Världen som arbetsplats

Transkript

1 NYHETER INFÖR BOKSLUTET 2014 tidningenbalans.se Ladda ner på I KARRIÄREN / I LIVET NR 10 DECEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Världen som arbetsplats Jonas Hällström satte global standard för offentlig revision, ett omöjligt uppdrag s. 24 NYHETER Årsredovisningarna allt sämre Stora brister när företagen väljer bort revision. FOKUS Automatisering hot eller möjlighet? Med smartare datorer kan redovisningskonsulten satsa på analys och rådgivning. VÅR BYRÅ Det personliga mötet LR Revision och Redovisning Hedemora Gävle ser till helheten. s. 11 s. 16 s. 40

2 En av paneldeltagarna pekade obarmhärtigt på alternativen: make history eller made by history. Ledare Nyheter från Hogia Hogia Approval elektronisk fakturahantering Det är en välsignad bransch som bygger sin framtid Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till. Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift, säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi! Hogia Cloud en driftlösning från Hogia Hogia OpenHR personalen i molnet Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt och effektivt med hög kvalitet! Hogia Point Ett byråstöd i molnet Hogia Approval Hantera fakturor i molnet Med Hogia Approval CE slipper du och byrån den fysiska hanteringen av leverantörsfakturor. Allt sköts digitalt från inkommande fakturor till kontering, attest, bokföring och arkivering. Den digitala informationen lagras direkt i ekonomisystemets databas. Varför inte passa på att även ta emot leverantörsfakturor som e-fakturor via Hogia einvoice? Det ger ett ännu effektivare fakturaflöde, samtidigt som ni sparar tid och miljö samt minskar era kostnader. Boka en kostnadsfri webbvisning på så får du se! På något sätt kändes det som att den intensiva veckan aldrig ville ta slut. Men så kallas ju Rom för Den eviga staden, och det var där som branschens världskongress World Congress of Accountants 2014 hölls i mitten av november med uppemot deltagare från 140 länder. Under världskongresserna diskuteras branschens hetaste frågor och vägval. Årets tema Learning from the past, building the future kändes extra spännande med tanke på vår framtidsstudie och det förändringsarbete som många svenska byråer nu genomför för att skapa sin egen framtid. Jag har för övrigt svårt att tänka mig en bättre inramning för det temat. Med sina otaliga ruiner påminner Rom om flydda tider. Samtidigt är det en modern storstad som sjuder av liv och som lockar besökare från hela världen. Alla vägar tycks faktiskt bära till Rom. Att påve Franciskus dessutom beviljade branschen audiens blev till en oslagbar final. OM BRANSCHEN SKA kunna återta platsen i förarsätet, där ju politikerna nu trängs, och ta ansvar för sin utveckling och bygga sin framtid är det faktiskt nödvändigt att vi träffas över gränserna och gemensamt tar ut färdriktningen. För framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till. En av paneldeltagarna pekade obarmhärtigt på alternativen: make history eller made by history. SEMINARIERNA UNDER KONGRESSEN erbjöd en bred meny om frågor som redovisning, revision och finansiering i mindre företag men också om hur revisionsutskottets roll i större företag förändras. Den nya revisionsberättelsen, som publiceras i januari 2015, var ett annat populärt ämne. För att inte tala om offentlig redovisning som ju är så avgörande för världsekonomin. Jag valde att även gå på seminarier om framtidens redovisning - integrerad rapportering. I ett seminarium presenterade norske kollegan Per Hanstad det nordiska arbetet med att ta fram en ny standard för revision i mindre företag. Det möttes av en spontan applåd och efteråt var intresset stort från många håll runt vår jord. För det är hög tid att differentiera revisionen och anpassa den till företag av olika storlek och komplexitet. Att revisorn i företag av allmänt intresse ska öppna svarta lådan och berätta mer i den nya revisionsberättelsen mottogs positivt. Här kunde britterna, som har tjuvstartat, visa på positiv respons från marknaden. Revisionsberättelsens läsvärde ökar om det alltid finns företagsspecifika kommentarer. Att revisorn blir mer transparent gör också att företagens rapportering och riskhantering förbättras. Så tror i alla fall många. MEN DET SOM dröjer sig kvar allra starkast är diskussionerna om framtidens redovisning - integrerad rapportering. Det var under kongressen i Kuala Lumpur 2010 som jag först hörde om tankarna på integrerad rapportering. Behovet ökar nu att finna ett sätt att i både små och stora företag integrera den finansiella rapporteringen med annan information så att det går att förstå hur företaget hållbart kan skapa värde. Pilotföretagen säger att en förutsättning är en annorlunda och integrerad styrning av företaget. I Rom fick vi bevis på hur den integrerade rapporteringen vinner terräng. Det var också uppmuntrande att höra hur ett företag kunde gå från en årsredovisning på 660 sidor(!) till en integrerad rapport på 55 sidor. Ett företags redovisning ska inte bara vara korrekt utan också begriplig och användbar. På den punkten konstaterades att branschen proaktivt måste medverka till att finansiella rapporter verkligen blir bra beslutsunderlag. Här fladdrade mina tankar till vårt arbete med att utveckla redovisningen för de svenska bostadsrättsföreningarna. Den som vill köpa en bostadsrätt har rätt att förvänta sig att årsredovisningen är ett bra beslutsunderlag. Varför ska den annars ligga framme på visningen? DET GÅR ALLTID att önska mer, men jag tycker att den globala branschen har blivit öppen för förnyelse och innovation. Det bådar gott och stärker min framtidstro. Att påven dessutom har välsignat oss kan bara vara en fördel. Att påven dessutom har välsignat oss kan bara vara en fördel. DAN BRÄNNSTRÖM är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 11 s. 16 s. 40 PETER SVING, VISMA SPCS Innehåll 9 IFRS i praktiken Harmoniseringen har uteblivit, visar Pernilla Lundqvists avhandling. SIDA 9 SIDA Hälften av företagen utan revisor Oroande utveckling, enligt UC. JOBBA MED DINA KUNDER VAR DU VILL OCH NÄR DU VILL. VISMA BYRÅPAKET WEBB. SIDA 23 "Behövs Revisorsnämnden? Tveklöst ja, men inte som domstol eller klagomur, utan som kvalitetskontrollant av revisorernas löpande arbete." Peter Malmqvist SIDA Integrerad rapportering Ny bok sammanfattar de senaste årens utveckling. 15 Krönika: Caisa Drefeldt K2 eller K3 det är dags att vakna! 