Underlag för kompletterande samråd - passage mellan hagaberg och baggetorpskvarn

Transkript

1 Underlag för kompletterande samråd - passage mellan hagaberg och baggetorpskvarn september 2016 dnr 2016/691 Underlag för kompletterande samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken - val av sträckning inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn.

2 2 Förord Med anledning av passage genom ett naturreservat vid Köksmåla och synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat alternativa dragningar för en planerad 400 kv-lednings på passagen mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn i Oskarshamn kommun. De utredda ledningsdragningarna går parallellt söder om befintlig 400 kv-ledning mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn, ytterligare ett alternativ går söder om naturreservatet vid Köksmåla. I detta samrådsunderlag beskrivs miljökonsekvenserna för de utredda ledningsdragningarna, liksom för den tidigare presenterade preliminära sträckningen, norr om befintlig 400 kv-ledning, som presenterats i tidigare samrådsunderlag. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i figur 5. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson kompletterande samrådsunderlag WSP Sverige AB STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Jonas Rune Biträdande uppdragsledare Emma Rådahl GIS Helge Hedenäs Layout Jenny Jonsson, Inger Poveda Björklund Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Markåtkomst och skadereglering Lars Palmqvist

3 3 Bakgrund tidigare samråd i ärendet I samrådsunderlag, daterat maj 2014, presenterades flera utredningsområden inom vilka Svenska kraftnät föreslog att anlägga den planerade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Ut från Ekhyddan fanns ett flertal olika huvudkorridorer varav en följde befintlig 400 kv-ledning (Alvestaledningen) förbi Hagaberg, genom Köksmåla naturreservat och vidare sydväst mot Nybo och Baggetorpskvarn, se figur 1. Vid Nybro station fanns två alternativ, ett som sträckte sig ner från nordväst via Knalltorp och Västra Resebo och ett som sträckte sig ner från nordost via Markustorp, Östra Bondetorp och Östra Resebo. Figur 1: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 1, maj Utredningsområde Ekhyddan-Lämmedal (inom ljusgrön streckade linjer) passerar mellan Hagaberg, sydväst genom ett föreslaget naturreservat vid Köksmåla och Natura 2000-område väster om Fårbo. Figur 2: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 1, maj Utredningsområde Ekhyddan-Lämmedal (inom ljusgrön streckade linjer) passerar Natura 2000-område väster om Fårbo och vidare ned mot Nybo och Baggetorpskvarn.

4 De övriga utredningsområdena i samrådsunderlag 1 innebar att följa befintlig 130 kv-ledningar från Ekhyddan till 1 km norr om Figeholm och därefter gå i ny ledningsgata mot Fårbo, respektive att följa befintlig 130 kv-ledningar söderut mot Oskarshamn. I den första samrådsprocessen valdes dessa alternativ bort på grund av påverkan på boendemiljöer och påverkan på Natura 2000-områden med skogliga bevarandevärden. I samrådsunderlag 2, daterat januari 2015, presenterades ett förslag på sträckning inom valt utredningsområde. Mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn gick alternativet norr om befintlig 400 kv-ledning, se figur 3. Figur 3: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 2, januari I samrådsunderlag 2 låg huvudalternativet norr om befintlig 400 kv-ledning. sträckningsförslag under samrådsskedet Under samrådsskedet för samrådsunderlag 2 har en alternativ dragning, alternativ 2, söder om befintlig 400 kv-ledning mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn tillkommit, se figur 4a-b. Alternativet tillkom för att på så vis undvika två korsningar med befintlig 400 kv-ledning vilket krävs för huvudalternativet från samrådsunderlag 2 (nedan benämnt alternativ 1). För att undvika korsning av Köksmåla Naturreservat har även en variant på sträckningen söder om befintlig ledning tagits fram (alternativ 3). Detta sträckningsförslag följer alternativ 2 men viker av från befintlig ledningsgata öster om Köksmåla naturreservat, se figur 5

5 Figur 4a: Föreslagna linjesträckningar (rosa) norr respektive söder om befintlig 400 kv-ledning. Alternativet söder om befintlig 400 kv-ledning tillkom för att undvika två korsningar av befintlig 400 kv-ledning. Figur 4b: Föreslagna linjesträckningar (rosa) norr respektive söder om befintlig 400 kv-ledning. Alternativet söder om befintlig 400 kv-ledning tillkom för att undvika två korsningar av befintlig 400 kv-ledning.

