Kursbeskrivning. Teori, metod och etik inom barnforskning: etnografiska perspektiv

Transkript

1 1 (9) Kursbeskrivning Teori, metod och etik inom barnforskning: etnografiska perspektiv 7,5 hp, avancerad nivå, helfart Kurskod: UB426F Våren 20 januari 19 februari, 2014 Kursansvarig/kursledare Camilla Rindstedt Kursadministratör Lorana Kuruzovic Lärare Rickard Jonsson Björn Sjöblom Katarina Gustafson Hassan Sharif Examinator Camilla Rindstedt Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B institutionen Stockholm

2 2 (9) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. Webbregistreringen är öppen mellan och Bevaka datum noga eftersom vi därefter kommer att börja förberedelserna för reservantagning. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB426F) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: sammanställa och reflektera över litteratur kring teorier om barn och unga, sammanställa och reflektera över litteratur kring etnografiska metoder, sammanställa och reflektera över (minst en) valbar monografi om barn eller tonåringar, sammanställa och reflektera över seminarier och föreläsningar, sammanställa, reflektera, jämföra och kritiskt granska olika etnografiska metoder (t ex deltagande observation, videoinspelningar, etnografiska intervjuer/samtal, fältanteckningar), redogöra för, kritiskt granska samt tillämpa centrala begrepp och perspektiv (på frågor som rör barn och unga) inom etnografi samt genomföra och presentera en självständigt PM.

3 3 (9) Kursens uppläggning Kursen ges på helfart dagtid under perioden 20 januari 19 februari med lärarledd undervisning 1-2 gånger/veckan samt däremellan enskilt arbete. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Delkursen examineras genom ett individuellt PM (7-10 sid.). Det förväntas även att deltagarna är aktiva vid föreläsningarna/seminarierna. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan (se ovan). Obligatorisk kursstart. Tisdagen den 21 januari kl Lokal: BUV101, Frescati Hagväg 20 (paviljongen). Institutionen ligger på Frescati Hagväg 24, Brunnsviken. Litteratur Kurslitteraturen anges i kursplanen och i anslutning till föreläsningarna (se nedan). Innehåll Vecka 4 Föreläsning/seminarium: Att göra etnografiska fältarbeten med barn och ungdomar Camilla Rindstedt Camilla Rindstedt föreläser utifrån två av sina längre etnografiska fältarbeten med barn. (1) en språksocialisationsstudie på landsbygden i Ecuador (2) ett om socialt samspel på ett barnonkologiskt centrum på ett svenskt barnsjukhus. Olika metoder kommer att presenteras och diskuteras (till exempel deltagande observation och videoinspelningar). Tillfälle kommer även ges till en mer generell diskussion om etnografi.

4 4 (9) Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography: principles in practice (3 uppl.). London: Routledge. Rindstedt, C. (2012). Barn möter vården. Lund: Studentlitteratur. Rindstedt, C. & Aronsson, K. (2002). Growing up monolingual in a bilingual community: the Quichua revitalization paradox. Language in Society 31(5), Shokeid, M. (2001). Fieldwork in social and cultural anthropology. I: N. J. Smelser & P. Baltes (Red.), International encyclopedia of the social and behavioural sciences (ss ) Oxford: Elsevier. Vecka 5 Föreläsning/seminarium: Utbildning för nyanlända gymnasieelever Hassan Sharif Föreläsningen utgår från Hassan Sharifs avhandlingsprojekt Utbildning för nyanlända gymnasieelever Dimensioner av inklusion och exklusion genom förberedelseklassen som utbildningsordning, som ett exempel på skoletnografi där han studerar hur skolan förhåller sig till integration och segregation och hur den nyanlända eleven förs, skapas och konstrueras. Sernhede, O. (red.) (2011). Förorten, skolan och ungdomskulturen: reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande (s , och ). Göteborg: Daidalos. Föreläsning/seminarium: Olika etnografiska metoder för att studera barns identitetsarbete och sociala geografier Katarina Gustafson Föreläsningen kommer ha sin utgångspunkt i en etnografisk studie om barns vardagsliv, uppväxtvillkor och identitetsarbete i en segregerad förort med fokus på hur barn agerar i och berättar om olika platser i sin skola och stadsdel. Särskilt kommer metodologiska frågor att diskuteras och exempel ges på hur såväl klassiska etnografiska metoder såsom deltagande observationer även barns berättelser i olika former, till exempel intervjuer, fotografier och kartor kan ses som identitetsframförande. Identitetsframförande där barnen på olika sätt visar upp sig, inför varandra och för forskaren. Gustafson, K. (2009). Us and them: Children s identity work and social geography in a Swedish school yard. Ethnography and Education 4(1), 1-16.

5 5 (9) Vecka 6 Föreläsning/seminarium: Video och interaktion Björn Sjöblom Björn Sjöblom föreläser utifrån sin avhandling som han försvarade Föreläsningen rör sig kring två huvudsakliga ämnen. För det första tar den upp metoder för att samla in interaktionsdata i tekniskt komplexa miljöer, där människor kommunicerar samtidigt på flera olika arenor. De exempel som används kommer ifrån fältarbeten på internetcaféer, där barn och ungdomar umgås både i och kring de spel som de spelar. För det andra handlar föreläsningen om att bedriva fältarbete i barn och ungdomars fritidsmiljöer om tillgång till informanter samt etiska och analytiska problem i samband med detta. Goodwin, M. H. (2006). Participation, affect, and trajectory in family directive/response sequences. Text & Talk, 26(4/5), Heath, C., Hindmarsh, J. & Luff, P. (2010). Video in qualitative research: analysing social interaction in everyday life (s. 1-13). Los Angeles: Sage. Sjöblom, B. (2011). Gaming interaction: Conversations and competencies in internet cafés (Doktorsavhandling) (s ). Linköping: Department of thematic studies. Sparrman, A. (2005). Video recording as interaction: Participant observation of children's everyday life. Qualitative Research in Psychology, 2, Vecka 7 Föreläsning/seminarium: Etnografi med intresse för talad diskurs Rickard Jonsson Rickard Jonssons föreläsning tar sin utgångspunkt i hans avhandling Blatte betyder kompis med fokus på språkanvändning, förbjudna ord och maskulinitetsskapande. I föreläsningen presenteras exempel på etnografiskt arbete samt hur teori om diskurs och performativitet kan användas i analyser av etnografiska data. Cameron, D. (2001). Working with spoken discourse (kap. 1, 5, 10, 11). London: Sage. Jonsson, R., & Milani, T. (2009). Här är alla lika! Jämlikhetsideologi och

6 6 (9) konstruktionen av den "Andre" i media och skola. Utbildning & Demokrati 18(2), Examination Kursen examineras på följande vis: Examination 1 Aktivt deltagande med förberedda inlägg under seminarierna. Examination 2 Deltagarna examineras genom ett individuellt PM. Omfång: PM om 7-10 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter). Problematisera och diskutera utifrån kurslitteratur, monografi och föreläsningar/seminarium. Inlämning: PM:et insändes digitalt till kursledaren senast den 19 februari, kl Referenssystem: APA. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum den 5 juni, Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per 1/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

7 7 (9) källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. A. Utmärkt. Uppgiften är genomförd på ett utmärkt sätt. En strukturerad stringent och självständigt formulerad PM. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska kurslitteraturen, den valda monografin samt föreläsningarna. En fördjupande jämförelse, diskussion och reflektion kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inklusive korrekt referenshantering). B. Mycket bra. Uppgiften är mycket bra utförd. En strukturerad stringent och självständigt formulerad PM. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska kurslitteraturen, den valda monografin samt föreläsningarna. Bra jämförelser, diskussioner och reflektioner kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inklusive korrekt referenshantering). C. Bra. Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad och självständigt formulerad PM. Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska kurslitteraturen, den valda monografin samt föreläsningarna. Jämförelser, diskussioner och reflektioner kring använda begrepp och teorier/metoder. Referenshantering och formalia utan större brister. D. Tillfredsställande. Uppgiften är genomförd på ett tillfredsställande sätt. En strukturerad och självständigt formulerad PM. Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp och teorier/metoder ur den obligatoriska kurslitteraturen, den valda monografin samt föreläsningarna. Jämförelser och diskussioner kring använda begrepp och teorier/metoder. Referenshantering och formalia utan större brister. E. Tillräckligt. Uppgiften är tillräckligt genomförd. PM:et är strukturerad. Begrepp och teorier/metoder är tillräckligt beskrivna utifrån den obligatoriska kurslitteraturen, den valda

8 8 (9) monografin samt föreläsningarna. Diskussioner kring använda begrepp och teorier/metoder. Texten är språkligt godtagbar och referenshantering utan större brister. Fx. Otillräckligt. Uppgiften är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: Osammanhängande struktur, felaktiga referenser. För kortfattad PM. Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag. Refererar ej till den valda monografin. Diskussion saknas. F. Helt otillräckligt. Uppgiften är helt otillräckligt genomförd. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta:

9 9 (9) Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: -