Yttrande över En svensk flygskatt, SOU 2016:83

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Yttrande över En svensk flygskatt, SOU 2016:83 Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Betänkandet innehåller förslag till lag om skatt på flygresor samt förslag till ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Den föreslagna skatten på flygresor har utformats som en skatt på kommersiella flygresor. Förslaget innebär att flygskatt ska betalas för passagerare som reser från en svensk flygplats i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Det är flygföretaget som utför flygningen som ska vara skattskyldigt. Det anges att de föreslagna skattenivåerna baseras på klimatvärderingar för flygresor och föreslås uppgå till 80 kronor, 280 kronor eller 430 kronor, beroende på vilken avståndsklass flygningen avser. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av betänkandet framgår att utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Det anges att en skatt på flygresor kan bidra till att minska flygets klimatpåverkan och därmed medverka till att uppfylla miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Det framgår vidare att skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp och mindre klimatpåverkan. Av direktivet framgår att utformningen av skatten ska samverka med de mål som finns för närings-, transport- och regionalpolitiken. Målen för näringspolitiken anges vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Målen för den regionala tillväxtpolitiken anges vara att ge utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. I betänkandet anges att det i utredningens uppdrag inte ingår att bedöma lämpligheten i att införa en skatt på flygresor. Av konsekvensutredningen framgår att syftet med att införa en skatt på flygresor är att minska flygets klimatpåverkan genom att låta flyget bära en större del av sina egna klimatkostnader. Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/8

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I betänkandet redovisas fyra modeller för utformningen av det system som ska styra hur skatten för flygresor beräknas och redovisas. Det anges att möjligheten att ta ut skatt med flygplanets vikt som skattebas medför att det blir en skatt på flygplan vilket bedöms falla utanför utredningens uppdrag. Det anges vidare att en modell som bygger på att skatt tas ut direkt för flygresan från Sverige innehåller en del svagheter. Det skulle bland annat kräva en komplicerad och kostsam administrations- och kontrollapparat för det allmänna. Utredningen har av redovisade anledningar valt att inte gå vidare med ett system där biljettköparen eller biljettförsäljaren är skattskyldig. Ytterligare en modell som redovisas är att varje flygstol i flygplan som transporterar passagerare beskattas. Det kan dock enligt utredningen ifrågasättas om modellen är en skatt på flygresor, utan snarare att betrakta som en skatt på flygplan. I betänkandet resoneras även om nivån på skatt genom klimatvärdering samt redovisning av andra styrmedel och åtgärder. Regelrådet anser, utifrån utredningens angivna direktiv om att utforma en skatt på flygresor, att redovisningen av alternativa lösningar är tillräcklig. Det hade dock varit önskvärt med ett explicit angivande i konsekvensutredningen om att givet utredningens direktiv är alternativet ingen reglering, inte en möjlighet. Regelrådet finner att det likväl inte är avgörande för bedömningen i detta fall. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen anges att förslaget är utformat för att inte stå i strid med EU:s regelverk om statligt stöd. Det framgår även att det är betydligt lättare att införa en flygskatt om andra länder redan gjort det. När flera länder har infört en flygskatt ökar trycket på att införa ett effektivt styrmedel på internationell nivå. Genom att införa en flygskatt anges Sverige bidra till att öka möjligheterna att på sikt införa ett internationellt mer effektivt styrmedel. I betänkandet anges bland annat följande, varje medlemsstat inom EU beslutar om vilka nationella skatter som tas ut men unionsrättslig hänsyn måste tas vid utformningen av skatterna. Det administrativa sättet att ta ut punktskatter får inte heller skapa hinder för den fria rörligheten för tjänster eftersom påförandet av skatt inte får leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater. Sammantaget gör utredningen bedömningen att skatten på flygresor är förenlig med EU-rätten, inklusive reglerna om statligt stöd och energiskattedirektivet. Förslaget anges också vara förenligt med Chicagokonventionen, de bilaterala luftfartsavtalen och Sveriges internationella åtaganden i övrigt. I betänkandet sker även närmare resonemang för de enskilda bedömningarna. