Kursbeskrivning Teori och metod: Teoretiserandets hantverk eller att göra teori

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Teori och metod: Teoretiserandets hantverk eller att göra teori 7,5 hp, Forskarnivå, helfart Kurskod: UB30021 Hösten 10 november januari 2017 Kursansvarig/kursledare Mats Trondman Kursadministratör Anna Falk Lärare Mats Trondman Examinator Mats Trondman För deltagare i kursen: Teori och metod: Teoretiserandets hantverk eller att göra teori, 7,5 hp Kurskod: UB30021 (kurs inom utbildning på forskarnivå) Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se institutionen Stockholm

2 2 (10) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen innehåller bland annat lärandemål, innehåll, litteratur och schema. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för vad teori är och varför teori är av avgörande betydelse i forskningsprocesser diskutera den filosofiska hermeneutikens förståelse av teoretiserandets förutsättningar redogöra för hur teori kan användas i samhällsvetenskaplig forskning diskutera, använda och skapa praktiker för teoretisk föreställningsförmåga analysera egen och andra forskares användning av teori, både på metateoretisk och pragmatisk nivå diskutera olika förståelser och tillämpningar av normativitet och socio-kulturell kritik tillämpa teori i analys av eget och andras empiriska material, så att analytiska poänger och mer syntetiserande tolkningar möjliggörs skriva texter i vilka deltagarnas eget teoretiserande iscensätts Kursens uppläggning Kursen ges på helfart dagtid under perioden 10 november 19 januari med lärarledd undervisning 1-2 gånger i veckan samt däremellan enskilt arbete. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Kursen bygger på introducerande föreläsningar, seminarier, redovisningar från deltagare och självstudier. Aktivt deltagande i dessa undervisningsformer är obligatoriskt. Vid flertalet av seminarierna gör deltagarna egna muntliga presentationer. Om en deltagare inte kan delta krävs inlämningsuppgifter som kompenserar frånvaron.

3 3 (10) Schema Vecka 45 Kurstillfälle 1 Obligatorisk kursstart: Torsdagen den 10 november kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Institutionen ligger på Frescati Hagväg 24, Brunnsviken. Kurstillfälle 2 Fredagen den 11 november kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Vecka 46 Kurstillfälle 3 Torsdagen den 17 november kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Vecka 47 Kurstillfälle 4 Torsdagen den 24 november kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Kurstillfälle 5 Fredagen den 25 november kl Lokal: BUV204, Frescati Hagväg 24. Vecka 48 Kurstillfälle 6 Onsdagen den 30 november kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Vecka 49 Kurstillfälle 7 Torsdagen den 8 december kl Lokal: BUV205, Frescati Hagväg 24. Vecka 50 Kurstillfälle 8 Onsdagen den 14 december kl Lokal: BUV200, Frescati Hagväg 24. Vecka 3 Kurstillfälle 9 Torsdagen den 19 januari kl Lokal: BUV204, Frescati Hagväg 24.

4 4 (10) Litteratur Kurslitteratur OBS! Mer exakta läsanvisningar görs vid kursstarten. De tre mest centrala böckerna är Richard Swedbergs Art of Social Theory, Isaac Ariel Reeds Interpretation and Social Knowledge och Stephen J. Pynes Voice & Vision. OBS: Doktoranden förutsätts INTE ha läst litteraturen före kursstart. Alexander, J. C. (2011). Kulturell sociologi: Program, teori och praktik (Texter i urval av Mats Trondman, Anna Lund och Jason L. Mast). Göteborg: Daidalos. Cohen, D. K. (2011). Teaching and Its Predicament. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. Di Cesare, D. (2007). Gadamer: A Philosophical Portrait. Bloomington, Indianapolis: Indiana University Press. Douglas, M. (2013). How Institutions Think. London: Routledge. Geertz, C. (1993). Thick description: Toward an interpretive theory of culture. In The interpretation of cultures (pp. 3-30). London: Fontana Press. Geertz, C. (1999). A Life of Learning. Charles Homer Haskins Lecture for 1999, American Council of Learned Societies. Occasional paper no Pyne, S. J. (2009). Voice & Vision: A Guide to Writing History and Other Serious Nonfiction. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. Reed, I. A. (2011). Interpretation and Social Knowledge: On the Uses of Theory in the Human Sciences. Chicago, IL: Chicago University Press. Swedberg, R. (2015). Art of Social Theory. Princeton, NJ: Princeton University Press. Trondman,, M. (2011). To locate in the tenor of the setting the sources of their spell: Clifford Geertz and the Strong program in cultural sociology. In J. C. Alexander, P. Smith, & M. Norton (Eds.), Interpreting Clifford Geertz: Cultural investigation in the social sciences (pp ). New York: Palgrave Macmillan. Trondman, M. (2014). Hamlets fråga: om hur vi kan söka svar på frågan om vad barn är. I J. Balldin, J. Dahlbeck, A. Harju & P. Lilja (red.), Om förskolan och de yngre barnen historiska och nutida nedslag (pp ). Lund: Studentlitteratur. Trondman, M. (2016). Taking Normative Sense Seriously: Ethnography in the Light of Utopian Referent, Ethnography (electronic publication ahead of print, available online).

5 5 (10) Trondman, M., Willis, P., & Lund, A. (in press, 2016). Lived forms of Schooling: Bringing the Elementary forms of Ethnography to the Science of Education. In D. Beach et al (eds.), Handbook of Ethnography of education (pp. TBA). London: Wiley. Walzer, M. (1987). Interpretation and Social Criticism. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. West, C. (1993). Horace Pippin s challenge to art criticism. In C. West (Ed.), Keeping Faith: Philosophy and Race in America. London: Routledge. Innehåll Vecka Torsdagen den 10 november Introduktion: Teoretiserandets hantverk Mats Trondman introducerar kursen och dess huvudsakliga fokus på att teoretisera. Han tar bland annat sin utgångspunkt i förståelsen av hur vi kan gå till väga för att förstå vad ett barn är och hur vi kan förstå undervisningens förutsättningar. Trondman gör också en analys av en barnbok, vilken teoretiseras i termer av auktoritet och makt. Deltagarna ges också möjlighet att i dialog med föreläsaren kort introducera sina avhandlingsämnen och sin tänkta teorianvändning. Därtill presenteras kursens examinationer och examinationsformer. Trondman (2104) Hamlets fråga: om hur vi kan söka svar på frågan om vad barn är Cohen, David K (2011): Teaching and its Predicament (endast ett kapitel, distribueras av föreläsaren) Alexander (2011): Kulturell sociologi (begränsning användning, information från föreläsaren) 2. Fredagen den 11 november Föreläsning: Från teori till teoretiserande (med röst och vision) Mats Trondman föreläser om teori och teoretiserande. Introduction av Richard Svedbergs bok om teoretiserande, vilken också relateras till teorianvändandets och teoretiserandets roll i forskningsprocessen. Därtill introduceras Pynes bok om att skriva non-fiction: Voice & Vision. Kursens två första examinationsuppgifter preciseras, det vill säga Svedberg och Pyne. Svedberg (2015). Art of Social Theory Pyne (2009). Voice & Vision

6 6 (10) Vecka Torsdagen den 17 november Föreläsning: Teori, teoretiserande och kultur Mats Trondman introducerar kulturbegreppet i relation till användningen av teori och teoretiserande. Detta sker utifrån fyra ingångar: antropologen Clifford Geertz täta beskrivningar, Hans-Georg Gadamers hermeneutiska filosofi, Mary Douglas analys av hur institutioner tänker och en introduktion till en etnografisk metod informerad av teori, kultur och levd erfarenhet. Kursdeltagran väljer att fördjupa sig i en kombination av två av dessa ingångar. Geertz (1993). Thick Description Geertz (1999). A Life of Learning Trondman (2011). To Locate in the Tenor Douglas (2013): How institutions thinks Di Cesare (2007). Gadamer; A Philosophical Portrait Trondman, Willis & Lund (2017): Lived forms of schooling Vecka Torsdagen den 24 november Seminarium och examination: Teoretiserande i praktiken Deltagarna redovisar kapitel ur Svedbergs bok om teoretiserande och tillämpar dem på eget valt material. Svedberg (2015). Art of Theorizing 5. Fredagen den 25 november Handledning Deltagarna erbjuds handledning för att skriva paper om och praktisera teoretisering. Tid bokas med Mats Trondman.

7 7 (10) Vecka Onsdagen den 30 november Föreläsning: Att teoretisera och kritisera Mats Trondman introducerar kritik som fenomen, begrepp och praktik i relation till att teoretisera och göra olika typer av tolkningar. Kursens tredje examinationsuppgift (Reed) preciseras. Trondman (2016). Taking Normative Sense Seriously Reed (2011). Interpretation and Social Knowledge Walzer (1987). Interpretation and Social Criticism West (1993). Horace Pippin Trondman, Willis, & Lund (2017). Lived forms of schooling Vecka Torsdagen den 8 december Seminarium och examination: Voice & Vision Deltagarna redovisar och diskuterar valda kapitel ur Pyne s Voice & Vision Pyne (2009). Voice & Vision Vecka Onsdagen den 14 december Seminarium och examination Deltagarna redovisar och diskuterar svar på frågor kring Reeds bok, som formuleras av Mats Trondman och deltagarna själva. Reed (2011) Interpretation and Social Knowledge

8 8 (10) Vecka 3 9. Slutseminarium: skriftlig och muntlig redovisning av eget teoretiserande Deltagarna redovisar eget paper i dialog med opponent och andra deltagare. Examination Kursen examineras på följande vis: Kursen examineras enligt följande: - obligatorisk och aktiv närvaro vid kurstillfällena - muntliga redovisningar av seminarieuppgifter (3 hp) - individuellt paper i vilket eget teoretiserande och egen reflektion över detta teoretiserande redovisas genom dialog med aktuell kurslitteratur (4,5 hp) Betygssättning: Betygssättning på genomförd kurs sker enligt en två-gradig betygsskala: - Godkänd - Icke godkänd Omexamination Deltagare som inte har godkänts har möjlighet att komplettera inlämnat underlag. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.

9 9 (10) Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier G. Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En väl strukturerad, argumenterande och självständigt formulerat paper i vilket deltagaren visar förmåga att teoretisera empiriskt material i dialog med strategiskt vald kurslitteratur. U. Uppgiften är helt eller delvis otillräckligt genomförd. Texten är bristande på några av följande punkter: Osammanhängande struktur Avsaknad av argumentation Frånvaro av tydlig och relevant teoretisering Kopplingen till kurslitteratur och föreläsningar är för svag. För att få slutbetyg på kursen krävs betyget G på samtliga examinationer i kursen. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se.

10 10 (10) Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: