringslivet med en rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning, och för oss är kvalitet ett honnörsord, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. uc registrerar alla bokslut de får från Bolagsverket manuellt och i den processen har det framgått att kvaliteten sjunker. I vissa fall är boksluten handskrivna, ibland oläsbara, och innehåller rena felräkningar. Det totala antalet felsummerade bokslut har ökat från 896 stycken 2011 till 2803 stycken under 2014 (från 1 januari fram till sista oktober). Den här utvecklingen gör mig orolig. Eftersom många företag väljer bort revisorn som tidigare varit en garant för kvalitet, måste sannolikt Skatteverket tillföra ytterligare resurser framöver på att granska företagen, säger Roland Sigbladh. uc har tagit fram statistik över 2013, och tittat på bolag som var registrerade innan den frivilliga revisionen infördes, och bolag som har startats sedan dess. När det gäller de gamla bolagen visar statistiken tydligt hur antalet bolag som väljer bort revision ökar år från år handlade det om 22 procent som valde bort revisionen, 2012 var det 37 procent och 2013 var andelen uppe i 46 procent, det vill säga närmare hälften av bolagen. När det gäller nystartade bolag är det ännu fler som väljer att inte ha revision. 68 procent av bolagen som startade under 2010 valde att inte ha revision, 2011 var det 72 procent, procent och 2013 valde 80 procent av de nystartade bolagen att inte ha någon revisor. Att vissa väldigt små bolag med liten omsättning, så kallade hobbybolag väljer bort revisorn är kanske inte så konstigt, men många bolag som gör valet ser revisorn som en kostnad och väljer bort revisorn av ekonomiska skäl. Man tycker inte att revisorn i det läge företaget befinner sig tillför så mycket, säger Roland Sigbladh. en av förklaringarna ligger alltså i att branschen har misslyckats med att visa på värdet av att ha en revisor. Roland Sigbladh menar att företag som startar och som har en affärsplan som innebär att de kommer att växa borde ha en revisor eller auktoriserad redovisningskonsult redan från starten. Det är ett stort Roland Sigbladh Kvaliteten på årsredovisningarna har försämrats, enligt UC. jobb att komma in efter några år och granska ett bolag som själv skött ekonomin, det blir besvärligt att ta över något som skötts på ett dåligt sätt, säger han. Roland Sigbladh anser att alla nystartade bolag som väljer att inte ha revisor borde ta hjälp av en auktoriserad redovisningskonsult, för att det ska finnas någon kvalitetsgarant i bolaget. Den som anlitar professionell löpande hjälp får ett ökat förtroende och en bättre kreditvärdighet över tid, säger Roland Sigbladh. far:s generalsekreterare Dan Brännström säger att det är företagarna själva som har ansvaret för att redovisningen håller måttet, men konstaterar också att det inte tycks fungera i praktiken. Därför måste redovisningskonsulter och revisorer söka upp alla företag som behöver hjälp. För det krävs proffs för att få till en årsredovisning värd namnet, säger han. charlotta marténg 11

7 Nyheter: Världen Mycket har hänt sedan vår förra bok kom ut för fyra år sedan. I den nya boken skriver vi om lärdomar vi dragit hittills; vad som fungerar och inte och var de största utmaningarna finns. Ekonomiprofessor i ny bok om integrerad rapportering: Big 4 är inte tillräckligt proaktiva bild: shutterstock Nyheter: Världen ALLA-VI-SOM-TITTAR- SNETT-NÄR-NÅGON- SKRIVER-UT-LITE- FÖR-MYCKET-KLUBBEN revisionsbyråerna måste bli mindre blyga. Det säger Robert G. Eccles, professor vid Harvard Business School, i en ny bok som sammanfattar de senaste årens utveckling inom integrerad rapportering. i the integrated Reporting Movement Meaning, Momentum, Motives, and Materiality (Wiley, december 2014) berättar Robert G. Eccles och Michael P. Krzus den integrerade rapporteringens historia fram till i dag, samt pekar på utmaningar för framtiden. Robert G. Eccles passade på att smyglansera den nya boken i samband med sitt Sverigebesök, på inbjudan av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Mycket har hänt sedan vår förra bok kom ut för fyra år sedan. I den nya boken skriver vi om lärdomar vi dragit hittills; vad som fungerar och inte och var de största utmaningarna finns. men innan vi går in på vad som krävs för att integrerad rapportering ska slå igenom, låt oss backa bandet. Vad var det egentligen som hände för fyra år sedan när Robert G. Eccles förra bok, One Reporting, kom ut och International Integrated Reporting Committee (IIRC) bildades? Som ofta är fallet inom management, startade idén ute i praktiken, säger Robert G. Eccles. Han berättar hur han hade börjat fundera på någonting som han ännu inte hade formulerat i termer av integrerad rapportering. När han talade med folk om sina tankar sa de att det redan fanns företag som arbetade så, bland andra danska Novo Nordisk och Natura i Brasilien. Robert G. Eccles fakta: IIRC foto: allan seppa International Integrated Reporting Committee, IIRC, bildades 2010 efter ett gemensamt initiativ av A4S, GRI och IFAC. Organisationen bytte snart namn till International Integrated Reporting Council. De kom båda ut med varsin integrerad rapport samma år, men på olika språk och i olika länder, så de kan knappast ha känt till varandra. Jag tyckte det var intressant, säger Robert G. Eccles. med andra ord, fröet till dagens kodifierade och institutionaliserade integrerade rapportering, såddes samtidigt, på olika platser och sammanhang i Norden och i Sydamerika, i praktiken och i akademin. Detta var i början av 2000-talet. Flera år senare, 2009, arbetade Robert G. Eccles på det första försöket att kodifiera det som några framsynta företagare gjort i praktiken. I samband med ett besök hos den gamla samarbetspartnern PwC i London berättade han om boken han höll på att skriva (One Reporting). Känner du till vad som händer här då, med Prins Charles Accounting For Sustainability (A4S)?, undrade engelsmännen och såg till att han kopplades ihop med A4S kom min bok ut på våren och i juli grundades IIRC av A4S, Global Reporting Initiative och bland andra mig själv på personligt mandat, berättar Robert G. Eccles. Ytterligare företag och organisationer bidrog till momentum, som Robert G. Eccles och Michael P. Krzus kallar det i sin nya bok. Den här boken är mer empirisk än den förra och bygger på mycket mer data, exempelvis har vi analyserat 125 integrerade rapporter och hundratals webbsidor, berättar Robert G. Eccles. Själv är han mest intresserad av att pusha för väsentlighetsbegreppet och hur företag kan komma att avgöra vad som är väsentligt för dem.... om politikerna gjorde integrerad rapportering obligatorisk i dag vore det inte så bra, för förståelsen för ramverket är inte tillräckligt hög än Det finns ingen algoritm som talar om vad som är väsentligt, utan väsentlighet är företagspecifikt och en tolkningsfråga. bokens sista kapitel handlar om vägen framåt. Robert G. Eccles pekar särskilt på revisonsoch rådgivningsbranschens roll: Branschen pratar mycket om de här frågorna, men om du frågar ifall jag anser att den gör tillräckligt för att föra utvecklingen framåt är svaret nej. En vanlig ursäkt, menar Robert G. Eccles, är att branschen är rädd att uppfattas som om den agerade i egenintresse. Men det avfärdar han som struntprat. Företag agerar i egenintresse, det är inget fel med det. Professionen har en högre skyldighet att sätta kundens intresse först. Men kom då ihåg vem som är kund investerarna. Företaget betalar, men den finansiella rapporteringen riktar sig till investerarna. Om revisorer insåg det, och tyckte att investerarna skulle ha en integrerad rapport, så kunde de förespråka det mer proaktivt. I sin bok skriver han att revisionsbyråerna borde vara mindre blyga och måste bli starkare pådrivare för integrerad rapportering och revison! för ett år sedan släppte IIRC det första ramverket för integrerad rapportering (IR), vilket visade att mycket kunde hända på fyra år när många aktörer arbetade i samma riktning. Hur lång tid kommer det att ta innan IR har samma status som IFRS? Om det kunde ske inom tio år vore det toppen. 20 år skulle vara för lång tid, säger Robert G. Eccles. Men en förhastad lagstiftning vore inte heller bra. Det är en balansgång, om politikerna gjorde integrerad rapportering obligatorisk i dag vore det inte så bra, för förståelsen för ramverket är inte tillräckligt hög än. Samtidigt anser Robert G. Eccles att lagstiftning är oundvikligt. Vi skulle inte ha de kapitalmarknader som vi har i dag, om det inte vore för redovisningsoch revisionsstandarder, och alla dessa är lagstiftade. Så till slut behövs staten. Men fram till dess är det bra att intresseorganisationer och företag experimenterar på frivillig basis. rakel lennartsson Kontorsvaror för det lite mindre företaget. Och det större förstås! Nu har vi ett ännu bredare sortiment men fortfarande lika snabba leveranser. Beställ innan klockan 16 så skickar vi dina varor samma dag

8 Caisa Drefeldt Ny kurs! K3 frivillig tillämpning för mindre företag Nu finns vårens alla kurser på plats och det är dags att planera in vilka utbildningar du ska gå. Den nya kursen K3 frivillig tillämpning för mindre företag är för dig som arbetar i ett mindre företag där man ändå valt att tillämpa K3. Lärare på kursen är Lena Sjöblom och Caisa Drefeldt. En annan populär nyhet är Juridik för redovisningskonsulter bolagsrätt och obestånd, med Anna Nord och Nils Albertsen som lärare. Läs mer om vårens alla kurser i kursöversikten som du hittar som bilaga i detta nummer av eller besök oss på farakademi.se Vi kan insolvensrätt Med över 50 års erfarenhet av insolvensrätt är Hamilton en av Sveriges ledande advokatbyråer på området. Nyckeln till vår position är sättet vi samarbetar på och vårt stora engagemang. Vi drar stor nytta av den expertis som finns inom Corporate, Bank och Finans och Arbetsrätt. Allt för att säkerställa bästa möjliga utfall i flera av landets största rekonstruktioner och konkurser. Våra erfarna och skickliga advokater har även författat klargörande fackböcker i ämnet. KonkursArbetsrätt Erik Danhard Företagsrekonstruktion och ackord Lars Eric Gustafsson Återvinning enl 4 kap. konkurslagen Hans Renman caisa drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av. caisa.drefeldt@kpmg.se K2 eller K3? det är dags att vakna! är jag far riket runt och föreläser upptäcker jag att det ännu är många som inte har satt sig in i K2 och K3. Jag möter till och med företag som inte ens känner till att de ska välja regelverk! Och då menar jag företag som redan nu berörs av valet mellan K2 eller K3. Med andra ord alla större företag (större enligt ÅRL) samt alla aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar. Mindre handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och stiftelser kan upprätta sin årsredovisning