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av betänkandet framgår att den nya lagen om skatt på flygresor bör träda ikraft så snart som möjligt. Med hänsyn till den tid som kan beräknas gå åt för remissförfarande och beredningsarbete inom Regeringskansliet, för riksdagsbehandlingen och för anpassning av Skatteverkets system anges dock förslaget tidigast kunna träda ikraft den 1 januari Det anges även att de skattskyldiga behöver viss tid för att anpassa sina rutiner. Enligt redovisade uppgifter i betänkandet från Flygföretagen bör lagen tidigast börja gälla sex månader efter det att riksdagen fattat beslut. Detta för att företagen ska kunna ha Postadress Webbplats E-post 2/8

3 möjlighet att ta ut flygskatten av sina resenärer. Det anges vidare att eftersom det är en helt ny lag så finns inget behov av övergångsbestämmelser. Regelrådet saknar redovisning av behov av speciella informationsinsatser. Det går inte att på förhand utesluta att förutom de direkt berörda flygföretagen, kan även exempelvis företag inom vissa geografiska områden ha ett behov av att informeras om ändringarna, likaså kan det finns anledning att särskilt informera turistnäringen. En redovisning hade förslagsvis kunnat innehålla vilka branscher eller företagsgrupperingar som kan ha ett behov av informationsinsatserna samt vilka informationskanaler som skulle kunna vara lämpliga. Om bedömning skett att det saknas behov av speciella informationsinsatser ska det, enligt Regelrådet, anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår redovisning av antal flygföretag redovisade efter storlek, det framgår bland annat att en klar majoritet har mindre än 10 anställda. Det framgår även antal företag inom turistnäring redovisade efter storlek inom kategorierna hotell, vandrarhem, stugbyar, resebyråer och researrangörer. Redovisning finns också avseende andra sektorer och typer av företag som sannolikt kommer att påverkas av förslaget. Av betänkandet framgår redovisning avseende flygplatser i Sverige. Det anges bland annat att det finns 38 flygplatser med reguljär trafik i form av linjetrafik och chartertrafik även deras ägarform anges. Regelrådet anser att det framkommer tillräcklig redovisning avseende antal, storlek och bransch för de direkt berörda företagen samt den största utpekade indirekt berörda branschen. Därtill anser Regelrådet att övriga sektorer och flertalet indirekt berörda branscher belyses i tillräckligt detaljerad nivå enligt vad som bedöms relevant att kräva av utredningen. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att för de administrativa kostnader som kan tänkas uppkomma vid insamling, lagring eller överförande av information om passagerarunderlag är det troligt att dessa blir försumbara för flygföretagen. Det anges vidare att de flygföretag som kommer att omfattas av skatten redan betalar både myndighetsavgift och säkerhetsavgift som båda tas ut per passagerare. Det finns således redan system på plats hos företagen för att samla in och lagra sådan information. Det anges att den ytterligare administrativa kostnad som kan uppstå är att rapportera in information om passagerarunderlag till Skatteverket. Utredningen uppger att i dialog med branschen har det framkommit att detta är en marginell arbetsbelastning. För turistnäringen anges att det inte finns några skäl att förvänta sig att införandet av en skatt på flygresor skulle medföra en ytterligare administrativ börda för något företag i denna bransch. Av betänkandet framgår att bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas även för skatten på flygresor. Det innebär att reglerna om bland annat registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll och rätt till ersättning blir tillämpliga. I betänkandet framgår Postadress Webbplats E-post 3/8

