Anders Lundgren miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen

Transkript

1 Anders Lundgren miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen Växjö kommuns svar på samråd om Vattenmyndigheternas (Västerhavets vattendistrikt) förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren Sammanfattning Växjö kommun är positiv till en ökad ambitionsnivå i arbetet med vattenförvaltning, det ligger väl i linje med Växjö kommuns målsättning med omfattande satsningar inom VA-sektorn, tillsyn, samhällsplanering, arbetet med att åtgärda övergödda sjöar, vandringshinder etc, samt kommunens ambitioner fastställda i lokala miljömål mm. Materialet innehåller tyvärr en stor mängd felaktigheter som ger en falsk förespegling om både miljöpotential och kostnader. Ambitionshöjningen är orimligt omfattande. Även i VISS finns mycket omfattande felaktigheter, gällande bl a kostnader och åtgärdspotential. Vi anser att det måste förtydligas att VISS inte utgör en del av åtgärdsprogrammet, det får inte heller andra arbets- underlagsmaterial göra. Växjö kommun instämmer helt i den allmänna kritik härvidlag som vår branschorganisation Svenskt Vatten framför i sitt yttrande. Vi anser inte att åtgärdsprogrammet uppfyller vad som sägs i Miljöbalken 5 kap 6, p6: en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras. Vi anser vidare att kravet på analys av konsekvenser och kvantifiering av kostnader och nytta enligt 6 kap. 6 vattenförvaltningsförordningen inte har uppfyllts. Växjö kommun anser sammanfattningsvis att bristerna är så allvarliga att åtgärdsprogrammet, med hänvisning till 6 kap. 4 vattenförvaltningsförordningen, bör prövas av regeringen på dessa grunder. Regeringen bör bland annat verka för en mer omfattande tillämpning av begreppet kraftigt modifierade vatten. Regeringen bör även ta ställning till åtgärdsförslagens rimlighet ekonomiskt, då de i en begränsad ekonomi måste prioriteras ihop med andra behjärtansvärda områden. Kommunledningsförvaltningen 1 (7) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post anders.lundgren@vaxjo.se

2 Som utveckling för Växjö kommuns ställningstaganden och förtydliganden avseende våra yrkanden hänvisar vi till vårt yttrande till Vattenmyndigheten i Södra Östersjön. Bakgrund: Växjö kommun har, liksom alla andra Sveriges kommuner och flera nationella myndigheter samt branschorganisationer, beretts möjlighet att lämna synpunkter på Vattenmyndigheternas förslag till Åtgärdsprogram och förvaltningsplaner enligt Vattenförvaltningsförordningen 2004:660. De handlingar som har remitterats ska gälla för perioden 22 dec 2015 till 22 dec I samrådsmaterialet ingår ett flertal olika skrifter. Dessa baseras på det webbaserade verktyget VISS. I detta mycket omfattande material återkommer problemställningar på olika ställen i mer eller mindre preciserad form. Kommunens yttrande omfattar därför hela materialet (inkl. VISS), men inte alltid preciserat till var i materialet en viss uppgift återfinns. Kommunledningsförvaltningen (Planeringskontoret) har granskat vattenmyndigheternas förslag och i samverkan med andra berörda förvaltningar inom kommunen, framför allt den s k sjömiljögruppen. Växjö kommun domineras klart av områden som avrinner till Södra Östersjön. Ett begränsat område i nordväst, kring Lammhult, avvattnas dock till Lagan. Kommunens yttrande har därför, då det gäller allmänna synpunkter på samrådsmaterialet, lämnats i remissen avseende Södra Östersjöns distrikt. Växjö kommun är mycket kritisk till hur arbetet med samrådsmaterialet har bedrivits och åtgärdsförslagens bristande verklighetsförankring och stödet för dem i lagar och förordningar. Växjö kommun instämmer helt i den allmänna kritik härvidlag som vår branschorganisation Svenskt Vatten framför i sitt yttrande. Generella synpunkter Växjö kommun välkomnar arbetet med vattenförvaltning i Sverige och grundtanken i EU:s ramdirektiv för vatten, det s k vattendirektivet: att vattnet förvaltas utifrån en helhetssyn, med samverkan över administrativa gränser och med alla relevanta aktörer inblandade i allt från problembeskrivning till åtgärdsförslag. Växjö kommun har sedan slutet på 60-talet drivit ett ambitiöst vattenmiljöarbete och skattar rent vatten som en av de viktigaste tillgångarna i kommunen. Nämnas kan t ex sjön Trummen som var en landets första 2 (7)