på samma sätt som de gjorde föregående år. Deras val kommer när det finns ett K2 Årsredovisning för alla associationsformer. en vanlig fråga är vad små handelsbolag som ägs av en eller flera juridiska personer ska göra? Om ett handelsbolag följer den äldre normgivningen men ska konsolideras in i en K3-koncern är det då lämpligt att inte byta till K3? Svaret på den frågan är som alltid det beror på. Är handelsbolaget ett dotterbolag i en fastighetsförvaltande koncern och handelsbolaget äger en fastighet med tillhörande byggnad kanske det är lämpligt att redan nu välja K3. Främst för att underlätta koncernrapporteringen på grund av kravet i K3 på att tillgångar med betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska skrivas av var för sig. är det då förenat med stora svårigheter att dela upp en byggnad i komponenter? SABO har gett ut skriften Komponentredovisning av fastigheter, som jag varmt rekommenderar. I denna skrift visas hur uppdelningen kan ske och vilka komponenter som en byggnad kan ha. Det är värt att notera att SABO i första hand har koncentrerat sig på bostadsfastigheter, men lämnar även ett förslag till uppdelning av komponenter för kontorsbyggnader. Att använda denna skrift som en vägledning och inspirationskälla kan vara en god Kanske K3 och K2 ger oss chansen att höja blicken och skåda in i framtiden? ide för att nå fram till uppdelningen. Jag möts av många frågor om just detta, men det finns tyvärr inget facit för hur ett företag göra. Uppdelningen måste ske utifrån företagets byggnad och de komponenter som företaget identifierar. Komponenter som föetaget vet kommer att bytas ut under byggnadens livscykel. Att utgå från vad som kommer att bytas ut är en bra utgångspunkt. hur ska då uppdelningen ske vid ingångsdagen? Ja, K3 innehåller en regel som förbjuder retroaktiv omräkning av tillgångar som ska delas upp på komponenter. (Detta är en regel som nog ska benämnas som en förenklingsregel, eftersom det i många fall kan vara omöjligt för vissa företag som ägt en tillgång länge att gå tillbaka och se hur tillkommande utgifter på en byggnad har redovisats. Tänk om ett företag har ägt en byggnad sedan 1930-talet!) Vad som har kostnadsförts eller aktiverats tidigare saknar med andra ord betydelse. Det är det redovisade värdet på byggnaden som ska delas upp på de komponenter som finns fysiskt i byggnaden. Finns det ett tak så är det en komponent. Alltså, om taket byttes för tre år sedan och bytet kostnadsfördes då ska ändå komponenten tak definieras och åsättas ett värde. jag ställde frågan om det är svårt att göra uppdelningen. Precis som många andra ekonomer är jag inte alltid så förändringsbenägen (vi lever ju understundom i dåtiden då vi ofta arbetar med historiska uppgifter). Men kanske K3 och K2 ger oss chansen att höja blicken och skåda in i framtiden? på tal om framtiden God Jul och Gott Nytt År på er alla! 15

9 Fokus: Automatisering Fokus: Automatisering om 20 år har vartannat jobb tagits över av maskiner. Vissa yrken kommer i princip att försvinna. 97 procent av alla bokförings- och redovisningsassister beräknas vara ersatta av datorer. Det kan tyckas hotfullt, men när resurser frigörs inom branschen finns möjligheter att utveckla nya tjänster och helt nya marknader. Text: Rakel Lennartsson Illustration: Sandra Bergström Surfa på teknikvågen ngen av oss har undgått att svepas med av teknikvågen som lyft samhället sedan internets genombrott. Allt fler av livets områden har digitaliserats, men det betyder inte att datorerna gör jobbet åt oss. Att lägga upp något på internet innebär inte att det blir automatiserat. Det kan fortfarande vara lika många manuella moment som behöver göras. Däremot innebär digitaliseringen att information kan delas och bli tillgänglig överallt, säger Jan Söderqvist, nyckelkundsansvarig på Visma Spcs. han hade tänkt sig en karriär inom revisions- och rådgivningsbranschen, men hamnade i stället som utvecklare inom programvarubranschen delvis som en effekt av den låga graden av automatisering. Jag var hela tiden väldigt arg på att arbetet var så ineffektivt, säger Jan Söderqvist, som arbetade som redovisningskonsult i mitten av 1990-talet började han på XOR och har sedan dess arbetat med att utveckla affärssystem för företag och deras konsulter. Vad har hänt sedan dess och hur påverkar det dagens och morgondagens medarbetare i revisions- och rådgivningsbranschen? Totalt sett har det inte skett så mycket. Rent tekniskt finns redan förutsättningar för en genomgripande automatisering, men redovisningskonsulternas affärsmodell är inte särskilt annorlunda i dag jämfört med för 20 år sedan, säger Jan Söderqvist. Om ytterligare 20 år, däremot, väntas det mesta vara förändrat. Skriften Framtidens rådgivning, redovisning och revision, oftast refererad till som FAR:s framtidsstudie, analyserar framtiden utifrån drivkrafter, trender och branschtrender. Drivkrafterna är de långsiktiga förändringarna i samhället, ibland kallade megatrender. Trender, eller samhällstrender, verkar Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem. på mellanlång sikt och branschtrenderna är sådana trender som bedöms få störst påverkan på branschens aktörer. En typisk branschtrend är att affärsområdet revision väntas minska till förmån för rådgivningen. Men redovisningskonsulterna utmanas, i sin tur av datorerna. enligt en studie av nationalekonomen och grundaren av Reforminstitutet, Stefan Fölster, på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, kommer vartannat arbete, inom ett par decennier, ha försvunnit till följd av automatiseringen. Studien bygger på amerikansk forskning, men alla siffror har räknats om till svenska förhållanden. Resultatet visar bland annat att redovisnings- och bokföringsassistenter är yrken som inom en 20-årsperiod bedöms vara nästan helt ersatta av datorer, till 97 procent. Denna siffra gäller alltså de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna inom redovisningsområdet, betonar Stefan Fölster. Med andra ord, automatiseringen behöver inte innebära ett hot för yrket. Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem, säger Stefan Fölster. Ett standardsvar på frågan är att framtidens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt analys och rådgivning. Men Stefan Fölster tänker ett steg längre och försöker föreställa sig vilka nya mervärden som skulle kunna växa fram på grund av att samhället förändras. Jag kan se några områden där det uppenbart kommer att bli fler arbetsuppgifter. Det ena är internationaliseringen; många småföretag som startar i dag är internationella redan från starten. Förutom att det är svårare för en dator att hantera transaktioner mellan länder, så skapas det ett utrymme för konsulter och rådgivare att hjälpa de här företagen att fatta de smartaste besluten. Det handlar inte bara om att bokföringen ska bli rätt i efterhand, utan om att optimera företagets agerande i förväg, säger Stefan Fölster. ett annat område som han tror kan växa till en ny marknad är ekonomisk rådgivning för privatpersoner. Många privatpersoner, precis som mindre företag, har en ganska dålig uppfattning om sin ekonomi och gör misstag, samtidigt som de ofta drar sig för att anlita tjänster eftersom det kostar mycket. Men om tjänsterna med hjälp av datorhjälp kan göras effektiva och därmed billigare så finns en marknad för ekonomitjänster mot privatpersoner, säger han. Den nya marknaden kommer delvis att utvecklas på bekostnad av andra grupper, som exempelvis fondförvaltare, menar Stefan Fölster: Stefan Fölster är nationalekonom och grundare av Reforminstitutet. De flesta rådgivare har egna intressen i det de säljer. Det innebär å andra sidan att det finns utrymme för en mer oberoende ekonomirådgivning och redovisningskonsulter som kan ta ett helhetsgrepp på människors ekonomi. Fler och fler människor i världen lever inte längre ur hand i mun, utan har ett visst kapital att förvalta och en pension att planera för, så det finns absolut utrymme att utveckla nya tjänster till privatpersoner, säger Stefan Fölster. frågan redovisningskonsulter och alla andra måste ställa sig är hur de ska dra nytta av effektiviseringen och bli automatiseringens vinnare i stället för akterseglade. En slutsats jag drar i min studie är att man i framtiden inte kan förvänta sig att man bara kan ha ett yrke där man håller sig kvar under hela yrkeslivet. Man måste tvinga sig att utvecklas, annars är risken att man slås ut, säger Stefan Fölster

10 Fokus: Automatisering Vad är tekniskt möjligt och varför händer det inte mer? I nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. Fokus: Automatisering de tekniska förutsättningarna är redan på plats. Hindren för en ökad automatisering sitter i gamla arbetsätt, lagstiftning som släpar efter och avsaknad av ekonomiska incitament. jan söderqvist, visma spcs, och Per Dahlin, Fortnox, är nyckelkundsansvarig mot revisions- och rådgivningsbranschen. De har koll på det senaste inom teknikutvecklingen och är överens om att det inte är tekniken som sätter gränserna för utvecklingen. De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder, säger Per Dahlin. Han menar att det största hindret för utveckling i branschen är att många har behållit ett traditionellt arbetssätt. Bilden bekräftas av Jan Söderqvist: De som växer snabbast är nya byråer som använder nya affärsmodeller, säger han. Vilka tekniska möjligheter är det då som dessa drar nytta av? Molntjänster, nya affärssystem som gör det möjligt att hantera flera kunder samtidigt och automatiserade tjänster som exempelvis automatisk påminnelse när en obetald faktura förfaller, är några exempel. Att spara data på internet i stället för på en hårddisk, vilket är innebörden i begreppet molntjänst, innebär i sig självt ingen automatisering, varnar Jan Söderqvist. Men möjligheten att jobba effektivt blir större, säger Per Dahlin. Dels kan man dela information med kunden och mellan medarbetare, dels kan man i vissa fall även hämta information direkt från banken. digitaliseringen har alltså löst många logistikproblem, och hjälpt till att effektivisera arbetet en del. Ännu så länge har väldigt lite av redovisningskonsultens arbete automatiserats. Samtidigt är automatiseringen är en förutsättning för att affärsområdet redovisning ska kunna växa och bli mer lönsamt. Det första som kommer att hända när de nya affärssystemen kommer ut på marknaden är att varje redovisningskonsult kommer att ha fler kunder, säger Per Dahlin. Jan Söderqvist uppskattar att det kan bli tal om en fördubbling, de som i dag hanterar 30 kunder kommer att kunna hantera 60. Men för detta krävs ny teknik. Per Dahlin De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder. Om vi ska bevaka upp till 100 företag så kan vi inte gå in på varje kund varje dag för att titta om det har hänt något, säger Jan Söderqvist. Därför