16 Fokus: Automatiseringen Hot eller möjlighet? 24 Profilen: Jonas Hällström Doldisen som satte standarden för hela världen. 30 Experten: David Perrone Land för land-rapportering. 33 After Work "Revision är lite som äldre bilar..." Byrån som ser företaget, företagaren och familjen som en helhet. I KARRIÄREN / I LIVET NR 10 DECEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se s. 24 ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Världen som arbetsplats Jonas Hällström satte global standard för offentlig revision, ett omöjligt uppdrag PÅ OMSLAGET NYHETER INFÖR BOKSLUTET 2014 Ladda ner på tidningenbalans.se Debatt "Revisorer, dags att städa trappan uppifrån." Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och Visma eekonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer. Nyhet! PAKETPRIS från 200:-/MÅN Surfa på teknikvågen 38 Debattpanelen tycker till om styrelseansvar och skatt. NYHETER Årsredovisningarna allt sämre Stora brister när företagen väljer bort revision. FOKUS Automatisering hot eller möjlighet Med smartare datorer kan redovisningskonsulten satsa på analys och rådgivning. OMSLAG Jonas Hällström FOTO Christian Gustavsson VÅR BYRÅ Det personliga mötet LR Revision och Redovisning ser företaget och familjen som en helhet. Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 24 Experten 30 Debatt 35 Debattpanelen 38 Vår byrå 40 Mot väggen 46 5

4 BOLAGSASSISTANS Hjälper dig med bolagsbildning Nummer 10/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Christian Gustavsson Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , FAR-medlem: ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga (2013) Adress Box Stockholm Mot nya utmaningar! KAN EN ROBOT bli medlem i FAR? Frågan kan tyckas apart, men bottnar i den senaste tidens omvälvande teknikutveckling och de utmaningar den medför för branschen. I FAR:S FRAMTIDSSTUDIE analyseras trender och tendenser i omvärlden och hur de kommer att påverka branschen. En utmaning är automatiseringen av en stor del av branschens tjänster. Främst är det redovisningskonsulterna som utmanas av datorerna, men även andra delar av branschen berörs. Prognosen styrks från flera håll. Bland annat visar en undersökning från Stiftelsen för Strategisk Forskning att det arbete som redovisnings- och bokföringsassistenter utför i dag, inom en 20-årsperiod till 97 procent kommer att utföras av datorer. VAD INNEBÄR DÅ detta för branschen? Som alltid handlar det om vad man gör av situationen. I detta fall om i vilken utsträckning man kan ta sig an nya uppgifter och bygga vidare på det arbete som de allt smartare datorerna kan göra. Många menar till exempel att morgondagens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt rådgivning och analys, det vill säga tjänster som det går att ta bättre betalt för. Teknikskiftet innebär alltså stora möjligheter! Läs mer om automatiseringen på sidorna OCH APROPÅ FÖRÄNDRINGAR, detta är sista numret för i år. Så jag passar på att önska både en God Jul och ett Gott Nytt År! Vi hörs igen 2015! Chefredaktören En utmaning är automatiseringen av en stor del av branschens tjänster. E-post fornamn.efternamn@far.se. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Resursplanering för byrån Webbaserad plattform Kvalitetssäkring av byråverksamhet. Hanterar Reko och ISQC1 krav. Tidsregistrering/tidsplanering, enkelt och effektivt. Automatisk uppföljning av nedlagd tid mot budgeterad tid. Automatisk uppföljning med påminnelsehantering av byråns checklistor. För effektiv byrådrift. All information ni behöver i samma plattform. 7

5 Nyheter Nyheter 3 av 4 av redovisningskonsulternas kunder tycker att de har lagom mycket kontakt med sin konsult. Källa: FAR:s Framtidsstudie Det är väldigt konstigt. Jag häpnar. Sverige har ingen arvsskatt och USA har? Wow. Men även om USA inte hade arvsskatt skulle jag fortfarande göra exakt vad jag gör. Min syn är att det varken är en tjänst till samhället eller dina barn, att de får börja med hundratals miljoner dollar. Bill Gates i en intervju i Dagens Industri 14 november Sverige hamnar på tionde plats i en rankning av världens 50 mest attraktiva länder. Tyskland, USA och Storbritannien är populärast. Källa: Nation Brands Index 3 snabba FOTO: SUSANNA BERGLUND KVALITETSKONTROLL Revisorer Katarina Ljungqvist. NY ORDFÖRANDE I KVALITETS- NÄMNDEN Katarina Ljungqvist är ny ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Hon är auktoriserad revisor och arbetar sedan 1986 på Mazars, där hon i dag är kontorschef för kontoren i Helsingborg, Höganäs och Båstad. Mitt uppdrag som ordförande i kvalitetsnämnden innebär att jag får vara med och leda och övervaka kvalitetskontrollen och aktivt verka för att upprätthålla god och hög kvalitet på de revisioner som utförs av revisorer i hela landet. Jag blev både glad och hedrad när jag valdes till ordförande, säger hon. Noterat FÅ FAMILJEFÖRETAG ÖVER- LEVER GENERATIONSSKIFTE Statistik visar att få familjeföretag överlever ett generationsskifte och endast tio procent finns kvar att ta över för en tredje generation. Efter sex generationer är siffran nere i en procent. Samtidigt visar en undersökning från PwC att cirka 70 procent av de svenska familjeföretagen i undersökningen saknar en tydlig succesionsplan för nyckelpositioner. EY SPÅR STARKT HELÅR FÖR FÖRETAGSAFFÄRER En ny rapport från EY visar att svenska storbolag totalt genomförde 36 företagsaffärer under tredje kvartalet 2014, vilket är en minskning med tolv procent jämfört med andra kvartalet i år. Men transaktionsaktiviteten spås dock vända uppåt igen i slutet av året. Trots färre affärer under det tredje kvartalet, tror jag på ett starkt avslut för året. Den FOTO: DREAMSTIME minskade aktiviteten kan vara ett resultat av ett stort antal redan offentliggjorda affärer som vi tror kommer att slutföras under det sista kvartalet, säger Pär-Ola Hansson, ansvarig för Transaction Advisory Services för EY i Europa. EXTERNA FAKTORER PÅVER- KAR FÖRETAGENS VÄRDE Brist på naturresurser, ett växande globalt välstånd och större socialt ansvarstagande påverkar företagens värde i allt högre grad. I takt med att dessa externa faktorer blir finansiellt påverkade tvingas företagen ta dem i beaktande vid strategiska beslut och framtida investeringar. Hur man kvantifierar företags verkliga ekonomiska, sociala och miljömässiga värdeskapande framgår av KPMG:s nya rapport A New Vision of Value. Företagsledare måste förstå vilken lagstiftning, vilka intressegrupper och