4 även att en fördel med den valda modellen är att den är enkel och beprövad. Det anges att den ytterligare administrativa bördan blir begränsad till att överföra informationen i ett deklarationsförfarande varför flygföretagets kostnad för hantering av skatten inte bör bli påfallande hög. Regelrådet kan konstatera att det inte framgår kvantifiering eller försök till kvantifiering av förslagets administrativa kostnader. Eftersom rapporteringen sker månadsvis och således är en återkommande uppgift, i kombination med att det att det inte är fullt tydligt om de andra angivna avgifterna redan medför ett behov av olika avgifter beroende på passagerares destination samt att det initialt krävs en registrering, bör som utgångspunkt en kvantifiering av kostnaderna för berörda företag framgå. Regelrådet har likväl uppmärksammat att det anges att det enligt branschen är en marginell arbetsbelastning och Regelrådet har inte funnit någon anledning att göra en annan bedömning. Mot den bakgrunden finner Regelrådet att redovisningen är tillräcklig i detta fall. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Av konsekvensutredningen framgår att en skatt på flygresor leder till en ökad kostnad per passagerare för flygföretagen om 80, 280 eller 430 kronor beroende på passagerarens destination, vilket sannolikt kommer att läggas till biljettpriset i stor utsträckning. Det anges att ju mer av skatten som läggs till biljettpriset, desto färre resenärer kan flygföretaget räkna med eftersom flygbiljetter blir dyrare för konsumenter. Det antas resultera i att färre konsumenter väljer flyget som färdmedel och istället antingen väljer alternativa färdmedel eller att inte resa alls. Utredningen anger att det är möjligt att högre biljettpriser som företag också kommer att möta, resulterar i högre konsumentpriser för andra varor och tjänster. Dessa effekter bedöms dock som sannolikt små. Om inte hela skatten läggs till biljettpriset måste differensen tas från något annat vilket i slutändan kan påverka flygföretagens vinst. Utredningen anger att möjligheten finns att flygföretagen låter mindre priskänsliga segment av resenärer bära en större del av kostnaden. Av konsekvensutredningen framgår vidare att införandet av en skatt inte nödvändigtvis innebär att priset förändras och stiger lika mycket som skatten. Samtidigt anges det att det är svårt att i förväg veta hur bördan av skatten kommer att fördelas mellan producent och konsument. Utredningen har därför räknat med två scenarier, ett där skatten helt bärs av konsumenten och ett där 75 procent av skatten bärs av konsumenten och återstoden av producenten. Enligt dialog som utredningen haft med branschaktörer har det framkommit att nära 100 procent övervältring till konsument är sannolikt. För inrikesflyg tillkommer dessutom mervärdesskatt om 6 procent vilket resulterar i att den totala skattebördan vid 100 procent övervältring blir 84,8 kronor. Den genomsnittliga skatten per passagerare i inrikestrafik blir således högre eftersom resan avser två avgångar från flygplatser i Sverige. Av konsekvensutredningen framgår de offentligfinansiella effekterna, det anges att vid en 100 procent övervältring medför förslaget skatteintäkter om totalt 1782,8 miljoner kronor. Det anges även bland annat att genom att skatten utgör en ytterligare kostnad för tjänsteresor som kommer att påverka företagens vinst påverkas även basen för bolagsskatten, vilket vid en 100 procent övervältring av skatten beräknas till ett bortfall om 105,5 miljoner. Av konsekvensutredningen framgår redovisning av totala resenärsförändringar inom flyget, med parametrarna privat- eller tjänsteresor, destinationerna inrikes, Europa eller utom Europa samt vid de två olika graderna av övervältring. Det anges att det totala antalet resenärer beräknas minska med till resenärer per år, vilket anges motsvara 2 och 3 procent av det totala antalet avresande passagerare från flygplatser i Sverige år Det anges att antalet avresande passagerare trots att en skatt införs kommer fortsätta att öka. Enligt en prognos från Transportstyrelsen beräknas Postadress Webbplats E-post 4/8

5 ökningen av antalet passagerare i genomsnitt ske med 3,6 procent per år. För inrikesresandet anges dock att förslaget leder till ett ihållande lägre antal avresande passagerare eftersom inrikesflyget endast förväntas stiga med knappt 1 procent per år medan utrikesresor förväntas öka med 4-5 procent per år. Av konsekvensutredningen framgår att förslaget kan påverka flygföretag av olika storlek olika. Det anges att större företag som verkar globalt har större möjligheter att flytta verksamhet (ledigställda flygplan) till linjer i andra länder än vad små nationella flygföretag har. Det anges att en potentiellt stor konsekvens för flygföretagen är införandafasen. Detta eftersom för att ett