ITakt med samtiden. En filmhandledning framtagen av LIKAprojektet

Transkript

1 ITakt med samtiden En filmhandledning framtagen av LIKAprojektet 2012 Tillsammans med Mittiprickteatern har utvecklingsprojektet LIKA, som arbetat för ökad digital kompetens i Lärarutbildningen, tagit fram några korta diskussionsfilmer gällande digital kompetens. Det är inte en propagandafilm för IT utan utgår från verkliga diskussioner som vi som arbetat inom LIKA mött under projekttiden.

2 ITakt med samtiden - om digital kompetens i la rarutbildningen Inledning Att skildra samtiden är ingen lätt uppgift! Om samtidsskildringen dessutom vill försöka spegla ett område som förknippas med hög förändringshastighet och komplexitet blir utmaningen än större. Den digitala teknikutvecklingen är kanske historiens främsta exempel på just ett sådant område. Oavsett om man anser att informationsteknologin revolutionerat samhället eller bara är en del av en teknikevolution så är framväxten av en digital kultur påtaglig och dess påverkan både synlig och osynlig i vår vardag. Inte minst gäller detta för skolan. Informations och kommunikationsmönstren har förändrats radikalt på kort tid. Genom svepande rörelser på små skärmar nås en hel värld. Skolutveckling har alltid drivits av frågor kring vad som är kunskap, hur den värderas och hur undervisningen påverkas. Digitaliseringen sätter dessa frågor i ett särskilt ljus då skolan till sin karaktär, på gott och ont, är känd för att vara trögrörlig. I skolan lär man men vad ska läras och hur? Vilka kompetenser kräver vår samtid och vilka efterfrågas i framtiden? Det är stora men inte nya frågor och de ger sällan upphov till enkla svar utan tenderar att generera ännu fler viktiga frågor. Den här filmen utgår till stor del från dessa frågor utifrån ett digitalt didaktiskt perspektiv. Filmhandledningen I den här filmhandledningen diskuteras begreppet digital kompetens och vilken betydelse det har för lärarutbildare, lärarstudenter, verksamma lärare i skolan och i förlängningen också eleverna. Syftet med filmen är att skapa ett diskussionsunderlag som på olika sätt och på olika nivåer kan bidra till ökad digital kompetens i svensk skola och lärarutbildning. Med en blandning av humor och allvar ges exempel på vanligt förekommande diskussioner som troligen känns igen av såväl lärare som lärarstudenter. Förhoppningsvis bidrar filmen till att diskussionen om vad digital kompetens är fortsätter och utvecklas av dig och dina kollegor! Frågeställningarna utgår från ett didaktiskt, tekniskt och teoretiskt perspektiv vilka ligger till grund för den modell som arbetats fram inom ramen för LIKA projektet som du kan läsa mer om under rubriken bakgrund. bakgrund. 1

3 Filmen ITakt med samtiden om digital kompetens i lärarutbildningen I den första videofilmen ser du filmen i sin helhet som inleds med en översiktlig beskrivning av begreppet digital kompetens utifrån ett EU perspektiv och utifrån ett svenskt utbildningsperspektiv. Därefter följer de tre fristående avsnitten som utgår från lärarstudenters, lärares och lärarutbildares perspektiv på digital kompetens. Alla stora frågor förtjänar en portion humor. Risken är annars att de göms undan om de blir för tunga och svåra. Några sketcher är därför inlagda mellan avsnitten som förhoppningsvis ger upphov till några leenden. I avsnitt ett ger lärarstudenter sin syn på hur IT påverkar den kommande lärarprofessionen och avsnitt två utgår från verksamma lärares syn på IT och digital kompetens. I avsnitt tre diskuterar lärarutbildare hur lärarutbildningen möter upp kravet på att digital kompetens skall integreras och genomsyra alla kurser och program. Avsnitten går att se som fristående delar. I dessa finns inte sketcherna med. Inledningsfilmen är 24 minuter lång och avsnitten 1-3 varierar mellan 2 och 9 minuter. Rekommenderad för lärarutbildare, lärarstudenter och verksamma lärare i skolan. En filmhandledning av Eva Fors och Annika Käck. Dagens skola Är det gårdagens skola eller är det en skola för framtiden? Hur ska utbildningen se ut för att ge eleverna framtidskompetens? 2