vilka marknadsmekanismer som påverkar just deras affär, säger Helena Mueller, hållbarhetsexpert på KPMG. FOTO: DREAMSTIME BDO 30 ÅR I SOLLENTUNA 2014 är året då BDO firar 30 år i Sollentuna. Sollentunakontoret var Stockholmsbyråns första filialkontor och avgörande vid etableringen var Sollentunas centrala läge i norra Stockholm, samt att det från olika håll satsades mycket längs hela Arlanda- Stockholm-stråket. Men avgörande var också det faktum att det för 30 år sedan inte fanns en enda auktoriserad revisor i kommunen. BDO var först på plats, säger Bertil Oppenheimer på BDO:s Sollentunakontor. WILLIS ERSÄTTER AON Efter ett mångårigt samarbete med Aon har FAR valt att byta försäkringsförmedlare till Willis ( nr 5/2014). Formellt börjar förmedlingsuppdraget att gälla från årsskiftet, men Willis har redan nu påbörjat en upphandling av nya gruppförsäkringslösningar för att få ut bästa möjliga nytta för FAR:s medlemmar. Willis Sverige har stor erfarenhet av ansvarsförsäkringar inom olika områden. Tanken är att Willis ska fungera som FAR:s egen försäkringsavdelning och kommer att lägga mycket tid på att vara delaktiga i utbildning och information kring försäkringsprodukterna gentemot FAR:s medlemmar. Beställ dina Rätt-böcker för 2015 redan nu! Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Pernilla Lundqvists avhandling bygger på en fallstudie av Volvokoncernen. IFRS HAR INTE LETT TILL HARMONISERING I PRAKTIKEN ETT GEMENSAMT REGELVERK räcker inte för att verklig harmonisering ska uppstå. I sin doktorsavhandling visar Pernilla Lundqvist att tillämpningen av redovisningsnormer beror på andra faktorer än normgivningen. INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING Standards (IFRS) har etablerat sig som den globala redovisningsstandarden för noterade bolag. I dag används den i mer än 120 länder. Men regelharmoniseringen har inte lett till en motsvarande harmonisering av tilllämpningen eftersom förståelse av redovisning varierar, vilket Pernilla Lundqvist visar i sin nyligen framlagda avhandling. Många säger att detta är vad de har sett och misstänkt, så jag har fått många positiva reaktioner om att det är bra att de nu har fått det verifierat, säger Pernilla Lundqvist. AVHANDLINGEN BYGGER PÅ en fallstudie av Volvokoncernen och innefattar en genomgång av årsredovisningar från 1930 till 2012 och 21 djupintervjuer. Det är lite olyckligt att Volvo pekas ut, eftersom jag tror att Volvo ligger jämförelsevis långt framme när det gäller en konsistent tillämpning. Men det visar att förståelsen av redovisning varierar bland tillämparna vilket i sin tur kan påverka den faktiska harmoniseringen, säger Pernilla Lundqvist. Hennes huvudsakliga slutsats är att det är en sak att harmonisera normer, men en helt annan, och mycket svårare, att harmonisera förståelsen bland de individer som ska tilllämpa normerna. Individernas tillämpning av redovisningsnormerna beror på andra faktorer än själva normgivningen, det kan vara vilken tjänst eller utbildningsnivå man har, eller vilken kultur man är färgad av. Ganska snabbt utkristalliserade sig fem förståelsekategorier, berättar Pernilla Lundqvist. BEGREPPET FÖRSTÅELSEKATEGORI handlar om vilken förståelse en individ har av redovisning, till exempel hur en individ argumenterar om vid vilken tidpunkt hon ska redovisa en intäkt. En individ inom förståelsekategorin försiktighet och beskattning kommer exempelvis att redovisa intäkter så sent som möjligt och avsättningar så tidigt som möjligt samt uppfatta banken som den primära intressenten. Så länge som harmoniseringen inte uppnås i praktiken, uteblir vinsterna med gemensamma normer. EU motiverade införandet av IFRS med att det bland annat skulle leda till ökad jämförbarhet, men det kan inte fullt ut uppnås om normerna inte tillämpas på ett enhetligt sätt, säger Pernilla Lundqvist. Att uppnå harmonisering i praktiken tar lång tid och det räcker alltså inte med att harmonisera normerna. FAKTA: Avhandlingen RAKEL LENNARTSSON Tillämpning av redovisningsnormer Intäkter och avsättningar av Pernilla Lundqvist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Handledare: Sten-Eric Ingblad och Jan Marton. I Fördjupning nr 1/2015 publiceras en artikel skriven av Pernilla Lundqvist, som sammanfattar resultatet av avhandlingen. till Carina Edlund, redovisningsspecialist på KPMG, som för fjortonde året i rad skriver Nyheter inför bokslutet i. I år skriver hon tillsammans med Camilla Persson, Catharina Pramhäll och Jörgen Nilsson. Vilka är de hetaste frågorna i år? I år är de absolut hetaste frågorna effekter i samband med övergång till K2 och K3. Ingen kan ha missat debatten om progressiv avskrivning eller debatten om tillämpning av komponentmetoden. Aldrig tidigare har väl redovisningsfrågor debatterats i så många olika forum. Vilka frågor är aktuella inom redovisningsområdet under nästa år? I juni i år publicerade IASB en ny standard avseende redovisning av intäkter. De bolag som tillämpar IFRS behöver nu göra en noggrann genomgång vilka effekter den nya standarden kommer att ge. Leasing är ju ett område som IASB arbetat med under många år. Enligt IASB:s projektplan ska en ny standard publiceras under 2015, en standard som vi med spänning väntar på. Du är redovisningsspecialist, vad innebär det? Det innebär att jag varje dag får nya spännande redovisningsfrågor! Exempelvis frågor som rör omstruktureringar inom en koncern, hur en viss transaktion ska presenteras i de finansiella rapporterna, hur en fusion ska redovisas eller vilka effekter en övergång till IFRS kan ge för en koncern. Jag är även kopplad till några av KPMG:s börsnoterade kunder och bistår våra revisorer i de redovisningsfrågor som kommer upp samt med att göra genomgångar av årsredovisningarna för att säkerställa att de är upprättade i enlighet med IFRS. Eftersom jag är ledamot i Expertpanelen som bistår Rådet för finansiell rapportering (Rådet), arbetar jag även bland annat med den normgivning som Rådet har till de noterade företagen (RFR 1 och RFR 2). Jag har även arbetat med undervisning i många år, men nu har jag begränsat det till att hålla presentationer hos de kunder som jag arbetar med löpande och då fokuserat på presentationer av nyheter inom IFRS. PERNILLA HALLING Nyheter inför bokslutet finns att ladda ner på tidningenbalans.se 8 9

