VÄG E22, KARLSKRONA-NORRKÖPING Viltplan, E22 Nygård - Gladhammar

Transkript

1 VÄG E22, KARLSKRONA-NORRKÖPING Viltplan, E22 Nygård - Gladhammar Oskarshamn och Västervik kommuner, Kalmar län Samrådshandling Projekt:

2 Titel: Viltplan, E 22 Nygård - Gladhammar Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Uppdragsansvarig: Anna Broberg ÅF Infrastructure Distributör: Trafikverket, Region Syd, Jönköping, telefon:

3 Innehåll Innehåll Bakgrund Vägar och vilt Livsmiljöer och viltrörelser i aktuellt område Viltolyckor längs aktuell sträcka Vägens barriäreffekter för vilt Viltolycksförebyggande åtgärder Principer för viltåtgärder för väg E22 Nygård - Gladhammar Planskilda passager Befintliga planskilda passager Nyanläggning av planskilda passager Viltstängsel och viltpassager i plan Befintliga viltstängsel Nyanläggning av viltstängsel, passager i plan och uthopp Källor...14 Bilaga Kartbilaga 3

4 1 Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om väg E 22 mellan Nygård (Oskarshamns kommun) i söder och Gladhammar (Västerviks kommun) i norr till mötesfri landsväg, totalt ca 34 km. Det sker i fyra etapper: Nygård - Målbäcken, Målbäcken - Bälö, Bälö - Häggebotorp, Häggebotorp - Nygård. Längs större delen av sträckan kommer mitträcke att monteras. Befintlig väg utgör en barriär i landskapet för vilda djur som vill korsa vägen. Viltstängsel saknas idag men har efterfrågats vid samråd på grund av de många viltolyckor som inträffat utmed sträckan. Ombyggnaden med breddning av vägen samt nya räcken och eventuella viltstängsel riskerar att förstärka barriäreffekten. Denna viltplan syftar till att redovisa nuvarande förutsättningar, de planerade vägåtgärdernas inverkan på barriäreffekten och risken för viltolyckor samt förslag på åtgärder för att mildra barriäreffekten och minska risken för viltolyckor. Viltplanen baseras i första hand på faktorer som kan ha betydelse under en längre tidsperiod, det vill säga att tillfälliga förhållanden i områden intill vägen, exempelvis skogsavverkningar och nyplanteringar, inte har beaktats i planen. 2 Vägar och vilt Vägar styckar upp landskapet och utgör barriärer för många arter. Trafiken innebär en dödlig risk för djur som försöker korsa vägbanan, men kan även medföra mer långsiktiga ekologiska konsekvenser för populationer om vägarna utgör ett spridningshinder. Särskilda problem har visat sig uppstå när det finns någon typ av mittbarriär, men inget viltstängsel. Då finns en risk att djuren uppehåller sig onödigt länge i vägområdet. Det finns dokumentationer om att vildsvin, rådjur, älgkalvar med mera har svårt att ta sig över mitträcket och att de då kan börja vandra längs vägen, och på så sätt utgöra en förhöjd olycksrisk. Det finns dock inga studier som visar på problemets storlek, utan teorierna bygger på uppgifter främst från eftersöksjägare. Användningen av vajerräcken och balkräcken på vägar försedda med viltstängsel antas inte öka de dödliga effekterna på motsvarande sätt, i och med att de inte ökar barriären eller dödlighetsrisken för vare sig de arter som kommer igenom viltstängslet eller de arter som stoppas av viltstängslet. I Trafikverkets nationella plan för transportsystemet anges bevarande av biologisk mångfald som ett prioriterat mål i transportsektorns miljöarbete, och att riktade insatser ska sättas in för att motverka ekosystemens fragmentering och för att bygga bort vandringshinder. Generellt sett kan beläggen för barriäreffekter anses vara så starka att åtgärder rutinmässigt bör vidtas i samband med om- och nybyggnation av vägar. 4