flygföretag ska kunna ta ut skatten vid försäljning av biljetter behövs en lång framförhållning då biljetter ofta säljs sex till åtta månader innan resan sker. Om flygföretagen inte har möjlighet att ta ut skatten från passagerare i tillräckligt god tid innan skattens införande kan stora underskott uppstå. Förslaget anges även kunna leda till att färre passagerare väljer lågprisföretagen framför andra aktörer. Detta eftersom lågprisföretagens biljetter i dagsläget är billigare än de övriga flygföretagens därmed kommer en skatt att i procentuella termer höja priset mer för lågprisföretagen. Det framgår vidare att det är svårt att ange hur flygföretagen kommer att bete sig i Sverige men att det åtminstone är möjligt att lågprisbolagen helt och hållet väljer bort den svenska marknaden och flyttar sin verksamhet till annat land med andra förutsättningar. Det framgår att de icke statliga flygplatserna därmed kan påverkas mer än andra flygplatser, eftersom de domineras av lågprisbolag. Av konsekvensutredningen framgår att turistnäringen är starkt beroende av att det finns kommunikationer men att effekterna för inrikes turismen är osäker. Det anges att främst bör hotell påverkas då både vandrarhem och stugbyar troligtvis i relativt stor utsträckning besöks av turister som valt annat trafikslag för sin transport. Det anges dock att hur det förhåller sig med det har utredningen ingen specifik information om. Det anges även att inrikes turismen minskar eftersom inte alla privatresenärer som väljer bort inrikesflyget flyttar över till andra trafikslag för att utföra sina resor. Å andra sidan anges att den kan förväntas öka genom att resenärer i större utsträckning kan förväntas välja ett inrikes resmål när de väljer bort en utrikessemester. Enligt redovisade uppgifter från Tillväxtverket anges att 41 procent av utrikes flerdygnsbesökare kom till Sverige med flyg år Det innebär, enligt utredningen, att flyget är en viktig faktor för inkommande turism, men inte helt dominerande. Det framgår även att för resebyråer och researrangörer beror effekten av införandet av en skatt på flygresor på vilken typ av resor som arrangeras. Det anges att det är sannolikt att valet av resmål kan komma att förändras till resmål med kortare flygsträckor. Det framgår även att eftersom utrikesflyget förväntas öka oavsett om skatt införs eller inte bör det inte leda till att resebyråer drabbas i särskilt stor utsträckning eftersom marknaden förväntas växa. Av konsekvensutredningen framgår att tjänsteresor med inrikesflyg förväntas minska med mellan och avresande passagerare per år. Det anges ha en negativ påverkan på hotellbeläggningen i den utsträckning dessa resor skulle innehållit en övernattning. Av konsekvensutredningen framgår att vid införandet av en skatt på flygresor kommer passagerarunderlaget att minska, vilket på sikt kan leda till ett minskat antal avgångar. I det fallet kommer både tillgängligheten och åtkomligheten att minska, vilket innebär att tillgängligheten i landet troligen försämras. Vissa effekter anges motverkas genom att en del flyglinjer har upphandlats. Det finns dock inte några garantier att flyglinjer kommer att upphandlas i framtiden, varför utredningen anger att de därför både kan bli fler eller färre. Det framgår vidare att flera andra företag sannolikt kommer att påverkas av förslaget som inte ingår i några särskilda företagskategorier. Det anges röra sig om företag som på grund av sin geografiska lokalisering är beroende av flyget. Som exempel anges skogsindustrin och andra naturresursintensiva branscher som det inte finns någon möjlighet att omlokalisera. Små och stora företag anges även påverkas olika av förslaget där skillnaden främst uppges bero på skilda möjligheter att omlokalisera verksamheten till följd av skattens eventuella konsekvenser för Postadress Webbplats E-post 5/8