4 Digital kompetens Genom hela filmen diskuteras begreppet digital kompetens i många personer och i olika sammanhang. Flera perspektiv lyfts fram och det är inte så svårt att avgöra vem som är ivrigt förespråkande och vem som är mer tveksam. Detta är inte det viktiga utan fokus ligger på reflektionen kring digital kompetens, hur det påverkar lärare, studenter, elever, utbildningen i stort och själva lärarprofessionen. Hur reflekterar ni över detta? En digital didaktisk kompetens innebär att kunna bedöma när, vad, varför och hur IT ska användas som pedagogiskt och metodiskt stöd för lärandet. Personen ska kunna välja arbetsformer och digitala verktyg som passar innehåll, omgivning och kontext bäst. En digital teknisk kompetens innebär att kunna hantera IT och ha förmåga att använda det som verktyg i undervisningen. Teoretisk digital kompetens innebär att ha kunskap om. forskning som knyter an till IT och lärande samt ha förståelse teorier påverkar användning Frågor På vilket sätt påverkas lärarrollen och utbildningen av samhällets digitalisering? Vilka nya kompetenser behövs? Vilken roll spelar de olika kompetensperspektiven för er? Ligger ditt fokus på didaktiken, teorin eller tekniken? På vilket sätt kan digital kompetens uttryckas som ett nytt språk som man måste kunna förstå? Hur integrerad är digital kompetens i ämnen och olika utbildningsområden? Är digital kompetens en nyckelkompetens för er? På vilket sätt kan utbildningen arbeta med de styrkor och svagheter som sociala medier omfattar. (T.ex. Facebook, Google+). Vilket ansvar har utbildningen för att förse deltagarna med rätt framtidskompetenser? 3

5 Avsnitt ett - Lärarstudenter I avsnitt ett diskuterar blivande lärare IT och digital kompetens och hur det kommer påverka deras kommande professionella vardag. Olika perspektiv lyfts fram och det är inte så svårt att avgöra vem som är ivrigt förespråkande och vem som är mer tveksam. Den kvinnliga studenten berättar ivrigt om hur elever i en skola lär sig matematik genom att använda dansmattor och att barn snabbare lär sig läsa om de får skriva på datorer. Hennes studentkamrat är tveksam. Han vill att skolan ska stå för bildning. Något han kopplar till böcker och läsning. Diskussionen mellan de tre blivande lärarna handlar också om förändringsbenägenhet. Medan en del snabbt tar till sig det nya så går det långsammare för andra. Många tankar och starka synpunkter på hur det ska vara kommer fram. Här kan lärare på skolor, arbetslag, lärarutbildare och studenter själva fundera över hur individer tar till sig den digitala delen av arbetet och hur man kan skissa på en önskad utveckling som involverar alla Frågor Hur bemöts studenternas påståenden? Jag vill arbeta i en skola för framtiden? och Jag vill arbeta på ett nytt sätt med nya mål, nya visioner. Hur hanterar skolan och lärarutbildningen den stora spridningen bland studenternas egna digitala kompetens? Elever som börjar grundskolan idag (2012) lämnar den år Ge en kort beskrivning av vad du tänker på om du backar tiden nio år och tänker på IT och digital kompetens. Gör sedan tvärtom och skissa och diskutera olika framtidsscenarion för skolan utifrån ett didaktiskt, tekniskt och teoretiskt perspektiv. Vilka bilder tecknas- Är det meningsfullt att försöka spå i framtiden? Dansmattor och datorer ges som exempel på verktyg för lärande. Hur ska skolan förhålla sig till nya läromedel, tekniker och metoder? På vilket sätt kan motstånd till förändringar vara något positivt? Hur bemöts studenternas påståenden? Jag vill arbeta i en skola för framtiden? och Jag vill arbeta på ett nytt sätt med nya mål, nya visioner! 4

6 Avsnitt två lärare i skolan En nyutexaminerad lärare promenerar tillsammans med en erfaren lärare och diskuterar begreppet digital kompetens. I diskussionen möts entusiasm av tveksamhet. I dialogen diskuteras Internet som lärresurs, läraren som expert och kunskapsförmedlare i relation till elevernas större kunskaper om datorer. I följande scen förflyttas vi till ett konferensrum där en arbetsgrupp samlats för att diskutera hur skolan ska arbeta med integrering av digital kompetens. Resurs och kostnadsfrågan kommer snabbt på bordet. Diskussionen fortsätter och såväl negativa som positiva konsekvenser av IT berörs. Frågor om ansvar, integritet och sekretess kommer upp och diskuteras som utmaningar och möjligheter. I slutet påpekas också att det inte bara är eleverna som har rätt till utbildning i en skola i takt med samtiden utan även lärarnas rätt till livslångt lärande. Det är ju inte tillgången till teknik som är grejen utan sättet man använder den på! Frågor Hur kan ny och gammal kunskap mötas och ibland integreras? Missar vi nya sätt att lära sig på genom att undvika eller ibland t.o.m. förbjuda användningen av det nya? Vilka strategier kan en nyutexaminerad lärare använda för att pröva och tillämpa nya undervisningsmetoder? Vilken betydelse har kompetensutveckling inom området IT och lärande? Vad menar den nyutexaminerade läraren när hon säger att digital kompetens är ett nytt språk som man behöver lära sig? Vilken betydelse har ledningen för att hållbara satsningar på digital kompetens i skolan ska ske? Vad menar rektorn när hon säger att också lärarna har rätt till ett livslångt lärande? Lärarna i arbetslaget har olika perspektiv på satsningen som ska göras på IT och digital kompetens. På vilket sätt känns de olika rollerna igen? Vilket är ditt perspektiv? Vad menar läraren som säger att digital kompetens är att kunna välja bort också? Men tillgången är ju viktig! Om alla elever har varsin och vi lärare fortfarande delar då blir det skevt! 5