6 Nyheter Hälften av företagen utan revisor oroande utveckling enligt UC MER ÄN VARTANNAT BOLAG väljer att inte ha revision. Sett till enbart de nystartade bolagen väljer fyra av fem bort revisionen. Det visar färska siffror från UC. I ÅR ÄR det fyra år sedan den frivilliga revisionen infördes. Reformen infördes för att stimulera företagandet i Sverige och minska den administrativa bördan för företagen. Nu, när några år har gått, ser man effekterna av reformen och på UC kan man konstatera att kvaliteten på årsredovisningarna sjunkit betydligt bland bolag som inte har löpande hjälp med sin redovisning eller med sina bokslut. Vår uppgift på UC är att förse näringslivet med en rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning, och för oss är kvalitet ett honnörsord, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. UC REGISTRERAR ALLA bokslut de får från Bolagsverket manuellt och i den processen har det framgått att kvaliteten sjunker. I vissa fall är boksluten handskrivna, ibland oläsbara, och innehåller rena felräkningar. Det totala antalet felsummerade bokslut har ökat från 896 stycken 2011 till 2803 stycken under 2014 (från 1 januari fram till sista oktober). Den här utvecklingen gör mig orolig. Eftersom många företag väljer bort revisorn som tidigare varit en garant för kvalitet, måste sannolikt Skatteverket tillföra ytterligare resurser framöver på att granska företagen, säger Roland Sigbladh. UC HAR TAGIT fram statistik över 2013, och tittat på bolag som var registrerade innan den frivilliga revisionen infördes, och bolag som har startats sedan dess. När det gäller de gamla bolagen visar statistiken tydligt hur antalet bolag som väljer bort revision ökar år från år handlade det om 22 procent som valde bort revisionen, 2012 var det 37 procent och 2013 var andelen uppe i 46 procent, det vill säga närmare hälften av bolagen. När det gäller nystartade bolag är det ännu fler som väljer att inte ha revision. 68 procent av bolagen som startade under 2010 valde att inte ha revision, 2011 var det 72 procent, procent och 2013 valde 80 procent av de nystartade bolagen att inte ha någon revisor. Att vissa väldigt små bolag med liten omsättning, så kallade hobbybolag väljer bort revisorn är kanske inte så konstigt, men många bolag som gör valet ser revisorn som en kostnad och väljer bort revisorn av ekonomiska skäl. Man tycker inte att revisorn i det läge företaget befinner sig tillför så mycket, säger Roland Sigbladh. EN AV FÖRKLARINGARNA ligger alltså i att branschen har misslyckats med att visa på värdet av att ha en revisor. Roland Sigbladh menar att företag som startar och som har en affärsplan som innebär att de kommer att växa borde ha en revisor eller auktoriserad redovisningskonsult redan från starten. Det är ett stort Roland Sigbladh Kvaliteten på årsredovisningarna har försämrats, enligt UC. jobb att komma in efter några år och granska ett bolag som själv skött ekonomin, det blir besvärligt att ta över något som skötts på ett dåligt sätt, säger han. Roland Sigbladh anser att alla nystartade bolag som väljer att inte ha revisor borde ta hjälp av en auktoriserad redovisningskonsult, för att det ska finnas någon kvalitetsgarant i bolaget. Den som anlitar professionell löpande hjälp får ett ökat förtroende och en bättre kreditvärdighet över tid, säger Roland Sigbladh. FAR:S GENERALSEKRETERARE Dan Brännström säger att det är företagarna själva som har ansvaret för att redovisningen håller måttet, men konstaterar också att det inte tycks fungera i praktiken. Därför måste redovisningskonsulter och revisorer söka upp alla företag som behöver hjälp. För det krävs proffs för att få till en årsredovisning värd namnet, säger han. CHARLOTTA MARTÉNG 11

7 Nyheter: Världen Mycket har hänt sedan vår förra bok kom ut för fyra år sedan. I den nya boken skriver vi om lärdomar vi dragit hittills; vad som fungerar och inte och var de största utmaningarna finns. Ekonomiprofessor i ny bok om integrerad rapportering: Big 4 är inte tillräckligt proaktiva BILD: SHUTTERSTOCK Nyheter: Världen ALLA-VI-SOM-TITTAR- SNETT-NÄR-NÅGON- SKRIVER-UT-LITE- FÖR-MYCKET-KLUBBEN REVISIONSBYRÅERNA MÅSTE BLI mindre blyga. Det säger Robert G. Eccles, professor vid Harvard Business School, i en ny bok som sammanfattar de senaste årens utveckling inom integrerad rapportering. I THE INTEGRATED Reporting Movement Meaning, Momentum, Motives, and Materiality (Wiley, december 2014) berättar Robert G. Eccles och Michael P. Krzus den integrerade rapporteringens historia fram till i dag, samt pekar på utmaningar för framtiden. Robert G. Eccles passade på att smyglansera den nya boken i samband med sitt Sverigebesök, på inbjudan av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Mycket har hänt sedan vår förra bok kom ut för fyra år sedan. I den nya boken skriver vi om lärdomar vi dragit hittills; vad som fungerar och inte och var de största utmaningarna finns. MEN INNAN VI går in på vad som krävs för att integrerad rapportering ska slå igenom, låt oss backa bandet. Vad var det egentligen som hände för fyra år sedan när Robert G. Eccles förra bok, One Reporting, kom ut och International Integrated Reporting Committee (IIRC) bildades? Som ofta är fallet inom management, startade idén ute i praktiken, säger Robert G. Eccles. Han berättar hur han hade börjat fundera på någonting som han ännu inte hade formulerat i termer av integrerad rapportering. När han talade med folk om sina tankar sa de att det redan fanns företag som arbetade så, bland andra danska Novo Nordisk och Natura i Brasilien. Robert G. Eccles FAKTA: IIRC International Integrated Reporting Committee, IIRC, bildades 2010 efter ett gemensamt initiativ av A4S, GRI och IFAC. Organisationen bytte snart namn till International Integrated Reporting Council. FOTO: ALLAN SEPPA De kom båda ut med varsin integrerad rapport samma år, men på olika språk och i olika länder, så de kan knappast ha känt till varandra. Jag tyckte det var intressant, säger Robert G. Eccles. MED ANDRA ORD, fröet till dagens kodifierade och institutionaliserade integrerade rapportering, såddes samtidigt, på olika platser och sammanhang i Norden och i Sydamerika, i praktiken och i akademin. Detta var i början av 2000-talet. Flera år senare, 2009, arbetade Robert G. Eccles på det första försöket att kodifiera det som några framsynta företagare gjort i praktiken. I samband med ett besök hos den gamla samarbetspartnern PwC i London berättade han om boken han höll på att skriva (One Reporting). Känner du till vad som händer här då, med Prins Charles Accounting For Sustainability (A4S)?, undrade engelsmännen och såg till att han kopplades ihop med A4S kom min bok ut på våren och i juli grundades IIRC av A4S, Global Reporting Initiative och bland andra mig själv på personligt mandat, berättar Robert G. Eccles. Ytterligare företag och organisationer bidrog till momentum, som Robert G. Eccles och Michael P. Krzus kallar det i sin nya bok. Den här boken är mer empirisk än den förra och bygger på mycket mer data, exempelvis har vi analyserat 125 integrerade rapporter och hundratals webbsidor, berättar Robert G. Eccles. Själv är han mest intresserad av att pusha för väsentlighetsbegreppet och hur företag kan komma att avgöra vad som är väsentligt för dem.... om politikerna gjorde integrerad rapportering obligatorisk i dag vore det inte så bra, för förståelsen för ramverket är inte tillräckligt hög än Det finns ingen algoritm som talar om vad som är väsentligt, utan väsentlighet är företagspecifikt och en tolkningsfråga. BOKENS SISTA KAPITEL handlar om vägen framåt. Robert G. Eccles pekar särskilt på revisonsoch rådgivningsbranschens roll: Branschen pratar mycket om de här frågorna, men om du frågar ifall jag anser att den gör tillräckligt för att föra utvecklingen framåt är svaret nej. En vanlig ursäkt, menar Robert G. Eccles, är att branschen är rädd att uppfattas som om den agerade i egenintresse. Men det avfärdar han som struntprat. Företag agerar i egenintresse, det är inget fel med det. Professionen har en högre skyldighet att sätta kundens intresse först. Men kom då ihåg vem som är kund investerarna. Företaget betalar, men den finansiella rapporteringen riktar sig till investerarna. Om revisorer insåg det, och tyckte att investerarna skulle ha en integrerad rapport, så kunde de förespråka det mer proaktivt. I sin bok skriver han att revisionsbyråerna borde vara mindre blyga och måste bli starkare pådrivare för integrerad rapportering och revison! FÖR ETT ÅR sedan släppte IIRC det första ramverket för integrerad rapportering (IR), vilket visade att mycket kunde hända på fyra år när många aktörer arbetade i samma riktning. Hur lång tid kommer det att ta innan IR har samma status som IFRS? Om det kunde ske inom tio år vore det toppen. 20 år skulle vara för lång tid, säger Robert G. Eccles. Men en förhastad lagstiftning vore inte heller bra. Det är en balansgång, om politikerna gjorde integrerad rapportering obligatorisk i dag vore det inte så bra, för förståelsen för ramverket är inte tillräckligt hög än. Samtidigt anser Robert G. Eccles att lagstiftning är oundvikligt. Vi skulle inte ha de kapitalmarknader som vi har i dag, om det inte vore för redovisningsoch revisionsstandarder, och alla dessa är lagstiftade. Så till slut behövs staten. Men fram till dess är det bra att intresseorganisationer och företag experimenterar på frivillig basis. RAKEL LENNARTSSON Kontorsvaror för det lite mindre företaget. Och det större förstås! Nu har vi ett ännu bredare sortiment men fortfarande lika snabba leveranser. Beställ innan klockan 16 så skickar vi dina varor samma dag

8 Caisa Drefeldt Ny kurs! K3 frivillig tillämpning för mindre företag Nu finns vårens alla kurser på plats och det är dags att planera in vilka utbildningar du ska gå. Den nya kursen K3 frivillig tillämpning för mindre företag är för dig som arbetar i ett mindre företag där man ändå valt att tillämpa K3. Lärare på kursen är Lena Sjöblom och Caisa Drefeldt. En annan populär nyhet är Juridik för redovisningskonsulter bolagsrätt och obestånd, med Anna Nord och Nils Albertsen som lärare. Läs mer om vårens alla kurser i kursöversikten som du hittar som bilaga i detta nummer av eller besök oss på farakademi.se Vi kan insolvensrätt Med över 50 års erfarenhet av insolvensrätt är Hamilton en av Sveriges ledande advokatbyråer på området. Nyckeln till vår position är sättet vi samarbetar på och vårt stora engagemang. Vi drar stor nytta av den expertis som finns inom Corporate, Bank och Finans och Arbetsrätt. Allt för att säkerställa bästa möjliga utfall i flera av landets största rekonstruktioner och konkurser. Våra erfarna och skickliga advokater har även författat klargörande fackböcker i ämnet. KonkursArbetsrätt Erik Danhard Företagsrekonstruktion och ackord Lars Eric Gustafsson Återvinning enl 4 kap. konkurslagen Hans Renman CAISA D REFELDT är auktoriserad revisor och r edovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av. caisa.drefeldt@kpmg.se K2 eller K3? det är dags att vakna! är jag far riket runt och föreläser upptäcker jag att det ännu är många som inte har satt sig in i K2 och K3. Jag möter till och med företag som inte ens känner till att de ska välja regelverk! Och då menar jag företag som redan nu berörs av valet mellan K2 eller K3. Med andra ord alla större företag (större enligt ÅRL) samt alla aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar. Mindre handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och stiftelser kan upprätta sin årsredovisning på samma sätt som de gjorde föregående år. Deras val kommer när det finns ett K2 Årsredovisning för alla associationsformer. EN VANLIG FRÅGA är vad små handelsbolag som ägs av en eller flera juridiska personer ska göra? Om ett handelsbolag följer den äldre normgivningen men ska konsolideras in i en K3-koncern är det då lämpligt att inte byta till K3? Svaret på den frågan är som alltid det beror på. Är handelsbolaget ett dotterbolag i en fastighetsförvaltande koncern och handelsbolaget äger en fastighet med tillhörande byggnad kanske det är lämpligt att redan nu välja K3. Främst för att underlätta koncernrapporteringen på grund av kravet i K3 på att tillgångar med betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska skrivas av var för sig. ÄR DET DÅ FÖRENAT med stora svårigheter att dela upp en byggnad i komponenter? SABO har gett ut skriften Komponentredovisning av fastigheter, som jag varmt rekommenderar. I denna skrift visas hur uppdelningen kan ske och vilka komponenter som en byggnad kan ha. Det är värt att notera att SABO i första hand har koncentrerat sig på bostadsfastigheter, men lämnar även ett förslag till uppdelning av komponenter för kontorsbyggnader. Att använda denna skrift som en vägledning och inspirationskälla kan vara en god Kanske K3 och K2 ger oss chansen att höja blicken och skåda in i framtiden? ide för att nå fram till uppdelningen. Jag möts av många frågor om just detta, men det finns tyvärr inget facit för hur ett företag göra. Uppdelningen måste ske utifrån företagets