byggs de nya affärssystemen så att när konsulten loggar in kommer alla de senaste händelserna upp i form av påminnelser och noteringar. Framtidens affärssystem kommer att presentera informationen till dig i stället för att du går in på varje kund och tittar hur det ser ut, säger Per Dahlin. Ny teknik effektiviserar arbetet vilket ger utrymme för fler kunder, men också nya tjänster. Det kan vara allt från enkla tilläggstjänster till heltäckande koncept. Per Dahlin nämner exempelvis påminnelsetjänster där redovisningsbyrån kan ta över uppdraget att påminna sin kunds kund om fakturor som håller på att förfalla. Det blir en win win, eftersom det bidrar till förbättra företagets likviditet, samtidigt som kunden slipper den ganska olustiga uppgiften att ringa och påminna om obetalda fakturor. Det finns redan i dag automatiserade processer som stödjer den här typen av tjänster, säger han. framtidens affärssystem kommer också att kunna stödja konsulterna i deras analysarbete, genom att exempelvis erbjuda branschvisa jämförelsetal. Affärssystem kommer att innehålla stora mängder information, det är detta som kallas Big Data. Systemen kommer att dra nytta av det för att exempelvis generera anonyma jämförelsetal som innebär att konsulten kan jämföra sina kundföretag med andra i samma bransch eller på samma plats, säger Per Dahlin och tillägger: Ju fler som jobbar webbaserat, desto mer kommer de här möjligheterna att utvecklas. varför har det då inte hänt mer, när all teknik redan finns där? Vi har redan nämnt det traditionella arbetssättet som en viktig orsak. Men Jan Söderqvist tror att det också har saknats ekonomiska drivkrafter för att automatisera. Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts, säger han. Kan det vara så att det är programvaruleverantörerna som inte erbjudit rätt system? Jan Söderqvist teknikutvecklingen utsätter branschen för ett förändringstryck vad gäller arbetssätt och affärsmodeller. En generell vinst med ökad automatisering är exempelvis att det blir mycket mindre fel jämfört med när vi människor gör jobbet. Årsbokslutet handlar i mycket om att man måste kontrollera vad man själv har bokfört, men med auto- Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts. Vi på utvecklingssidan har ingen annan målsättning än att automatisera arbetet, men vi stöter på en hel del motstånd hos byråerna, säger Jan Söderqvist. En hel del problem hänger också samman med eftersläpande lagstiftning och bristande politisk vilja. Per Dahlin nämner hanteringen av papperskvitton som exempel på ett område med stor effektiviseringspotential, där lagstiftarna bromsar utvecklingen. Kravet att lagra papperskvitton efter att de har fotats eller scannats är något som borde ses över. Det bästa vore om information alltid kunde skickas direkt från kassaapparaten, men om man åtminstone kunde få slänga kvittot så snart det har säkrats digitalt så har vi kommit långt, säger Per Dahlin. matisering blir det mycket mindre fel, och då är frågan vad en sådan tjänst kommer att vara värd, säger Jan Söderqvist. Tidshorisonten är kort. Både Jan Söderqvist och Per Dahlin tror att den nya tekniken kommer att vara på plats inom fem år. Vilka krav ställer det på redovisningskonsulterna? Jan Söderqvist nämner tre saker: Du måste unna arbeta processorienterat med flera kunder samtidigt i stället för med en kund i taget. Du måste kunna annat än redovisning, det vill säga utveckla nya kompetenser och tilläggstjänster. Du måste bli mer van vid standardiserade lösningar och sätta upp gemensamma regler för alla dina kunder. Fortsättning följer rakel lennartsson I nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. 97% så stor är sannolikheten att enklare redovisningsarbete kommer att ha tagits över av datorer under de kommande 20 åren, enligt Stiftelsen för Strategisk Forskning. Över tiden utvecklas teknikens prestanda snabbare än människors fysiska prestationer och tankeprocesser. Det leder i sin tur till att dagens arbeten byts ut mot teknik där det är möjligt. Allt fler arbeten som utfördes av människor kan nu utföras av robotar, datorer eller annan teknik. (Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) bild: shutterstock Vad ska vi göra när tekniken gör jobbet? 4 utbilda oss 4 utveckla nya tjänster 4 paketera/konceptualisera våra tjänster 4 vara med och skapa helt nya marknader 4 som vanligt gäller: bara fantasin sätter gränsen Automatisering, införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer. Syftet med automatisering kan vara att avlasta människan arbete och risker men också att höja effektiviteten och kvaliteten i en process. (Källa: Nationalencyklopedien, Så formas framtiden: Drivkrafter (20 år eller mer) Digitalisering, globalisering Trender (10-15 år) Digitalt i realtid, platsoberoende, ökade kundkrav Branschtrender (formar branschen) Revision minskar, rådgivning och nya tjänster växer, automatisering (Källa: Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) 18 19

11 Fokus: Automatisering Magnus Nilselid Speedledger Svensk innovation utmanar bokförare och redovisare han har ersatt merparten av redovisningskonsultens arbete med en dator. Men Speedledgers grundare Magnus Nilselid rekommenderar ingen kund att göra sig av med sin konsult. Låt datorn göra de enkla sakerna och använd din redovisningskonsult till de svåra sakerna, så blir det riktigt, riktigt bra, säger han. speedledger är årsbarn med det nya milleniet. Året innan (1999) hade internetbanken gjort sitt intåg på marknaden och entreprenören Magnus Nilselid såg en möjlighet: I stället för att stämma av mot kontot i efterhand, skapar vi bokföringen utifrån bankkontot, det är Speedledgers hela idé, säger han. Mangus Nilselid är en typisk entreprenör som har startat ett stort antal bolag sedan 1980-talet och brottats mycket med bokföring. När vi presenterar vårt koncept för en grupp företagare vill de flesta hoppa på med en gång. Om publiken i stället utgörs av en grupp redovisningskonsulter blir gensvaret inte lika klockrent. De är inkörda i sitt arbetssätt och är så pass snabba manuellt att vinsten med automatiseringen inte blir lika stor, säger Magnus Nilselid. Han har förståelse för att revisions- och redovisningsbranschen har en inneboende tröghet. Den har alltid varit konservativ av skäl som man lätt kan förstå. Jag tror att det grundat i ett kontrollbehov som är naturligt när det man gör måste bli rätt. Då gör man helst som man alltid har gjort, eftersom man vet att det blir rätt. tanken på att bli ersatt av en maskin känns inte så rolig, och det är naturligt att man är skeptisk till att lämna ifrån sig kontrollen till en dator, menar Magnus Nilselid. Inte desto mindre är han övertygad om att redovisningskonsulter har lika mycket att tjäna på utvecklingen, som företagare. Allt handlar om hur man ska kunna klättra i värdekedjan, vilket redovisningskonsulterna definitivt vill. Därför finns det inte motsatsförhållande mellan det vi gör och revisions- och redovisningsbranschen ambitioner. Magnus Nilselid uppskattar att procent av redovisningskonsulternas arbete är enkla uppgifter som skulle kunna tas över av datorer. Vårt råd till våra kunder, det vill säga företagen, är att de ska använda sin redovisningskonsult till de sista 15 procenten, då kan det blir riktigt, riktigt bra menar han. Han tror dessutom att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare, när de får fokusera på de svåra sakerna, som analys och rådgivning, i stället för att ödsla tid på de lätta sakerna, som att mata in siffror. Men många redovisningskonsulter verkar inte ha förstått magnituden av den här förändringen. Det är därför jag gärna sticker ut hakan lite, för det här är en diskussion som vi måste ta, säger Magnus Nilselid. Bokföringsarbetet kommer att bli lika omodernt som att ha film i kameran eller att gå in på banken med en massa kontanter eller checkar under armen. rakel lennartsson Magnus Nilselid tror att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare när de kan fokusera på analys och rådgivning. SAMARBETE SÖKES vi är en välrenommerad medelstor revisionsbyrå i centrala Stockholm med 12 medarbetare. vi arbetar med revisionstjänster och redovisningstjänster i mindre och medel stora företag i Stor Stockholmsområdet. Vi har varit verksamma under många år. vi söker nu intressenter för samarbete och eventuellt samgående. Vi tar tacksamt emot svar till mailadress annonssvar@far.se LAGERBOLAG SNABBAST I LANDET? Våra lagerbolag är färdigregistrerade aktiebolag med kr i aktiekapital som aldrig har bedrivit någon verksamhet. ELEKTRONISK UNDERSKRIFT Vi på VPR AB är redan snabbast, men är nu ännu snabbare med tjänsten elektronisk underskrift. KONTAKTA OSS IDAG FÖR MER INFORMATION ANDREAS, , andreas.f@vpr.se THERESE, , therese.b@vpr.se VPR AB, Box 1030, Sundsvall Trött på att ensam driva kvalitets- och personalfrågor? Fastnat i en för stor organisation? Titta in hos oss! Vi på Moore Stephens Ranby söker nu er som har egna kunder och vill förnya er genom att flytta till en revisionsbyrå som storleksmässigt tillhör nivån närmast under the big 7. Kanske har du idag egen byrå med någon eller några anställda men tycker att det skulle kännas bra att dela ansvar och resurser med kompanjoner i en större organisation. Eller så sitter du med egna kunder på någon av storbyråerna men vill kunna växa och utveckla din kundstock i en organisation som erbjuder möjlighet till delägarskap. SNABBAVVECKLING vi erbjuder: en öppen och trivsam miljö engagerade medarbetare välfungerande strukturer möjlighet att frigöra egen tid SNABB AVVECKLING fr.9.500:- Vi köper ditt bolag och upplöser det i vår ägo. Styrelse och revisor byts ut. Vi övertar ansvar för årsredovisning och deklaration. Betalning erhålls direkt i med undertecknat avtal. Pris för snabbavveckling Substansvärde: Vårt arvode: kr = kr = kr = kr. Högre substansvärde = Offert trevliga lokaler i centrala göteborg för ytterligare information: Kontakta Patrik Löw en adler eller Niklas Larsson på Moore Stephens Ranby. Telefon: Besök gärna vår hemsida 20 VPR_ANNONS_BALANS_184X117mm_CMYK_4C_2.indd :39:04