5 3 Livsmiljöer och viltrörelser i aktuellt område Området består av olikåldrig skogsmark omväxlande med små arealer av öppen jordbruksmark. Skogsmarken domineras av barrblandskog och landskapet är kuperat. Här finns ädla lövträd invid gårdsbebyggelsen, flera mindre sjöar, ett antal diken ingående i markavvattningsföretag samt flera breda kraftledningsgator. Marken består till övervägande delen av moränmark och i ett flertal områden går berget i dagen. Tre smala åsar med isälvsmaterial finns. De korsar väg E 22 i början av sträckan vid Nygård, ca 9 km norr därom vid Målbäcken samt i slutet av sträckan vid Gladhammar. Två större ytvattenförekomster, Marströmmen och Botorpström, passeras av E22. Marströmmen ingår i Natura 2000-området Stora Ramm och Marströmmen. Bild 1. Berg i dagen är vanligt förekommande i området. Att områdets variation är stor med blandning av olika markslag och inslag av små sjöar, diken och vattendrag är gynnsamt och antalet djurarter som nyttjar landskapet är stort. Som framkommit vid genomförda samråd är området mycket rikt på vilt och det finns många platser där djur passerar över E 22. Det finns också gott om platser där bankar respektive bergskärningar är höga. Här är det inte möjligt eller mycket svårt för djur att korsa vägen. Vandringsleden Ostkustleden korsar väg E22 strax söder om Marströmmen. Här finns inte någon särskilt ordnad passage, utan vandrare får se sig noga för och sedan ta sig över vägens båda vägbanor i ett moment. Motsvarande gäller vid busshållplatserna på sträckan. Det finns således inte någon möjlighet för viltet att utnyttja någon befintlig passage under eller över vägen avsedd för oskyddade trafikanter. 5

6 Bild 2. Bron över Marströmmen. På några platser finns trummor för passage under vägen, så kallade koportar. Dessa är inte tillräckligt stora för att nyttjas av hjortdjur, men fungerar sannolikt som passager under vägen för räv och grävling. Bild 3. Befintlig trumma vid Bälö. Trumman saknar lämpligt bottenmaterial för att fungera som småviltpassage. Bild 4. Koporten söder om Virum vägskäl har gott om skyddande vegetation för småvilt vid den östra mynningen. Vattnet i dikena i området leds i trumma under vägen. Trummorna är inte särskilt anpassade för viltpassage. En del av befintliga trummor utgör vandringshinder, bland annat på grund av stor höjdskillnad vid trummans utlopp, något som blir särskilt påtagligt vid låga flöden. Bild 5. Trumman nära Misterhults vägskäl utgör ett vandringshinder. Bild 6. Trumma förlagd i dikesbotten. E22 vid Mjösjön. 6

7 4 Viltolyckor längs aktuell sträcka Viltolyckor är vanligt förekommande längs väg E 22 mellan Nygård och Gladhammar. Olyckorna är spridda över hela sträckan. I stort sett alla de olyckor där dovhjort är inblandade sker på den norra delen av sträckan, från Botorpström och norrut mot Gladhammar. Det största antalet olyckor sker med rådjur. Även dov- och kronhjort samt älg förekommer flitigt i statistiken. Se tabell 1 och illustrationen nedan. Djurslag Rådjur Älg Vildsvin Kronhjort Dovhjort Antal olyckor Tabell 1. Registrerade viltolyckor (uttag av uppgifter, juni 2014). Källa: Nationella Viltolycksrådet, Gladhamm Botorpstr Marströmm Nygård Bild 7. Viltolyckor har skett frekvent utmed hela sträckan de senaste fem åren. Blå cirkel markerar sträckor där 1-9 olyckor har skett och gul cirkel markerar att det skett 10 olyckor eller fler. Källa: Nationella Viltolycksrådet, 7