byggnad och de komponenter som företaget identifierar. Komponenter som föetaget vet kommer att bytas ut under byggnadens livscykel. Att utgå från vad som kommer att bytas ut är en bra utgångspunkt. HUR SKA DÅ UPPDELNINGEN ske vid ingångsdagen? Ja, K3 innehåller en regel som förbjuder retroaktiv omräkning av tillgångar som ska delas upp på komponenter. (Detta är en regel som nog ska benämnas som en förenklingsregel, eftersom det i många fall kan vara omöjligt för vissa företag som ägt en tillgång länge att gå tillbaka och se hur tillkommande utgifter på en byggnad har redovisats. Tänk om ett företag har ägt en byggnad sedan 1930-talet!) Vad som har kostnadsförts eller aktiverats tidigare saknar med andra ord betydelse. Det är det redovisade värdet på byggnaden som ska delas upp på de komponenter som finns fysiskt i byggnaden. Finns det ett tak så är det en komponent. Alltså, om taket byttes för tre år sedan och bytet kostnadsfördes då ska ändå komponenten tak definieras och åsättas ett värde. JAG STÄLLDE FRÅGAN om det är svårt att göra uppdelningen. Precis som många andra ekonomer är jag inte alltid så förändringsbenägen (vi lever ju understundom i dåtiden då vi ofta arbetar med historiska uppgifter). Men kanske K3 och K2 ger oss chansen att höja blicken och skåda in i framtiden? PÅ TAL OM framtiden God Jul och Gott Nytt År på er alla! 15

9 Fokus: Automatisering Fokus: Automatisering OM 20 ÅR har vartannat jobb tagits över av maskiner. Vissa yrken kommer i princip att försvinna. 97 procent av alla bokförings- och redovisningsassister beräknas vara ersatta av datorer. Det kan tyckas hotfullt, men när resurser frigörs inom branschen finns möjligheter att utveckla nya tjänster och helt nya marknader. Text: Rakel Lennartsson Illustration: Sandra Bergström Surfa på teknikvågen ngen av oss har undgått att svepas med av teknikvågen som lyft samhället sedan internets genombrott. Allt fler av livets områden har digitaliserats, men det betyder inte att datorerna gör jobbet åt oss. Att lägga upp något på internet innebär inte att det blir automatiserat. Det kan fortfarande vara lika många manuella moment som behöver göras. Däremot innebär digitaliseringen att information kan delas och bli tillgänglig överallt, säger Jan Söderqvist, nyckelkundsansvarig på Visma Spcs. HAN HADE TÄNKT sig en karriär inom revisions- och rådgivningsbranschen, men hamnade i stället som utvecklare inom programvarubranschen delvis som en effekt av den låga graden av automatisering. Jag var hela tiden väldigt arg på att arbetet var så ineffektivt, säger Jan Söderqvist, som arbetade som redovisningskonsult i mitten av 1990-talet började han på XOR och har sedan dess arbetat med att utveckla affärssystem för företag och deras konsulter. Vad har hänt sedan dess och hur påverkar det dagens och morgondagens medarbetare i revisions- och rådgivningsbranschen? Totalt sett har det inte skett så mycket. Rent tekniskt finns redan förutsättningar för en genomgripande automatisering, men redovisningskonsulternas affärsmodell är inte särskilt annorlunda i dag jämfört med för 20 år sedan, säger Jan Söderqvist. Om ytterligare 20 år, däremot, väntas det mesta vara förändrat. Skriften Framtidens rådgivning, redovisning och revision, oftast refererad till som FAR:s framtidsstudie, analyserar framtiden utifrån drivkrafter, trender och branschtrender. Drivkrafterna är de långsiktiga förändringarna i samhället, ibland kallade megatrender. Trender, eller samhällstrender, verkar Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem. på mellanlång sikt och branschtrenderna är sådana trender som bedöms få störst påverkan på branschens aktörer. En typisk branschtrend är att affärsområdet revision väntas minska till förmån för rådgivningen. Men redovisningskonsulterna utmanas, i sin tur av datorerna. ENLIGT EN STUDIE av nationalekonomen och grundaren av Reforminstitutet, Stefan Fölster, på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, kommer vartannat arbete, inom ett par decennier, ha försvunnit till följd av automatiseringen. Studien bygger på amerikansk forskning, men alla siffror har räknats om till svenska förhållanden. Resultatet visar bland annat att redovisnings- och bokföringsassistenter är yrken som inom en 20-årsperiod bedöms vara nästan helt ersatta av datorer, till 97 procent. Denna siffra gäller alltså de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna inom redovisningsområdet, betonar Stefan Fölster. Med andra ord, automatiseringen behöver inte innebära ett hot för yrket. Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem, säger Stefan Fölster. Ett standardsvar på frågan är att framtidens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt analys och rådgivning. Men Stefan Fölster tänker ett steg längre och försöker föreställa sig vilka nya mervärden som skulle kunna växa fram på grund av att samhället förändras. Jag kan se några områden där det uppenbart kommer att bli fler arbetsuppgifter. Det ena är internationaliseringen; många småföretag som startar i dag är internationella redan från starten. Förutom att det är svårare för en dator att hantera transaktioner mellan länder, så skapas det ett utrymme för konsulter och rådgivare att hjälpa de här företagen att fatta de smartaste besluten. Det handlar inte bara om att bokföringen ska bli rätt i efterhand, utan om att optimera företagets agerande i förväg, säger Stefan Fölster. ETT ANNAT OMRÅDE som han tror kan växa till en ny marknad är ekonomisk rådgivning för privatpersoner. Många privatpersoner, precis som mindre företag, har en ganska dålig uppfattning om sin ekonomi och gör misstag, samtidigt som de ofta drar sig för att anlita tjänster eftersom det kostar mycket. Men om tjänsterna med hjälp av datorhjälp kan göras effektiva och därmed billigare så finns en marknad för ekonomitjänster mot privatpersoner, säger han. Den nya marknaden kommer delvis att utvecklas på bekostnad av andra grupper, som exempelvis fondförvaltare, menar Stefan Fölster: Stefan Fölster är nationalekonom och grundare av Reforminstitutet. De flesta rådgivare har egna intressen i det de säljer. Det innebär å andra sidan att det finns utrymme för en mer oberoende ekonomirådgivning och redovisningskonsulter som kan ta ett helhetsgrepp på människors ekonomi. Fler och fler människor i världen lever inte längre ur hand i mun, utan har ett visst kapital att förvalta och en pension att planera för, så det finns absolut utrymme att utveckla nya tjänster till privatpersoner, säger Stefan Fölster. FRÅGAN REDOVISNINGSKONSULTER och alla andra måste ställa sig är hur de ska dra nytta av effektiviseringen och bli automatiseringens vinnare i stället för akterseglade. En slutsats jag drar i min studie är att man i framtiden inte kan förvänta sig att man bara kan ha ett yrke där man håller sig kvar under hela yrkeslivet. Man måste tvinga sig att utvecklas, annars är risken att man slås ut, säger Stefan Fölster