3 sjörestaureringsprojekt och därpå följande restaureringar av fler centrumnära sjöar. Under 90-talet påbörjades en mycket omfattande utbyggnad av stadens dagvattenrening som har tjänat som förebild i landet och internationellt. Reningsverket Sundet anlades 1994 och hör fortfarande till de mest välfungerande avloppsreningsverken i landet med utgående totalfosforhalt av 0,04 mg/l Ett av Sveriges större VA-projekt slutfördes 2009 då den nya dricksvattentäkten i Bergaåsen invigdes, med en produktkvalitet som har uppmärksammats nationellt. Faunapassager anlades vid de kommunala dammarna under 2000-talet. En dagvattentaxa infördes 2012 med syfte att fungera som styrmedel för att öka lokalt omhändertagande av dagvatten. Under 2014 slutfördes ett treårigt mycket omfattande undersökningsprojekt av Växjö stadsnära sjöar, som har lett fram till ett antaget ambitiöst åtgärdsprogram för att åtgärda övergödningsproblematiken i 100- miljonersklassen. Med detta sagt anser vi att arbetet för att få ett rent vatten är av hög prioritet och måste få kosta. Utöver satsningen på att uppnå god ekologisk status i Växjös stadsnära sjöar är kommunen positiv att under de närmsta åren höja ambitionerna och öka åtgärdstaken inom en rad olika områden, exempelvis undanröja vandringshinder, mer riktad tillsyn mot lantbruket, utbyggd dagvattenrening, försöksverksamhet på avloppsreningsverken för att nå högre reningsgrad, omfattande restaureringsåtgärder för stadsnära sjöarna, mm. Vi är därför positiva till att ambitionerna i Södra Östersjöns vattendistriktet höjs. Växjö kommun är dock mycket kritisk till hur arbetet med samrådsmaterialet har bedrivits och åtgärdsförslagens bristande verklighetsförankring och stödet för dem i lagar och förordningar. Växjö kommun instämmer helt i den allmänna kritik härvidlag som vår branschorganisation Svenskt Vatten framför i sitt yttrande. Behov av att skydda dricksvatten Skyddet av dricksvattnet är en mycket viktig fråga. Den behandlas för närvarande i den statliga utredningen om Sveriges framtida vattenförsörjning, som kommer att lägga fram en del förslag till förändringar. För Växjös del ligger huvudvattentäkten Bergaåsen inom Västerhavets vattendistrikt i Lagans avrinningsområde strax sydöst om sjön Vidöstern. Täkten baseras på inducerat grundvatten, varför den är helt beroende av att vattenkvalitén i Lagan är bästa tänkbara. Därför är alla åtgärder som vidtas uppströms vattentäkten av största vikt för fortsatt god råvattenkvalitet. 3 (7)