6 tillgängligheten. Det anges att det sannolikt är små företag som i större grad är beroende av att de anställda också flyttar med, medan större företag som är lokaliserade på många orter i större utsträckning kan omlokalisera och rekrytera ny arbetskraft i den mån den befintliga väljer att stanna kvar på ursprungsorten. Av konsekvensutredningen framgår att en minskning av antalet avresande passagerare kan förväntas reducera efterfrågan på arbetskraft från företag i flygsektorn. Det framgår även att flygskatten kan ha en negativ effekt på sysselsättningen i områden, regioner och städer med flygplats. Gällande sysselsättningen i ekonomin i sin helhet anges det dock finnas en rad motverkande faktorer och effekter på sysselsättningen. Vid en jämförelse med dagens situation förväntas, enligt utredningen, antalet avresande passagerare öka oavsett om en flygskatt införs eller inte. Därför bedöms även sysselsättningen både inom turistnäringen och inom flygbranschen öka jämfört med idag även med införandet av en flygskatt. Utredningen anger att det därför finns faktorer som talar för att sysselsättningseffekten som helhet vid införandet av en flygskatt kan bli begränsad. Detta eftersom förslaget dels endast förväntas reducera antalet passagerare med 2-3 procent, dels att det finns andra motverkande effekter. Av betänkandet framgår att många danska passagerare valde att resa från flygplatser i Sverige till följd av den tidigare danska flygskatten. På grund av skattens negativa effekter på den danska ekonomin samt turistnäringen avskaffades dock skatten. Det redovisas även en studie där det angavs att för Österrike har ingen större flytt skett av passagerare till följd av flygskatt men att det förklaras av att Tyskland även har en flygskatt. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med närmare uppgifter om vilka flyglinjer som eventuellt kan förväntas få minskade avgångar. Detta för att en ökad förståelse för hur omfattande konsekvenserna kan bli för de indirekt berörda företagen. Regelrådet har likväl en förståelse för att det kan vara tidskrävande samt troligtvis baseras på flertalet olika antaganden. Regelrådet kan vidare konstatera att det anges att mindre priskänsliga segment kan komma att bära en större del av skatten vid övervältring. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med visst resonemang om förslaget även kan medföra att flygbolag ytterligare höjer priset på flygbiljetter för att kompensera för den eventuella stagnerande ökningen av passagerare. Mot bakgrund av utredningens direktiv och den redovisning som framgår gör Regelrådet likväl bedömningen att de mest relevanta uppgifterna framgår, vilket även är avgörande för bedömningen. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets andra kostnader och verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att införandet av en skatt på flygresor dels resulterar i en prisförändring, dels i att tillgängligheten och åtkomsten till svenska orter kan komma att förändras. Det anges att prisförändringen som följer av införandet av skatten troligtvis inte har någon nämnvärd inverkan på konkurrenskraften hos svenska företag. Av konsekvensutredningen framgår att för de flygplatser som är förelagda nära Sveriges gränser till andra länder, där det finns alternativ i form av utländska flygplatser kan passagerare i större mån välja dessa flygplatser. För exemplet Malmö eller Köpenhamn till Stockholm bedömer utredningen att det är osannolikt att den extra kostnaden kommer ha en större effekt på valet av avreseort. Avseende turism anges dock att konkurrensförhållandena inom landet kan förändras eftersom det kommer att bli dyrare att ta sig till de orter som med fördel nås med flyg. Samtidigt anges att inrikes turismen kan öka till följd av att utrikesresorna minskar. Det anges även att det är sannolikt att inkommande turism från andra länder än Sverige minskar till följd av skatten. Postadress Webbplats E-post 6/8

7 Det anges vidare att förändringar i tillgänglighet och åtkomst som skatten kan resultera i sannolikt har större effekt på svenska företags konkurrenskraft. Företag som huvudsakligen importerar eller exporterar tjänster har ett stort behov av tillgänglighet till flyget. Det anges att dessa företag därför kommer att påverkas av införandet av en skatt på flygresor. Försämringar i tillgänglighet och åtkomst mellan svenska flygplatser anges riskera att snedvrida konkurrensen mellan företag som är lokaliserade på svenska orter. För företag som inte är belägna i storstadsregionerna anges konkurrenskraften försämras. Storleken på de negativa effekterna på lokal nivå bedöms vara beroende av möjligheterna att behålla antalet avgångar per dag. Risken för kännbara effekter anges troligen återfinnas i Norrlands inland och i annan glesbygd. Svenska företags konkurrenskraft internationellt kan även komma att påverkas om tillgängligheten med internationellt flyg försämras. Det anges att arbetet med att få fler internationella direktlinjer från svenska flygplatser kan försvåras, genom att flygföretag