10 Fokus: Automatisering Vad är tekniskt möjligt och varför händer det inte mer? I nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. Fokus: Automatisering DE TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA är redan på plats. Hindren för en ökad automatisering sitter i gamla arbetsätt, lagstiftning som släpar efter och avsaknad av ekonomiska incitament. JAN SÖDERQVIST, VISMA SPCS, och Per Dahlin, Fortnox, är nyckelkundsansvarig mot revisions- och rådgivningsbranschen. De har koll på det senaste inom teknikutvecklingen och är överens om att det inte är tekniken som sätter gränserna för utvecklingen. De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder, säger Per Dahlin. Han menar att det största hindret för utveckling i branschen är att många har behållit ett traditionellt arbetssätt. Bilden bekräftas av Jan Söderqvist: De som växer snabbast är nya byråer som använder nya affärsmodeller, säger han. Vilka tekniska möjligheter är det då som dessa drar nytta av? Molntjänster, nya affärssystem som gör det möjligt att hantera flera kunder samtidigt och automatiserade tjänster som exempelvis automatisk påminnelse när en obetald faktura förfaller, är några exempel. Att spara data på internet i stället för på en hårddisk, vilket är innebörden i begreppet molntjänst, innebär i sig självt ingen automatisering, varnar Jan Söderqvist. Men möjligheten att jobba effektivt blir större, säger Per Dahlin. Dels kan man dela information med kunden och mellan medarbetare, dels kan man i vissa fall även hämta information direkt från banken. DIGITALISERINGEN HAR ALLTSÅ löst många logistikproblem, och hjälpt till att effektivisera arbetet en del. Ännu så länge har väldigt lite av redovisningskonsultens arbete automatiserats. Samtidigt är automatiseringen är en förutsättning för att affärsområdet redovisning ska kunna växa och bli mer lönsamt. Det första som kommer att hända när de nya affärssystemen kommer ut på marknaden är att varje redovisningskonsult kommer att ha fler kunder, säger Per Dahlin. Jan Söderqvist uppskattar att det kan bli tal om en fördubbling, de som i dag hanterar 30 kunder kommer att kunna hantera 60. Men för detta krävs ny teknik. Per Dahlin De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder. Om vi ska bevaka upp till 100 företag så kan vi inte gå in på varje kund varje dag för att titta om det har hänt något, säger Jan Söderqvist. Därför byggs de nya affärssystemen så att när konsulten loggar in kommer alla de senaste händelserna upp i form av påminnelser och noteringar. Framtidens affärssystem kommer att presentera informationen till dig i stället för att du går in på varje kund och tittar hur det ser ut, säger Per Dahlin. Ny teknik effektiviserar arbetet vilket ger utrymme för fler kunder, men också nya tjänster. Det kan vara allt från enkla tilläggstjänster till heltäckande koncept. Per Dahlin nämner exempelvis påminnelsetjänster där redovisningsbyrån kan ta över uppdraget att påminna sin kunds kund om fakturor som håller på att förfalla. Det blir en win win, eftersom det bidrar till förbättra företagets likviditet, samtidigt som kunden slipper den ganska olustiga uppgiften att ringa och påminna om obetalda fakturor. Det finns redan i dag automatiserade processer som stödjer den här typen av tjänster, säger han. FRAMTIDENS AFFÄRSSYSTEM kommer också att kunna stödja konsulterna i deras analysarbete, genom att exempelvis erbjuda branschvisa jämförelsetal. Affärssystem kommer att innehålla stora mängder information, det är detta som kallas Big Data. Systemen kommer att dra nytta av det för att exempelvis generera anonyma jämförelsetal som innebär att konsulten kan jämföra sina kundföretag med andra i samma bransch eller på samma plats, säger Per Dahlin och tillägger: Ju fler som jobbar webbaserat, desto mer kommer de här möjligheterna att utvecklas. VARFÖR HAR DET då inte hänt mer, när all teknik redan finns där? Vi har redan nämnt det traditionella arbetssättet som en viktig orsak. Men Jan Söderqvist tror att det också har saknats ekonomiska drivkrafter för att automatisera. Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts, säger han. Kan det vara så att det är programvaruleverantörerna som inte erbjudit rätt system? Jan Söderqvist TEKNIKUTVECKLINGEN UTSÄTTER branschen för ett förändringstryck vad gäller arbetssätt och affärsmodeller. En generell vinst med ökad automatisering är exempelvis att det blir mycket mindre fel jämfört med när vi människor gör jobbet. Årsbokslutet handlar i mycket om att man måste kontrollera vad man själv har bokfört, men med auto- Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts. Vi på utvecklingssidan har ingen annan målsättning än att automatisera arbetet, men vi stöter på en hel del motstånd hos byråerna, säger Jan Söderqvist. En hel del problem hänger också samman med eftersläpande lagstiftning och bristande politisk vilja. Per Dahlin nämner hanteringen av papperskvitton som exempel på ett område med stor effektiviseringspotential, där lagstiftarna bromsar utvecklingen. Kravet att lagra papperskvitton efter att de har fotats eller scannats är något som borde ses över. Det bästa vore om information alltid kunde skickas direkt från kassaapparaten, men om man åtminstone kunde få slänga kvittot så snart det har säkrats digitalt så har vi kommit långt, säger Per Dahlin. matisering blir det mycket mindre fel, och då är frågan vad en sådan tjänst kommer att vara värd, säger Jan Söderqvist. Tidshorisonten är kort. Både Jan Söderqvist och Per Dahlin tror att den nya tekniken kommer att vara på plats inom fem år. Vilka krav ställer det på redovisningskonsulterna? Jan Söderqvist nämner tre saker: Du måste unna arbeta processorienterat med flera kunder samtidigt i stället för med en kund i taget. Du måste kunna annat än redovisning, det vill säga utveckla nya kompetenser och tilläggstjänster. Du måste bli mer van vid standardiserade lösningar och sätta upp gemensamma regler för alla dina kunder. Fortsättning följer RAKEL LENNARTSSON I nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. 