12 Peter Malmqvist Behövs Revisorsnämnden? Snabbavveckling Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. SRF Utbildning Kunskap i praktiken Vi köper ditt bolag Du slipper vänta på pengarna Styrelsen byts ut Vi avvecklar bolaget LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Prisexempel Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: Deklarationskurser för alla! Förbered dig med de rätta kunskaperna så blir deklarationssäsongen ett rent nöje! Deklaration I Kursomgångar: januari 2015, Stockholm februari 2015, Göteborg mars 2015, Stockholm Deklaration II Kursomgångar: 2-4 februari 2015, Göteborg mars 2015, Stockholm Dags att deklarera Kursomgångar: 3 mars 2015, Malmö 4 mars 2015, Göteborg 10 mars 2015, Stockholm Boka och läs mer på srfutbildning.se Svenska Dagbladet har i ett antal artiklar i oktober i år återigen uppmärksammat de brister som förelåg i revisionen av den kollapsade banken HQ. Enligt intern dokumentation har IFRS-experterna på den ansvariga revisionsbyrån, KPMG, inte accepterat den årsredovisning som den ansvarige revisorn ville skriva under. Experterna verkar ha gjort ett gediget arbete och stämt av med andra experter i både Storbritannien och Tyskland. Det interna beslutet var enhälligt HQ:s redovisning av vissa derivatpositioner följer inte standarden IAS 39. Trots detta skrev revisorn under. Revisorsnämnden har granskat HQ-revisorns agerande och kommit fram till att revisionen inte står i strid med gällande praxis. Det saknas visserligen dokumentation över vissa av revisorns beslut, men det anser Revisorsnämnden inte vara allvarligt. Nämnden är samtidigt mycket tydlig med att de granskat revisionen, inte tagit ställning till om HQ:s redovisning följer IAS 39. I den pågående tvisten mellan aktieägarna i nuvarande HQ och bland annat revisorn anses dock Revisorsnämndens beslut allmänt ha gynnat revisorn. nyligen träffade jag en revisor, som jag känt under många år. Han var strålande glad. Han hade nämligen precis blivit frikänd i Revisorsnämnden. En klient hade anmält honom till nämnden för att han skulle ha skadat klientens affärsverksamhet. Han hade avgivit en oren revisionsberättelse, eftersom klienten vägrade att rätta vissa fel i redovisningen. Revisorn skrev den orena revisionsberättelsen, fick sparken av företaget och blev anmäld till Revisorsnämnden. Två och ett halvt år senare, efter oräkneliga timmar med skrivelser, kopierande av arbetspapper, konsultationer med advokater, nya skrivelser till nya handläggare på Revisorsnämnden, blev han alltså frikänd. I annat fall hade klienten kunnat kräva skadestånd, med motiveringen att den orena revisionsberättelsen skadat affärsverksamheten. för något år sedan blev jag uppringd av en journalist. Revisorn i en idrottsförening, som också drev aktiebolag, hade blivit anonymt anmäld till Revisorsnämnden. Orsaken var att ishallen, som låg i aktiebolaget, skrevs av på 50 år. Dessutom gällde anmälan en rad andra ganska specialiserade bokföringsfaktorer. Den anonyme anmälaren var därför tveklöst hemmastadd i både årsredovisningar och lagtext. Men varför anonym? Var det en konkurrent som hade anmält? En avskrivningstid på 50 år för en islada ute på landsbygden, framstår naturligtvis som väldigt lång, men en del andra islador jag tittade på samtidigt hade samma fantasifulla avskrivningstid. Behövs Revisorsnämnden? Läsare av den här krönikan kan inte ha undgått att notera min kritiska inställning till revisorns faktiska oberoende. I HQ-fallet är jag solitt förankrad i den fördömande skaran, både av revisorn, styrelsen och företagsledningen. Det beror inte bara på att redovisningsreglerna använts på ett felaktigt sätt utan även på att HQ tvättat bort all form av kvantifierbar information kring de orealiserade vinster, som senare knäckte banken. Det hade varit en enkel bakdörr för revisorn att kräva tydlig och kvantifierbar information om derivatpositionerna. Att Revisorsnämnden kallas in som en domare i denna rättsprocess blir helt fel. Nämnden är ingen domstol, men trots det får den en avgörande inverkan på rättsprocessen. jag upprepar, behövs Revisorsnämnden? Nej, inte heller som klagomur för försmådda klienter eller elaka konkurrenter. Här blir en anmälan direkt kontraproduktiv av två skäl. Kontraktet mellan revisorn och klienten är att vanligt affärsavtal. I övriga affärslivet löses tvister kring avtal i förhandlingar, skiljedomsförfaranden eller i domstolar, men det kostar pengar. En anmälan till Revisorsnämnden är däremot gratis. En försmådd klient, där revisorn agerat tufft för att skydda andra än huvudägaren, kan alltså helt kostnadsfritt låta sin ilska kanaliseras i en anmälan. Det andra skälet till att en anmälan blir kontraproduktiv, är att den försvagar revisorns ställning. Samhället gynnas inte av rädda revisorer, som producerar massor av skyddande arbetspapper, utan revisorer som sätter ner foten i de fåtal kritiska situationer, som faktiskt dyker upp. Om klienter kostnadsfritt kan anmäla en tuff revisor då havererar systemet. Om denna kontraproduktiva möjlighet ska kvarstå måste anmälaren åläggas att betala kostnaderna för processen. Mitt förslag är därför att en anmälan till Revisorsnämnden ska kosta kronor. återigen, behövs revisorsnämnden? Tveklöst ja, men inte som domstol eller klagomur, utan som kvalitetskontrollant av revisorernas löpande arbete. Privat revision är en hörnpelare i ett modernt marknadsekonomiskt samhälle. För att vi alla ska känna förtroende för denna viktiga funktion, måste den övervakas. Revisorsnämnden måste alltså återta agendan för sitt eget arbete och befrias från den funktion av domstol och klagomur, som nu verkar vanlig. Samhället gynnas inte av rädda revisorer, utan av revisorer som sätter ner foten i de fåtal kritiska situationer som faktiskt dyker upp. peter malmqvist är finansanalytiker. Han skriver i vartannat nummer av. peter.malmqvist@eqr.se 23

13 i karriären Profilen Doldisen som satte standarden för hela världen Doldis på hemmaplan, men en global gigant. Jonas Hällström, anställd på Riksrevisionens Karlstadkontor, har som styrelseledamot i IAASB varit med och tagit fram den nya revisionsberättelsen. Före det ledde han projektet med att ta fram en global standard för offentlig revision, ett omöjligt uppdrag som han inte ångrat en sekund! Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson

14 i karriären Profilen Profilen i karriären För den som gillar utmaningar kan ett karriärsteg åt sidan vara det rätta. Jonas Hällström gick från Price Waterhouse till Riksrevisionsverket. Året var 1993 och han hade aldrig kunnat ana vilka dörrar som skulle komma att öppnas tack vare bytet från privat till offentlig sektor. Jag hade flyttat till Karlstad av familjeskäl, men i Karlstad fanns inte den typen av riktigt stora bolag som jag hade jobbat med i Stockholm. I stället började jag arbeta med mindre ägarledda företag, men det var inte riktigt min grej. Det som triggar mig är att ställas inför svåra professionella utmaningar, så därför bytte jag till Riksrevisionsverkets Karlstadkontor, säger Jonas Hällström. Han beskriver Riksrevisionen, som den ombildade myndigheten heter sedan tio år, som en fantastisk arbetsplats för den som vill utvecklas professionellt. Det kan vara inom allt från internationella biståndsprojekt till metodutvecklingsfrågor. I dag delar Jonas Hällström sin tid på Riksrevisionen mellan styrelseuppdraget i IAASB och metodutveckling på myndigheten. Och han ger sig rakt in i den högaktuella debatten om formalisering kontra professionellt omdöme. Checklistor är ett ord jag inte tycker om. Revisorer ska tänka själva och därför försöker vi bygga metodik utan för mycket checklistor, säger han och fortsätter: Vi vill bygga på det professionella tänkandet och den professionella skepticismen. Det går inte att genomföra en revision helt utan checklistor, men själva processen ska inte vara checklistestyrd. Metodiken ska däremot innehålla stöd för revisorns professionella tänkande. är den offentliga revisionen svaret för alla dem som tröttnat på så kallad box ticking? Det är i så fall en svindlande tanke. Till nyligen låg den offentliga revisionen långt efter den privata och Jonas Hällström När Jonas Hällström gick från Price Waterhouse till Riksrevisionsverket anade han inte vilka dörrar som skulle öppnas. är en av dem som bidragit till att vända den negativa trenden fick han frågan om att ta uppdraget som projektdirektör för den grupp inom INTOSAI, Financial Audit Subcommittee (FAS), som ledde arbetet med utvecklingen av de så kallade ISSAI:erna. ISSAI är ISA för offentlig sektor, det vill säga International Standards on Auditing for Supreme Audit Institutions. De innehåller ISA och tillkommande krav och vägledning för offentlig sektor. Jag var väldigt tveksam när jag tog uppdraget, men fakta Jonas Hällström: född och uppvuxen: I Sollentuna utanför Stockholm. bor: Karlstad. utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. familj: En son, 27 år, två döttrar, 12 och 15 år. intressen: Golf, läsning, umgås med barnen. kuriosa: Har de senaste tio åren besökt 63 länder och haft cirka 400 timmars restid per år (på fritiden). Checklistor är ett ord jag inte tycker om. Revisorer ska tänka själva... det är det bästa jag har gjort. Det var en uppåtresa hela vägen, säger Jonas Hällström. Ingångsvärdena vid projektets start var inte bra. Världsbanken, Internationella valutafonden och ett antal internationella finansiella institutioner var kritiska mot att offentliga revisionsverk runtom i världen inte arbetade enligt tillförlitliga standarder. Ungefär samtidigt kämpade man på näringslivssidan med att hantera konsekvenserna efter ett antal uppmärksammade företags- och revisionsskandaler som Enron, Worldcom och Parmalat. IFAC:s svar på kritiken, berättar Jonas Hällström, var att sätta igång det så kallade clarityprojektet som syftade till att förtydliga ISA. På den offentliga sidan initierades samtidigt arbetet med att ta fram egna standarder, med ISA som grund. Det ledde till att Riksrevisionen, som sedan många år lett arbetet med finansiell revision inom INTO- SAI, initierade en diskussion om ett samarbete mellan IFAC och INTOSAI och ett sådant tog form ungefär samtidigt som jag tillträdde som projektdirektör för ISSAI-projektet. INTOSAI fick möjlighet att nominera kandidater till IFAC:s utvecklingsgrupper för att vara med när de skrev ISA. Samtidigt ställde IFAC sin tekniska personal till förfogande för INTOSAI:s möten. Samarbetet mellan privat och offentlig sektor var banbrytande. Det var väldigt nytt för bägge parter, berättar Jonas Hällström. Få visste vad INTOSAI var och en stående fråga när Jonas Hällström presenterade sin organisation var: Into what? men under ett stort antal år pågick arbetet på dubbla fronter. Experter från den offentliga revisionen medverkade i IFAC:s arbetsgrupper för att påverka utvecklingen av ISA så att dessa skulle bli så bra som möjligt för den offentliga revisionen. Samtidigt måste Jonas Hällström och andra inom Riksrevisionen övertyga INTOSAI:s 192 medlemsnationer om att just ISA var rätt väg att gå. Det fanns ett motstånd inom vissa delar av IN- TOSAI att samarbeta med den privata sidan. Det var fult, fel och inte relevant, säger Jonas Hällström och konstaterar att man hade svårt att se att en revision är en revision. Mot bakgrund av de negativa opinionerna, gick mycket tid åt till att bearbeta skeptiska medlemsstater. Vi reste runt i världen och träffade offentliga revisorer och pratade och berättade. Men jag tror samtidigt att det bästa sättet att övertyga någon är att