7 Avsnitt tre lärarutbildare I avsnitt tre möter vi två lärarutbildare, en didaktiklärare och en ämnesdidaktiker, som träffas för inför ett kursutvecklingsmöte. I en dialog beskriver en av lärarna att skolan ligger långt framme vad gäller IT användning. Diskussionen fortsätter om var i lärarutbildningen studenterna möter och erhåller digital kompetens. Är det under den verksamhetsförlagda utbildningen ute på skolorna det ska ske eller förväntar sig de lokala lärarutbildarna på skolorna det motsatta? Diskussionen fortsätter kring möjligheter och svårigheter för integration av digital kompetens i samtliga kurser och program. Forsknings och lärandeperspektivet lyfts fram som viktiga delar för att öka delaktigheten och intresset. Studenternas färdigheter kommer också upp till diskussion. Frågor kring den studentdrivna utvecklingen och lärarutbildarnas egen kompetensutveckling i relation till den egna professionen diskuteras. Behovet av samverkan och stöd nämns i slutet både som en förutsättning för att komma vidare i arbetet med att stärka svensk lärarutbildnings attraktionskraft så att de bästa studenterna vill söka och utbilda sig till framtidens lärare. Frågor Dagens lärarstudenter kommer in till lärarutbildningen med helt nya didaktiska frågor. Ge några egna exempel på detta! Vad menar didaktikläraren när hon varnar för begreppet genomsyra? I dialogen nämner läraren att hon vill men inte hinner. Hur viktig är tidsfaktor och hur ser det ut i en kurs? Ge konkreta exempel på var och hur digital kompetens kommer in i en 7.5hp kurs. När diskuterar du som lärarutbildare digital kompetens med dina studenter? Varför tas den tekniska kompetensen upp som ett hinder och vad menar de när de säger att de inte vill undervisa i teknik? Vilken betydelse har forskningen inom IT och lärande när det gäller lärarutbildningens möjligheter att integrera digital kompetens. På vilket sätt synliggörs forskning kring IT och lärande i ert arbete med kursutveckling? Uppfylls examensmålen? I Norge har digital kompetens skrivits in som den fjärde baskunskapen. Vad tänker du om det? Vad menas med baskompetens och vad kan lärarutbildningen förvänta sig när det gäller studenternas IT kompetens. Vilka teoretiska perspektiv skulle kunna kopplas till lärarutbildarnas diskussion? Vad kan vi kräva at studenterna som börjar på lärarutbildningen? De lever ju med sina mobiler men de verkar inte kunna särskilt mycket om IT i relation till lärande. 6

8 Bakgrund Filmen ITakt med samtiden om digital kompetens är framtagen inom ramen för LIKA projektets slutdokumentation. Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) har under perioden varit huvudman för samverkansprojektet LIKA som arbetat för ökad digital kompetens i lärarutbildningen med stöd av KK-stiftelsen och i samarbete med externa partners. Samverkande högskolor och lärosäten är Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Stockholm Universitet (SU) och Kungl. Musikhögskolan (KMH). Målet för LIKA projektet har varit att långsiktigt säkerställa att digital kompetens ingår i program, kurser och moment i lärarutbildningen så att utbildningens aktualitet, relevans och kvalitet stärks. Akronymen LIKA står för de digitala kompetenserna som kan identifieras inom processerna för Lärande, Information, Kommunikation och Administration vilka är del av varje lärares vardag. 7

9 Produktionsuppgifter Mittiprickteatern: Detta är en av de äldsta fria teatrarna i Sverige som håller till på Stockholmsscenen Teater Påfågeln. Turnéer eller uppträdande på skolor är också en del av deras arbete. Mittiprickteatern är en barnoch ungdomsteater som tror på teatern som ett redskap för att upptäcka och förändra världen. Producerat av: Mittiprickteatern och LIKA-projektet Manus och regi: Cleo Boman - konstnärlig ledare och regissör Göran Åslund Anders Nyström Anna Sigurdsdotter Helena Bernström Skådespelare: Violetta Barsotti Jonas Reinicke Martin Rudgård Amanda Rolder Malin Morgan Per Johan Persson Jesper Arin Ulrika Hansson Magnus Munkesjö Eva Harms Oredsson Henrik Gustafsson Josefin Lennström Lennart Gustafsson Eva Welinder Nicholas Olsson Tekniska uppgifter: Längd: 24 minuter som en helhet. Förfoganderätt och distribution KTH äger masterproduktionen och förfogar över denna enligt CREATIVE COMMONS, kod CCBY-NC- ND2,5 (erkännande icke kommersiell inga bearbetningar). Kontaktperson Mats Hanson, KTH matsh@kth.se 8