6 6 Figur 5: Utredda alternativ vid Köksmåla naturreservat efter samrådsskedet av samrådsunderlag 2. Alternativ 1 (blått) är det alternativ som tidigare presenterats i samrådsunderlag 2. Alternativ 2 (rosa) tillkom efter för att undvika korsningar av befintlig 400 kv-ledning. Alternativ 3 (rött) är en variant av alternativ 2 som går utanför Köksmåla naturreservat. Alternativ Alternativ 1 och 2 Alternativ 1 och 2 innebär en parallellförläggning norr respektive söder om befintlig 400 kvledning vilket innebär att befintlig skogsgata behöver breddas med ca 40 meter. Alternativ 3 Den nya 400-kV-ledningen följer alternativ 2 men vinklas söder om naturreservatet. Alternativet innebär att den planerade ledningen förläggs i ny skogsgata i en sträcka på totalt ca 2,9 km. Vid sträckan där ledningen byggs i ny ledningsgata blir skogsgatan, det kalavverkade området under ledningen, ca 50 meter bred. Sträckan blir ca 0,4 km längre jämfört med en parallellförläggning med befintlig 400 kv-ledning.

7 7 Nulägesbeskrivning och förväntade miljökonsekvenser Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, dessa finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö och bebyggelse Boendemiljöer, både permanent- och fritidshus kommer att beröras av de alternativa ledningsdragningarna. Permanentboenden finns söder om befintlig 400 kv-ledning vid Lilla Fjälltorpet och Släthult, se kartan i bilaga 3. Ett fritidsboende, Nybo, finns även direkt under alternativ 2 och 3, detta kommer också att påverkas av magnetfält av alternativ 1, men eftersom det är ett fritidsboende innefattas det inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy där boenden där människor varaktigt vistas erbjuds förvärv. Samtliga alternativ berör visuellt ovanstående boendemiljöer, inget alternativ medför magnetfältsnivåer över 0,4 mikrotesla vid permanentboenden. Fritidshuset vid Nybo kommer i alternativ 2 och 3 att ligga direkt under ledningen och kommer därmed att erbjudas förvärv. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. De närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom beräkningar. Generellt är ca 100 meter den gräns där magnetfältet understiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt för ledning i ny ledningsgata. För de permanentbostäder där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av bostaden. Inget av alternativen medför magnetfält som överstiger 0,4 µt vid permanentbostäder eller andra platser där människor varaktigt vistas. För två permanentboenden och två fritidsboenden kommer ledningen medföra påverkan genom en utsiktsförsämring. Alternativ 1 medför magnetfält som avviker mot det normala vid ett fritidsboende, men detta innefattas inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy där boenden där människor varaktigt vistas erbjuds förvärv. Alternativ 1 bedöms därmed medföra liten påverkan. I alternativ 2 och 3 anläggs ledningen på södra sidan om nuvarande ledning. Ledningen kommer anläggas över ett fritidsboende som idag ligger mycket nära nuvarande ledning. Detta fritidsboende kommer behöva erbjudas förvärv av elsäkerhetsskäl. Alternativ 2 och 3 bedöms därmed medföra måttlig påverkan. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket syn-

8 8 lig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, där den nya ledningen anläggs invid en redan befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Området har inga särskilda skydd eller utpekade områden med avseende på landskapsbild eller visuella kvalitéer. För samtliga alternativ är värdet av landskapsbilden högt enligt bedömningsgrunderna vid passage genom naturreservat och/eller Natura 2000-område (områden med visuella kvalitéer som är ovanliga ur ett nationellt perspektiv) och litet på huvuddelen av övriga sträckor. Påverkan är liten för alternativ 1 och 2 och måttlig för alternativ 3 vid passage av Natura 2000-område och Riksintresse för naturvården eftersom det görs i ny ledningsgata. Detta medför sammantaget små konsekvenser för samtliga alternativ. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Samtliga alternativ passerar ett område av högt värde enligt våtmarksinventeringen (Stora Ficksjön norr om Fårbo) samt två passager genom ett Natura 2000-område och riksintresse för naturvård i form av Viråns vattensystem. Alternativ 1 och 2 passerar i befintlig ledningsgata genom Köksmåla naturreservat. För alternativ 1 sker passagen en sträcka av ca 1,1 km och för alternativ 2 en total sträcka av 0,8 km. Alternativ 3 passerar utanför naturreservatet. I övrigt passeras inga nyckelbiotoper eller andra för naturvården särskilt utpekade områden. Detaljerad naturinventering har inte utförts än för hela sträckan, men det är osannolikt att ytterliga höga naturvårdsintressen påträffas. För alternativ 1 och 2 bedöms värdet av naturmiljön på passagen mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn vara mycket högt (naturreservat och Natura 2000) och påverkan är måttlig eftersom ledningen korsar naturreservat och Natura 2000-områden, men i befintlig ledningsgata. För alternativ 3 bedöms värdet av naturmiljön på passagen mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn vara mycket högt (på grund av Natura 2000-området) och påverkan är liten eftersom ledningen undviker naturreservatet och visserligen passerar Natura 2000-området i ny ledningsgata, men inte bedöms påverka Natura 2000-områdets bevarandevärden (vattenmiljöer) Detta medför sammantaget stora konsekvenser för alternativ 1-2 och små-måttliga konsekvenser för alternativ 3. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Ett mindre antal fornlämningsytor finns längs samtliga alternativ. Definitiv påverkan kan inte avgöras innan detaljprojektering av ledningen, inklusive stolpplacering, gjorts. Sannolikt kan direkt påverkan på huvudelen av de intressen som påträffas undvikas genom att stolpplacering görs med hänsyn till kulturmiljöer. Detta innebär att kulturmiljön enligt bedömningsgrunderna har ett litet värde, och att på-

9 9 verkan är obetydlig. Detta medför sammantaget obetydliga konsekvenser för samtliga alternativ. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Området vid passagen vid Köksmåla naturreservat har enligt bedömningsgrunderna ett mycket högt värde (Naturreservat med friluftsliv som del av syftet). I alternativ 1 och 2 parallellförläggs den nya ledningen med befintlig ledning genom reservatet och störningen på upplevelsevärdet hålls därmed samlad. För alternativ 1 och 2 bedöms påverkan vara måttlig. I alternativ 3 placeras den nya 400 kv-ledning utanför reservatet. Detta har en positiv effekt så till vida att påverkan på upplevelsevärdet i reservatet inte ökar relativt dagens läge, i det område som ledningen istället går igenom bedöms upplevelsevärdet vara högt. Dock skapas en fragmentering av landskapet i området då dragningen resulterar i två separata men närliggande ledningsgator, vilket kan påverka upplevelsevärdena av området som helhet. Det totala påverkansområdet blir dock större och upplevelsevärdet störs alltså på en större total yta. För alternativ 3 bedöms påverkan vara måttlig. Längs sträckan mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn i övrigt bedöms värdet för rekreation och friluftsliv enligt bedömningsgrunderna i övrigt vara litet till måttligt (natur- och skogsområden utan utpekade värden för friluftslivet samt områden av värde för närrekreation). Detta medför sammantaget stora konsekvenser för alternativ 1och 2 och måttliga konsekvenser för alternativ 3. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t. ex. skogs- eller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen, markanvändning med avseende på utnyttjande av naturresursen påverkas inte i övrigt. Alternativ 1 och 2 parallellförläggs med befintlig 400 kv-ledning. Total sträcklängd för båda alternativen är ca 13,5 km, varav inget i ny ledningsgata. Ca 2 km av sträckningen består av öppna områden. Totalt markanspråk är ca 54 hektar, varav ca 46 hektar är skogsmark.