8 5 Vägens barriäreffekter för vilt Vägens barriäreffekt beror av dess storlek, utformning och trafikvolym, där trafikvolymen är den mest avgörande faktorn. Trafikvolymen på aktuell sträcka av E22 varierar en del över året, med tätast trafik under semesterperioden på sommaren. Årsdygnstrafiken (ÅDT) uppgår i norr till cirka fordon, mitt på sträckan cirka fordon och på den södra delen cirka fordon. Ungefär 15 % utgör tung trafik och den årliga trafikökningen visar på cirka 1 %. Det anslutande vägnätet är betydligt mindre trafikerat. Samtliga hjortdjur som finns i området (älg, kronhjort, dovhjort och rådjur) vandrar dygnsvis och älgen även till viss del säsongsvis, vilket innebär att de behöver korsa områdets vägar mycket ofta. Medelstora vägar med en trafikmängd på fordon per dygn, som E 22 på aktuell sträcka, har generellt sett flest påkörningar av hjortdjur per km väg. De uppfattar inte vägen som en barriär, eftersom trafikmängden är för liten, men trafiken är ändå tillräckligt stor för att varje passageförsök ska innebära en hög risk för kollision. Vid tätare trafik minskar dödligheten, vilket sannolikt beror på att den tätare trafiken har en avskräckande effekt som leder till att hjortdjuren i större utsträckning avstår från att försöka korsa vägen. Vid ca fordon är barriäreffekten för hjortdjur i stort sett total. Stängsel i kombination med säkra passager är förmodligen det effektivaste sättet att begränsa viltolyckor och att minimera negativ påverkan på hjortdjuren i området. Älgarna i Misterhultsområdet ingår i ett forskningsprojekt som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med bland annat Naturvårdsverket och Sveaskog. Knappt 30 älgar i Misterhultsområdet är försedda med GPS-sändare och den som är intresserad kan följa älgarnas vandringar via nätet på adressen För att minska risken att någon stör älgarna läggs informationen ut först efter 14 dagar. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har sedan tidigare undersökt älgstammen i området. I samband med SKB:s platsundersökning i Misterhult genomfördes en flyginventering. Ovanstående data gör älgstammen i Misterhult till en av de mest välundersökta i södra Sverige. Klart är att älgarna frekvent korsar E 22 med anslutningsvägar. Grävling och räv hävdar revir samt rör sig över relativt stora ytor för att hitta och fånga sina byten. De kan sitt område och rör sig vanligtvis efter invanda mönster och stigar. De lär sig snabbt var de kan passera en väg om de erbjuds möjlighet till säker passage; tunnlar, vilt- och koportar brukar fungera utmärkt. Grävling är det djur i Sverige som trafikdödas i störst antal i förhållande till den avskjutning som sker vid jakt. Flera koportar i olika skick finns i området, oklart om några och i så fall vilka som används regelbundet för viltpassager. 8

9 Stora rovdjur så som varg och lo undviker generellt att uppehålla sig i närheten av större vägar eller i områden med ett tätt vägnät. De har dock sällan svårt att hitta passager över vägar även om det finns viltstängsel. Vildsvinet är nattaktivt, lever i flock och kan röra sig över stora områden. Det rör sig helst i skyddande skog och vandrar ut på öppna marker företrädesvis nattetid i skydd av mörkret. Generellt rör sig vildsvinen mest under vintern. Det märks också genom en ökning av olyckor med vildsvin mellan oktober och februari. Få studier om vildsvin och påverkan från vägar och vägtrafik finns. Vildsvinspopulationen har, liksom viltolyckorna med vildsvin, ökat de senaste åren i området. Viltutfordring av bland annat vildsvin sker på flera platser i området, bland annat öster om E22 i närheten av Målbäcken och väster om vägen söder om Marströmmen. Uttern är ständigt på vandring längs med och mellan vattendrag för att hitta föda och för att försvara reviret, vilket innebär att den regelbundet passerar trafikerade vägar. Dödstalet i trafiken är förhållandevis högt. Det finns olika anledningar till att uttern väljer att passera en väg. Om vattenhastigheten är hög genom en trumma eller under en bro och det inte finns någon strandpassage kan uttern tvingas upp på vägen. En annan orsak är att uttern ofta följer strandlinjen på sina vandringar och när den stöter på bankar som når ut i vattnet genar den över. För att begränsa trafikdödligheten behöver uttern erbjudas möjlighet att passera vägar på en strandpassage i anslutning till broar eller i en särskild tunnel vid sidan av vägtrummor i vattendrag. Utter har observerats i anslutning till Botorpström. Bild 8. Botorpström Hardjuren lever hela sitt liv i samma område. De är nattdjur men rör sig mest morgon och kväll. Hardjuren är det djur som näst efter grävling trafikdödas i störst antal i förhållande till den avskjutning som sker vid jakt. Harar använder ogärna tunnlar och andra trånga passager, de föredrar öppna passager med fri sikt. Små däggdjur som sorkar och möss undviker helst öppna vägytor, varför redan små och medelstora vägar kan utgöra effektiva barriärer för dessa. 9