visa resultat antogs ISSAI:erna av INTOSAI:s kongress i Johannesburg. beskrev händelsen som ett historiskt beslut. För första gången finns en världsomspännande standard för finansiell revision inom offentlig verksamhet, sa Gert Jönsson, dåvarande överdirektör för Riksrevisionen och ordförande för FAS, den arbetsgrupp inom INTOSAI som ansvarat för utvecklingen. I kulisserna stod Jonas Hällström och var den som hade sytt ihop vad som initialt tycktes vara ett omöjligt uppdrag. När INTOSAI-kongressen i Johannesburg antog de nya standarderna med enhällighet var det ett stort erkännande för Riksrevisionen och för mig, som betydde att jag hade klarat mitt uppdrag, säger han. Jag kan i dag säga att jag tycker att vi har fått en väldigt bra tillämpning av ISA för offentlig sektor, genom ISSAI:erna, men det finns så klart de som tycker annorlunda. Vi kanske har tappat en del av våra medlemmar på vägen, för att de inte har förutsättningarna just nu, men man får se det på lite längre sikt. Jag kan inte se något alternativ även om det för en del är en stor tröskel att kliva över. Om man ska genomföra en trovärdig revision måste den bygga på vedertagna standarder. Men vad säger du om kritiken mot att dessa bygger på standarder som inte är anpassade till den offentliga revisionen? Jag tror att INTOSAI aldrig hade klarat att utveckla ISSAI:erna på egen hand och om man hade gjort det hade de förmodligen blivit väldigt lika det vi i dag har, säger han. Med de anpassningar vi har infört genom ISSAI:erna vill jag påstå att de är väl anpassade till offentlig sektor. att bygga vidare på ISA var det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet, det handlade om att inte uppfinna hjulet på nytt. I stället fick Jonas Hällström axla rollen som brygga mellan den privata och den offentliga revisionen. Med sin bakgrund inom båda kan man tycka att han var som klippt och skuren för uppdraget. Själv menar han att det verkade åt båda hållen: Jag tror att jag delvis fått en stämpel att ha gått fakta: Internationella organisationer IFAC International Federation of Accountants. IAASB International Auditing and Assurance Standards Board. Ett IFAC-organ med ansvar för standardutveckling. IAASB:s 18 styrelseledamöter ansvarar för utvecklingen av ISA. ISA International Standards on Auditing. INTOSAI International Organization of Supreme Audit Institutions. ISSAI International Standards on Auditing for Supreme Audit Institutions. Med andra ord, ISA för offentlig sektor. Få visste vad INTOSAI var och en stående fråga när Jonas Hällström presenterade sin organisation var: Into what? Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning DU

15 i karriären Profilen den privata sidans ärenden och visst har det underlättat mina kontakter i IFAC att jag har kunnat prata deras språk. Men framför allt tror jag att min bakgrund i näringslivet har varit en stor tillgång i den här processen som har handlat om att delvis ändra fokus för den statliga revisionen. Jonas Hällström menar att offentlig revision traditionellt sett varit mer inriktad på verksamheten och regelefterlevnad. Med ISSAI:erna fanns en uttalad ambition att höja nivån i den finansiella revisionen, också för offentlig sektor. Det är viktigt att fokusera på hela spektrumet: effektivitet och regelefterlevnad, men också den finansiella revisionen. ISSAI:erna tydliggör för mottagarna vad vi gör och vad vi uttalar oss om. med issai har den statliga revisonen, globalt sett, tagit ett rejält kliv framåt, medan redovisningen fortsätter att släpa efter. Det är onekligen svårare för ett land att byta redovisningsramvek än för ett antal riksrevisioner att komma överens om en global standard. Den globala revisionsstandarden har också fördelen att den är ramverksneutral vilket innebär att den går att tillämpa oavsett enligt vilket ramverk redovisningen, som ligger till grund för revisionen, är upprättad. Men, trots de senaste årens framgångar och trots Jonas Hällströms positiva inställning till att arbeta med offentlig revision, menar han att den har vissa inbygga svårigheter. Risken med den statliga revisorsrollen är att det blir för lite professionalism och för mycket handläggning. Rollen som revisor och rollen som handläggare är inte alltid kompatibla och organisationerna är inte alltid uppbyggda på ett sådant sätt att det stödjer revisorsprofessionen. Exempelvis förekommer det fortfarande i en del länder att riksrevisorn skriver på alla revisionsberättelser, utan att ha satt sig in i revisionen. Det går stick i stäv med idén med revision som innebär att den som har ett delegerat ansvar också måste få ett ansvar att genomföra och avrapportera sin revision. Man får aldrig betrakta en revisionsberättelse som enbart ett handläggningsärende. En revision är en revision, säger Jonas Hällström. han återkommer ofta till vikten av det professionella omdömet och den professionella skepticismen. Samtidigt som checklistoer och formaliakrav sägs dränera den rika delen av världen på professionellt omdöme, kämpar utvecklingsländerna med att bygga upp sin professionalitet inom revision. Ett av problemen i u-länderna är att man har betraktat revisionen som en statlig angelägenhet och saknar det professionella omdömet och den professionella skepticismen, säger Jonas Hällström. Samtidigt har han under sina många resor och samtal i länder med vitt skilda förutsättningar fått en ökad förståelse för de svårigheter som möter en revisor i olika miljöer. Det är lätt att sitta och prata om vad som bör göras i olika delar av världen, men genom att resa och träffa människor på olika platser har jag fått ökad Revisorsnämnden skrev uttryckligen hur viktigt det var att Sverige deltog i den internationella regelutvecklingen. förståelse för hur verkligheten ser ut i olika miljöer. Vi kan tycka att det är lite tråkigt i Sverige, men jämfört med delar av världen där inte ens transporter till revisionsobjekten är en självklarhet och där beväpnade vakter kanske är ett måste, är arbetsmiljön ganska bra, konstaterar Jonas Hällström. När jag började mitt internationella uppdrag hade jag inte förståelse för att man måste vara väldigt hörsam när man vill att alla ska följa samma standarder. Det går helt enkelt inte att skriva en standard som passar alla, men det går att skriva tillämpningar som fungerar för många olika miljöer, menar Jonas Hällström. förutom olika miljöer, har man också olika kulturer att ta hänsyn till när man arbetar i internationella uppdrag. Ett svensk bidrag till INTOSAI har varit att införa en enhetlig så kallad due process för utvecklingsarbetet som innebär fastställda former för behandling och beslut och att alla parter ska komma till tals, innan man går vidare genom remissrunda. Som projektdirektör har jag suttit med i de olika arbetsgrupperna och försökt att få alla att komma till tals. Det blir mycket lirkande med vissa. Medan svenskar och amerikaner oftast har ett direkt sätt att kommunicera, innebär exempelvis det kinesiska sättet att man får göra tolkningar och ställa frågor. Men, trots ökad förståelse för olika länders olika förutsättningar och ökad kulturkompetens, tycker Jonas Hällström att vad han framför allt har lärt sig efter sina tio år inom INTOSAI och IAASB är konsten att skriva standarder. Det är en sak att kunna revidera, det är en helt annan sak att skriva revisionsstandarder, men den kompetensen har jag förvärvat under de senaste tio åren. Nu var det över tio år sedan han genomförde en revision, men Jonas Hällström är övertygad om att han fortfarande skulle klara av det. Faktum är att han fått behålla sin auktorisation efter viss övertalning hos Revisorsnämnden. Första gången jag ansökte om dispens från yrkeskravet (det så kallade timkravet, reds. anm.) fick jag avslag och måste överklaga. Men senast det var aktuellt var det inga problem och Revisorsnämnden skrev uttryckligen hur viktigt det var att Sverige deltog i den internationella regelutvecklingen. inte minst på det offentliga området har Sverige dragit ett tungt lass. INTOSAI har nästan ingen egen budget, utan medlemsländerna står själva för kostnaden för de experter som arbetar inom INTOSAI. Sverige har lagt ner mer än 20 miljoner på arbetet med att utveckla ISSAI:erna, bedömer Jonas Hällström. En ren biståndsinsats kan man tycka. Men utan den hade inte svenska skattebetalare haft en lika kvalitativ revision av statens verksamhet. Framför allt hade den inte varit jämförbar mellan olika länder. För Jonas Hällström personligen var steget från näringslivet till den offentliga administrationen ett lyckokast. Till revisorskollegor som funderar på att byta till en karriär inom den offentliga revisionen, men känner sig tveksamma, har han bara ett råd: Tveka inte! Ger Du Resultat till dina kunder? Tidningen Resultat är en av landets största affärstidningar inom ekonomi och företagande. Den vänder sig direkt till företagaren och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Tidningen innehåller nyheter om skatter, redovisning och andra företagsaktuella ämnen. Varje år ger tusentals revisorer och redovisningskonsulter bort en prenumeration till sina kunder för att på så sätt öka dialogen med sina kunder, och kunna ge fler affärsmässiga råd om kundens verksamhet. Enligt en färsk undersökning anger 77 procent av givarna att kunderna tar upp och vill diskutera ämnen som behandlas i tidningen. Det ger dig ett bra tillfälle att stärka relationen. Nästa år kan du ge bort mer Resultat till dina kunder. Som komplement till papperstidningen lanserar vi efter årsskiftet ett digitalt nyhetsbrev. Kontakta oss på resultat@far.se så berättar vi mer om hur du stärker relationen och ger Resultat till dina kunder. 28