4 Det största hotet mot täkten utgörs av närliggande E4:an, där trafikverket nu har påbörjat arbetet med en ombyggnad till motorväg inkluderande ett fullgott vattenskydd. Även andra uppströms liggande verksamheter utgör ett hot mot vattentäkten, inte minst de inom det översvämningsriskklassade området i Värnamo. Det är av största vikt att den riskplanering som pågår även inkluderar nedströms liggande vattentäkt. För att få till ett fungerande system för skyddet av vårt viktigaste livsmedel fordras en rad konkreta åtgärder av vilka flera berörs i samrådshandlingarna. Vissa aspekter bör dock framhållas ytterligare: Länsstyrelserna måste ges betydligt bättre resurser och kompetens för att kunna handlägga skyddsområdesärenden och utöva tillsyn En vattentäkt av Bergaåsens omfattning bör förklaras som riksintresse, för att få samma status som t.ex. den närliggande Europaväg 4. Det skydd för dricksvattenresurser som enligt Ramvattendirektivet skall finnas för befintliga och presumtiva vattentäkter bör även omfatta sjön Vidöstern, som i en framtid skulle kunna utgöra en möjlig ytvattenkälla för konstgjord infiltration i Bergaåsen om dess kapacitet skulle behöva utökas påtagligt. Med sitt stora djup är Vidöstern väl lämpad för en sådan användning Vid de bedömningar och åtgärdsförslag som Vattenmyndighet och Länsstyrelser tar fram avseende tillrinningsområdet uppströms Vidösterns utlopp, måste hänsyn tas till att detta vatten idag utgör grunden för bl.a. Växjös och Alvestas vattenförsörjning. Miljögifter I VISS anges för Bergaåsen Trotteslöv att grundvattnet riskerar att inte uppnå god kemisk status år Detta skulle bero på 5 olika faktorer: Kloridpåverkan från E4:an. Detta är dock inget problem dels genom att den inducerade infiltrationen gör att kloridhalterna idag ligger på acceptabel nivå, samt att Trafikverket kommer att förbättra skyddet under perioden. Förhöjd nitrathalt konstaterades inledningsvis i ett begränsat delområde av Bergaåsen, men även dessa halter har sjunkit till acceptabel nivå genom den inducerade infiltrationen. Med de 4 (7)

5 fastställda skyddsföreskrifternas begränsningsregler för gödselgiva och djurhållning bedöms även tillförseln minska. De förhöjda värden för Sulfat, Nickel och Zink som nämns i samrådsmaterialet är för oss helt okända och har aldrig konstaterats i vår mycket omfattande provtagning i området. Vi önskar redovisning av var dessa uppgifter kommer ifrån. Åtgärder vid kommunala avloppsreningsverk, detaljerade synpunkter Den arbetsmetodik som valts för att ta fram samrådshandlingen framstår som ovanlig och tveksam ur rättssäkerhetssynpunkt. Ett enormt omfattande material skapas med antaganden och schabloner i stället för att använda tillgängligt faktamaterial. Att nu i efterhand be kommunerna att inkomma med synpunkter/rättelser på detta material känns inte vederhäftigt. T.ex. har Länsstyrelsen/ Vattenmyndigheten full tillgång till årtionden av miljörapporter avseende avloppsreningsverkens processutformning och utsläppsvärden. Ändå skriver man i åtgärdsprogrammet så här: Öka fosforrening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Möjligheterna att minska utsläppen av fosfor varierar mycket från reningsverk till reningsverk. I vissa verk finns det möjlighet att processoptimera. I andra kan byte av styrsystem eller doserare påverka utsläppen. Åtgärdskategorin har använts för avloppsreningsverk där Vattenmyndigheten saknade uppgifter om vilken befintlig teknik som verket använder. Denna typ av förbättringsåtgärd åläggs Växjö kommun avseende ett avloppsreningsverk i Lagans avrinningsområde, nämligen Lammhults. Eftersom utredningen inte baseras på fakta (insända miljörapporter) utan på antaganden, är antagandet att det skulle finnas en potential för förbättringar fullständigt felaktig. För Lammhults avloppsreningsverk ligger fosforutsläppet för 2014 på 0,022 mg/l alltså finns ingen som helst potential för någon minskning, snarare lär utsläppet späda ut recipienten avseende fosfor. När schabloniseringen drivs alltför långt blir siffrorna inte trovärdiga. För Lammhults avloppsverk liksom för övriga anläggningar i Växjö kommun som åläggs att öka fosforreningen anges exakt samma kostnad oavsett om verket är dimensionerat för några hundra eller PE. Kostnaden i sig är också mycket svår att förstå investeringskostnad 220 tkr och total åtgärdskostnad tkr. 5 (7)

6 Fysisk påverkan Växjö kommun anser liksom vattenmyndigheterna att arbetet med att förbättra naturmiljön kring dammar och vattenkraftverk behöver intensifieras, men att åtgärdsprogrammet i dessa delar tyvärr genomsyras av stora brister och rena felaktigheter. Åtgärdsprogrammet innebär en enormt ökad tillsyn på kraftverk och dammar. Fiskvägar eller utrivningar ska enligt förslaget genomföras vid alla dammar. Åtgärdstakten föreslås öka kanske tiofalt, på ägarnas bekostnad. Det kan ofta kosta flera miljontals kronor för en kapitalsvag ägare som en privatperson som idag knappt har någon vinst i sin verksamhet att anlägga en fiskväg. Detta är i många fall inte skäligt, vare sig juridiskt, moraliskt, eller praktiskt möjligt. Vattenmyndigheterna anger årliga kostnader om ca 99 mkr för denna typ av fysiska åtgärder, samt anger att God Ekologisk Status nås i ca hälften av de vattendrag som har måttlig status på grund av dammar /kraftverkspåverkan. Åtgärdsprogrammet innehåller enormt grova underskattningar av kostnader samt en kraftigt förenklad problembild som överdriver de förväntade positiva resultaten. Fler åtgärder krävs helt uppenbart och total sett kommer denna typ av åtgärder kosta flera tiotals eller kanske rent av 100 gånger mer än vad som angetts. Produktionsbortfall från vattenkraft blir avsevärt större än vad som mycket vagt antytts. Därmed är konflikten med klimatmålen större än vad som antytts. Det kommer att bli mycket oattraktivt att äga dammar i framtiden om förslaget till åtgärdsprogram antas. Vi kommer att få problem med herrelösa dammar, och många attraktiva natur- och kulturmiljöer, framför allt på landsbygden och i mindre brukssamhällen, hotas när ingen längre vill ta ägaransvaret för dammar. Det är utövandet av ägaransvaret som säkrar att många av sjöarna och kvarndammarna inte torrläggs för evigt, samt att underhållet sköts för att minimera dammbrott och andra översvämningsrisker. Vattenmyndigheterna har inte beskrivit effekterna, kostnaderna, samt den praktiska genomförbarheten av föreslagna åtgärder och miljökvalitetsnormer. Det är helt omöjligt att utifrån de uppgifter som presenterats bedöma hur långt de materiella åtgärdskraven kommer att sträcka sig. Men det är likväl helt uppenbart att de presenterade kostnaderna är enormt grova underdrifter. Det föreslagna tillvägagångssättet att med tillsyn och betalningsansvar för ägarna genomföra förbättringar som svarar mot miljöbalkens krav är mycket tveksamt ur juridisk synpunkt. Det innebär i praktiken tillämpad retroaktiv lagstiftning, något som aldrig varit avsikten med införandet av miljöbalken. 6 (7)

7 Det är även mycket tveksamt att kräva mycket kostsamma åtgärder av damägare men att samtidigt til stor del strunta i uppenbart mer kostnadseffektiva åtgärder såsom biotopvård. Ett sådant arbetssätt strider mot centrala delar i såväl Ramvattendirektivet som Vattenförvaltningsförordningen. Växjö kommun anser sammanfattningsvis att bristerna är så allvarliga att åtgärdsprogrammen bör prövas av regeringen. Regeringen bör bland annat se till att ansvariga myndigheter gör en mer omfattande tillämpning av begreppet Kraftigt Modifierade Vatten, tillämpar möjliga tidsfristundantag i större omfattning och arbetar mer med frivillighet och utifrån lokala initiativ. Därutöver bör regeringen tona ned den styrande betydelsen av såväl föreslagna åtgärder som miljökvalitetsnormer. 7 (7)