10 Groddjur kan attraheras av en varm vägyta och dödas då lätt av trafiken eller av rovdjur, även på relativt sett lågtrafikerade vägar. Den största barriärverkan för grodor och paddor utgörs alltså av risken för dödlighet på vägen. 6 Viltolycksförebyggande åtgärder 6.1 Principer för viltåtgärder för väg E22 Nygård - Gladhammar Vid val av åtgärder har en avvägning gjorts utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip och skälighetsregel (som anger att nyttan av en åtgärd ska vägas mot kostnaden). Förslag till åtgärder grundas på nedan principer: Befintliga planskilda passager i form av koportar och motsvarande rustas och utvecklas så att de så långt möjligt även fungerar för småvilt. Anpassningarna kan utgöras av att förbättrat bottenmaterial, skyddande växtlighet nära mynningarna planteras och att viltstängsel som styr viltet till passagen sätts upp vid behov. Befintliga trummor i diken och vattendrag inventeras från ekologisk synpunkt och åtgärder vidtas för att minska dämningar och vandringshinder. Där så är möjligt skapas intilliggande torra passager i trumma under vägen som kan användas av utter och småvilt som rör sig utmed vattendrag. Inga åtgärder som kan skada livsmiljön eller beståndet görs i sjöar och vattendrag som hyser flodkräfta (Plittorpsgöl med nedströms dike, dammen vid Höghult, Dockgölen). Sträckan är lång och viltolyckorna sker spritt utmed hela, varför en storskalig planskild passage inte bedöms vara en lämplig eller kostnadseffektiv lösning för vägsträckan. Föreslagna åtgärder utgår i stället från tanken att med viltstängsel hindra det större viltet från att komma ut på vägen i skogsterräng där det är svårt att upptäcka djuren, men ge en möjlighet till passage över vägen i öppen terräng där trafikanterna har större chans att uppmärksamma djuren och undvika kollisioner. 6.2 Planskilda passager Befintliga planskilda passager Planskilda passager finns på flera platser idag i form av koportar (2 stycken), strandpassage under bron över Marströmmen. Vid bron över Botorpström finns anlagda utterstigar under E22 på ömse sidor om vattnet. Utöver det finns ett större antal (ca 90st) korsande vägtrummor där det både förekommer våta och torra trummor. Kvaliteten på dessa planskilda passager behöver detaljinventeras och platsspecifika förbättringsåtgärder övervägas på platser där brister konstateras. 10

11 Passagetyp Lämplig för djurslag Lämplig storlek Småvilttrumma Strandpassage under bro som korsar över vattendrag Trummor i vattendrag Utter, räv, grävling, hare, bäver, igelkott, groddjur Alla beroende på bredd och fri höjd Vattenlevande djur Diameter på 0,75-1 meter För mindre djur minst 0,2-1 meter, större för hjortdjur Minst bäckens brädd Tabell 2. Utgångspunkt vid bedömning av vilka djurslag som kan nyttja befintliga passager som de är eller efter vissa förbättringsåtgärder. Passagernas utformning i plan, placeringen i terrängen, att ledstråk/infångning finns som leder till passagen är viktigt för funktionen förutom att passagen har tillräcklig storlek. Det är också av stor vikt att passagerna är lokalt anpassade till platsen och att djuren upplever att naturen fortsätter in i passagen och att bottenmaterialet stämmer överens med materialet i omgivande marker. För typiska bytesdjur som harar och andra gnagare är det viktigt att växtlighet finns i anslutning till passagen för att denna inte ska upplevas som alltför öppen så att djuren blir exponerade för rovdjur. Trummornas botten får heller inte stå i vatten utan de ska vara torra Nyanläggning av planskilda passager Nyanläggning av planskilda passager bedöms inte vara aktuellt, utan befintliga passagemöjligheter nyttjas så långt möjligt, eventuellt efter förbättringar så som justering av vandringshinder, översyn av strandpassager och torra trummor (koportar). Vid eventuella utbyten av befintliga trummor under vägen och där vägen redan har grävts upp bör samtidigt nedläggas en torr småvilttrumma under vägen som kan användas av utter andra djur som rör sig utmed diket/vattendraget. 6.3 Viltstängsel och viltpassager i plan Befintliga viltstängsel Viltstängsel saknas för den aktuella vägsträckan idag. Närmaste sträcka med viltstängsel finns nordost om Gladhammar, från Gunnebo och norrut mot Västervik Nyanläggning av viltstängsel, passager i plan och uthopp Viltstängsel som hindrar djur från att komma upp på vägbanan kan vara motiverat från både trafiksäkerhets- och djuretisk synpunkt. Stängslet ska styra djuren till lämpliga passagemöjligheter. Viltstängsel har en viltolycksreducerande effekt av cirka 80 % för älg och cirka 55 % för rådjur. Nytt viltstängsel föreslås utmed väg E 22 på sträckor där vägen går genom skogsmark, se kartbilaga. 11

12 Viltpassager i plan anläggs där siktförhållandena är goda och i punkter som sedan länge är kända passager. Stängselöppning riktar sig i första hand till älg, men andra hjortdjur och möjligen vildsvin kan också vara aktuella. Passagerna förläggs så att det som mest är 4 km mellan passagemöjligheter och placeras i huvudsak där det är korsande vägar som föranleder att det är öppning även i mitträcket. Vid de korsande vägarna där viltpassager utförs är också siktförhållandena goda. Det kommer att behöva skyltas för att uppmärksamma bilisterna på risken att vilt passerar över vägbanan vid viltpassagerna. Även en sänkning av hastigheten kan vara motiverad på några platser som är extra olycksdrabbade eller där det råder något sämre siktförhållanden. Viltstängsel ska ha en effektiv höjd av minst 2,2 meter från terrängsidan, även vintertid. Stängslets placering ska anpassas till terrängen så att stängslets effektiva höjd från terrängsidan inte minskas. För att djuren dels inte ska lockas att forcera stängslet och dels ska ledas förbi öppningar mot sidoväg utan stängsel, dras nätet bågformigt från huvudvägen, och minst 30 m in på båda sidor av den anslutande vägen. Grind eller färist kan vara andra alternativ. När viltstängsel anläggs behöver djur kunna hanteras som har kommit ut på vägbanan av misstag. Detta föreslås lösas med så kallade uthopp över viltstängslet. Uthopp innebär att man skapar platser där djur som är på vägsidan kan hoppa tillbaka ut i terrängen, men på grund av höjdskillnad inte kan ta sig upp från andra sidan viltstängslet och upp på vägen. Uthopp anläggs med fördel mitt emot platser där de mindre vägarna ansluter till E22 och det därmed finns en risk att vilt kommer in på vägbanan där detta inte är meningen. Bild 8. Exempel på uthopp i bakslänt. Bild 9. Exempel på dubbelgrind vid brukningsväg. 12

13 6.3.3 Kostnader för viltstängsel Den totala längden med viltstängsel inklusive strutar vid anslutningsvägar uppskattas till ca meter. Kostnader för att anlägga viltstängsel i samband med ombyggnad till mötesfri väg utmed objektet är uppskattade enligt följande. Stängsel Grindar, färistar, gånggrindar Anlagda uthopp Avisoleringar vid kraftledningar Varningsskyltar vid viltövergångar Totalt 20,8 mnkr 3,3 mnkr 0,4 mnkr 0,2 mnkr 0,2 mnkr 24,9 mnkr Utöver kostnader enligt ovan tillkommer kostnader för projektering, marklösen och trafikanordningar. Övriga kostnader som kan tillkomma är ev. skyltning med hastighetssänkning och viltfara, eventuellt kompletterat med detektorer. 13

14 7 Källor Förutsättningar och åtgärder för vilt längs väg 288, Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning, Trafikverket, Länsstyrelsen i Kalmar län, Misterhults älg- och kronskötselområde, hämtad Mittbarriärer en kunskapsöversikt, Triekol-CBM-skrift-28, Mattias Olsson, Centrum för Biologisk Mångfald, 2009 Nationella Viltolycksrådet, hämtad Skapa Natur, Trafikverket, Svensk Kärnbränslehantering AB:s hemsida, aspx, hämtad Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder, Vägverket publikation 2005:72 Viltstyrningsplan, Underlag för trafiksäkerhetsåtgärder, väg 23 Växjö Oskarshamn, delen Sandsbro Drättinge, Vägverket Region Sydöst, Vägar och järnvägar barriärer i landskapet, Triekol-CBM-skrift-42, J-O Helldin, Andreas Seiler och Mattias Olsson, Centrum för Biologisk Mångfald, 2010 Samt muntliga uppgifter från länsstyrelsen, markägare, arrendatorer och förvaltare i området i samband med samråd. 14