10 10 Alternativ 3 parallellförläggs till största del med befintlig 400 kv-ledning (Alvesta-ledningen). Alternativet viker dock av i ny ledningsgata en sträcka om ca 2,9 km söder om Köksmåla naturreservat, vilket ger en total längd på ca14 km. Ca 2 km av sträckningen består av öppna områden. Totalt markanspråk är ca 59 hektar, varav ca 51 hektar är skogsmark. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser utgår när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Alternativen går igenom områden med olika bonitet, och en del områden där boniteten inte är relevant ur naturresursperspektiv eftersom skogsbruk inte bedrivs där (ängs- och betesmarksinventeringar, våtmarker, Natura 2000-områden m.m.) Sammantaget bedöms värdet vara måttligt Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C), medan påverkan är stor i skogsmark och liten på ängs- och betesmarker. Sammantaget är påverkan stor eftersom alternativen i huvudsak går genom skogsmarker. Konsekvensen är måttlig församtliga alternativ. Ur naturresursperspektiv är alternativ 1 och 2 vara mest fördelaktiga, fördelen är dock inte så stor att det medför en annan klassificering i bedömningen av miljökonsekvenser. Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser Nedan I en jämförelse mellan de tre alternativen för passage mellan Hagaberg och Baggetorps kvarn bedöms alternativ 1 vara bäst med avseende på boendemiljö, eftersom ett fritidsboende erbjuds förvärv i alternativ 2 och 3. Fritidsboendet påverkas även i alternativ 1, med eftersom det inte omfattas av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy erbjuds inte förvärv och bedömningen enligt bedömningskriterierna en lägre påverkan. För naturmiljö bedöms alternativ 3 vara bäst utifrån bedömningskriterierna då ingen passage av Köksmåla naturreservat sker. Alternativ 3 skapar dock en fragmentering av värdefulla naturområden, vilket bedöms vara negativt ur naturmiljösynpunkt. För naturresurser är alternativ 1 och 2 bäst, dock inte så tydligt att det gör skillnad i klassificeringen av miljökonsekvenser. Avseende övriga aspekter är konsekvensbedömningen liknande för de olika alternativen även om typen av påverkan inte är densamma. Samlad bedömning Utifrån den samlade miljöpåverkan bedömer Svenska kraftnät att alternativen är relativt likvärdiga, enligt redovisning ovan. Alternativ 1 har minst påverkan på boendemiljöer, vilket är en prioriterad aspekt. Skillnaden i påverkan från alternativ 2 och 3 är dock inte så stor att det motvierar att göra två stycken korsningar över 400 kv-ledningar som annars kan undvikas. Enligt Svenska kraftnäts riktlinjer ska korsningar över 400 kv-ledningar undvikas och endast tilllåtas i undantagsfall eller när inga andra lösningar är möjliga. Alternativ 3 undviker en passage genom Köksmåla naturreservat, vilket ger en lägre bedömning enligt bedömningskriterierna. Men alternativ 3 medför samtidigt negativa effekter med fragmentering av naturmiljöer och parcelleringseffekter, vilket inte syns i bedömningskriterierna. Vid en förläggning i ny ledningsgata söder om sjön Trästen fragmenteras det omkringliggande landskapet då dragningen resulterar i två separata men närliggande ledningsgator, vilket kan påverka upplevelsevärdena av området som helhet. Därtill medför alternativ 3 en ökad svårighet med stolpplacering, där arbete i vattenområde (Natura 2000-området Virån) inte kan uteslutas. Det bästa alternativet bedöms vara att anlägga ledningen genom naturreservatet och genomföra kompensationsåtgärder för intrånget, det skulle ge minst samlad påverkan på naturmiljö och naturresurser. En separat dispens-