97% så stor är sannolikheten att enklare redovisningsarbete kommer att ha tagits över av datorer under de kommande 20 åren, enligt Stiftelsen för Strategisk Forskning. Över tiden utvecklas teknikens prestanda snabbare än människors fysiska prestationer och tankeprocesser. Det leder i sin tur till att dagens arbeten byts ut mot teknik där det är möjligt. Allt fler arbeten som utfördes av människor kan nu utföras av robotar, datorer eller annan teknik. (Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) BILD: SHUTTERSTOCK Vad ska vi göra när tekniken gör jobbet? utbilda oss utveckla nya tjänster paketera/konceptualisera våra tjänster vara med och skapa helt nya marknader som vanligt gäller: bara fantasin sätter gränsen Automatisering, införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer. Syftet med automatisering kan vara att avlasta människan arbete och risker men också att höja effektiviteten och kvaliteten i en process. (Källa: Nationalencyklopedien, Så formas framtiden: Drivkrafter (20 år eller mer) Digitalisering, globalisering Trender (10-15 år) Digitalt i realtid, platsoberoende, ökade kundkrav Branschtrender (formar branschen) Revision minskar, rådgivning och nya tjänster växer, automatisering (Källa: Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) 18 19

11 Fokus: Automatisering Magnus Nilselid Speedledger Svensk innovation utmanar bokförare och redovisare HAN HAR ERSATT merparten av redovisningskonsultens arbete med en dator. Men Speedledgers grundare Magnus Nilselid rekommenderar ingen kund att göra sig av med sin konsult. Låt datorn göra de enkla sakerna och använd din redovisningskonsult till de svåra sakerna, så blir det riktigt, riktigt bra, säger han. SPEEDLEDGER ÄR ÅRSBARN med det nya milleniet. Året innan (1999) hade internetbanken gjort sitt intåg på marknaden och entreprenören Magnus Nilselid såg en möjlighet: I stället för att stämma av mot kontot i efterhand, skapar vi bokföringen utifrån bankkontot, det är Speedledgers hela idé, säger han. Mangus Nilselid är en typisk entreprenör som har startat ett stort antal bolag sedan 1980-talet och brottats mycket med bokföring. När vi presenterar vårt koncept för en grupp företagare vill de flesta hoppa på med en gång. Om publiken i stället utgörs av en grupp redovisningskonsulter blir gensvaret inte lika klockrent. De är inkörda i sitt arbetssätt och är så pass snabba manuellt att vinsten med automatiseringen inte blir lika stor, säger Magnus Nilselid. Han har förståelse för att revisions- och redovisningsbranschen har en inneboende tröghet. Den har alltid varit konservativ av skäl som man lätt kan förstå. Jag tror att det grundat i ett kontrollbehov som är naturligt när det man gör måste bli rätt. Då gör man helst som man alltid har gjort, eftersom man vet att det blir rätt. TANKEN PÅ ATT bli ersatt av en maskin känns inte så rolig, och det är naturligt att man är skeptisk till att lämna ifrån sig kontrollen till en dator, menar Magnus Nilselid. Inte desto mindre är han övertygad om att redovisningskonsulter har lika mycket att tjäna på utvecklingen, som företagare. Allt handlar om hur man ska kunna klättra i värdekedjan, vilket redovisningskonsulterna definitivt vill. Därför finns det inte motsatsförhållande mellan det vi gör och revisions- och redovisningsbranschen ambitioner. Magnus Nilselid uppskattar att procent av redovisningskonsulternas arbete är enkla uppgifter som skulle kunna tas över av datorer. Vårt råd till våra kunder, det vill säga företagen, är att de ska använda sin redovisningskonsult till de sista 15 procenten, då kan det blir riktigt, riktigt bra menar han. Han tror dessutom att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare, när de får fokusera på de svåra sakerna, som analys och rådgivning, i stället för att ödsla tid på de lätta sakerna, som att mata in siffror. Men många redovisningskonsulter verkar inte ha förstått magnituden av den här förändringen. Det är därför jag gärna sticker ut hakan lite, för det här är en diskussion som vi måste ta, säger Magnus Nilselid. Bokföringsarbetet kommer att bli lika omodernt som att ha film i kameran eller att gå in på banken med en massa kontanter eller checkar under armen. RAKEL LENNARTSSON Magnus Nilselid tror att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare när de kan fokusera på analys och rådgivning. SAMARBETE SÖKES VI ÄR EN välrenommerad medelstor revisionsbyrå i centrala Stockholm med 12 medarbetare. VI ARBETAR MED revisionstjänster och redovisningstjänster i mindre och medel stora företag i Stor-Stockholmsområdet. Vi har varit verksamma under många år. VI SÖKER NU intressenter för samarbete och eventuellt samgående. Vi tar tacksamt emot svar till mailadress annonssvar@far.se LAGERBOLAG SNABBAST I LANDET? Våra lagerbolag är färdigregistrerade aktiebolag med kr i aktiekapital som aldrig har bedrivit någon verksamhet. ELEKTRONISK UNDERSKRIFT Vi på VPR AB är redan snabbast, men är nu ännu snabbare med tjänsten elektronisk underskrift. KONTAKTA OSS IDAG FÖR MER INFORMATION ANDREAS, , andreas.f@vpr.se THERESE, , therese.b@vpr.se VPR AB, Box 1030, Sundsvall SNABBAVVECKLING Trött på att ensam driva kvalitets- och personalfrågor? Fastnat i en för stor organisation? Titta in hos oss! Vi på Moore Stephens Ranby söker nu er som har egna kunder och vill förnya er genom att flytta till en revisionsbyrå som storleksmässigt tillhör nivån närmast under the big 7. Kanske har du idag egen byrå med någon eller några anställda men tycker att det skulle kännas bra att dela ansvar och resurser med kompanjoner i en större organisation. Eller så sitter du med egna kunder på någon av storbyråerna men vill kunna växa och utveckla din kundstock i en organisation som erbjuder möjlighet till delägarskap. vi erbjuder: en öppen och trivsam miljö engagerade medarbetare välfungerande strukturer möjlighet att frigöra egen tid SNABB AVVECKLING fr.9.500:- Vi köper ditt bolag och upplöser det i vår ägo. Styrelse och revisor byts ut. Vi övertar ansvar för årsredovisning och deklaration. Betalning erhålls direkt i med undertecknat avtal. Pris för snabbavveckling Substansvärde: Vårt arvode: kr = kr = kr = kr. Högre substansvärde = Offert trevliga lokaler i centrala göteborg för ytterligare information: Kontakta Patrik Löw en - adler eller Niklas Larsson på Moore Stephens Ranby. Telefon: Besök gärna vår hemsida 20