15 Trafikverket, Region Syd, Jönköping. Besöksadress: Gata Kaserngatan 10. Telefon: , Texttelefon:

16 TECKENFÖRKLARING FALSTERBO 1: /250 Konungaberget 1:6>2 Dockgölen 1:2 1:7>2 1:8>2 s Dockrössle s Nystugan 1:18 Dagön LUNDEN 33/00 0 1:38>2 4:3>3 Tolsjön Lugnvik 1:24 s 1:401:37 1:38>1 7:1>2 Lilla Tolen 3:1>3 5:4 Hyndamossen Gölpan 1:11 1:12 1:13 1:14 Stora Tolen Uppsala MARÅKER Eriksberg 1:15 Tolen 5: :1>2 MARÅKER 1:15 1:6>3 Högsby Marstrand 5:3 1:20 1:25 1:38>2 3:1>4 1:21 1:2> :24 1:19 1:33 1:6>1 1:32 1:26 1:38>5 1:1>2 1:10 1:39 8:2 Sjöängen Meter 1:3 1:2>3 1:1>3 REV ANT ÄNDRINGEN AVSER Botorp Fiskartorpet 1:9 DELEN HÄGGEBOTORP - GLADHAMMAR Gladhammar Sektion: km 28/250-33/695 5:2 7:1>3 Lantmäteriet, Geodatasamverkan OSKARSHAMN - VÄSTERVIK 1:19 Vinäs Perstorpet TRV DIARIENUMMER VÄG E22, KARLSKRONA-NORRKÖPING 7:1>4 Skattegården Perstorpsgöl TRV DATUM 6:2 BOTORPSSTRÖMMEN 1:1>3 Kraftverk GODK DATUM VÄGPLAN 8:1 Övre göl 1:16 Nygård KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF GLADHAMMARS KLOCKARBOL 1:1>1 Gunnebo E22 s G R Ä NS V Ä G P LA N 7 1:3 E22 1:1 GRÄNS VÄGPL AN 76 Ankarsrum 1:15 1:17 2:1 1:1 1:1 31/000 1:1 Häggebotorp Sarvegöl DOCKRÖSSLE 1:1 30/ /0 1:2 Fredriksborg 33/69 5 Strömbo Gladhammar DOCKRÖSSLE 1:4 Västervik 40 Norrkättilsgöl Marieborg Väganslutning stängs Väntficka 32/000 DAL A KRIST D TE HJOR STRÖMBO BLADINDELNING: DELOMRÅDE 1 HÄGGEBO Långeviken ANNERÖSSLE 1:3 Nydalen Höger av/på DELOMRÅDE 3 OCH 4 Botorpström Annaborg DELOMRÅDE 2 Långsjön Älvhem 1 1:3 Ekenässjön 1:12 Körfältsindelning vxl 79 Reglerad vattenyta Viltstängsel Anslutningsvägar Körfältsvisare Ny busshållplats Kyrksjön ÖVERSIKT ILLUSTRATIONSKARTA UPPDRAGSANSVARIG UPPDRAGSNR KONSTR GRANSK KONSTBYGGNADSNR FORMAT DATUM OBJEKTNR RITNINGSNR A BROBERG H OSKARSSON ORT ÖREBRO M BERGGREN A3XL 000T0107 SKALA 1: REV

17 Fälgaren Museijvg Valstad Fårhult Verkebäck 40 Torsfall Gunnebo Tjursbosj / Gladhammar Gunnebobruk Ankarsrum Ekenässj. 33/000 32/ /000 30/000 Sundsholm Augusten- borg Rössle /000 28/000 Häggebotorp Maren Ålsjön /000 E22 26/ /000 Skrikgallen /000 Viltpassage 23/000 Viltstängsel Ny vändslinga (statlig) 22/000 Ny anslutning (enskild) DELOMRÅDE 4 Lantmäteriet, Geodatasamverkan 21/ km