11 11 ansökan med en miljökonsekvensbeskrivning avseende naturreservatet kommer att lämnas in till Länsstyrelsen där kompensationsåtgärder föreslås. Preliminärt bedöms därför att alternativ 2 är det alternativ som medför minst påverkan vid en samlad bedömning. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen mellan Hagaberg och Baggetorps kvarn, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder ges i tabell 1 nedan. Tabell 1 Sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder. Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små-Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Aspekt Alternativ Alternativ 1 Dragning norr om befintlig 400kV-ledning Alternativ 2 Dragning söder om befintlig 400kVledning Alternativ 3 Dragning söder om befintlig 400 kv-ledning och söder om Köksmåla naturreservat Boendemiljö Liten påverkan, försämrad utsikt vid två permanentboenden och två fritidsboenden. Måttlig påverkan, försämrad utsikt vid två permanentboenden och ett fritidsboende. Ett fritidshus erbjuds förvärv. Måttlig påverkan, försämrad utsikt vid två permanentboenden och ett fritidsoboende, Ett fritidshus erbjuds förvärv. Landskapsbild Små konsekvenser. Värdet av landskapsbilden högt enligt bedömningsgrunderna vid passage genom naturreservat och/eller Natura 2000-område (områden med visuella kvalitéer som är ovanliga ur ett nationellt perspektiv) och litet på huvuddelen av övriga sträckor. Påverkan är liten (parallellförläggning) Små konsekvenser. Värdet av landskapsbilden högt enligt bedömningsgrunderna vid passage genom naturreservat och/eller Natura 2000-område (områden med visuella kvalitéer som är ovanliga ur ett nationellt perspektiv) och litet på huvuddelen av övriga sträckor. Påverkan är liten (parallellförläggning) Små konsekvenser. Värdet av landskapsbilden högt enligt bedömningsgrunderna vid passage genom Natura 2000-område, riksintressen för naturvården, och litet på huvuddelen av övriga sträckor. Påverkan är i huvudsak liten (parallellförläggning), måttlig vid passage runt naturreservatet. Naturmiljö Stora konsekvenser, Värdet av naturmiljön är mycket högt (naturreservat och Natura 2000) och påverkan är måttlig eftersom ledningen korsar naturreservat och Natura 2000-områden, men i befintlig ledningsgata. Stora konsekvenser, Värdet av naturmiljön är mycket högt (naturreservat och Natura 2000) och påverkan är måttlig eftersom ledningen korsar naturreservat och Natura 2000-områden, men i befintlig ledningsgata. Små-måttliga konsekvenser. värdet av naturmiljön är vara mycket högt (på grund av Natura 2000-området) och påverkan är liten eftersom ledningen undviker naturreservatet och visserligen passerar Natura 2000-området i ny ledningsgata, men inte bedöms påverka Natura 2000-områdets bevarandevärden (vattenmiljöer) Kulturmiljö Obetydlig konsekvens. Kulturmiljön har ett litet värde, och att påverkan är obetydlig. Obetydlig konsekvens. Kulturmiljön har ett litet värde, och att påverkan är obetydlig. Obetydlig konsekvens. Kulturmiljön har ett litet värde, och att påverkan är obetydlig. Rekreation och friluftsliv Naturresurser Infrastruktur Stora konsekvenser, Värdet av rekreation- och friluftsliv är mycket högt (naturreservat med friluftsliv som del av syftet) och påverkan är måttlig eftersom rekreationsmöjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Måttliga konsekvenser, stor påverkan på måttligt värde. Ur naturresursperspektiv är alternativ 1 och 2 vara mest fördelaktiga, fördelen är dock inte så stor att det medför en annan klassificering i bedömningen av miljökonsekvenser. Obetydlig konsekvens, temporär störning Stora konsekvenser, Värdet av rekreation- och friluftsliv är mycket högt (naturreservat med friluftsliv som del av syftet) och påverkan är måttlig eftersom rekreationsmöjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Måttliga konsekvenser, stor påverkan på måttligt värde. Ur naturresursperspektiv är alternativ 1 och 2 vara mest fördelaktiga, fördelen är dock inte så stor att det medför en annan klassificering i bedömningen av miljökonsekvenser. Obetydlig konsekvens, temporär störning Måttliga konsekvenser. Undviker naturreservatet, men går fortfarande genomområden med höga värden. Påverkan är måttlig eftersom rekreations-möjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Måttliga konsekvenser, stor påverkan på måttligt värde. Ur naturresursperspektiv är alternativ 1 och 2 vara mest fördelaktiga, fördelen är dock inte så stor att det medför en annan klassificering i bedömningen av miljökonsekvenser. Obetydlig konsekvens, temporär störning

12 12 Tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag Samrådsredogörelse 2, Bilagor Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2. Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter, utdrag ur samrådsredogörelse 2, Bilaga 3. Karta över alternativ

13 13

14 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax