Koll på jämlikhet i vårdens dokument

Transkript

1 Koll på jämlikhet i vårdens dokument Syns normer i vårdens dokument? Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder

2 En produkt framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård, 2013.

3 Koll på jämlikhet i vårdens dokument: Dokumentanalys och skrivhjälp Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder.

4 Snabbguide till dokumentanalysen Vem/vilka riktar sig dokumentanalysen till? Alla som ur ett jämlikhetsperspektiv vill granska och förbättra dokument de kommer i kontakt med i hälso- och sjukvården. Hur lång tid tar det att använda? Tidsåtgången för en analys beror på dokumentens omfattning och de fynd du gör. Det kan vara en god idé att dela upp analysen på flera pass, så att du får tid att reflektera mellan tillfällena. Vad behöver jag? Förutom dokumentet och gärna papper och penna, är allt som behövs en kritisk blick och ett öppet sinne. Det är ofta en fördel att utföra analysen tillsammans med en kollega, men det är inte nödvändigt. Hur går det till? Analysen genomförs genom att ställa kritiska, strukturerade frågor till texten, systematisera svaren i mallar, och fundera över vilka slutsatser som kan dras utifrån detta. 4

5 Snabbguide till skrivhjälpen Vem/vilka riktar sig skrivhjälpen till? Alla som ur ett jämlikhetsperspektiv ska utforma dokument relaterade till hälso- och sjukvården. Vad ska jag tänka på? Var beredd på att granska och eventuellt välja bort ord och uttryck som du brukar använda försök tänka nytt! Hur går det till? Med stöd av ett antal frågor relaterade till jämlikhet och normkritik får du hjälp att reflektera över formuleringar och beskrivningar i det dokument som du ska skriva. 5

6 Inledning Jämlikhet i hälso- och sjukvården är en viktig utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Jämlikhet har sin grund i konventionerna om de mänskliga rättigheterna och i en rad lagar, föreskrifter och styrdokument. Trots det visar forskning och statistik att vården inte är rättvis. Det görs medicinskt omotiverade skillnader. Alla bemöts och behandlas inte likvärdigt. 6

7 Ett sätt att arbeta med jämlik vård är att kritiskt analysera de texter som vi producerar inom vården. Därför har vi tagit fram det här verktyget. Den första delen av verktyget är anpassad till att granska befintliga dokument. Del två är ett stöd när nya texter, dokument, direktiv, PM, riktlinjer, patientinformation med mera skrivs eller för att granska utkast innan de börjar användas definitivt. Sådana kritiska analyser kan bidra till att bryta invanda tankesätt, se förbi stereotypa roller, få syn på om vi med våra texter inkluderar alla berörda eller om formuleringar bör ändras för att inte utestänga grupper. Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) är en enhet inom Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsavdelning som bedriver forskning, utbildning och kompetensutveckling kring bemötande, behandling och prevention i hälso- och sjukvården. Vi stödjer och initierar verksamhetsutvecklande insatser med fokus på jämlik vård. KJV utgår från de perspektiv som Socialstyrelsen pekat ut som relevanta i arbetet för en jämlik hälso- och sjukvård: Bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell läggning. I det här dokumentet beskrivs en metod som kan användas för dokumentanalyser och skrivhandledning ur ett jämlikhetsperspektiv inom hälso- och sjukvården. Normkritiskt tänkande är ett viktigt inslag i metoden. Det innebär att dokument och bilder granskas och relateras till de visioner och värderingar som råder eller bör råda i verksamheten och organisationen. 7

8 normala normala Vad är och innebär normkritik? Normer avser normala, godtagna och förväntade beteenden i exempelvis en social grupp de kan jämföras med osynliga lagar. Ofta är normerna outtalade och informella, vilket gör att de inte märks förrän någon avviker från dem. En kvinna som tar ordet på möten och vägrar låta sig avbrytas blir ofta sedd på ett annat sätt än en man som gör samma sak. Orsaken är att det finns olika normer i vårt samhälle för hur kvinnor och män förväntas ta plats. En del normer kan skapa maktskillnader mellan människor, eftersom det beteende som faller utanför normen riskerar att osynliggöras, bortförklaras eller diskrimineras. De som följer normerna får alltså ökad makt eller är mer delaktiga. 8

9 Om det till exempel i en ledningsgrupp är norm att diskutera viktiga frågor på middagarna efter de formella mötena, utesluts de som inte kan eller vill delta i middagen från delaktighet och möjlighet till makt. Andra normer är viktiga för att alla människor ska trivas, som normen att på en arbetsplats hälsa på varandra på morgonen. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att reflektera över vilka normer som ligger bakom uttryck, beteenden och förhållningssätt, och om dessa normer får goda eller mindre goda konsekvenser. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att: Synliggöra normer. Ifrågasätta normer. Synliggöra privilegier. Granska den egna positionen och egna föreställningar. Hitta strategier för förändring. Målet med den normkritiska metoden är inte en normlös hälso- och sjukvårdsorganisation utan att se hur normer kan vara osynliggörande och få orättvisa konsekvenser. Genom att arbeta normkritiskt går det att förebygga ojämlik särbehandling i vården. Önskar du fördjupad kunskap om normkritik, kontakta KJV på jamlikvard.vgregion.se så ger vi dig tips på litteratur och webbsidor. 9

10 Vad är och innebär stereotyper? Att låta stereotyper förekomma i hälso- och sjukvårdens dokument kan bidra till att patienter ges ojämlik vård. En stereotyp innebär en (ofta negativ) förenkling av något som egentligen är komplext, som är grundad på en fördom. En stereotyp kan till exempel ha etnisk, nationell eller religiös anknytning. Många stereotyper kopplas också till kön. En stereotyp föreställning om personer med utländsk bakgrund kan vara att de är mörkhyade, exotiska, religiösa och/eller kriminella. En stereotyp föreställning inom barn- och mödrahälsovården kan vara att det främsta problemet efter förlossningen för pappor i heterosexuella par är sexlivet. En stereotyp bild i en informationsfolder från ett sjukhus kan vara bilden av en överläkare som en medelålders, ljushyad, allvarlig man. Stereotyper skymmer verkligheten och upprätthåller fördomar. Därför är det viktigt att granska och ifrågasätta dem. Önskar du fördjupad kunskap om stereotyper, kontakta KJV på jamlikvard.vgregion.se så ger vi dig tips på litteratur och webbsidor. 10

11 Varför skriva och läsa vårdens dokument normkritiskt? ui dolorro e ur sit, sitatur? Ecatet eos nectiisquia quodis quiantiume nam volorem liquis doa apis excerit, qui unt adis aut rullstolsbunden idunt mopsant enissit emporia sitempo rrorerum aspelle sequae tesequi simpore ipsam ernatiurem aut män/kvinnor il et, ndunt aborerchic tem quas dolenim usdaeped molo es mi, m facilla prem aut essi tem aut que volorem peritiis ut labo. sincidundaes earci sandantus modiore scipsant st, et ma invello rporem que nes excer nt omnimpores non porem que autem et n Ett sätt att bidra till en jämlik vård är att kritiskt analysera olika typer av texter och bilder som berör vårdverksamheten. Därmed skapas möjligheter till granskning och reflektion. Syftet är att få syn på hur fördomar och förväntningar omedvetet kan gestaltas och uttryckas i text och bild. Verktyget som presenteras i denna skrift kommer att hjälpa dig att svara på frågor som: Gör vi skillnad mellan människor redan i text och bild? Finns det i verksamheters dokument traditionella könsroller och fördomar om hur fl ickor/kvinnor och pojkar/män i olika åldrar och med olika bakgrund ska vara, vilka jobb de ska ha och vilka förväntningar som ställs på dem? Skapar de en bild av vad kön står för, vilka roller som är knutna till dem och vilka möjligheter som fi nns för respektive individ eller grupp? Gäller detta även för andra indelningar än kön? 11

12 ectiuntis is e cum, medborgare asperro beaqui m et pre, consequo cus si aut volupta ssimus ris doluptam restenda quibeaque laut adit modis adi sa ipi erae hög ålder ant vitet doloribus sum voluptaspedi te venis odictur? Qui dolorrore, cus maxim vendiam, verum sunt fug sit, sitatur? Ecatet eos sum dunte qui beraturi olorem liq Vad får det för konsekvenser om vi inte kritiskt granskar texter och bilder vi vill nå ut med, internt och externt? Hur påverkar det unga människors val av exempelvis utbildning? Hur påverkar det jämlikheten i hälsa och vård? Verktyget syftar till att bryta invanda, normativa tankesätt och att se förbi de traditionella rollerna och förväntningarna på hur medborgare, personal och patienter bör vara, beskrivas eller uppföra sig. Verktyget kan användas på alla typer av dokument, både sådana som syftar till att kommunicera internt och externt: Informationsmaterial som förekommer i verksamheten och som vänder sig till patienter, anhöriga, personal eller andra parter. Policydokument, rapporter eller annan dokumentation. Bilder som illustrerar texter de är talande och bidrar till helhetskänslan av dokumentet. Verktyget består av två delar: Den första delen är anpassad till att granska befi ntliga dokument och deras innebörd. Den andra delen är en skrivhjälp att använda när nya texter, dokument, direktiv, PM, riktlinjer, patientinformation med mera skrivs eller för att granska utkast innan de börjar användas defi nitivt. 12

13 Dokumentanalys Den här delen av verktyget är anpassat till att göra fördjupade analyser av underliggande normer i befintliga texter och bilder. 13

14 Dokumentanalys Klargör först varför analysen ska göras. Syftet kan exempelvis vara att granska exkluderande formuleringar och gestaltningar i en tidigare informationsbroschyr, för att göra förbättringar till ett kommande material. Gå därefter igenom avsnitten med frågor till texten på sidorna i detta dokument. Reflektera över frågorna utifrån det specifika syftet med analysen. Komplettera med fler och andra frågor om du behöver. När du på detta sätt granskat/ analyserat dokumentet, kan du utforma analysmallar som passar ditt specifika syfte. Dessa mallar systematiserar och beskriver analysen på ett överskådligt sätt. Det finns mallar för både kvantitativ och kvalitativ analys, samt för statistik och bilder. Mallar finns på sidorna i detta dokument. Fyll i mallen med hjälp av dina reflektioner från analysfrågelistan. Sammanfatta till sist din analys. När du ställt de normkritiska frågorna till texten och fört in dina fynd i de olika analysmallarna, formulera de viktigaste fynden och slutsatserna av analysen i skrift. Var noga med att redogöra för din analys av dokumentets och begreppens sammanhang. En slutrapport bör även innehålla förslag på hur det vidare arbetet med verksamheten utifrån fynden i analysen kan se ut. 14

15 Du kan strukturera din rapport utifrån följande frågor: Verkar dokumentet för att erbjuda alla individer vård och annan service på lika villkor? Om det finns beslut, mål eller policys inom verksamheten för hur texter, bilder och statistik ska användas uppfyller dokumentet dessa? Gynnar dokumentet ökad jämlikhet? Uttrycker dokumentet ett normkritiskt perspektiv? Om ja: Beskriv! Identifiera strategier för att säkerställa att detta fortskrider. Vilka åtgärder rekommenderar du/ni? Vem ska detta kommuniceras till? Hur? Vem är ansvarig? Om nej: Beskriv! Vad behöver förändras? Vilka åtgärder rekommenderar du/ni? Vem ska detta kommuniceras till? Hur? Vem är ansvarig? 15

16 Analysera olika aspekter av dokumentet För att göra en så fullständig analys som möjligt kan dokumentet granskas ur flera olika perspektiv. Vi beskriver dem kort här och ger exempel på vad de kan innebära. Mallar som hjälper dig att utföra de här analyserna finner du på sidorna I en kvantitativ textanalys räknas förekomsten av ett antal relevanta ord. Ordens sammanhang beskrivs och fyndet kommenteras. Den kvantitativa analysen kan vägleda vilka frågor som är relevanta att vidare ställa till texten. EXEMPEL: Ordet pappa förekommer 2 gånger i en informationsbroschyr från en BVC, då i sammanhanget mamma och pappa. Ordet mamma nämns 17 gånger medan förälder inte nämns alls. 2. En kvalitativ analys skiljer sig från den kvantitativa genom att mer fokusera på texten som helhet. Då undersöks i vilka sammanhang relevanta begrepp och företeelser förekommer, och om dessa beskriver förväntningar och föreställningar snarare än verkligheten. Även frånvaron av begrepp och företeelser som kön, ålder, socioekonomi eller bostadsområde ingår i den kvalitativa analysen. EXEMPEL: Att som i förra exemplet nästan genomgående beskriva en förälder som synonymt med en mamma förmedlar normen att modern är den viktigaste föräldern; pappan är en 16

17 perifer figur som inte förväntas ha en egen, aktiv föräldraroll. Detta får sannolikt konsekvenser för föräldrarnas benägenhet att ta kontakt med BVC, maktfördelningen mellan föräldrarna i deras föräldraskap, relationen till barnet och annat. Dessutom utesluts möjligheten att två föräldrar kan ha samma kön. 3. Även statistik är relevant att analysera. Finns (köns)uppdelad statistik i texten, och i så fall vilken? Vad finns inte? EXEMPEL: En verksamhetsanalys visar tabeller och diagram över förskrivning av blodtrycksmedicin i en stadsdel. Siffrorna visar att förskrivningen minskat de senaste fem åren, vilket ses som att patienter med högt blodtryck behandlats framgångsrikt. Men eftersom siffrorna inte redovisas per kön vet vi inte om män och kvinnor gynnats olika mycket kanske är det enbart bland män som förskrivningen minskat, medan den bland kvinnor är konstant. 4. Slutligen är bilder en viktig del av analysen, om sådana finns i dokumentet. EXEMPEL: I ett personalstrategiskt dokument som skickas ut till alla anställda vid ett stort sjukhusområde illustreras texterna om högspecialiserad vård med bilder på vita, medelålders läkare av manligt kön. Sjuksköterskorna på bilderna är alla leende kvinnor, med ljus hy. Några av personerna på bilderna som illustrerar lokalvård och tvätteriverksamhet är mörkhyade. 17

18 ? Analysfrågor Analysfrågor är konkreta frågor att ställa till det dokument du analyserar. En del av de reflektioner och svar som du får, kan du i nästa steg föra in i analysmallar. Vilken typ av dokument analyseras? Är det ett policydokument? Hur beskrivs jämlikhet nämns det direkt, eller indirekt? I vilka sammanhang? Hur ser kopplingen till verksamhetsmål ut? Är det en informationsbroschyr? Vad är syftet med att den finns? Vem står bakom, finns den enbart i en verksamhet, eller i flera? Vad ska informationen leda till? 18

19 Föreställningar och förväntningar Hur gestaltas individer i texten? Kategoriseras de? Beskrivs exempelvis flickor/kvinnor och män/pojkar som mer lika eller mer olika varandra? Hur beskrivs kön och/eller genus i texten? Vad finns det för föreställningar om detta? Vem representerar dessa föreställningar? Vad finns det för förväntningar på flickor/pojkar/kvinnor/ män i texten? Vem representerar dessa förväntningar? Hur beskrivs villkoren för flickor/kvinnor respektive pojkar/män? Går det att se ett (eller flera) mönster? Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv. Naturligtvis kan föreställningar och förväntningar även omfatta andra kategorier än kön. Köns- och genusmedvetenhet Nämns kön alls? Är det en könsneutral text med information som använder ord som individer, patienter, klienter utan att hänvisa till om det är kvinnor eller män som omfattas? Finns det andra ordval eller faktorer som indikerar att dokumentet endast vänder sig till ett kön? Förekommer intervjupersoner som uttalar sig utan att använda han/hon eller killar/tjejer? 19

20 Är dokumentet istället könsanpassat? Finns det exempel på ordval och beskrivningar som är kopplade till förutsättningar, resurser, villkor eller annat utifrån kön? Vad får det för konsekvenser? Observera att könsanpassning både kan innebära ett steg mot ökad jämlikhet och från densamma, beroende på sammanhang. Hur är det i den aktuella texten? Könsblindhet innebär att ordval inte tar hänsyn till den könsrepresentation som finns. Det kan handla om att beskriva exempelvis hjärtsjuka patienter utan att ta hänsyn till att villkor, symtom, resurser och annat kan skilja sig åt mellan könen. Redovisas vårdstatistik på kön och ålder framträder en annan bild, som kan ge helt andra indikationer på vad som behöver fokuseras i verksamheten. Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv. Naturligtvis kan begreppen blind och medveten även omfatta andra kategorier än kön. Tillgänglighet och deltagande Vem och vilka inkluderas i, respektive exkluderas från, texten? Vem tilltalas i texten, vem tar och får plats? Vilken koppling finns till normer, värderingar och föreställningar som kan göra att vi kategoriserar individer? Hur beskrivs förutsättningar för olika kategorier av individer i texten vilka beskrivs ha möjligheter och vilka har hinder? I vilka sammanhang? 20

21 Vilken koppling fi nns till patientgrupper som redan missgynnas? Uppmärksammas den ojämlikhet som vi redan känner till inom olika områden? På så vis kan vi lyfta de särskilda behoven hos dessa utsatta grupper. Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv. Vilka normer uttrycks? Vilken eller vilka normer genomsyrar text och bild? Finns det exempel på normmedvetenhet och normkritik? Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv. 21

22 Delaktighet och makt Hur gestaltas och gestaltar sig makt eller delaktighet i texten? Vem har möjlighet att påverka, vem har mindre och vem har ingen möjlighet alls? I vilket sammanhang? Hur är möjligheten till att kunna påverka kopplad till vissa individer eller grupper? Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv. Granska helheten Val av titel på dokumentet. Val av rubriker i dokumentet. Hur stor textmassa som behandlar olika begrepp. Granska även bilderna Förekommer det bilder i dokumentet? I vilka sammanhang finns bilderna? Vad föreställer bilderna? Är bilderna relevanta i det sammanhang som de kopplas till? Hur ser representationen ut avseende kvinnor och män, gamla och unga et cetera? Hur förhåller sig detta till dokumentets målgrupp? Förstärker bilderna stereotypa föreställningar, eller utmanar och bryter bilderna mot föreställningarna? Vem är delaktig i bilderna? Vem får inte synas? Vem är aktiv och på vilket sätt vem är passiv och på vilket sätt? 22

23 Analysmall Analysmallar Genom att gå igenom och besvara analysfrågorna genomför du en granskning och analys av texten. Ett alternativt sätt är att göra analysen mer överskådlig och systematisk genom mallar. Du kan använda dig av både frågelista och mall, eller var och en för sig. Exempel på hur mallar kan utformas ges på de följande sidorna. 23

24 Kvantitativ analysmall: Här följer en mall som hjälper dig att kvantitativt analysera ett dokument. Se mallen som ett exempel att skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys. Ord Antal Flicka/-n, flickor/-na Pojke/-n, pojkar/-na Kvinna/-n, kvinnor/-na Man/-nen, män/-nen Jämställdhet/-s Jämlikhet/-s Patient Invånare Fyll själv i relevanta ord här. 24

25 I vilka sammanhang förekommer ordet? Kommentar 25

26 Kvalitativ analysmall: Här följer en mall som hjälper dig att kvalitativt analysera ett dokument. Se den som exempel att skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys. Exempel Sammanhang NORMER Vilken eller vilka normer genomsyrar texten? Är texten normmedveten? Är texten normkritisk? MAKT /DELAKTIGHET Vem har makt, vem är delaktig? Vem har mindre makt och inte får utrymme? Vem har ingen makt alls, eller inte kan påverka alls? Hur är makten kopplad till sociala kategorier i texten? Fyll själv i relevanta begrepp och frågor här. Använd dig av analysfrågelistan. 26

27 Möjliga konsekvenser Motivera Kommentarer 27

28 Analysmall för statistik: Här följer en mall som hjälper dig att analysera statistiken i ett dokument. Se den som ett exempel att skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys. Statistikområde Vem/vilka berörs? T.ex. läkemedelsförskrivning inom VGR Könsuppdelad? JA NEJ Åldersuppdelad? JA NEJ Fyll själv i relevanta variabler för din analys. 28

29 Sammanhang Möjliga konsekvenser 29

30 Analysmall för bilder: Här följer en mall som hjälper dig att analysera bilder i ett dokument. Se den som ett exempel att skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys. Antal Stereotypa? Beskriv! Flickor Pojkar Kvinnor Män Vita svenskar Ungdomar Lantliga bostadsmiljöer Urbana bostadsmiljöer Fyll själv i relevanta fenomen för din analys. 30

31 Möjliga konsekvenser Ej stereotypa? Beskriv! Möjliga konsekvenser 31