16 i karriären Experten Experten i karriären david perrone. Skatterådgivare, KPMG, som ägnar halva sin tid åt marknadsföring och utveckling. Skattefrågorna har fått förnyad aktualitet på grund av ökat tryck från politiker, myndigheter och andra intressenter. Nya regler som exempelvis land för land-rapportering (Country by Country) tvingar företagen till ökad transparens. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Smarta företag omvandlar tvånget till affärsmöjlighet 2016 väntas krav på land för land-rapportering, vad är det? Land för land-rapportering innebär att multinationella företag rapporterar uppgifter om inkomster, skatt och annan information om sin verksamhet på land-basis. I dagsläget är företagen inte skyldiga att rapportera sådan information. Initiativet är en del i OECD:s och G20:s handlingsplan för att motverka skatteflykt. I januari 2015 förväntas OECD-G20 fatta beslut om nästa steg i land för land-rapporteringen. Varför ska vi fokusera på land för land-rapporteringen? Det är den punkt som OECD-G20 har kommit längst med, vilket innebär att det redan i dag finns ett konkret ramverk för hur rapporteringen ska gå till. För företag med ett flertal dotterbolag kommer detta innebära att de sannolikt behöver bygga upp nytt IT-stöd för att stödja rapportering per land, något som kan vara en mycket komplicerad process, ta lång tid och kan kosta mycket. Men tänk om det inte blir något, ännu så länge är ju inget beslut fattat? Vi är säkra på att det kommer ett krav OECD skulle inte göra så här mycket arbete i onödan. På KPMG utgår vi från hypotesen att regler införs tidigast 2016 i Sverige. OECD-G20 kommer att fatta beslut om implementeringen i januari Det kommer då vara upp till varje enskilt land att implementera reglerna. Kanske blir de svenska reglerna inte klara förrän 2017, men i Storbritannien kan ett regelverk vara på plats redan 2015 och så snart ett land inför regler om land för land-rapportering måste alla företag med verksamhet i det landet kunna ta fram information på land-basis. Hur stor blir den administrativa bördan för företagen? Det beror på hur stort företaget är och hur många länder det har verksamhet i. Sedan beror det också på hur bra IT-system företaget har i dag, om företaget redan kan göra det som Skatteverket kommer att kräva i framtiden eller om det krävs många manuella moment alternativt ett nytt IT-system för att få fram den nya informationen. Vi rekommenderar våra kunder att göra en så kallad GAP -analys för att få reda på vad för information de redan har tillgängligt och vad de eventuellt behöver göra för att uppfylla kraven. På vilket sätt är land för land-rapporteringen kopplad till transfer pricing? Redan i dag finns lagkrav på rapportering av transfer pricing (dokumentationsregler för internprissättning), som syftar till ökad transparens. Med land för landrapporteringen införs en ny dimension som innebär att fokus blir på värdeskapandet, det vill säga på var i kedjan värdet skapas. Detta för att kunna avgöra var skatten ska betalas. De nya reglerna kommer även medföra ändringar i de nuvarande dokumentationsreglerna för internprissättning genom att både en gemensam dokumentation (master file) för hela koncernen och en relevant transaktionsbaserad landspecifik dokumentation (local file) ska upprättas i syfte att öka transparensen. Vilka blir vinnare och förlorare på det nya systemet? Vinnare blir skattemyndigheterna i alla länder, som får mer information och därmed kommer kunna göra bättre riskbedömningar och fokusera sin insats bättre. Även utvecklingsländernas stater förväntas bli vinnare. I-länderna blir dock förlorare, både staterna som får mindre skatteintäkter och företagen som får en ökad regelbörda samt riskerar att utsättas för dubbelbeskattning. På vilket sätt leder det till högre skatt för företagen? När värdeskapandet rapporteras på land-basis kommer skattemyndigheterna enklare kunna se i vilka länder företagen betalar skatt och sätta det i relation till exempelvis vinster och antalet anställda vilket kan leda till ökade förfrågningar från skattemyndigheter och fler skatterevisioner. Exempelvis kan Kina, som ofta erhåller begränsade vinster av företag belägna i landet men som har många anställda där i flera värdekedjor, börja ifrågasätta hur det kommer sig att de flesta vinsterna och skatterna betalas i Sverige. I detta exempel blir den kinesiska staten vinnare, medan svenska staten och företaget blir förlorare. Det har varit intressant att se hur Indien och Kina har stärkt sitt inflytande och har förmåga att utmana de traditionella i-ländernas övertag. Ett av syftena med OECD-G20:s handlingsplan är att åstadkomma ett mer rättvist skattesystem, som bättre speglar hur den globala ekonomin ser ut. FAKTA: Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) är namnet på OECD-G20:s handlingsplan för att motverka skatteflykt i en allt mer globaliserad ekonomi. Handlingsplanen består av sammanlagt 15 punkter, varav land för land-rapporteringen är en. I januari väntas G20 fatta beslut om hur land för land-rapportering och internprissättningsdokumentation ska införas. Detta måste företagen rapportera till skattemyndigheter i länder där de har verksamhet: En huvudfil 1 (master file) med information om verksamheten, internprissättningsstrategier och resursallokering inom det multinationella företaget. En lokal fil (local 2 file) som beskriver materiella transaktioner mellan företagets verksamhet i det aktuella landet och verksamheter i andra länder. Land för landrapportering som 3 tar upp inkomster, vinster, skatt, kapital, intäkter, antal anställda, materiella anläggningstillgångar och detaljerad information om dotterbolagen: var finns de, inom vilken jurisdiktion och vad är deras huvudsakliga verksamhet? Kan företagets skattesituation bli löpsedelsstoff? Det är en viktig fråga för många företag, menar David Perrone. Vad ser du för risker med land för land-rapportering? Skattemyndigheterna i de olika länderna kommer att få tillgång till betydligt mer information och vad som kommer att hända med den här informationen är en politiskt väldigt känslig fråga. Framför allt i USA finns det en stor misstro mot hur informationen kan komma att användas. Det är mycket som fortfarande är oklart när det gäller skattemyndigheternas hantering. Ska företagen skicka information till respektive lands myndighet eller bara till det land där man har sitt säte? På ett mer konkret plan kan man förvänta sig att den nya informationen kommer att leda till fler frågor från skattemyndigheterna och ökad risk för skatterevision. Vilka möjligheter finns med land för land-rapportering? Det kan leda till att företagen själva får en bättre inblick i var i kedjan värde skapas, vilket ger ett bättre beslutsunderlag för planeringen av verksamheten. Ökad information behöver inte vara negativt. Mitt råd till kunderna är att när de nu ändå måste ta fram den här informationen är det lika bra att göra något bra utav det. Med andra ord, de kan välja att implementera reglerna Med land för land-rapporteringen införs en ny dimension som innebär att fokus blir på värdeskapandet, det vill säga på var i kedjan värdet skapas. minimalt, det vill säga bara precis fylla kraven, eller att göra det till en del i sitt hållbarhetsarbete. På vilket sätt är skatt en hållbarhetsfråga? Ansvarsfrågan i stort har flyttat högre upp på agendan hos företagsledningar och styrelser. Trycket från kunder, medarbetare, media, ideella organisationer och andra intressenter har ökat och det har blivit allt vanligare att inkludera skatt i den diskussionen. Stora globala aktörer har blivit ifrågasatta i media vilket fått stora konsekvenser för företagen. Detta har också medfört att det blivit svårare för bolagen att arbeta med CSR-frågan med trovärdighet utan att också titta på sin skattesituation. Vi får också allt fler frågor kring detta av våra kunder. De vill veta om deras skattesituation riskerar att hamna på förstasidan i tidningen eller inte. Staterna tävlar också mot varandra om lättrörliga skattebaser, och det är inte ett hållbart system i en globaliserad ekonomi. OECD-G20:s projekt handlar ytterst om att skapa ett skattesystem som är anpassat för vår tid

17 i livet Aktuellt After work 6 AV 10 chefer har eget rum, trots att öppet landskap där chefen sitter tillsammans med medarbetarna brukar rekommenderas. Det visar United Minds undersökning Kontorsbarometern som gjorts på uppdrag av Vasakronan. NYA UTMANINGAR VÄNTAR CFO CFO-rollen har ändrats de senaste tio till femton åren, något som ställer nya krav på dagens CFO enligt en nyutkommen rapport från rekryteringsföretaget Michael Page. Dagens CFO:er förväntas kombinera kvalificerat ekonomiskt kunnande med kunskaper inom IT, juridik, personalfrågor och upphandling och i allt högre grad vara både pådrivande och ledande vid förändringsarbete. Michael Pages studie bygger på svar från över beslutsfattare inom finansområdet i 70 länder, och handlar om hur dagens CFO:er hanterar utmaningen. 41 % av dem som är över 18 år tror att de bara kommer att få hälften, eller mindre, av sin slutlön i pension. I den uppskattningen ryms såväl den allmänna pensionen som eventuell tjänstepension och privat pensionssparande visar en undersökning från Nordea. foto: dreamstime foto: privat Bli kvitt tidstjuvarna på jobbet behovet av att finna nya arbetssätt har aldrig varit så stort som nu. Det konstaterar planeringsexperten Helén Vedlé, som tillsammans med Rune Nilsson skrivit boken Planera smartare få tid för det viktiga. Helén Vedlé har under många år arbetat med utbildning. känner du att du kan planera och styra ditt arbete? Eller måste du kolla mejlen varje gång det plingar till i din inbox? Och blir du stressad av att du kanske missat något viktigt på sociala medier? Helén Vedlé, som driver företaget Get Ready, konstaterar att många i dag är så pressade att de anser att de inte hinner med de viktigaste arbetsuppgifterna. Vi har så många inkommande signaler i dag. Mejlmängden har ökat otroligt mycket. Dessutom tillkommer telefonmeddelanden, sms, chattar och att alla sociala media inom företaget ska underhållas dagligen och intranät ska läsas. Utöver det sitter många i öppna miljöer och får tätare kontakt med sina kollegor, säger hon. Stressen gör det svårt att prioritera och många hoppar direkt på det som ger högst signal för tillfället. Det gör att vi hoppar från uppgift till uppgift utan att hinna klart, något som skapar frustration, otillfredsställelse och en känsla av att inte ha kontroll. Men det går att ändra sitt beteende. Är du mejlnarkoman och inte kan låta bli att oavbrutet titta när det kommer ett nytt mejl oberoende av om det är lunch, kväll eller helg, då kan det vara bra att ta två ordentliga sjok av tid under en arbetsdag då du verkligen jobbar igenom alla mejl du fått. Och är du tidsoptimist kan du avsätta tid i almanackan för förflyttning mellan mötena, säger Helén Vedlé. För den som ska skapa nya rutiner rekommenderar hon att först sätta sig och definiera vilka de viktigaste arbetsuppgifterna är. Sedan att reservera tid så att man vet att man hinner med dem. Jag upplever att de som jobbar effektivt med planering och prioritering får ett annat lugn och minskar tiden för att släcka bränder, säger hon. Strukturera det du ska göra Sex tips från boken Planera smartare få tid för det viktiga. Boken är utgiven på Hoi förlag AB. 1 Avsätt 15 minuter en gång i veckan för att planera kommande vecka. Du gör en att göra-lista samt bokar in arbete i almanackan som tar mer än två timmar. 2 Besluta dig för att använda bara en att göra-lista (papper eller elektronisk) där du samlar allt som ska göras. Sluta med olika block, lösa lappar och anteckningar i olika elektroniska redskap. 3 4 Uppskatta hur lång tid varje arbetsuppgift tar på din att göra lista. Bli medveten om att du är en tidsoptimist. Gör en tidsstudie för några dygn där du noterar vad du gör vid olika tidpunkter. Det ger dig en chans att bli mer medveten och hur du ska kunna fördela tiden som du vill ha den. 5 Avsätt tid 1-3 tillfällen per dag för att arbeta med mejlen. Ta en planeringsexpert till hjälp om du behöver hjälp 6med att se över hur du kan arbeta med mejlen på ett bättre sätt. I äldre bilar kan man förstå varför saker finns där de finns lite som revision. foto: ingela näslund bilintresserade föräldrar bidrog till att Jim Hansson på Revisi revision och rådgivning i Västerås har ett brinnande intresse för amerikanska bilar. En stor Cadillac är en av ögonstenarna. Berätta kort om din bakgrund: Jag är född och uppväxt i Västerås och har således stannat hemma i stället för att söka mig ut i landet. Visste du redan som ung vilket yrke du skulle välja? Ja, redan när det var dags att välja gymnasieutbildning bestämde jag mig för att bli revisor, men då hade jag en helt annan uppfattning om vad revision innebar. Enkelspårig som jag är valde jag ändå att fortsätta mot det jag hade bestämt mig för, och jag har arbetat med revision och rådgivning sedan jag slutade på Mälardalens högskola Vad var det som lockade med revisionsoch rådgivningsbranschen? Siffror, och innebörden bakom dessa. Men det roligaste är ändå när man får titta på skatterelaterade saker, då man får tänka lite utanför en resultaträkning och balansräkning. FAKTA: Jim Hansson yrke: Revisor/revisorsassistent arbetar på: Revisi revision & rådgivning ålder: 26 år bor: Västerås familj: Fru och två barn drömmer om: Behöver inte drömma, trivs med att leva i nuet inspireras av: Mina barn och att ta mig an nya utmaningar After work i livet Revision är lite som äldre bilar... Vilken typ av kunder jobbar du mest med? Det är många små företag, en- och tvåmanskonsulter, hantverkare samt några e- handelsföretag och någon lite större som sysslar med IT. Du är också intresserad av amerikanska bilar varifrån kommer det intresset? Jag har växt upp med bilintresserade föräldrar, och haft andra bilintresserade i min omgivning. Mitt intresse ligger i att man kan förstå sakerna man sysslar med. Detta, till skillnad från moderna bilar där mycket sköts med elektronik. Finns det några likheter med ditt arbete? I äldre bilar kan man se hur allt fungerar och förstå varför saker finns där de finns. Lite som revision. Om man tittar på en årsredovisning och får gräva lite i bokföringen så får man en uppfattning om varför saker och ting är som de är och Jim Hansson föredrar äldre bilar framför nya, och gärna Cadillac och Mustang framför andra bilmärken. Intresset ligger i att förstå sakerna man sysslar med, förklarar han. man kan hitta vad som är fel genom att identifiera avvikande mönster. Du äger en Cadillac, den röda på bilden ovan varför just det bilmärket? Ja det bara blev så. Tidigare har jag haft en gammal Saab V4 som första bil, och det var i och för sig minst lika kul att hålla på med den. Västerås är ju känt för Power Big Meet, en av världens största bilträffar. Brukar du delta i bilträffar och träffa andra entusiaster? Nja, jag brukar väl mest hålla mig till den i Västerås, då det även finns annat som tar upp min tid. Om du fick möjlighet att köpa precis vilken bil som helst - vad skulle det då bli? Då skulle jag faktiskt inte köpa en Cadillac utan köpa en mossgrön Mustang fastback 67, en Bullit Mustang

18 Skatt 2015 hur påverkar regeringsskiftet din och företagets skatt? Debatt Förtroende Debattpanelen: Styrelseansvar och skatt Debatt Skatt 2015 är ett perfekt tillfälle att bli uppdaterad på skatteområdet och att fräscha upp kunskaperna inför deklarations- och bokslutsarbetet. Höstens skatteträffar har förutsättningar att bli extra intressanta med tanke på regeringsskiftet Uppdaterar dig på allt det nya En högaktuell halvdagskurs om alla nyheter på skatteområdet och de viktigaste nyheterna på närliggande områden, t ex redovisning, moms och personal. Vi går igenom alla nyheter för 2015 beslutade och föreslagna ändringar, aktuella sifferuppgifter och vad som gäller inför vårens deklarationer. Dessutom tittar vi på de senaste viktiga rättsfallen och de mest intressanta ställningstagandena från Skatteverket. Vi går noga igenom alla förslag/beslut från den nya regeringen om exempelvis höjda socialavgifter för ungdomar och pensionärer, höjd inkomstskatt för höginkomsttagare, sänkt inkomstskatt för pensionärer, vinstutdelningsbegränsning inom välfärdssektorn, sänkt avdragsrätt för pensionssparande, slopad läx-rut, slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter. Anmäl dig på eller mejla till order@blinfo.se. Välkommen till Skatt 2015! Falun Gävle Stockholm Stockholm Malmö Göteborg Uppsala Stockholm Stockholm Örebro Tid: Utbildningstimmar SRF/FAR: 3 tim, skatt 1 890:- + moms Medföljarrabatt: om du anmäler fler än en deltagare får varje extra deltagare 200 kr i rabatt Scanna koden med din smartphone så får du mer information och kan göra din anmälan. I priset ingår boken Skattenyheter 2015 Ännu ett år av goda föresatser och ambitioner går mot sitt slut. Risken med höga krav och högt tempo är att vi inte hinner stanna upp och reflektera. Den som driver eget missar kanske att tänka långsiktigt och strategiskt. Vad vill du uppnå i din verksamhet eller ändra på i din omgivning? Använd några lugnare dagar till att fundera på det och använd gärna debattsidor till att diskutera med andra. Helena Adrian: Förtroende Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Revisorer, dags att städa trappan uppifrån om inte revisorskåren kan visa integritet kommer förtroendet för såväl de enskilda revisorerna som för kåren som helhet att urholkas och dö ut. Det skriver auktoriserad revisor Helena Adrian och uppmanar branschens ledare att föregå med gott exempel. Det riktas kritik mot revisorers arbete från olika håll, man pratar om att relevansen måste öka och att kunskap om etik kan behöva införas på utbildningarna samt att vi behöver arbeta med att öka intresset, som gått ner, för revisions- och rådgivningsbranschen. Problemet för revisorsprofessionen och delvis orsaken till att revisorn (revisionen) inte uppmärksammar de svårigheter och brister som leder till skandaler och/eller skadestånd är att revision i kvalitetsivern har blivit en allt för standardiserad tjänst. Dataprogram, stora och små, har utvecklats så att all revision utförs på samma sätt i stället för att revisorn utnyttjar sin professionella kompetens och gör bedömningar från fall till fall. Företagen är inte samma, inte ens lika, och de som driver företagen Ska det bli rent så måste man börja från toppen, menar Helena Adrian. eller styr vilka siffror som ska redovisas och hur man redovisar dem, är människor med olika drivkrafter, bevekelsegrunder, historik och kompetens. Alltså, revision är ingen standardiserad tjänst som är samma foto: shutterstock för alla, utan en intellektuell process där revisorn utifrån sin breda kompetens inom redovisning, juridik, beskattning och så vidare ska utvärdera företagets redovisning och förvaltning, göra en kvalitetssäkring av den information som lämnas för företaget i fråga. Revision ska givetvis utföras utifrån vissa standarder (ISA) men ytterst borde själva utförandet i större utsträckning bygga på en kreativ process snarare än ett standardiserat verktyg. Att arbeta med standardiserade verktyg fungerade troligen bättre i ett traditionellt industrisamhälle där kommunikation, tjänster och service inte var intäktsgenererande enheter och där eget tänkande, eget initiativtagande och analyser inte premierades. Likformighet gällde. I dag lever vi i en annan typ av samhälle. Tjänster och människors kunskap och kompetens låter sig inte standardiseras och styras på samma sätt som en vara. Vad yrkesprofessionen behöver är en anpassning till ett modernt samhälle. Det kräver dock mer av både revisorn och assistenterna, men även av kunderna. De behöver i sin tur bli mer intresserade av vad vi egentligen kan göra. Och hur de utnyttjar den kompetens som de tycker att de betalar dyrt för. Björn Lundén Information AB Box 84, Näsviken Tel: salj@blinfo.se facebook.com/blinfo 35

19 Debatt Debatt ISA behövs som standard för att definiera innehållet i våra tjänster och för att dessa i efterhand ska kunna utvärderas. Men ISA är inte ett konkret arbetsredskap, en metodik, för hur en revision i ett enskilt företag rent praktiskt ska utföras. vi har sedan 1970-talet, eller ännu tidigare, talat om förväntningsgapet. Men vad har kåren gjort för att stänga det? Inte mycket. I dag lever vi i ett kommunikationssamhälle, varför tar ingen fasta på detta?! Kommunikation, till skillnad från information, är en tvåvägsprocess med både sändare och mottagare. Endast information, som till exempel den som finns i ett uppdragsbrev, bidrar inte till ett minskat förväntningsgap eftersom det endast är ett enkelriktat budskap från revisorn. För att det ska bli kommunikation, krävs det att också kunden förstår och håller med om förutsättningarna. Kommer den nya revisionsberättelsen att minska förväntningsgapet och förbättra kommunikationen mellan revisorn och användarna av årsredovisningen? Jag är tyvärr orolig för att i stället för förbättrad kommunikation, skapas en situation där förvirringen blir total. Utvecklingen av revisionsberättelsen har gått från, att i början av min karriär, vara en halv sida med tre attsatser, till att nu vara en tvåsidig produkt. Och när nya revisionsberättelsen införs blir den upp till kanske fem sidor! Innebär det så mycket mer information; berättar revisorn egentligen något mer än det som redovisades med tre att-satser? Nej, egentligen inte - om man inte räknar med friskrivningar, förklaringar om vem som ansvarar för vad och så vidare. Faktum är att inte heller i framtiden kommer revisorn att ge några snaskiga detaljer om vad som avhandlats innan man kommit fram till målet, det vill säga revisionsberättelsen. Det är förmodligen det som de som ivrat för mer information i revisionsberättelsen egentligen önskat, men som de givetvis aldrig kommer att få Alexandra Wallerius. Produktchef Norstedts Skatteinformation När man börjar göra avkall på integriteten, urholkar man sakta men säkert förtroendet för revisorer och revisorskåren. se. I de noterade bolagen kommer emellertid revisorerna att skriva om så kallade Key Audit Matters (KAM), väsentliga områden i revisionen. Min gissning är att det kommer att finnas några områden som kommer att bli standardposter, till exempel goodwill och immateriella tillgångar, poster som har betydande inslag av bedömningar och vars verkliga värde är svårbestämbart och därmed svårt för revisorn att uttala sig om. Det kommer förmodligen att bli standardiserade formuleringar, som vi kommer att se i mer än ett noterat bolags årsredovisning. Vilket noterat bolag kommer att vilja (läs gå med på) att revisorn skriver fritt ur hjärtat och vilken revisor vill skriva mer än det som absolut kan dokumenteras och som inte kan medföra skada för