exempelvis lägger sina direktlinjer från länder med geografisk närhet till Sverige såsom Danmark. Det anges dock att Sveriges internationella konkurrenskraft för företag beror på många faktorer varav skatt på flygresor har en förhållandevis liten effekt. Det anges även att lokalisering av företag på internationell nivå är av intresse med beaktande av konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder i Europa och internationellt. Det anges dock att med tanke på skattens storlek är det osannolikt att det medför någon utflyttning av företag eller att det i framtiden hindrar företag från att etablera sig på den svenska marknaden. Av betänkandet framgår att bakom utrikesflygets utveckling finns flera förklaringar. Det anges att med undantag från enstaka linjer är konkurrensen från land- och sjötransporter obetydliga. Det framgår även att transferpassagerare bör undantas från skatteplikt. Undantaget anges vara särskilt motiverat för exempelvis passagerare som reser från norrländska flygplatser och i många fall måste byta flyg i Stockholm samt för att skattesystemet inte ska bli en konkurrensnackdel för svenska nav. Enligt Regelrådet bör även tillgängligheten beaktas vid bedömningen av internationella företags etablering i Sverige. Detta eftersom det inte går att förutsätta att internationella företag endast etablerar sig i storstadsregioner. Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av konsekvensutredningen framgår att en skatt på flygresor skulle reducera det svenska flygets klimatpåverkan genom lägre utsläpp eftersom resandet förväntas minska. Det anges dock att skatten inte ger incitament till ökad energieffektivitet eller till minskad användning av fossila bränslen genom exempelvis en övergång till biobränslen. Det anges även att förslaget troligtvis inte har effekt för arbetet med energieffektivisering. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om detta resonemang utvecklats i konsekvensutredningen genom att exempelvis redovisa om förslaget kan komma att påverka innovationen av energieffektiva lösningar. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 7/8

8 Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I betänkandet anges att skatteplikt ska gälla för flygplan som är godkänt för transport av fler än tio passagerare. Det anges att det inte finns något system som registrerar persontransporter i privatflyg, detsamma anges gälla för taxiflyg och annat flyg mot betalning. Eftersom sådana flyg inte nödvändigtvis använder sig av flygplatser som är öppna och bemannade kan de, enligt utredningen, vara svåra att kontrollera om transport i dessa flyg har utförts så att skatt ska betalas. Det anges dock att även dessa flyg ger upphov till utsläpp av växthusgaser men att övervägande skäl talar för att en avgränsning bör ske så att de mindre flygen inte omfattas av skatteplikt och att huvudsakligen flygplan i linjefart och chartertrafik kommer att omfattas av skatteplikt. Att hantera många små privata flygoperatörer vid sidan av de etablerade flygföretagen i ett system för flygskatt skulle troligen medföra omfattande administrativa och kontrollmässiga svårigheter för beskattningsmyndigheten. Detta eftersom flygningarna ofta sker i okontrollerat luftrum och därmed inte övervakas och leds av flygtrafikledningen. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om motsvarande redovisning fanns i konsekvensutredningen alternativt en hänvisning till relevanta delar i betänkandet. Regelrådet finner att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet anser att det finns områden där ytterligare redovisning hade höjt konsekvensutredningen kvalitet, det är dock endast avsaknad av redovisning om behov av speciella informationsinsatser som bedömts som bristfällig. Enligt Regelrådet är konsekvenserna av förslaget redovisade på en tillräcklig nivå. Att uppgifter redovisats för de indirekt berörda företagen anser Regelrådet är särskilt viktigt dels eftersom att skatten sannolikt övervältras på konsumenterna, dels eftersom förslaget kan komma att påverka indirekt berörda företag olika beroende på var de är lokaliserade. Regelrådet anser därmed att den enda bristen som angetts, inte påverkar den sammantagna bedömningen. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 15 februari I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Yvonne von Friedrichs, Lennart Renbjer och Mikael Ek. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 8/8