bolaget? Slutsatsen blir därför att det kommer att bli mer ord, men egentligen utan att det tillför något nytt till läsaren, som kanske bara blir förvirrad/ förbannad för att revisorerna inte kan tala ur skägget. Avsändarna, revisorerna, måste dessutom själva förstå sin uppgift. Redan här stöter vi på problem i form av allt för standardiserat utförande, brister i avrapportering och inte minst brist på mod och integritet. Mottagarna, kunderna, å andra sidan, behöver förstå och intressera sig för hur de kan använda revisorn och revisorns iakttagelser SKATTENYHETER DU INTE FÅR MISSA. Norstedts Skatteinformation bevakar lagstiftning, regelverk och praxis med analyser, kommentarer, råd och tips från våra egna skatteexperter. Allt du behöver för att veta. och kompetens. I dag tycks det allmänt i många styrelser råda en uppfattning att allt ska vara utrett eller begravt innan revisorn kliver in i styrelserummet. Om revisorn ens ska kliva in. Detta innebär i sin tur att styrelsen aldrig kommer att få den information som man kanske skulle kunna behöva för att förbättra och utveckla företagets verksamhet, eller i vart fall vara mer förberedd på vad som kan blossa upp i form av skandaler. å andra sidan ligger det en inbyggd motsättning i det jag nyss skrivit. Styrelsen vill inte veta. Detta verkar framför allt gälla i större företag med externa ledamöter. Där hör och ser vi alltför ofta ett uttalat ointresse. I ett företag av allmänt intresse skämtades det till och med om revisorer som rundningsmärken, då kan ni förstå att kommunikationen inte var bra. Om styrelsen inte fått information om de brister som föreligger, om revisorn inte berättar för styrelsen, utan har utrett eller begravt frågan innan han träder in i styrelserummet, kommer heller inte styrelsen att kunna göras ansvarig. Att hålla revisorns PM och kommentarer långt ifrån styrelserummet blir i praktikenär ett effektivt sätt för styrelsen att undandra sig ansvar. Men, kanske någon säger, styrelsen har ju ansvar enligt aktiebolagslagen och så vidare. Jo, det stämmer, men kan styrelsen visa att företaget har effektiva rutiner för att fånga upp risker och fel och att det finns kommunikationsstrategier och rapporteringsdokument för hur information ska lämnas till styrelsen och styrelsen ändå inte fått information, så kan ju styrelsen inte hjälpa det. Alltså genom att ha effektiva rutiner, men ändå inte acceptera att annat än det som är ytterst angeläget (och det ska helst inte vara något) kommenteras i revisions-pm till styrelsen, kan styrelsen alltid komma undan med blotta förskräckelsen. Hur många gånger har vi inte sett Norstedts Skatteinformation det i media att styrelsen inte hade blivit informerad vad krävs då? Jo, att revisorerna flyttar fram positionerna, sätter ner foten, avrapporterar det revisorn bör avrapportera samt de brister som iakttagits, oavsett om styrelsen vill höra eller inte. Det måste vara bättre för företaget och dess verksamhet om styrelsen är välinformerad. Att det sedan kan föra med sig en handlingsplikt hos styrelsen (som givetvis kan vara jobbig) är egentligen bara bra. Revisorerna måste ha integritet att ta upp även det som är obehagligt och knöligt och måste våga göra det även om styrelsen inte vill höra och även om revisorn riskerar att ägarna surnar till och väljer en annan revisor. Var finns revisorernas integritet? hur kan kåren stärka sin integritet? Ja, precis som när man städar en trappa så börjar man högst upp. Man måste alltså som jag ser det börja från toppen. Ledarna på byråerna, och även vår branschförening, måste börja vara goda förebilder. Här hjälper det tyvärr inte att efterfråga mer utbildning på skolorna. Genom att börja våga ta ställning, att inte vända kappan efter vinden och känna åt vart det blåser i dag, kan man också skapa förutsättningar för att delägare och yngre medarbetare ska våga göra samma sak: att våga vara besvärlig, att våga Genom att börja våga ta ställning, att inte vända kappan efter vinden och känna åt vart det blåser i dag, kan man också skapa förutsättningar för att delägare och yngre medarbetare ska våga göra samma sak: att våga vara besvärlig, att våga ta konflikter det är inte farligt att ha olika åsikter. ta konflikter det är inte farligt att ha olika åsikter. Våga säga ifrån när vi identifierar brister, våga göra vårt jobb helt enkelt och vara tydliga! Det är dessutom ett sätt att minska förväntningsgapet och förbättra kommunikationen. När man börjar göra avkall på integriteten, urholkar man sakta men säkert förtroendet för revisorer och revisorskåren. Det blir en grooming-process där sakta men säkert gränserna flyttas på ett sätt så att varje litet steg inte uppfattas som något märkvärdigt. Men om man betraktar hela processen ur ett längre perspektiv blir det rejält märkbart hur förflyttning skett i vad som har accepteras. Den bristande integriteten kan leda till ofantliga skador. Det är min absoluta övertygelse att om inte revisorskåren kan visa integritet kommer förtroendet för såväl de enskilda revisorerna som för kåren som helhet att urholkas och dö ut. Så, ska vi dö eller leva ett långt och spännande liv? Helena Adrian är auktoriserad revisor och delägare i Adrian & Partners. foto: shutterstock 36 37

20 Debatt Debattpanelen Bengt Kjell, styrelseordförande, Hemfosa Nej. Det är inte överraskande att skatteplanering förekommer i stor omfattning. Skatt är en kostnad och att minimera kostnader är varje företags skyldighet. Det handlar om ansvarstagande gentemot ägarna. Det är styrelsens uppgift att företräda sina aktieägare inom ramarna för vad som är tillåtet. På samma sätt får styrelsen inte göra något otillåtet, som i så fall också drabbar aktieägarna. tycker till om styrelseansvar och skatt Catharina Lagerstam, doktor i ekonomi och styrelseproffs AVSLÖJADE LUXLEAKS NÅGOT VI INTE REDAN VISTE OM SKATTEPLANERING? Inte det minsta förvånande. De flesta, såväl företag som privatpersoner, försöker ju minimera skattebelastningen inom lagens gränser. (Då syftar jag på lagens bokstav, inte på dess mening.) Vissa länder försöker dessutom locka till sig skatteobjekt genom en lägre skatt. Luxemburghistorien är enbart en kombination av dessa bägge. Albin Rännar, analyschef på Aktiespararna Kanske var omfattningen en nyhet; den industriella storleken på verksamheten där upplägg verkar ha godkänts enligt löpande bandet-principen. --- upplägg verkar ha godkänts enligt löpande bandetprincipen. HÅLLER DU MED OM ATT ETT FÖRETAGS SKATTESTRATEGI ÄR EN STYRELSEFRÅGA? Det är så klart två parter i spelet: dels Luxemburg som stat, dels företagen med sina rådgivare. Alla vet att festen håller på att ta slut och då uppstår ett missbruksbeteende där folk försöker krama de sista dropparna ur systemet. Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare leonie selting Uppskjuten skatteskuld hur påverkas pris och redovisning vid förvärv och innehav av förpackad fastighet? I denna artikel beskriver Leonie Selting hur uppskjuten skatteskuld kan beaktas vid prissättningen när en fastighet köps förpackad. Artikeln behandlar också hur köparen ska redovisa uppskjuten skatt i köparbolaget och på koncernnivå i samband med förvärv av en förpackad fastighet. Under 2015 kommer många företag att för första gången vara skyldiga att upprätta års- och koncernredovisning enligt K3-regelverket. I artikeln beskriver författaren hur förvärvaren ska redovisa uppskjuten skatt enligt K3 och enligt IFRS. Fördjupning Hos oss finns inga röda dagar! Vi förvärvar vilande aktiebolag för snabbavveckling och levererar lagerbolag ända fram till tolvslaget på nyårsafton. Vid snabbavveckling innan årsskiftet behöver du inte upprätta årsredovisning. Beställ ett aktiebolag innan årsskiftet och tillgodoräkna dig eventuell lågbeskattad utdelning. Vi finns tillgängliga hela december, redo att köpa bolag för snabbavveckling samt leverera lagerbolag, när du än behöver oss! Ja, definitivt. När vi lägger en strategi innefattar det hur vi följer lagar och regler och det gäller även skattefrågorna. Skatterådgivarnas uppgift är att ge företagen råd, men beslutet faller på styrelsen. Skatteområdet är speciellt eftersom man inte alltid kan veta i förväg vad som gäller, och man måste ta hjälp av rådgivares omdöme och erfarenhet. Men likafullt ligger ansvaret på styrelsen. Företagets skattestrategi är en utpräglad styrelsefråga... Företagets skattestrategi är en utpräglad styrelsefråga eftersom den utgör en viktig avvägning mellan etik och vinstintresse. Att betala den skatt som tanken med lagstiftningen ger, medför gott rykte på sikt, men även en högre skattekostnad för bolaget och därmed lägre omedelbar lönsamhet för ägarkollektivet. Ja, det är helt klart en styrelsefråga. I komplicerade frågor om företagsbeskattning kommer man alltid att hamna i en gråzon och styrelsen måste ta ställning till var man ska lägga sig. Antingen kan man följa sin moraliska kompass och lägga sig i den helt vita zonen. Eller så kan man välja att gå ut i gråzonen och i så fall blir det en rikshanteringsfråga skandaler kan slå mot värdet i företaget. författare bertil oppenheimer Väsentlighetsbegreppet hur ligger det till? Har väsentlighetsbegreppet förändrats? Den frågan ställer Bertil Oppenheimer, som i den senaste upplagan av boken Företag i kris (femte upplagan hösten 2013) har kompletterat avsnittet Revisorns åtgärder vid sen årsredovisning. - Charlotte Wiberg vvd HUR SER DU PÅ FÖRSÖKEN INOM OECD OCH G20 ATT MOTVERKA SKATTEFLYKT (BEPS)? Det är positivt om skatt inte är en konkurrensfråga mellan länder. Jag kan inte uttala mig om ifall OECD och G20 angriper frågan på rätt sätt, men i generella termer är det bra om vi får en harmonisering på skatteområdet, eftersom det skulle minska företagens administration. Totalt sett borde det minska kostnaderna för företagen, även om några skattesmitare skulle förlora på det. Att motverka skatteflykt bör kanske i huvudsak åstadkommas genom en välkonstruerad lagstiftning på nationell nivå. I viss mån kan detta kompletteras med samarbete på skattelagstiftningsområdet länder emellan. Dock bör länderna kunna konkurrera även på detta område i syfte att bygga sitt land i enlighet med befolkningens önskemål. Det är positivt om skatt inte är en konkurrensfråga mellan länder. Det är bra. Även EU har blivit mer proaktivt. När unionen inte längre är så upptagen med östutvidgningen har den kunnat ta tag i de här frågorna som syftar till lika regler för alla och att bolag avkrävs samma skattemoral som fysiska personer. Media har också gjort ett bra jobb genom att uppmärksamma hur exempelvis Starbucks inte redovisat ett pund i vinst under sina 16 år i Storbritannien. FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se, Bolagsstiftarna AB BOX 12086, Göteborg Tel Fax info@bolagsstiftarna.se tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se 38 #10 /